Tjänstedesign för att förebygga övervikt och fetma hos barn

Nationell samverkan f ör barnfetma i Sverige – brukarperspektivet EN KVALITATIV AKTIONSSTUDIE

INNEHÅLL OM STUDIEN VI VILL ARBETA ANVÄNDARCENTRERAT SERVICEDESIGN UTFÖRANDET AV STUDIEN

OM STUDIEN Bakgrund

Studiens mål

I arbetet mot att förebygga fetma hos barn, beslutades det att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd som ges idag uppfattas ur ett föräldrarperspektiv. För att möjliggöra att arbeta mer användarcentrerat krävs en dju­ pare förståelse i hur föräldrarnas, brukarnas, process ser ut från det att deras barn börjar gå upp i vikt tills dess att man går in i en aktiv handlingsfas samt vilka behov som finns under processen. Studien har resulterat i ett förslag på fem förflyttningar med tillhörande principer att förhålla sig till för att kunna möta brukarnas behov på bästa sätt.

Det övergripande och långsiktiga målet med studien har varit att minska fetman i samhället genom att lägga en bra grund för framtida lösningar med utgångspunkt i brukarnas behov.

Målet har också varit att utveckla ­material som stöttar i förståelsen för hur man kan nå fler familjer tidigare i före­ byggandet av fetma.

Metod Metoden som har använts i detta projekt heter service­design och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.

Att arbeta användarcentrerat innebär att interaktioner med slutanvändaren av en tjänst är centralt, i detta fall brukarna av stöd vid övervikt och fetma hos barn. Det är den informa­ tionen som ligger till grund för kvalitativ analys. Utifrån materialet skapas insikter som vidareutvecklas ihop med både organisation och användare.

Ett samarbete Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitas­ centrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Service­ designbyrån Transformator Design har fungerat som mentor.

business & design master

1

VI VILL ARBETA ANVÄNDARCENTRERAT Brukarnas perspektiv är central för u ­ tvecklingen av vård­ tjänster – i detta fall stödet som erbjuds föräldrar till barn med övervikt och fetma. Att istället för att låta kompetenser styra en organisations arbete och struktur vill man i en

användarcentrerad verksamhet arbeta utifrån brukarens behov så som i den konsumentorienterade värdekedjan. Ett över­gripande syfte med studien var därför att sträva mot en mer användarcentrerad vård med utgångspunkt i brukarens

Den producentorienterade värdekedjan

Kompetenser

Produktion av produkter och tjänster

BEHOV

Produkt- och tjänsteutveckling

Produkt- och tjänsteutveckling

KOMPETENSER

Produktion av produkter och tjänster

Förmedling av erbjudanden: försäljning och distrubution

Olika former av förmedling av erbjudanden till brukare

Brukarens behov

Den konsumentorienterade värdekedjan

2

Servicedesign Servicedesign är en metod för att arbeta användarcentrerat. Under en ­servicedesignprocess använder man sig av olika designmetoder för att förstå användarens behov. Metoden har sin grund i aktionsforskning som är en utforskande metod där man pendlar mellan att interagera och idé­generera samt analysera och reflektera.

ATT ARBETA I LOOPER Vi har arbetat iterativt

PL A NER A

Vi har kombinerat forsknings- och utvecklingsmetodik

REF

Kundinteraktioner ska på inget sätt förväxlas med kvantita­ tiva enkätundersökningar som går att statistiskt säkerställa och sammanfatta i grafer och procentangivelser. Service­ design är en kvalitativ utvecklingsprocess där forsknings­ metoder och utvecklingsmetoder verkar i samma process.

Vi har utfört interaktioner med brukarna och även använt så kallat ’triggermaterial’ för att identifiera brukarnas behov, problem, beteenden och förväntningar. Informationsinsam­ ling från interaktionerna och analys har utförts simultant och i slutändan lett fram till de huvudinsikter som varit utgångs­ punkt för de åtgärder som föreslås, studiens resultat.

AG ER A

L EK T ER A

Servicedesign är en kvalitativ, iterativ metod som används för att identifiera och lösa komplexa utmaningar med flera per­spektiv och många aktörer inblandade. Vi har arbetat i de fyra stegen; planera, agera, observera och reflektera, där vi har byggt och förfinat vår kunskap successivt i varje iteration.

OB S

4

ERVER A

INSE ISTÄLLET FÖR ATT ANTA Vi har frågat tills vi nått mättnad i svaren I servicedesign gissar man inte utan testar tills man vet. För att nå en nivå där man inser istället för antar krävs det att man börjar höra samma svar om och om igen. Vi kom dit genom att:

VARFÖR?

• Uppmuntra till berättande.

• Lyssna efter vad som är viktigt för brukaren.

• Fokusera på de gemensamma nämnarna.

• Ställa varför-frågor för att identifierar bakomliggande faktorer till svaren snarare än brukarens åsikter.

VARFÖR? VARFÖR?

Vi har förstått Genom att använda servicedeign som metod genom hela processen har vi fått en djup förståelse för slutanvändaren.

Vi har förstått: • Vad brukaren har för behov.

• Varför brukaren har ett behov av just det.

• När brukaren har ett visst behov.

• Vad som krävs för att möta behovet.

5

VÅR ITERATIVA PROCESS BRUKAR- OCH AKTÖRSINTERAKTIONER

ANALYS

6

UPPDRAGSGIVARINTERAKTIONER

Utförandet av studien Under fem månader har vi studerat stödet vid övervikt och fetma hos barn. Vi har tittat på stödet på ett övergripande plan. Djupintervjuer har därför gjorts med både vårdgivare och andra aktörer som finns i ett barns närverk, men fokus har varit på föräldrar till barn med övervikt och fetma – i denna studie definierade som brukarna.

