8 minute read
SPP - HUVUDPARTNER
HUVUDPARTNER
A SUSTAINABLE TOMORROW
SPP VISAR VÄGEN TILL HÅLLBART PENSIONSSPARANDE
SPP är huvudpartner till A Sustainable Tomorrow sedan 2017 och ledande inom hållbart pensionssparande utifrån etiska, sociala och miljömässiga faktorer. SPP ingår i Storebrandkoncernen, som är världens mest hållbara försäkringskoncern 2021 enligt Corporate Knights Global 100. Här berättar deras hållbarhetsansvariga Johanna Lundgren Gestlöf hur företag och organisationer kan bli mer hållbara genom att se över sin tjänstepension.
Vilken roll har finansbranschen i den gröna omställningen?
– En enormt viktig roll. I Parisavtalet som 191 av världens länder har skrivit under lovar världssamfundet att "göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling". Internationella energiorganet IEA säger i sin senaste rapport att all nyinvestering i fossila bränslen måste upphöra omedelbart. För att nå netto noll-utsläpp 2050 måste de årliga investeringarna i förnybar energi tredubblas fram till 2030. Så det är uppenbart att finansbranschen är en viktig del och behöver ta ansvar för att vi ska lyckas.
Vilka krav kan man som arbetsgivare ställa på sin tjänstepensionsleverantör?
– Svenska arbetsgivare betalar ungefär 600 miljoner kronor varje dag till sina anställdas tjänstepensioner. Det blir ett enormt kapital som kan investeras i bolag som gör stor skillnad för den hållbara utvecklingen. Om man inte har haft en dialog med sin pensionsleverantör är första steget att fråga hur de säkrar att pensionspengarna investeras ansvarsfullt och hållbart. Ett bra tips är att be om konkret data och information om investeringarna, vilket man som arbetsgivare kan använda i hållbarhets- eller årsredovisningen, i rekryteringssamtal och för att bygga intern stolthet.
Varför har SPP valt att bli huvudpartner till A Sustainable Tomorrow?
– Ett av FN:s 17 hållbarhetsmål, nämligen nummer 17, handlar om att det krävs partnerskap för att lyckas genomföra målen. I AST-familjen finns ett enormt engagemang för frågan. Här möts företag, organisationer och individer från olika branscher med en gemensam vilja. Det är självklart något som vi vill vara med och stödja. Det ger alltid en sådan energiinjektion att delta på A Sustainable Tomorrow-konferensen. Ska vi lyckas nå hållbarhetsmålen måste vi kroka arm med varandra och A Sustainable Tomorrow skapar förutsättningar för det.
1. Analysera nuläget – matchar tjänstepensionen era ambitioner på hållbarhetsområdet? 2. Om nuläget inte motsvarar förväntningarna – skapa en tydlig målbild och formulera krav. 3. Implementera, följ upp och kommunicera – förmedla kraven till ert tjänstepensionsbolag. Är ni inte nöjda så byt leverantör om det är möjligt. Begär konkret hållbarhetsdata som ni kan följa upp, kommunicera och rapportera till era intressenter.
3
TIPS FÖR EN HÅLLBAR TJÄNSTEPENSION:
A SUSTAINABLE TOMORROW
EKONOMI
Hållbarhet blir en allt hetare fråga i takt med att somrarna blir varmare och skogsbränderna fler. På resan mot ett hållbart samhälle är det inte målet som är det viktigaste – det är vad vi gör på vägen som gör skillnad. Vi har pratat med Bo Nilsson, vd och grundare av A Sustainable Tomorrow, om vikten av mångfald och innovation i strävan efter att nå de Globala målen 2030 – och varför hållbarhet inte får bli en trend dömd till glömska efter några år i rampljuset.
