Medicinsk Vetenskap nr 2 2024

Bra balans

Såundvikervi att

NYA NIKOTINPRODUKTER

Forskarna om farorna med vitt snus och e-cigg

ALLERGIPROFESSORN

”Vården behöver stötta unga med allergi bättre”

FORSKARE SVARAR

Därför är barn svåra att väcka

PLUS: PLANETHÄLSA / ALS / TABUTANKAR

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varje onsdag!

Karolinska Institutet

ki.se/medicinvetarna

Stöd forskningen på Karolinska Institutet

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Offce på do@ki.se

Foto:

Foto:

Liza Simonsson

№2—2024

Framsteg

7 Mobiltelefoner gav inte cancer

10 Flera orsaker till fryshaveri

11 Läkemedel med dubbel nytta

13 Tabutankar går att behandla

14 Planetär hälsa för allas bästa

15 Närkoll på mikroglia

I fokus

20 Barncancer nu och då

Möt forskarna

16 Tre forskare som håller koll på äldre människors hälsa

28 Professor Inger Kull om bamsebarn och allergier

22 Balans – kontrollsystemet som hjälper oss att stå upp 22

50 Ögonblicket. Frustration ledde till forskningsprojekt om ALS

På djupet: Nya nikotinprodukter

32 Nikotin i ny skepnad

36 Fanna blev fångad av tjejsnuset

37 Så påverkas hälsan

41 Ett recept för att sluta

Alltid i MV

8 I korthet

12 Utblick

43 Frågor och svar

46 Topplistan

48 Kalendarium

49 Boktips

28

Bamsekoll. Inger Kull följer unga med allergier.

18

Trendspanare. Jonas Wastesson studerar äldres läkemedels användning.

13

Tabubelagt. Klara Olofsdotter Lauri intresserar sig för tankar vi vill slippa.

Vitt. Så ser den nya nikotin användningen ut.

32

Snurrigt. När balanssinnets delar hamnar ur fas.

Ola Danielsson: J

AG GILLAR ATT åka karusell och blir aldrig åksjuk, men lider med dem som blir det. Snurrighet och åksjuka kan, enligt en av forskarna som intervjuas i det här numret, förklaras av att signalerna från innerörat har hamnat i otakt med andra signaler som skickats till hjärnan via synen.

Balanssinnet är egentligen ett system som kräver att fera sinnen och organ samarbetar. Så länge allt är i sin ord ning lägger vi inte märke till det. Men när våra sinnen och organ inte talar samma språk blir det plötsligt väldigt uppenbart att balanssystemet är rubbat – och det kan ske på många olika sätt.

Vid kristallsjukan, eller godartad lägesyrsel, har små stenar i innerörat hamnat fel vilket leder till att kroppen misstolkar gravitationssignaler. Yrselproblem efter en hjärnskakning kan enligt en hypotes bero på att synintryck bearbetas annorlunda i hjärnstammen. Också vid Parkin sons och andra neurologiska sjukdomar kan balansproblem uppstå följd av förändringar i hjärnans bearbetning av information. Egentligen är det helt otroligt att vi överhuvudtaget kan stå upp – läs mer om hur balansen fungerar i det här numret.

Lyckligtvis blir vi inte yra av jordens ständiga snurrande, men plane tens tillstånd hänger ihop med vår hälsa på många andra sätt.

Ett exempel är tobak som vi vet kan skada människors hälsa och inte heller är bra för planeten. För att producera en enda cigarett krävs 3,7 li ter vatten, säger Peter Stenvinkel som intervjuas om begreppet planetär hälsa i det här numret. Ett annat exempel är industrialiserad produk tion av kött som är dåligt för både klimat och människa. Rött kött ökar risken för cancer och njursvikt hos människor och den industriella hanteringen kan i olyckliga fall leda till nya pandemier.

Rökning av vanliga cigaretter har under lång tid minskat i Sverige. Men e-cigaretter, eller vejp, som nådde den svenska mark naden under 2010-talet, har ökat, främst hos unga perso ner. Ännu fer har fastnat för det nya vita snuset, som fnns i olika nikotinstyrkor och smaker, inte minst unga tjejer som inte har snusat tidigare. I ljuset av den ökade användningen av nya niko tinprodukter blir det viktigt att forska också om dessas hälsoefekter på både kort och lång sikt. Läs om hur forskar na vid Karolinska Institutet ser på utvecklingen i det här numrets fördjupning. Trevlig läsning!

Medarbetare i detta nummer

Karin Tideström Frilansjournalist

Karin Tideström är frilans journalist med inriktning medicin, hälsa och ny forskning. I det här numret av Medicinsk Vetenskap har hon intervjuat tre forskare vid Aging Research Center (ARC) om hur det är att åldras i vår tid.

Catarina Thepper

Pressekreterare

Catarina Thepper har nyligen tagit steget över Solnavägen från sin tidigare arbetsplats på Ka rolinska Universi tetssjukhuset till Karolinska Insti tutet. Hon älskar att grotta ned sig i vårdfrågor och medi cinsk forskning, men på fritiden klättrar hon helst berg i Norge eller i Alperna.

Martin Stenmark

Frilansfotograf

Växt- och årstidsälskande fri lansfotograf som lever för en fn vardagskäns la. Fotogra ferar många människor, både med och utan vita rockar.

Dessutom: Linnea Bengtsson, Fredrik Hedlund, Annika Lund, Maja Lundbäck.

Foto: Joel Nilsson, Andreas Andersson, Margareta Bloom Sandebäck

Ansvarig utgivare

Peter Andréasson

Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind

08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt

E­post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director

Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Redaktionsråd

Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans­Gustaf

Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna­Karin

Welmer

Omslagsfoto

Getty Images

Tryck

Stibo Complete

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år.ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

KI Alumni

är ett globalt, professionellt och socialt nätverk för alla alumner som vill hålla kontakten med KI.

• Gå på föreläsningar, återträffar och håll kontakten med andra alumner.

• Få vårt nyhetsbrev och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

Mottagning Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer

Intresseanmälan görs på appen Alltid Öppet

eller ring Reproduktionsmedicin

Äggdonator 073-620 45 20 Spermiedonator 072-465 46 92

För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Ingen ökad risk för hjärntumör hos långpratare

Den utbredda användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den radiofrekventa elektromag netiska strålningen vid mobil tekno logi kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.  WHO och EU har efterfrågat studier av hög kvalitet för att kunna besvara dessa frågor. Mot bakgrund av detta initierades COSMOS-studien för nästan 20 år sedan.

Mellan 2007 och 2013 besvarade över 250 000 personer i fem länder detaljerade frågor om mobiltele fonanvändning. Deltagarna följdes sedan i c ancerregister för att registrera insjuknande i hjärn tumör.

– Resultaten visar att de som sammanlagt talat fest antal timmar i mobil telefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra. Men mobilte lefonitekniken förändras st ändigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventu ella risker på lång sikt, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institu tet, som lett COSMOS-studien om cancerrisk. Environment Interna tional mars 2024

MOBIL STRÅLNINGEn nypublicerad studie fann inget samband mellan långvarig mobil telefonanvändning och risken för hjärntumör.

Forsknings

nyheter hämtade från nyheter.ki.se

Forskare menar att politiker och andra beslutsfattare behöver förstå och planera för både milda och extrema värmeböljor för att skydda folkhälsan i framtiden.

Forskare har kartlagt dödligheten till följd av

värmeböljor

Klimatefekt. Forskare från Sverige, USA, Italien, Storbritannien, Israel och Indien har undersökt hälsoefekterna av värmeböljor i en ny studie. De har studerat överdödligheten i tio städer i olika delar av Indien med olika klimat zoner mellan 2008 och 2019.

Genom att välja ut de dagar som var varmare än 95, 97 eller 99 procent av alla dagar i de olika regionerna kunde forskarna skapa olika defnitioner av värmeböljor och undersöka hälsoriskerna förknippade med dem. Föga förvå nande var de varmaste och längsta värmeböljorna, de som var varmare än 99 procent av alla dagar och varade i minst fem dagar, de som ökade dödlighe ten mest – med över 33 procent. Värmeböljor som endast var varmare än 95 procent av alla dagar och bara varade i en dag ökade dödligheten minst – med drygt tio procent.

Mer förvånande är kanske att de mildaste värmeböljorna var de som skör dade fest dödsofer och att antalet dödsofer var mer eller mindre omvänt proportionellt mot värmeböljornas intensitet och varaktighet.

– Det beror på att de mildare värmeböljorna var så mycket vanligare än de varmare. En konsekvens av detta kan vara att värmevarningar kan behöva ut lösas vid lägre temperaturtrösklar för att skydda fer människor, säger Jeroen de Bont, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och försteförfattare till studien. Environment International januari 2024

”Felaktighantering av författarskap kan skada forskningen på sikt”

Gert Helgesson, professor i medicinsk etik på Karolinska Institutet, uttalar sig apropå en artikel om ”kapade forskare”, det vill säga forskare som angivits som medförfattare på vetenskapliga studier utan att ha deltagit i forskningen.

Källa: Läkartidningen

Immunceller i levern äter upp det ”onda” kolesterolet

Systemiskt. Kolesterol är en typ av fett som är viktigt för många funktioner i kroppen. Men för mycket kolesterol i blodet, särskilt så kallat LDLkolesterol, kan öka risken för ateroskleros, åderförkalk ning, som är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie undersökt vad som hän der när man snabbt ökar kolesterolhalten i blodet hos möss. De såg att en typ av immunceller, Kupfer-celler, reagerade snabbt och avlägs nade en del av det överfö diga kolesterolet. Detsamma sågs i människa.

– Vi blev förvånade över att levern verkar vara den första försvarslinjen mot överfödigt kolesterol och att Kupfer-cellerna var de som gjorde jobbet. Det visar att leverns immunsystem är med och reglerar koles terolnivåer och tyder på att ateroskleros är en sjukdom som påverkar fera organ och inte bara artärerna, säger Stephen Malin, huvud författare och forskare vid institutionen för medicin, Solna. Nature Cardiovascu lar Research mars 2024

Hjärnans tidiga gen utveckling kartlagd -

Atlas. Mellan graviditets vecka 6 och 13 sker en snabb specialisering av cellerna i det tidiga embryots hjärna. En internationell forskar grupp ledd från Karolinska Institutet har kartlagt hur, i vilken ordning och i vilka celltyper gener aktiveras och regleras under den här processen.

– Tidigare har det gjorts studier som i stort sett alltid har fokuserat på hjärnbarken. Vår studie är en systematisk kartläggning av hela hjärnan så att man kan jämföra alla regioner med varandra, säger Sten Linnarsson, forsknings ledare och professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Forskningen i projektet går nu vidare och forskarna an vänder kartorna för att hitta svar på vad som gått fel vid sjukdom och i en förläng ning hur det kan behandlas, bland annat studerar de uppkomsten av hjärncancer hos barn. Nature maj 2024

Medicinering vid adhd kopplat till minskad risk att dö Riskminskning. Tidigare forskning har visat att per soner med diagnosen adhd löper en ökad risk att dö i förtid. I en registerstudie följdes närmare 150 000 svenskar i åldern 6-64 år som fått diagnosen adhd mellan åren 2007 och 2018. Forskarna kartlade risken att dö upp till två år efter att personen fått sin diagnos och jämförde dem som påbörjat en medicinering inom tre månader efter diagnos med dem som inte gjort det.

– Studien visade att det fnns ett samband mellan tidig medicinering och lägre risk att dö. Det gällde oavsett dödsorsak, men mest mins kade risken att dö av ona turliga orsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger, säger Lin Li, förste

författare och postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Eftersom det är en obser vationsstudie kan den inte fastställa några orsakssam band. JAMA mars 2024

Ptsd hos gravid kopp lat till adhd hos barnet

Samband. Barn till kvinnor som diagnostiseras med ptsd strax innan eller under sin graviditet har högre sanno likhet att diagnostiseras med adhd än om mamman inte hade en ptsd-diagnos, enligt en registerstudie baserad på över 550 000 barn födda i Sverige under 2006–2010. – Detta beror delvis på att

adhd har en ärftlig förklaring och att adhd i sig är en risk faktor för ptsd (hos mam man). Men även hos mam mor som inte har adhd eller annan typ av psykisk ohälsa så fnns det ett samband mellan ptsd hos mamman strax innan och under gravi diteten och adhd hos barnet, säger Anna-Clara Hollander, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.

Om forskningsfyndet kan veriferas i fer studier så skulle screening och behandling av ptsd hos gravida kunna användas för att förebygga adhd hos barn.

European Psychiatry mars 2024

85 000

kvinnor som drabbats av förlossningsdepression jämfördes med en kontrollgrupp. Forskarna såg då att kvinnor med premen struellt dysforiskt syndrom, PMS eller PMDS, hade fem gånger så hög risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt hade de kvinnor som fått en förlossningsdepression dubbelt så hög risk att utveckla PMS elller PMDS. PLOS Medicine mars 2024

Breddad bild av kon sekvenserna av över grepp i barndomen-

Tvillingstudie. Att personer som upplevt olika typer av övergrepp under barndomen har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet har visats i fera tidigare studier. I en ny studie iden tiferades tvillingpar som angav olika erfarenhet av övergrepp under uppväxten och som sedan jämfördes när det gällde om de fått en psykiatrisk diagnos eller ej.Forskarna såg att risken för de utsatta barnen att senare drabbas av psykisk ohälsa delvis kunde förklaras av faktorer som delades av familjemedlemmarna, som genetik och miljö. De såg även att ju fer olika typer av övergrepp som personerna rapporterade desto högre var risken att de fck en psykia trisk diagnos senare i livet. Forskarna kunde även visa att sexuella övergrepp och våldtäkt i barndomen eller att ha upplevt tre eller fer andra typer av övergrepp var starkast kopplat till fram tida psykisk ohälsa. JAMA Psychiatry mars 2024

KARTA Vilka gener aktiveras när under den tidiga utvecklingen av ett embryos hjärna och hur regleras det? Svar ges i en ny studie.

Framsteg Aktuellt

Flera orsaker till fryshaveri

Julhelgen 2023 förstördes stora mängder forskningsmaterial i ett fryshaveri på Karolinska Institutet. Nu klarnar bilden av vad som hände.

DEN 12 APRIL presenterades Karolin ska Institutets interna utredning av fryshaveriet under julhelgen 2023, då biologiskt forskningsmaterial som hade samlats in under decennier förstördes.

Den tekniska delen av utredningen visar att temperaturen i kryotankarna, där proverna förvarades, steg efter att tillförseln av fytande kväve stoppats när en ventil stängdes i samband med ett servicearbete.

Men haveriet hade inte en enkel or sak, utan utredarna drar slutsatsen att det var resultatet av ett fertal brister, bland annat organisatoriska brister som otydligheter i uppdrag, mandat, kom munikation och informationsdelning.

I rapporten presenteras en rad re kommenderade åtgärder som framför

allt handlar om att skapa en robust frys infrastruktur med tydlig ansvarsfördel ning för att undvika allvarliga följder av enstaka felhandlingar i framtiden.

En fördjupad analys ska nu göras av en extern utredning.

–Vi kan redan nu konstatera att Karolinska Institutet behöver ta ett mer samlat och centralt grepp kring verksamhetskritiska anläggningar och infrastruktur relaterade till vår forsk ning. Det handlar om mandat, ansvars fördelning, resurser och organisation. Vi ser brister inom alla dessa områden under lång tid, och att det kunde gå så här illa beror på att en kedja av dessa brister sammanföll, säger universitetets rektor Annika Östman Wernerson.

