Linköping

”Min förhoppning är att stadens alla skolklasser cyklar ut till Tinnerö och i entrébyggnaden börjar sina utomhuspedagogiska lektioner” , säger kommunekologen Anders Jörneskog.

Lagom till årets hemestersäsong står Tinnerös nya entrébyggnad klar, tillika ett av världens största insektshotell. Svenskarnas intresse för för sin egen natur har ökat ordentligt på senare år. I Tinnerö finns det mycket att lära sig. Inne i entrébyggnaden finns ett tjugotal informationstavlor om Tinnerös natur och kulturhistoria.

Här tar småkrypen in på hotell

Både människor och insekter hemestrar i Tinnerö

LINKÖPING (LT) Med sin närhet till stan har Tinnerö eklandskap blivit ett populärt besöksmål för många Linköpingsbor. I år har entrén vid Fröberget fått en ny byggnad som hälsar besökarna välkomna, både de på två ben och de med sex.

I Linköpings kommun finns cirka trettio naturreservat och det mest besökta är förmodligen Tinnerö eklandskap. Det 6,3 kvadratkilometer stora området blev naturreservat 2006 och utgör en härlig oas på nära cykelavstånd från Linköping.

Förutom ett rikt växt- och djurliv, odlingslandskap, våtmarker, sjöar och vattendrag, skogar samt bebyggd miljö, finns många välbevarade fornlämningar i form av boplatser, gravfält och fornåkrar, främst från järnåldern.

Mest omtalat i området är Rosenkällasjön som återskapades hösten 2004 efter att ha varit helt igenvuxen i mer än hundra år. Vid sjön kan man titta på svanar och en mängd andra fåglar och det är ett perfekt utflyktsmål om man vill bort från stadens brus och sus under några timmar.

Vid Fröbergets parkering har till denna sommar byggts en ny byggnad som dels fungerar som entré och dels är ett av världens största insektshotell. Byggnaden är cirka 20 meter lång och 10 meter bred, och byggstilen är inspirerad av de långhus som fanns i eklandskapet under järnåldern, vilket är den tidsepok som lämnat mest spår efter sig i form av omfattande fornlämningsmiljöer i Tinnerö ängar.

Byggnaden ska göra ett så litet ingrepp i naturreservatet som möjligt. Bland annat är taket klätt med blommande sedumväxter och innertaket klätt med flätad hassel där ladusvalan, pilfinken och många fler kan reda sitt bo.

Stora delar av fasaden är klädd nära 300 lådor i tolv olika varianter med bihotell, fågelholkar och fladdermusholkar, vilket gör det till ett av världens största insektshotell. Byggnaden kommer på detta sätt tillföra naturvärden till området och förhoppningsvis inspirera besökare att göra egna naturvårdsinsatser.

– Byggnaden blev långt mycket bättre än vad jag hoppades på. Den smälter in i landskapet, men är ändå en tydlig och spännande entré ut i ekarnas landskap, säger Anders Jörneskog, kommunekolog på Linköpings kommun.

Entrébyggnaden är i första hand ett vind- och regnskydd för besökare och gör det också möjligt för skolklasser att ha utomhuslektioner i Tinnerö i ur och skur. Huset har även en utförlig informationsdel med ett 20-tal skyltar om Tinnerös arter, naturtyper och kulturhistoria. – Entrébyggnaden är öppen för alla Tinneröbesökare och ska förhoppningsvis ge dem en inblick i eklandskapets artmångfald. Det skapar inte bara en stor naturvårdsnytta med mängder av boplatser för småkryp, småfåglar och förhoppningsvis även fladdermöss. Det är dessutom estetiskt väldigt tilltalande och har väckt stor uppmärksamhet både hos besökare och i nationell media, säger Anders Jörneskog.

Singapore är en stad som är känd för sina växtbeklädda byggnader. Här ett exempel på det. Bild: PIXABAY

Skissbild som visar den färdiga väggen på studentboendet. Bild: BUTONG

Grön fasad byggs på studentboende

Bra både för välmåendet och miljön

LINKÖPING (LT) Växtbeklädda husfasader finns på en del andra håll i världen och nu är det dags för Linköping att få Sveriges första växtvägg på ett flerbostadshus. Om det är början på en trend kan vi få betydligt grönare, friskare och trevligare städer framöver.

