Vision 2017 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

VISION 2017 En specialtidning från Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden · Januari 2017

SIDAN 14

Lång högkonjunktur för skogen SIDAN 19

Sidan 6

Vreta Kluster – till nytta för hela region

SIDAN 8

Sidan 8

SIDAN 22

Visioner för Luxorfastigheten Sidorna 10-11

Med Vision 2017, den temabilaga i Länstidningen som du nu håller i din hand, vill vi förmedla optimism och framtidstro när vi går in i det nya året. Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden vill vara tidningar som berättar om allt det som sker på landsbygden och i de mindre samhällena. Livskraften, engagemanget och entreprenörsandan är stark och det händer mycket. Det vill vi både uppmuntra och berätta om. Du som får Vision 2017 är antingen prenumerant på Länstidningen, Värmlandsbygden eller lantbrukare bosatt i spridningsområdet för Jordbrukaren, vår specialbilaga om jord- och skogsbruk.

75 förslag som ska stärka landsbygden Sidan 12

Beredskapsbrist om kriget kommer Sidan 23

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Veckans Peter Borring:

Ett spännande år ligger framför oss! Med nytt år kommer nya förväntningar. Kommer 2017 bli året med både rekordskörd och rekordpriser? Förmodligen inte. Men jag kan nästan garantera att någon bonde kommer bärga sin toppskörd på något fält eller få rekordpris på något djur någonstans. Det händer alltid.

Jag tror att 2017 blir året som märkningen från Sverige kommer leda än fler konsumenter att köpa mat med svenska råvaror, både på animalier och vegetabilier. Man kan inte heller se att detta skulle vara året som försäljningen planar ut. Tvärtom är den fortfarande på en nivå som har all möjlighet att öka. Hur stor andel av maten kommer vara ekologisk vid utgången 2017? Vid ingången är den grovt åtta-nio procent. Låt mig gissa runt cirka tolv procent när vi skålar nyår -18... Detta skulle i så fall innebära att den konventionella maten värdemässigt skulle utgöra 88 procent i Sverige då. Det får vi

inte glömma i vår hybris över att svensken som aldrig förr varit medveten konsument. Jag ser verkligen inget motsättning i detta och förhoppningsvis kunde kanske en mera nyanserad debatt om eko och konventionellt växa fram under detta året. Dessvärre befarar jag tvärtom. I takt med att efterfrågan på all svensk mat ökar och ursprung, spårbarhet och möjlighet att identifiera producenten blir viktigare än att varan just är ekologisk till varje pris, finns risken att man i marknadsföringen av ekologiska varor frestas ta till vulgärargument som infekterar debatten. Vi har sett tendensen förr. Det ligger ett stort ansvar på oss producenter att enat kunna beskriva detta som två bra miljöalternativ på marknaden där det viktigaste är att det är svenskt, faktiskt. Under året kommer även debatten alltjämt

fortsätta om köttets klimatpåverkan och inte minst kossan lär få vara beredd att få stå i skottgluggen ytterligare. Men paradoxalt nog kan inte jag se någon minskad tendens till att svensken – trots att det blivit legio att i varje givet läge deklarera att man minsann ska och vill äta mindre kött – ändå som befolkningskollektiv fortsätter slå rekord i köttätande! Det förhållandevis höga priset till bonden borde således bestå. En av de största utmaningarna för den gröna näringen kommer garanterar vara att stå emot den gröna socialiseringen, det vill säga ianspråkstagandet av vår brukanderätt och mark med olika typer av begränsningar. Natura 2000 och nyckelbiotoper känner vi till men nu kommer även begreppet grön infrastruktur. Det är förbluffande hur detta fenomen kan få så mycket kreativa benämningar! Jag hoppas därför att energi-

Det ligger ett stort ansvar på oss producenter att enat kunna beskriva detta som två bra miljöalternativ på marknaden där det viktigaste är att det är svenskt, faktiskt.

kommissionens förslag till regering och riksdag om ny energiuppgörelse kombinerat med Parisavtal och kryddat med lite Putinobstruerande kan få svenska politiker, SD och L, exkluderat att på allvar ta tag i begreppet bioekonomi och sätta fart på möjligheten att göra förnybar och fossilfri energi från Sverige, inte minst drivmedel. Där kommer skogen in i detta och kanske, kanske att vi kan lyfta oss förbi diskussionen att bruka den svenska skogen eller ej och fokusera oss på hur vi kan minska pengaströmningen till Putin och oljestinna krigsherrar i mellanöstern och faktiskt låta stålarna stanna i Sverige! Kryddar vi dessutom med lite omvärldsfaktorer som presidentval i Frankrike och Tyskland samt en världsekonomi som är dopad med låga räntor, så kan jag nästan garantera att 2017 kommer vara lika spännande som 2016 och möjligheterna lika många! Lycka till, så ses vi därute! PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Skoghalls Bruk fyller 100 år. Bild: STORA ENSO

100 år av utveckling på Stora Ensos bruk i Skoghall 2017 fyller Skoghalls bruk 100 år vilket kommer att uppmärksammas på olika sätt under året.

Brukets historia har präglats av med- och motgångar, stora investeringar och ständig utveckling. Idag är Skoghalls bruk ett av världens största bruk för livsmedelskartong och producerar varje

dag kartong motsvarande 100 miljoner enlitersförpackningar. – Jag är stolt över att få vara med och leda en så anrik verksamhet. Brukets framgång beror på den enorma kompetens som finns och har funnits hos våra medarbetare genom åren, men också på vår vilja och vårt mod att ständigt utvecklas och tänka nytt, säger Kenneth Ohlsson,

platschef på Skoghalls bruk. Vår förnybara råvara ger oss en fantastisk möjlighet att fortsätta tillverka klimatsmarta förpackningslösningar i minst 100 år till. De senaste 20 åren har över 10 miljarder kronor investerats i Skoghalls bruk. Nu pågår byggnationen av en ny kemikalieberedning, som är en viktig del i brukets fortsatta utveckling.

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Några viktiga händelser i brukets historia: • • • • • • • • • •

1917 – Uddeholm anlägger sulfitfabrik i Skoghall 1930-1968 – fem pappersmaskiner byggs 1977 – kartongmaskin 7 byggs för att producera falskartong 1978 – fusion mellan Uddeholms och Billeruds skogsindustrier 1981 – kartongmaskin 7 byggs om till att producera vätskekartong 1984 – Stora tar över Billerud Uddeholm 1996 – invigning av fabrik för mekanisk massa och kartongmaskin 8 1999 – skogskoncernerna Stora och Enso går samman 2005 – stora investeringar för bättre miljö och ökad energieffektivitet 2012 – nytt vedrenseri

Kenneth Ohlsson, platschef Skoghalls bruk. Bild: STORA ENSO

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2017

BAMSESÅGEN - ett flexibelt sågverk! KEDJESÅG, KLINGSÅG & TIMMERFRÄS! • Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

Komplett kedjesågverk fr. 39.990:-

ar du filmer På vår hemsida hitt ingar! och aktuella visn

TIMMERFRÄS

Vill du lära dig att timra?

KNUTMALL FÖR TIMRING

Vi skarvar inte • Villa o vindsisolering - mer boyta och tunnare väggar • Golvfyllningar - stopp för kalla och dragiga golv • Accumulatortankar • Försäljning av PIR/ Polyuretan skivor

Vi isolerar med polyuretan marknadens bästa isolermaterial. Halva tjockleken jämfört med ”vanlig” isolering.

Ring/maila er förfrågan till: 0705-94 26 92 • jorgen@polyterm.se Kontor/Fabrik: 0581-62 08 30. Adress: Hagalundsvägen Fellingsbro www.polyterm.se

SWEDISH QUALITY PRODUCT

www.bamseprodukter.se

info@bamseprodukter.se 0910-880 19

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. I Värmland utkommer vi en gång per månad.

Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.

3i m9ån9ade:n-

tion deklara Inkl. en tt bokslut oc h e ms o exkl. m

BLI DIGITAL SKOGSÄGARE. PROVA GRATIS UNDER 30 DAGAR.

Nyhet! Nu kan du bokföra direkt i mobilen! Digital Skogsägare är en unik tjänst som ger dig som skogsägare enkla, digitala verktyg anpassade för dina behov. Fota dina kvitton med mobilen och bokför dem direkt i Enkel bokföring. Allt samlas i vår molntjänst MittKontor och du slipper pärmar och papper. Till det får du landets bästa rådgivning kring skogsekonomi och skatt. Med Digital Skogsägare vet du alltid vad du betalar för genom ett fast pris per månad. Med andra ord ger vi dig alla förutsättningar för ett mer lönsamt skogsägande. Gå in på WWW.DIGITALSKOGSAGARE.SE så kan du prova gratis under 30 dagar.

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Behövs skiljedom även för skogen? Skiljedomare vill se ett nationellt standardavtal för träbranschen KARLSTAD (JB)

Generationsskiften kommer och går med åren. Behovet av insikt i skogliga frågor ökar därmed i betydelse. Trämarknaden i Karlstad är ännu en tradition med möten mellan olika företag och personer. Fokus vid dessa marknadsseminarier är, vad Sveriges fortfarande största exportnäring kan uppvisa av marknadsöversikter, möten och kompetensseminarier.

Samråd och överläggningar förekommer om stort eller smått – som ej sällan avslutas med en middag i gott samförstånd. Det som däremot sällan nämns, är kontraktsfrågor, tolkningen och olika gränssnitt för uppgjorda avtal, som kan förekomma. Även en liten reklamation, kan bli en rejäl tvist, i denna av trävarubranschens namnkunniga formulerade kontrakt, med eller utan deras juridiska rådgivare. Efterfrågan på skogsfastigheter och avverkningsrätter har på senare tid ökat. Detta har skett i takt med minskat utbud, vad avser leveransvirke från bland annat länderna på andra sidan Östersjön. Miljöaspekter med fokus på ”de varma vintrarna” har skapat ”menföre”, vilket gjort det ibland nära nog omöjligt att enligt kontraktet fullfölja ett rotpostköp inom stipulerad tidsgräns. I skogsbranschen finns ett antal stora aktörer, som dominerar. Det är ”storebror mot lillebror”. Den som är störst dikterar oftast villkoren. Digitaliserade handlingar i skogen finns redan. Sveriges Handelskammare har betydelse för utvecklingen. Sverige har genom åren utvecklat sig till att bli ett viktigt skiljedomsland – både nationellt och internationellt. En ny lagstiftning på området främjar dessutom Sveriges ställning som skiljedomsland. Trävarubranschens stan-

dardavtal samt alla individuella skogliga avtal borde successivt ses över. Detta gäller särskilt skogliga avtal, som måste förnyas, för rundvirke, avverkningsrätter/ rotpostköp, liksom vad som fortlöpande sker för sågade trävaror. Långa handläggningstider, olika utfall i likartade avgöranden, varierande rättspraxis, skapar osäkerhet på marknaden. Vidare förekommer ett flertal så kallade ”hemsnickrade kontrakt”. Dessa överensstämmer inte alltid med vad man kan kräva av ett avtal mellan professionella parter, stora eller små. En datorise-

ring, digitalisering, av kontrakten i branschen har till och med diskuterats, för att uppnå en modernare standard. Tolkningen av dessa varianter av förekommande avtal, - skriftliga eller till och med muntliga är svår. Detta bygger ofta på den förutsättningen, att sakkunniga, opartiska personer bedömer reklamationer, konditionsfel, kvalitetsfel eller andra fel, som uppkommit i samband med en leverans enligt ett svårtolkat kontrakt. Den senaste stormen Urd liksom tidigare stormar Gudrun och Per, har medfört att man befarar, att antalet reklamationer på panel och regelvirke ska öka i omfattning. Anledningen är att så kallade ringsprickor, uppkommit vid stormfällningen, är nästan osynliga i rundvirket. De är till en början osynliga i den sågade, hyvlade eller ytbehandlade slutprodukten. Successivt, när virket fortlöpande torkar och är uppspikat på vägg, blir dessa ringsprickor dock tydliga. Reklamationerna är ett faktum. Tvisten är ett faktum, baserat på ett svårläst, skriftligt kontakt, som tecknats av parterna med eller utan tvisteklausul. Bedömningen av dessa reklamationer är av den arten, att särskild sakkunskap krävs vid varje besiktning, bedömning av tvistens omfattning och värde. Man hör sällan, att det förekommer skogliga tvister i våra domstolar, Parterna förlikas istället

och domstolen får sällan erfarenhet, full insikt i de praktiska, rättsliga problemen. En senare hovrättsdom vittnar om detta. Om dessa tvister å andra sidan handläggs i skiljeförfarande, så ökar inte heller kunskapen om rättsfrågorna, då skiljedomar i sin helhet, förlikning eller inte, är totalt sekretessbelagda. Trävarubranschen har för sågade trävaror vinnlagt sig om att skriva in en skiljedomsklausul ad hoc – i alla förekommande kontrakt, nationellt som internationellt. Ad hoc innebär, att de tvistande parterna själva, utser var sin opartisk och ojävig skiljeman/kvinna - och dessa två utsedda skiljemän utser en tredje skiljedomare, att tillika vara ordförande i skiljenämnden. Ett institutionellt förfarande bygger å andra sidan på att en klausul föreskriver att hela förfarandet i huvudsak administreras av t ex Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut eller utomlands, med motsvarande ICC:s Skiljedomsinstitut i Paris. Att man i trävarubranschen valt ett förfarande ad hoc, baseras främst på att de opartiskt valda, sakkunniga

Trävarubranschens standardavtal samt alla individuella skogliga avtal borde successivt ses över, skriver Sven-Axel Bergstrand, universitetslektor emeritus och skiljedomare. Detta gäller särskilt skogliga avtal, som måste förnyas, för rundvirke, avverkningsrätter/ rotpostköp, liksom vad som fortlöpande sker för sågade trävaror.

kvinnor och män, står tillförfogande som skiljedomare eller besiktningsmän. De är som regel upptagna i en på Handelskammaren tillgänglig, certifierad besiktningsmannagrupp för olika produktområden. Handelskammaren Värmland, liksom ett flertal andra handelskammare, har en sådan grupp av sakkunniga besiktnings- och skiljemän/kvinnor, som är certifierade för trävarumarknaden och för sågade trävaror. Gruppen består av ett antal personer med kunskaper om sortering av bland annat trävaror, köp och försäljning eller erfarenhet från praktisk verksamhet i branschen. Gruppen samlas för kompentensutveckling och erfarenhetsutbyte av anonymiserade fall. Gruppen består av opartiska personer, som är obundna av organisationer, branschföreningar inför den rättsliga prövningen av en tvist. Handläggningen i ett skiljeförfarande ad hoc - eller institutionellt - skiljer sig inte nämnvärt. Det är den sakkunskap, som tvisten i behov av, liksom sekretess, som är de väsentliga frågorna. Kostnaderna är i hög grad relaterade till hur lång tid, som handläggningen sker och det förarbete, som nedlagts för att klargöra vad tvisten ska omfatta. Kostnaderna kan även nedbringas i den mån parterna kan enas om en skiljedomare, en så kallad soloskiljeman. Den tid inom vilken en skiljedom måste ske, har enligt praxis varit maximerad till sex månader. Parternas förarbete, med eller utan advokat,

kan även kortas ned betydligt och därmed bli klar tidigare. En skiljedomstvist kan även handläggas som en så kallad skrivbordsskiljedom. Detta innebär, att tvisten handläggs enbart på insända handlingar, utan att någon muntlig förhandling sker.. Skiljeförfarandet ad hoc

passar trävarubranschen mycket bra. Stor hänsyn kan tas till etablerat handelsbruk, kutym och sedvänja. Vidare ges Skiljenämnden möjlighet till tillämpning av den så kallade billighetsregeln, en möjlighet att lösa tvisten mera affärsmässigt. I ett domstolsförfarande däremot finns inte samma flexibilitet och anpassning till affärsmässiga överväganden. Dessutom kan tvisten komma att överklagas till högre instans, som kan ta avsevärd tid, med ökade kostnader. Rundvirkesbranschen inklusive rotpostköp, avverkningsrätter, borde handläggas på samma sätt i skiljeförfarande. Därigenom säkerställs den lille skogsägarens intressen mot större skogsköpare. Import av rundvirke i perioder kan skapa rättsliga problem till exempel då det importerade virket, sedermera osynligt befinns innehålla granatsplitter eller sprängsten, vilket förekommit från Balticum. Magnetgivare vid sågarna har varit hjälp mot skador, som inte upptäckts vid ens noggrann besiktning, sortering. Vid tvister där ena parten är verksam utanför Sveriges gränser, (även Norge och Danmark) kan det vara be-