Källa: ki.se

”En nära sam verkan med näringslivet är helt nödvändig”

Anna Martling, professor i kirurgi och scientifc director life science vid Karolinska Institutet om att Karolinska Universitetssjukhuset, AstraZeneca och Karolinska Institutet inleder ett samarbete för att främja utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige.

Källa: ki.se

Christina Larsdotter ger namn åt sal Namnbyte. Föreläsningssalen Retzius på Karolinska Institutet, namngiven efter de kontroversiella kranieforskarna Anders och Gustaf Retzius, byter efter ett rektorsbe slut namn till Christina Larsdotter. Larsdotter var en samisk kvinna som föddes 1819 och på grund av en tillväxtsjukdom blev drygt två meter lång. Efter hennes död 1854 grävdes kroppen upp och trans porterades till Karolinska Institu tet där skelettet visades upp i ett anatomiskt museum. Larsdotters kvarlevor återfanns i universitets samlingar 2022 och en process pågår för att återbörda dem till Malå sameförening. – Det känns bra. Vi ska inte sopa den här delen av vår historia under mattan, utan berätta om den och vara tydliga med hur vi ställer oss idag, säger Anders Gustafsson, som är ordförande i beredningsrå det för namngivningsärenden på Karolinska Institutet.

4,44

år äldre känner sig människor efter två nätter med begränsad sömn. Det visar en studie om relationen mellan sömn och subjektiv ålder av forskare vid Karolinska Institutet Proc Biol Sci. mars 2024

Foto: Erik Cronberg, Privat.

De aktuella kryotankarna fnns i Neo, en byggnad för experimentell bio medicinsk forskning på campus Flemingsberg.

Läkemedel med oväntad nytta Kroppen runt

Läkemedel som godkänns för en sak kan ibland användas mot en annan. Här är några aktuella exempel.

Text: Ola Danielsson

Lepramedicin kan få ny användning

Ett gammalt läkemedel mot lepra, clofazimine, kan möjligen göra nytta mot Huntingtons sjukdom, där så kallade polyQ-proteiner ansamlas vilket misstänks leda till dysfunktionella mitokondrier. Genom att screena hundratals läkemedel fann forskare vid Karolinska Institutet att clofazimine minskar toxiciteten hos just polyQ-proteiner och återställer mitokondriers funktion i zebrafsk och maskar. TARMEN

Värktabletter mot cancer

Acetylsalicylsyra fnns i vanliga värktabletter men studier pekar även på en skyddande efekt mot cancer, som dock måste vägas mot risker med exempelvis ökad blödningsrisk. Forskare försöker ta reda på om acetylsalicylsyra är användbart mot cancer i vissa fall, exempelvis som tilläggsbehandling för patienter med tjock-och ändtarmscancer som är bärare av en särskild genmutation som kan öka efekten av behandlingen.

NERVSYSTEMET

Cancerläkemedel hjälper vid MS

Rituximab, ett läkemedel som påverkar immunförsvaret, är godkänt för bland annat leukemi men har även kommit att användas fitigt i behandling av den neurologiska sjukdomen MS, trots att det inte är godkänt för den diagnosen. År 2022 bekräftade en studie av forskare vid Karolinska Institutet att rituximab var mer efektivt vid MS än det läkemedel som var förstahandsalternativ när studien inleddes.

Från diabetesbehandling till viktnedgång

Läkemedel som efterliknar tarmhormonet GLP-1 sänker blodsockret och godkändes först för behandling av diabetes. Men GLP-1-liknande molekyler har även visat sig dämpa hunger och ligger till grund för nya läkemedel för viktminskning. Dessutom tyder forskning på att de kan minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Av dessa skäl utnämnde tidskriften Science GLP-1-mediciner till 2023 års största vetenskapliga genombrott.

FETT

Framsteg Utblick

SVETTIGT

Fysisk aktivitet orsakar cellulära och molekylära förändringar i hela kroppen.

Efekter av träning mer omfattande än tidigare känt

Allomfattande. Det är välkänt att motion har positiva efekter på kroppen och skyddar oss mot sjukdomar. Men nu visar forskning på råttor att kroppens reaktion på motion är mer komplex än man tidigare trott.

Ett konsortium av forskare har genomfört runt 15 miljoner mätningar på blod och 18 vävnader hos råttor som utsattes för intensiv träning under fera veckor. De fann att träning påverkade tusentals molekyler som bland annat hjälpte kroppen att reglera immunsystemet, reagera på stress och skydda mot leversjukdom, hjärtsjukdom och vävnadsskada.

Data från studierna fnns nu även tillgängliga på webben för andra forskare som söker information om exempelvis hur proteiner förändras i samband med träning.

Forskarna hoppas att resultaten i framtiden ska kunna användas för att

skräddarsy träning efter enskilda individers behov eller för att utveckla behandlingar som efterliknar efekterna av fysisk aktivitet. Nature maj 2024

Infammatorisk kontroll i hjärnan upptäckt

Övervakning. Hur hjärnan påverkar immunförsvaret har varit oklart, men nu har amerikanska forskare identiferat celler i hjärnstammen hos möss som via vagusnerven känner av signaler från immunsystemet och kan reglera graden av infammation i kroppen.

Cellerna verkar kunna utöva en hämmande efekt på infammation i kroppen. När forskarna aktiverade nervcellerna med en medicin så minskades nivåerna av infammatoriska molekyler i mössens blod. Om nervcellerna i stället tystades ledde det till att antalet infammatoriska molekyler ökade okontrollerat med 300 procent.

Forskarna tror att mekanismen potentiellt kan utnyttjas för att behandla till exempel autoimmuna sjukdomar eller så kallad cytokinstorm då immunsystemet överreagerar. Nature maj 2024

”Jag har svårt att förstå den stora uppståndelsen”

Hudforskaren och läkaren Lars Norlen, anknuten till institutionen för medicin, Solna, menar att trenden bland barn att ägna sig åt Tiktok-inspirerad hudvård, till exempel med snigelslem, inte är så farlig som en del hävdar. Vissa anti agingprodukter kan irritera huden och är y tterst olämpliga för barn, men barn som provar dessa kommer inte vilja fortsätta, resonerar han. Källa: DN

Stödprogram hjälper skolbarn att må bra Färdighetsöving. Program för socioemotionellt lärande, SEL-program, har använts i förskolor och skolor i olika varianter och är framtagna för att stärka socioemotionella färdigheter hos barn och unga. I en uppföljande rapport baserad på data från nästan 100 000 barn och ungdomar i 22 länder har programmen nu utvärderats av SBU.

Rapporten visar att SEL-program har små eller medelstora positiva efekter på förmågor som stödjer det psykiska välbefnnandet: självkontroll, social medvetenhet, relationskompetens, resiliens och copingstrategier. För barn och ungdomar i åldern 12 till 18 år kan programmen även ha positiva efekter på det upplevda psykiska välbefnnandet.

människor, eller var åttonde människa, lever med obesitas visar en global studie över hur icke smittsamma sjukdomar har utvecklats mellan 1990 och 2022. Obesitas är på fram marsch i låginkomstländer som övergår till en industrialiserad livsstil, exempelvis i Polynesien och Karibien. Allt fer barn och unga drabbas. The Lancet februari 2024

– Det här är en förhållandevis billig intervention som en klasslärare kan förmedla till sina elever, säger Anneli Ivarsson, professor och barnläkare vid Umeå universitet och Region Västerbotten och sakkunnig i projektet, i ett pressmeddelande. Källa: SBU Foto: Getty Images

Digital kognitiv terapi hjälper mot tabutankar

Plågas du av överdriven rädsla att skada ditt barn? Lugn, det är vanligt och forskning visar att det går att behandla.

Text: Catarina Thepper Foto: Martin Stenmark

Du har ditt nyfödda barn i famnen då tanken far genom ditt huvud – tänk om du skulle slänga ut babyn genom fönstret? I nästa sekund drabbas du av skräck och undrar om du inte är riktigt klok.

Påträngande och oönskade t ankeimpulser som den här förekommer hos hälften av alla föräldrar.

– Det är viktigt att veta att det inte fnns något samband mellan så kallade tabutvångstankar och att faktiskt skada någon, säger psykologen

Klara Olofsdotter Lauri, som nyligen disputerat med en avhandling om ämnet.

Varför tabutvångstankar är så vanliga hos just småbarnsföräldrar fnns det olika teorier om. Föräldrar är inställda på att upptäcka hot i omgivningen så kanske är det naturligt att söka dolda faror också hos sig själv. För cirka tjugo procent blir sådana tankar och rädslan för att göra verklighet av dem något besvärande och återkommande.

Livet med barnen kan då begränsas på olika sätt, till exempel vågar föräldern inte längre gå med barnvagn längs en hårt trafkerad väg, säger Klara Olofsdotter Lauri.

I extrema fall går det över i den psykiatriska diagnosen tvångssyndrom, OCD. Många t vekar inför att söka hjälp, rädda för att bedömas som farliga och förlora vårdnaden.

I dag fnns inga rekommenderade behandlingar för föräldrar som lider av höga nivåer av tabutvångstankar. Klara Olofsdotter har i sin doktorsavhandling utvärderat en digital intervention, ännu på forskningsstadiet, där deltagarna fck göra olika kognitiva övningar för att hjälpa dem ändra sin tolkning av tankarna. De besvärande tankarna minskade då, jämfört med en grupp som inte fck behandling. – Tabutvångstankar säger inget om dig som person. I själva verket är de ofarliga. Att lära sig att göra rätt tolkning av dem: ”nu hade jag en tokig tanke, men den är inte farlig” är nyckeln. Det är dit vi vill komma.

Klara Olofsdotter Lauri är nydisputerad forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

PETER STENVINKEL

professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

Planetär hälsa – vad är det?

Planetär hälsa lyfter fram relationen mellan vår hälsa och planetens tillstånd. Peter Stenvinkel har förvånats över de tydliga sambanden och skrivit en bok om ämnet.

Text: Catarina Thepper

Kan du berätta vad planetär hälsa är?

– Kunskapsområdet planetär hälsa beskriver människans inverkan på jordens klimat och olika ekosystem samt följderna för den globala folkhälsan. Begreppet myntades år 2015 av Rockefeller Foundation och tidskriften Te Lancet och innebär att den mänskliga hälsan är beroende av det planetära tillståndet. Du är njurläkare. Har det något samband med intresset för planetär hälsa?

– Ja, njursvikt och fera andra sjukdomar, inte bara hjärt- och lungsjukdomar, hänger samman med luftföroreningar vilket är ett stort problem framför allt i sydamerikanska och asiatiska länder. Den globala uppvärmningen kan göra situationen ännu värre. Till exempel fnns rapporter om epidemier av kronisk njursvikt hos unga män som arbetar långa dagar i värmen på sockerrörsplantager i Centralamerika.

Har du fer exempel på hur planetens och människors hälsa hänger ihop?

– Ett exempel är tobak som vi vet ligger bakom många mänskliga sjukdomar och inte heller är bra för planetens hälsa. För att producera en enda cigarett krävs 3,7 liter vatten. Ett annat exempel är industrialiserad produktion av kött

som är dålig för både klimat och människa. Rött kött ökar risken för cancer och njursvikt hos människor och den industriella hanteringen med många djur inklämda på liten yta kan i olyckliga fall leda till nya pandemier.

Hur tar man sig an ett så stort ämne?

– Sambanden är fer och mycket starkare än jag tidigare hade förstått, vilket först var överväldigande att se. Det har fått mig att inse att människans hälsoproblem inte kan lösas enbart av medicinsk expertis. Vi behöver arbeta tillsammans med ekologer, biologer, botaniker, klimatforskare, meteorologer, antropologer med fera. Inom konsortiet ”Planetary Health Alliance Europa” försöker vi att skapa en mötesplats där forskare från olika discipliner kan lära av varandra och samordna forskningsinsatser för att hitta nya lösningar.

Finns det hopp, tycker du, trots alla larmrapporter och trots människans svårigheter att tänka långsiktigt?

– Ja, det tycker jag. Mänskligheten har tur på ett sätt eftersom mat som är bra för vår hälsa också är bra för miljön. Mer än en färdedel av alla utsläpp av växthusgaser och 70 procent av all vattenanvändning sker vid matproduktion. Övergödning, klimatpåverkan, kemikaliespridning, regnskogsavverkning och utfskning är andra exempel på hur maten påverkar miljön. Vi behöver även styra mathållningen bort från den ultraprocessade maten med många tillsatser som både ger sjukdomar och tar mycket resurser. Samtidigt hamnar en tredjedel av all mat som produceras aldrig i magen. Matsvinnet, som orsakar stora utsläpp av växthusgaser, måste också minska. Foto: Ulf Sirborn

TIPS!

Läs om Peter Stenvinkels nya bok om planetär hälsa på sidan 49.

Hjärnans städpatrull

Text: Ola Danielsson

Illustration: Getty Images

Vad?

Mikroglia är hjärnans och ryggmärgens medfödda immunförsvar.

Eftersom den så kallade blod-hjärnbarriären gör att andra immunceller oftast inte når dessa delar har mikroglia en viktig funktion i bevarandet av en frisk hjärna.

Hur?

Mikroglia skyddar hjärnan bland annat genom att fagocytera, äta upp, skräp. De städar till exempel bort proteinklumpar som ansamlas när vi åldras, men rensar även bor t överfödiga nervkopplingar under hjärnans utveckling och kan sluka skadliga tumörceller, bakterier eller virus.

Och?

Forskarna hoppas kunna utveckla nya behandlingar mot MS och andra neurologiska sjukdomar genom att påverka mikroglias funktioner. Men en utmaning är att de inte enkelt fångas på magnetkamerans bilder. Därför försöker forskare nu utveckla metoder för att övervaka deras aktivitet med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätska som kan kopplas till prognos och användas vid mer riktad behandling.

Källa: Rasmus Berglund, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

När?

Man har vid många olika sjukdomstillstånd sett hur en speciell grupp av mikroglia aktiveras och forskare vid Karolinska Institutet har studerat dem vid multipel skleros, MS. Forskningen tyder på att mikrogliacellerna bidrar till en läkningsprocess genom att bryta ned skadat myelin som annars ansamlas i vävnaden.

”Vi får inte glömma de som känner ensamhet”

”Jag har länge varit intresserad av sociala relationer. Det fnns en generell föreställning om att ensamheten hos äldre personer ökar. Men den bilden har inte stöd i forskningen.

Först och främst är det viktigt att skilja på social isolering och upplevd ensamhet. Bara för att man är socialt isolerad behöver det inte betyda att man känner sig ensam. Och tvärtom kan man ha ett socialt sammanhang och ändå uppleva sig sakna nära relationer.

Titel: Professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna och forskare vid Aging Research Center (ARC). Forskningsområde: Ensamhet och social isolering bland äldre.

Utifrån en nationell studie som heter SWEOLD har vi vid sex tillfällen sedan 1992 undersökt upplevd ensamhet och social isolering hos personer som är 77 år eller äldre. Under den här tiden har det inte skett några signifkanta förändringar av ensamhetskänslorna. Andelen som upplever ensamhet är också relativt låg. Mellan 1992 och 2014 var det mellan 11 och 15 procent som ofta eller nästan alltid kände sig ensamma. Våra senaste sifror visar på en tendens till nedgång.

Det fnns många stereotyper om äldre – att de har funktionsnedsättningar, en massa begränsningar i det dagliga livet och stora omsorgsbehov. Men många klarar sig själva och kan fortsätta ha ett rikt socialt liv.

