En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 9 • Årgång 95 September 2021
Tidigare lantbrukaren på Kalvsjö gård och C-politikern Jan Arvidsson har flyttat norrut.
Tidigare grisbonde flyttade LANDSBYGD. Nu i somras flyttade en av våra lantbrukare tillika kommunpolitiker till Norrland, närmare bestämt till Sundsvall. Det är Jan Arvidsson som varit politiskt aktiv i Centern i Motala sedan början av 1990-talet. I cirka 30 år var han också gruppledare för Centern. Jan har en omisskänlig skånsk dialekt och man undrar hur det kom sig att han hamnade i Motalatrakten. – Jag träffade min fru Catarina på Alnarp, där vi båda gick på lantmästarutbildningen. Tycke uppstod och vi började att bruka Catarinas släktgård, Kalvsjö, berättar han. SIDAN 4
Industriarvsrunda i Baggetorp LANDSBYGD. Grusvägen till Baggetorp går slingrande mellan åkrar, skog och hus. En informationstavla med gamla fotografier finns när man kommer fram till det gamla gruvområdet. Skogen har tagit över allt mer och det är svårt att föreställa sig hur det en gång såg ut. Intresset var stort för att få veta mera, så det kom många besökare till de guidningar som Gunilla Ström och Margareta Karlsson från Tjällmo hembygdsförening höll i.
Maj-Lis är namnet på den fjärde milan i Grönkullen i Svinhultsskogarna.
Fjärde milan tändes Maj-Lis 2021 är största milan hittills SKOG. Maj-Lis 2021 är namnet på årets kolmila i Grönkullen i Svinhultsskogarna i Ydre. I en vecka ska den 107 kubikmeter stora milan vara igång. ”Resultatet blir ungefär en tredjedel i kol”, sade Yngve Allansson. Det var fjärde
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
tre dopnamnen för Yngves dotter använda. Vilket kvinnonamn skulle det bli den här gången? När täckelsen föll avslöjades att årets upplaga heter Maj-Lis efter Yngves fru. SIDAN 8
Blandad skörd för östgötska bönder De östgötska lantbruken har haft en ganska tuff period. Höstgrödorna fick i princip normal skörd medan vårgrödorna fått ett sämre utfall. Ovanligt mycket regn i våras, följt av ett snabbt omslag till torrt och mycket varmt väder under sommaren, påverkade vårsådden negativt. Det som skördades var ändå av god kvalitet och det som klarade sig bäst var vallgräs och raps. Det visar en sammanställning från Landshypotek Bank. SIDAN 6
SIDAN 10
Du som är prenumerant
gången som det tändes en mila vid den vackra dammen i Grönkullen. Förra gången var för två år sedan och då var milan 102 kubikmeter stor och hade namnet Kristin. De två tidigare hette Marie och Alice och i och med det var de
VECKANS BORRING
SKOG
JAKT
Vem behöver eget statsråd?
Skogens dag som digitalt seminarium
Förändringar i examensprov föreslås
SIDAN 2
SISTA SIDAN
SIDAN 9
2
Nummer 9 • September 2021
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Vem behöver eget statsråd? be left to politicians” med mitt talessätt att mat är för viktigt för att ansvarstagande politiker ska våga lämna makten om maten till marknaden.
Sommarens regeringskris har visat vad landsbygden är värd. När regeringen nytillträdde med aktivt bistånd av Centern under löften som återstår att se graden av infrielse av, hände något remarkabelt. Löfven valde att inte tillsätta någon ny landsbygdsminister, utan har lagt hela paketet landsbygd på en redan tyngd näringsminister. Den som vill verka hurtigt positiv och vill se sig som vilken företagare som helst bejakar att vi ligger direkt under näringsministern. Jag har dock en liten fundering till dig; Avstå då gärna alla EU-stöd och verka som den sanna fria företagare som du vill jämföra dig med och lev i tron att politiker över tid kommer betrakta matproduktion som vilken bransch som helst... Historien visar med all tydlighet annorlunda. Man kan travestera den från 30-talet Amerikanske diplomaten Chester Bowles som sade att ”Government is too important to
Redan på Reinfeldts tid så avskaffades jordbruksministerposten och gjordes om till en landsbygdsminister och nu tas alltså nästa steg. Jag kan inte säga att jag tycker Reinfeldts grepp har stärkt oss varken som bransch eller företagare, men det var säkert aldrig tanken heller. Vidare är skogen en – än så länge – från EU nästan helt stödbefriad bransch. Ändå är frågor kopplade till skogens brukande så otroligt hårt kopplade till EU:s olika strategier och policys och behöver därför bevakas av ett särskilt statsråd. Nu kan ju den
Återigen sticker vi ut på ett icke smickrande sätt. Det är anmärkningsvärt att till och med länder som Australien och Kanada med en starkt utpräglad tradition av frihandel och marknadsliberalism inom jordbruket, ändå har en egen jordbruksminister!
,]HVEYPZMRWGL
We-1400
med 2 kanal radio.
14.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se Vår hemsida finns på www.jordbrukaren.se
nansiering av Landsbygdsprogrammet och vissa andra delar lär han själv vid sen nattförhandling drivit fram. Som statsminister. Något som låter som science fiction med dagens regering. Så här står alltså det enda landet i Europa som kallar mat- och energiproduktion från fotosyntesen för miljöfarlig verksamhet också ensamt i princip i hela västvärlden med att inte heller ha ett statsråd med huvudsakligt uppdrag att värna och bevaka de areella näringarna. Återigen sticker vi ut på ett icke smickrande sätt. Det är anmärkningsvärt att till och med länder som Australien och Kanada med en starkt utpräglad tradition av frihandel och marknadsliberalism inom jordbruket, ändå har en egen jordbruksminister! Jag undrar stilla hur länge vår fredsskada ska hålla i sig och vårt självskadebeteende kan fortgå? Må så gott i det unika Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
samhällsdebattör och opinionsbildare
Ny handlingsplan ger bättre älgförvaltning
Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar.
pragmatisk lagde invända att bättre med en näringsminister som har lite status och pondus inför statsministern än vad vår senaste och kanske sista landsbygdsminister hade och dessutom hanteras ju frågorna i vardagen av samma tjänstemannakader på departementet som är proffs på området, oavsett minister eller ej. Men man ska inte förakta symbolvärdet av att näringar som jord- och skog, i ett läge där otroligt avgörande frågor rörande brukande och ekonomi avgörs i Bryssel – saknar en människa av kött och blod som har odelat och enkom ansvar för detta! Nu har vi en näringsminister som vi i efterhand kan tänka redan när han tackade ja till uppdraget, hade börjat fundera på att logga ut från posten! Hur starka nattmanglingar i Bryssel är denna beredd att göra för att ro hem de sista detaljerna. Säga vad man vill om Göran Persson, men avgörande delar av fi-
det är människor som är svåra att förvalta. Men genom Svenska Jägareförbundets nya ”Handlingsplan älg” får de jägare som är aktiva i viltförvaltningen stöd och kunskap för att kunna arbeta för en bättre älgjakt i framtiden.