Sven-Axel Bergstrand, universitetslektor emeritus och skiljedomare, anser att trävarubranchen behöver ett gemensamt standardkontrakt

svärligt, att med en vanlig domstolsdom få till exempel ett skadestånd utbetalat. Domstolsdomar kan inte

verkställas enkelt. En domstolsdom är därför i princip endast utmätningsbar, exigibel, i domstolslandet. Detta gör till exempel att vid internationella kontakt eller i situationer, som ovan berörts, parterna genomgående väljer att skriva in en skiljedomsklausul ad hoc - eller institutionellt, eftersom en skiljedom är verkställbar i varje annat FN-anslutet land. Denna rättskraft baseras på en internationell konvention från 1929, som de flesta FN-anslutna länder har ratificerat, godkänt. Detta därmed binder parterna i dessa länder. Årets Trämarknad i Karlstad har passerat i höstas. Där nämndes ökade behov av kompetensutveckling, klarhet, säkerhet i kontrakten. Min erfarenhet under snart 30 år, är att behovet av verk-

ställighet av domar ökar, med den europeisering, internationalisering, som successivt sker. Ett nytt nationellt standardavtal, rundvirkesavtal, skulle ge kontinuitet, klarhet och säkerhet för alla parter. Behovet är tydlighet i språk, sakkunskap, snabbhet, sekretess, och smidighet. Allt detta gör att skiljedomsklausuler främst ad hoc, inte bara består, utan även ökar i användning. I praktiken ger det en alternativ tvistelösningsmetod, i stort och smått. Detta gäller för förädlade produkter, liksom för trämarknaden i sig, byggnadsentreprenader, ja hela trävarubranschen. Varför ska rundvirke inte omfattas av ett nationellt, likartat kontraktsformulär med enhetlig handläggning av tvister? Text: SVEN-AXEL BERGSTRAND,

Universitetslektor emeritus, skiljedomare

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

RESERVDELAR TILL TRAKTORER • TRÖSKOR • PRESSAR 350! PRODUKTNYHET FÖR BM A DYN PLÅTSITS + FJÄDER + BM S OM +M :95 19 ANJ

KAMP

För fler reservdelar, besök vår hemsida

VIKINGSTAD ÅKERI AB

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB

$ $ $ $

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70 Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Varför använda dig av flera byråer när det räcker med en? Nu expanderar vi ytterligare i Linköping! Vi är en komplett byrå som kan erbjuda dig och ditt företag allt från löpande redovisning, bokslut och årsredovisning, deklarationer, skatt- och företagsekonomisk rådgivning, nybildningar – ombildningar – omstruktureringar av företag, hjälp vid generationsskiften samt kvalificerad revision – spetsen av ekonomiskt intygande. Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa just dig!

Källa: Far

Telefon: 013-31 60 80 Telefon: 0141-20 93 20 Telefon: 0141-20 93 20

E-post: linkoping@lr-revision.se E-post: borensberg@lr-revision.se E-post: motala@lr-revision.se

www.lr-revision.se/linkoping www.lr-revision.se/borensberg www.lr-revision.se/motala

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Bröderna Bergström, Magnus (till vänster) och Johan.

Johan Bergström vid en trave barrmassaved.

Lång högkonjunktur på skog Skogsägaren Johan Bergström optimist inför framtiden SÖDERKÖPING (JB)

Johan Bergström är en av alla skogsägare som är i en bransch som ser väldigt positiv ut för tillfället och har gjort så i ett par år. Han driver ett skogsbruk på gården Ormestorp, en kilometer från väg 210 och ungefär lika långt från Hösterum mot Norra Finnö.

Gården är på 400 hektar varav 270 hektar är produktiv skogsmark. Johan Bergström har en mycket gedigen utbildning med start 1976 på numera nedlagda Västerby. Några år som skogsarbetare följdes av förmansutbildning i Sunne och skogslärare på Västerby. Efter diverse andra uppdrag

hamnade han på Södra som inspektor. – Då tröttnade jag på att vara anställld och sade upp mig, tror det var 2000-2001, för att jobba här på gården i stället, berättar Johan Bergström. – Sedan har vi kört som

skogsentreprenörer åt Södra, men det har vi slutat med, det är därför vi har maskinerna en skotade och en skördare. Bergström sitter med i styrelsen på Hammarkinds häradsallmänning som i princip omfattar Valdemarsviks och Söderköpings kommuner. Det är, och har varit i några år, bra tider för skogsnäringen. – Exporten går bra på grantimmer, men för talltimmer har det varit kämpigt för

sågverken. Södra har gjort lite affärer så det kommer att sprattla till lite på talltimmer, säger Bergström. – Massaveden har ju haft ett stadigt pris under flera år, det har inte hänt så jättemycket. Efterfrågan kommer att öka då det byggts nya bruk i världen, i Finland tror jag och Södra har byggt ut vid Värö. Det kommer att bli mera sug efter massaved. För att stimulera skogsägarna delas det ut premier under vissa perioder. Dollarkursen har varit till fördel för de svenska skogsägarna vad gäller exporten. Johan Bergström är medlem i Södra och under 2015 blev det en utdelningspremie på tio procent på det totala leveransvärdet och åtta procent

på insatt kapital vilket är bra ränta på pengarna. Priset på grantimmer ligger mellan 500-625 kronor per kubikmeter fub (fast under bark). Det kan eventuellt tillkomma en premie på 40 kronor per kubikmeter . Skogen och skogsindustrin är oerhört värdefull för landets ekonomi, det bekräftar Andreas Eriksson på Skogsstyrelsen i Jönköping. – Skogsbrukets andel av BNP är 0,9 procent. Skogsindustrin (skogsbruk, trävaruindustri, massa och papper) andel av BNP är 2,2 procent, avser år 2014. Skogsindustrins export i förhållande till totala exporten av varor (ej hela exporten) var 2011 10,5 procent. – Östergötland har haft de högsta priserna i Sverige, i

storleksordningen 550 kronor per kubikmeter fub. Det hänger ihop med virkespriserna och befolkningskoncentrationen, menar Johan Bergström. – Priset är bättre än 2014,

det började gå upp 2015, vi avverkade lite då. Vi har avverkat gammal skog i stället för att den ska ruttna. Då får vi plantera in lite ny skog. Det finns ingen anledning att avhålla sig från att gallra, det är bara att tuta på. För tillfället är det sämre avsättning för lövtimmer, de sågverk som har inriktning på lövskog har det besvärligt. I Ormestorps bestånd är det 60 procent tallskog, 30 procent granskog och resten lövskog såsom björk och asp vilket är vanligt i kusttrakterna. Inåt Linköping och Åtvida-

berg dominerar granskogen. Det har varit väldiga problem med älg som gått hårt åt plantbeståndet, dock ser det bättre ut då älgstammen har blivit mindre här ute. Enligt Bergström blir det generellt mer skogsareal i riket, många icke initierade tror nog tvärtom när de ser kalhyggena. Samtidigt sker det hög avverkningsgrad i länet, men också hög planteringsgrad vilket brukar ske tredje året efter avverkning. Vad tror du om framtiden? – Jag tror att högkonjunkturen kan hålla i sig ytterligare två år, det har varit en onormalt lång högkonjunktur, tycker en optimistisk Johan Bergström. Text och bild: OWE BERGGREN

Crown Timber byter namn till Södra Wood Ltd Den 1 januari byter Crown Timber Ltd namn till Södra Wood Ltd. Skogskoncernen Södra förvärvade Crown Timber i mars förra året och integreringen av företagen har pågått i högt tempo under 2016 för att slutföras med namnbytet vid årsskiftet.

– Storbritannien är vår viktigaste exportmarknad. I och med det här förvärvet får vi kontroll över hela leverantörskedjan, från produktion till slutanvändare, vilket är värdefullt och ger oss möjlighet till tillväxt, säger Jörgen

Lindquist, affärsområdeschef för Södra Wood.

produktion till kund, säger Jörgen Lindquist.

Sedan 1983 har Crown Timber levererat högkvalitativt konstruktionsvirke till den brittiska och irländska bygghandeln och tillverkningsindustrin. Under lång tid har Södra varit en av de viktigaste leverantörerna och som delägare hjälpt Crown växa till den marknadsledande position företaget har i dag. – Södras filosofi att skapa långsiktiga värden och relationer sammanföll perfekt med Crowns affärsstrategi och därför var det naturligt att Södra gick in som helä-

– En helt integrerad för-

Södra förvärvade den 31 mars 2016 de resterande aktierna i Crown Timber Ltd. Södra hade sedan tidigare cirka 20 procent av aktierna i företaget.

gare, säger Jörgen Lindquist. – Vi får ett upplägg i Stor-

britannien och Irland som vi har på ett flertal av våra övri-

ga marknader, där vi har kontroll över hela kedjan från

sörjningskedja kommer att öka servicen till kunderna och vi kan skapa ett unikt samarbete mellan den svenska skogen och den brittiska och irländska konstruktionsmarknaden. Namnbytet omfattar även det sågverk i Hamina i Finland, som ingick i Södras förvärv av Crown Timber. Det heter numera Södra Wood Oy. Södra har sedan tidigare försäljningskontor i Kina, Tyskland, Nederländerna, USA, Norge och Danmark.

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

2:a Industrigatan 5, Kristinehamn · 0550-123 40

www.elopump.se

Ö Storg 24 Mariannelund

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Service AB

0496-101 90 Peter 070-634 62 42

Små storheter i skogen!

15 000 kronor extra i månaden!

Tel 013-23 44 65/66

Elmotorer: 1-fas-, 3-fas-, virkestorks-, broms-, likströms-, fläktmotorer • Pumpar: läns-, avlopps-, cirkulations-, tryckstegrings-, grundvattenspumpar Handverktyg: t ex borrmaskiner, vinkelslipar m.m

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tryggt pensionssparande!

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

Bra jakt och fiske – och skogen ska gå runt!

Får du ut det du vill av din skog? ! ! ! !

# ! #

# # # # # # ## # # # # # !# # # ## # # ## # # # !# ## # # # # # # # # ## # # # # # ## ## # # # # ## # # # # # ## # # # # # ## KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE ELLER # # # # # # ## # # # FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44! # # #

# #

Östergötland, Norra Småland: Johan Asp, Robert Blomberg, Mats Jansson och Johan Jörneskog Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Gustav af Wåhlberg Örebro län: Mats Jansson och Tore Rumler Värmland: Claes Hallgren Ulrik Abelson och Anders Ekholm (jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

www.skogssallskapet.se

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Skissen på Vreta Klusters tredje hus som ska inrymma mer än kontor.

Helene Oscarsson, vd Vreta Kluster AB.

Till nytta för hela regionen Femårsjubilerande Vreta Kluster har många planer för framtiden LINKÖPING (JB)

Vreta Kluster firar femårsjubileum och mycket har hänt sedan starten. Från projekt har det utvecklats till att idag vara ett eget bolag. Inför 2017 finns många idéer och planer, inte minst inför det tredje hus som planeras.

– Vreta Kluster blev AB vid årsskiftet, berättar Helene Oscarsson. Vi är numera ett bolag och jag är vd för det. – Det är väl egentligen samma typ av verksamhet men vi blir tydligare som aktör och vi är en egen juridisk person vilket är bra för tydligheten. – Vi blir ett helägt dotterbolag till Sankt Kors och en anledning till att vi blivit aktiebolag är som sagt det här

med tydligheten och att det möjliggör ju också att få in externt ägande. Vi kan sälja aktier till externa parter så att det fler blir ägare till klustret. Det är en vision vi har. – Vi vill verkligen att nä-

ringslivet, företag, personer med flera ska kunna bli delägare i klustret. Vi ser en stor möjlighet i detta. Exakt hur det ska gå till är inte klart. Vi är ett AB, det är i alla fall steg ett. Finns det fler nyheter och saker på gång? – Södra har precis flyttat in så nu har vi både Södra och Holmen på klustret, säger Helene Oscarsson. Vi har fått väldigt mycket skogskompetens. – Klustret vill medverka till att det kommer igång olika utvecklingsprojekt.

– En stor sak som händer i Östergötland är den regionala livsmedelsstrategin. Vi hoppas kunna bidra till arbetet genom att ha en koordinerande roll och att vara en samlingsplats. – Sedan jobbar vi på med en ide om att bygga en etapp till, berättar Helene Oscarsson. Det bygger på att vi tar fart under våren och att det kommer hyresgäster som tecknar sig för ett antal som gör att Sankt Kors kan gå vidare och bygga. Man vill inte bygga utan att ha några hyresgäster som har tecknat sig. – Vi har en massa idéer, vi vill ju bli en test - och demoplats Vi vill ju att det ska vara företag som hyr in sig och tänkte öppna upp för att det inte bara ska vara kontorsytor. Det kan vara platser där man

kan testa prototyper, produkter och metoder och så. Kanske hyresgäster kan hyra för kortare eller längre tid, så länge man har något att testa. Det är en grej vi vill göra, dels för matområdet och dels för teknikområdet. Helene Oscarsson begränsar inte de tänkbara områdena för nästa hus till mat och teknik. Lantbruksfrågor av olika sorter, energifrågor med mera finns med. – Vi försöker bygga flexibelt och hitta en bra affärsmodell som gör att man kan ansluta sig så det är ju en av utmaningarna. Du har ju tidigare också nämnt drönare. Klustret finns med som intressent för testbädden för drönare i Västervik. Vad sker med det här? – Västervik har unika förutsättningar för de har inga ci-

vilflyg eller militärflyg så där kan man agera lite fritt. Vi tror det kan vara jätteintressant för vår och andra regioner. – Vid förfrågningar från

företag i vår bransch så kan vi kanalisera förfrågan dit. Sedan tror jag att vi i nästa hus kommer ha vidareutbildning och fortbildning. Jag tror att drönarutbildning för lantbrukare och rådgivare skulle kunna vara något vi har hos oss. Förarutbildning och det här med tolkning av data. Man kan hämta in mycket data men vad ska man göra med den och vad ska man använda den till? Där är rådgivningsorganisationerna väldigt viktiga. Vreta Kluster är geografiskt centralt beläget i länet men för verksamma i några av länets kommuner är det långt

och det tar tid om man vill delta i något som hålls på klustret. Det här finns också med i utvecklingsvisionen. – Vi vill gärna vara till nytta för hela regionen och jobbar aktivt för det, säger Helene Oscarsson. Vi ska vara viktiga för lantbrukare och företagare även i kommuner som Ydre och Finspång och därför ska vi fundera på hur vi ska kunna vara det i större utsträckning. Om vi ordnar något bra som äger rum på klustret då skulle det evenemanget kunna resa ut till Söderköping och samma kan vara med i Kinda med någon som är där. – Klustret vill vara en regional aktör. Vi vill göra nytta i hela regionen. Text och bild: BO BÄCKMAN

Ny officiell databas för ekologiskt utsäde i Sverige 2017 lanserar Jordbruksverket en officiell databas för ekologiskt utsäde i Sverige – organicXseeds. Databasen innehåller information om alla sorter av ekologiskt utsäde som finns tillgängligt under¨2017 och vilka företag som säljer dem. OrganicXSeeds finns i Jordbruksverkets utbud av e-tjänster.