Bo Nilsson är en ödmjuk hållbarhetsentreprenör med en gedigen bakgrund inom finansvärlden. I vårt samtal ger han tidigt ett avslappnat och samlat intryck, samtidigt som det är tydligt vad det är som driver honom framåt: nyfikenhet. Han lämnade sin drygt tjugo år långa karriär inom finans för att mer och mer ägna sig åt sitt entreprenörskap. Han kände tidigt att omställningen till ett hållbart samhälle skedde för långsamt. Med sin långa erfarenhet visste Bo hur otroligt mycket kompetens och potential det finns i människor från olika branscher och bakgrunder; problemet var att de sällan sågs och samarbetade, något han ville ändra på. – Jag kände en frustration över hur lite vi använder olikheter och mångfald i vårt sätt att jobba för en hållbar framtid. Det förbryllade mig hur lite vi använder avvikande kompetenser i samhället och jag såg ett stort behov av gränslösa samarbeten. 2015 träffade jag Jakob Trollbäck, en av arkitekterna bakom det språk som FN använder för att kommunicera de sjutton Globala målen. Han låg så långt fram i sitt tänkesätt, och mötet med honom inspirerade mig att starta Gränslösa möten, förgrunden till A Sustainable Tomorrow.
Mångfald – nyckeln till innovation
Jakob Trollbäcks universella språk inspirerade Bo, och han såg hur viktigt det var med innovation för att kunna nå de Globala målen. Trollbäcks universella språk skapades för att alla i världen skulle kunna ta del av, och sedan arbeta för, att nå målen tillsammans. På samma vis såg Bo att mångfald och mötet över gränserna var avgörande för att skapa den utveckling som krävs för att uppnå ett hållbart samhälle. – Gemensamt för alla i omställningen till hållbarhet är att det går för långsamt. Oavsett var man befinner sig i hållbarhetsförflyttningen behöver alla ha tillgång till gränsöverskridande samarbeten. Vi sitter mer eller mindre fast i gamla strukturer och den största utmaningen är att vi inte vet hur vi ska kunna få access till nya arbetssätt. Hållbarhet handlar mycket om innovation; att vi imorgon ska göra mer av något vi inte gjort förr. Det i sin tur skapas bäst genom mångfald, och därför organiserar A Sustainable Tomorrow gränslösa möten genom vår digiloga konferens.
Den digiloga konferensen A Sustainable Tomorrow (digilog: en sammansättning av digital och analog) arrangeras varje år för att genom mångfald driva innovation och komma på nya arbets- och förhållningssätt i omställningen till en hållbar framtid. Konferensen samlar talare och deltagare från världen över med FN:s globala mål för hållbar utveckling som utgångspunkt. Årets konferens, den åttonde i ordningen, har temat Regenerative Business.
Kapitalet – en central komponent i hållbarhetsomställningen
Med sin långa erfarenhet inom finansbranschen är Bo högst medveten om hur viktigt det är att ha med sig pengarna i förflyttningen till ett hållbart och cirkulärt samhälle. – Historiskt sett har vi använt pengarnas kraft och makt på fel sätt: vi har inte använt det för att bygga ett bättre samhälle, utan för att få bäst avkastning. SPP tänker annorlunda. Därför kontaktade jag dem i 2016 – de låg steget före i hållbarhetstänket, och de visste hur viktigt det var att få med sig kapitalet i kampen. Otroligt mycket har hänt sedan dess: nu har många fler förstått det som SPP förstod tidigt, och mängden ESG-fonder växer varje dag. Dagens industri har betydligt fler artiklar om hållbarhet och cirkulär ekonomi än de hade för bara två, tre år sedan. Det är nu, när vi som konsumenter och pensionssparare börjar styra våra pengar mot cirkulära alternativ, som det verkligen händer grejer. Det är hoppfullt!
Med EUs nya globala taxonomi och succén med ESG-fonder, hur tror du att relationen ekonomi och hållbarhet kommer att utvecklas framöver?