En av Svenska Jägareförbundets viktigaste uppgifter är att stödja sina medlemmar med kunskap. Just därför har man gjort en ny handlingsplan för älg.
– Denna riktar sig till de jägare som är aktiva i viltförvaltningen. Genom att följa rekommendationerna kommer älgförvaltningen att bli bättre, förklarar Peter Ledin som ansvarar för handlingsplanen. Ofta brukar man säga att det är enkelt att förvalta vilt,
– De jägare som sitter i en
älgförvaltningsgrupp, älgskötselområde eller liknande kan behöva lite stöd. Handlingsplanen ger sådant stöd. – Projektgruppen vill särskilt peka på några områden som är viktigare än andra om vi ska få en bra älgförvaltning
i framtiden. Bland annat är det älgstammens kvalitet, foderskapande åtgärder och att alla beslut fattas lokalt och regionalt. Detta är basen och grunden, men det finns mycket annat också säger Peter Ledin. Nu kommer Svenska Jägareförbundet att skicka ut handlingsplanen i organisationen. – Vi hoppas att den håller
rätt nivå. Bland annat finns ett antal QR-koder som leder till filmer och andra dokument. Allt för att läsarna ska hitta för-
TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - TAKPANNOR TA AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A Estelle falstak
Klassisk pannplåt
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
Han understryker att samar-
bete och gemensamma insatser över stora områden ger bäst resultat. – Därför är det viktigt att vi som är aktiva i älgförvaltningen förklarar vad som är viktigt och varför vi ska göra det. Om en jägare inte förstår varför han eller hon ska göra på ett visst sätt lär vi inte bli framgångsrika. Så vi behöver också arbeta med förklaringar och motivation, säger Peter Ledin.
Välkommen att annonsera i Jordbrukaren!
MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt
klaringar och fördjupningar, säger Peter Ledin.
Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!
info@merasystem.se | www w..merasystem.se tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 9 • September 2021
3
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
AKTUELLT
Biobränslepannor
Från missväxt till tillväxt!
Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige
070-696 19 44
Du kan även läsa jordbrukaren digitalt i telefonen, datorn eller surfplattan. Länk finns på www.jordbrukaren.se
Andreas Brunåker Lantmästare
LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING KINGQUAD LT-A500XPZ 2022 Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
119.900:inkl moms
2ƞȒȡ3 11"+3ê/*"-2*-"+ ,+20 &/ ǖǗ ê/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ǽ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +( "))"/ - ++ ǽ ,* 3"!")! /" ( + !2 (,*-)"11"/ "Ɯ+1)&$ +)ê$$+&+$ , % /"'ê)1 *&+0( !&11 3"! "%,3 ǿ ǞǚǿȒ ǙǞ ǽ Ǟ ǽ
Hör av er till oss för pris/beställning Anders eller Elisabeth:
Tel 013-23 44 65/66
Andreas.brunaker@faust.dk
mail@faust.dk www.faust.dk
HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se
När ni behöver Vallfrö och utsäde Gödning Halm Spannmål, konv och Krav Diesel och oljor
,+20 &$%1 ê/ "+ (/ ƞ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -í ǘǕ ( , % % )3Ȓ *"1"/03"!ǽ "+ ê/ $,!(ê+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !ê/*"! #/ *1&!00ê(/ !ǽ Bonus Light ê/ "+ *6 ("1 -/&03ê/! ǘǜǽǘ ǽ ǿ
ǜǚǿ 3"!- ++ ǽ Ȓ
076-846 22 22
VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer
$ ! ! "& ! #" #!"
&
&
& &
!!
&
!
& $ "$
& ' '
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
"$
+* )
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
"
Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.
Nöjd med rådgivningen
9 av 10 i kundbetyg
Lantbruksföretagare - vi har ett vasst erbjudande till dig Som en av Sveriges största redovisningsbyråer vet vi att du som företagare har mycket hålla reda på, inte minst med bolagets ekonomi. Kanske har du redan idag hjälp av en redovisningsbyrå, eller så sköter du det mesta själv? Vi är så säkra på att vi kommer ge dig en tjänst du är nöjd med att vi ger dig ett riktigt bra erbjudande* som ny kund hos oss! - Tre månader gratis bokföring - 10 % rabatt på all juridisk rådgivning och avtal till ditt företag under året - Kostnadsfritt behovsmöte inom ekonomi, skatt eller juridik Läs mer om erbjudandet på ludvig.se/nykund2021 eller kontakta oss på 0771-27 27 27 så berättar vi mer. *Erbjudandet gäller dig som ny kund hos oss och är giltigt fram till och med 31 december 2021.
ludvig.se
'!
Dags för djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenör och hjälper hushåll i både Östergötland och Sörmland. Branschens bästa trygghet får du på köpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov.
Välkommen till FBB! VATTENBRUNNAR
VATTENRENING
Djupborrad brunn med pumpmontage
För (ännu) friskare vatten
BERGVÄRME
PUMPSERVICE
För villan och fritidshuset
Servar och byter pumpar
www.fbb.se www.fbb.se
4
AKTUELLT
Nummer 9 • September 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Motalalantbrukare drar norrut De tidigare grisbönderna på Kalvsjö har flyttat till Sundsvall MOTALA (JB)
Nu i somras flyttade en av våra lantbrukare tillika kommunpolitiker till Norrland, närmare bestämt till Sundsvall. Det är Jan Arvidsson som varit politiskt aktiv i Centern i Motala sedan början av 1990talet. I cirka 30 år var han också gruppledare för Centern.