I organicXseeds är det enkelt att hitta information om det ekologiska utsäde som

finns tillgängligt i Sverige. För vissa grödor är sorterna indelade i grupper som underlättar för odlaren att hitta ett utsäde som passar. Ett exempel är vårkorn som finns i grupperna foder, malt och stödområde 1-5. I databasen finns direktlänkar till mer information om utsädet och företagens kontaktuppgifter. Företagen avregistrerar själva sorter som är slutsålda så att innehållet i databasen alltid ska vara aktuellt. Om det saknas ekologiskt utsäde av den sort som odla-

ren behöver finns information om vilka regler som gäller. I vissa fall är det ok att använda icke ekologiskt utsäde, bara det inte är kemiskt behandlat. I andra fall måste odlaren ansöka om undantag hos Jordbruksverket, och då finns information i databasen om hur detta går till.

Databasen organicXseeds innehåller alla sorter av ekologiskt utsäde som finns tillgängligt under 2017 och vilka företag som säljer dem. Bild: SHUTTERSTOCK

VISION 2017 • Januari 2017

Vi har vallfrö

från OptiVall i lager för både konventionell och ekologisk odling! I samband med att Vreta Kluster firar fem år vill vi passa på att uppmärksamma några av världens viktigaste frågor genom en dag fylld med intressanta seminarier som riktar sig till engagerade aktörer i branschen från både företag, akademi och politik. Vi hoppas på många spännande möten och diskussioner och som kan bidra till en positiv utveckling i några av världens viktigaste branscher.

Östergyllen är återförsäljare för Bala Agri. Vi lagerför vagnar ur sortimentet.

Program 08.20

Elisabeth Nilsson (landshövding i Östergötland), Kristina Edlund (Linköpings kommun), Göran Gunnarsson (Region Östergötland), Helene Oscarsson (Vreta Kluster)

Brett sortiment och bra priser på djurfoder!

Foto: Andreas Elgstrand

Moderator: Claes de Faire

Framtiden söker bonde 08.50

Foder för hund, häst, katt, nöt, får och höns

NORRKÖPING Importgatan 38 011-18 11 66

KLUSTERUTVECKLING FÖR TILLVÄXT I DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

Vem är framtidens bonde och hur lockar vi dagens ungdomar till att bli lantbrukare? Vilka kompetenser saknas och vem kommer äga gårdarna framöver? Sofia Lindblad (LRF), Per Frankelius (Linköpings universitet), Anders Wästfelt (SLU, SU), Oscar Westman (Mårdstorps gård), David Pettersson (Kolstorps gård), Anna Ek (UF Den gröna vägen)

LINKÖPING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60

www.ostergyllen.se

MATTRENDER OCH MATMAKT 10.30 Hur åt vi förr, vad äter vi idag och hur ser mattrenderna ut framåt? Hur distribueras maten idag och hur kommer den distribueras i framtiden? Richard Tellström (Grythyttan), Anna Philipsson Bergman (Östgötamedia), Nils Hultin (Torsta Tackor), Per Frankelius (Linköpings universitet), Louise Ridderström (Östgötamat), Peter Borring (LRF Östergötland), Per Lindahl/Karin Lorin (REKO)

Hört talas om Åternäring? Det har vi skapat i nästan 150 år. Vi är ingen vanlig bank med ägare som kräver utdelning och bonusar, vi är en fristående Sparbank. Att vara just fristående innebär spännande möjligheter för oss och för orten vi verkar på eftersom vi själva kan bestämma hur vi vill använda vår vinst. Som lokal Sparbank vill vi finnas nära våra kunder och bidra till utveckling i stort och smått. Det gör vi genom att ge tillbaka delar av vår vinst och låta den få ge näring och växtkraft till ortens företag, ungdomar och föreningar. Vi kallar det för Åternäring.

LUNCH 12.00 Mingeltallrik & pröva-på-hörna

13.30

ANTIBIOTIKARESISTENS – ETT FOLKHÄLSOPROBLEM Under detta seminarium tittar vi på aktuella rapporter, trender i Sverige och världen, och hur vi arbetar med att motverka den ökade antibiotikaresistensen. Anders Tegnell (Folkhälsomyndigheten), Gunnar Johansson (Gård & Djurhälsan), Elisabeth Qvarford (Svenskt Kött), Magnus Oscarsson (KD), Espen Rognstad (kostchef Ödeshög), Michael Cornell (Region Östergötland), Annicki Oscarsson (kommunalråd Ödeshög) mfl.

VARMT VÄLKOMMEN! Anmäl dig på www.eventregistrering/vvd9feb senast 26/1. Det finns ett begränsat antal platser, så anmäl dig gärna idag! HITTA HIT Vreta Kluster, Klustervägen 11, 590 76 Vreta Kloster KONTAKT Vid frågor kontakta vretakluster@eventregistrering.se

Tel: 0120-840 00 • www.atvidabergsspb.se Dagen arrangeras i samarbete med Sankt Kors.

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Luxora fastigheter, ny ägare till den gamla Luxorfastigheten, har stora planer. Kanske kan lokalytorna fyllas med exempelvis upplevelsecentrum, butiker för sport, outlets och livsmedel.

Ny ägare med stora ambitioner Många nya visioner för Luxorfastigheten i Motala MOTALA (JB)

För några veckor sedan köpte Luxora fastigheter den 67 000 kvadratmeter stora Luxorlokalen i Motala. Välkänd för många som åker på RV 50, strax innan det norra brofästet på Motalabron.

Den gamla byggnaden har en rik teknikhistoria och många är de som har eller har haft en radio- eller tv-apparat med märket Luxor på. Luxora fastigheter inbjöd till en pressträff i Motala kommunhus för en tid sedan. Kommunfullmäktiges ordföCamilla Egberth och Roy Karlsson visade bara glada miner när Luxora fastigheter berättade om sina visioner för gamla Luxorfastigheten. Bild: EVA CARLSSON

rande Camilla Egberth tog emot tillsammans med två av de fem delägarna i Luxora fastigheter, Roy Karlsson och Per Tolmark. Joakim Ljungqvist från Tillväxt Motala var också representerad. 1975 var fastigheten en ar-

betsplats för mer än 2000 arbetare under samma arbetsgivare. Numer huserar cirka 80 hyresgäster i byggnaderna, några med stora lokalarealer andra med mindre. Men det

finns plats för flera aktörer. 45 000 kvadratmeter är tomma och dessa ska nu förhoppningsvis fyllas med flera aktörer. De hyresgäster som redan finns, ska dock få möjlighet att expandera först. Luxora Fastigheter har

många visioner och tankar om hur de ska fylla lokalerna med bra aktiviteter. Kanske kan lokalytorna fyllas med exempelvis upplevelsecentrum, butiker för sport, outlets, livsmedel eller annat. – Kanske kan vi bygga bostäder i anslutning till fastigheten, sa Roy Karlsson. Vi har också funderat på ett vandrarhem. Men man måste anpassa verksamheterna efter

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

byggnadens beskaffenhet. Läget vid RV50 och till Varamon är väldigt bra. Kanske kan det förlänga säsongen för både Varamon och vandrarhemmet. Väldigt många ungdomar behövs till alla nya arbetstillfällen som skapas. – Ni ser möjligheterna, sa Camilla Egberth. Det här är jättespännande och ett lyft för kommunen. Roy och Per informerade vidare att de redan under våren räknar med att skriva avtal med olika företag. Luxora fastigheter kommer att jobba med helheten och locka olika företagare. Man är dock noga med att välja rätta aktörer och företag. En målning

och renovering av fastigheten är inplanerad och kommer att ske under våren. Luxora fastigheter har erfarenhet av något liknande i Linköping, så det är inga ogenomförbara visioner de berättade om. Visst behövs en del utred-

ningar och en mängd tekniska problem måste lösas, men är man positivt inställd, går mycket att lösa. Trafikfrågan togs upp under mötet och kunde man klara trafiken då 2 000 arbetare varje dag passerade området, så lär man klara det nu också. Text: EVA CARLSSON

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

75 förslag ska stärka landsbygden Historisk möjlighet att skapa starkare samhällskontrakt KARLSTAD (JB)

Under onsdagen den 4 januari överlämnade den Parlamentariska landsbygdskommittén 75 förslag på åtgärder till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). – Det är klart att det är spännande att ha varit med och påverkat debatten i Sverige, säger Håkan Svenneling (V) till Vision 2017.

Den 25 juni 2015 beslutade regeringen om att tillsätta en kommitté med uppdrag att lämna förslag på en sammanhållen nationell politik för långsiktigt hållbar utveckling i landets landsbygder. I uppdraget låg att en ny politik ska skapa förutsättningar för

tillväxt, företagande, sysselsättning och boende på en attraktiv landsbygd. Inom ramen för uppdraget skulle kommittén belysa utvecklingen och framtida utmaningar och möjligheter för olika typer av landsbygder. Kommittén tog namnet Parlamentariska landsbygdskommittén och en som ingick i kommittén var vänsterpartistiska riksdagsledamoten Håkan Svenneling från Karlstad. – Vi har fått fram både bra

och viktiga förslag. Det är viktigt att se förslagen som en helhet, säger han. Vilka av de 75 punkterna skulle du vilja belysa lite extra? – Prioriteringar att polisen kommer snabbt fram till all-

FAKTA – Sammanställning av 75 förslag för Sveriges landsbygder: Näringsliv och företagande 1. ALMI Företagspartner AB:s uppdrag förstärks med ett ytterligare fokus som riktas mot företag i de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna. I synnerhet ska de platsbundna näringarna och till dem relaterad näringsverksamhet uppmärksammas. 2. Det nationella utvecklingsbolaget Saminvest AB ges ett tydligare samhällsuppdrag att säkerställa att investeringar sker bland målgrupper, branscher och i geografiska områden där behovet av marknadskompletterande finansiering är som störst. Saminvest ska säkerställa investeringar i Sveriges sju nordligaste län. Representanterna i Saminvest styrelse ska ha kunskaper om näringslivsutveckling i såväl glesa som täta strukturer. 3. Saminvest AB ges i uppdrag att investera i företag för tillväxt och förnyelse av ekosystemtjänstproducerande verksamhet i syfte att främja en snabbare omställning till en fossilfri och biobaserad samhällsekonomi. 4. Vinnova ges i uppdrag att ta fram arbetssätt för att skapa förutsättningar för innovationer för företag i landsbygderna genom att bland annat vidareutveckla sitt arbete med att nå ut med innovationsstöd via rådgivare och forskare som är närvarande i landsbygderna och särskilt stödja innovationer som utvecklar lösningar och produkter för en snabbare omställning till biobaserad samhällsekonomi. 5. Erfarenheterna från landsbygdsprogrammets nuvarande åtgärder med innovationsgrupper och europiskt innovationspartnerskap (EIP) tillvaratas och vidgas till fler näringar och företagande i landsbygder än nuvarande avgränsning. 6. Jordbruksverket, i samråd med Skogsstyrelsen, Vinnova och Naturvårdsverket, ges i uppdrag att identifiera hur kommande landsbygdsprogram kan bidra till omställningen till en biobaserad samhällsekonomi i linje med målen i Agenda 2030 samt målen om ett fossilfritt samhälle. Insatser i landsbygdsprogrammet ska även syfta till att stärka sambanden och utbytet mellan stad och land. 7. Offentlig upphandling ska innehålla krav som motsvarar våra svenska miljökrav och regler för djurskydd. 8. Aktörerna som ska samarbeta genom regionala exportcentra och Visit Sweden får i uppdrag att genomföra riktade insatser för att hjälpa företag i landsbygderna, i synnerhet de glesa att öka sina exportandelar. 9. Ett paket med åtgärder, som förstärker varandra, ska riktas till 23 kommuner i norra och mellersta Sverige. I dessa kommuner har företagen särskilt svårt att utveckla sina företag på grund av långa avstånd, att man finns i en glest befolkade arbetsmarknadsregioner med ett näringsliv med förhållandevis begränsad branschbredd. Paketet ska komplettera befintliga insatser i stödområde A. Det ska omfatta de nya landsbygdsgenerella åtgärderna som vi föreslår i form av 100-procentigt utbyggd digital infrastruktur, ökad tillgång till högre utbildning, omlokalisering av statliga jobb samt innovations- och exportfrämjande insatser. 10. Särskilda åtgärder riktade till de 23 kommunerna. Kommittén har identifierat en möjlig finansiering på cirka 500 miljoner kronor som kan avsättas i näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder i ett riktat paket. Det kan exempelvis handla om åtgärder som prövats i Norge i form av yt-

varliga brott (läs även punkt 53 i faktarutan nedan). Statliga jobb utlokaliseras (punkt 58 i faktarutan). Kontanthantering på banker (punkt 47). Avskrivning av studiemedel, säger Håkan. Att skriva av studiemedel skapade snabbt debatt ute i landet, särskilt hos grannkommuner till de kommuner som föreslagits, det vill säga kommuner som ingår i det så kallade Stödområde A som innefattar 40 av landets 290 kommuner. 17 av dessa kommuner föreslogs inte. – Vår bedömning har varit att dessa kommuner kan klara sig bättre och ligger bättre till i en arbetsregion än de 23 kommuner som föreslogs. Torsby är en av de 23, berättar Håkan och tillägger:

– Med avskrivning av studiemedel med tio procent finns det anledningar att stanna kvar på hemorten för studier, det gör det möjligt att rekrytera fler till jobb. Modellen fungerar mycket bra i norra Norge (läs även punkt nio i faktarutan).

holm och Uppsala, dessa borde ligga närmare gruvorna i Norrland, menar Håkan och fortsätter: – Här skulle vi vilja dra tillbaka klockan tio år då kontoren började flyttas ner mot Stockholm och få dem tillbaka närmare jobben. Staten skulle spara pengar.

Just Norge ligger före Sveri-

ge i den här typen av åtgärdsförslag och därför har kommittén kikat mycket på hur man gjort i grannlandet – eftersom modellen fungerar bra där. – Statens ekonomi har varit vårt fokus, förtydligar Håkan. Kommittén rekommenderar även för regeringen att 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholmsregionen under en fem- till sju-

terligare sänkta arbetsgivar- och egenavgifter och avskrivning av studieskulder. 11. Ett forskningscentrum inrättas för att utveckla och sprida kunskaper om entreprenörs- och företagsutveckling i landsbygder, i synnerhet i glesa och mycket glesa landsbygderna. Centrats kunskapsutveckling ska också öka medvetenheten om skillnader i kvinnors och mäns villkor för att driva och utveckla företag i landsbygderna. Ett viktigt mål är att skapa jämställda villkor för näringslivsutveckling. 12. Tillväxtverket ges i uppdrag att utreda möjligheten till och utformningen av en servicegaranti vid myndighetsutövning riktat till små- och medelstora företag.

26. Regeringen förtydligar att planeringen av enskilda vägar ska behandlas i länstransportplanerna. 27. Regeringen tar initiativ till en översyn av reseavdraget. Utgångspunkten bör vara att avdraget ska vara avståndsbaserat. 28. Regeringen lägger fram förslag som underlättar samordningen av olika typer av persontransporter i landsbygderna. 29. Regeringen underlättar så att ideell och kostnadsdelande samåkning blir tillåten i landsbygderna. 30. Regeringen prioriterar landsbygderna vid testverksamhet och mer permanent införande av självkörande fordon.

