14 minute read

systemisk skleros på sjukvården” På jakt efter autoimmunitet inom psykiatrin

tabletter är en utmaning, särskilt som nivåerna normalt stiger innan vi har vaknat. Dessutom ökar kortisolbehovet vid infektioner och kroppsliga trauman, som skador och kirurgi. Den som lever med Addisons sjukdom behöver ta tabletter ofta, kanske två till tre gånger per dag, och höja dosen vid behov, som vid feber. Annars kan förloppet bli dramatiskt. En akut kortisolsvikt kan vara dödlig. I händelse av akut kortisolsvikt måste personen omedelbart få kortison, intramuskulärt eller intravenöst, samt koksalt i dropp. – Vi har ägnat mycket tid åt att sprida det budskapet, bland patienter och vårdpersonal. Vi har arbetat tillsammans med patientföreningen. Vi har bland annat tagit fram ett varningskort med information, som personer med Addisons sjukdom alltid kan bära med sig, säger Sophie Bensing.

Det har alltså funnits en mängd saker att ägna sig åt för att förbättra livet för personer med Addisons sjukdom. Men parallellt har det byggts upp ett register och en biobank, där blodprover och information från över 1 000 personer ingår. Det är världens största biobank med renodlade Addison-prover. Nästan lika stor är den norska motsvarigheten. Samarbetet mellan forskarna från dessa länder är gott, vilket ger ett nordiskt guldläge för Addison-forskning.

Advertisement

OCH DET FINNS massor av obesvarade frågor kring sjukdomen. Två varianter orsakas av bakomliggande syndrom, kallade APS-1 och APS-2. I den absolut vanligaste gruppen, APS-2, fnns en ökad risk för bland annat sköldkörtelsjukdom, typ 1-diabetes och celiaki. Den ovanliga varianten, APS-1, är förenad med ökad risk för till exempel kronisk svampinfektion och underfunktion av bisköldkörtlarna. Men även efter att läkare har rett ut vilken variant av autoimmun Addison en patient har (och därmed vilka risker för annan sjukdom som föreligger), så går det i dag inte att säga vem som kommer utveckla ytterligare autoimmuna manifestationer – eller vem som slipper det. Det är dock känt att ungefär hälften av personer med autoimmun Addison får någon annan autoimmunitet. När dagens patienter går på årskontroll görs därför i dag rutinmässigt screening för en rad andra autoimmuna sjukdomar.

En pinfärsk upptäckt om Addisons sjukdom är att ett antal patienter har viss funktion kvar i binjurebarken. I en studie där den svenska gruppen deltog, publicerad sommaren 2020, hade ungefär var tredje av nära 200 personer med autoimmun Addison restfunktion, ibland fera decennier efter diagnos. Den patientgruppen är såklart mycket intressant för forskarna. Har faktiskt en bit binjurebark lyckats överleva? Eller har cellerna återskapats? Hur ser de här personerna ut i immunsystemet jämfört med andra, utan restfunktion? Har det autoimmuna angreppet avbrutits? Det går i dag inte att säga, men frågor som dessa är möjliga att nysta i via biobanken.

Sophie Bensing berättar att ett engelskt forskarlag har prövat att ge nyinsjuknade patienter läkemedlet rituximab. Målet är att bromsa det autoimmuna angreppet. En viss bibehållen restfunktion skulle kanske kunna påverka vilken dos av kortison dessa patienter behöver. – Det vore ett stort framsteg om vi skulle kunna identifera vilka personer som löper risk för vilka autoimmuna sjukdomar. Då skulle vi kunna vara mer precisa i vår monitorering. Ett större mål vore att kunna gå in med förebyggande behandling, så att ingen ny sjukdom bryter ut. Men det är en lång resa kvar dit, säger Sophie Bensing.

Han jagar autoimmunitet inom psykiatrin

Kan schizofreni vara en autoimmun sjukdom? Ja, kanske i vissa fall, berättar Mats Persson, klinisk psykiater och docent i immunologi vid CMM på Karolinska Institutet.

Mats Persson är på jakt efter autoantikroppar inom psykiatrin. Han och hans kollegor har bland annat studerat prover från personer som haft en psykos. Just psykoser förekommer ofta i resonemang som förs om autoimmunitet inom psykiatrin. Till exempel är det känt att personer med den reumatiska systemsjukdomen SLE kan drabbas av akut förvirring och psykos, sannolikt till följd av autoimmuna angrepp i hjärnan.

I en av studierna från Mats Perssons forskargrupp ingår 53 personer med förstagångspsykos samt 41 friska kontrollpersoner. I samtliga fall exponerades blodplasmaprover, som innehåller autoantikroppar om sådana fnns, mot drygt 2 300 mänskliga proteinfragment. Det visade sig då att åtta av patienterna med psykos hade autoantikroppar mot ett protein kallat PAGE.