Jan har en omisskänlig skånsk dialekt och man undrar hur det kom sig att han hamnade i Motalatrakten. – Jag träffade min fru Catarina på Alnarp, där vi båda gick på lantmästarutbildningen. Tycke uppstod och vi började att bruka Catarinas släktgård, Kalvsjö, lite söder om Medevi. I flera år hade paret grisproduktion och har haft många besökare på gården då de under somrarna anordnade gris-safari. – Politiskt aktiv hade jag redan varit sedan mopedåldern, då jag var ordförande i Åstorps CUF i Skåne. Det som engagerat mig mest inom politiken är lika behandling stad/landsbygd, miljö och bredbandsutbyggnad. Något som jag är mest glad eller stolt över att ha genomfört i Motala, är bron över Motalaviken. Den var och är väldigt viktig för Motala. Nu har du och din fru Catarina flyttat till Sundsvall efter flera år som lantbrukare
Catarina och Jan Arvidsson på Jans 60-års dag med alla presenterna.
på Kalvsjö Gård. Hur kommer det sig att ni flyttar till Sundsvall nu när ni sålt gården? – Vi har en av våra två flickor bosatt där med man och två barnbarn och ville komma närmare dem.
Har också hört från säker källa att du fick en gran från dina Alliansvänner och en upplevelsevandring av ett lite mer ovanligt slag som avskedsgåva. – Ja, svarade Jan, granen är planterad på en fastighet med
tre hektar skog som jag har här i Sundsvall. Takåsvandringen blir av nästa år. Då ska vi få gå uppe på taken för att se staden ovanfrån. Det blir intressant. Sundsvall firar faktiskt 400 år i år, så staden har lite historia.
Till sist. Ämnar du fortsätta att engagera dig politiskt även i Sundsvall? Har du också något mer du vill tilllägga? – Nej, jag har inte engagerat mig politiskt än. Njuter av en tom almanacka. Men inte
trodde jag att det skulle vara så varmt här i Norrland! Snart får vi också 500 megabit via fiber då bredbandsutbyggnaden pågår för fullt. Text och bild: EVA CARLSSON
Hållbar kost: Vi måste tänka på fettet också I många tätbefolkade delar av världen är det vanligt med för lite fett i kosten. Men hur kan vi öka fettproduktionen på ett hållbart sätt, när så mycket av fettet kan härledas till lantbruksdjur och avskogning?
Om detta skriver forskare från SLU och KI i tidskriften Lancet Planet Health. En del av lösningen kan vara ett bättre utnyttjande av ätligt fett som idag används till annat än livsmedel. Sedan det blev tydligt att höginkomstländer måste minska sin konsumtion av animaliska livsmedel på grund av deras stora miljöpåverkan, har forskare och beslutsfattare betraktat proteinet som det näringsämne som måste hanteras särskilt noggrant i kostomläggningen. Men en fullgod fettkonsumtion är också nödvändig för god hälsa, och precis som proteinet (faktiskt i ännu hög-
re grad) kommer stora delar av fettet från animaliska livsmedel. Forskare från SLU och KI redovisar nu den första studie där globala fettkonsumtionsmönster har granskats ur hållbarhets- och hälsoperspektiv. Ett viktigt syfte var att undersöka om vi kommer att behöva öka fettproduktionen i världen, och vilken strategi som i så fall är bäst. Studien visar att fettkonsumtionen ligger under den rekommenderade nivån i många stora tätbefolkade regioner i världen. Detta har en negativ inverkan på befolkningens näringsstatus, och bidrar till en otillräcklig kaloriförsörjning och näringsbrist när det gäller fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror. Å andra sidan konsumerar vissa regioner mer fett än dagens globala rekommendationer förespråkar, även om det är oklart om detta innebär några negativa hälsoeffekter.
– Fett har flera viktiga funktioner i människokroppen, t.ex. som strukturella enheter i membran, som energiförråd och som föregångare till metaboliska föreningar som är involverade i immunsvar. Det finns mycket vi ännu inte vet om olika fetttypers hälsoeffekter och det finns ett brådskande behov av att detta klargörs. Många nya studier verkar bekräfta hypotesen att inte alla mättade fetter har samma effekt på hälsan, säger Federica Laguzzi, forskare på KI och medförfattare till studien. Enligt forskarnas beräkningar behövs det ytterligare 45 miljoner ton kostfett för att regioner med underskott på fett ska kunna nå upp till den rekommenderade målsättningen. Befolkningsökningen kommer att göra att gapet mellan behov och nuvarande produktion kommer att bli betydligt större år 2050 (cirka 110 miljoner ton) och ännu större om vi strävar efter den högre fettkonsumtion som
förespråkas av till exempel de nya nordiska näringsrekommendationerna eller EATLancet-rapporten. Om vi ska täcka upp denna brist har vi flera alternativ. Att öka produktionen av djurbaserade fetter i form av fläsk och mejerivaror – som är dagens två största fettkällor globalt – är inte önskvärt på grund av hög miljöpåverkan. Däremot kan vi öka konsumtionen av ister och talg, eftersom konsumenternas preferenser gör att mycket av det som produceras används till annat än livsmedel, eller rent av blir avfall, trots att dessa fetter kan ha vissa hälsofördelar jämfört med till exempel smör. Att öka produktionen av växtbaserade fetter innebär dock också utmaningar. Produktionen av soja- och palmolja har till exempel historiskt sett orsakat avskogning. – Ett starkt skydd av den återstående regnskogen är av
största vikt, säger Bojana Bajzelj, som är postdoktor vid SLU och artikelns huvudförfattare. Därefter kan palmoljeproduktionen ökas genom högre avkastning i befintliga plantager. Där finns det fortfarande mycket potential. I tempererade klimat verkar rapsolja vara den starkaste kandidaten för tillförsel av hälsosamt fett. Raps bör dock inte odlas oftare än vart femte till sjunde år i en växtföljd för att motverka angrepp av sjukdomar och skadedjur, vilket begränsar mängden rapsolja som kan produceras. Det som kan ge störst bidrag till en ökad tillgång på kostfett är enligt forskarna att ta tillvara de stora mängder ätliga oljor som idag används till annat än livsmedel. – Tyvärr är det svårt att ens uppskatta hur mycket av dessa oljor som används till annat än livsmedel, berättar Elin Röös, som är universitetslektor vid SLU. Vi hittade stora va-
riationer i den statistik som finns. Enligt USA:s jordbruksdepartement (USDA) handlar det om 50 miljoner ton, medan det enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rör sig om 90 miljoner ton. Detta belyser hur lite detta ämne har uppmärksammats hittills. I artikeln tar forskarna även upp mikrobiella oljor som en intressant framtida fettkälla. Vissa mikroorganismer kan nämligen ackumulera stora mängder olja – upp till 70 procent av biomassan – och de har en fettsyrasammansättning som liknar den hos växtoljor. – Omvandling av restprodukter som halm, flis och sågspån till värdefull olja med hjälp av fettinlagrande jästsvampar testas bland annat vid SLU, berättar Elin Röös. Produktionskostnaden och konsumentacceptansen kommer dock att ha stor betydelse för de mikrobiella oljornas framtid.