PROJEKTETS OMFATTNING Djupintervjuer Urvalet har helt och hållet baserats på frivilligt deltagande, vilket gjorde att vi främst kom i kontakt med redan engage­ rande föräldrar som hade uppmärksammat problemet. Vi kunde dock genom vårt egna nätverk komma i kontakt med föräldrar som inte ansåg att situationen för deras barn var problematisk. Även då föräldrarna har haft olika utgångs­ punkter i synen på sitt barns problematik har detta inte inverkat i själva insikterna för studien, då vi fokuserat på att titta på generella behov vilka gäller för hela populationen.

I studien har djupintervjuer utförts med föräldrar till barn med övervikt och fetma samt aktörer kring barnets nätverk.

Dessa intervjuer har varat mellan en till två timmar. Inter­ vjuer med brukare utfördes för att kartlägga deras upplevel­ ser, drivkrafter, utmaningar och behov. Intervjuer med aktö­ rer gjordes kompletterande för att förstå stödet på ett övergripande plan och för att få ett helhetsperspektiv på problematiken.

Urval

Generaliserade behov

Studien har avgränsats för att gälla föräldrar med barn mellan ett och tio år, med olika grader av övervikt och fetma.

Alla intervjuer har gjorts med föräldrar då de för gällande åldersgrupp är målsmän för sina barn och således är deras naturliga talesmän. De deltagande föräldrarna har haft olika erfarenhetsnivåer av stödet och har kommit olika långt i processen.

Antalet interaktioner har gjorts med hänseende till mättnaden i fynden. Mättnad krävs i en kvalitativ studie för att kunna tillämpa analytisk generaliserbarhet. Detta har kunnat upp­ nås genom att notera återkommande och upprepande insikter med fokus på särskilt viktiga teman, koncept och fenomen.

Med denna information har det gjorts konceptualiseringar av brukarens beteende och behov. På så sätt har brukarens generella behov kunnat kartläggas. Med generella behov menas de grundbehov som en person har oberoende av yttre faktorer som härkomst, inkomst, utbildningsnivå eller social tillhörighet.

Då de flesta intervjuer med föräldrarna skedde över telefon fick studien även en viss geografisk spridningen över landet, med flest interaktioner i mellan- och södra Sverige. De aktörer som intervjuades finns runt om barnet i dess nätverk och har inverkan på deras vardag. Dessa intervjuer utfördes oftast på aktörens arbetsplats.

8

INTERAKTIONER I SIFFROR VÅRDGIVARPERSPEKTIV

BRUKARPERSPEKTIV

12

21

2

BVC

1

SKOLHÄLSOVÅRD

1

DIETIST

1

VÅRDCENTRAL

1

PSYKOLOG

1

BARNMEDICIN

2

36h

1 2

OBESITASCENTRUM

1

FÖRSKOLA

1

SKOLA

1

INTRESSEORGANISATION

1

Djupintervjuer

3 2 2

9

2

1

1 2

4

Ansvar vid övervikt och fetma hos barn I studien har det observerats att det finns en otydlig ansvarsbild mellan olika aktörer och brukare. Brukarna ser dock att ansvaret kring barnets problematik huvudsakligen ligger på tre nivåer; samhället, vården och familjen. Vad man anser att de tre parterna ansvarar för skiljer sig till viss del men det finns en enighet i vissa avseenden, vilka tas upp på följande sidor.

ANSVARSBILD: FRÅN BRUK ARENS PERSPEKTIV • Det slutliga och yttersta ansvaret.

• Genomförandet av handling.

• Hur man rör sig, äter och vad man handlar för mat.

• Söka upp information och kunskap.

SAMHÄLLE VÅRD

FAMILJ • Tillhandahålla information, göra den tillgänglig och ­l ättorienterad.

• Uppmärksamma, diagnostisera, planera, stötta och följa upp barn med övervikt och fetma.

• Uppmuntra till mer rörelse –exempelvis fysisk aktivitet på recept.

11

• Utbildning och informa­tion, bättre mat och mer skol­idrott.

• Ge barnen goda vanor kring mat.

• Tillhandahålla, lyfta fram och tydligt visa tillgängliga aktiviteter i närområdet.

• Samhället har ett a ­ nsvar att hjälpa de som inte kan hjälpa sig själva.

ANSVARSBILD: SLUTSATS • Övervikts- och fetmaproblematik är del av en helhet.

Ansvaret för att barn ska få möjlighet till en så hälsosam livsstil som möjligt delas mellan familjen, vården och samhället.

• Var man anser att ansvaret ligger beror ofta på föräldrars egna förutsättningar, förmåga, individuella situation och problematikens omfattning.

• För att familjen ska få de bästa förutsättningarna att hantera problematiken är det viktigt med en tydlig ansvarsbild samt att respektive ansvar uppfylls.

• Helhetssyn, samarbete och ett delat ansvar ger starkare och mer själv­gående familjer med ökad förmåga att själva ta ansvar.

12

Brukarens upplevelse av stödet vid övervikt och fetma hos barn Ur interaktionerna med brukare har det utkristalliserats ett antal övergripande insikter om brukarens utmaningar och behov kring stödet vid övervikt och fetma hos deras barn. Insikterna har analyserats, kategoriserats och summerats i fem stycken så kallade huvudinsikter.

FEM HUVUDINSIKTER: BRUK ARPERSPEKTIVET HELHETSPERS­PEKTIVET TAPPAS BORT

ÖVERVIKT TAS INTE PÅ FULLT ALLVAR

INFORMATIONEN VID ÖVERVIKT OCH FETMA ÄR SPLITTRAD

BRISTANDE SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER

14

STÖDET BASERAS PÅ VAD SOM FINNS TILLGÄNGLIGT

”Allt det där med mat det vet man ju redan, det är mer än en matproblematik.”

”På BVC flaggar de för övervikt. Sen trillar man ner i osäkerhet och oro.

Vad händer nu?”

Brukare om känslan efter överviktsbesked

Brukare om den övervägande fokuseringen på mat

15

HELHETSPERSPEKTIVET TAPPAS BORT

” De sa bara att han var överviktig, men ingenting om varför det var ett problem.”

• Att alla inblandade aktörer i barnets nätverk ser, ha förståelse samt information om hela ens situation.