Samtidigt får vi inte glömma den grupp som faktiskt upplever ensamhet. Även om det är en mindre grupp än vad många föreställer sig är det förenat med lågt välbefnnande och negativa konsekvenser både psykiskt och fysiskt för dem som drabbas. Efter 80 år ökar riskfaktorerna – som att förlora sin partner, försämrad hälsa och minskat socialt nätverk. En del i den här gruppen fnns inom äldreomsorgen. Därför är det viktigt att omsorgspersonal får tid och utrymme att också sitta ner och prata en stund.”

LENA DAHLBERG

De håller koll på äldres hälsa

Dagens äldre personer

är friskare och behåller sina tidigare levnadsvanor längre.

Att ensamheten har ökat är en myt.

Men vissa har det svårt.

Vi har pratat med tre forskare om att åldras i vår tid.

Berättat för: Karin Tideström Foto: Linnea Bengtsson

JONAS WASTESSON

Titel: Senior forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och vid Aging Research Center (ARC).

Forskningsområde: Läkemedelsanvändning bland äldre.

”Många tycker det är besvärligt med läkemedel”

”Har du en äldre anhörig som tar många läkemedel? Gå gärna igenom personens läkemedelslista och se till att det fnns rutiner både för hur läkemedlen förvaras och hur de tas.

Jag har valt att forska om äldres läkemedelsanvändning eftersom det är ett område där det fnns stor förbättringspotential. Min forskargrupp har följt äldre personer i registerdata mellan 2006 och 2020. Vi kan se två huvudsakliga trender. Den första är att antalet läkemedel som äldre tar hela tiden ökar, även om ökningstakten har avtagit något de senaste åren. Det beror på att vi har fer läkemedel idag och behandlar alltfer sjukdomar, vilket är positivt. Men med en omfattande läkemedelsanvändning ökar risken för oförutsedda konsekvenser, till exempel att man tar två olika läkemedel som inte bör kombineras.

Ju fer läkemedel du tar desto större är också risken att göra fel. Många äldre tycker att det är besvärligt med sina läkemedel, och för dem med kognitiva problem är det extra svårt. Vi har därför påbörjat ett forskningsprojekt om så kallad läkemedelsreduktion med målet att hitta bättre metoder och strategier för att också ta bort vissa läkemedel som inte behövs.

Den andra trenden vi kan se i vår forskning är att användningen av olämpliga läkemedel har minskat med 56 procent sedan 2006. Råden från Socialstyrelsen och andra aktörer har fått tydligt genomslag hos förskrivarna. Till exempel handlar det om läkemedel som kan orsaka yrsel och förvirring. Ibuprofren och liknande preparat bör också undvikas då de kan ge problem med framför allt magtarm kanalen.” -

Fotnot: Information om vilka läkemedel som är olämpliga för äldre fnns bland annat hos Socialstyrelsen och Kollpalakemedel.se

”Drickandet har ökat i nästan alla grupper”

”Även om kroppen åldras visar de senaste årens forskning att många äldre fortfarande upplever sig unga i sinnet. Bäst mår man om man kan behålla sina tidigare levnadsvanor och sociala relationer så länge som möjligt.

NEDA AGAHI

Titel: Forskargruppsledare på Aging Research Center (ARC) vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Forskningsområde: Åldrande i ett livsloppsperspektiv, med fokus på levnadsvanor, hälsa och socioekonomi.

Vi har följt alkoholkonsumtionen i den äldre befolkningen sedan 1990-talet. Vår studie visar att drickandet har ökat i nästan alla grupper, även hos personer på särskilt boende och hos de som är över 85 år. Det enda undantaget är högutbildade, men denna grupp drack mer redan tidigare, så det är snarare övriga som kommit ikapp. Dagens äldre har generellt bättre hälsa än tidigare generationer. De har större ekonomiska resurser, bättre funktionsförmåga och normerna för vad äldre personer får göra och inte har ändrats – man låter sig inte längre begränsas av vad andra tycker är olämpligt. På vissa sätt är det härligt att man fortsätter ha trevligt med alkohol högre upp i åldrarna och har kvar de levnadsvanor man haft tidigare. Alkoholkonsumtion hos äldre är ofta kopplad till sociala situationer och socialt umgänge är jättepositivt. Men man behöver ha koll på att drickandet också är förenat med vissa risker och konsekvenser. Kroppens förmåga att bryta ner alkohol minskar ju äldre man blir, risken för fallskador ökar och vissa läkemedel är olämpliga i kombination med alkohol. Det syns i statistiken – alkoholrelaterade diagnoser, vårdtillfällen och alkoholrelaterad dödlighet har ökat i alla åldersgrupper över 65 under de senaste åren.

Det är också viktigt att inte glömma bor t den grupp som har problem. Det fnns en växande grupp äldre personer med problematisk alkoholkonsumtion som bland annat hemtjänstpersonal behöver förhålla sig till.”

Tidslinjen Barncancer

Från hopplöshet till precision

Prognosen för barncancer har förbättrats kraftigt, men fortfarande kan inte alla barn behandlas effektivt. Nu införs helgenomsekvensering som möjliggör mer skräddarsydda behandlingslösningar.

Text: Fredrik Hedlund

1947. Cellgift. Den amerikanska barn läkaren Sidney Farber kan i en klinisk studie för första gången visa positiva resultat av behandling med ett cytos tatikum på leukemi hos barn. De behandlade barnen får uppleva en tid av förbättring, men dör tyvärr senare. Det blir dock starten på en jakt på bättre behand lingsstrategier.

1950

Fakta: Varje år får cirka 350 barn diagnosen cancer i Sverige. Diagnoserna fördelar sig i tre ungefär lika stora grupper bestående av leukemier, hjärntumörer samt andra solida tumörer och lymfom. Överlevnaden är i snitt 85 procent, men många drabbas av sena komplikationer av den tufa behandlingen.

1964. Kombination. Den första kliniska studien där en kombination av två cytostatika används för att behandla leu kemi hos barn genomförs på St Judes barnsjukhus i Memphis, Tennessee, USA. Barnen får en längre tid av remission jämfört med behandling med ett cytostatikum, men cancern kommer tyvärr tillbaka och alla dör senare.

1900

1960

1971. Framgång. Den femte kombinationsstudien vid leukemi (Study V) från St Judes barnsjukhus förändrar allt. Fem cytostatika i så höga doser som barnen kan klara av kombineras med strålning. Av totalt 35 barn går 31 i remission i mer än sex månader och 50 procent botas och överlever.

1970

2000

Tidigt 1900-tal. Dystert. Fram till 1970-talet överlevde endast en till två av tio barn med cancer. Många behandlades inte alls eftersom prognosen var så dålig och det ansågs oetiskt att förlänga lidandet.

2003. HUGOprojektet avslutas. Alla mänskliga gener har nu avkodats, vilket gör det lättare att identifera mutationer som orsakar cancer genom att jämföra med normala genuppsättningar.

1979. Svensk vård. Den 1 april öppnar Nordens första barncanceravdelning, ”Barnavdelning för blod- och tumör-sjukdomar”, med tio vårdplatser vid barnkliniken på Karolinska sjukhuset 1979. tumör sjukhuset.

2013. Målsökande. Läkemedlet imatinib (Glivec) godkänns för behandling av barnleu kemi. Det blockerar ett enzym som stimulerar tillväxt av cancercel lerna. Efter det har fera målsökande läkemedel godkänts.

2018. Immunterapi. Allt fer behandlingar utnyttjar kroppens eget immunförsvar. Läkemedlet blinatumomab (Blincyto) godkänns år 2018 för användning mot barnleukemi, vilket även CAR-T-behandling gör året efter. Till immunterapierna räknas även allogen stamcellstransplantation.

2015

2020

2016. Tumörkarta. WHO presenterar ett nytt klassifcerings system för hjärn tumörer. I det nya systemet ingår en genetisk tumörkarta som gör det möjligt att urskilja tumörer som svarar olika bra på olika behandlingar.

2010

Framtidens utmaningar

Färre senkomplikationer

Sju av tio överlevare efter barncancer drabbas av olika komplikationer efter be handlingen. Det handlar om diabetes, hjärt kärlproblem, hormonrubbningar, hjärnpro blem och sekundärtumörer. En stor del av forskningen kring barncancer idag går ut på att hitta behandlingsstrategier som är lika efektiva att bota barnen, men som inte ger lika mycket sena komplikationer.

Bättre överlevnad

Att fer än åtta av tio barn med cancer nu överlever är naturligtvis fantastiskt bra. Men det fnns fortfarande en stark önskan att öka överlevnaden ytterligare. Den nya tekniken att kartlägga alla patienters genuppsättning och samla data för forskning öppnar för nya möjligheter till nya bättre behandlingar.

2021. Precisions diagnostik. Forskningsprojek tet GMS barncan cer utvärderar i samarbete med sjukvården och Barntumörbanken nyttan med helge nomsekvensering, kartläggning av hela arvsmassan, hos cancerdrabbade barn. Följden blir att helgenomsek vensering införs som rutin i svensk barncancervård.

2024

Källor: Barncancerfonden, På tröskeln till en barncancer-revolution, 2023. R.J.A. Aur et al, Central Nervous System Therapy and Combination Chemotherapy of Childhood Lymphocytic Leukemia, Blood, 1971. A. Kreuger et al, Akut lymfatisk leukemi hos barn i Sverige 1968–2001, Läkartidningen, 2004. M.M. Hudson et al, Milestones in the Curability of Pediatric Cancers, Journal of Clinical Oncology, 2014. E Wadensten et al, Diagnostic Yield From a Nationwide Implementation of Precision Medicine for all Children With Cancer, Precision Medicine, 2023, med fera.

Genetisk karta ger hopp om bättre behandlingar

I Barntumörbanken samlas vävnadsprover och blodprov från barn som drabbats av hjärntumörer eller andra solida tumörer. Verksamheten började 2010 och sedan 2015 helgenomsekvenseras proverna, det vill säga alla gener kartläggs. – Eftersom cancer i grunden beror på DNA-skador i tumörcellerna så är helgenomsekvensering en bra metod för att förstå saker som uppkomstmekanismer, varför vissa tumörer är mer elakartade, vilka förändringar det kan gå att utveckla läkemedel mot och vilka markörer som är användbara som diagnostisk information, säger Johanna Sandgren, forskare i cancergenomik och chef för Barntumörbanken vid Karolinska Institutet. Informationen är oftast direkt användbar vid diagnos och ibland även för vård av den enskilda patienten. Men den används också i forskning och kan visa vägen till framtida behandlingar med färre biverkningar och ökad överlevnad. – Med mer individuell genomisk kar tläggning ökar möjligheterna till förfnad diagnostik och skräddarsydd behandling. Den ökade biologiska kunskapen ger också förutsättningar för ytterligare utveckling av nya terapier, samt ökad förståelse för den minoritet av fall där medfödda mutationer är en orsakande komponent, säger Johanna Sandgren.

Johanna Sandgren.

IDAG

M

ÄNNISKORS FOTSULOR är ganska små – ändå räcker ytan som stöd för balansen, åtminstone så länge vi är unga och våra muskler och leder fungerar bra. Att kroppen faktiskt faller lite framåt varje gång vi tar ett steg är inte heller ett problem så länge vi är friska. Vi ramlar inte i backen för det.

Balanssinnet defnieras som förmågan att hålla oss upprätta i förhållande till gravitationen, eller tyngdkraften. Men har vi verkligen ett balanssinne, eller är det mer komplicerat?

Tatjana Tomanovic är anknuten forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. Hon svarar ”nja” på frågan om vi har ett balanssinne.

– För mig är balanssinnet snarare ett system, där fera sinnen och organ samarbetar. Det viktigaste balansorganet är hjärnan som sammanställer alla signaler från ögon, öron, känsel, leder och muskler, säger hon.

NÄR VÅRA SINNEN och organ inte kan samarbeta blir det plötsligt väldigt uppenbart att balanssystemet är rubbat. Vi kan till exempel bli snurriga eller få svårt att lösa kognitiva uppgifter samtidigt som vi går.

Det så kallade balansorganet i innerörat, eller ”det vestibulära systemet” som det också heter, skickar kontinuerligt signaler till hjärnan om var kroppen befnner sig i förhållande till omvärlden.

Det vestibulära systemet kan känna av jordens gravitation och hur vi rör oss i förhållande till den. I slutet av innerörats båggångar fnns ett mem-

bran som skickar signaler till hjärnan om hur mycket vår kropp accelererar. Systemet kan också känna av lutning, via små kristaller eller stenar, som vilar i en geléartad substans.

– När man lutar på huvudet drar kristallerna åt ena hållet, som i sin tur drar på innerörats hårceller i en viss riktning – på så vis får hjärnan information om hur mycket huvudet lutar, förklarar Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Att man måste utmana balansen blir tydligt vid skador, sjukdomar som påverkar motoriken – och hög ålder. En del som upplever sviktande balans, kanske på grund av utslitna knäleder eller svaga muskler, blir överdrivet försiktiga. Men eftersom balans är en färskvara är passivitet helt fel strategi.

– Så fort vi börjar begränsa oss och röra oss mindre blir vår balans sämre. Till sist blir vi ostadiga – och då måste vi börja fokusera på att hålla balansen, tänka på den, säger Erika Franzén.

ATT VI KAN bli snurriga när vi åker på en skumpig bilväg eller karusell kan, enligt Tobias Wibble, förklaras av att signalerna från innerörat har hamnat i otakt med andra signaler som skickats till hjärnan via synen.

– Sinnena behöver tala samma språk, annars blir vi yra och får åksjuka, förklarar han.

Men när åksjukan och illamåendet har försvunnit tänker vi inte längre på balansfunktionen. Så är det med balansen, så länge allt är i ordning lägger vi inte märke till den.

För att utveckla balansen utöver det normala, till exempel lära sig att gå på lina, krävs ändå motorisk övning. Men det man kanske inte tänker på är att också helt vanlig vardagsbalans kräver fysisk träning.

– Barn tränar ju sin balans hela tiden i leken. De provar saker och ligger lite på gränsen för vad de klarar av. De ramlar – och det är bra, för det är så balansen byggs upp, säger Erika Franzén, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

EN MOTORIK I toppskick är bra, men den skyddar inte mot alla balansrubbningar. En sak som kan hända är att de små stenarna i innerörat lossnar och sprider sig från hinnsäckarna till båggångarna, där de uppfattas som främmande. Åkomman kallas kristallsjuka, eller godartad lägesyrsel – och är ett ofarligt tillstånd som ger yrsel om man ändrar läge på huvudet.

– Om stenarna hamnar fel kan kroppen misstolka gravitationssignaler. Varje gång man lägger sig ned eller ändrar läge kommer yrseln, säger Tatjana Tomanovic.

För att fastställa diagnosen krävs, förutom yrsel vid lägesändring, även att ögonen rör sig på ett specifkt sätt. Kristallsjuka är relativt vanligt – och ju äldre man blir desto vanligare blir det.

– En svensk studie säger att var tionde person över 75 år drabbas, säger Tatjana Tomanovic.

”Så fort vi börjar begränsa oss och röra oss mindre blir vår balans sämre. Till sist blir vi ostadiga – och då måste vi börja fokusera på att hålla balansen.”

Tillståndet är inte lika besvärligt för alla. Många blir av med yrseln av sig självt, andra kan bli hjälpta genom tips på hur de ska vrida huvudet för att stenarna ska fytta på sig. Det sägs också att stenar på villovägar löser upp sig efter två till tre veckor oavsett om man får behandling eller ej, men det stämmer inte alltid, berättar Tatjana Tomanovic, som träfar och hjälper de allra svåraste fallen av kristallsjuka.

