En liten vägledning för dig som besöker
Fors kyrka
Utgiven 1999 av Sällskapet S:t Eskil Uppdaterad 2015 av Euroswede Media
2
Fors kyrka E
nligt legenden skall Eskil ha kommit som missionär till Sverige från England på 1000-talet. Han utnämndes till biskop Nordanskogs, d v s området norr om Tiveden, Kolmården och Tylö skog. Han kom att bosätta sig i den kungsgård som fanns vid Fors, där också sannolikt en träkyrka fanns. Under en missionsfärd till Strängnäs blev han stenad till döds den 11 juni sannolikt år 1080. Denna dag blev under medeltiden S:t Eskils helgondag. Eskils kropp fördes tillbaka mot Fors, men när man nalkades Tuna kyrka, kändes kroppen för tung, och man lät begrava Eskil där. När Johanniterorden på 1100-talet övertog Tuna kyrka och Eskils reliker, kom många pilgrimer på besök, något som kom att få stor betydelse för bygden. Fors kyrka är en av kommunens äldsta byggnader och stadens främsta medeltida minnesmärke. Den fick sitt namn genom läget nära forsen i ån. Ursprungligen fanns på platsen en träkyrka, av vilken spår framkom vid en arkeologisk undersökning, då kyrkan restaurerades 1972. På 1000- eller 1100-talet byggdes en ny kyrka i sten. Delar av långhusväggen och väggen mot tornrummet härstammar från 1100-talskyrkan. Under 1400–1600-talen byggdes kyrkan ut med ett långhus i romansk stil, vilket avslutas med ett tresidigt kor. Korsarmarna tillkom på 1650-talet, och omkring år 1700 uppfördes i nordväst mellan kor och tvärskepp ett gravkor för familjen Lohe, som verkade på Tunafors bruk. I nordväst mellan tvärskepp och långhus finns sakristian.
3
Eric Dahlbergs bild över Eskilstuna på 1650-talet med “Eskilstuna Huus” och Fors kyrka
Kyrktornet
T
ornet tillkom sannolikt under tidigt 1400-tal. Det kröntes då av ett enkelt sadeltak, vilket man kan se på Eric Dahlbergs vy över staden på 1650-talet. År 1676 restes den tornspira, som till 50 meters höjd nu pryder tornet, och som till sin karaktär påminner om tornen på det år 1680 eldhärjade “Eskilstuna Huus” renässansslottet, som låg cirka 700 meter nordost om kyrkan. Kyrkklockorna är tre till antalet. Storklockan är en gåva av Johan Lohe.
Tornrummet
T
Ett runristat stycke av en s k Eskilstunakista
4
ornets bottenvåning tjänar som vapenhus. Flera historiskt intressanta föremål finns här. Det äldsta är en del av den gamla dopfunten, gjord av granit troligen på 1100-talet. Inmurad i norra väggen finns större delen av en medeltida gravsten över en år 1338 avliden präst i johanniterorden vid namn Peregrinus. Stenen härstammar sannolikt från johanniterklostret men flyttades till Fors kyrka på 1600-talet och ”återanvändes” som gravsten över kyrkoherde Kristoffer Siggessons grav.
I taket hänger en ljuskrona av smidesjärn från 1300talet och vid tornbågen ett votivskepp, ett 84 kanoners linjeskepp, skänkt 1690 till minne av kamrer Torben Björkman. På väggarna finns spår av väggmålningar. En av dessa föreställer Marias mor Anna, Maria och Jesusbarnet. ”Anna själv tredje” kallas motivet.
Anna själv tredje
Votivskeppet i tornbågen
Medeltida gravsten från johanniterklostret
5
Kyrkorummet
K Sittande biskop
6
yrkorummet består av ett romanskt långhus, som tillsammans med tornet bildar ett latinskt kors. Dessutom finns Lohes gravkor och en sakristia. Över kyrkorummet vilar höga stjärnvalv av tegel med runda ribbor, byggda år 1938. I kyrkan finns ett antal medeltida träskulpturer. Äldst är troligen ”sittande biskop” från 1200-talet. Tyvärr har han förlorat sina händer och därmed sina attribut (kännetecken). Vissa hävdar dock, att skulpturen föreställer S:t Eskil.