Ingen i kontrollgruppen hade dessa autoantikroppar. Patienterna följdes sedan i genomsnitt under sju år. Då hade 14 av dem utvecklat schizofreni. Fem av dem hörde till patienterna som hade autoantikroppar mot PAGE. Tre patienter med autoantikroppar slapp nya psykosepisoder.

Men PAGE verkar inte uttryckas i hjärnan. Det verkar förekomma framför allt i testiklarna och därutöver i till exempel prostata, mag-tarmkanalen och njurar, berättar Mats Persson.

För att komma vidare tog forskarna fram serum med de aktuella autoantikropparna genom att använda sig av kaniner. Sedan prövade forskarna detta kaninserum på vävnadsprover från mänskliga hjärnor. Och då band kanin-autoantikropparna till dem, i områden som ligger nära schizofrenirelevanta proteiner.

Möjligen är Mats Persson och hans forskargrupp på väg att ringa in autoantikroppar som genom korsreaktivitet orsakar ett autoimmunt förlopp vid schizofreni. Kanske kan man då tänka sig en framtid där patienter med psykos screenas för dessa autoantikroppar. Om de då förekommer skulle eventuellt de patienterna kunna erbjudas immunologisk behandling. – Ja, så skulle man kunna tänka. Men jag tror inte att all schizofreni beror på någon immunologisk störning. Jag tror däremot att det kan visa sig vara en tillräckligt stor andel för att det ska vara relevant att betrakta dem som undergrupp och behandla dem på ett annat sätt, säger Mats Persson.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

MEDICINVETARNA

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 200 och bland våra läsare f nns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Vill du ha ett långt liv och må bra? Tips längs vägen ges i en ny bok.

Bästa tipsen för sundare vanor

MOTION OCH BRA KOST kan förlänga livet, det känner vi till. Men inte ens om man är medicinsk professor fnns det någon garanti för att man lyckas undvika osunda vanor. Lev länge & väl – Jag var under ett par decennier rökare. Och efter en Professorns bästa skilsmässa träfade jag en ny man som bjöd mig på god mat tips om kosten, så jag gick upp tio kilo. Jag vet hur svårt det kan vara men motionen och jag lyckades sluta röka och gå ner överviktskilona. Så jag vet sömnen också att det är möjligt, säger Kerstin Brismar, senior profes- Kerstin Brismar sor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet. och Marit

Nu har hon tillsammans med skribenten Marit Andersson Andersson skrivit en bok om hur man kan ändra sin livsstil för att leva ett (Norstedts) så långt och rikt liv som möjligt. Här fnns fakta, berättelser från personer som genomgått förändringar och – här fnns väldigt många tips. Allt från hur man varvar ner (till exempel var i naturen eller gör något för någon annan), ändrar kostvanor (exempelvis rensa ditt skaferi, drick vatten före måltider) till hur man ökar sin fysiska aktivitet (som att hitta träning du gillar, önska dig hantlar i present) och hur man når en bättre livskvalitet i allmänhet. – Jag genomgick själv en femtioårskris och blev i samband med det bättre på att tro på min egen förmåga. Det kan också underlätta när man vill bryta dåliga vanor, säger Kerstin Brismar. Cecilia Odlind

PODDTIPS

Poddlyssnandet ökar och fera forskare vid Karolinska Institutet har startat podcasts vid sidan om sitt arbete. Här kommer tre populärvetenskapliga poddtips:

Riskzonen

Programledare: Mattias Öberg och Emma Frans

Utkommer: Varje onsdag.

För vem? Alla som är intresserade av hur vi kan hantera potentiella hot, allt från chipslarm till klimathot och terrordåd.

Epidemiologerna Mattias Öberg och Emma Frans samtalar om händelser som format vår oro och hanteringen av de faror som hotar oss. Och om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet och hur vi kan se på risk.

Det mörka psyket

Programledare: Shilan Caman och Katarina Howner.

Utkommer: Varannan torsdag.

För vem? Alla som är intresserade av psykologi och vad människans onda beteenden kan leda till.

Shilan Caman, beteendevetare och forskare, och Katarina Howner, rättspsykiatriker och forskare, utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden, med särskilt fokus på beteenden som kan bli farliga – och som ibland ligger oss närmare än vi själva tror.

Frisk utan fum

Programledare: Jessica Norrbom och Maria Ahlsén

Utkommer: Varannan torsdag.

För vem? Alla som vill förstå mer om kroppen och ha vetenskapligt baserade livsstilsråd.