Nummer 9 • September 2021
5
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2
12.500:+moms
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!
4WFOTL NJLSPOÊSJOH o GSÌO 1JUFÌ UJMM "EFMBJEF
Vi utför grävarbeten!
HÖSTBEHANDLA
Diplomerade för avloppsanläggningar
t 'ÚSCÊUUSB ÚWFSWJOUSJOHFO •t )ÚTUCFIBOEMB NFE .BOHBO PDI Höstbehandla med Mangan och 6OJWFSTBM J CMBOEOJOH •t .BOHBO PDI FMMFS 8JOUFS$SPQ Mangan och/eller WinterCrop CFIBOEMB EJUU VUTÊEF
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
+VP[BT .JLTUBT "HSPEFNB -JUBVFO w 7J EJTUSJCVFSBS WÊYUTLZEE PDI NJLSPOÊSJOH J IFMB -JUBVFO #MBOECBSIFUFO NFE /PSP5FDT QSPEVLUFS ÊS PTMBHCBS PDI ÊS EÊSGÚS EF FOEB QSPEVLUFSOB WJ IBS J EFU TFHNFOUFUw
NoroTec™ mikronäringsprodukter: • Bästa behandlingseffekt och odlingsekonomi. användning och lagring. • Överlägsen upptagning i växten. • Enkel • Mycket goda blandningsegenskaper.
Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!
Tillverkar NoroTec-produkterna. Gör dessutom växtanalyser, jordanalyser och markkartering.
Beställ produkterna av din växtskyddsleverantör. /PSP5FD "# 4ÚEFSHBUBO 4LVSVQ 5FMFGPO NBJM!OPSPUFD TF .PCJM CPTTF!OPSPUFD TF ] XXX OPSPUFD TF
www.jordkallare.se / 0910 - 941 00
www.sandstromwebshop.se
&
%
$
%
# %
#
"
# " #
% #
# #
#
! "
"
" #
"
Överlåta gården?
"
Välkommen till Areal
"
Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig. $
# $ !
# "
$ ! $
$
Magnus
Mats
Johan
Göran
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
6
LANTBRUK
Nummer 9 • September 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
De östgötska lantbruken har haft en ganska tuff period. Höstgrödorna fick i princip normal skörd medan vårgrödorna fått ett sämre utfall.
Blandad skörd för lantbrukarna i Östergötland Efterfrågan på svenska livsmedel skänker framtidstro på gårdarna ÖSTERGÖTLAND (LT) Lantbrukarna i Östergötland har haft en varierad skörd hittills i år. Grödorna klarade vintern, men omfattande regn under våren följt av en torr sommarperiod drabbade delar av skörden. Det visar en sammanställning från Landshypotek Bank.
De östgötska lantbruken har haft en ganska tuff period. Höstgrödorna fick i princip normal skörd medan vårgrödorna fått ett sämre utfall.
Ovanligt mycket regn i våras, följt av ett snabbt omslag till torrt och mycket varmt väder under sommaren, påverkade vårsådden negativt. Det
som skördades var ändå av god kvalitet och det som klarade sig bäst var vallgräs och raps. – Priserna på både spannmål och oljeväxter har varit stabila, vilket stärkt intäkterna för lantbruken i vår region. Vi ser också att konsumenterna i allt högre utsträckning efterfrågar svenska livsmedel. Det ger oss en framtidstro ute på
gårdarna, säger Johan von Kantzow, lantbrukare i Minsjö i Söderköping och ordförande för Landshypotek i region Östergötland. Skördearbetet började redan i mitten av juli månad, men har i augusti blivit avbrutet på grund en hel del regn. De flesta höstgrödor är nu tröskade och arbetet har påbörjats med vårspannmålen.
Stabila priser på spannmål och oljeväxter har stärkt intäkterna för lantbrukarna i regionen, säger Johan von Kantzow, lantbrukare i Minsjö i Söderköping och ordförande för Landshypotek i region Östergötland.
Mer om lantbruket i Östergötland Östergötland har den tredje största jordbruksarealen i landet. Samtidigt har länet skilda möjligheter för jordbruk, vilket speglas i typen av produktion. Omkring en tredjedel har växtodling, en tredjedel djurproduktion och en tredjedel blandad produktion eller småbruk. Närheten till industri ger också fler möjligheter. Lantbruket och livsmedelsindustrin har en nettoomsättning på omkring 17 miljarder kronor i länet och ger arbetstillfällen för cirka 4 200 personer.
Succé för vildsvin på menyn Vuxeneleverna på Dackeskolans restaurang- och livsmedelsprogram under ledning av Maria Pettersson gästade i början av maj Vifolkaskolan i Mantorp.
I samarbete med Vreta Klusterprojektet ”Vildsvin en resurs” påbörjades förberedelserna redan en vecka innan serveringen. En lämplig meny för utom-
husmatlagning och servering till 600 gäster sattes och maten provlagades. Resultatet; vildsvinskebab, hembakat tunnbröd, wokade rotfrukter, ramslöksmajonnäs
och vildsvinskorvscrips som topping. Därefter följde en pannacotta som efterrätt. – Det här är elevernas slutprojekt, berättar Maria Pettersson, här får vi in alla delarna i utbildningen, det vill säga matlagning, servering och bemötande, näringslära och livsmedelshygien. Vifolkaskolans driftchef Andreas Karlström menar att vildsvin gärna får ha sin plats på skolmatsedeln. – Vi vill ha in vildsvin som en del i skolmaten, berättade han medan han gick omkring för att se att allt fungerade som det skulle. Även om det kan blir lite dyrare kan vi anpassa oss genom att till exempel servera soppor andra dagar.