Figurer från kyrkans medeltida altarskåp
D
Maria med Jesusbarnet - skulptur från 1400-talet
e fem figurerna på norra långhusväggen härstammar från kyrkans medeltida altarskåp. De föreställer (från vänster till höger) ett manligt helgon i prästdräkt, S:ta Birgitta, S:t Eskil med sitt attribut de tre stenarna, ett kvinnligt helgon samt en helig konung (S:t Olov eller S:t Erik). Skulpturerna dateras till omkring år 1475. På den motsatta sidan finns två skulpturer föreställande Maria med Jesusbarnet. Båda anses gjorda på 1400-talet. På norra väggen finns också en träskulptur föreställande ”Anna själv tredje”. Framme vid altaret står en skulptur, som föreställer Kristus som smärtornas man. Denna är dock en kopia. Originalet är brandskadat och finns nu på Statens historiska museum i Stockholm. Kristusgestalten i triumfkrucifixet är gjord på 1400talet, medan korset tillkom vid en restaurering vid 1900-talets början.
Anna själv tredje – svenskt arbete från 1400-talet
7
Predikstolen som år 1675 skänktes av Ulrik Lohe är ett prov på den svenska barocktidens träsnidarkonst Den av Henrik Lohes arvingar skänkta altartavlan
P
redikstolen och altaret är utförda i barockstil omkring 1650. De är skänkta av familjen Lohe på Tunafors bruk. Altartavlan är en stor oljemålning, utförd av den franske 1600talsmålaren Eustace Lesueur. Motivet är Kristi förklaring. Över tavlan finns en målning, som framställer Gud Fader. Dessa två målningar är omgivna av de fyra evangelisterna, var och en med sitt attribut. Tre små puttifigurer håller ett band med inskriften GLORIA IN EXCELSIS DEO (Ära vare Gud i höjden). Under tavlorna finns en oval, där i forna dagar ett porträtt av Henrik Lohe satt. Detta är nu flyttat till Lohekoret. Predikstolen har träskulpturer, som föreställer de fyra evangelisterna, Jesus Kristus och Paulus. 8
Orgeln
E
n första orgel finns omnämnd på 1670-talet. Ett nytt instrument inköptes år 1701. Detta hade tjänat ut vid 1800-talets början, och en ny orgel stod färdig år 1814, byggd av den framstående orgelbyggaren Pehr Strand med fasad av arkitekten P W Palmroth. Strandorgeln ersattes i sin tur år 1921 av en orgel från firman Setterqvist & Son. Pipor från denna orgel ingår i den nuvarande orgelns stämmor. Fasadens principal 8’ är bevarad från mäster Strands instrument. 1974 utökade den danska firman Troels Krohn & Son orgeln med ett ryggpositiv. 1999 genomfördes en stor ombyggnad av orgeln, då tre nya stämmor tillkom, och många byttes ut. Dock bevarades Strands Principal 8’ och flera andra. Registreringar kan förinställas genom 3 800 Setzerkombinationer. Firma Walter Thür Orgelbyggen i Torshälla står för detta arbete, vari också ingår en ny fasad för ryggpositivet, som ritats och byggts av Walter Thür. Huvudfasaden är oförändrad, men färger och förgyllning har förbättrats.
Begravningsvapen
V
äggarna pryds också av ett antal begravningsvapen över medlemmar av ätterna Hummer Adlerhoff, Drakenskiöld, von Köhler, Lagerquist, Uttermark och Siegroth.
