I fokus Svartsjuka
”Lite av ett svart hål i forskningen” De festa vet hur svartsjuka känns. Men vetenskapen har inte ägnat denna känsla särskilt mycket uppmärksamhet. Det saknas nästan helt forskning om svartsjuka inom klinisk psykologi, menar forskaren Johan Åhlén som nu startat en undersökande studie i ämnet. Text: Cecilia Odlind
A
TT SITTA PÅ en middag med vänner och berätta att man känt sig nedstämd eller orolig på sistone känns kanske okej för de festa. Men att berätta att man känt sig mycket svartsjuk är inte alls lika socialt accepterat. – Det skulle säkert bli ganska obekvämt om det ämnet kommer upp. Jag tror att det fortfarande är en mycket skambelagd känsla, säger Johan Åhlén, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han har precis startat en studie som ska kartlägga förekomsten av svartsjuketankar och svartsjukebeteenden. Svartsjuka kan vara jobbigt för för både den som är svartsjuk och den som blir
22
Medicinsk Vetenskap №4–2020
utsatt för svartsjuka. I denna studie har forskarna fokuserat på de som själva upplever svartsjuka. Inför arbetet har Johan Åhlén läst på i ämnet. – Det är intressant att många har sökt på ordet svartsjuka på internet. På internetforum som Flashback fnns många trådar i ämnet. Och de allra
festa har upplevt dessa känslor. Men det fnns inte med i några diagnosmanualer och det fnns ytterst lite forskning som tittat på om svartsjuka kan leda till problem, och i vilken omfattning, säger han. Det fnns visserligen en diagnos som kallas Othellos syndrom, en form av paranoid svartsjuka som innehåller vanföreställningar, men det är en extrem form som är mycket ovanlig. Johan Åhlén och hans kollegor är mer intresserade av den mer vanligt förekommande problematiska svartsjukan som visserligen är lindrigare men troligen ändå kan orsaka påtagligt psykologiskt lidande. – Detta är lite av ett svart hål behandlings- och forskningsmässigt, säger han. MED SVARTSJUKETANKAR menar forskarna oro eller misstankar om att personen är otrogen eller kommer att bli förälskad i någon annan. Det kan också handla om påträngande tankar eller inre bilder av otrohet eller av partnern tillsammans med hens tidigare sexuella eller romantiska partner. – Våra preliminära data visar att det är få som inte rapporterar några svartsjuketankar alls. Det är också betydligt vanligare att ha sådana tankar än att ha ett svartsjukebeteende. Det är nog först när tankarna blir alltför störande eller påträngande som det övergår i ett beteende, säger han. Problematiskt svartsjukt beteende kan innebära att undersöka, till exempel ringa eller sms:a personen för att dubbelkolla vad hen gör eller gå igenom hens telefon, dator och sociala medier. Det kan också handla om att kontrollera, till exempel be eller förbjuda personen att träfa eller hitta på saker
Tips: Så kan svartsjuka behandlas (i brist på vetenskapligt utvärderad behandling) Dra ner på kontrollbeteenden. Att kontrollera var partnern har varit eller vad hen gjort kan visserligen ge kortsiktig ångestlindring. Men det blir lätt ett beteende som måste vidmakthållas för att hålla ångesten i schack. Öva på att acceptera osäkerhet. Att vara i en relation innebär att man riskerar att bli sårad och lämnad och det är bra att öva sig på att kunna acceptera. Fokusera på positiva mål. Hitta sätt att stärka relationen och få in glädje i stället för misstänksamhet. Behandling kan även behöva innefatta parterapi, eller inslag som addesserar problematiskt alkoholbruk eller ilska, beroende på hur situationen ser ut. Källa: Johan Åhlén