Bakom projektet att skapa Sveriges första växtvägg på ett flerbostadshus står fastighetsbolaget ByggVesta, betongtillverkaren Butong och arkitektbyrån Winell Jern. ByggVesta är en innovatör som utvecklar, bygger, äger och förvaltar hållbara bostäder för en modern livsstil. De är specialiserade på hyresrätter och studentbostäder och vill skapa inkluderande områden för att göra skillnad och bidra till ett bättre samhälle.

Butong grundar sig på en patenterad metod för att gjuta betong som ger en cirka 50 procentig materialbesparing. Butong är Sveriges ledande leverantör av gröna fasader, med projekt även i andra delar av Europa samt Mellanöstern.

I andra delar av världen kan man på sina håll se byggnader med olika former av gröna fasader, men i Sverige har vi, med undantag av murgröna, ännu inte hakat på utvecklingen. Men kanske kommer det ändras från och med nu. Den gröna fasaden som ska skapas i Linköping blir den första växtväggen av sitt slag i Sverige och den första större växtbeklädda fasaden utanför Sveriges tre storstäder.

Växtväggen mäter hela 17 gånger 10 meter och kommer att fungera som en entré till studentbostadsområdet Colonia II som ligger några minuters promenad från campus.

Området är just nu under färdigställande med sista inflyttning i september 2021 och kommer att utgöras av totalt 374 lägenheter, däribland ByggVestas unika boendekoncept för studenter och ungdomar – så kallade kompislägenheter. Dessa är skapade för att kompisar ska kunna bo tillsammans. Man har varsitt privat sovrum men delar på allt annat. – Vi är glada att kunna bidra till vackra och gröna miljöer för Linköpings studenter. Genom att bygga en grön fasad på ett flerbostadshus visar vi dessutom marknaden att det går att få till den här typen av växtlighet även på bostadshus, och inte enbart på publika byggnader som kontor och butiker. Vi hoppas inspirera fler att gå samma väg som vi, berättar Jenny Jonsson, vd på ByggVesta.

Visst blir kala höghus mysigare om de kläs i lite grönska. Kanske kommer vi få se fler hus i stil med detta i Linköping framöver. Bild: PIXABAY

Att klä fastigheter med växtlighet bidrar med såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska värden. De gröna fasaderna ökar biodiversitet genom att erbjuda mat till pollinerande insekter, renar luften och bidrar samtidigt till minskad psykisk ohälsa. – Växtväggen är inte bara en gåva till de boende i området, utan även ett bidrag till staden som sådan. Stadsgrönska som gröna fasader leder till ökat mänskligt välmående genom att fungera både bullerdämpande och avstressande. Såväl det visuella som dofterna leder till ökat välbefinnande vilket i förlängningen minskar samhällskostnaderna relaterade till psykisk ohälsa, berättar Lars Höglund, vd på Butong.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Slott och herresäten att besöka i Linköping

Ekenäs slott

Mitt i Östergötland hittar du ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott. Här finns mycket att välja på: visning på slottet, klassresa, aktiviteter för grupper eller barnkalas. På Ekenäs anordnas också riddarspel, julmarknad, konserter, spökvandringar m m. Under de guidade visningarna får du uppleva arkitektur, inredning, konst och möbler från 400 år och vem vet – kanske en spökhistoria? Restiden från Linköping är 25 minuter, från Norrköping 30 minuter.

Linköpings Slotts& domkyrkomuseum

Ett spännande medeltidsmuseum mitt i centrala Linköping. Se det gömda biskopstornet från 1200-talet och domkyrkans unika skatter. Museet beskriver slottets och domkyrkans utveckling från 1100-talet fram till renässansen. Linköpings Slotts- och domkyrkomuseum är inrymt i Linköpings slott, vilket uppfördes som biskopsgård, och vars äldsta delar är från sent 1100-tal.

Ljungs slott

1729 köptes Ljungs säteri av Hans von Fersen. Efter hans död ärvdes säteriet av Axel von Fersen d.ä som lät bygga Ljungs slott år 1774. Senare övertogs godset av Axel von Fersen d y. Slottet står idag omöblerat, men besökaren får ta del av slottets dramatiska historia. Ljungs slott, som ligger två mil från Linköping, betraktas som ett av den gustavianska tidens viktigaste byggnadsmonument. Sommartid visas slottet av föreningen Ljungs slotts bevarande.

Skön sommar!

önskar Länstidningen Östergötland