Siegroths vapensköld
9
Ljuskronorna
F
örutom den medeltida ljuskronan i tornrummet finns några kronor av mässing. I korets norra del hänger en 1600-talskrona med åtta armar och i korets södra del en krona, skänkt av brukspatron Fredrik Rothoff år 1743. I korsmittens södra del hänger den tjugofyraarmade krona, som år 1699 skänktes av Johan Lohe och hans maka Anna. Även de övriga kronorna i långhuset är av 1600-talstyp.
Sakristian
E Ljuskronan, skänkt av Johan Lohe
n låg, helt järnbeslagen dörr leder in till sakristian. Här förvaras kyrkans silverföremål, mässhakar och antependier. Bland dessa senare finns ett, som sannolikt härstammar från johanniterklostret och är utfört på 1300-talet. Av mässhakarna härstammar ett par från 1600-talet, medan andra är av senare datum. Även bland nattvardskärlen finns ett antal föremål från 1600- och 1700-talen, flera av dem tillverkade i Eskilstuna. Ljuskronan i taket skänktes år 1961 av läroverksadjunkten Emil Lindahl med fru.
Lohes gravkor
D
Lohes vapensköld
10
en förmögna släkten Lohe på Tunafors bruk lät omkring år 1700 uppföra ett gravkor i anslutning till den norra korsarmen. Här har många medlemmar av släkten Lohe fått sin gravplats. Men även fristadsdirektören Sven Rinman, ”den svenska järnhanteringens fader”, har här fått sitt sista vilorum. På väggarna i gravkoret finns bl a Lohes vapen och ett porträtt av Johan Lohe, samt den bild av Henrik Lohe som tidigare fanns under altartavlan. På väggen finns även begravningsvapen över Johan T Schott och Uttermark. Ljuskronan i taket är från 1700-talet. Gravkoret används nu vid veckomässor.
Korsarmarna
F
ors kyrka var tidigare församlingskyrka för Eskilstuna stad, Fors socken och Klosters socken. Även den tyska församling, som under en tid hade sin lokal i Rademachers bostadshus, hänvisades efter ingripande av brukspatron Rothoff till Fors kyrka. Det behövdes då många sittplatser i kyrkan, och därför inreddes i korsarmarna läktare i två våningar. Dessa avlägsnades vid 1892 och 1938 års renoveringar. I den södra korsarmen finns ett vackert rosettfönster, kallat Mariarosen, skapat av konstnären Uno Lindberg. Där finns också en modern, mindre orgel, och här har kören sin plats.
Henrik Lohe, porträtt i Lohekoret
Mariarosen i södra korsarmen
Lohekoret och norra korsarmen med Eskilsfönstret
11
Ö
Eskilsfönstret i norra korsarmen
S:t Martin till häst
12
ver dörren i den norra korsarmen finns ett fönster, som skapats av konstnären Bengt Olof Kälde. Det skildrar legenden kring S:t Eskil och tillkom tack vare en donation av barnen till Viktor och Eleonora Ekman och invigdes år 1987. Det vänstra inre bågfältet visar den helige Eskil i biskopsskrud med högra handen höjd till välsignelse. Högst upp i mitten syns ett gudsöga och i det högra fältet den helige Ande i form av en duva. Strax därunder finns S:t Eskils källa utanför Strängnäs. De sex ytterfälten visar sex olika motiv från Eskils levnadshistoria. Överst till vänster färdas Eskil från sitt hemland England. Nästa motiv framställer, hur den helige Sigfrid viger Eskil till biskop Nordanskogs. Scenen därunder framställer Eskils missionsgärning i Rekarnebygden. Överst till höger syns Eskils attribut, de tre stenarna, och därunder skildras Eskils straffpredikan vid den hedniska offerfesten i Strängnäs. Det femte motivet visar, hur Eskil lider martyrdöden genom att han stenas under ledning av Spå-Bodde och blir slagen i huvudet med en yxa. Den sjätte scenen framställer, hur Eskils döda kropp föres till Tuna av vänner och medhjälpare. De bägge undre fälten återger Fors och Tuna kyrkor, belägna på var sin sida av Eskilstunaån. Texten i slingorna i anslutning till kyrkorna är hämtade ur en hymn från morgonmässan. Vid utgången står en ryttarskulptur, som föreställer S:t Martin till häst, sannolikt skapad under 1400-talets senare hälft.