– Vi vill öka kunskap och intresse om vildsvin som en klimatsmart proteinkälla, berättar projektledaren Christina Enudd Nordström. Det handlar både om upphandling genom kontakt och dialog med lämplig, gärna närliggande vilthanteringsanläggning, hur köttet hanteras, styckas och hur det kan tillagas. Med på lunchen var också
yrkesjägare Thomas Ekberg som gick runt bland gästerna, berättade om jakt och viltvård samt svarade på frågor. – Det är så viktigt att skolelever får ta del av den fantastiska resurs som naturen har att ge. Allt fler barn och ung-
Dackeskolans restaurang-och livsmedelsprogram serverade under ledning av Maria Pettersson en meny av vildsvinskebab, hemlagat tunnbröd, ramslöksmajonnäs och rotfrukstwok som toppats med vildsvinskorvscrisp.
domar saknar relation till matens ursprung. En sådan här dag och satsning skapar intresse.
Vad tyckte då gästerna? –Jättegod, lite torr, supergod. Linnea och Filippa i förskoleklassen tyckte också om
brödet, och Vera gick efter en extra portion. Källa: VRETA KLUSTER
Nummer 9 • September 2021
7
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
AKTUELLT
Nytt försök till samverkan med skogen Under 2016 slöts ett handslag mellan skogsbruk och Svenska Jägareförbundet kring en avsiktsförklaring. Detta handlade om hur man skulle samarbeta och kommunicera mellan varandra. – I veckan hade vi ett nytt möte med skogen för att se om vi kan återuppta någon form av samverkan och få en bättre dialog, säger förbundsordförande Peter Eriksson.
Alla personer som skakade hand 2016 har försvunnit. Nya chefer och ledare, med förändrade mål och ambitioner möttes helt förutsättningslöst för att utröna om – och i
så fall hur – skogsbruket och jägarna kan samverka i framtiden. Mötet som hölls förra veckan är också en tydlig respons på regeringens önskemål, via dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson: ”Rörande klövviltsförvaltningen är jag positiv till det befintliga handslag som funnits, det vill säga den överenskommelse om gemensamt förhållningssätt som svenskt skogsbruk och Svenska Jägareförbundet enades om 2016. En avsiktsförklaring om ett omtag för samförvaltning av skog och klövvilt vore bra för Sverige”. – Jag tycker det var ett bra
möte. Vi har inte samsyn i alla frågor, men det finns ändå delar där vi står nära varandra och förhållningssättet gente-
mot varandra behöver vi alltid diskutera, säger förbundsordförande Peter Eriksson. Han menar att det behövs dialog och bättre förståelse för varandras utmaningar och att mötena kan leda frågorna framåt. – Det handlar alltså om samverkansformer – inget annat. Vi är i alla fall överens om att börja om, det vill säga att inte titta bakåt utan utgå ifrån
– Vi är även överens om att det på vissa ställen finns för mycket vilt. Men vi har helt olika syn på vem som ska hantera detta. Vi anser att detta främst är en markägarfråga. För jägarna kan inte påverka ifall en markägare vill ha mycket vilt. – Jag ser positivt på fortsatt dialog och hoppas att vi kan hitta samverkansformer som gynnar både jägare och skogsbruk, säger Peter Eriksson.
dagens situation och framåt, säger Peter Eriksson. Fler möten är inplanerade. – Skogen fokuserar hårt på nationella mål om skadenivåer. Detta är inget vi ställer upp på. Däremot är vi överens om att fakta och forskning ska vara grunden för viltförvaltningen. Svenska Jägareförbundet är också öppet för att utveckla de mätmetoder vi använder idag. Så att alla parter kan lita på resultatet.
Skörda solenergi!
Levererar färdig betong certifierad av
RT! FRI OFFE
Solcellsbyggarna.se 070-696 49 22
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
Titta in på vår hemsida, följ länken ”Fri offert”
SOFAB Sanering & färg AB Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar
3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...
&YLLTÚMMAre för omgående leverans.
Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
HEJ JORDBRUKARE, VI VET HUR DU HAR DET! Som jordbrukare är det alltid mycket att stå i. Därför ser vi till att du får diesel, eldningsolja och smörjmedel levererat till din gård precis när du behöver den. Vi är ett litet och personligt bolag som känner våra kunder väl. Våra chaufförer kan trakten in till minsta avtagsväg. Från det att du ringer in din beställning till att du får leverans hoppas vi att du känner att vi bryr oss om dig. Vi svarar i telefon alla dagar i veckan, precis som goda vänner gör. Välkommen till Östergötland och Sörmlands minsta oljebolag.
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( * ( ( ( ( ( * (%+% ( ( +%( +%( $"( +$(% ( ( ( ( ( $ ( ( %%(%( ** +$ (
+%( $" +$(% ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( ( * %+% ( +%( ( $ (( ( ( ( ( (* ( ( ( $ ( ( (%( $" +$( $" (+$( $" +$( $ ( ( * ( $ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( ( ( ( ( & ( ( ( (* (# ($ ( ( % %( ( ( *( & & ( * & & $(( $( ( ( & ( * (# $ ( % % ( * & & * & & $( ( ( $( "* +$( "* +$( ( + ( +% ( ( (
( +( ( +%( ( ( ( ( ( (
( (
www.ostkustenenergi.se
Telefon 011-49 60 400
( (
( (
(
(
( (
(
(
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
8
SKOG
Nummer 9 • September 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Tändningen sköttes av Yngve och Maj-Lis Allansson med hjälp av Håkan Lindgren.
Inga Lindgren hade äran att hissa flaggan.
Maj-Lis är namnet på den fjärde milan i Grönkullen i Svinhultsskogarna.
Fjärde milan i Grönkullen tändes Maj-Lis 2021 är största milan hittills YDRE (LT)
Maj-Lis 2021 är namnet på årets kolmila i Grönkullen i Svinhultsskogarna i Ydre. I en vecka ska den 107 kubikmeter stora milan vara igång. – Resultatet blir ungefär en tredjedel i kol, sade Yngve Allansson.