Vilsenhet efter bekräftad övervikt • Många upplever att vården endast ser det som sin uppgift att lämna besked. Man får en insikt utan att veta hur man ska hantera den. Man vet att man har en lång resa framför sig men vet inte hur man ska gå vidare.

• Ökat stöd från aktörer utöver vården. Att samhället tar ett större ansvar i stort.

• Möjlighet att förstå hela problem- och orsaksbilden.

• I dagsläget upplevs det inte finnas långsiktigt stöd, det mesta som görs är punktinsatser. Man saknar både verktyg och handlingsplan.

• Vill veta vad som händer här näst, vad planen är framåt.

Övervikt är mer än mat • Rådgivning och material fokuserar ofta på mat, men många upplever att problematiken har flera orsaker.

Man saknar ett helhetsgrepp.

Utmaning

16

Behov

”Det blir nästan som en ketchup-effekt, först kommer inget sedan kommer allt.”

”Det saknas självklar instans för överviktiga barn. Jag kan ju inte ringa vårdcentralen, hon är ju inte sjuk av sin övervikt.”

Brukare om svårigheten att få hjälp innan fetma

Brukare om osäkerheten kring vart man kan vända sig

17

ÖVERVIKT TAS INTE PÅ FULLT ALLVAR

”Ibland vill jag bara ge upp så vi kan få en operation när hon fyller 18.”

Hjälp kommer först när det är riktigt illa

• Att tas på allvar i sin oro, oavsett grad av övervikt.

• Trösklarna upplevs som höga för att få hjälp vid övervikt och föräldrar känner ofta att problematiken slätas över.

• Utifrån behov, få tillgång till stöd och resurser direkt när problematiken uppmärksammas.

• Föräldrar upplever att det är först när deras barn nått fetma som resurser sätts in, vilket gör att resan många gånger känns onödigt lång och svårhanterad.

• Få stöd här och nu, innan det har gått för långt.

• Förstå vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd.

Stora krav ställs på föräldrarna • Många föräldrar upplever att det inte räcker med att säga att man har ett problem för att få hjälp. De måste själva vara drivande och veta exakt vad de ska fråga efter eller be om för att något ska hända.

• Föräldrar till överviktiga barn upplever att de inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp eller stöd, vilket gör att många drar sig för att ta tag i problematiken.

Utmaning

18

Behov

”Hur hjälper det mig och min son att få höra om hur hennes man gick ner i vikt?”

”Har svårt att ta till mig generella råd – man känner sig ju speciell, att man är ett unikt fall. Men det kanske man inte är?”

Brukare om godtyckliga råd

Brukare om upplevelsen efter generell rådgivning

19

STÖDET BASERAS PÅ VAD SOM FINNS TILLGÄNGLIGT

”Fick träffa en dietist, det var det som fanns, men den kunskapen har jag egentligen.”

Erbjuds icke relevanta verktyg

• Få evidensbaserade råd samt erbjudas relevanta ­verktyg utifrån individuell situation och orsaksbild.

• Många upplever att de blir erbjudna det stöd som finns att tillgå och inte det man egentligen är i behov av. Stöd som inte är individanpassat blir ofta effektlöst och den ursprungliga problematiken kvarstår.

• Undersökande och utredning av hela orsaksbilden istället för fokus enbart på symptomen.

• Hjälp och stöd i hur man som förälder kan möta och tala med sitt barn om problematiken.

• De råd och verktyg som ges upplevs i många fall vara kopplade till vad just den person man träffar känner till.

• De råd och det material som ges är ofta generellt vilket försvårar arbetet att tackla problematiken utifrån den individuella situationen. Missriktad information tenderar man att slå ifrån sig.

Fysisk behandling i fokus • Det psykiska stödet hamnar i skymundan trots att det många gånger är det man faktiskt behöver hjälp med.

• Många föräldrar ser det som en stor utmaning i hur de ska prata med sitt barn om problematiken. De är rädda för att stjälpa mer än att hjälpa.

Utmaning

20

Behov

”Det finns många oseriösa aktörer där ute som bara är ute efter att tjäna pengar, vad kan man lita på?

”Informationen är spretig och svårhittad, man vet inte var man ska börja leta”.

Brukare om svårigheten att veta vilken information som är evidensbaserad och inte

Brukare om utmaningen i att hitta samlad information om övervikt och fetma hos barn

21

INFORMATIONEN VID ÖVERVIKT OCH FETMA ÄR SPLITTRAD

”Googla, det funkar inte. Då tror man bara att man ska dö.”

• All information samlad på ett ställe med en seriös avsändare.

Svårhittad information • Information kring övervikt och fetma hos barn upplevs av många föräldrar som svårhittad och spretig.

• Uppdaterad och evidensbaserad information från experter och specialister.

• Det finns ingen tydlighet i var man kan hitta information eller av vem. Vet man dessutom inte vad problematiken innebär eller vad orsaken är, blir det än svårare att söka rätt information.

• En självklar plattform att vända sig till vad gäller övervikt och fetma för barn.

Vet inte vad som går att lita på • Det finns många oseriösa aktörer och icke evidensbase­ rad information som cirkulerar på nätet. Föräldrar upplever att de har svårt att orientera sig i detta infor­ mationshav, att veta vilken information som är pålitlig och inte.

Utmaning

22

Behov

”Nu känner man sig väldigt ensam i detta, tänk om det bara fanns någon att prata med.”

”Klart jag har ett stort ansvar som förälder men det blir över­mäktigt.”

Brukare om ...

Brukare om ...

23

BRISTANDE SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER

”Han är ju i skolan och på fritids tio timmar om dagen, där har jag ingen koll.”

• Större involvering, samordning och stöd av de aktörer som finns i barnets vardag.

Inga självklara upparbetade kanaler • Samverkan mellan de olika aktörerna kring barnet är bristfällig, vilket gör att många föräldrar har kontakt kontakter samtidigt.