Digital kommunikation och transportinfrastruktur 13. Regeringen beslutar om ett nytt mål som innebär att alla i hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med överföringskapacitet med minst 100 Mbit/s senast 2025. 14. Regeringen ser över förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation med huvudsyftet att avsevärt höja nivån för samhällsomfattande tjänster (SOT-nivån). 15. Statens digitala infrastruktur samordnas i enlighet med förslagen i betänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1). 16. Regeringen utreder hur digital infrastruktur kan organiseras som ett femte transportslag efter 2025. 17. Regeringen säkerställer tillgången till bredband för de hushåll och företag som står utan uppkoppling i samband med avvecklingen av kopparnäten. 18. Bredbandsforum ges i uppdrag att ansvara för att samordna en främjandeverksamhet för potentiella små nät i landsbygderna. 19. Regeringen anslår 300 miljoner kronor årligen till Post- och telestyrelsen för att myndigheten ska kunna fördela medel till länsstyrelserna för att fullborda bredbandsutbyggnaden. Inom ramen för anslaget har även Post- och telestyrelsen möjlighet att upphandla bredband till hushåll och företag som saknar uppkoppling. 20. Jordbruksverket ges i uppdrag att utforma bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet 2021–2027 så att länsstyrelserna tillsammans med regionalt utvecklingsansvariga och kommuner kan upphandla bredband med hög överföringskapacitet. 21. Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter i form av riktlinjer för ett nationellt förfrågningsunderlag som till delar ska kunna anpassas till regionala utvecklingsstrategier, regionala bredbandsstrategier samt andra regionala förutsättningar. 22. Regeringen förtydligar de regionala bredbandskoordinatörernas uppdrag, så att det framgår att dessa utgör kontaktpunkt gentemot aktörerna som ingår en upphandling. 23. Regeringen bedömer vilka konsekvenser en förändring av skatter och avgifter inom det transportpolitiska området får för möjligheten att nå de landsbygdspolitiska målen. 24. Länsstyrelserna ges i uppdrag att redovisa landsbygdernas behov av underhåll och investeringar i transportsystemet i planeringsunderlaget till länsplanerna för regional transportinfrastruktur. 25. Trafikverket ges i uppdrag att ange specifika objekt eller andra åtgärder i landsbygderna, som ska prioriteras i transportplaneringen på regional nivå.

Kompetensförsörjning 31. Universitet och högskolor ges i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet. 32. Regeringen ser över indikatorerna inom resurstilldelningssystemet i syfte att göra utbildningarna mer relevanta för de lokala arbetsmarknaderna. 33. Regeringen säkerställer att det finns utbildningscentra för högre utbildning i kommuner i FAregioner utan högskola/universitet och med få lärcentra samt i kommuner som berörs av kommitténs näringslivspaket till kommuner med extra stora utmaningar. 34. Ett årligt statsbidrag införs för att landsbygderna ska kunna etablera och utveckla utbildningscentra för högre utbildning. 35. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) får i uppdrag att följa upp och utvärdera satsningen på utbildningscentra. 36. Tillväxtverkets uppdrag om att utveckla riktlinjerna för regionalt kompetensutvecklingsarbete kompletteras, så att kompetensplattformarna utvecklas med huvudsyftet att förse utbildningscentra med analyser av rekryterings- och utbildningsbehov i närområdet. 37. Regeringen säkerställer regional spridning av utbildningsplatser i landsbygderna och beaktar kommitténs förslag om utbildningscentra i andra satsningar inom kunskapslyftet. 38. Regeringen uppmärksammar kravet om villkorad finansiering av platserna till yrkesvux i de glesa och mycket glesa kommunerna i landsbygderna. 39. Regeringen utreder om det ska bli möjligt att minska studieskulderna för de som bor och är yrkesaktiva i de 23 kommunerna med extra stora utmaningar. Samhällsplanering och bostadsbyggande 40. Boverket ges i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen. 41. Regeringen tar initiativ till att begränsa och precisera riksintressenas areal med syfte att underlätta landsbygdernas utveckling. 42. Regeringen säkerställer att reformeringen av strandskyddsbestämmelserna får avsedd effekt. 43. Regeringen gör en översyn av va-lagstiftningen i syfte att underläta bostadsbyggandet och åtgärdandet av icke godkända avlopp i landsbygderna. 44. Regeringen utreder om långivning till boende i landsbygderna underlättas genom införandet av särskilda landsbygdslån för byggande av egna

Landsbygdsutvecklaren Ha ̊kan Svenneling är värmländsk riksdagsledamot (V). Bild: SVERIGES RIKSDAG

årsperiod omlokaliseras till regioner i behov av statliga arbetstillfällen. – Till exempel har gruvnäringsindustrin kontor i Stock-

hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter i landsbygderna. Kommersiell service, välfärdstjänster och kultur 45. Boverket ges i uppdrag att utarbeta en nationell vägledning till kommunerna om hur ett serviceperspektiv kan tillföras den kommunala översiktsplaneringen. 46. Regeringen avvisar i beredningen av postlagsutrednings betänkanden de förslag som innebär en försämring av postservicen i landsbygderna. 47. Kreditinstitutens ansvar för att tillgodose sina kunders behov av betaltjänster och kontanthantering bör regleras i lagen om betaltjänster. Även företag och föreningar ska omfattas av rätten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, som uttag och insättning av kontanter. 48. Regeringen lägger fram förslag med syfte att anpassa det kommunala utjämningssystemet till ändrade förutsättningar samt gör en översyn av statsbidragen till kommunerna. 49. Regeringen tar initiativ som syftar till att öka kommunernas förmåga att rekrytera personal. 50. Kulturrådet ges i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att bidra till att göra kulturen tillgänglig i Sveriges landsbygder. 51. Kulturanalys ges i uppdrag att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder. Kulturanalys ska ge förslag på åtgärder för att stärka kulturdeltagandet i landsbygderna. Kulturanalys ska genomföra uppdraget i dialog med aktörer inom kultursektorn. Statens närvaro 52. Arbetsförmedlingens pågående nedläggning av lokalkontor på ett 100-tal orter avbryts till dess att konsekvenserna av nedläggningarna har utvärderats. 53. Regeringen ställer konkreta tidssatta krav på hur snabbt polisen ska vara på plats vid allvarliga brott. 54. Regeringen bör kontinuerligt följa upp och säkerställa polisens lokala närvaro, inte minst i landsbygderna. 55. Den lokala serviceverksamhet som i dag utförs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten förs över och samlas i en ny organisation. Där det är möjligt samlokaliseras Arbetsförmedlingens, Polismyndighetens och Migrationsverkets lokala serviceverksamhet med den nya organisationen. 56. Samverkan mellan de myndigheter vars lokala servicefunktioner bryts ut och den nya organisationen regleras i respektive myndighets instruktion. 57. Den lokala serviceorganisationen ska ha minst ett kontor i varje FA-region. 58. Kommittén rekommenderar att 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms FA-region under en 5 till 7-årsperiod omlokaliseras till FA-regioner i behov av statliga arbetstillfällen. 59. När en ny myndighet inrättas ska en lokalisering utanför storstadskommunerna alltid vara förstahandsalternativet. Styrning och organisering av landsbygdspolitiken 60. I kommittéförordningen stadgas att kommittéer i sina betänkanden ska ange konsekvenser för landsbygdernas utveckling av sina förslag. 61. Konsekvenserna för landsbygderna beskrivs i regeringens gemensamma beredning av propositioner och andra regeringsbeslut.

– Jag är glad över att i dag kunna överlämna ett slutbetänkande med mycket brett politiskt stöd, säger Parlamentariska landsbygdskommitténs ordförande Johan Persson (S) vid överlämnandet till landsbygdsminister SvenErik Bucht den 4 januari.

Text: DENNIS J HALL

62. Trafikverkets, Post- och telestyrelsens, Universitets- och högskolerådets, Tillväxtverkets, Statens jordbruksverks, Naturvårdsverkets, Polismyndighetens, Arbetsförmedlingens och länsstyrelsens landsbygdspolitiska ansvar tydliggörs i respektive myndighets instruktion. 63. I ägaranvisningarna till Almi och Saminvest ska bolagens samhällsuppdrag för kapitalförsörjning till näringslivet i hela landet förtydligas, i synnerhet för företag som är verksamma i glesbygderna. 64. Regeringen ser över länsstyrelsernas finansiering i syfte att öka förvaltningsanslagets andel av finansieringen. 65. I varje län inrättas en landsbygdsdelegation. Inom ramen för länsstyrelsernas samordningsuppdrag ska landsbygdsdelegationerna i länet samordna de statliga myndigheternas verksamhet inom landsbygdspolitiken. 66. I landsbygdsdelegationerna ska ingå representanter för Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Tillväxtverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och universitet och högskolor samt för kommuner och landsting/samverkansorgan. Andra myndigheter, organisationer och sammanslutningar kan också ingå om landsbygdsdelegationerna finner det lämpligt. 67. Landsbygdsdelegationerna leds av landshövdingarna och biträds av varsitt sekretariat som länsstyrelserna ansvarar för. 68. Statliga myndigheters ansvar för landsbygdsutvecklingen regleras i en särskild förordning. 69. Jordbruksverket ska på nationell nivå främja och följa upp arbetet med att nå målen för landsbygdspolitiken. 70. Jordbruksverket ska på nationell nivå främja och samordna Trafikverkets, Post- och telestyrelsens, Universitets- och högskolerådets, Tillväxtverkets, Tillväxtanalys, Vinnovas, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets, Polismyndighetens, Arbetsförmedlingens, Kulturrådets och länsstyrelsernas arbete med de nationella målen för landsbygdspolitiken. Civilsamhället 71. Regeringen förstärker bidraget till studieförbundens verksamhet i landsbygdsområden. Syftet med förstärkningen är att främja det civila samhällets roll i landsbygdsutvecklingen, i synnerhet för att unga personer samt personer med invandrarbakgrund ska få bättre möjligheter och förmåga till att delta i lokal samhällsutveckling. Jämställdhetsmålet om att kvinnor och män ska ges samma möjligheter att vara aktiva medborgare ska särskilt beaktas. 72. Regeringen uppdrar till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att utreda på vilket sätt de statliga bidragen till folkbildningen i ökad omfattning kan styras till landsbygdsområden för ovan angivna syften. 73. Regeringen uppdrar till Jordbruksverket att stödja samordning och utveckling av nätverk mellan landsbygdsutvecklare anställda i kommuner och regioner. 74. Lokalt ledd utveckling med leadermetoden ska tillämpas rikstäckande. 75. Regeringen utvidgar sin överenskommelse med civilsamhälles organisationer. Överenskommelsen ska gälla utveckling av kunskaper och arbetssätt för landsbygdsutveckling.

Källa: Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Levererar färdig betong certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Dags att boka vårens auktioner! Vi finns för dig som ska sälja djur, lantbruks-, entreprenad- och verkstadsmaskiner. Vi står för stort engagemang vid varje auktion. Kontakta oss redan idag! Välkomna! Stig-Arne Johansson 0730-291 659

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare Nya F-serien Pris från

från

123.000:+ moms

”Färmartanken” ADR/IBC-behållare

• 3 cyl dieselmotorer Tier 4 • 4 WD • In/ur kopplingsbar mekanisk servostyrning, mycket bra svängradie • 12+12 växlar, fram- och backväxel • 2 hastighet PTO • Ett dubbelverkande hydrauluttag • 2 st hydraulpumpar • Stark trepunktslyft, 1100 kg

250-3000 liter. Transporttankar i plast för eget bruk, 100-400 liter. Gårdstankar i både plåt och plast finns i sortimentet.

Traktorimport Sverige AB

Färmartanken AB, tel 0321-317 07 info@farmartanken.com www.farmartanken.com

Välkommen att prata tankar med oss!

Jordnära söker professionella behandlare

www.traktorimport.se

HALLBYGGNADER I TRÄ

- HVB-ungdomar Vi söker dig som har; • god psykisk form och god självkännedom • förmåga att möta ungdomar respektfullt och med lösningsfokus • B-körkort • 2-års adekvat eftergymnasial utbildning passande målgruppen • praktisk erfarenhet av arbete på HVB-hem • förmåga att jobba både i team och självständigt Kontakta vår personalutvecklare Kristina Eriksson på mejl med CV: kristina@jordnaraomsorg.se

Härmed kungörs möjligheten att för år 2017 söka projektmedel ur Eklandskapsfonden för information och utbildning, forskning eller natur- och kulturvårdande åtgärder i Eklandskapet inom Linköpings kommun.

Prisexempel: 15 x 32 x 4,5 meter. snö 2,0. Komplett trästomme inkl. pelare, takstolar, takåsar, väggreglar, vindförstyvning samt allt infästningsmaterial. Pris 325:-/m2+moms. Takstolarna är CE märkta. Frakt och fullständiga monteringsanvisningar ingår. Finns i bredder 10-12-14-15-16 meter. Lämpligt till lagerbyggnad, förråd, maskinhall eller lösdriftstall till lantbruket. Vi tillverkar även vanliga träfackverk och takstolar till alla typer av byggnader. Välkommen med Er förfrågan.

Timmele Takstolsfabrik AB Gunnarsgårdsvägen 12, 523 72 Timmele Tel. 0321-530 283 • info@timmele.com Mer info på www.timmele.com

www.omsorgsbolagen-jordnara.se

Sista ansökan 1 februari 2017 Ansökningshandlingar kan hämtas från fondens hemsida, www.Eklandskapet.nu. De kan också rekvireras från Gunnar Ölfvingsson, Linköpings kommun, via e-post gunnar.olfvingsson@linkoping.se eller tel 013-20 57 12.

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

M A

www.Eklandskapet.nu

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

Visste du? Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

TÄCKDIKNING med plog eller kedja

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

• • • • • •

Vedhantering Foderhäckar Balhantering Grindar Adaptrar Vagnar

Vi köper, säljer och förmedlar beg. lantbruksmaskiner. Återförsäljare för Bala Agri och Norje. Välkomna!

Dags att mäta radon! Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Vid förhöjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt åtgärdsförslag.

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

0492-757 36

os d n o d Ra

250:-

s or = 2 do t e k a 1 mätp :r - 375 o s o d 3

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns www.carle

Vimmerby

tel 070-816 29 05 info@backhemmet.se www.backhemmet.se

Norrköping 011-10 14 10 Linköping 013-10 14 10

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Dricksvattenflaskor stod redo att fyllas av alla som ville smaka vattnet från det nyinvigda vattenverket.

Joakim Persson, affärsenhetschef produktion vatten och avlopp, Anders Jonsson, vd Tekniska verken, Anna Lövsén, affärsområdeschef vatten och Nils Hillerbrand, ordförande Tekniska verkens styrelse.

Några anlände till invigningen med veteranbuss från 1937.

Rundvandringen inleddes på det översta våningsplanet, där bassänger dominerar ytan.

Linköpings vattentillgång säkrad Nyinvigning av Råberga vattenverk LINKÖPING (JB)

Råberga vattenverk byggdes redan 1917. Det tillsammans med det tidigare renoverade Berggårdens vattenverk säkrar Linköpings vattenförsörjning för många år framåt. När Råberga nu återinvigdes gavs även en rundvandring på platsen.

Tekniska verken levererar dricksvatten, tar hand om avloppsvattnet och leder bort dagvatten. Man ansvarar för bortåt 200 mil ledningar. Huvuddelen av Linköpings dricksvatten produceras på Berggårdens vattenverk som är beläget mellan Ryd och Dags att fylla flaskorna för alla som ville smaka.

Skäggetorp. Resten kommer från Råberga. Vattnet kommer från Motala Ström och Stångån. Innan det pumpas ut på ledningsnätet renas det i flera steg. 50 000 kubikmeter produceras varje dygn. När Råberga vattenverk

anlades 1917 var det för att öka kapaciteten så det anpassades till en växande stad. Dricksvattenförsörjningen till ett växande Linköping krävde detta. Om hur det gick till och om i synnerhet en person i sammanhanget, Oscar F F Gyllenhammar, berättade Bengt Öberg som skrivit en bok om denne Gyllenhammar. Vattenverket invigdes 6 juni 1918. 2014 återinvigdes Berggårdens vattenverk efter en renovering och komplettering med nya mikrosilar, UV-re-

ning och reservkraft som träder in vid eventuella strömavbrott. Nu återinvigdes vattenverket i Råberga som även det har renoverats och moderniserats. – Vi har investerat 200 miljoner i våra två vattenverk, sa Anders Jonsson, vd för Tekniska verken. Det gör Linköping unikt. Vi kanske inte är ensamma i Sverige men vi ligger långt fram när vi har två stycken vattenverk som var för sig kan förse Linköping med vatten. Vi har två stycken vattentäkter. Det gör att om Linköping skulle drabbas av någon typ av olycka eller någonting annat som man inte kan förutspå så har vi ett redundant system. – Vi har också tagit höjd för en stad som växer. Linköping växer så det knakar.