Fors kyrkopark
P
arken var tidigare kyrkogård och begravningsplats. Den var då omgärdad av en bogårdsmur. Om dess karaktär som begravningsplats påminner den gravvård, som nära Eskilsmonumentet är rest över borgmästaren Johan Abraham Andbergs grav. När Klosterkyrkogården anlades 1834 ersatte denna begravningsplatsen vid kyrkan. Utanför stadskärnan anlades 1887 S:t Eskils kyrkogård. Vid sekelskiftet 1900 gjordes kyrkogården om till park, då Eskilstuna trädplanteringssällskap planterade många av de praktfulla träd, som omger kyrkan. Den i parken uppställda S:t Eskilsskulpturen vill visa, hur Eskil kom till Fors för att därifrån leda kristnandet av Rekarnebygden. Det i brons gjutna monumentet, som är en donation av Rekarne Sparbank, är utfört av Sven Lundkvist och uppsattes år 1964.
S:t Eskilsskulpturen i kyrkoparken
Fors församlingshem
P
å den plats, där nu församlingshemmet ligger, fanns tidigare den s k Sockenstugan och Kaplansgården. Bägge dessa byggnader revs, när församlingshemmet uppfördes år 1952. En omfattande renovering under arkitektfirman Arkadens ledning var färdig år 1993. Vid församlingshemmet finns en vacker rosengård anlagd.
Församlingshemmet vid Kyrkogatan
13
Fors prästgård
Prästgården och komministergården (t h)
P
rästgården har gamla anor men blev 1895 avskild från kyrkan, då Norra Södermanlands järnväg anlade spåret mellan kyrkan och prästgården. Den nuvarande byggnaden uppfördes omkring år 1930. Den kan tyvärr ej längre användas för sitt ändamål, sedan Svealandsbanan byggts helt nära huset. Alldeles utanför prästgården påträffades vid grävningar för den nya järnvägen lämningar efter mycket gammal, sannolikt vikingatida, bebyggelse. Den vita byggnaden nära prästgården var tidigare komministergård.
Törnerosgården
V
id Kyrkogatan ligger det lilla hus, där hembygdsskildraren, brevskrivaren och professorn Adolf Törneros föddes år 1794. Denna gård har även varit bostad för organisten i kyrkan och omtalas i gamla handlingar som ”orgelnistbostället”. Nu är gården privatbostad. Vid Kyrkogatan syns även huvudbyggnaden till S:t Eskils gymnasieskola, tidigare Eskilstuna högre allmänna läroverk. Skolan uppfördes år 1917 efter ritningar av stadsarkitekten Emil Befwe, som även ritat många av stadens andra monumentalbyggnader.
Törnerosgården
14
Nygatan
Kartskiss över området 1. Fors kyrka 2. S:t Eskilsskulpturen 3. Församlingshem 4. F d präst- och komministergård 5. Törnerosgården 6. S:t Eskils gymnasium
Smedjegatan
Kyrkogatan
3. 5.
6.
2. 1.
4.
Källor Sörmlandsbygden 1959 Bennett - Edenheim Fors kyrka Linn Ågren Skiss till skrift om Fors kyrka, kyrkogård och församlingshem (otryckt) Ivar Schnell Fors kyrka, Nyköping 1959 Text: Arne Lindblom, Sven Ivarson (orgeln) Foto: Arne Lindblom, Jörgen Lindblom Grafisk form och produktion 1999: Jörgen Lindblom Tryck 1999: SHS Text & Tryck, Eskilstuna ISBN 91 - 87954 - 23 - 0 Uppdaterad och digitaliserad 2015 av Jörgen Lindblom, Euroswede Media
15