• Tydlighet i vem som ansvarar för vad av aktörerna kring barnet.

• Föräldern upplever att de ofta får agera sambands­ central mellan de olika aktörerna kring barnet. Det blir på så sätt ytterligare en börda som läggs på deras axlar. Fokus hamnar således på systemet istället för på behandling.

• Erbjudas föräldrastöd bortom rådgivning.

Oklar ansvarsbild • Det finns en oklar ansvarsbild mellan de olika aktö­ rerna kring barnet samt vilket ansvar som aktörerna har i stort vad gäller problematiken. Det här upplevs av föräldrarna försvåra i arbetet med barnets viktnedgång eftersom man upplever att hänsyn inte tas till hela barnets kontext.

Utmaning

24

Behov

Brukarresan En brukarresa används för att kartlägga flödet i en befintlig process av en tjänst, utifrån användarens kontext. Resan kartläggs inte bara under den tid tjänsten nyttjas, utan även före och efter för att förstå processen eller tjänsten ur ett helhetsperspektiv.

BRUK ARRESAN: FÖRKLARAD GENOM FASER Vi har utgått från brukarens verklighet I detta fall har resan definierats utifrån fem olika faser; förbegrundande, medvetande, förståelse/orientering, ­handling och bibehållande. I de olika faserna har generella händelser identifierats som en brukare går igenom vid olika tidpunkter i sin resa med arbetet att förebygga övervikt och fetma hos sitt barn. Resan är således inte en kundresa i

Faser Innebörd

FÖRBEGRUNDANDE

MEDVETANDE

Det finns föraningar kring ­avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd.

Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns.

Funderingar, oro och frågor börjar upp­ stå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens ­omgivning.

Bearbetar och tar in proble­matiken.

Tankar kring inne­ börd väcks.

traditionell bemärkelse, som det brukar benämnas inom servicedesign, med kontaktpunkter kopplade till en specifik tjänst vid en specifik tidpunkt, utan istället en förälders aktivitet i hanterandet från den uppkomna problematiken till förståelse, aktivt handlande och förändring.

FÖRSTÅELSE / ORIENTERING Förståelse kring proble­m atiken tar form.

Förståelse kring orsaksbilden tar form.

Orientering och planering av lös­ ningsalternativ.

Skapar uppfattning kring ­o mfattning och konsekvenser.

Skapar uppfattning kring vad problem­ atiken kan bero på.

Orienterar sig för hel­h etsbild. Skuld­ känslor och viss skam kan uppstå.

Skapar uppfattning kring vilka hjälp­ medel och resurser som finns att tillgå.

26

HANDLING Aktiv handlingfas. Hantering av ­v erktyg ihop med vardags­ situation. Funderingar kring påverkan på barnet.

Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet.

BIBEHÅLLANDE

BRUK ARRESAN: HÄNDELSER I FASERNA Faser Innebörd

MEDVETANDE

Det finns föraningar kring ­avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd.

Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns.

Funderingar, oro och frågor börjar upp­ stå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens ­omgivning.

Bearbetar och tar in proble­matiken.

Tankar kring inne­ börd väcks.

er

n io at ån g m r g fo p in t up r k ke vi S ö r in g k

in

g

e öv

rv

ik

Förståelse kring proble­m atiken tar form.

Förståelse kring orsaksbilden tar form.

Orientering och planering av lös­ ningsalternativ.

Skapar uppfattning kring ­o mfattning och konsekvenser.

Skapar uppfattning kring vad problem­ atiken kan bero på.

Orienterar sig för hel­h etsbild. Skuld­ känslor och viss skam kan uppstå.

Skapar uppfattning kring vilka hjälp­ medel och resurser som finns att tillgå.

e t /f

tm

Aktiv handlingfas. Hantering av ­v erktyg ihop med vardags­ situation. Funderingar kring påverkan på barnet.

Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet.

er nd g ä v y An rkt ve

a

o Pr

b

m le

fö

r

å st

el

Utökat stöd

se

Or

k sa

sf

s ör

tå

e

e ls r ta A n s ak r o

gs sin t y g g n s k in L ö v e r te r & ien or

Med lite hjälp

På egen hand

Webben Ig

no

ra

- g k s in s a n te r r O ie or

ns

Socialt nätverk

27

BIBEHÅLLANDE

r ra de r v ä yg Ut r k t ve Lyckas

Lyckas inte

B

d ke es

kr

HANDLING

FÖRSTÅELSE / ORIENTERING

Grad av stöd

d le m g s o ån e l s pp g e nd k tu Hä l l v i ti

FÖRBEGRUNDANDE

p Up

gi

ve

n

k Ba

sl

ag

BRUK ARRESAN: SPECIELLT KRITISK A PUNKTER Faser Innebörd

MEDVETANDE

Det finns föraningar kring ­avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd.

Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns.

Funderingar, oro och frågor börjar upp­ stå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens ­omgivning.

Bearbetar och tar in proble­matiken.

Tankar kring inne­ börd väcks.

er

n io at ån g m r g fo p in t up r k ke vi S ö r in g k

in

g

e öv

rv

ik

Förståelse kring proble­m atiken tar form.

Förståelse kring orsaksbilden tar form.

Orientering och planering av lös­ ningsalternativ.

Skapar uppfattning kring ­o mfattning och konsekvenser.

Skapar uppfattning kring vad problem­ atiken kan bero på.

Orienterar sig för hel­h etsbild. Skuld­ känslor och viss skam kan uppstå.

Skapar uppfattning kring vilka hjälp­ medel och resurser som finns att tillgå.

e t /f

tm

Aktiv handlingfas. Hantering av ­v erktyg ihop med vardags­ situation. Funderingar kring påverkan på barnet.

Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet.

er nd g ä v y An rkt ve

a

o Pr

b

m le

fö

r

å st

el

Utökat stöd

se

Or

k sa

sf

s ör

tå

e

e ls r ta A n s ak r o

gs sin t y g g n s k in L ö v e r te r & ien or

Med lite hjälp

På egen hand

Webben Ig

no

ra

- g k s in s a n te r r O ie or

ns

Socialt nätverk

28

BIBEHÅLLANDE

r ra de r v ä yg Ut r k t ve Lyckas

Lyckas inte

B

d ke es

kr

HANDLING

FÖRSTÅELSE / ORIENTERING

Grad av stöd

d le m g s o ån e l s pp g e nd k tu Hä l l v i ti

FÖRBEGRUNDANDE

p Up

gi

ve

n

k Ba

sl

ag

HITTA INFORMATION

Utmaning Vet inte vart man skall vända sig med oro och funderingar då informationen på webb och i andra kanaler ofta är splittrad. Dessutom är det ett svårt ämne som de flesta undviker eller som omgivningen slätar över.

Behov

Brukaren frågar sig:

Vill få svar på frågor och funderingar genom att enkelt hitta information kring barn med övervikt och fetma samt veta vart man ska vända sig om man behöver vidta åtgärder.

• Är mitt barn normalt?

• Vad är normalt?

• Var kan jag få svar på mina funderingar?

29

FÅ BESKED OM ÖVERVIKT OCH FETMA

Utmaning Vid besked känner många föräldrar att de inte möts på sin nivå. De kan känna sig kränkta, angripna eller chockade.

Upplever det som ett icke empatiskt bemötande, vilket kan leda till ignorans eller tappad motivation och förtroende till kontaktperson.

Behov

Brukaren frågar sig:

Ett empatiskt meddelat besked; både genom medieval och sättet som problematiken tas upp. Man vill förstå vad det innebär och få förtroende för kontaktpersonen.

• Varför uppmärksammas det här?

• Vad händer nu?

30

FÖRSTÅ PROBLEMET

Utmaning Det uppstår frågor och tvivel kring om övervikten eller fetman hos barnet verkligen är ett problem. Man har svårt att se konsekvensererna.

Behov

Brukaren frågar sig:

Förstå varför och på vilket sätt barnets övervikt eller fetma är ett problem samt hur allvarligt problemet är just nu och vad som kan hända om man inte agerar och barnet fortsätter att gå upp i vikt.

• Är övervikt/fetma ett problem?

• Hur stort är problemet?

• Finns det några konsekvenser? I så fall vilka?

31

FÖRSTÅ ORSAKEN

Utmaning Förstår inte vad orsaken till problematiken bottnar i. Tvivel kring den orsaksbild som presenteras. Man upplever att det endast är symptomen som diskuteras och att man får råd som inte är baserade på vad man uppfattar vara orsaken.

Behov

Brukaren frågar sig:

Behöver få en förståelse för hela orsaksbilden. Vill få stöd, eller förstå vart man kan vända sig, i utredning av olika typer av orsaker, som tex att remitteras till BUP eller enhet för provtagning. Behov av stöd i hur man kan prata med sitt barn om problematiken.

• Vad beror det här på?

• Hur går vi vidare nu?

• Vad är planen framåt?

• Hur pratar jag med mitt barn om detta?

32

HITTA LÖSNINGAR OCH VERKT YG

Utmaning Har inte alltid tillgång till verktyg eller upplever det svårt att hitta rätt. Många känner att de matchas mot fel verktyg eller själva använder ett verktyg som inte passar dem i brist på andra alternativ.

Behov

Brukaren frågar sig:

Man vill lätt hitta och få tillgång till verktyg som matchar ens individuella orsaks- och problembild, behov samt beteende.

• Vad finns för verktyg och vilka passar oss?

• Bör barnet involveras? I så fall hur?

• Vad behöver jag för att börja?

• Behöver fler involveras?

33

GENOMFÖRA

Utmaning Vilket stöd man får påverkar stort huruvida man lyckas eller inte i genomförandet. Det har observerats att hand­ lingsfasen är den fas där brukarna skiljer sig mest åt i beteende och behov av grad på stöd. Detta har lett till att det har urskiljts tre så kallade behovsgrupper bland brukarna. De tre grupperna är; ‘På egen hand’, ‘Med lite hjälp’ och ‘Med utökat stöd’. Det finns dock fyra gemen­ samma byggstenar, grundbehov, i genomförandet som efterfrågas av samtliga grupper. Dessa är följande; mål och tidsramar, vetskap kring hur man bör handla, att ha en självklar kontakt samt få möjlighet till påminnelser och pepp. I ­följande del kommer de tre behovsgrupperna beskrivas mer utförligt.

Grad av stöd

MED UTÖK AT STÖD

MED LITE HJÄLP

PÅ EGEN HAND

M

34

ål

oc

h

s tid

ra

m Hu

r

r gö

ja

g

En

sj

v äl

kl

ar

n ko

ta

kt

På

m

in

l ne

se

ro

ch

pe

pp

Behovsgrupper En behovsgrupp består av brukare med liknande behov och beteenden.

En och samma brukare kan tillhöra olika behovsgrupper under olika perioder beroende på yttre förutsättningar. Genom att basera utformningen av stödet på kunskap om de olika gruppernas behov och förväntan ges bästa förutsättningar för brukaren i handlingsfasen.

TRE BEHOVSGRUPPER Möta behov utifrån situation I detta kapitel presenteras tre identifierade behovs­grupper samt det stöd de behöver. Behovsgrupperna används för att skapa förståelse för olika brukares behov för att kunna erbjuda rätt stöd under handlingsfasen. En och samma brukare kan tillhöra o ­ lika behovsgrupper beroende på ­situation och yttre faktorer som till exempel hur ensam

PÅ EGEN HAND

brukaren upplever sig vara i problematiken, den tillfälliga ­förmågan att genomföra förändring, barnets sociala kontext och den rådande relationen till barnet. Vilken behovsgrupp man tillhör i en speciell situation påverkar även vilka krav och förväntningar man har på stödet.

MED LITE HJÄLP 36

MED UTÖKAT STÖD

BEHOVSGRUPP: PÅ EGEN HAND Särdrag • Har skapat en vana av att själv ta kontrollen.

” V i har provat på lite olika lösningar och tillsammans hittade vi rätt, nu är det bara att göra det till rutin.”

• Är gärna sin egna administratör och driver sin egna process.

• Trivs med att ta ansvar för beslut och prestation.

• Söker sig till rätt information.

• Har stort kontaktnät och upplever stöttning från sin omgivning vad gäller problematiken.

37

BEHOVSGRUPP: MED LITE HJÄLP Särdrag • Har haltande tilltro till sig själv och till systemet, vilket gör att de emellanåt saknar kontroll.

” Jag vet vad vi bör göra, men att göra det är en annan sak. Stöd och påminnelser hade varit bra ibland.”

• Uppskattar delat ansvar, gärna att någon annan tar beslut och tydligt berättar vad som gäller.

• Vill gärna få bekräftat under handling på om man gör rätt eller fel.

• Förväntar sig guidning till rätt information.

• Upplever sig ibland ensamma i sin situation och vill ha utökat kontaktnät samt fler som stöttar och förstår i sin omgivning.

38

BEHOVSGRUPP: MED UTÖK AT STÖD Särdrag • Har ofta problematiska förutsättningar (social bak­ grund, diagnoser, arbetsförhållanden, ekonomiska trångmål, kommunikativa nedsättningar eller andra svårigheter).

” Det är svårt att få hjälp.

Trösklarna är många och höga, det är bara en massa remisser som skickas hit och dit.”

• Är osäker på sin egen förmåga och har låg tilltro till systemet, vilket resulterar i att man upplever lite, eller ingen, kontroll alls.

• Vill eller kan inte fatta alla beslut på egen hand utan behöver stöd och ett delat, eller helt över­taget, ansvar.

• Hjälp att komma över även låga trösklar.

• Upplever sig väldigt ensamma i sin situation och önskar ett utökat kontaktnät där andra håller i trådarna.

39

SAMMA GRUNDBEHOV – OLIK A GRADER AV STÖD grupper. Dessa är följande; mål och tidsramar, vetskap kring hur man bör handla, att ha en självklar kontakt samt få möjlighet till påminnelser och pepp. Utmaningen för alla behovsgrupper är att känna att situationen är hanterbar, att de har kontroll och att de har motivation att orka hela vägen.

Genom att förstå och möta de olika graderna av behov ges brukaren ökade chanser att lyckas i handlingsfasen.

De tre behovsgrupperna har olika behov av grad på stöd. Med det menas att de behöver stöttning på varierande vis. Exem­ pel­vis kan behovsgruppen ‘På egen hand’ driva sin process självgående medan brukare tillhörande gruppen ‘Med utökat stöd’ behöver mer kontinuerlig och tät stöttning från inblan­ dade aktörer. Det finns dock fyra gemensamma byggstenar, grundbehov, i genomförandet som efterfrågas av samtliga

Grad av stöd

MED UTÖKAT STÖD

MED LITE HJÄLP

PÅ EGEN HAND

Mål och tidsram

Hur gör jag

En självklar kontakt 40

Påminnelser och pepp

GRUNDBEHOV: MÅL OCH TIDSRAM Brukaren frågar sig:

Oavsett grupp finns ett behov av att ha tydliga mål och en tidsram att förhålla sig till, och hålla sig fast vid, när man går in i handlingsfasen. Detta hjälper brukaren att komma igång, veta hur länge de ska använda ett visst verktyg och även att senare utvärdera hur det faktiskt fungerade.

• Hur kan jag skapa en handlingsplan?

Grad av stöd

Behov

• Vad är målsättningen?

• Hur länge bör jag aktivt handla?

• Hur kan jag utvärdera?

• Att initiativ, ansvar och beslut för handlingsplan tas av aktör. Önskar täta avstämningar och bekräftelse för att kunna hålla tidsram. Stort stöd vid utvärdering.

MED UTÖKAT STÖD

• Skapar gärna handlingsplan med aktör, men vill ha stort inflytande. Anser sig kunna handla på egen hand med bekräft­ else under vägen. Hjälp med att utvärdera.

MED LITE HJÄLP

• Skapar handlingsplan s­ jälv, men behöver ges möjlighet att ta reda på hur. Information om barn och övervikt, hur mycket bör man gå ner, i vilken takt och rimligt mål.

PÅ EGEN HAND

Mål och tidsram 41

GRUNDBEHOV: HUR GÖR MAN Behov

Brukaren frågar sig:

När man orienterat sig för att finna ett passande verktyg och lösning och valet har gjort, har alla grupper ett behov av att förstå hur de ska använda verk­t yget på bästa sätt och om det finns hjälpmedel eller material som kan stötta upp i använ­ dandet.

• Hur maximerar jag effekten av verktyget?

• Hur fungerar det rent praktiskt?

• Finns det hjälpmedel och material som stöd?

• Finns det resurser att tillgå om jag behöver?

Grad av stöd

• Har ett behov att ledsagas under handling, någon som ofta och återkommande visar hur man bör fortsätta arbeta. Vill presen­ teras för material, verktyg och stöd.

• Vill inledelsevis samt under processens gång bli guidade till ­information samt få råd om hur man på bästa sätt kan handla.

• Prövar sig gärna fram själva till hur man ska gå tillväga, men vill kunna få tag på beskrivande information både inledningsvis och under processen.

Hur gör man 42

MED UTÖKAT STÖD

MED LITE HJÄLP

PÅ EGEN HAND

GRUNDBEHOV: EN SJÄLVKLAR KONTAKT Behov

Brukaren frågar sig:

Att veta var man kan vända sig för stöd och frågor är ett behov som alla grupper har. Utöver att veta var man kan vända sig har man ett behov av att veta att platsen man vänder sig till har de förutsättningar för att ge det stöd som efterfrågas, om inte, så är behovet att få tydlig information om vart man kan vända sig för att bli mött i det man söker.

• Vart kan jag vända mig om jag behöver?

• Finns den kunskap jag efterfrågar där eller kan jag lotsas vidare?

• Finns det möjlighet och tid att ses fysiskt om jag har behovet av det?

Grad av stöd

• Finns det möjlighet till fortsatt kontakt?

• Regelbunden och tät kontakt både digitalt, via telefon och fysiskt. Kontaktperson som samordnar mellan andra aktörer. Nära kontakt med andra i samma situation.

MED UTÖKAT STÖD

• Ser gärna att man har en och samma återkommande kontakt. Kan behöva hjälp att knyta andra aktörskontakter. ­Digital-, ­telefon såväl som fysisk kontakt önskas.

MED LITE HJÄLP

• Vill enkelt få tag på experter på området om de behöver ta upp frågor som uppstår längs vägen. Digital kontakt eller via ­telefon är fullvärdigt.

PÅ EGEN HAND

En självklar kontakt 43

Grad av stöd

GRUNDBEHOV: PÅMINNELSER OCH PEPP Behov

Brukaren frågar sig:

Under hela handlingsfasen har alla grupper ett behov av att påminnas och peppas. Övervikt och fetma är inget kortsiktigt utan kräver många gånger stor ansträngning. Många, oavsett behovsgrupp, möter ofta motstånd någon gång under proces­ sen. Oavsett förmåga har alla ett behov av uppskattning, att bli sedda och få försteåelse – påminnelser och pepp är därför en viktig del av stödet i handlingsfasen.

• Hur ska jag orka hela vägen?

• Hur kan jag påminnas om att fortsätta, eller att sätta igång, i vardagen?

• Hur kan jag få det nya beteendet att bli rutin?

• Finns det någon som ser mig när allt går bra?

• Finns det någon som märker om det inte går bra?

• Har ofta en redan påfrestande vardag, därför finns ett behov av frekventa påminnelser och pepp i alla kanaler både från vård, inblandade aktörer samt andra i samma situation.

MED UTÖKAT STÖD

• Kämpar med att ändra beteende och faller lätt tillbaka i gamla mönster. Behöver ha ­någon att regelbundet stämma av med som ser, påminner och peppar i handlingsfasen.

MED LITE HJÄLP

• Vill gärna ha peppning för att få bekräftat att det man gör fungerar. Lyckas ofta göra handlingen till rutin men uppskattar påminnelser då och då.

PÅ EGEN HAND

Påminnelser och pepp 44

Aktörskarta En aktörskarta är ett designverktyg som används för att visualisera ­systemet av de aktörer som finns runt en brukare och dess relation till varandra. Alla aktörer som som har, eller kan ha, påverkan på stödet vid övervikt och fetma hos barn har kartlagts. Aktörerna har placerats in utefter när de förekommer i nätverket, baserat på barnets ålder - från noll till tio år.

AKTÖRSK ARTA: ETT BARNS KONTAKTER, 0–10 ÅR 0 år

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

MVC BVC SKOLHÄLSOVÅRD TANDLÄK ARE VÅRDCENTRAL DIETIST PSYKOLOG BARNMEDICIN OBESITASCENTRUM FÖRSKOLA SKOLA SOCIALTJÄNSTEN

BUP FRITIDSAKTIVITETER INTRESSEORGANISATIONER

46

6 år

7 år

8 år

9 år

10 år

AKTÖRSK ARTA: SLUTSATS Aktörens perspektiv: Övervikt och fetma är tidskrävande

Aktörens perspektiv: Det är brist på resurser

Hanteringen av övervikt och fetma är ofta bara en liten del av en aktörs vardag, frånsett obesitascentrum. Många aktörer förstår att det är ett långsiktigt och tidskrävande arbete och om tiden inte finns, undviker man att ta upp problematiken.

Många aktörer upplever en resursbrist och trots att man förstår vad brukaren är i behov av så finns det inte tillgång till de resurser som skulle kunna möta brukarens behov.

Det här leder till: Att stödet ofta baseras på vad som finns tillgängligt ­snarare än på brukarens faktiska behov leder till att det blir svårare att lyckas i genomförandet. Brukare upp­lever att de många gånger erbjuds icke relevanta verktyg där fokus allt som oftast ligger på generella råd och fysisk behandling.

Det här leder till: Tidsbristen leder till att brukare upplever att deras oro eller behov inte bemöts, där man har en känsla av att övervikten eller fetman inte tas på fullt allvar. Att det endast är en liten del av de flesta aktörers vardag leder till att brukarna känner sig förvirrade över vart de kan vända sig att få den hjälp de behöver av någon med kunskap på rätt nivå.

47

AKTÖRSK ARTA: SLUTSATS Aktörens perspektiv: Avsaknad av material och verktyg för problem- och orsaksbild

Aktörens perspektiv: Lite samverkan mellan aktörer Många upplever systemet som komplext med många inblandade aktörer och stor administrativ börda. Det anses finnas en otydlighet och osäkerhet i hur man ska bemöta brukare, utvärdera problematiken och följa upp. Osäkerhet ligger även i själva ansvarsfördelningen. Vem har egentli­ gen ansvar för vad? Vem ska jag bolla vidare till och när?

Detta upplevs bland annat grunda sig i att det inte finns några självklara upparbetade kanaler för kontakt mellan de olika aktörerna, att många aktörer hanterar olika journal­ system och att det inte finns några gemensamt framtagna riktlinjer.

Många upplever att de saknar material och verktyg för att förmedla själva problematiken och man känner sig rådvill till vidare stöttning i problem- och orsaksbild. Dock hand­ lar det inte om att det finns brist i material och verktyg utan att det snarare finns bristande kanaler genom vilka dessa kan delas.

Det här leder till: Brukarna upplever att informationen vid övervikt och fetma är splittrad, vilket kan leda till oförståelse eller förvirring kring ens egna problem- och orsaksförståelse.

Det här leder till:

Generella råd, godtyckliga råd, matchas ej mot rätt verktyg

Brukare upplever att det finns en bristande samverkan mellan aktörer, där avsaknaden av kontakt mellan aktörer ses hindrande i arbetet med barnets viktnedgång. Detta gör att systemet får mer fokus än själva behandlingen, där brukarna upplever att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdaktörer. Detta riskerar att leda till en känsla av hopplöshet och uppgivenhet hos brukaren. Dessutom råder oftast en viss förvirring kring ansvarsbilden mellan de olika aktörerna. I övergångarna mellan olika aktörerna kan det därför uppstå en risk att brukare faller bort eller att de upplever att de får börja om från början hos en ny aktör som saknar bakgrundsbild.

48

Ett nytt läge Med utgångspunkt i huvudinsikterna och från förståelsen av brukarens resan har fem förflyttningar tagits fram. Förflyttningarna visar ett rådande nuläge till ett föredraget nyläge, baserat på brukarinsikterna. Varje förflyttning följs av en tillhörande designprincip, som tillsammans fungerar för att ge en förståelse av hur man kan agera i framtiden för att möta brukarnas behov och förbättra stödet för föräldrar till barn med övervikt och fetma.

FÖRFLY TTNINGAR OCH DESIGNPRINCIPER Nuläge/nyläge

Nuläge/nyläge

Nuläge/nyläge

FRÅN VILSEN TILL ORIENTERAD

FRÅN STÖD FÖRST VID FETMA TILL FÖRDELADE RESURSER FRÅN START

FRÅN GENERELLT STÖD TILL INDIVIDANPASSAT STÖD

Designprincip

LOTSA GENOM HELA RESAN

Designprincip

MÖT UPP MED RESURSER TIDIGARE Nuläge/nyläge

Nuläge/nyläge

FRÅN OKLAR UTSPRIDD INFORMATION TILL SAMLAD PÅLITLIG INFORMATION

FRÅN ISOLERADE AKTÖRER TILL ETT SAMMANKOPPLAT NÄTVERK

Designprincip

SAMLA OCH DELA KUNSKAP

Designprincip

MÖJLIGGÖR SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER 50

Designprincip

MATCHA STÖD MOT BEHOV

FRÅN VILSEN TILL ORIENTERAD Nuläge

Nyläge

Designprincip: LOTSA GENOM HELA RESAN Genom att: • Möjliggöra för alla inblandade aktörer att känna till, och utgå från, en brukares hela resa och var denna befinner sig i processen.

• Möjliggöra för brukaren att känna kontroll genom en långsiktig handlingsplan, som ägs av brukaren själv, med tydliga tidsramar och målbild.

• Skapa förutsättningar för aktörerna att förstå en brukares olika behov under resan och handla utefter dessa.

• Upprätta tydliga riktlinjer för hur problematiken bör uppmärksammas och kommuniceras samt hur lots­ ning av den fortsatta resan bör hanteras i samband med besked.

51

FRÅN STÖD FÖRST VID FETMA TILL FÖRDELADE RESURSER FRÅN START Nuläge

Nyläge

Designprincip: MÖT UPP MED RESURSER TIDIGARE Genom att: • Skapa tydlighet i hur, när och på vilket sätt brukare bör mötas upp direkt när en problematik uppmärk­ sammas.

• Möjliggöra för brukaren att förstå vart man kan få hjälp och på vilket sätt – en självklar instans/platt­ form/kontakt för stöd där den expertkunskap som finns tas tillvara.

• Skapa förutsättningar att arbeta mer förebyggande mot fetma genom större flexibilitet, tillgång och fördelning av resurser.

52

FRÅN GENERELLT STÖD TILL INDIVIDANPASSAT STÖD Nuläge

Nyläge

Designprincip: MATCHA STÖD MOT BEHOV Genom att: • Möjliggöra för aktörer att kartlägga en brukares hela orsaksbild.

• Öka möjligheterna för föräldrarna att förstå hur ­problematiken och orsaksbilden ser ut och hur de kan involvera samt prata med sina barn kring detta.

• Ge förutsättningar att erbjuda stöd och verktyg utifrån individuell situation och orsaksbild.

• Skapa förutsättningar för att i större utsträckning arbeta tillsammans i team för att möta en brukares skilda och skiftande behov.

• Skapa möjlighet för både aktörer och brukare att hitta och matcha verktyg.

53

FRÅN OKLAR UTSPRIDD INFORMATION TILL SAMLAD PÅLITLIG INFORMATION Nuläge

Nyläge

Designprincip: SAMLA OCH DELA KUNSKAP Genom att: • Tillhandahålla en lätttillgänglig och ständigt ­aktuell plattform, för både aktörer och brukare, där evidens­baserad information och kunskap samt ­material och verktyg i förebyggandet och behand­ ling av övervikt och fetma har sin självklara plats.

• Möjliggöra för experter och specialister att dela med sig av kunskap, material och verktyg på ett enkelt sätt via plattformen.

• Skapa förutsättningar för samarbete mellan flera aktörer och brukare i utvecklandet – och konstant uppdatering – av plattformen.

54

FRÅN ISOLERADE AKTÖRER TILL ETT SAMMANKOPPLAT NÄTVERK Nuläge

Nyläge

Designprincip: MÖJLIGGÖR SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER Genom att: • Upprätta självklara kanaler mellan aktörer för samar­ bete och samordning av resurser, insatser och stöd.

• Möjliggöra för avlastning bortom övervikts- och fetmaproblematiken.

• Skapa tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning mellan aktörer, där aktörerna känner till hur och när de ska handla samt vem som har det övergripande största ansvaret.

55

Avslutningsvis Vi har genom studien sett att det finns många eldsjälar, lyckade projekt och massvis med idéer. Det finns ett stort engagemang för att möta brukaren i dess behov och problematik. Det finns också många nöjda brukare med positiva upplevelser. Genom att involvera brukarna i utveckling och fram­ tagande av lösningar och långsiktigt utgå från deras behov tror vi att man kan komma ännu längre i processen mot ett effektivt och framgångsrikt stöd för föräldrar till barn med övervikt och fetma.