– Genom att placera patienterna i en stol, som kan rotera 360 grader, kan jag lättare undersöka dem. Det är också lättare för patienterna att utsätta sig för olika positioner, så att jag kan fytta kristallerna från båggångar till hinnsäckar, säger hon.

Den här behandlingen är nästan alltid efektiv, berättar hon.

– Ofta hjälper två behandlingar med tio minuter emellan. Men det fnns de

Foto: Eva Tiov, Ulf Sirborn

som behöver komma fer gånger.

Det händer också att Tatjana Tomanovic inte hittar några lösa stenar hos patienterna. Då är det inte kristallsjuka utan någonting annat som har orsakat yrseln. Ibland rör det sig om funktionell yrsel, även kallad fobisk yrsel.

– Om man får kristallsjukan om och om igen kan man bli rädd och utveckla en slags fobi, förklarar hon.

YRSEL KAN OCKSÅ vara ett symtom på psykiska besvär, som panikångest, långvarig stress eller utmattningsdepression.

Om innerörat efter undersökningar visar sig vara friskt, står vården mer eller mindre handfallen, berättar Tobias Wibble. Vid många yrseltillstånd – eller sviktande balans – går det inte att peka ut ett enskilt organ som boven. Runt hälften av alla patienter som kommer till akuten med yrsel får inte någon tydlig förklaring till varför det snurrar. En del av patienterna kommer så småningom att undersökas av Tobias Wibble.

– Jag träfar ofta patienter med långvariga problem med yrsel eller ostadighet, som har varit hos många läkare och inte fått ett bra svar. Jag skulle vilja ge dem en förklaringsmodell till varför de mår som de gör, säger han.

Kanske går det att förklara fer yrseltillstånd om man utöver innerörat också tittade närmare på patienternas syn, tror han.

En patientgrupp som kan känna sig yra, trots att de varken åker karusell eller bil på en skumpig väg, är personer som har fått ett slag mot huvudet och fått en hjärnskakning.

– En del av dem får långvariga pro-

blem med att vistas i röriga miljöer, så kallat ”supermarket syndrome”. Vissa av dem kan inte träfa vänner och blir väldigt isolerade, säger han.

Att en del av dessa yrselpatienter så småningom får psykiatriska diagnoser behöver inte vara helt fel, att ha yrsel kan tära på psyket i längden. Men vad är egentligen förklaringen till att det inte vill sluta snurra? När Tobias Wibble undersökte patientgruppen upptäckte

3 x knep för ökad balans

Utmana dig. Ut och rör på dig, gå på olika underlag, till exempel i skogen där man måste lyfta på fötterna. Träna hjärnan samtidigt som du går – rabbla upp vad du åt till lunch förra veckan, gör en räkneövning eller diskutera med en vän – ockupera hjärnan.

Använd känseln. Beröring ger extra referenspunkter för balansen. Det kan därför hjälpa att nypa dig i örsnibben, ha händerna på midjan eller hålla handen på ett yttre föremål.

Lita på autopiloten. Balanssystemet fungerar i grunden automatiskt. Vissa patienter kan uppleva ökade ostadighetskänslor av att medvetet fokusera på kroppens balanssignaler vilket kan ge känslan att man ständigt behöver korrigera sin hållning för att inte tappa balansen.

Källa: Erika Franzén, Yrselcenter.se

han att deras ögonrörelser var mer känsliga för rörelser i synfältet.

– Vi såg att ögonen rörde sig snabbare, så någonstans i hjärnstammen processas rörelseinformationen som starkare, säger han.

Hans hypotes är nu att hjärnstammen hos dessa yrselpatienter tar in intryck via synen alldeles för ofltrerat.

– I vanliga fall har vi människor ett slags bromssystem för våra ögonrörelser, vår hypotes är att bromsen är skadad, att den visuella rörelseinformationen fortleds in i hjärnstammen utan broms och leder till ökad känslighet för rörelse, säger han.

Redan i dag kan patientgruppen få hjälp i form av synterapi, som går ut på att de exponeras för olika typer av rörelser på ett kontrollerat sätt. Nu hoppas Tobias Wibble också på en annan experimentell metod, galvanisk vestibulär stimulans, GVS, där man stimulerar det vestibulära systemet hos patienterna med svag elektrisk ström via elektroder bakom örat.

– GVS ger nonsens-signaler. Hjärnan förstår inte vad som händer men man

Snurrighet kan förklaras av att signaler från innerörat och synen hamnar i otakt.

Nyfken på Balans

har sett vid andra tillstånd att signalerna bidrar till plasticitet i hjärnan, så patienterna blir mer mottagliga för rehabilitering – men detta har inte utvärderats på visuell yrsel än, säger han. Som om rätt input från syn och inneröra inte vore nog – för att hjärnan ska veta var kroppsdelarna befnner sig i förhållande till rummet är även känseln viktig. Om känselnerverna är skadade, till exempel i fotsulorna, så kallad perifer neuropati, får hjärnan sämre feedback. Perifer neuropati kan på sikt drabba personer med diabetes. Även hjärnan måste ha förmågan att sortera och processa de nervsignaler som sinnesorganen skickar in.

– Många neurologiska sjukdomar innebär svårigheter med hjärnans processande – du får in information, men kan inte riktigt hantera den. Det här kan man se vid bland annat Parkinsons sjukdom, förklarar Erika Franzén.

Vid Parkinsons får man problem med att bearbeta nervsignaler i de basala ganglierna.

– Motorkommandona från hjärnan blir också lite strypta. Känslan är att man tar lika stora steg som vanligt, fast man inte gör det. Det påverkar balansen och gör att man inte blir lika stabil. Eftersom balansreaktionerna dessutom tar längre tid hinner man inte alltid fånga upp sig om man halkar till, säger Erika Franzén.

HON MENAR ATT också kognition, tankeprocesser, har betydelse för balansförmågan.

– Om vi inte fokuserar nog på vår gång utan tittar ner i mobiltelefonen och tänker på andra saker är vi inte lika uppmärksamma på hinder. Detta är mer uppenbart om man är äldre eller har en neurologisk sjukdom, säger hon.

Erika Franzén har tagit fram ett gruppträningsprogram vid Parkinsons, som går ut på att träna koordination, balansreaktioner samt sensoriska och kognitiva processer.

– Vi bygger upp träningen kring hinderbanor. De får gå på olika underlag, så de utmanar olika sensoriska input. De får bära på en boll, som skymmer synen – och bolla med en boll så att fokus tas från balansen.

Allt eftersom programmet fortskrider blir uppgifterna svårare.

– Ett sätt att göra det svårare är att lägga på kognitiva och motoriska upp-

gifter så att man måste göra fera saker samtidigt, vilket också livet kräver, säger hon.

Flera av hennes studier har visat positiva resultat på gång och balans – och förmågan att göra två saker samtidigt. Men i den senaste studien, på personer med mild Parkinsons sjukdom syntes

”Vi ser att vissa blir bättre av träningen men inte alla – och det visar på att vi behöver individanpassa träningen mer. Träning är ingen one-size fts all.”

inga signifkanta gruppskillnader mellan de som fått balansträningen och de som inte fått det.

– Det är givetvis lite frustrerande, säger hon. Men det vi ser är att vissa blir bättre av träningen men inte alla – och det visar på att vi behöver individanpassa träningen mer. Träning är ingen one-size fts all, säger hon.

Just nu anpassar hon programmet för att också fungera för personer med multipel skleros.

– Vi försöker i träningen utmana deras balans i realistiska miljöer, hitta övningar där de kan utmana sin balans under kontrollerade former – ibland handlar det om att bygga upp självförtroende, säger hon.

Risken att ramla fnns ju, men den risken måste man ibland ta.

– Det gäller att vara realistiskt rädd för att falla, säger hon.

För att utveckla balansen utöver det vanliga krävs motorisk övning.

Foto: Getty Images

Techtum är ett kreativt företag med starkt fokus på att hjälpa våra kunder lyckas med sitt labbarbete. Att vara kund hos Techtum ska vara enkelt och tryggt.

Ulrica Karlsson, CEO Hos Techtum sedan 1989

Din partner inom molekylära

analyser - från cell till resultat

Visste du att Techtum sedan många år flyttat från Umeå till Nacka, lägligt beläget mellan Solna och Huddinge? Uppge "MEDICINSK VETENSKAP 2024" vid nästa beställning för 10% rabatt utöver gällande avtalspriser!*

> PCR/qPCR/NGS lösningar

> Single-cell analyser

*Erbjudandet gäller vid ett tillfälle t.o.m. 2024-06-30

> DNA/RNA/protein extraktion

> Biobankning och provhantering

> Molekylärdiagnostik

> Allmän labbutrustning

Hon vet allt om bamsebarnens bästa

FÖREBILD Vid nyss fyllda 65 har professor Inger Kull inga planer på att trappa ner, hon vill fortsätta inspirera yngre forskare och studenter.

När Inger Kull var ny som sjuksköterska i början av 1980-talet sökte forskarna efter riskfaktorer. Idag är hon professor och vill hellre tala om friskfaktorer. Trettio års forskning på Bamsebarnen har gett svar på många frågor men inte den svåraste: Varför blir barn allergiska?

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

NGER KULL HAR varit med länge. På den tiden då patienter med astma var inlagda på sjukhus på grund av astmaanfall. Då man trodde att allergier kunde undvikas genom att man lät bli att exponeras för vissa ämnen. Och när allt fer barn blev allergiska utan att man förstod varför. Det var då idén om BAMSE-projektet föddes.

– Forskarna Magnus Wickman och Göran Pershagen satt på en pizzeria och spånade fram namnet. Loggan är ritad av Rune Andréasson själv. Namnet har nog bidragit till uppmärksamhet kring studien, säger Inger Kull. Bamse står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi och är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. Till studien rekryterades drygt 4000 slumpvis utvalda barn och Inger Kull var forskningssjuksköterskan som åkte runt till de olika barnavårdscentralerna i Stockholmsområdet och informerade om studien.

– Vi hoppades kunna svara på frågan varför barn utvecklar allergier. Det trodde vi skulle ta fyra år. Ännu 2024, när studien frar 30 år, är frågan till viss del obesvarad, skrattar hon.

I och med arbetet hon gjorde i Bamse-projektet fck hon upp ögonen för forskning och hon skrev en avhandling om sambandet mellan det lilla barnets kost och allergisjukdom.

– Vi såg att helamning i minst fyra månader minskade risken för att utveckla astma och eksem. Men också att fsk tidigt i barnens kost verkade vara en friskfaktor och minskade risken för att utveckla eksem och allergisnuva, det var förvånande resultat på den tiden, säger hon.

I DAG ÄR BARNEN som inkluderades i Bamse-studien inte längre barn utan 30 år. Under deras liv har deras föräldrar och så småningom de själva medverkat i en rad enkäter och undersökningar som lett till ökad kunskap om astma och allergier. En del har fallit ur med tiden men ännu har undersökningarna cirka 75 procents svarsfrekvens.

– Våra deltagare har bidragit så mycket, vi är verkligen tacksamma för det, säger Inger Kull.

Med tiden har forskningen baserad på BAMSE vuxit och numera fnns ett 15-tal forskargrupper som alla gör studier utifrån dessa insamlade data. Hela 42 avhandlingar bygger på data från BAMSE och cirka 350 vetenskapliga artiklar. Exempel på resultat är vilka specifka gener som kan öka risken för att drabbas av astma och allergi, hur vanliga tillstånden är samt hur allergier utvecklas under livet. Även grundläggande kunskap, som hur man med ett immunologiskt test kan skilja ut vad som är en äkta allergi från en falsk allergi, är baserad på data från studien. – Det kallas korsallergi när kroppen tar ”fel” mellan olika allergiframkallande ämnen. Du kanske har en äkta allergi mot björkpollen som hos en del personer kan leda till en korsreaktion när du äter ett äpple. Det ger mildare symtom och är inte farligt så det är viktigt för den enskilda patienten att förstå skillnaden, förklarar Inger Kull.

ÄVEN UNDER COVIDPANDEMIN kunde de följa upp sina deltagare. De såg bland annat att få unga vuxna med astma var allvarligt sjuka i covid. – Men många av dem med astma var väldigt oroliga. Det hade de inte behövt vara. Vi i vården borde ha tagit hand om dem bättre genom uppföljning via till

Namn: Inger Kull.

Titel: Professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. Forskning och utvecklingsledare samt specialistsjuksköterska vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Ålder: 65.

Familj: Man, tre barn och sex (snart sju) barnbarn.

Så kopplar jag av: Åker skidor och att vara ute i skärgården. Jag älskar att basta också, varje fredag kväll. Drivkraft: Att ha roligt på jobbet! Förebild: Har inte haft någon tydlig förebild, min bakgrund är ganska unik. Som forskande sjuksköterska har jag nog själv velat vara en förebild, att visa att man kan.

Bästa forskaregenskap: Jag är mycket organiserad. Och jag fokuserar mer på möjligheter än problem. Mina kombinerade erfarenheter från epidemiologisk och vårdvetenskaplig forskning kompletterar också varandra på ett bra sätt.

exempel telefon eller digitalt. Glädjande nog kunde vi också visa att genomgången covid-19-infektion inte verkade påverka lungfunktionen hos våra unga vuxna i BAMSE. Cirka 16 procent drabbades av långvariga symtom eller besvär, så kallad postcovid. Vi undersöker nu vidare hur många av dessa som fortfarande har kvar sina besvär och hur de påverkar allmän hälsa, livsstil, stress och mående, säger Inger Kull.

En framtida förhoppning är också att kunna inkludera Bamse-deltagarnas egna barn i studien.

– Det skulle kunna ge svar på många frågor exempelvis kring hur olika exponeringar hos föräldrarna påverkar deras barns risk att utveckla astma och allergi, säger Inger Kull.

INGER KULLS EGEN forskning har både handlat om epidemiologi och vårdvetenskaplig forskning. Något som engagerat henne på senare tid är hur tonåringar och unga vuxna med astma och allergi ofta tappas bort av vården. De har ytterst begränsat med vårdkontakter och uttag av läkemedel. Först uppmärksammade teamet fenomenet i intervjustudier och sedan i uppföljande registerstudier där de såg att tonåringar och yngre vuxna nästan helt saknades i allergivården.

– Det förvånade oss när vi upptäckte detta. Men det är nog så att när barnen är yngre så är deras föräldrar engagerade i deras sjukdom. Men ju äldre de blir desto mer förväntas de själva ta hand om sin vård. Men de är sällan förberedda på detta och det uppstår ett glapp här, säger Inger Kull.

Hon menar att vården behöver hjälpa och stödja ungdomarna att kunna hantera sin egenvård.

– Vi kallar det transition, överfyttning. Detta har man varit mycket bättre på för unga med hjärtsjukdom eller diabetes. De som har en allergisjukdom är dock så många att det blivit lite mer svårhanterat. Men vi har nu tagit fram en utbildningsinsats, en praktisk modell för att stärka ungdomar med astma och allergi. Modellen är enkel och ska kunna användas i både primärvård och inom barnspecialistverksamheter, säger Inger Kull.

Det handlar bland annat om att ungdomen ska ha kunskap för att hantera sina läkemedel, veta hur man ska höja och sänka doser utifrån symtom och hur man ska planera för sin vård om man exempelvis ska ut och resa eller om man blir sjuk. Om utvärderingen

faller väl ut hoppas Inger Kull att modellen kan införlivas i nationella riktlinjerna för transition. När Socialstyrelsen 2015 gav ut riktlinjer för vård vid astma var kunskapsunderlaget för litet för att kunna uttala sig om hur vården av unga i transition skulle bedrivas. Där har Inger Kull suttit med som expert. Att det fanns en sjuksköterska och en fysioterapeut vid sidan om läkarna i expertgruppen tror hon är viktigt.

– Vi kan bidra med kunskap om de mer patientnära frågorna, säger hon. Att vara professor och sjuksköterska är ganska ovanligt inom allergiforskningen och gör enligt Inger Kull att hon ”varken är fågel eller fsk”.

– Jag rör mig friare mellan olika grupper och hierarkier och upplever att jag accepteras överallt, det är en styrka, säger Inger Kull.

EN ANNAN AKTUELL forskningsfråga just nu är en jämförelsestudie av förekomsten av allvarlig allergisk reaktion, anafylaktisk chock, hos barn i Sverige och Finland. Det var en slump att det blev just de länderna som jämfördes men det visade sig att förekomsten skilde sig åt.

– Det är vanligare i Finland, intressant nog. Vi vet inte varför men vill ta reda på det. Parallellt gör vi intervjustudier med barnen om hur det är att leva med svår allergi, säger Inger Kull.

Parallellt med Inger Kulls forskarkarriär har kunskapen om allergier ökat och vården utvecklats. Exponering av potentiellt allergiframkallande ämnen uppmuntras numera.

– Vi trodde förr att man skulle undvika exempelvis fsk och ägg tidigt i livet. Men idag ger vi inga sådana råd. Så länge man mår bra så är det inget särskilt vi rekommenderar att man ska undvika idag, säger hon.

Forskarna fokuserar idag mer på friskfaktorer än riskfaktorer. Och astmaläkemedlen har blivit så bra att de festa med astma inte ska behöva ha några symtom. De fnns dock en

ALLERGIFRI

Allergi och astma är folksjukdomar som drabbar upp till 30 procent av befolkningen. Inger Kull själv har dock inga allergier.

grupp med en svårare form av astma där uppföljning och stöd från vården är speciellt viktigt.

– Det är nästan så att man inte förstår att det trots allt kan vara en mycket allvarlig sjukdom om man inte medicinerar. Man har glömt bort hur det var, säger Inger Kull.

För Inger Kull är det viktigt att luta

sig mot vetenskapen. Inte minst i undervisningen, som hon gärna lyfter fram.

– Att lära studenterna om evidensbaserad vård och inspirera dem att själva söka efter kunskap och vilja påverka vården är tillfredställande och väldigt roligt. Jag vill att de ska känna att de kan, säger hon. Inger Kull

… allergianpassning: Om det fnns en mycket allergisk person i arbetsgruppen eller i skolan så ska man såklart införa restriktioner. Men dessa regler ska inte införas schablonmässigt överallt, det är onödigt .

… strukturerat arbete: Jag sätter alltid upp mål men t ar sedan en sak i taget. Jag brukar börja med det svåraste och viktigaste. När det är klart är man ofta mycket nöjd med sig själv och kan ta itu med alla andra saker.

… sin bakgrund: Mina föräldrar var inte akademiker och ingen i min familj håller på med forskning. Det är ganska skönt och ger mig perspektiv. Men de undrar ibland varför jag ägnar så mycket tid åt detta.

… att leva med allergi: Vården ska förklara för att minska onödig rädsla. Till exempel att jordnötsallergen inte är luftburet eller att en korsallergi kan innebära att du kan äta äppelpaj men inte äpplen.

Medicinsk Vetenskap

Nikotin i ny skepnad

Användningen av nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga i Sverige. Produkterna marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter av nikotin och smaksätts på ett sätt som lockar nya målgrupper. Vad vet vi egentligen om riskerna?

Text: Annika Lund Foto: Getty Images

På djupet Nya nikotinprodukter S

EDAN MÅNGA ÅR röker allt färre i

Sverige. Under 2022 uppgav totalt 6 procent av svenskarna att de röker dagligen. Ungefär lika många röker ibland.

I de lägre åldrarna är det ännu färre som dagligröker, endast 4 procent av 16- till 29-åringarna röker varje dag. Men 8 procent av dem röker ibland, ”feströker”, vilket är fer än i de högre åldersgrupperna. Högst andel dagligrökare fnns i äldsta åldersgruppen, 65 till 84 år. Samtliga sifror är hämtade från Folkhälsomyndighetens nationella enkätundersökning Hälsa på lika villkor Men scenen har ändrats. En trängd tobaksindustri har lanserat nya produkter och nu rekryteras åter nya, unga kunder. Det är framför allt det vita, godissmakande snuset som lanserades i Sverige 2016 som sprids i skolorna. Men även e-cigaretter, eller vejp, som också nådde svenska marknaden under 2010-talet, har fått fäste. Även det främst hos unga personer.

I JUNI 2023 lämnade Folkhälsomyndigheten en rapport till regeringen, Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (se faktaruta på sidan 37). Där konstateras att kunskapen om nya produkter, som e-cigaretter och vitt snus, är begränsad. Men, skriver Folkhälsomyndigheten, medan kunskapen byggs upp får man utgå från vad som redan är känt om de skadliga ämnen som ingår. Det vill säga främst nikotin.

Nikotin är ett giftigt och starkt beroendeframkallande ämne. I de nya tobaksprodukterna, som vitt snus och

e-cigaretter, tas nikotinet från tobaksplantan. En av uppfnnarna av det vita snuset, svenske apotekaren Tomas Ericsson, har i intervjuer sagt att det är ”helt fel” och ”missvisande” att kalla nikotinpåsarna för tobaksfria.

Ändå är begreppet ”tobaksfritt snus” så etablerat att det har undgått lagstiftningen för just tobaksvaror – när själva tobaksbladen inte ingår anses tobakslagen inte gälla. Därför kunde det vita snuset fram till 2022 säljas lagligt till personer under 18 år och marknadsföras trots de reklamförbud som fnns i tobakslagen (se faktaruta på sidan 40).

EN SOM TIDIGT undersökte hälsoefekter av de nya tobaksprodukterna är Magnus Lundbäck, som forskar om hjärtmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hans forskarkarriär inleddes med studier om

hur blodkärl påverkas av dieselavgaser. Med samma metoder har han studerat cigaretter, både vanliga och vejps.

Hans första studie om e-cigaretter publicerades 2016. I den ingick 16 sällanvejpande personer som fck pufa tio gånger på en e-cigarett under loppet av tio minuter. Sedan gjordes olika kontroller under ett dygn. Alla värden jämfördes med studiedeltagarnas egna under ett dygn då de inte hade vejpat.

En timme efter pufandet hittades ämnen i blodet som talar för kärlskador. Efter ett dygn hade dock nivåerna gått tillbaka till normala.

I senare studier har forskarna kunna visa fer akuta efekter från ecigaretter. Kort efter pufande är luftvägar trängre, blodkärlen stelare och proppbildande egenskaper i blodet ökar.

– Forskning om vanliga cigaretter visar samma mönster –en tillfällig användning ger akuta skador som går tillbaka. Men om man röker vanliga cigaretter under många år, då får man en kronisk ökning av bland annat kärlstelhet, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Vad som händer vid vejpning under många år är inte undersökt, säger Magnus Lundbäck.

Men vid bruk av nikotinfria e-cigaretter uppstår inte här efekterna på kärlsystemet.

– Slutsatsen är att det är nikotinet i sig som ger skadorna, säger Magnus Lundbäck.

Fakta: Nya nikotinprodukter

E-cigaretter eller vejp. E-juice, även kallat e-vätska, värms upp med ett batteri och ångan andas in. E-juicen fnns både med och utan nikotin och i olika smaker. Det fnns olika modeller av e-cigaretter, en del med laddbart batteri, en del där man själv kan ställa in exempelvis wattstyrkan. Det fnns också engångsvejp som slängs (med batteri) efter användning.

Vitt snus, nikotinpåsar eller nikotinsnus. Nivåerna av nikotin varierar och kan vara mycket högre än i brunt snus.

Heat-not-burn eller heated tobacco products, HTP. En produkt där tobak hettas upp så att ångan kan andas in.

Källa: Tobaksfakta.se med fera.

Vitt snus kan innehålla höga nikotinhalter.

Foto: Privat, Getty Images

”Ungdomarna är övertygade om att vitt snus inte är farligt”

”Jag jobbar på en ungdomsmottagning och utbildade mig för sex år sedan till tobaksavvänjare.

Vi brukar fråga ungdomarna om levnadsvanor. För några år sedan började allt färre svara ja på frågor om rökning och tobak. Det var skumt, tyckte jag. Till slut började jag fråga om nikotinanvändning istället. Då kom det massor av jakande svar. De tyckte inte vitt snus var tobak.

Väldigt få säger direkt att de är beroende. Men när jag ber ungdomarna berätta om när de brukar snusa, då upptäcker de ofta att det är vid ganska många tillfällen. De blir ofta förvånade när de hör sig själva.

Vid rökning kan hälsofrågan vara motiverande för att sluta. Det kan handla om en önskan om att orka träna, inte vara andfådd och slippa lukta illa i håret. När det handlar om det vita snuset säger de inget sådant. Det enda vi hör om är ett svidande under läppen. Ungdomarna är övertygade om att vitt snus inte är farligt.

Jag hjälper den som vill sluta med nikotin. Det börjar med ett samtal om förberedelser. Då sätts ett startdatum. Man ska tänka igenom vad man ska göra när suget kommer, för det måste man ha en plan för. Det är bra att berätta för kompisar och familj, men vill man inte så slipper man. Vi kommer inte att berätta om snusande för någons familj.

ANNA-KARIN TRÅNGTEG

Ålder: 56 år.

Gör: Jobbar på en ungdomsmottagning i Stockholm. Är barn morska samt utbildad rökavvänjare.

Nikotinläkemedel är bra. Plåster ut söndrar lite hela tiden, tuggummi kan man ta till vid akut sug, som på morgonen. Man ska ha tålamod och förstå att det är en lång process att sluta med nikotin. Det kommer kännas jobbigt det första lovet, den första julen och påsken och på skidresan. Det är som att ta farväl av något man har tyckt om.

De som slutar säger att det är skönt att slippa lägga tid, kraft och pengar på nikotin. Istället för att planera för nästa snus eller inköp av nästa dosa kan tankarna handla om något annat.”

FANNA NDOW NORRBY

Ålder: 34 år.

Gör: Jobbar som poddare och poddproducent. Har gjort dokumentären Fångad av tjejsnuset, som fnns på SVT Play.

”Hurfck bolagen mig att fastna för vitt snus?”

”Jag började använda vitt snus våren 2020. Under hösten hade jag sett dosorna dyka upp men inte funderat över dem. Under våren provade jag och tyckte det var lite kul. Sen provade jag igen, från en annan kompis. Så där höll det på. Till slut köpte jag en egen dosa för jag ville inte snylta av andra.

Innan jag började med nikotinpåsar som 30-åring hade jag aldrig använt nikotin. Under hela min uppväxt har jag hört att jag absolut inte ska börja röka eftersom jag har astma och olika allergier. Snus har jag alltid t yckt är fett äckligt.

Frågan jag har ställt mig är: hur lyckades tobaksbolagen få mig att fastna för vitt snus? Svaret är att jag blev påverkad av mina vänner. Men varför började de att snusa?

De här produkterna smögs in i våra liv på ett väldigt smart sätt. När vi satt på någon bar kom kompisar dit med massor av dosor som de delade med sig av. De hade fått dem gratis på något event. De eventen var som fester där stora artister uppträdde, allt var väldigt creddigt.

Vi såg inte nikotinpåsarna som snus.

Vi sa inte att vi snusade utan så här: ”jag Lyftar” eller ”jag kör Velo”.

Jag är utbildad i strategisk kommunikation och PR och kan inte säga annat än att de här bolagen har varit skickliga. De har vänt en folkhälsotrend. De har lyckats få kvinnor att börja med nikotin, efter åratal av sjunkande sifror.

Jag är snusfri sedan våren 2022 men det var jobbigt att sluta. Jag har känt mig irriterad på tobaksbolagen som lyckades locka mig till detta, men jag var ändå 30 år och gjorde ett eget val. Att barn börjar snusa tycker jag är helt fruktansvärt. Barn ska inte åka in i ett beroende bara för att någon annan vill tjäna pengar.”

Foto: Martin Stenmark

Vanlig cigarettrök innehåller tusentals ämnen, som till exempel tjära, arsenik och cyanidväte. I den giftiga mixen har det varit svårt att skilja ut efekten av specifkt nikotin. Så trots att det har varit välkänt sedan decennier att vanliga cigaretter är mycket skadliga för kärlhälsan har det varit svårt att reda ut vad som orsakas av röken respektive nikotinet. I den kunskapsluckan har tobaksbolagen fört fram att rökfria cigaretter, det vill säga ecigaretter, är mindre skadliga. Och därmed ett bra alternativ för den som vill sluta med vanliga cigaretter.

Den här frågan är central i diskussionen kring nya tobaksprodukter. Är vejpande ett bra hjälpmedel för den som vill sluta röka vanliga cigaretter? Eller är det en inkörsport för unga personer som tidigare inte använt tobaksprodukter? Eller är de både och? Hur ska man i så fall vikta vinster mot skador?

NYLIGEN PUBLICERADE DEN vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine en studie som omfattade nära 1 250 rökare som ville sluta. De lottades mellan två grupper där den ena fck vanlig behandling för rökavvänjning plus gratis, valfria nikotinläkemedel och den andra vanlig rökavvänjning plus gratis e-cigaretter. Samtliga hade satt ett stoppdatum för sin rökning. Och när de följdes upp efter ett halvår hade 29 procent av vejparna lyckats sluta vid detta datum och därefter hålla sig rökfria, bekräftat med urinprover. I kontrollgruppen gick det trögare. Där hade endast 16 procent slutat på sitt planerade stopp-datum. Men vejparna höll hårdare i sin nikotinvana. Vid samma halvårsuppföljning hade 20 procent av dem som fck vejpa slutat helt med nikotin. I kontrollgrup-

”Varför ska man jämföra med något som är så oerhört skadligt för hälsan som just cigaretter? I så fall borde vi lyfta fram att vanliga cigaretter är mindre farliga än crack.”

Nya nikotinprodukter På

Fakta: Så påverkas hälsan

Vitt snus (nikotinpåsar/nikotinsnus). Kunskaper saknas, men nikotin är giftigt och starkt beroendeframkallande.

Brunt snus. Ökar risken för högt blodtryck, typ 2-diabetes samt risken att dö efter en hjärtinfarkt eller stroke. Snusning under graviditet ökar risken för komplikationer hos fostret och det nyfödda barnet. Risken ökar kanske för vissa cancerformer, som cancer i ändtarmen, men forskningsläget är oklart.

E-cigaretter (vejp). På kort sikt påverkas hjärtrytm och blodtryck och blodkärlens funktioner försämras. Luftvägarna blir akut trängre. Astmabesvär kan förvärras. Långtidsstudier saknas.

Vanliga cigaretter. Starkt vetenskapligt stöd för ökad risk för bland annat fera cancerformer, fera lungsjukdomar, fera hjärtoch kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och graviditetskomplikationer. Nikotin. Forskningen bygger till stor del på cell- och djurstudier, men det är känt från människostudier att kort efter nikotinanvändning försämras blodkärlens funktioner och puls och blodtryck ökar. Det är också känt att nikotin under graviditeten kan innebära risker för kvinnan, fostret och det nyfödda barnet.

Källor: Folkhälsomyndigheten rapport Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (2023) med fera.

pen var motsvarande sifra 34 procent. Dessutom hade de som fck vejpa mer lungbesvär, som till exempel hosta.

Betyder det att e-cigaretter är bra, eftersom de kan hjälpa folk att sluta röka? Eller är de dåliga, eftersom fer verkar stanna i ett nikotinberoende? Magnus Lundbäck betonar att det inte går att säga, eftersom det ena alternativet inte är långsiktigt utforskat – det saknas studier om vad e-cigaretter gör med hälsan efter decennier av bruk. – Industrin vill inget hellre än att sådana som jag säger att e-cigaretter är mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men varför ska man jämföra med något som är så oerhört skadligt för hälsan som just cigaretter? I så fall borde vi lyfta fram att vanliga cigaretter är mindre farliga än crack, men det gör vi inte. Det enda rimliga är att jämföra e-cigaretter med vanlig ren luft, att jämföra användande med icke användande, säger han.

De oberoende nikotinforskarna är påpassade av tobaksindustrin, berättar Magnus Lundbäck. Efter publiceringen av studien från 2016 hörde industrisponsrade forskare av sig till tidskriften med invändningar mot hur resultaten hade tolkats – alltså mot beskrivningen av e-cigaretter som skadliga. – Det tycker jag är helt i sin ordning.

Alla har rätt att kommentera forskning. Vi bemötte deras invändningar i ett svar som vi skickade till tidskriften. I en passage hade vi skrivit att våra kritiker hade intressekonfikter eftersom de var sponsrade av e-cigarettindustrin, säger Magnus Lundbäck.

Kort därefter dök det upp ett stämningshot i brevlådan. Avsändaren var de industrifnansierade forskarna. Tidskriften hade fått samma meddelande. Allt detta skedde i korrespondens innan publiceringen. Resultatet blev att tidskriften backade och stycket som belyste intressekonfikterna ströks. Resten publicerades.

– Vi har fer exempel på hur påpassade vi är. Till exempel fanns representanter för nikotinlobbyn på plats och flmade en hel disputation häromåret. Sedan gjorde de en minst sagt märklig sammanställning och publicerade i egen kanal, berättar Magnus Lundbäck. Lena Palmberg, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, beskriver en tobaksindustri som vill försköna bilden av de egna produkterna.

– De pratar gärna om harm reduction. De vill beskriva e-cigaretter som produkter som hjälper dem som redan röker att sluta med det. Och en del personer använder dem så, vilket är bra.

På djupet Nya nikotinprodukter

Men vi vet också att många börjar sitt nikotinbruk med de här produkterna så de är samtidigt inkörsportar. På det stora hela är e-cigaretter förluster för folkhälsan, säger hon.

Enligt Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor är användandet av e-cigaretter högst bland unga personer, i åldrarna 16 till 29 år.

– Det jag kan bidra med är att försöka göra så bra studier som möjligt för att påvisa hur de här produkterna påverkar hälsan. Och sedan kan jag försöka sprida den kunskapen, säger Lena Palmberg.

Ett projekt som pågår i hennes forskargrupp handlar om hur e-cigaretter påverkar lunghälsan. Det ska mynna ut i en doktorsavhandling som väntas bli klar hösten 2024. En del av forskningen bygger på material som har samlats in genom det så kallade BAMSE-projektet. Det handlar egentligen om astma och allergier men har med tiden vidgats till att omfatta fer frågeställningar.

I BAMSE ingår barn som är födda mellan åren 1994 och 1996. När de var mellan 22 och 25 år gamla besvarade de nya enkäter och lämnade nya prover. Det var mellan åren 2016 och 2019, då

”Vi ser något nytt hos dem som snusar vitt”

Karin Garming-Legert forskar om slemhinneförändringar i munnen. Hon berättar att de som använder nikotinpåsar ibland har en ny typ av förändring i munnen.

– Vi är vana vid att se så kallade slemhinnelesioner hos dem som använder brunt snus. Det är en lokal påverkan på slemhinnan precis där snuset brukar ligga. Om patien ten inte vill sluta är rådet att regelbundet byta plats för snuset.

Vad har ni sett hos dem som snusar vitt?

– En del av dem har mer utbredda lesioner som täcker större delar av slemhinnan, inte bara där snuset ligger. Lesionerna kan sträcka sig över hela sidan ovanför tandraden, ibland över båda sidorna. Det kan förekomma kraftig rodnad med tecken på infammation, ibland sår och blåsor. Det händer att patienter söker tandvård för de här problemen och så brukar det inte vara med snuslesioner orsakade av brunt snus.

Vad vet ni om orsakerna?

av att överkänslighet mot mint kan sprida sig så att man inte har kunnat använda till exempel vanlig tandkräm längre, men vi har ännu inte sett något sådant fall efter snusande av nikotinpåsar.

Hur ska ni ta reda på mer om det här?

– Jag handleder en studie som görs inom Folktandvården. Den omfattar

300 personer som använder brunt snus, vitt snus eller inga tobaks- eller nikotinprodukter alls. Vi ska till att börja med beskriva förekomst och utseende av lesioner i de här tre grupperna.

Vad vet man om brunt snus och munhälsa?

nya nikotinprodukter haft kortare tid på marknaden.

Totalt ingick 3 055 ungdomar i studien. Var tredje använde någon slags tobaksprodukt, dagligen eller ibland. Vanligast var cigaretter, som 20 procent använde, följt av snus, nyttjat av 15 procent. 3,9 procent av ungdomarna använde e-cigaretter.

Men kombinationsbruk var vanligt. Och de som använde både vanliga cigaretter och e-cigaretter hade mer lungproblem. Det var alltså vanligare med andningsproblem eller väsande andning hos dem som både vejpade och rökte än hos dem som endast rökte eller endast vejpade. Samma gällde för slembildning (ett behov av att hosta upp slem på morgnarna) samt återkommande problem med hosta. Resultatet bekräftar andra studier, som också har visat att kombinationsbruk verkar ge större lungpåverkan. – Vi vet inte vad det beror på. Men de smaktillsatser som fnns i e-cigaretterna är godkända som livsmedel. Det är inte undersökt vad som händer om man hettar upp dem till fera hundra grader och andas in dem. Det är klart att man får helt andra efekter av det än om man äter dem, säger Lena Palmberg.

EXAKT VILKA EFFEKTER har forskarna försökt ta reda på i en annan studie. Där har de använt sig av två lungmodeller gjorda av mänskliga lungceller. Den ena efterliknar vävnaden i de stora luftrören, bronkerna, den andra luftblåsorna längst ut på luftrörens grenar, alveolerna.

– Egentligen ingenting. Vi vet inte ens hur vanligt detta är. Men i vissa fall har vi tagit biopsier som ibland har visat tecken på att patienterna har fått en överkänslighetsreaktion. Det verkar vara särskilt vid mintsmak på snuset. Vi har tidigare erfarenhet

– Det bruna snuset kan ge blottade t andhalsar, med ilningar och sämre skydd mot karies och ibland estetiska förändringar. Brunt snus kan också ge missfärgade tänder och dålig andedräkt. Och snuslesioner är som sagt vanliga. Det har forskats mycket på dem för att se om de är en risk för allvarligare sjukdom, som munhålecancer. Forskningsläget är oklart när det handlar om brunt snus och munhålecancer.

Karin Garming-Legert är tandläkare och specialist i oro-facial medicin och forskar vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet.

Lungmodellerna har utsatts för pufar från e-cigaretter med två varianter av e-juice. En smakade hallon, apelsin, citron och lime, en annan mogna jordgubbar, söta äpplen och syrlig kiwi. E-juice utan nikotin eller med nikotin av svag styrka (3 mg/ml) användes.

Därefter har forskarna undersökt vad som händer i lungmodellerna, på cellnivå. Och fram träder ett svårtolkat mönster av bland annat tecken på vävnadsskador och infammatoriska svar. Skadeverkan av e-cigaretter är beroende av smakämne, nikotinnivåer, inställningar på e-cigaretten och är i olika konstellationer olika framträdande i olika delar av luftvägarna, alltså i bronkerna eller alveolerna.

En slutsats i studien är därför att det är svårt att förstå vilka hälsorisker man tar när man använder e-cigaretter. Det fnns mängder av smaker, wattstyrkan på batteriet (det vill säga värmen på

Foto: Gustav Gräll

”Det är svårt att nå fram till eleverna”

”Sedan hösten 2022 är jag rektor för en gymnasieskola. Innan dess var jag på grundskolan. Det är stor skillnad. På grundskolan kan jag införa regler när det gäller tobak och kontakta föräldrar. På gymnasiet där en stor del av eleverna är vuxna och myndiga är det mycket svårare.

Vi märker en kraftig ökning av snusande, framför allt bland tjejer. Numera städar vi prillor och inte tuggummin från golven.

Jag försöker prata med eleverna om hälsoaspekten av framför allt snus. Då brukar jag få höra att det vita snuset är ”fräschare” än både cigaretter och brunt snus. När jag påpekar att det är samma gift i alla produkterna, nämligen nikotin, är det svårt att nå fram. Motargumentet jag får är ”hur kan något som alla håller på med vara farligt?”. Det är normaliserat att snusa – vi är tillbaka på 70-talet, där vi var då med rökning.

Marknadsföringen kring de här produkterna är mycket aggressiv. Jag har listat mig på några sajter för att själv få se

och ta del av det. Ett av företagen låter som ett sminkmärke och säljer glittriga strassklädda dosor att lägga snuset i. De kallar sig för ett ”modemedvetet” företag och vänder sig uttryckligen till kvinnor.

Uppenbarligen vill väldigt starka marknadskrafter att våra ungdomar ska hålla på med det här. Det gör mig förbannad, rent ut sagt. Vi i vuxenvärlden har ett ansvar för att nästa generation får de bästa förutsättningarna och vi vet inte hur deras kroppar påverkas av de här produkterna. Ändå tillåter vi de här företagen att få unga tjejer att börja snusa genom att erbjuda glitterdosor och godissmaker.

Vi har förbjudit alkoholreklam och Marlboromannen känns väldigt omodern. Men är inte det här lika illa?”

SATU HARNESK

Ålder: 51 år.

Gör: Är rektor för Klara Teoretiska Gymnasium i Sollentuna.

På djupet Nya nikotinprodukter

e-juicen) kan justeras och man kan tillsätta nikotin av olika styrka eller avstå. Valen spelar roll för hur lungorna påverkas. Vad som är bättre eller sämre val går i dag inte att säga.

– Men vi vet tillräckligt för att kunna säga att oavsett hur man blandar eller ställer in så är det skadligt, säger Lena Palmberg.

SAMMANFATTNINGSVIS HAR forskarna svårt att uttala sig om hur farliga e-cigaretterna är, särskilt på lång sikt, men de kan se akuta efekter. När det gäller det vita snuset är kunskapsläget ännu skralare. Det är svårt att ens säga hur bruket av vitt snus egentligen ser ut.

Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, listar några statistikkällor som brukar användas i sammanhanget. Det är framför allt Folkhälsomyndighetens Hälsa på lika villkor, CAN:s nationella skolundersökning och Stockholm stads Stockholmsenkäten

”Det behövs mycket mer kunskap om hur snusanvändning under graviditet påverkar mammans och barnets hälsa.”

En navigering bland sifrorna ger bland annat detta: snusning bland fickor ökade kraftigt när det vita snuset gjorde entré. I början av 2010-talet hade 6 procent av tjejerna i gymnasiets andra årskurs snusat under de senaste 30 dagarna. 2023 är motsvarande sifra 22 procent. För killarna är sifran också ökande, men inte lika brant. I de här sifrorna ingår både brunt och vitt snus.

Fakta: Vad säger lagen?

På senare år har hälsoenkäterna börjat fråga om specifkt vitt snus. Först ut var CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, som frågat om vitt snus sedan 2021. I den senaste rapporten, som kom 2023, svarar 22 procent av fickorna och 27 procent av pojkarna i gymnasiets andra årskurs att de använt vitt snus de senaste 30 dagarna. Samtidigt sjunker sifrorna för rökning ganska stadigt. I jämnt sluttande grafer dalar mäns rökning sedan 1970-talet och kvinnors sedan 1990-talet, berättar Rosaria Galanti. – Den här jämna nedgången i rökning har pågått länge och kan inte tillskrivas den stora förändring i snusande som har skett de senaste åren, säger hon.

Den befntliga statistiken ger alltså inget stöd för påståendet att vitt snus skulle vara en produkt som folk går över till när de slutar röka. Men vad döljer sig egentligen bakom graferna? Alla dessa ungdomar som har använt

Lagen om tobak och liknande produkter omfattar bland annat vanliga cigaretter, e-cigaretter, brunt snus och heated tobacco products (HTP). Förbjuder försäljning av dessa produkter till personer under 18 år. Förbjuder marknadsföring av cigaretter, brunt snus och HTP, begränsar marknadsföring av e-cigaretter. Förbjuder rökning och vejpande i många miljöer, som restauranger och skolgårdar. Lagen om tobaksfria nikotinprodukter omfattar vitt snus (nikotinpåsar). Förbjuder försäljning till personer under 18 år och marknadsföring riktad mot dem som är under 25 år

Kommunerna har tillsynsansvar över butiker som säljer tobaks- och nikotinprodukter. De kan göra tillsynsbesök i butiker efter tips från allmänheten. Även otillåten marknadsföring kan anmälas till kommunerna.

En statlig utredning föreslog i mars 2024 förändringar i lagarna ovan. Enligt förslaget bör rökning, vejpning och snusande förbjudas under hela skoltiden, liksom langning av tobaks- och nikotinprodukter. Nikotinhalt i snus får vara högst 12 mg/ gram i snus, enligt utredningen.

Källa: Tobaksfakta.se, Riksdagen.se, En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23), Folkhälsomyndigheten med fera.

vitt snus de senaste 30 dagarna – hur ofta har de snusat? I vilka styrkor? Hur mycket nikotin har de fått i sig? Börjar de använda fer tobaksprodukter? Det hoppas Rosaria Galanti få undersöka i en studie som fortfarande är i planeringsfasen. Hennes förhoppning är att få följa ett antal ungdomar över tid, med frågor om hur deras tobaks- och nikotinbruk utvecklas och förändras.

Hon har redan gjort en sådan studie, då drygt 3 000 elvaåringar följdes med årliga kontroller fram tills de var 18 år gamla. När den studien gjordes (start 1998) fanns inte de nya tobaksprodukterna. Men följande visades om vanliga cigaretter och brunt snus: den genomsnittliga åldern för killars rökdebut var lägre än tjejernas, men tjejerna blev snabbare beroende. Många som började med cigaretter lade senare till snus, liksom många som började med snus också blev rökare. Hur motsvarande mönster ser ut för dagens ungdomar, som möter också de nya produkterna, är okänt.

– Det fnns bara ett sätt att ta reda på det och det är att följa en grupp ungdomar över tid, säger Rosaria Galanti. Äldre kunskap beskriver vilka faktorer som spelar roll för att någon ska börja röka eller snusa. En tydlig riskfaktor är att ha föräldrar eller (framför allt) kompisar som använder tobak. Det normaliserar bruket. En annan riskfaktor är psykisk ohälsa.

– Nikotin har en känsloreglerande efekt och kan lugna oro och ångest. Vi ser också att personer med vissa diagnoser, där adhd är ett exempel, använder nikotin i större utsträckning än andra, säger Rosaria Galanti.

Dessutom spelar makrosystemet, det vill säga samhällets policy, lagar och regler, roll. Den allra största förhindrandefaktorn kring tobaksbruk är ett högt pris.

– Det är belagt med mycket starkt vetenskapligt stöd. Högre pris förhindrar rökning i alla grupper, men framför allt hos unga personer, säger Rosaria Galanti.

DET FINNS MÅNGA frågetecken kring de nya tobaks- och nikotinprodukterna, särskilt kring det vita snuset. Men det är känt att bruket är utbrett bland unga kvinnor. Det här innebär en ökning av graviditeter där mamman snusar.

Svenska gravida kvinnor tillfrågas om sina tobaksvanor inom mödrahälsovården. Under 2016 uppgav 4,7 procent av de blivande mammorna att de snusade. 2022 var motsvarande sifra 7 procent.

– Vi vet att nikotin går över via moderkakan, så fostret har samma nivå av nikotin i blodet som mamman har, säger Cecilia Magnusson, professor i folkhälsoepidemiologi vid institutionen för global folkhälsa. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar ökar risken för komplikationer hos barnet om mamman snusar under graviditeten. Rent konkret innebär det en ökad risk för dödföddhet, för tidig födsel och störningar i det nyfödda barnets andningsreglering.

DEN NORSKA MOTSVARIGHETEN till Folkhälsomyndigheten gjorde 2019 en kunskapssammanställning om brunt snus. Där beskrivs också studier som med svagare vetenskapligt stöd pekar mot en ökad risk för gomspalt hos barnet samt eventuellt havandeskapsförlossning hos mamman.

Brunt snus innehåller fer skadliga ämnen än nikotin. Men i brunt snus är doserna av dessa så låga att det tros vara framför allt nikotinet som ger hälsoskadorna, berättar Cecilia Magnusson.

I det vita snuset varierar nikotinhalten. Vissa produkter har mycket höga nivåer – högre än i det bruna snuset.

– Det behövs mycket mer kunskap om hur snusanvändning under graviditet påverkar mammans och barnets hälsa, säger Cecilia Magnusson.

Hon ska tillsammans med kollegor granska information om över två miljoner graviditeter genom att använda sig av svenska hälsoregister, som det Medicinska födelseregistret och Graviditetsregistret. Där fnns massor av information om gravida kvinnors och nyföddas hälsa – allt från graviditetslängd till Apgarpoäng, den bedömning som görs direkt efter förlossningen och som beskriver hur det nyfödda barnet mår.

Gravida kvinnor tillfrågas om sina snus- och rökvanor inom mödrahälsovården. Även de svaren fnns i hälsoregistren. Men frågan som gravida mammor får om sitt snusbruk handlar endast om ”snus” – det är inte specifcerat om det rör sig om brunt eller vitt snus.

– Det är en svårighet vi behöver lösa som forskare. Men alla förändringar vi kan notera från 2016 är intressanta, säger Cecilia Magnusson.

Många blir inte tillfrågade av vården om sitt tobaks­ eller nikotinanvändande.

Sluta-Röka-Linjen slutarokalinjen.se 020-84 00 00

Ett recept för att sluta med nikotin

Tanja Tomson och kollegor har tagit fram ett stöd åt vårdpersonal vars patienter vill sluta med nikotin. Hur fungerar nikotinberoende?

– När man röker når nikotinet hjärnan inom tio minuter. Då frigörs dopamin som bland annat gör att man blir piggare – man får en ”nicko-kick”. När man snusar tar det lite längre tid innan nikotinet når hjärnan men istället är nikotinnivån i blodet högre under längre tid. Den som har använt nikotin ett tag behöver höja dosen för att få den där kicken av nikotinet. Efter ytterligare ett tag kan det uppstå oro och negativa känslor om nikotinet uteblir. Då får man ett sug efter mer. Hur gör man för att sluta?

– Bäst evidens har kvalifcerade rådgivande samtal i kombination med tillägg av nikotinläkemedel, som nikotinplåster eller tuggummi eller receptbelagda läkemedel. Det här är vård som bör erbjudas vuxna personer som röker dagligen, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Men vi vet att många inte får den här vården.

Många blir inte ens tillfrågade om sitt tobaks- eller nikotinanvändande. Vad beror det på?

– I studier har läkare sagt att de saknar tid och i viss mån kunskap. Hur forskar du om det här?

– Vi har tagit fram ett koncept som heter TOR, Tobaksavvänjning på recept, inspirerat av FAR, Fysisk aktivitet på recept. Det är ett nytt arbetssätt som gör det enklare att erbjuda kvalifcerad rådgivning och nikotinläkemedel. Behandlingen patienterna får är rådgivning om tobak i minst tio minuter, en skriftlig ordination om tobaksavvänjning och uppföljning vid minst ett tillfälle. Upplägget inför rökstoppet diskuteras med patienten, så behandlingen är individanpassad.

Hur efektivt är det?

– Vi har undersökt upplägget i en studie där 18 vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden ingick. Vid åtta vårdcentraler utbildade vi personalen i rökavvänjning och presenterade TOR. Resterande tio vårdcentraler utg jorde kontrollgrupp och där följde personalen vanliga rutiner. Där man använde TOR var 35 procent av dem som ville sluta rökfria ett halvår efter avslutad insats. På vårdcentralerna där man gjorde som vanligt var motsvarande sifra 13 procent.

Tanja Tomson är docent i Folkhälsovetenskap och forskar om bland annat tobaksavvänjning vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) vid Karolinska Institutet.

VILL DU SLUTA?

Är du pusselbiten vi letar efter?

På Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier när ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rätt studiedeltagare kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rädda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en pelare i Europas pandemiberedskap .

karolinska.se/vaccelerate

VACCELERATE har erhållit bidrag från EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, anslag nr. 101037867.

Operio är ett mobilt sterilzons- aggregat med integrerat eller avtagbart assistansbord, avsett för användning i den sterila operationszonen.

Med ett riktat ultrarent luftflöde skyddar Operio både sårområde och sårnära sterila instrument mot bakteriebärande partiklar.

Det finns idag över 800 installationer i EU inom alla typer av kirurgi, som också har resulterat i en mängd kliniska studier med övertygande resultat.

www.toulmeditech.com

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Hur kan barn sova så djupt?

Ett litet barn kan somna trots en fart fylld omgivning och kan fyttas runt hursomhelst utan att vakna. Vad i bar nets biologi är det som förklarar detta och som verkar saknas hos den vuxne människan?

/Hannes Ivert

Svar Det beror sannolikt på att relationen mellan vakenhet och sömn är omvänd under tidig utveckling. Det vuxna däggdjuret inklusive människan måste vara vaken större delen av dygnet och när det sover

vara relativt lättväckt ifall det hotas exempelvis av ett rovdjur.

Fostret befnner sig så gott som ständigt i ett tillstånd av aktiv sömn, motsvarande drömsömn eller så kallad REM-sömn (rapid eye movement).

När det växlar kortvarigt till passiv sömn kan det öppna ögonen, men är sannolikt då ej vaket. Även spädbarnet tillbringar en större del av dygnet i ett sömntillstånd, särskilt om det är för tidigt fött.

Om den vuxna individen blir skrämd och väcks upp reagerar han eller hon med en kamp- och fyktreaktion och hjärtklappning på grund av ett adre nalinpåslag. Fostret och det omogna spädbarnet reagerar omvänt med en paralysreaktion, varvid det slutar röra sig och får ett pulsfall. Det är en adek vat reaktion som även fnns hos andra djur, exempelvis kaninungar och lamm som genom att spela döda kan undvika att bli rovdjursofer.

Tack för din fråga, du får en fn vattenfaska hemskickad. / Redaktionen

Den biologiska orsaken till skillnaden mellan ungar och vuxna kan vara att ett område i hjärnstammen som kallas locus coeruleus mognar först senare under utvecklingen. Detta lilla nervknippe utlö ser en uppväckningsreaktion vid stress genom frisättning av noradrenalin, vilket aktiverar hjärnan.

Att det lilla barnet sover mycket och helst ostört är sannolikt bra för hjärnans utveckling. Intressant är att foster och spädbarn verkar kunna lära sig exempel vis språkljud under sömn.

/

Hugo Lagercrantz

Professor emeritus i barnmedicin särskilt nyföddhetsmedicin

Att må sämre efter varje träningspass är ovanligt.

Varför mår jag inte bra av träning?

Jag har förstått att andra mår bra av att träna. Men detta har jag aldrig upp levt. Vad kan det bero på och går det att göra något åt det? För även om jag vet att jag måste träna för att kroppen ska må bra så vore det ju trevligt att inte må sämre efter varje träningspass än jag gjorde innan. /Helena

Svar Vid träning utsöndras en rad ämnen, exempelvis dopamin, noradrenalin och endorfner, som man ofta tillskriver de positiva efekter människor upplever under och efter ett träningspass, såsom ökad koncentration, motivation och glädje. Forskning har dock visat att det fnns stora skillnader i hur människor upplever träning. De festa upplever till fredsställelse och ökat välbehag medan vissa upplever mer negativa känslor. Vår inställning till träning, om vi tränar och hur mycket, är starkt kopplat till ge netiska faktorer. Hur vi känslomässigt upplever träningen verkar också kunna förklaras av våra gener. Föga förvånan de upplever individer som ofta är fysiskt

aktiva i högre grad välbefnnande under träning jämfört med individer som inte tränar lika mycket. Med det sagt, att må sämre efter varje träningspass är ovanligt, och utan närmare detaljer är det svårt att svara på om det kan fnnas medicinska orsaker.

Chansen är större att du fortsätter med en träningsform som du gillar och känner att du har fallenhet för. Kan ske fnns träningsformer du inte har utforskat? Vissa upplever mer välbehag av lågintensiv aktivitet medan andra mår bra av att bli riktigt trötta. Extern motivation, som att sätta upp ett mål eller vissheten om att du kommer bli starkare och få en bättre hälsa på lång sikt, kan hjälpa dig att utstå ett visst obehag för stunden. Kom ihåg att även korta träningspass kan ha goda efekter. Om du inte hittar en träningsform du gil lar, försök få in fysisk aktivitet i vardagen (en klyscha, jag vet, men sann) för att upprätthålla kondition och styrka.

/ Helena Wallin Forskare inom arbetsfysiologi

Varför hör jag ALLT?

Jag hör ljud som det egentligen inte skulle vara möjligt att höra, som till exempel när telefonen ringer hos grannen på andra sidan gatan. Om jag är ute och äter kan jag ha svårt att sortera det som sägs. Om ett ljud kommer plötsligt kan det smälla till som en explosion i huvudet. Är det verkligen normalt eller fnns det en diagnos för detta? /Gun

Svar Du beskriver hyperakusi, en extrem känslighet för vardagens ljud eller ljudin tolerans. Det ska inte förväxlas med den ljudöverkänslighet som förekom mer hos personer med hörselnedsätt ning och innebär att hörstyrkan ökar väldigt snabbt från ingenting till för starkt ljud – en ”ketchupefekt”.

Vi vet inte säkert hur vanligt hypera kusi är, men enligt enstaka studier har cirka 8–9 procent av befolkningen över 18 år denna åkomma. Möjligen fer kvinnor än män. Uppkomstme kanismen är inte klarlagd men både f ysiska och psykologiska faktorer påverkar. Hyperakusi förekommer ofta i kombination med tinnitus, men även i samband med tillstånd som migrän, Ménières sjukdom, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Störningen ligger sannolikt i det cen trala nervsystemet, och båda öronen påverkas nästan alltid.

Besvären brukar delas in i tre kategorier: Den första gäller upplevd smärta i samband med ljud. Den andra innebär mer ljudirritation än smärta och den tredje gäller rädsla att bli skadad när man utsätts för ljud. En spe ciell form av hyperakusi är misofoni, där individen är överkänslig mot vissa vardagsljud, som när någon sväljer, smaskar eller petar på sina naglar.

Eftersom mekanismerna inte är kända så fnns ingen evidensbaserad behandling. De behandlingar som används är kognitiv beteendeterapi (KBT), viss form av ljudstimulering, avslappningsövningar och fysioterapi. Vid misstanke om hyperakusi krävs utredning av hörselkunnig läkare. I Stockholmsregionen bör man be att få remiss till Hörsel- och Balanssektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset. /

Sten Hellström

Senior professor och specialist i öron- näs- och halssjukdomar

Stress och ångest är fysiologiskt sett samma sak.

Är det skillnad mellan stress och ångest?

Finns det några fysiska skillnader mellan att ha stress och ångest eller är det samma hormon som utsöndras men att vi uppfattar det annorlunda? /Lisa

Svar Det är en viktig och vanlig fråga du ställer. Det som händer i kroppen vid stress och ångest är egentligen precis samma sak. Det är vårt autonoma nervsystem som reagerar på någon händelse eller förändring och förbereder oss för att hantera situationen. Det autonoma nervsystemet påverkar alla funktioner i vår kropp och svarar på signaler både inifrån kroppen, exempelvis en smärt signal eller en tanke, och utifrån, exem pelvis ett obehagligt ljud i natten eller en anklagelse från chefen. Reaktionen påverkas i intensitet och varaktighet av hur du tolkar situationen och det som händer i din kropp.

Så varför kallar vi vissa reaktioner för stress och andra för ångest? Det är förmodligen mest en språkfråga som

har att göra med vad som är socialt brukligt och acceptabelt, samt vad som drog igång den fysiologiska reaktio nen. Vi är till exempel mer benägna att använda begreppet ”stress” om vi upplever en stor arbetsbelastning eller tidspress, medan vi kanske oftare använder begreppet ”ångest” om vi upplever en malande oro över hur det ska gå framåt. En del kopplar ångest till en extremt kraftig fysiologisk reaktion som för tankarna till ”panikångest” eller en ”ångestattack”. Sådana kraftiga reaktioner handlar ofta om att man tolkar den autonoma reaktionen som farlig i sig, vilket gör att systemet drar igång ytterligare. Men i grund och bot ten handlar både ångest och stress om en ofarlig grundläggande funktion som fnns hos människor och djur och som är helt nödvändig för att vi ska kunna anpassa oss efter omständigheter och hantera utmaningar på ett optimalt sätt.

/ Elin Lindsäter Forskare i klinisk psykologi

Hur hänger radon och rökning ihop?

Är radon farligt om ingen i familjen röker? /Johan

Svar Exponering för radon i bostäder ökar risken för lungcancer, både hos rökare och icke-rökare. Den absoluta riskökningen är störst hos rökare, bland annat eftersom bakgrunds risken är högre i denna grupp. Även exponering för miljötobaksrök, så kallad passiv rökning, ökar risken för lungcancer. Det är dock oklart om passiv rökning samverkar med radonexponering vid uppkomst av lungcancer hos icke-rökare, främst på grund av allt för få studier.

I avsaknad av säkra underlag om motsatsen måste radonexponering anses vara en riskfaktor för lungcan cer, även hos icke-rökare som inte ut sätts för miljötobaksrök. I vårt land är radon i bostäder den näst viktigaste orsaken till lungcancer, efter rökning, och beräknas orsaka cirka 500 lung cancerfall årligen, varav huvuddelen hos rökare.

/

Göran Pershagen

Professor i miljömedicin

Fråga och vinn!

Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Bästa frågan får en present. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ ki. se

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Kvinnor med obesitas rekommenderas idag att gå upp i vikt under graviditeten men en ny studie tyder på att det inte behövs.

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten

ENLIGT INTERNATIONELLA riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, att gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem.

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte fnns några ökade hälsoris ker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos

kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker. Studien stödjer tidigare upp maningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. – Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida upp

datering av nationella och internatio nella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för över 15 700 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm–Gotland perinatal kohorten). Drygt 11 600 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesi tas klass 2 och drygt 900 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.

TIO KÄNDA RISKER förknippade med viktuppgång under graviditet studera des: havandeskapsförgiftning, gravidi tetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjuk dom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarns död. Riskerna viktades sedan bero ende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått.

Sammantaget visar studien inga öka de hälsorisker vid en viktuppgång un der nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på cirk 20 procent.

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson.

Resultaten indikerar också att det fnns anledning att ge särskilda rekom mendationer till kvinnor med obesitas klass 3. Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt.

Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obe sity: a population-based cohort study Johansson K, Bodnar LM, Stephansson O, Abrams B, Hutcheon JA

The Lancet mars 2024

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman

Många får betablockerare i onödan

EFTER EN AKUT hjärtinfarkt får pa tienterna i dag regelmässig betablock erare utskrivet. Men de patienter som drabbats av en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion i efterförlop pet har ingen nytta av denna behand ling, visar en ny studie. Resultaten kommer att förändra hur patienterna behandlas framöver, menar forsk ningsledaren och sisteförfat taren till studien, profes sor Tomas Jernberg vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.

– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis, säger han.

Projektet har letts av forskare vid Ka rolinska Institutet, Lunds och Uppsala universitet. Drygt 5 000 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland som drabbats av en liten hjärt infarkt lottades till att antingen få eller inte få betablockare vid utskrivning. Ingen skillnad sågs mellan grupperna. Tomas Jernberg vill varna patienter från att avsluta sin behandling på eget bevåg.

– Det är jätteviktigt att man pratar med sin doktor innan man avslutar någon hjärtmedicinering, säger han.

Beta-blockers after myocardial infarc tion and preserved ejection fraction Yndigegn T, Lindahl B, Mars K, Alfredsson J, Benatar J, Brandin L, Erlinge D, Hallen O, Held C, Hjalmarsson P, Johansson P, Karl ström P, Kellerth T, Marandi T, Ravn-Fischer A, Sundström J, Östlund O, Hofmann R, Jernberg T NEJM april 2024

Ny kunskap om befruktningen kan leda till nya icke­hormonella preventivmedel.

Så skyddas ägget mot befruktning av fera spermier

BEFRUKTNINGEN hos däggdjur börjar med att en spermie fäster till äggcel lens omgivande hölje. Ägghöljet består av långa kedjor av proteiner, så kallade flament, som spermien måste pene trera för att kunna smälta samman med ägget. Nu har ett internationellt fors karlag kunnat visa att ägghöljet stramas åt efter att ägget har blivit befruktat av en spermie. Detta förhindrar att fera spermier smälter samman med ett enda ägg, vilket är ett dödligt tillstånd för embryot. Förändringarna i ägghöljet efter befruktningen är också avgö rande för kvinnans fertilitet eftersom de skyddar det växande embryot tills det implanteras i livmodern. Den nya kunskapen kan därför få betydelse för utvecklingen av icke-hormonella pre ventivmedel som stör bildandet av ägg höljet. Dessutom förklarar studien hur mutationer i gener för ägghöljet orsakar kvinnlig infertilitet genom att förändra dess struktur.

LISTA Fler nya topp publikationer

Inget samband mellan para cetamol under graviditeten och adhd eller autism hos barnen

Acetaminophen use during preg nancy and children’s risk of autism, adhd, and intellectual disability

Ahlqvist VH, Sjöqvist H, Dalman C, Karlsson H, Stephansson O, Johansson S, Magnusson C, Gardner RM, Lee BK

JAMA april 2024

Förebyggande ballongvidgning gav inte bättre prognos

FFR-guided complete or culprit only PCI in patients with myocardial infarction

Böhm F, Mogensen B, Engstrøm T, Stankovic G, Srdnaovic I, Lønborg J, Zwackman S, Hamid M, Kellerth T, Lauermann J, Ka jander OA, Andersson J, Linder R , Angerås O, Renlund H, Ērglis A, Menon M, Schultz C, Laine M, Held C, Rück A, Östlund O, James S

New England Journal of Medi cine april 2024

Så tar sig Krim-Kongo blödar febervirus in i våra celler Crimean-Congo hemorrhagic fever virus uses LDLR to bind and enter host cells

Ny forskning kan innebära att läkemedelsbehandlingen efter hjärtinfarkt blir enklare och billigare för många patienter.

– Vi hoppas att vår studie kan underlätta diagnostise ring av kvinnlig infertilitet och eventuellt även bidra till förebyggandet av oönskade graviditeter, säger Luca Jovine, professor vid institutionen för biove tenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett forskningen.

ZP2 cleavage blocks polyspermy by mo dulating the architecture of the egg coat Nishio S, Emori C, Wiseman B, Fahren kamp D, Dioguardi E, Zamora-Caballero S, Bokhove M, Han L, Stsiapanava A, Algarra B, Lu Y, Kodani M, Bainbridge RE, Komondor KM, Carlson AE, Landreh M, de Sanctis D, Yasumasu S, Ikawa M, Jovine L Cell mars 2024

Monteil VM, Wright Matheus Dyczynski SC, Kellner MJ, Ap pelberg S, Platzer SW, Ibrahim A, Kwon H, Pittarokoilis I, Mirandola M, Michlits G, Devignot S, Elder E, Abdurahman S, Bereczky S, Bagci B, Youhanna S, Aastrup T, Lauschke VM, Salata C, Elaldi N, Weber F, Monserrat N, Hawman DW, Feldmann H, Horn M, Pen ninger JM, Mirazimi A

Nature Microbiology mars 2 024

Covid-vaccin till gravida säkert för barnen

Neonatal outcomes after covid-19 vaccination in pregnancy

Norman M, Magnus MC, Söder ling J, Juliusson PB, Navér L, Ör tqvist AK, Håberg S, Stephans son O

JAMA februari 2024

Aktuellt på KI

För fer tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender

Aktiviteter med Karolinska

Institutet

23

MAJ

Föreläsning

Is music special as a cue for autobiograp hical memories?

Kelly Jakubowski, As sociate Professor in music psychology, Department of Music, Durham University, talk about their research about the complex relation ship between music and autobiographical memory.

När: 23 maj kl 14.

Var: Inghesalen, Widerström ska Huset, Tomtebodavägen 18, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Mer information och registrering: john.sennett@ki.se

Telefon: +46852486248

24

MAJ

Disputation

Emilie Helte at the Institute of Environ mental Medicine,

Karolinska Institutet, is defen ding her thesis with the title ”Exposures through drinking water and risk of chronic disease”.

När: 24 maj kl 09:15.

Var: Andreas Vesalius, Berzelius väg 3, Campus Solna

Seminarium

27

MAJ

”Host tissue re sponses to bacterial infection: A story of Mice and Men” med docent

Keira Melican, institutionen för neurovetenskap, Karolin ska Institutet.

När: 27 maj kl 13–14.

Var: Biomedicum, rum D1012, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Mer information: itziar.martinez. gonzalez@ki.se

kafemöte med Jessica Gong, Universit y College London.

När: 29 maj kl 9.

Var: Online via zoom, se ki.se/ kalender

Disputation

10 JUN

Jefrey CaselyHay ford is defending his thesis with the title ”Should I stay, or should I go”: A study on teachers’ motivation to stay at their workplace”.

När: 10 juni kl 10.

Var: Nobels väg 12B, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Seminarium: Rising Waters, Rising Health Challenges – What can we learn from the Italian food experience? Floods and other forms of extreme weather events are occurring ever more fre quently, and societies must prepare for it, on a national, regional and local level. In this seminar we will focus on how research can contribute to increased preparedness and improved response.

19 JUN

ALMEDALEN

Är du i Visby sista veckan i juni? Forskare från Karolinska Institutet medverkar i en rad programpunkter under Almedalsveckan, se ki.se/kalender

Studiebesök

28

MAJ

Skolklasser kan nu boka in besök på nya The Cell, ett samarbete mellan Tekniska och Karolinska Institutet. Just nu pågår en utställning av den australiensiska konstnären och forskaren Helen Pynor. När: Öppettider och mer informa tion, se thecell.se

Var: The Cell, Forskaren, Haga plan 4, Stockholm.

Föreläsning: ”Sex diference in dementia: from tra ditional risk factors to exposomes” Centrum för alzheimerforsk ning ordnar digitalt morgon

29

MAJ

När: 19 juni kl 13–15.

Var: Online via zoom.

Anmälan: giorgia.solda@ki.se

Seminarier

25

JUN

Forskare från Karo linska Institutet del tar i seminarier, före läsningar och paneldebatter under Almedalsveckan.

När: 25–28 juni.

Var: Almedalen, Visby, Gotland.

S 9 EP

Inspirationsföreläs ning: Bäckenbotten hälsa – att lyfta det dolda

På Fysioterapins dag bjuder fysioterapeutprogrammet och avdelningen för fysiote rapi in till inspirationsföre läsning med efterföljande mingel på temat bäckenbot tenhälsa. Varmt välkomna!

När 9 september kl 15–17.

Var: Campus Flemingsberg, för exakt lokal se ki.se/kalender

Anmäl ditt intresse senast den 4 juni till anna.pettersson@ki.se Telefon: +46 8 524 888 60. Foto: Cecilia Odlind

Söker man på ordet oro får man över två miljarder träfar.

Intresset för Tove Wahlunds och Erik Anderssons nya bok bör vara stort.

Ohjäpsam oro kan

avhjälpas i fem steg

ORO KAN VERKA väldigt onödigt. Men faktum är att förmågan att tänka framåt har ett enormt överlevnadsvärde, enligt förfat tarna till en ny bok.

Orosboken

Erik Anders son och Tove Wahlund (Natur & Kultur)

– Orostankar är ett sätt för oss människor att förbereda oss på utmaningar och problem som kan uppstå i framtiden, säger Erik Andersson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som skrivit boken tillsammans med kollegan Tove Wahlund vid samma institution.

För mycket oro kan dock resultera i att man fastnar i orostankar, får svårt att koncentrera sig eller sova och mår sämre psykiskt. Att ständigt söka lugnande besked från sin omgivning eller hela tiden försöka minimera eventuella risker är inte lugnande i längden, visar forskning. I sin nya bok presenterar författarna en vetenskapligt utvärderad metod som i fem steg kan minska det som författarna kallar ohjälpsam oro.

– Det handlar bland annat om att lösa det som går att lösa, att kontrollera lagom och konkurrera ut oron med annat. Men helt förvinner den inte, har man en hjärna så kommer den förmodligen att oroa sig emellanåt, det är högst mänskligt, säger Tove Wahlund. Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

Mitt i krisen

Maja Fjaestad och

Emma Lennartsson (Volante)

Hur var det att arbeta som stadssekreterare när pandemin bröt ut?

Maja Fjaestad är idag expertkoordi nator på Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet men var tidi gare stadssekreterare vid Social departementet. I en ny bok berättar hon och kollegan Emma Lennarts son från deras perspektiv om den svenska pandemihanteringen.

Från Hamlet till pandemier

Lisbeth Sachs (Fri tanke)

Lisbeth Sachs är medicinsk antropolog och anknuten till Ka rolinska Institutet. I en ny essäbok skildrar hon olika kulturers synsätt på existentiella frågor om sjukdom, liv och hälsa.

Inre hållbarhet – för dig som arbetar med människor

Anna Ehnvall, Maria Niemi & Anna Rask Sanchez (Parus förlag)

Hälso- och sjukvårdspersonal och andra yrkeskategorier som möter många människor skattar en högre grad av stress än många med andra yrken. Men erfarenhet och forskning visar att det är möjligt att värna om förmågan att känna medkänsla sam tidigt som man tar hand om sitt eget välmående. Det menar författarna, däribland forskaren Maria Niemi vid Karolinska Institutet, i en ny bok.

Naturens intelligens

Peter Stenvinkel (Lava Förlag)

En ny bok skriven av professor Peter Sten vinkel vid Karolinska Institutet, diskuterar hur naturens inneboende intelli gens kan användas för att uppnå ett friskare åldrande och förbättra den planetära hälsan.

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Martin Stenmark

”Det har blivit ett så fnt projekt”

En ALS-anhörigs förslag gjorde intryck på Caroline Ingre. Resultatet blev en biobank och en studie som involverar alla ALS-drabbade i Stockholm.

”Min avhandling handlade om genetiken bakom den neurodegenerativa sjukdomen ALS, men sedan dess har jag breddat mitt perspektiv. Ett avgörande ögonblick var när en ALS-drabbad patients make uttryckte sin frustration över vården och sade: ‘Hur kan ni vara så ointresse rade av min frus historia? Ni borde samla in all tillgänglig information från era patienter om ni vill lösa gåtan.’

Jag tyckte kommentaren var klockren. Kända genetiska mutationer förklarar runt 10 procent av sjukdomen, men 90 procent beror på andra fakto rer som vi behöver förstå bättre. Det fanns också en känsla hos patienterna av att inte ses som indivi der av vården, utan att reduceras till en diagnos.

Jag bestämde mig tillsammans med andra forskare för att starta en fall-kontrollstudie där vi frågar alla nya ALS-patienter i Stockholm och deras anhöriga om att vara med och bidra med detaljerad information om sin sjukdomshistoria, livsstil och miljöexponeringar. Vi skapade också en biobank där vi samlar olika vävnadsprover från patienterna och deras anhöriga.

Idag, tio år senare, har vi en databas med över 500 ALS-patienter, vilket är många med tanke på hur ovanlig sjukdomen är. Det fungerar som en referensstudie av sjukdomens naturliga förlopp som till exempel läkemedelsbolag ofta vill jämföra sina data med. Tio doktorsavhandlingar och tjugo vetenskapliga publikationer har skrivits utifrån materialet.

Namn: Caroline Ingre.

Titel: Forskare vid Institutionen för klinisk neuro vetenskap.

Vi har bland annat upptäckt att vissa mönster i immunförsvaret kan kopplas till längre överlev nad, vilket har lett till en pågående läkemedels prövning där vi försöker påverka immunceller för att förbättra patienternas tillstånd.

Det har blivit ett så fnt projekt, med hög med verkan från patienterna som verkligen vill bidra, och som har genererat mycket kunskap. Det saknas fortfarande ett botemedel, men växande allmän medvetenhet, ökad delaktighet och den in tensiva forskning som pågår gör att ALS-patienter känner mer hopp idag än för tio år sedan.”

Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt

bokning-aulamedica@ki.se

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer

• Toppmodern teknik

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Stora utställningsytor

• Fina foajéer för mingel

• Restauranger och café i huset

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

EN LIFE SCIENCE-SCEN SOM BERÖR

The Cell är allmänhetens backstagepass till nya Forskaren, i hjärtat av Stockholms vetenskapsstad. Här möts besökare av konstverk som utforskar vetenskapliga upptäckter och frågor om livet. Här blir vetenskap levande och begriplig genom utställningar, upplevelser och samtal.

Välkommen till en plats där forskare, konstnärer, studenter, skolelever och nyfkna människor kan mötas för att lära, inspireras, utforska och diskutera de stora frågorna.

The Cell är en del av Tekniska museet med Karolinska Institutet som kunskapspartner.

Helen Pynor and Peta Clancy, The Body is a Big Place, 2011-2013. Visas på The Cell april 2024 till april 2025.