Det var fjärde gången som det tändes en mila vid den vackra dammen i Grönkullen. Förra gången var för två år sedan och då var milan 102 kubikmeter stor och hade namnet Kristin. De två tidigare hette Marie och Alice och i och med det var de tre dopnamnen för Yngves dotter använda. Vilket kvinnonamn skulle det bli den här gången? När täckelsen föll avslöjades att årets upplaga heter Maj-Lis efter Yngves fru. Hon var också den som fick äran att bära upp tändanordningen och med god hjälp av Yngve Allansson och Håkan Lindgren blev det snart god fart på milan. Det första dygnet är käns-
ligast eftersom milan måste komma upp i en lagom jämn värme för att hålla pyrolosen igång. Pyrolys eller torrdestillation är en förbränningsprocess där, i det här fallet, björkved upphettas till hög temperatur i en syrefri miljö så att veden blir till kol utan att förbränning sker. Istället är det förkolning. Milan kan inte nå den tillräckligt höga temperaturen för pyrolosen utan att syre sätts till. Det är därför det finns draggluggar in till milans innersta längs med mar-
Trots regnvädret ville många komma till Grönkullen och vara med om tändningen av kolmilan.
ken. De kan öppnas och stängas för att skapa tillräckligt drag. Det blev ett svettigt dygn för de tre kolarna Yngve Allansson, Håkan Lindgren och Mats Lindgren. Två fick jobba och den tredje fick sova en stund och sen är det byte i tjänstgöringsschemat. – Här i Svinhultsskogarna var kolningen en del av arrendeavtalen mellan torparna och järnbruket Boxholm. Det
kolades överallt i skogarna och sedan kördes kolen i ryssjor ner till Bulsjöån och hamnen i Visselvik i Sommen. Där lastades det sedan på pråm för vidare transport till Boxholm, berättade Yngve Allansson. Han visade fram ett långt
järn som hans far hade använt vid kolning som nu har gått i arv. Järnet fungerar som en
lång provsticka. Det sticks in i milan och om inget motstånd finns då är kolningen klar. Om järnet möter motstånd då är veden intakt och behöver utsättas för mer pyrolys. Precis lagom till att milan tändes blev det uppehåll i det ihållande fredagsregnet. Lagom så att det hundratalet åskådarna kunde vara med om tändningen, tipspromenad
Musikerna hade skydd för eventuellt regn i vindskyddet.
och en go’fika utan att bli genomblöta. Tipspromenaden sitter uppe hela veckan och kaffepannan är ständigt på för den som vill dra ut i Svinhultssko-
garna för ett besök. Eller för den delen ta med eget fika. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Nummer 9 • September 2021
9
veras. Det är redan väldigt dyrt att ta jägarexamen. Att ha så hög avgift för omproven tycker vi skapar ett onödigt hinder för de som vill bli jägare. Alla som vill ska kunna bli jägare, det får inte bli dyrare än det redan är, säger Peter Eriksson.
Sedan Naturvårdsverket gjorde om de teoretiska frågorna i jägarexamensprovet till digitala har det kommit mycket kritik mot dessa. Svenska Jägareförbundet kommer därför begära att Naturvårdsverket snabbutreder ärendet. – Provet ska mäta jaktkunskaper, inte läsförståelse, säger Peter Eriksson, förbundsordförande.
Många olika vittnesmål om komplicerade frågeställningar och svarsalternativ, har inkommit till Svenska Jägareförbundet. Därför kommer förbundet att skicka krav på en snabbutredning till Naturvårdsverket kring hur det teoretiska provet fungerat – och vilka förbättringar som kan göras. – För oss är det viktigt att provet mäter kunskaper om jakt, vapen och vilt. Inte läsförståelse, säger Peter Eriksson. Förbundet vill också att man ser över instruktionen till de som håller i provet. – Det är viktigt att provledarna får tid och utrymme att
I närtid kommer Svenska Jä-
Efter kritiken mot den teoretiska delen i jägarexamensprovet begär Svenska Jägareförbundet att Naturvårdsverket snabbutreder ärendet.
kunna svara på frågor och förklara skillnader i svarsalternativ. Samt upplyser om att alla deltagare kan få genomföra provet muntligt om de vill det. – Svarsalternativen behöver
också ses över. Om provtagaren har rätt kunskap, ska det vara lätt att välja rätt alternativ, säger Peter Eriksson. Ytterligare en sak som Svenska Jägareförbundet rea-
gareförbundet ha möte med Studiefrämjandet för att få mer kunskap om hur utbildningen inför nya provet fungerar. Men det står redan klart att man kommer att kräva åtgärder. – Vi är inte emot digitala frågor och att verket minskat möjligheterna till fusk. Men det är helt avgörande att provet mäter det som avses; kunskaper för att bli jägare, säger Peter Eriksson.
gerat på är kostnaden för att göra ett omprov. – Avgiften för omprov är alldeles för hög. Den borde hal-
NSER KI V SBenny Andersson
Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.
Komplett inredning för ert lösdriftsstall
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFAB Sanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se www.jordbrukaren.se
• Nyförsäljning • Auktoriserad service
FÄRGBUTIK med Teknos-färger
Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!
www.mb-isolering.se
Vi målar följande fasader:
NILFISK ALTO
Källa: SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET
…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se
AKTUELLT
E IC
Förändringar i jägarexamen föreslås
MA
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2021!
Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.
SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
www.sofabskanninge.se
H Ä LG E AV LARS MORTIMER
Vi hjälper er med: • Inredning • Ritningar • Montering • Foderhäckar • Gummimattor • Utgödsling • Skruvar och silos
Foderhäckar 2x2 och 2x3 m Kraftiga foderhäckar med tak och golv och med 7 st olika valbara foderfronter.
BS-häcken Marknadens stabilaste och säkraste runda foderhäck. 15 st ätfack med insvängda rör.
Goodnature Rått & Mus Fälla Mer information på vår hemsida. 1600 SEK exkl. moms och frakt
Behandling och vågsystem Behandlingsboxar och vågar, få full koll på när djuren är slaktfärdiga.
TRICO M o t V I LT S K A D O R
Tel: 0533-32180
info@bsagro.nu
www.BSagro.nu
Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Använd växtskyddsmedel med försiktighet.
Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se · www.organox.se
10
LANDSBYGD
Nummer 9 • September 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Margareta Karlsson visar upp en bok om Baggetorpsgruvan som Gunilla Ström skrivit.
Gunilla Ström letar efter wolframit och molybden för att visa besökarna.
Ett av gruvhålen och alla är noga inhägnade.
Industriarvsrunda i Baggetorp Besök på gammalt gruvområde i Tjällmo TJÄLLMO (JB)
Den första helgen i september genomfördes Östgötadagarna. Samtidigt kunde man också välja att besöka olika industriarv på fem olika platser. I Motala kommun visades gruvan i Baggetorp, Tjällmo.
Grusvägen till Baggetorp går slingrande mellan åkrar, skog och hus. En informationstavla med gamla fotografier finns när man kommer fram till det gamla gruvområdet. Skogen har tagit över allt mer och det är svårt att föreställa sig hur det en gång såg ut. Intresset var stort för att få veta mera, så det kom många besökare till de guidningar som Gunilla Ström och Margareta Karlsson från Tjällmo hembygdsförening hade. Lördagen bjöd också på ett ljuvligt soligt väder, vilket säkert lockade ut en del besökare. Gunilla började berätta om de mineraler man funnit på platsen. De är molybden och wolframit och då i första hand wolframit. – Wolframiten är 1,5 gång-
er tyngre än bly med en smältpunkt på cirka 3600º. Den används i kanonrör, slagstift i gevär, kirurgiska instrument och glödlampstrådar för att nämna något. Blandar man wolfram med kol blir det wolframkarbid som blir nästan lika hårt som diamant, berättade Gunilla. Så fortsatte hon berätta om hur man fick reda på att det var wolframit i de ovanligt tunga stenarna på gården i Baggetorp. Wolframit sades inte finnas i norra Europa, så man trodde inte att mineralen var det. Men efter två olika analyser kunde man konstatera att det var wolframit man funnit. Gunilla berättade hur man inmutat området 1944 och hur gruvbrytningen kom igång. Det var mycket arbetsamt då malmbrytningen skedde under enkla förhållanden. Mycket gjordes för hand exempelvis lastningen under
Christina och Bo Johansson tittar på wolframit och molybden i stenarna.
jord. Den skedde med hjälp av fyllhammare och fyllfat. Vana gruvarbetare från Zinkgruvan och Yxsjöberg anställdes och de i sin tur lärde upp Tjällmoborna. Gunilla berättade vidare om de olika byggnaderna som funnits på platsen kom till under åren. Arbetarbostäder, anrikningsverk, skakbord, flotationsavdelning, matsal med mera. En del inrymdes i en ladugård där man förstärkte hela byggnaden. Avfallet från hela anrikningsverket pumpades ut till stora dammar där ”gruset” blev kvar och kan än idag ses. Området kallas i folkmun för Sahara. De besökare som ville kunde gå den korta sträckan för att se hur det ser ut idag. Efter den korta vandringen
tog Margareta Karlsson till orda och berättade hur man sprängt ner sig i olika nivåer. Hon informerade även om hur man anställt allt fler gruvarbetare under åren. Som ”hiss” användes en
stor tunna och i den fraktades både arbetare, malm och borr. Trots att det var ett både farligt och arbetsamt liv gruvarbetarna förde, så hände det inga allvarligare olyckor. Ett benbrott var det värsta. Med åren blev det också lite bättre arbetsvillkor för gruvarbetarna nere i gruvan. Malmen som togs upp anrikades och kördes sedan till Godegårds station för vidare frakt till Trollhättan med järnväg. Baggetorpsgruvan var bara i drift i 14 år, från 1944 till den 15 augusti 1958. Gruvan
Hans-Åke Johansson, i mitten, visar på sin farbror Werner Jernström för Marianne och Bengt Tillgren.
hade sin glansperiod under åren 1950-1953. Överblivet material, hus och inventarier flyttades till Yxsjöberg. Några cementfundament finns kvar, men är svåra att se.
För den som vill veta mera om denna gruva har Gunilla Ström skrivit en bok, ” Så minns vi gruvan i Baggetorp”. I den finns bilder, berättelser och anekdoter från dem som
var med på den tiden. Boken finns att köpa hos Tjällmo Hembygdsförening. Text och bild: EVA CARLSSON
Nummer 9 • September 2021
11
Allt för installningen! Slitdelar till plogen, även orginaldelar
Östergyllen är återförsäljare för Bala Agri. Vi lagerför vagnar ur sortimentet.
Brett sortiment och bra priser på djurfoder! Foder för hund, häst, katt, nöt, får och höns
LINKÖPING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60
NORRKÖPING Importgatan 38 011-18 11 66
www.ostergyllen.se
T %TT HELSVENSK OCH FAMILJEI ØG T SLAKTER
Vi förmedlar era köttraskalvar! Välkommen med din anmälan av kalvar - Snabb hämtning
,' * "" ' $
%+ + )) !0& ' * 0+ '(!%)) )) (." #%$
!()'0# &/
Anmäl din slakt inför hösten!
6I SKA VARA DIN BØSTA SAMARBETSPARTNER NØR DET GØLLER SLAKT OCH LIVDJUR INKÖPARE:
INKÖPARE:
TRANSPORTÖR/LIVDJUR:
Anders Kälvelid 072-723 61 04
Kenneth Lundgren 073-022 62 41
Sven-Erik Olsson 070-508 94 18
www.skovdeslakteri.com växel: 0500-44 62 80
Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.
NUMMER 9 September 2021 Årgång 95
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
SKOG
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Skogens dag – digitalt seminarium Skogsutredningen en besvikelse för skogsägarna SVERIGE (JB)
Den 20 maj ordnade Magnus Oscarsson (KD) ett seminarium tillsammans med Föreningen Skogen. Medverkande var Bengt Ek, Föreningen Skogen, Viveka Beckman, vd Skogsindustrierna, Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna, Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, och Erik Petré, skogsägare och moderator samt flera företrädare från riksdagspartierna.
Anledningen till seminariet var att skogsägarna ska få insyn i och en kanal till Riksdagen. Dagsaktuella frågor måste lyftas och nå ut i verkligheten. Aktuellt just nu är Skogsutredningen. Anmälda deltagare var 150 personer. Många hade förväntat sig att Skogsutredningen skulle stärka äganderätten. Nu visade det sig vara tvärtom. I utredningen föreslås att 7 000 markägare i fjällnära skog ska få sin skogsmark utlöst av staten. Det föreslås att markägarna ska tvångsförflyttas till andra platser i landet eller få ekonomisk ersättning. Detta gäller fastigheter som brukats och bebotts i generationer tillbaka.
LRF Skogsägarna reagerar starkt på att Skogsutredningen än en gång nedprioriterar äganderätten. Paul Christensson framhåller att skogsägarna har kapacitet, kunskap och drivkrafter att bruka hållbart. Magnus Oscarsson, arrangör, av seminariet lyfter fram att staten är mycket dålig på att förvalta de skogar de redan har. Att som utredningen föreslår vilja förflytta markägare från de fjällnära skogarna och göra hela området till ett reservat är KD helt emot betonar Magnus. Viveka Beckman från skog-
sindustrierna uttryckte även stor oro. De framhåller att enskilt ägande är en viktig faktor för ett lands välstånd och en förutsättning för all näringsverksamhet. De pekar på att utredningen inte sett till vikten av enskilt ägande. Naturskyddsföreningen framförde däremot enbart positiva åsikter om Skogsutredningen. Det råder inget tvivel om att de som arbetar inom skogsnäringen tillsammans med enskilda brukare har diametralt skilda åsikter jämfört med miljöpartiet och Skogsutredningen i fråga om äganderätt till skogen. Detta framkom på seminariet och bland skogsägare sprider sig ytterligare oro. Nu gäller saken de fjällnära skogarna – vad ska ske i framtiden? Ska stora delar av Sveriges skogar socialiseras? – Vart är vi då på väg med vår demokrati?
FASTIGHETSMARKNAD
Från vänster Bengt Eek, föreningen skogen, Magnus Oscarsson riksdagsledamot och Erik Petré moderator
Sveriges skogar är en av de viktigaste grunderna för välfärden. Skog och malm har burit ekonomin i decennier och just nu är det brist på skogsprodukter och virkespriset är högre än någonsin. Varför driver då regeringen med miljöpartiet i spetsen på för att rasera ekonomin och in-
Linköping, 69 ha Obebyggd i två skiften. 46 ha åker- och 13 ha betesmark. Reg Fastighetsmäklare Magnus Jansson
Linköping | 070-606 91 53
och hotar med att allemansrätten inte finns i privatägd skog vilket är lögn. Hotet kommer även från
EU. De som sitter i Bryssel har ingen eller ytterst liten kunskap om Sveriges historia, vår geografi och skogsstrukturen i Sverige. Det bör regeringen
påpeka – och ta strid för att försvara en svensk basnäring. Av yttersta vikt är därför att Sveriges representanter har kunskap om de faktiska förhållandena i Sverige. Text: BIRGITTA WIDÉN BLOMBERG
Skogens ekosystemtjänster förändras snabbt De svenska skogslandskapen förändras så snabbt att kartor över ekosystemtjänster fort blir inaktuella och har begränsat värde som planeringsverktyg.
Åker och bete i Gammalkil
föra reservat där inget får avverkas? Träden ska stå och ruttna och i naturreservaten förbjuds skogsägare att avverka och ta reda på de friska träden. Miljörörelsen drar stora växlar på Sveriges skogar och på skogsägarnas rätt att sköta dessa. De liknar Sveriges skogar vid Amazonas regnskogar,
En SLU-ledd studie byggd på officiell skogsstatistik visar att nivån på tre viktiga tjänster ifrån skog – träproduktion, blåbärsproduktion och kollagring i jord – kan förändras snabbt. Hela 65 procent av provytorna med hög nivå på alla dessa ekosystemtjänster hade försämrats under en tioårsperiod. Men samtidigt hade 84 procent av dem med låga nivåer förbättrats. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Nature Sustainability. Stora resurser används idag för att kartlägga nyttor från våra ekosystem, så kallade ekosystemtjänster.
Kartorna ligger till grund för policy och för planering av skötseln för tjänsterna. Men de tydliga förändringarna och dynamiken i dessa tre ekosystemtjänster över en tioårsperiod, som studien visar, innebär att sådana kartor måste användas med försiktighet. Ekosystemen förändras så snabbt att vi istället främst borde använda resurserna till att öka vår kunskap om vad som driver hur ekosystemtjänsterna förändras. – Om vi förstår varför och
hur fort förändringar sker, så kommer vi också förstå hur vi ska sköta ekosystemen så att de även i framtiden levererar de tjänster som vi behöver för vårt välbefinnande. Det ökar också möjligheterna att nå samhällets olika hållbarhetsmål, såsom Sveriges miljömål, EU:s nya skogsstrategi och EU:s strategi för biolo-
gisk mångfald 2030, säger Tord Snäll som har lett studien. Forskarna använde data
från de permanenta ytorna inom Riksskogstaxeringen och Markinventeringen och fann att 84 procent av ytorna med låg nivå och 65 procent av ytorna med hög nivå för alla ekosystemtjänsterna uppvisade andra nivåer tio år senare. Virkesproduktionen förändrades snabbare än blåbärsproduktionen och långsammast förändrades kollagringen. Eftersom nivån på de tre tjänsterna inte förändrades på samma sätt över tid så kommer också konflikter och synergier dem emellan att förändras över tid. – Konflikter och synergier mellan tjänsterna kommer att flytta runt i landskapet. Denna dynamik gör det utmanande att planera för multi-
funktionella landskap över tid, säger Jan Bengtsson. Enligt forskarna kan ökad kunskap om vilka faktorer som driver förändringen av ekosystemtjänsterna göra det möjligt att bygga modeller för att förutspå deras framtida utveckling. Sedan går det också att använda optimeringsverktyg med syftet att nå flera mål samtidigt för de framtida landskapen. Dessa verktyg kan också visa om vissa mål inte kan nås samtidigt. – I den här studien har vi inte analyserat orsakerna till alla de förändringar som vi har påvisat. Syftet var att fånga in allt som sker i de svenska skogarna, inklusive skogsbruk, stormar och insektsangrepp, för att få en bild av hur föränderligt skogslandskapet är, avslutar Tord Snäll. Källa: SLU