– Det kan bara utvecklas i en riktning: hållbarhet måste genomsyra allt i våra liv. Ekonomi och hållbarhet behöver bli odelbart. Så har det inte alltid varit – det har snarare funnits ett slags motsatsförhållande mellan dem. Det måste få ett slut. God ekonomi, goda investeringar och goda köp måste vara detsamma som att göra rätt utifrån ett planetperspektiv. Ekonomi och hållbarhet måste gå hand i hand.
33
Med det sagt tycker Bo att det är väldigt viktigt att hållbarhet inte blir en övergående trend: – Att alla pratar om hållbarhet är helt klart positivt men jag kan ändå bli orolig för att just populariteten kommer leda till ett svalnat intresse inom kort. Vi lever i ett samhälle där de flesta är dopamindrivna och på ständig jakt efter det som är nytt och fräscht. Men hållbarhet kan inte vara en trend; det är något beständigt som människan kommer behöva jobba med så länge vi existerar. Vi får se till att inte slita ut hållbarhetsbegreppet.
Text: SPP Fonder/ARENA
NOTISER
A SUSTAINABLE TOMORROW
HALLÅ DÄR...
...BOSSE SVENSSON, KOMMUNALRÅD (C), ÖSTERSUND.
HUR BRÅTTOM ÄR DET ATT LÖSA KLIMATKRISEN?
– Det är väldigt bråttom och utmaningarna är stora. Dels måste vi nu snabbt avveckla användningen av fossila energikällor. I Östersund ska det ske 2025 inom hela den kommunala organisationen. 2030 ska allt övrigt i kommunen vara fossilfritt. Det är en tuff utmaning för en kommun i ett glesbygdslän där transporterna ofta är långa. Vidare måste vi klara att ställa om på ett sätt så att välfärdens kvalitet fortsatt kan vara hög, säger Bosse.
– Den tredje utmaningen är att skapa det långsiktigt hållbara och cirkulära samhället, menar han. Här har Östersund och länet goda förutsättningar, exempelvis så är självförsörjningsgraden hög även om den kan bli högre. Det cirkulära samhället är framtiden. Därför är höstens A Sustainable Tomorrowkonferens viktig för oss.
Vilket ansvar har politiken för att vi ska klara omställningen?
– Vi måste ta ett stort ansvar på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Alla måste samverka i ett system som ska göra det enkelt, kul och meningsfullt att leva hållbart. Det måste ske nu och jag tror faktiskt att det är möjligt. Pandemin har nämligen visat hur snabbt politiken kan agera för att mobilisera motåtgärder när det verkligen gäller.
Klimatkrisen har dock en annan karaktär, menar Bosse Svensson. Den är långsammare och med framtidseffekter som kan verka dunkla, avlägsna och ibland motstridiga.
HÅLLBAR UTVECKLING
EKOLOGISK HÅLLBARHET
SOCIAL HÅLLBARHET EKONOMISK HÅLLBARHET
– Vi har inte lyckats gestalta de dramatiska effekterna tillräckligt kraftfullt och tydligt, inte heller hur framtidens cirkulära och hållbara samhälle kan se ut. Allt detta ser jag som mitt och mina politikerkollegors viktigaste uppdrag just nu. Jag hoppas på många intressanta perspektiv, inspel och svar under höstens AST-konferens, säger Bosse Svensson.
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det finns tre dimensioner inom hållbarhet. De tre dimensionerna överlappar varandra och resultatet blir hållbar utveckling när samtliga tre dimensioner ges lika stort värde:
EKOLOGISK EKONOMISK SOCIAL
Begreppet hållbar utveckling introducerades 1981 av den amerikanske miljövetaren Lester Brown och fick sin spridning i rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Brundtlandsrapporten för att kommissionen leddes av dåvarande norska stadsministern Gro Harlem Brundtland. Rapporten låg till grund för Agenda 2030 med sina 17 mål där de tre hållbarhetsdimensionerna samspelar och stödjer varandra.