Jessica Norrbom, forskare i fysiologi, och Maria Ahlsén, disputerad kostexpert, går igenom vad forskningen säger om hälsa, kost och träning. De samtalar om aktuella ämnen, reder ut hälsomyter och ger konkreta tips om hur du på bästa sätt kan få en bättre hälsa genom små förändringar.

Harvey J. Alter Michael Houghton

Charles M. Rice

Miljoner liv räddades efter deras upptäckt av viruset

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin upptäckte hepatit C-viruset och möjliggjorde diagnostik och behandling som har räddat livet på miljontals människor. Nu är siktet inställt på att eliminera viruset en gång för alla.

HEPATIT C-VIRUS är en betydande orsak till leverinfammation, hepatit. Viruset, som sprids via blod, orsakar årligen 400 000 dödsfall globalt och är en av de vanligaste orsakerna till levercancer och levertransplantation.

Maria Masucci, professor i virologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, konstaterar att årets Nobelpris i medicin tveklöst går till en stor upptäckt, som mycket väl följer Nobels önskan att belöna det som är till mänskligheten störst nytta. Hon är också nöjd över att priset uppmärksammar området virologi. – I år med pandemin är det särskilt viktigt att belöna vetenskap inom det här fältet. Vi har i många år underskattat vikten av infektiösa sjukdomar, särskilt i vår del av världen. Nu blir vi återigen medvetna om att virus är en viktig del av våra liv och att vi behöver kunna mer om dem, säger hon.

I samband med ofentliggörandet skickade hon ett gratulations-sms till Charles Rice, som hon känner eftersom de båda arbetar med tumörvirus. – Han svarade ”Incredible!”, säger Maria Masucci och skrattar varmt.

Upptäckten av hepatit C-virus har möjliggjort utveckling av blodtester och nya efektiva läkemedel som har räddat miljontals människors liv – Den här sjukdomen har oerhört stor betydelse för global hälsa. Upptäckterna har gjort det möjligt att hitta viruset i blodprodukter, så att risken för infektion via blodtransfusion nu i princip är borta. De har också lett till behandlingar som faktiskt kan bota infektionen, säger Maria Masucci.

Men enligt världshälsoorganisationen, WHO, är det bara en bråkdel av alla misstänkt infekterade som diagnostiseras, konstaterar hon, och långt ifrån alla av dem får behandling.

Fakta: Hepatit

Hepatitvirus A–E är obesläktade virus som kan orsaka akut eller kronisk leverinfammation, hepatit. Patienter med kronisk hepatit kan utveckla skrumplever och levercancer. Cirka 71 miljoner är smittade och cirka 400 000 dör årligen på grund av hepatit C. Källa: WHO

– De här upptäckterna har givit oss redskap att utplåna hepatit C-virus globalt. Nu är det upp till världssamfundet att verkligen utnyttja dem för människors hälsa. Det är en fråga om tillgänglighet till tester och till behandling som inte är så kostsam att människor inte har råd, säger Maria Masucci.

DE TRE PRISTAGARNAS arbeten stäcker sig över 30 år, och är ett fnt exempel på grundforskning som leder till något väldigt viktigt, anser Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, och ledamot i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet. – Det här visar på ett bra sätt hur man måste pussla sig fram när man står inför ett nytt problem – att man kan behöva utveckla många olika verktyg för att förstå problemet. De här tre forskarna gav sig inte, de försökte med alla sätt som fanns och till slut lyckades de. Det är väldigt imponerande, säger hon.

Den ene av årets pristagare, Harvey J. Alter, studerade patienter som fått hepatit av blodtransfusioner, för att försöka förstå var infektionerna kom från. Trots att han uteslöt infektion orsakad av blodgivare med hepatit A

Fakta: På väg mot utrotning

1989 Viruset identiferas Nobelpristagarnas upp 1960-talet täckter möjliggör en

Oförklarad smitta snabb utveckling. Hepatit-smitta via blodtrans fusion är ett stort problem. Även när hepatit A och B kan uteslutas förblir många fall oförklarade.

2014 Botande läkemedel Direktverkande antivira 1980–2000 ler (DAA) gör det möjligt Förbättrad behandling att bota hepatit C på kort Patienter behandlas med tid nästan helt utan olika kombinationer av biverkningar. läkemedel som fungerar allt bättre. Men biverk ningarna är många. 2030 Sjukdomen eliminerad? WHO har målet att hepa tit C ska vara eliminerat som folkhälsohot 2030. Det betyder att …

… antalet nya fall minskat med 90 procent. … att 80 procent av alla nya fall får behandling.

… dödsfallen minskat med 65 procent.

eller B förblev en stor andel fall oförklarade, och han kunde med metodiska studier visa att det handlade om ett nytt virus som orsakade sjukdomen.

Nu gällde det att identifera det okända viruset. Men trots att de traditionella verktygen för virusjakt användes gick forskarna bet under många år.

Genombrottet kom 1989. Då påbörjade Michael Houghton ett mödosamt projekt med en oprövad strategi för att klona det nya virusets arvsmassa. Han använde DNA-sekvenser framställda ur blodet från en hepatit-infekterad schimpans. Han antog att serum från en smittad patient skulle innehålla antikroppar mot det okända viruset, och använde dem som en molekylär krok för att fska fram DNA-fragment som kodade för virusprotein som antikropparna passade ihop med.

Hans strategi lyckades och ett nytt RNA-virus från Flavivirus-familjen hade upptäckts. Det fck namnet hepatit C-virus. – Det var ett fantastiskt arbete som gav molekylärbiologin en stor skjuts framåt när man såg att den kunde användas på det sättet. Man vågade tro på den typen av metoder, och de har sedan utvecklats enormt. Houghton och hans kollegor höll på i sex år med kloningsprojektet. I dag tar samma sak ett par månader ungefär, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

ÅRETS TREDJE pristagare, Charles M. Rice, bevisade slutligen att hepatit Cvirus ensamt kunde orsaka hepatit.

Vid Karolinska Institutet pågår forskning rörande olika aspekter av hepatit C. Det gäller bland annat forskning om virusets livscykel, om efekten av sprututbytesprogram och om hur barn smittats av hepatit C vid födseln. KI-forskare arbetar också med också utveckling av ett vaccin, något som har visat sig vara en utmaning mot det snabbt muterande hepatit C-viruset.

”Den här sjukdomen har oerhört stor betydelse för global hälsa.” Forskarenkät: WHO vill eliminera hepatit C till 2030. Är det möjligt?

Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin, Huddinge: – Globalt behövs bättre tillgång till de nya efektiva läkemedlen, särskilt i utvecklingsländer. För att minska smittan i riskgrupper krävs behandling av drogberoende och att man samtidigt arbetar med skademinimering genom att erbjuda tillgång till exempelvis rena sprutor.

Hur jobbar du mot målet?

– I Sverige är vi i behov av en nationell handlingsplan, vilket vi nu tar fram inom arbetsgruppen NAG hepatit där jag är ordförande. Vården behöver styra om till mer uppsökande verksamhet och förebyggande åtgärder i riskgrupper. I min forskargrupp har vi med hjälp av nationella register undersökt lever- och drogrelaterad dödlighet i olika grupper, som till exempel amfetamin- eller opiodanvändare. En slutsats är att vi har tappat bort cirka 60 procent av alla diagnostiserade fall av hepatit C från vården i Sverige. Vi måste hitta dem och ge dem vård – med dagens läkemedel har vi då 97 procents chans att bota sjukdomen. Ola Weiland, senior professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Huddinge: – Många saker måste falla på plats: Det krävs ökad medvetenhet och universell tillgång till testning och vård, inklusive de efektiva läkemedel som i dag fnns. Ett första steg är att få nationella planer på plats. I Sverige är vi på god väg att klara målet och på Island har man redan gjort det. Men globalt har vi en lång väg kvar, endast ett fåtal länder ser ut ha en rimlig chans. Ett vaccin skulle kunna ändra på detta, men det fnns inte i dag.

Hur jobbar du mot målet?

– Ett av mina fokus är att utvärdera behandling, både medicinskt och ekonomiskt. De nya antivirala läkemedlen har inneburit en fantastisk framgång, men det har varit mycket fokus på deras kostnader. Därför är det viktigt att också ta reda på vad samhället tjänar på att människor botas från hepatit C. Niklas Björkström, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge: – Detta är en stor fråga som tyvärr försvåras av coronapandemin. Varje land har en unik sammansättning av patienter med kronisk hepatit C som måste identiferas och behandlas. Dessutom behöver man jobba förebyggande mot riskgrupper för att minska smittspridning och risk för reinfektion efter behandling.

Hur jobbar du mot målet?

– Vi fokuserar på att förstå hur immunförsvaret återhämtar sig efter en kronisk hepatit C-infektion. Vi ska komma ihåg att även om de nya behandlingarna kan bota patienter så blir de inte immuna. Om de exponeras för viruset igen kan de få en ny kronisk infektion. Immunsystemet hos patienter med kronisk hepatit C är utmattat på många sätt, och vi ser att en del av utmattningen kvarstår efter att viruset är borta vilket möjligtvis kan orsaka problem för patienterna i framtiden.

This article is from: