Forskare frågar: Hur jobbigt är egentligen svartsjuka?

är inte alls lika socialt accepterat. – Det skulle säkert bli ganska obeskambelagd känsla,

festa har upplevt dessa känslor. Men det fnns inte med i några diagnosmanualer och det fnns ytterst lite forskning som tittat på om svartsjuka kan leda till problem, och i vilken omfattning, säger han. Det fnns visserligen en diagnos som kallas Othellos syndrom, en form av paranoid svartsjuka som innehål”Lite av ett ler vanföreställningar, men det är en extrem form som är mycket ovanlig. Johan Åhlén och hans kollegor är mer intresserade av den mer vanligt svart hål i förekommande problematiska svartsjukan som visserligen är lindrigare men troligen ändå kan orsaka påtagligt psykologiskt lidande. forskningen” – Detta är lite av ett svart hål behandlings- och forskningsmässigt, säger han. MED SVARTSJUKETANKAR menar forskarna oro eller misstankar om att

De festa vet hur svartsjuka känns. Men personen är otrogen eller kommer att bli förälskad i någon annan. Det kan vetenskapen har inte ägnat denna känsla särskilt också handla om påträngande tankar mycket uppmärksamhet. Det saknas nästan helt forskning om svartsjuka inom klinisk psykologi, eller inre bilder av otrohet eller av partnern tillsammans med hens tidigare sexuella eller romantiska partner. menar forskaren Johan Åhlén som nu startat en undersökande studie i ämnet. – Våra preliminära data visar att det är få som inte rapporterar några svartsjuketankar alls. Det är också betydligt Text: Cecilia Odlind vanligare att ha sådana tankar än att ha ett svartsjukebeteende. Det är nog först när tankarna blir alltför störande eller påträngande som det övergår i ett

ATT SITTA PÅ en utsatt för svartsjuka. I denna studie har Problematiskt svartsjukt beteende middag med vänner forskarna fokuserat på de som själva kan innebära att undersöka, till exemoch berätta att man upplever svartsjuka. Inför arbetet har pel ringa eller sms:a personen för att känt sig nedstämd Johan Åhlén läst på i ämnet. dubbelkolla vad hen gör eller gå igenom eller orolig på sistone – Det är intressant att många har hens telefon, dator och sociala medier. känns kanske okej för sökt på ordet svartsjuka på internet. Det kan också handla om att kontrolde festa. Men att be- På internetforum som Flashback fnns lera, till exempel be eller förbjuda rätta att man känt sig mycket svartsjuk många trådar i ämnet. Och de allra personen att träfa eller hitta på saker kvämt om det ämnet kommer upp. Jag tror att det Tips: Så kan svartsjuka behandlas fortfarande är en mycket (i brist på vetenskapligt utvärderad behandling) beteende, säger han. säger Johan Åhlén, psy- Dra ner på kontrollbeteenden. Att kontrollera var partnern har varit eller kolog och forskare vid vad hen gjort kan visserligen ge kortsiktig ångestlindring. Men det blir lätt ett institutionen för klinisk beteende som måste vidmakthållas för att hålla ångesten i schack. neurovetenskap, Karolin- Öva på att acceptera osäkerhet. Att vara i en relation innebär att man riskeska Institutet. rar att bli sårad och lämnad och det är bra att öva sig på att kunna acceptera.

Han har precis startat en studie som Fokusera på positiva mål. Hitta sätt att stärka relationen och få in glädje ska kartlägga förekomsten av svart- i stället för misstänksamhet. sjuketankar och svartsjukebeteenden. Behandling kan även behöva innefatta parterapi, eller inslag som addessSvartsjuka kan vara jobbigt för för både erar problematiskt alkoholbruk eller ilska, beroende på hur situationen ser den som är svartsjuk och den som blir ut. Källa: Johan Åhlén

”Vi vet inte hur många som har så stora problem med detta att de är i behov av behandling.”

Probematisk svartsjuka och kontrollbeteende går hand i hand.

med vissa kompisar eller tidigare partner eller kommentera hur hen ser ut eller vad hen har på sig. Ett annat beteende kan vara att anklaga eller förhöra personen om otrohet eller intresse för någon annan. – Svartsjuketankar kan vara påträngande och skrämmande och liknar både tvångssyndrom och känslor av stark oro och ängslan, så kallat generaliserat ångestsyndrom, GAD, säger Johan Åhlén.

På grund av den bristande forskningen i ämnet saknas svar på de festa frågor: Vad påverkar graden av svartsjuka? Påverkas det till exempel av hur starka känslor man har för sin partner? Spelar det någon roll vilken typ av relation man lever i, till exempel om den är öppen? Skiljer sig svartsjuka mellan kvinnor och män?

JOHAN ÅHLÉNS forskargrupp vill också ta reda på och om det fnns behov av psykologisk behandling. – Vi vet inte hur många som har så stora problem med detta att de är i behov av behandling. I vilken utsträckning har man sökt hjälp och hur ställer man sig till psykologisk behandling?

Det fnns i dag ingen evidensbaserad behandling mot problematisk svartsjuka. Det innebär att om man söker hjälp så är det oklart vart man ska vända sig. – Det fnns nog bra psykologer som kan hjälpa dig men det fnns nog också en risk att du hamnar hos en oseriös aktör. Och faktum är att även legitimerade psykologer/psykoterapeuter saknar vetenskapliga belägg för hur detta bäst ska behandlas, menar Johan Åhlén.

Finns det risk för att vi medikaliserar en vanlig känsla som visserligen kan vara jobbig men som är en naturlig del av livet?

– Alla känslor är på något sätt en naturlig del av livet, men känslor kan leda till stora besvär för individen oavsett om det gäller rädsla, ilska, nedstämdhet eller svartsjuka. Jag har lite svårt för hur ordet medikalisering används i dag i en del medier, där det antyds att människor (ofta ungdomar) söker hjälp för ”normala” känslor. Även om det säkert fnns sådana exempel, så är det inget som det fnns vetenskapliga belägg för, utan människor verkar söka hjälp för verkliga problem.

Svartsjuka är en stigmatiserad känsla som de festa nog helt vill undvika. Men kan det fnnas några fördelar med svartsjuka?

– Ja, det kan ju fnnas en poäng med att man upptäcker om en partner är på väg ut ur relationen. I lagom dos kanske svartsjukan också kan få dig att försöka göra ditt bästa. Ett visst mått av oro kan vara av godo på det viset.