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2017

Kylslaget mingel innan återinvigningen.

Mellan rör, bassänger, pumpar, reglerverk och annat finns även ett litet museum.

Bengt Öberg smakar av vattnet.

”Badhytterna” har ingen funktion längre men fick vara kvar.

Anders Jonsson, vd Tekniska verken.

Nils Hillerbrand, ordförande Tekniska verkens styrelse, tog upp vattnet som den livsnödvändighet det är. Rent dricksvatten är ju något vi behöver som människor. Här i Sverige har vi kanske tagit rent dricksvatten för givet och sett det naturligt.

nan historiskt viktig del finns utomhus. Det är de små vita hytterna som säkert många oroat sig för när vattenverket renoverades. De står kvar. – En del tror att det är badhytter vi har här, där inne satt regleringen för att hålla nivån i de här filtren, berättade Joakim Persson. Idag har de ingen funktion mer än en hytt som är nödutgång för kulverten. De är ett landmärke här. Vi kan inte ta bort dem, de är så söta.

– Det ser inte ut så på alla ställen även om fler och fler får tillgång till rent vatten. Det finns fortfarande en stor mängd människor som inte har det. Även här händer det incidenter med dricksvattnet. Exemplet med parasiten cryptosporidium i Östersunds vatten för några år sedan är inte glömt. – I ljuset av det blir en sådan här satsning extra glädjande och viktigt naturligtvis, sa Nils Hillerbrand.

Han syftade på redundansen med två separata vattenverk och därmed säkrar vattentillgången. – Det känns bra att vi nu har en långsiktigt säkrad dricksvattenförsörjning både när det gäller kapacitet, sa Joakim Persson, affärsenhetschef för produktion vatten och avlopp, när han visade runt på anläggningen. Det här verket försörjer i dagsläget 25 procent av Linköping. Rundvandringen inleddes på det översta våningsplanet där bassänger dominerade ytan. – Det är tre våningsplan med bassänger, berättade Joakim Persson. Inne i anläggningen, mellan rör, bassänger, pumpar, reglerverk och annat finns ett litet museum. En an-

Text och bild: BO BÄCKMAN Anna Lövsén, affärsområdeschef vatten, tackade alla som deltagit i projektet. Bakom henne står Joakim Persson, affärsenhetschef produktion vatten och avlopp.

Gösta Gustavsson, vice ordförande Tekniska verkens styrelse.

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Hela Gamlebyn är för närvarande en byggarbetsplats.

Verkstad med kontor och personalutrymme står nästan klart för att tas i bruk.

Färdiggjutet för ett nytt boningshus.

Nu ser Anderssons framåt igen Både hem och företag försvann när gården brann VÅNGA (LT)

Den 5 december 2015 är ett datum som Kay och Susanne Andersson på gården Gamlebyn i Vånga utanför Skärblacka aldrig kommer att glömma. Finklädda stod de i beredskap att resa bort när Kay fick se ett märkligt ljussken genom ett gavelfönster på en av ekonomibyggnaderna. Strax därefter stod hela familjen Andersson mitt i ett inferno av lågor som ödelade hela deras gård.

– Dagen innan gick stormen Helga in över den här delen av landet. Det blåste kraftigt men vindbyarna ställde inte till med någon större skada. Morgonen därpå hade stormen bedarrat men tog fart igen fram på eftermiddagen med upp till 18 sekundmeter. Trots det ansåg vi inte att det var någon större fara utan beslöt oss för att åka till Askersund, minns Kay. Någon resa blev aldrig av. Kay kände hur det luktade brandrök och sprang tillbaka in i huset och ropade till Susanne att ringa brandkåren. Henrik, Susanne och Kay ser fram emot när Gamlebyn är uppbyggd och livet ska återgå till det normala.

– Trots att jag inte såg nå-

gon brand visste jag att om det brann gällde det att agera snabbt med tanke på blåsten. I mina finkläder rusade jag in i ladugården och öppnade upp lösdriften för att börja släppa ut djur. Tack och lov var nästan alla våra vuxna barn hemma och kunde hjälpa till. De har stor djurvana och visste hur djuren skulle hanteras, säger Kay. Händelseförloppet gick oerhört snabbt från det att Kay sett ljusskenet till det att lågorna slog igenom gavlarna på ladugården. – Vi var fyra vuxna som hjälptes åt med att ta loss uppbundna djur och vi lyckades med att rädda 112 djur av besättningen som bestod av 140 djur. När vår dotter Johanna var i färd med att få ut spädkalvarna brann det i

ströbädden där hon stod så det var bara att lämna allt och springa ut, berättar Kay. Susanne i sin tur såg till att flytta så många bilar som möjligt som stod ute på ladugårdsplanen samt sätta alla småbarn i säkerhet i ett till mangårdsbyggnaden angränsande hus. – Det var så fruktansvärt varmt eftersom det brann precis över allt. Men i det läget förstod jag inte att vårt bostadshus skulle börja brinna trots att jag såg hur taket fattat eld, säger Susanne. Paret Andersson vill ge sina grannar en stor eloge över deras rådiga ingripande med att hålla alla djur på avstånd från den brinnande ladugården. – Det kom folk springande från alla håll för att hjälpa till

med vad de kunde, det var en fantastisk uppslutning. Inte bara då utan även senare. Folk kom med erbjudande om husrum, mat, kläder, förnödenheter som tandborstar och andra hygienartiklar och samlade till och med in pengar så vi skulle klara oss den första tiden, berömmer Kay och Susanne. På några timmar hade elden ödelagt hela gården och familjen stod plötsligt utan sitt hem och sitt företag. Endast ett enda hus hade klarat sig undan från att bli slukat av lågorna samt det under sommaren nyinköpta växthuset. När elden var släckt hade sammanlagt sex byggnader brunnit ner till grunden. Elden hade inte skonat något, allt var borta och än idag

På några timmar hade elden ödelagt hela gården och familjen stod plötsligt utan sitt hem och sitt företag. har Susanne svårt att ta till sig vad som egentligen har hänt. Både hon och Kay är enade om att det som känns värst är att hela deras liv baserat på det som fanns i bostadhuset är borta för alltid. – Det är som om vi pratar om någon annans öde och att det inte gäller oss. Vi är dock oerhört tacksamma över att ingen av vår stora familj kom till skada, säger Susanne. Ett år efter branden återstår nu det mödosamma arbetet med att återuppbygga gården Gamlebyn. Av branden finns inte längre några synliga spår.

Idag står en helt ny verkstadsdel och en ekonomibyggnad för foderhantering klart samt grunden för två nya bostadshus är färdiggjutna. Anderssons har tagit beslut om att inte återgå till mjölkproduktion utan tänker istället satsa på en ny ladugård för ungdjur. – Vi har våra försäkringar både privat och företaget hos Länsförsäkringar och det har gått fantastiskt smidigt. Vi är i högsta grad involverade i återuppbyggnadsarbetet och är med på alla byggmöten

samt kommer med egna åsikter. Många beslut har tagits och vi har lärt oss genom olyckan att inte bygga så som det tidigare var uppbyggt. Då var samtliga ekonomibyggnader nästan sammanbyggda och så tänker vi inte göra nu. Visserligen har allt tagit mycket lång tid men under den här tiden har vi kunnat ta viktiga beslut om hur vi vill ha det. Året har varit jobbigt med all ovisshet men nu ser vi ljust på framtiden och hur gården sakta men säkert håller på at byggas upp. Nu längtar vi efter att få flytta hem till Gamlebyn, starta upp vår verksamhet och komma in i vardagen igen, avslutar Kay och Susanne. Text och bild: CARINA LARSSON

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VI KOPER DITT SKROT!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

VISION 2017

• Högröjning av vägar och åkerkanter, kantskärning. • Krossmaterial och brotrummor, dräneringsrör m m. • Vi är även certifierade för enskilda avlopp och minireningsverk. • Anlägger och underhåller skogsvägar Vi gör lösningar efter era önskemål!

070-843 18 28

ÄGA TRAVHÄST TILLSAMMANS? Vi säljer nu andelar i vår ettåriga HINGST E. From Above ʹ u. Supreme la Marc e. Varenne

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Solkattens Chiron

Valdemarsvik 0705 89 09 39

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

NYHET 2016!

Kodiak 700 4x4

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida på www.jordbrukaren.se

www.nordled.se

Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

0730-94 10 02 Hisun 500 UTV

1.970:-

Traktorregistrerad

89 900 kr inkl moms

Vi utför grävarbeten!

Pall · Storsäck · Bulk · Utkörning Fyra pall inkl utkörning

Diplomerade för avloppsanläggningar Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

/pall

Skrukeby Maskin

8.280:-

0142-809 60, 070-659 67 63

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2017!

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

Stockås torvströ

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Spannmålsvagnar 12-22 ton • Balvagnar • Djurvagnar • Dumpersvagnar

BEGAGNADE TUNGVIKTSPRESENNINGAR

Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar.

fr. 400kr

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

HALLBYGGARNA.SE/JORDBRUKAREN

Hållbart och närproducerat Svensktillverkad stallinredning som tål hårda tag

Vårt säljteam hjälper dig med tips och råd - i stort och smått Tel. 0381-502 50

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • Ventilation

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Nu blir lantbrukardrömmen sann Lönneskogs nya brukare på Salvetorp MJÖLBY (JB)

Marie Lönneskog Hogstadius har ett genuint intresse för lantbruk dels genom sin uppväxt dels genom sitt arbete inom LRF. Med sin familj Staffan Lönneskog och barnen Anna, Erik och Adam bor de på gården Salvetorp på Östgötaslätten vilken tidigare brukats av hennes bror. Från i år tar familjen över ansvaret för gården och blir bönder.

– Redan som tioåring ville jag bli bonde och jag älskade arbetet på åkrarna. Men av tradition blev det min lillebror som blev lantbrukaren, och han var ju även den starkaste, ler Marie. Efter gymnasiet valde Marie att studera till hushållslärare. Hennes intresse för lantbruksfrågor ledde henne sedan till LRF och i Lantbrukarnas riksförbund har hon arbetat i många år. Genom arbetet har hon fått

många möjligheter att följa lantbruksnäringens utveckling. Hennes uppgifter är bland annat att lära ut hur livsmedel produceras, och hon har ett stort fokus på ungdomar. Hon är engagerad i miljöfrågor, särskilt när det gäller maten vi äter dessutom ivrar Marie för närodlad och ekologisk produktion. Hennes intresse för jordbruk har alltså lett fram till att hon med sin man vill pröva på att bli egna lantbrukare. – Min bror har tidigare brukat både föräldragården Biskopsberga och Salvetorp ( farmor och farfars gård). Nu när vi vill ta över som egna lantbrukare av Salvestorp är det tryggt att ha min bror som samarbetspartner. Vi har mycket att lära men för mig är det att förverkliga en dröm.

Gården Salvetorp på Östgötaslätten. Här går en dröm i uppfyllelse när familjen Lönneskog blir lantbrukare.

Jag tänker på våra tre barn som är intresserade och tycker det är kul. Nu får vi en chans att lära från grunden, kommenterar Marie. Paret tar ett stort steg när

de nu ska bli riktiga lantbrukare. De kommer att köra igång försiktigt genom att testa olika idéer och ekoproduktion tycker de är spännande. Båda har arbeten där de kan vara flexibla och deras arbeten är som nämnts dessutom knutna till jordbruk, Marie med sitt arbete inom LRF och Staffan som jordbruksförvaltare åt kyrkan. De har talat med sina arbetsgivare som har förståelse och uppmuntrar dem. Vidare kommer deras erfarenheter, som

de får genom att bruka ett eget jordbruk, att tillföra kunskaper och erfarenheter till deras respektive yrken. Marie framhåller att det hänt mycket under de år hon arbetat inom LRF när det gäller synen på maten. Hon framhåller intresset för att odla ekologiskt och ser hur efterfrågan från konsumenterna ökar. När hon började arbeta på LRF För 20 år sedan var det helt annorlunda. – Vi har arbetat stenhårt med miljöfrågor och matproduktion. Nu kan jag säga att LRF på många områden är världsledande när det gäller miljötänk. Att producera mat av god kvalité är en ledstjärna, betonar Marie.

Marie och Staffan har även tankar på djurhållning i framtiden, vilket ur ett kretsloppstänkande vore utmärkt. ”Men, det blir ju helt annorlunda med större ekonomiska satsningar och även en mycket större arbetsinsats”, säger de. Båda betonar dock att det skulle vara spännande. Marie har även ett stort engagemang och vill arbeta för att uppmuntra odlare. Den chansen finns genom Hagdahlsakademin som delar ut diplom omkring särskilda teman varje år. I år har tre odlare tilldelats diplom. Hagdahlsakademien är Östergötlands gastronomiska akademi och den bildades år 2002 på Linköpings slott. Syftet är att stödja östgötsk

Marie Lönneskog Hogstadius tillsammans med sin man Staffan Lönneskog och barnen Anna, Erik och Adam.

konst, hushållning, gastronomi och hälsa. – De tre diplomtagarna är Sverker Pettersson, spannmålsodlare med ekologisk odling, och Orga kvarn samt Ronalds Stenungsbageri, så där finns hela kedjan från ax till limpa, betonar Marie. Nu när hon själv ska bli producent väntar många utmaningar. Marie och Staffan

är lämpade att ta de utmaningarna. De har genom åren ända från barnsben lärt sig det som bönder ställs inför och det ska bli spännande att följa dem i framtiden. ”Jag ska bli bonde”, sa Marie redan som tioåring och nu blir det verklighet. Text och bild: HANS BLOMBERG

Lastbilstillverkare ställer ut på Elmia Wood Den tyska lastbilstillverkaren Man ser skogsbruket i Europa som en allt viktigare marknad. Därför ställer de ut på den världsledande skogsmässan Elmia Wood 2017 på det nya området Load & Transport, som samlar allt som rör logistiken från skogen till industrin.

– Vårt fokus är bättre ekonomi för skogsåkerier, säger John-David Schnackenberg, segmentschef för skogsbruk på Man.

Det är premiär för Man:s medverkan på mässan, men fabrikatet är inte okänt i de nordiska skogarna. På hemmaplan i Tyskland är bilarna en vanlig syn. Och nu har man bestämt sig för att satsa hårdare i segmentet. – De stora nyheterna på mässan blir förbättrade drivlinor. Bland annat visar vi en motor som klarar de allra senaste miljökraven, Euro 6 C, avslöjar John-David Schnackenberg. Till Elmia Wood kommer Man med tre eller fyra fordon. Dessutom ska en bil finnas i

krantillverkaren Epsilons monter. Det blir tre modeller, dels de tunga lastbilarna TGS och TGX, dels den nya familjemedlemmen TGE som är en transportbil i klassen 3,5-5 ton. Den bygger på Volkswagen Crafter, utsedd till Van of the year 2017, i proffsigare utförande med fler användningsområden. Två förbättrade motorer ska presenteras. Det är D26 som numera klarar de hårdaste europeiska miljökraven samt D38, en 15-liters rak sexa på 640 hk och ett vridmoment på 3 000 Nm. Båda model-

lerna har efter uppgradering fått ytterligare 20 hästkrafter vardera. Bilarna levereras med ma-

nuell eller automatisk växellåda, Man TipMatic TX. Konstruktionen syftar till att sänka åkarens kostnader och förbättra arbetsmiljön. En av nyheterna är att växlingen styrs med hjälp av GPS. – Bilen vet i förväg att det kommer en uppförsbacke och ställer in rätt växel för optimalt varvtal, ger John-David Schnackenberg som exempel på nyttan med GPS-styrd växellåda.

På Elmia Wood visar Man även en treaxlig bil med HydroDrive och styrbar stödaxel. Man introducerade Hydrodrive för tio år sedan och andra märken har på sistone följt efter. Det är hydrostatisk drift av framhjulen, som kopplas in vid behov i hastigheter upp till 28 kilometer i timmen. I normalfallet är ett hjulpar drivande, vilket ger bästa bränsleekonomi, men när framkomligheten så kräver kan framhjulsdrift och bakhjulsstyrning kopplas in. Nytt är också att Hydrodrive kan erbjudas tillsammans med automatväxellåda.

På Elmia Wood, den sjunde till tionde juni 2017, är det premiär för området Load & Transport med fokus på nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar, transport av träråvara och hantering av träråvara på timmerplan och terminal. Lastbilstillverkaren Man visar då nyheterna här med sikte på att öka sin andel av timmerbilsmarknaden i Norden, Tyskland, Frankrike, forna Östeuropa och Ryssland. Och deras budskap är detsamma överallt: Effektivare fordon ger mer pengar över till åkaren.

VISION 2017 â&#x20AC;˘ Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmland.

VISION 2017

,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd. Enkel montering pĂĽ alla kranar.

We-1400

med 2 kanal radio.

13.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

RESOR

> Ed Zh<^Z ^ E ĎŽĎŹĎĎł-ĎŹĎŻ ĎŽĎŹĎĎłĎŽĎŹĎĎł ĎŹĎŻ-ĎĎŻ ĎŹĎŻĎŹĎŻ ĎĎŻ 'Ä&#x160;Ć&#x152;Ä&#x161;Ć?Ä?Ä&#x17E;Ć?Ć&#x201A;ĹŹÍ&#x2022; :Ĺ˝Ĺ&#x161;Ĺś Ä&#x17E;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x17E;Í&#x2022; ^Ç&#x20AC;Ä&#x17E;ĹśĆ?ĹŹÄ?Ç&#x2021;Ĺ?Ä&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152; 'Ä&#x160;Ć&#x152;Ä&#x161;Ć?Ä?Ä&#x17E;Ć?Ć&#x201A;ĹŹÍ&#x2022; :Ĺ˝Ĺ&#x161;Ĺś Ä&#x17E;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x17E;Í&#x2022; ^Ç&#x20AC;Ä&#x17E;ĹśĆ?ĹŹÄ?Ç&#x2021;Ĺ?Ä&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;

Med nitton Ăśvertagna kĂśk finns det att gĂśra fĂśr Leanlink Kost och restaurang, LinkĂśpings kommun, under 2017.

LinkĂśpings kommun tar Ăśver 19 privata kĂśk Mer nĂ¤rproducerat och lagat frĂĽn grunden i egen regi LINKĂ&#x2013;PING (JB)

Med nitton Ăśvertagna kĂśk finns det att gĂśra under 2017. Uppstarten av kĂśken, ett fortsatt arbete fĂśr mer nĂ¤rproducerat, mer lagat frĂĽn grunden och en hĂśg kvalitet finns med pĂĽ schemat fĂśr ĂĽret.

Leanlink Kost och restaurang har fĂĽtt mer att gĂśra i ĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; Vi har fĂĽtt ett uppdrag nu av UtbildningsfĂśrvaltningen, berĂ¤ttar affĂ¤rsomrĂĽdeschefen Ă&#x2026;sa Kullberg. FrĂĽn om med den fĂśrste januari tog vi Ăśver 19 kĂśk som legat hos en privat utfĂśrare. Vad menas i det hĂ¤r sammanhanget med tog Ăśver? â&#x20AC;&#x201C; Det gjordes en konkurrensutsĂ¤ttning som bĂśrjade gĂ¤lla 2014 och dĂĽ fĂśrlorade vi ett antal kĂśk. Vi behĂśll en del men fĂśrlorade 25 procent. Det avtalet kunde fĂśrlĂ¤ngas eller avslutas och dĂĽ valde UtbildningsfĂśrvaltningen att ge allting till oss som verksamhetsuppdrag. â&#x20AC;&#x201C; Vi har hĂĽllit pĂĽ fĂśr fullt sedan ĂĽrsskiftet att ta Ăśver dem och ta Ăśver medarbetarna i kĂśken Det tycker vi Ă¤r jĂ¤ttekul! Uppstart av nitton kĂśk lĂĽter inspirerande och kul men det Ă¤r vĂ¤l ocksĂĽ en utmaning av stort format? â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r klart att det fins en oro med det hĂ¤r att vi tagit Ăśver nitton kĂśk och att fĂĽ den verksamheten att fungera och gĂĽ ĂĽt samma hĂĽll. NĂ¤r vi tar

Ăśver kĂśken blir det vĂ¤ldigt mycket investeringar. SĂĽdant som arbetsklĂ¤der fĂśr 50 nya personal, femtio par arbetskor kostar pengar fĂśr oss. Det hĂ¤r Ăśvertagandet innebĂ¤r ocksĂĽ att fylla upp alla kĂśk med kryddor, mjĂśl och annat. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r klart att det finns med i mitt bakhuvud hur vi ska fĂĽ ihop det hĂ¤r pĂĽ bĂ¤sta sĂ¤tt. Hur Ă¤r det med personal och rekrytering? â&#x20AC;&#x201C; Jag ser att kockar rent generellt inom restaurangbranschen bĂśrjar bli en bristvara, konstaterar Ă&#x2026;sa Kullberg. Det Ă¤r en farhĂĽga. Det Ă¤r viktigt att vi jobbar aktivt och skapar bra fĂśrutsĂ¤ttningar och attraktiva arbeten sĂĽ att vi kan fĂĽ in kockar sĂĽ vi inte stĂĽr med brist pĂĽ matlagningskunniga personer. Annars fĂĽr vi inte bra kvalitet. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x201E;n sĂĽ lĂ¤nge gĂĽr det bra fĂśr oss att rekrytera och det Ă¤r jag jĂ¤tteglad fĂśr. Jag kan sĂ¤ga att det hĂ¤r Ă¤r attraktiva arbeten fĂśr vĂĽr personal. Ă&#x2026;sa Kullberg tar exemplet med bygget i Harvstad. Innan spaden var i jorden bĂśrjade kockar ringa och frĂĽga hur de kan sĂśka jobb dĂ¤r. Det lĂĽter Ă¤ndĂĽ som att bĂĽde kĂśk och personal Ă¤r en "angenĂ¤m oro"? â&#x20AC;&#x201C; Ja, det kommer gĂĽ bra det hĂ¤r. Jag mĂĽste tĂ¤nka sĂĽ. Finns det nĂĽgon osĂ¤kerhet infĂśr ĂĽret? â&#x20AC;&#x201C; Det jag oroar mig fĂśr Ă¤r att inte livsmedelsstrategin blir nĂĽgot annat Ă¤n dĂ¤r vi stĂĽr just

Ă&#x2026;sa Kullberg, affĂ¤rsomrĂĽdeschef Leanlink Kost och restaurang, LinkĂśpings kommun.

nu, ett dokument som alla tycker Ă¤r jĂ¤ttebra och sedan Ă¤r det fĂ¤rdigt dĂ¤r. Det vore hemskt! FĂśr det fĂśrsta har vi gjort ett jobb i onĂśdan och fĂśr

det andra tror jag inte det vore bra fĂśr vĂĽr region. Vi ska vĂ¤rna om vĂĽr livsmedelsproduktion. Jag vill ha livsmedel med bra kvalitet. â&#x20AC;&#x201C; Det mĂĽste tas ett politiskt beslut i kommunen och att det blir ett uppdrag ĂĽt oss sĂĽ vi fĂĽr det uppifrĂĽn och ner. Annars sĂĽ blir det bara en liten del. Jag kan gĂśra vissa saker i Kost och restaurang men vi Ă¤r ju bara en aktĂśr i kommunen. â&#x20AC;&#x201C; Jag tror att det som kommer vara ett stort fokus fĂśr oss Ă¤r att hitta Ă¤nnu mer med det hĂ¤r att laga mat frĂĽn grunden. Vad kan vi utveckla dĂ¤r? Vi vill ocksĂĽ Ăśka andelen nĂ¤rproducerat.

/ D/'Z Ed ZE ^ &Kd^W Z ĎŽĎŹĎĎł ĎŽĎŹĎĎł-ĎŹĎ˛ ĎŽĎŹĎĎłĎŽĎŹĎĎł ĎŹĎ˛-ĎŽĎ˛ ĎŹĎ˛ĎŹĎ˛ ĎŽĎ˛ ^Ç&#x20AC;Ä&#x17E;ĹśĆ?ĹŹÄ?Ç&#x2021;Ĺ?Ä&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;Í&#x2022; Ä&#x201A;ĹŹĹ˝Ć&#x161;Ä&#x201A; /ĹśÄ&#x161;Ĺ?Ä&#x201A;ĹśÄ&#x17E;Ć&#x152;Í&#x2022; &Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x161; ^ĹśÄ&#x17E;ĹŻĹŻĹ?ĹśĹ?Í&#x2022; Ć&#x152;ĆľĆ?Ĺ?ĹśĹ?Í&#x2022; >Ĺ?ĹŻĹŻÄ&#x201A; Ĺ&#x161;ĆľĆ?Ä&#x17E;Ć&#x161; Ć&#x2030;Ä&#x160; Ć&#x2030;Ć&#x152;Ä&#x2021;Ć&#x152;Ĺ?Ä&#x17E;Ĺś ĹľÍ&#x2DC;Ĺľ

<Ĺ˝ĹŻĹŻÄ&#x201A; Ĺ&#x161;Ä&#x17E;ĹľĆ?Ĺ?Ä&#x161;Ä&#x201A;Ĺś Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ĺ&#x161;Ĺ?ĆŠÄ&#x201A; Ĺ&#x2021;Ä&#x17E;Ć&#x152; Ć&#x152;Ä&#x17E;Ć?Ĺ˝Ć&#x152;

Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ć?Ä&#x201A;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹśĆ&#x161;Ĺ˝ĆľĆ&#x152;Ć? ^ y EdKhZ^ ^< dd ' Z ^' d E ĎąÍ&#x2022; Ď°Ď°Ďł ĎŻĎą s Z' Z 7(/

FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du pĂĽ att sĂ¤lja din gĂĽrd? Vi har fĂśrmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krĂ¤vs fĂśr att hjĂ¤lpa dig med allt frĂĽn fĂśrmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. VĂ¤lkommen att kontakta Johan Carlfjord fĂśr en kostnadsfri vĂ¤rdering, 013-37 52 04.

GomĂŠr & Andersson Âˇ GĂśran Dyks gata 5, LinkĂśping www.gomer-andersson.se

lrfkonsult.se

Text och bild: BO BĂ&#x201E;CKMAN

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager BesĂśksadress: LaduvĂ¤gen 10, 592 91 Vadstena Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 Âˇ www.pumptjanst.se

LELY CENTER VALDEMARSVIK Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

www.lely.com

LELY â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rldsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring.

Skogsfastighet 181 ha KINDA BETA 1:6 Virkesrik skogsfastighet med fiske i fyra sjĂśar och mycket viltrika marker. Totalareal enligt skogsbruksplan 184,6 ha, fĂśrdelat pĂĽ 144 ha skog, 2,7 ha impediment, 35,2 ha inĂ¤gomark samt 2,6 ha Ăśvrigt. Visning: Fredag 3/2 kl. 14.00. FĂśrsĂ¤jningssĂ¤tt: Ă&#x2013;ppen budgivning, bud senast 2017-02-10. Ansvarig mĂ¤klare: Roland Hultman, 013 - 37 70 48

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Skogen har en viktig nyckelroll Anna Nilsson tror på skogen GRYT (JB)

– Skogen har en framtid och ska vi ställa om till ett fossilfritt samhälle då har skogen en nyckelroll. Vill vi ha ett hållbart samhälle, då måste vi utnyttja skogen och inte tvärt om. säger Anna Nilsson på Fredriksnäs säteri i Gryt.

Anna Nilsson kombinerar rollen som oppositionsråd i Valdemarsvik med driften av familjeföretaget på Fredriksnäs. Det rör sig om en totalareal på 3 300 hektar, varav drygt 2 600 är produktiv skogsmark. Själva jordbruksmarken är utarrenderad, men till detta kommer ett antal hus som hyres ut. – Det finns teknik för att göra mycket mer av biomassa än vi gör idag. Hon pekar bland annat på

att det här i Östergötland finns ett företag som tillverkar biodiesel. Det går också att tillverka kläder av trä. Men menar också att det borde till mer politiska styrmedel för att stimulera och skynda på denna utveckling. Däremot ser Anna med tillfredställelse på att det byggs mer i trä numera. Men hon ser också orosmoln när det gäller skogsbruket. Det första hon lyfter fram är EU. – Man utgår mycket utifrån hur det är i Tyskland. Där har man parkskogar och

är stor importör av produkter från skogsbruket. När det gäller exempelvis Sverige och Finland är det precis tvärt om. Hos oss finns det produktionsskogar och då passar inte de regler som EU ställer upp. Vidare pekar hon på att den nuvarande regeringen lägger skogsfrågorna under kultur och fritid. Som om skogsmarken skulle vara något för de som bor i städerna att komma till på fritiden. De är givetvis välkomna, men skogsbruket är i första hand en produktionsgren som är synnerligen viktig för Sveriges välstånd. – Talar man om biobränsle så går tankarna till att skövla regnskog. Så är det inte här, vi har produktionsskog. Vi skövlar inte, tillväxten är större än avverkning. Anna menar att det finns en stor kunskapsbrist bland dem som debatterar skogsbruk och lantbruksfrågor över huvud taget. Det gäller att se helheten och där har skogsbranschen en viktig uppgift att sprida information, för att öka kunskapen och förstå sammanhangen. – Det är till exempel helt fel att miljöorganisationer ska kunna överklaga en vanlig avverkning. Det verkar som om man utgår från att folk som har skog är bovar och banditer. Så är det definitivt inte. De flesta sköter sin skog exemplariskt och det handlar om ett långsiktigt perspektiv, där kommande generationer finns med i tanken.

Det är till exempel helt fel att miljöorganisationer ska kunna överklaga en vanlig avverkning. Det verkar som om man utgår från att folk som har skog är bovar och banditer. En överklagan av en vanlig avverkning sätter käppar i hjulen för en effektiv drift och innebär en massa pappersarbete och fördröjning av arbetet. Ett exempel på långsiktighet på just Fredriksnäs som Anna nämner om är att hennes farfar planterade ek 1955. Tills för två år sedan var detta en åtgärd som bara innebar utgifter. Mycket gällande skogen sker i samarbete med Sveaskog och företaget Åtvidabergs skogstjänst utför en hel del arbeten i skogen och Anna lyfter fram det goda samarbetet. – Det är förtroendeingivande att det är många yngre som jobbar inom skogen, vilket visar att de tror på en framtid för skogsbruket. Mycket har hänt på den tekniska sidan men även där finns en utvecklingspotential, inte minst för att minimera körskadorna. Förr körde man ut virket ur

Anna Nilsson på Fredriksnäs tror på skogens framtid och som en viktig faktor i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

skogen på tjälad mark vintertid. Numera kräver industrin en jämn leverans under hela året, samtidigt som klimatförändringarna gör att förutsättningarna förändras. Numera är torrsomrar den bästa tiden för drivningen. – Det blåser mera, samtidigt som det inte är tjäle utan blött i markerna. Detta inne-

Stora Enso investerar stort i Hylte Stora Enso investerar tolv miljoner euro i byggandet av en ny anläggning för produktion av biokompositgranulat vid bruket i Hylte.

Biokompositgranulat gör det möjligt att ersätta en stor del av det fossilbaserade materialet, i produkter som vanligtvis tillverkas av plast, med förnybart trä. Produktionen beräknas starta under första kvartalet 2018. Produktionen kommer att ha en årlig kapacitet på cirka 15 000 ton per år. Inkörningen av den nya anläggningen med denna nya typ av tillverkning beräknas ta två till tre år. – Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till

ett företag inom förnybara material och visar att vi kan tillhandahålla innovativa och mer hållbara alternativ till plast. Med den nya anläggningen för biokomposit står vi väl rustade att utnyttja nya tillväxtmöjligheter inom klimat- och miljövänliga material, säger Jari Suominen, divisionschef för Stora Enso Wood Products. Vid bruket i Hylte kan Stora

Enso utnyttja befintliga resurser i form av en industriell infrastruktur, lokal råvaruförsörjning och en mycket kompetent personalstyrka. Totalt beräknas arbetsstyrkan vid Hylte att öka med motsvarande 20 heltidsanställda. När investeringen är genomförd kommer omsättningen för Stora Ensos divi-

Med biokompositgranulat kan plast i många fall ersättas av förnybart trä.

sion Wood Products att öka med ungefär 25 MEUR och man kommer att ligga över divisionens lönsamhetsmål, ett operativt ROOC på 18 procent. Biokompositverksamheten kommer att ingå i divisionen Wood Products. – Investeringen är ett resul-

tat av flera års utvecklingsarbete av biokomposit som vi

tror har stor potential när det gäller att ersätta plast i ett stort antal olika produkter. Den nya produktionsanläggningen kommer att passa perfekt in i vår befintliga verksamhet, säger Håkan Naij, brukschef på Stora Ensos bruk i Hylte. Biokompositgranulat är en

blandning av träfibrer, polymerer och tillsatser och används som råmaterial vid formsprutning och strängpressning av produkter som traditionellt tillverkas uteslutande av plast. Materialet kan användas i många olika produkter, från konsumentvaror (diskborstar, krukor och så vidare) till industriprodukter som lastpallar eller glasfiberförstärkta bärande strukturer.

bär att man kanske får avstå från den sista gallringen, för att inte riskera stormfällning. Samtidigt sker den mesta

tallföryngringen på Fredriksnäs i form av självföryngring med hjälp av våra frötallar. Genom att lämna något flera frötallar så klarar man detta. Det har ju också visat sig att

dessa naturligt föryngrade tallplantor är betydligt mindre begärliga för älgen, vilket innebär att betesskadorna också blir betydligt mindre. Genom att spara löv i föryngringarna skapas dessutom ett hållbarare blandskogsbestånd. Text och bild: HANS ANDERSSON

Strategisk innovationsagenda för geoenergi klar Svensk geoenergi levererar lika mycket energi som vindkraften, men har fram till nu saknat en långsiktig plan för forskning, utveckling och innovation.

Syftet med den strategiska innovations agendan som nu är färdigställd, har varit att synliggöra geoenergins behov av forskning, utveckling och innovation, gentemot näringsliv och myndigheter. – I agendan visar vi hur geoenergin ska kunna fortsätta växa och bidra med prisvärd värme och kyla vid omställningen till ett helt förnybart energisystem, säger Oskar Räftegård, forskare vid

RISE och en av projektledarna. Geoenergi är fritt tillgänglig förnybar värme och kyla från sol, luft och nederbörd som lagras i marken. Det kan också vara aktiv lagring i mark, till exempel av värme som man för ut ur en byggnad under sommaren så att den kan återanvändas under vintern. – Agendan visar tydligt

bredden i geoenergins tilllämpningar och lyfter fram prioriterade utvecklingsområden som branschen gemensamt identifierat för att öka geoenergins bidrag till ett resurseffektivt och förnybart energisystem, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum.

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2017

2017 och hållbarhetsprogrammet Utveckling över förvaltningsgränserna i Åtvidaberg ÅTVIDABERG (JB)

När det nu är dags att börja införa det nya hållbarhetsprogrammet i kommunen så finns det tankar kring detta. Optimism, entusiasm, en förtjusning över kommunen som törs satsa och liknande genomsyrar förväntningarna på 2017.

Under 2017 kommer det rykande färska hållbarhetsprogrammet för kommunen att omsättas. Det blir i första hand att sprida det och att ta fram åtgärdsprogram för alla förvaltningar. Samverkan mellan förvaltningarna är en viktig del i arbetet och en nyckel till att lyckas. Miljöchefen Linnea Salbark, miljöstrategen Yasmine Dernelid, kostchefen Jenny Pettersson och folkhälso- och integrationssamordnaren Sara Birgersson förmedlar både entusiasm och tillförsikt inför 2017. Orosmoln finns förstås men det är glad optimism som råder inför hållbarhetsprogrammets 2017. – Det känns så kul för det känns att vi kommer kunna genomföra det här! säger Yasmine Dernelid. Alla är med och så engagerade. Det finns ett sådant engagemang ute i verksamheterna. Utan verksamheterna kommer inte det här att fungera. – Över huvud taget, lokalt, nationellt och globalt... folk i allmänhet tycker de här frågorna är viktiga att jobba med. De är inte bara ”ett moln däruppe”, att det går att få någonting att hända. Det känns inte så omöjligt längre utan det har blivit mer konkret. – Det här blir ett långsiktigt arbete när vi satt en plan för hur vi ska jobba och det är det som blir fokus precis som med hållbarhetsprogrammet, berättar Linnea Salbark.

Miljöchefen Linnea Salbark, miljöstrategen Yasmine Dernelid, folkhälso- och integrationssamordnaren Sara Birgersson och kostchefen Jenny Pettersson med hållbarhetsprogrammet framför sig. De förmedlar både entusiasm och tillförsikt inför 2017.

Är det någon fråga som står extra högt på dagordningen? – När vi pratat med verksamheterna är det vanligast att de tycker maten är viktigast att jobba med. Det kommer bli stort fokus på att minska matsvinnet. – Inom kostverksamheten

har vi en utmaning i och med att jag ska överta en kostverksamhet, säger Jenny Pettersson. Det handlar om lokaler och status på både lokaler och hur kommunen ska välja långsiktigt att se på måltidsproduktionen. – Vill vi ha matlagning närmare gäst så kanske det hand-

lar om att få till ombyggnation. – Jag kommer att göra en investeringsplan, såhär ser det ut. Många kök har många år på nacken. Det handlar om energidelen, utformning, logistik men också äldre utrustning som är i behov att bytas ut för att kunna möta de nya kraven för att kunna jobba med offentlig gastronom som är i framkant. Verktyg och duktiga medarbetare är viktigt. Energirådgivaren Joakim

Svensson, som även arbetar i Kinda kommun, är omtalat både drivande och framåt.

Han kommer att medverka på flera sätt för att göra kommunen hållbar. Som Länstidningen tidigare berättat är han igång med ett projekt om hållbar arbetspendling men han kommer även finnas med på andra håll som när köksutrustning ska bytas. Det finns mycket energi att spara genom rätt val. – Utifrån mitt perspektiv som jobbar med folkhälsa och integration så är det ju nu vi måste börja prata om de här sakerna, säger Sara Birgersson. Integration, hur ska vi jobba framöver med de frågorna? Vi kan inte vänta på det. 2017

måste vi hitta nya arbetssätt och tänka till lite. Finns det några orosmoln inför året? – Oro? Omvärlden. Det är mycket som kan påverka. Det är så mycket faktorer som inte vi kan påverka på lokal nivå men som ändå kan få effekt på oss. Yasmine Dernelid instämmer: – Jag säger samma som Sara, att omvärlden är det största orosmolnet som gör att fokus kan tas från det här och fokus kan bli på nåt annat. I programmet uttalas ”Förutsättningen för att uppnå visionen är att ha helhetssyn och

att tänka långsiktigt”. Även modet att bland annat prova nytt finns med som en tredje del i det man sammanfattar med framåtanda. Alla fyra instämmer och framhåller värdet av att få arbeta i den atmosfär som finns i kommunen. – Det jag tycker är unikt är att kommunen satsat på hållbarhetsperspektiv och folkhälsa, att vi ser det som en helhet för då har vi det som en röd tråd. Om 2017 säger alla samstämmigt: – 2017 kommer bli ett bra år! Text och bild: BO BÄCKMAN

Hållbar matkonsumtion styrs av kulturella förutsättningar Hur görs vardagslivet hållbart? Vilka möjligheter och utmaningar möter den som vill minska sin miljöpåverkan? I en ny avhandling undersöker etnologen Matilda Marshall, Umeå universitet, hur människor med intresse för miljö och mat omsätter föreställningar om hållbarhet i sin matkonsumtion.

Studien visar att vad som framställs vara hållbart och de handlingar som görs för miljön är ständigt under för-

handling och beroende av den kulturella kontexten. – Valen i mataffären är

många. Ekologiskt eller närproducerat? Vegetariskt eller viltkött? Extrapris eller rättvisemärkt? Bäst för miljön eller barnens favoritmat? Föreställningar om hållbarhet handlar om mer än miljö- och klimatfrågor. Att stödja lokala producenter, delta i sociala måltidssituationer, vara ekonomisk och balansera vardagen relateras också till hållbarhet. Studiedeltagarna förhandlade ständigt mellan konkurrerande hållbarhets-

ideal, säger Matilda Marshall. Studien synliggör hur de av samhället kommunicerade hållbarhetsidealen förstås och omsätts till vanor i vardagslivet. – Flera av deltagarna utmanade sig själva till att leva så miljövänligt och hållbart som möjligt. Att exempelvis handla ekologiskt och lokalt, äta vegetariskt eller odla egna grönsaker kunde länkas till miljöfördelar men utfördes inte alltid primärt av denna anledning. Också moraliska värderingar, sociala relationer och personliga intressen ligger till

grund. Samtidigt påverkades deltagarna av sociala och kulturella normer och samhällsförutsättningar. Att välja ekologiskt och lokalproducerat – vilka lyfts fram i konsumtionslandskapet som gröna och moraliska val – innebär inte nödvändigtvis en större förändring av kostvanorna, vilket ett minskat köttintag förutsätter. – Samhällsnormer, såsom konsumtionsuppmaningar, sociala umgängesformer och kulturella matvanor, kan försvåra ambitioner att leva mer hållbart. För att kunna hante-

matisk inställning till hållbarhet. – Detta visar relevansen att

Föreställningar om hållbarhet handlar om mer än miljö- och klimatfrågor, säger Matilda Marshall. Bild: PER MELANDER, Umu

ra dessa förutsättningar och samtidigt uppfylla egna hållbarhetsideal anammade deltagarna en balanserad och prag-

studera och diskutera kulturens roll för det hållbara samhället. Om de politiska hållbarhetsidealen ska uppnås och få fäste i hushållen, är det av vikt att förstå hur olika normer, värderingar och samhällsförutsättningar förhåller sig till eller kolliderar med dessa ideal. Även föreställningen om vad hållbarhet innebär är föränderlig. Vad som anses hållbart idag kan ha en ny betydelse imorgon.

VISION 2017

VISION 2017 • Januari 2017 VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Mäklaren – ett stöd för kunden En trygghet vid livets kanske viktigaste affär ARVIKA (JB)

Visions utsände möter Bengt och Anders Grenhage, affärsutvecklare respektive fastighetsmäklare hos Agentur fastighetsförmedling.

Ganska länge hade Bengt Grenhage noterat hur boendebehoven på landsbygd och i storstadsområde skilde sig åt. En tydligare koppling mellan att förmedla och lokal anpassning skulle vara en fördel för kunderna men även för de anställda. Tanken blev till handling i början av 2016. Han fick en partner i Göteborg och sedan bildades kedjan Agentur fastighetsförmedling. – Nu har vi möjlighet att anpassa mäklartjänsten efter vad som passar vårt lokala område bäst, framhåller Bengt och Anders. Agentur fastighetsförmedling startades den 25 april 2016. Det är en kedja av kontor, hittills i Arvika/Charlottenberg och i Göteborg/Kungsbacka. Idén till att nyetablera inom den gamla branschen kommer av en uthållig tro på att god kundservice i kombination med god lokalkännedom medverkar till att skaffa människor det bästa boendet, anser Bengt Grenhage. – Samverkan och kunskapsutbyte mellan kontoren gäller fortsatt som något naturligt i vårt mäklararbete. Hos Agentur fastighetsförmedling i Arvika jobbar totalt sju medarbetare. Alla har tidigare erfarenhet från att förmedla fastigheter. – Vi förmedlar alla typer av fastigheter, uppger Anders. Jord- och skogsfastigheter, villor, sommarstugor, lägenheter, tomter och kommersiella fastigheter. – Organisatoriskt jobbar vi var och en på vårt eget vis och på vår lokala nivå, beskriver Bengt och Anders vidare.

Det känns viktigt för oss att gynna lokala leverantörer när vi köper in material till verksamheten. Materialen håller högsta kvalitet och servicen är den bästa med snabba leveranser, anger de. För branschverksamheten som sådan har det blivit ett lyft. – Fastighetsaffärerna går

utmärkt, avslöjar Bengt och Anders. Planer på att ytterligare utveckla tjänsteutbudet finns under 2017. Stämningen verkar bra på ert kontor. Hur underhåller ni den? – Det ska vara roligt att jobba, klargör herrarna Grenhage som för övrigt är far och son. Vi utbildar oss ofta inom personalen, det kan vara genom studiebesök, specialutbildningar med mera. Viktigt är också att koppla av tillsammans emellanåt. I vår västvärmländska trakt finns ett flertal jord- och skogsbruksobjekt till försäljning. – Det är lite av en trend att skaffa sig hus på landet för en viss grupp människor, även de yngre. Lantbruksfastigheter köps också ofta in av norrmän som sommarhus. – I Norge är det nämligen boplikt på lantbruksfastigheter, förklarar Anders. Ibland ska gårdar delas upp och det måste göras upp om miljonvärden. Det kan ta tid. – Allmänt när det gäller unga fastighetsköpare som inte har egna medel till kontantinsatser så har lån från föräldrar blivit en väg att gå. Oavsett vilken fastighetsaffär man vill göra så bör man undersöka flera bankers villkor, rekommenderar Anders. Banker är också säljare som vill ha kunder. Relativt många stannar kvar som pensionärer i sina villor. – Att köpa lägenhet är dyrt idag jämfört med ett husä-

2017 har precis börjat. Nu ser Agentur fastighetsförmedling fram emot resten. Bengt har samlat ihop mäklarna för en bild. Från vänster ser vi Jenny Wärnevall, mäklare, Anders Grenhage, mäklare, Bengt Grenhage, affärsutvecklare, Magnus Fredriksson, mäklare, och Sara Olsson, mäklare.

gande, där större delen av banklånen är betalade. Priserna på bostadsrätter går upp som en följd av att hyrorna höjs på hyresrätter. Härom veckan gick en trea till näst intill en miljon, berättar Anders. En minimal etta såldes för 300 000 kronor. När en villa blir ledig i Arvika är den aldrig svårsåld i dagsläget. – Faktiskt kan det bli ett

litet krig budgivarna emellan. Det mest inspirerande är att sälja jord- och skogsbruksfastigheter, tycker ändå Anders. – Det är väldigt mycket att hålla reda på, som jakträtter,

nyckelbiotoper, förvärvstillstånd och flera andra tillägg. Varje försäljning är unik, tilllägger han särskilt. Köp av en jordbruksfastighet och/eller skogsbruksfastighet görs även som en investering, för att placera pengar i annat alternativ än som pengar på banken. – I mäklararbetet ingår ock-

så att handlägga försäljningar vid generationsskiften. Vad som kan bromsa upp en affär är lantmäteriernas långa handläggningstider. – Mäklarna kan också vara behjälpliga vid redan uppgjorda försäljningar, påminner Bengt.

– Man vill då få hjälp så att affären blir juridiskt riktig, förtydligar Anders. Agentur fastighetsförmedling i Arvika har vuxit snabbt, dagligen får de spontana besök på kontoret. – Det är trevligt, tycker alla,

folk känner oss och kommer in! Bengt, Anders och medarbetarna fortsätter att möta nya trender. Arvikabor och även människor på andra håll köper allt oftare en lägenhet i Spanien. Det är en trend som kommit starkt och Bengt har redan etablerat kontakter för att bemöta efterfrågan. – Det finns även intresse för

boenden i Kroatien, säger Bengt. Pensionärer och även andra som säljer sina villor väljer ibland att investera i hus vid Medelhavet. Eller så kanske någon säljer sin sommarstuga för att kunna bo på solkusten. – Nu växer vi vidare i lämplig takt, säger Bengt och Anders nöjda. Vi hann både starta och landa under 2016. Båda trivs i hemtrakterna, men de ser även möjligheterna som finns med snabba kommunikationssätt. Vi har både flygplatser i Oslo och Göteborg nära oss. Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

Flexibelt tallriksredskap myllar ner flytgödseln Till våren kan det flexibla tallriksredskapet Carrier X utrustas för att mylla ner flytgödsel i samband med jordbearbetningen. Carrier X utför därmed en kostnadseffektiv nedmyllning med hög kapacitet.

– I samband med striktare miljökrav ser vi en ökad efterfrågan att ta tillvara på större andel av flytgödselns kväve.

Genom att bearbeta in gödseln i samband med jordbearbetningen blir mer näring tillgänglig för efterkommande gröda, säger Magnus Samuelsson, konceptutvecklare på Väderstad. För att anpassas till den

tuffa miljö som gödselspridningen innebär, kan Carrier X utrustas med ett nytt gödselpaket. I paketet ingår bland annat en varmgalvaniserad ram, kolstångsskydd,

hydrauliskt vinglås och rostfria hydraulkopplingar. – Resultatet är en maskin

med en mycket lång livslängd och minimalt underhåll, även i krävande miljöer, säger Magnus Samuelsson, och fortsätter: – I fält utför Carrier X med gödselpaketet samma goda arbete som övriga Carriersortimentet. Som alltid ger maskinens högkvalitativa koniska tallrikar i x-formation

en mycket god inblandning och en spikrak gång bakom traktorn. Fördelarhuvud och utrustning för gödselspridning behöver kompletteras från extern leverantör, som exempelvis Vogelsang. Carrier X utrustad med gödselpaket går i produktion under första kvartalet 2017. Carrier X är ett buret fällbart tallriksredskap som kombinerar flexibilitet med hög kapacitet och prestanda.

Maskinen är utvecklad för grund bearbetning med hög hastighet samt effektiv stubbearbetning ner till tio centimeter. Carrier X kan utrustas med

45 centimeter tallrikar med små urtag, alternativt TrueCut-tallrikar med en diameter på 47 centimeter. Maskinen finns tillgänglig i arbetsbredder 4,25, 5,25 och 6,25 meter. I transport är transportbredden 2,4 meter.

Carrier X är ett buret fällbart tallriksredskap som kombinerar flexibilitet med hög kapacitet och prestanda.

VISION 2017 • Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2017

Om kriget kommer Beredskapsbrister om Sverige angrips SVERIGE (JB)

Det är både oro och ljuspunkter som Sven Lindgren ser inför 2017. Viktigt arbete för beredskap har påbörjats, annat är på gång. Samtidigt mörknar molnen i världen och Sverige får värja sig för hundratals cyberattacker i olika syften.

Sven Lindgren är Hushållningssällskapens förbundsordförande och ordförande i Civilförsvarsförbundet. Han har under många år bland annat arbetat engagerat med att lyfta fram frågan om sårbarheten i svensk livsmedelsförsörjning samt beredskapsfrågor. Hur ser du på vad vi kan vänta av 2017? – Jag är mest engagerad i civilförsvarsfrågor och försörjningsberedskap, säger Sven Lindgren. Framför allt är det livsmedel, där kan man ju till sin glädje notera ett uppvaknanden hos centrala politiker och myndigheter. – Nu pågår ju ett utred-

ningsarbete, planeringsarbete och förhoppningsvis kommer det resultera i konkreta åtgärder och övningar för att möta de hot som finns i vårt alltmer sårbara samhälle. – Det kan vi konstatera, att vårt samhälle är väldigt sårbart och oerhört beroende av att el, telekom och IT fungerar. Jag tror inte folk i allmänhet har klart för sig att man inte ens kan använda toaletten när elen har gått. – Det är samtidigt väldigt lätt att slå ut de här systemen. Det behövs inga statliga angrepp av någon. Det kan göras av enskilda människor som kan sitta var som helst i världen och slå ut det svenska kommunikationssystemet. Det här måste vi rusta oss emot. I dagarna har det rapporte-

rats att det riktar sig hundratals cyberangrepp mot Sverige och även mot Svenska kraftnät. – Man har byggt säkerhetssystem i Svenska kraftnät för att inte vara lika sårbar som tidigare, dessutom kommer regeringen ge i uppdrag åt MSB

Sven Lindgren om dagsläget Det kom en nationell säkerhetsstrategi i dagarna som presenterades av statsminister Stefan Löfven. Den ger inte Sven Lindgren mycket för. – Det är ingen strategi, jag har läst igenom dokumentet väldigt noga, det är bara en lägesbeskrivning av eländet vi har som både jag och andra som sysslar med det här hade god kännedom om. Det finns inte några åtgärder, inga mål om vart man ska gå och vad man ska göra. Det finns inte avsatta pengar. Det är ju uddlöst. Livsmedelsförsörjningen är en stor fråga för Sven Lindgren. Inte heller där är han särskilt nöjd med de insatser som görs: – Jag hörde inrikesminister Anders Ygeman som fick en direkt fråga från LRF. Han svarade att ”det där kommer lösas med avtal med våra grannländer”. Om vi i Sverige utsätts för ett hot som stör transporter eller på annat sätt gör att livsmedelsförsörjningen inte kan tillgodoses då drabbar det förmodligen våra grannländer också...

(Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att se till att andra myndigheter ser över sin it-säkerhet så inte myndigheterna slås ut. – Idag har det visat sig att man kan slå ut tidningsredaktioner och radiomaster. Man kan slå ut rätt mycket och de som har blivit utsatta för det har vaknat. Kommer attackerna fortsätta 2017? – Cyberattacker kommer vi fortsätta att drabbas av. Försök till intrång kommer vi utsättas för i stor omfattning. Myndigheter, strategiska myndigheter, kommunikationer, el, intressant industri med flera kommer drabbas. Det förekommer nästan dagligen och jag tror det kommer öka. Hur ser du på hotbilden globalt? – Det beror väldigt mycket på hur Donald Trump kommer agera i USA, säger Sven Lindgren. Om han skulle erkänna att ryssarna får behålla Krim och inte kritisera det som händer i östra Ukraina då skapar det en väldig oro för de baltiska staterna. Dessutom så vet man inte om Trump och Putin kommer erkänna varandras ambitioner att ha andra små stater som sina intresseområden, helt i strid med FN-stadgan om att varje land är suveränt och ska själva bestämma över sitt. – Vi måste se vad Trump hittar på. Hans första 90 dagar är ganska avgörande. Det är inget fel att Putin tycker han är bra om det kan leda till en försonligare ton mellan Ryssland och USA. Bara det inte leder till eftergifter. Vad som händer med EU är också en öppen fråga inför 2017. Sven Lindgren tror att

Fånggröda och vårbearbetning – javisst, men hur? En kursdag om vad krävs för att lyckas med vårbearbetningen och vad man kan vinna på att använda sig av fånggröda. Läs mer på hushallningssallskapet.se/värmland/kalender

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Du har väl sett Jordbrukarens hemsida? www.jordbrukaren.se

Sven Lindgren är Hushållningssällskapens förbundsordförande och ordförande i Civilförsvarsförbundet. Han är bekymrad över sårbarheten i svensk livsmedelsförsörjning.

det här med Brexit, presidentval och de växande nationalistiska strömningarna i fler länder som ofta ses som tecken på sönderfall kan leda åt två håll. – Det kan få motsatt effekt det vill säga inte splittring. Jag vill gärna se det som varningssignaler. Vi måste ha ett internationellt samarbete. – Det finns ett, och det är glädjande, nyvaknat intresse för de här frågorna, ett uppvaknande. Det finns myndigheter och delar av myndigheter som jobbar rätt bra med att kartlägga förutsättningar men det är oerhört mycket

arbete som återstår. Det är lättare, att som 2001, lägga ner än att bygga upp. Hur blir då 2017? – Jag och Civilförsvarsförbundet och Hushållningssällskapet kan inte fortsätta gnälla utan vi måste leverera in konkreta förslag på vad man måste göra. Jag skulle gärna se att man drog igång, vad gäller livsmedelsförsörjningen, en kampanj som kunde heta 330-300. – Tre dagar ska alla i princip

kunna klara sig själva hemma de som är friska, förklarar Sven Lindgren. De som kommunerna har hand om, det är

närmare tre miljoner portioner varje dag i Sverige, den beredskapen på tre dagar borde kommunerna också ha för de utsatta grupperna. Sedan att man i kommuner regionerna landsting bygger upp en ökad beredskap på trettio dagars beredskap på något sätt. – Staten precis som i Finland har totalgrepp om att det finns beredskap med insatsmedel, reservdelar, råvaror för mat och så vidare för 300 dagar. 3-30-300. Det skulle kunna vara en vision.

Välkommen till Areal i Karlstad Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Text: BO BÄCKMAN

Vision 2017 VISION 2017

VISION 2017 Januari 2017

VISION 2017 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Två starka kvinnor i Sunne, Gunilla Ingemyr och Selma Lagerlöf.

Gunilla Ingemyr (C) har visioner för Sunne Hon är Sunnes första kvinnliga kommunalråd SUNNE (JB)

Gunilla Ingemyr (C), är Kommunstyrelsens ordförande, ordförande i Allmänna utskottet, Lokala rådet för trygghet och Krisledningsnämnden. Gunilla, som hade tänkt bli polis men som var en och en halv centimeter för kort (!) reglerna var sådana på den tiden, blev istället mentalskötare i Kristinehamn.

Första dagen på jobbet som mentalskötare var tuff och Gunilla ringde sin mamma och grät och ville nog sluta, men hennes kloka mamma sa "du kan ju inte veta efter en halv dag!". Gunilla fortsatte och är idag tacksam för de erfarenheter hon har med sig från den tiden. Gunilla växte upp i Frosterud i Rudskoga, som yngst av fyra syskon. – För oss barn var det själv-

klart att alla hjälptes åt med de sysslor som fanns på ett litet lantbruk. Att känna sig behövd är en viktig känsla. Det känns att jag hade en bra uppväxt, säger Gunilla. Gunilla jobbade inom psykiatrin i 13 år. Hon är mycket intresserad av mänskliga relationer och tänker ofta på vad människor behöver. Gunilla är en empatisk, glad och

varm person, som säger att hon känner sig väldigt vanlig. – Jag har blivit stark och står stadigt i myllan men jag känner mig också väldigt ödmjuk. Jag har inte jättebra självförtroende för av alla steg jag tagit i livet är det alltid andra som pushat mig. Jag har haft svårt att säga nej, och måste organisera min tid noga för att lära mig göra det. – För att orka med det här

uppdraget måste man ha tålamod, kompromissvilja vara en god lyssnare och vilja samarbeta. Ödmjukhet är inte så dumt heller. Att vara folkvald politiker innebär att jag fått en uppgift där jag måste vara lyhörd. Uppdraget är svårt, jätteroligt, lärorikt, spännande och innebär en stor utmaning. Gunillas intresse för politik fick hon med modersmjölken då mamman var politiskt aktiv. Gunilla blev ordförande i Centerns Ungdomsförbund i Rudskoga, som hade 100 medlemmar. Sen har hon varit engagerad till och från i politiken. – Så småningom fick en ar-

betskompis veta att Landstingets psykiatriska öppenvårdsteam i Norra Värmland sökte en mentalskötare i Sunne. Han tjatade på mig att söka, vilket jag gjorde och fick tjänsten. Det var svårt för det fanns ingen arbetsbeskrivning. Distriktssköterskor och

familjeomsorg i kommunen hade höga förväntningar. Jag jobbade helt ensam utan mobil! Jag gjorde hembesök vilket kunde vara tufft, men jag var aldrig rädd, berättar Gunilla. 2006 fick Gunilla frågan av Ola Persson, blivande kommunalråd (C), om hon skulle vilja bli socialnämndens ordförande. Det var 20 år efter att Gunilla flyttat till Västra Ämtervik och skaffat familj, maken Matts och fyra barn. – Jag tackade nej! Men Ola

gav sig inte och till slut tackade jag ja. Jag satt i åtta år och det har lärt mig oerhört mycket. Det är svåra beslut när det gäller barn, men min grundinställning är att man ska stötta föräldrar så att de kan klara sin situation i stället för att skilja dem från barnen. I höstas blev Gunilla nominerad till uppdraget som kommunalråd, något som hon aldrig tänkt sig. Hon frågade sig själv, vågar jag? Klarar jag av det? Man får ett stort samhällsansvar med mera. Frågorna snurrade runt i huvudet och hon behövde god tid att tänka efter. Men familjen var stöttande så hon lät sig nomineras och blev vald. Hon är inte prestigefull utan ringer gärna och frågar kollegor eller andra om råd. Gunilla har visioner. – Mina stora visioner inför 2017 och framåt är för det

Gunilla Ingemyr (C), kommunalråd, trivs bra i Sunne. I handen har hon klubban hon svingar som Kommunstyrelsens ordförande.

första att bostadsbyggandet ska komma igång. Vi måste också få en magnet på torget vid grillkiosken, för att dra folk genom Sunne till andra änden av Kvarngatan. Där ska det bli bostäder och affärer. – Min andra riktigt stora vision såg jag direkt framför mig när jag var uppe på Tossebergsklätten vid ett tillfälle. Detta är Värmlands vackraste utsikt! Här finns en restaurang och några andra byggnader som nu är i behov av upprustning. Här skulle jag vilja att det byggs ett torn av glas som sakta, sakta rör sig runt. Här finns en stjärnhimmel som är fantastisk därför att landskapet runt omkring är mörkt. Här ska finnas trappor, hiss, restaurang, övernattningsmöjligheter. Det ska inte drivas av kommunen, som tidigare med arrendator, utan av någon an-

nan intressent. Jag har faktiskt redan fått färdiga ritningar av en privatperson. – Turismen har minskat ett tag men nu är det uppåt igen. Och Tossebergsklätten är något som jag tror skulle dra turister, för här kan man klättra, vandra, cykla, studera stjärnhimmeln eller bara njuta. Turister idag söker färdigpaketerade upplevelser. Det är klart att en del tycker att detta förslag är konstigt, men det är faktiskt så att utveckling innebär också förändring, säger Gunilla. Gunilla berättar att målet

med politiken är att hitta kompromisslösningar. Hon försöker alltid att se människan oavsett parti. Dynamiken tillsammans kan göra underverk och det är viktigt med ett bra samarbetsklimat. – Det är svårt att koppla av

arbetsrelaterade frågor när man kommer hem på kvällen. Jag försöker genom att ta långpromenader, med någon dokumentär i öronen att lyssna på, men jag tvingar mig också ibland till tystnad, berättar Gunilla. Detta är ett kommunalråd

som har livserfarenhet, dels från psykiatrin, men även som kontaktperson, städerska, byggstäderska, extra nattpersonal inom hemtjänsten, som nämndeman under fyra år och extra inom begravningsbranschen i Sunne. Det märks också när man sitter ner med Gunilla Ingemyr, en helgjuten människa, som sätter etik och moral mycket högt. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON