PÅ DJUPET
Strålbehandling laddas med ny energi
UKRAINA
De främjar hälsa i krigets skugga
TIDSLINJE
Vägen till uppfyllt hiv-mål
Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.
Nytt avsnitt varje onsdag!
Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna
Följ oss också på Instagram.
Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.
Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.
Ditt bidrag gör skillnad!
7 För första gången minskar risken för hudcancer bland unga
10 Proteinkonst gav Nobelpris
11 30 år med Medicinsk Vetenskap
14 Basal upptäckt fck årets Nobel pris i fysiologi eller medicin -
22 Slem skyddar din kropp och ger hopp om nya behandlingar
12 Forskare ser stödbehov för adopterade
16 Tre som bedriver studier mitt under brinnande krig
28 Anna Wredenberg studerar mitokondriernas hemliga liv
50 Mors ord löste forskningsgåta
32 Dödsdom för cancerceller
36 Snabbguide och milstolpar
37 Lokal strålning ger färre biverkningar
39 Loke strålbehandlades som barn: ”Det var fruktansvärt jobbigt”
8 I korthet
13 Utblick
20 Tidslinjen
43 Frågor och svar
46 Topplistan
48 Kalendarium
49 Boktips
Dedikerad. Genom att ta reda på mer om hur mitokondrier fungerar i cellen hoppas Anna Wredenberg hitta bättre behandlingar vid medfödda metabola sjukdomar.
Strålande. Energi stoppar cancerceller.
Soligt minne. Mona Ståhle löste en forskningsfråga på ett oväntat sätt.
Psykologhjälp. Han stöttar ukrainare på plats.
Snorigt. Så tar du bäst hand om dina slemhinnor.
ITRETTIO ÅR HAR Medicinsk Vetenskap bevakat forskningen vid
Karolinska Institutet. Vissa forskare som är mångsidiga och varit med länge har synts fera gånger i tidningen. Men hur är det med kropps delar, molekyler och behandlingar? När vi samlade alla omslag till en utställning på vårt jubileumsevent gick det att se vissa trender.
Hjärnan återkommer oftare än andra kroppsdelar. Antagligen eftersom den är unikt central i våra liv och märklig på många sätt - bland annat är den ju den enda kroppsdel som både ställer och väcker frågor. Hur tidiga upplevelser kan man till exempel minnas? Läs ett svar på sid 44.
Immunsystemet är också en återkommande huvudspelare i allt från kampen mot covid-19 till autoimmuna sjukdomar. Hiv in fekterar immunförsvarets T-celler och gömmer sig i arvsmassan vilket har gjort det mycket svårt för forskarna att utveckla ett botemedel. Men forskningen har gjort fantastiska framsteg när det gäller till exempel behandling. Sverige har varit framgångsrikt i att tillämpa framstegen och är det första landet att uppfylla Världshälsoorganisationens mål i kampen mot hiv-epidemin. Läs mer om det i tidslinjen.
Mitokondrierna, även kända som cellens kraftverk, är kanske något mindre uppmärksammade – men lika livsviktiga. I det här numret inter vjuar vi Anna Wredenberg som har bestämt sig för att lösa mitokondrier nas mysterier. Det kan leda till att svåra ärftliga sjukdomar kan diagnosti seras och förhoppningsvis behandlas.
Strålbehandling är en klassisk hörnpelare i cancerbehandling som vi har återkommit till fera gånger. Målet är nu som då att öka efektiviteten och minska biverkningarna. Men det går framåt – i fördjupningen i det här numret berättar forskarna exempelvis om nya typer av målsökande radioaktiva läkemedel som förhoppningsvis ska kunna rå på spridda cancerceller i kroppen.
Och just när vi trodde att vi skrivit om alla viktiga RNA-molekyler – till exempel budbärarRNA som låg till grund för de första covid-19 vaccinen – tillkännagavs ett Nobelpris för upptäckten av ännu en variant – mikroRNA. Självklart kan du läsa mer om det i det här numret.
Det är hög tid att också introducera en nykomling –slemmet. Det förknippas till vardags kanske mest med snoriga barn och sniglar, men slem har livsviktiga funktio ner i kroppen och har till och med potential att fungera som läkemedel.
Trevlig läsning!
Jenny Ryltenius Medicinjournalist
Jenny Ryltenius är medicin journalist och har en bakgrund som sjuk sköterska. Hon är chefredaktör för patienttidningen CeliakiForum och frilansar åt olika special tidningar för sjuk vårdspersonal och medicin intresserad allmänhet.
Arad Golan Coll Illustratör
Arad Golan Coll är en frilansan de illustratör baserad i Malmö som jobbar främst åt tidningar och tidskrifter i både Sverige och ut landet. Han älskar att grotta ner sig i idéer och skissa upp fna kompositio ner. Men mest av allt älskar han trycktekniker!
Johanna Aggestam Frilansjournalist
Johanna Aggestam arbetar som frilansskribent och foto graf med fokus på samhällsfrågor, psykologi och forskning.
Går i gång på oväntade histo rier, väjer inte för det svåra – och är obotligt nyfken på människor! Utanför arbetstid återfnns hon ofta i löparspåret.
Dessutom: Anna Björklund, Annika Lund, Felicia Lindberg, Linnea Bengtsson, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén Foto: Joel Nilsson, Privat
Ansvarig utgivare
Peter Andréasson
Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet
Chefredaktör
Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se
Redaktör
Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se
Kontakt
E-post: medicinskvetenskap@ki.se
Art Director
Jesper Möller jesper.moller@ci.se
Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com
Redaktionsråd
Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer
Omslagsfoto
Getty Images
Tryck
Stibo Complete
Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap
Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet.
Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, podd avsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning.
Anmäl dig till utskick via: -
www.dackteam.se
köp däck hos docent däck
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117
Stockholm
Tel: 08-33 58 51
Mail: docent@docent.se vet vilka däck du behöver
KI Alumni är ett globalt, professionellt och socialt nätverk för alla alumner som vill hålla kontakten med Karolinska Institutet.
• Gå på föreläsningar, återträffar och håll kontakten med andra alumner.
• Få vårt nyhetsbrev och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.
• Medlemskapet är kostnadsfritt.
Risken för unga vuxna att drabbas av hudcancer, malignt melanom, minskar nu för första gången i Sverige, enligt en studie där forskare från Karolinska Institutet har analyserat data från det svenska melanomregistret.
Resultatet visar att kurvorna över nyinsjuknande hos personer över 50 år stadigt pekar uppåt, men för åldersgrupperna yngre än 50 år börjar kurvorna över nyin sjuknandet gå ner runt 2015.
– Det är första gången vi ser detta i Sverige, och vi är faktiskt första europeiska land som rapporterar om en nedgång, säger Hildur Helgadottir, docent i onkologi vid institutionen för onkologi patologi, Karolinska Institutet, samt överläkare vid Karolinska Universitets sjukhuset.
Ökad medvetenhet om solskydd och minskad tillgång till solarier har bidragit, menar hon.
– Den första nationella kampanjen ”Sola Säkert” på 90-talet pekade sär skilt ut vikten av att skydda barnen. Ungefär 20 år senare tror vi att det lett till minskat insjuknade hos yngre vuxna, säger Hildur Helgadottir.
Ökad användning av mobil telefoner och datorer har också gjort att barn och ungdomar sitter mer inne och utsätts inte för solljus på samma sätt i dag. Dessutom har invand ringen gjort att det fnns fer individer i Sverige med en mörkare pigmentering som tål solen bättre. JAMA Dermato logy september 2024
SOLKLAR KOPPLING
Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i pigmentcellerna i överhuden. Det fnns en tydlig koppling mellan hudcancer och solens ultravioletta strålning som orsakar skador i cellernas arvsmassa.
Forsknings nyheter hämtade från nyheter.ki.se
”Många yogapositioner stärker bäckenbotten och det kan motverka urinläckage.”
Marian Papp, som undervisar om hur yoga kan användas som kompletterande behandling vid Karolinska Institutet, kom menterar en studie om hur yoga kan hjälpa vid urinläckage. Källa: Aftonbladet
Att motionera samt avstå rök ning och kraftig alkoholkonsum tion kan göra dig biologiskt yngre.
Accelererat. Typ 2-diabetes är en känd riskfaktor för demens men det är oklart hur diabetes och dess förstadier, så kallad prediabetes, påverkar hjärnans åldrande. Nu visar en omfattande hjärnavbildningsstudie att både diabetes och prediabetes kan kopplas till snabbare åldrande av hjärnan. Studien omfattade drygt 31 000 personer utan demens från UK Biobank i åldern 40–70 år som genomgått en magnetkameraundersökning av hjärnan. Forskarna använde en maskininlärningsmetod för att uppskatta hjärnans ålder i förhållande till personens kronologiska ålder.
Prediabetes och diabetes kunde kopplas till 0,5 respektive 2,3 år äldre hjärna än den kronologiska åldern, och vid dåligt kontrollerad diabetes såg hjärnan drygt fyra år äldre ut. Vid diabetes noterade forskarna även att gapet mellan hjärnålder och kronologisk ålder ökade något över tid. Dessa sam band försvagades avsevärt hos personer med hög fysisk aktivitet som avhöll sig från rökning och kraftig alkoholkonsumtion.
– Att ha en hjärna som ser äldre ut i förhållande till sin kronologiska ålder kan tyda på avvikelser från det normala åldrandet och utgöra en tidig varningssignal för demens. Det positiva är att det verkar som att personer med diabetes skulle kunna påverka sin hjärnhälsa genom att leva hälsosamt, säger studiens förstaförfattare Abigail Dove, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Diabetes Care augusti 2024
Prov avslöjar långsiktig obalans i vaginal hälsa Mikrobiomvariation. Bakte rieforan i vagina, det vagi nala mikrobiomet, varierar i sammansättning under menstruationscykeln. Vissa kvinnor bibehåller balans medan andra skiftar mot obalans. En ny studie vid Karolinska Institutet i sam arbete med Köpenhamns universitet har kartlagt mikrobiomet dagligen på 49 kvinnor genom men struationscykeln med hjälp av gensekvensering. Fyra mönster iakttogs: konstant eubiotisk, konstant dysbio tisk, mensrelaterad och in stabil dysbiotisk. Enligt fors karna kan några enstaka väl tidsbestämda prover hjälpa till att förutsäga långsiktiga obalanser, vilket erbjuder ett nytt verktyg (VALODY) för att bedöma vaginal hälsa.
- Resultaten kan hjälpa vården att förutsäga om en patient riskerar långsiktig dysbios, något som forskning visar är kopplat till ökad risk för sexuellt överförbara infektioner, misslyckade fertilitetsbehandlingar, för tidig födsel och gynekolo giska cancerformer, säger Ina Schuppe Koistinen, ansvarig forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi. Microbiome augusti 2024
Foto: Getty Images
Genterapi efektivt vid ärftlig blindhet Ögonkirurgi. Bothniadys trof är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. I en ny studie använde forskare en så kall lad virusvektor, ett special designat virus som genmodi ferats så att det innehöll en fungerande RLBP1-gen, den gen som är skadad vid Both niadystrof. Virusvektorn injicerades under näthinnan hos tolv personer med sjuk domen. Virusvektorn ska tas upp av näthinnans celler och där tillverka normalt protein. Hos elva av de tolv stu diepersonerna förbättrades bland annat mörkerseendet signifkant och hos fera av deltagarna ledde detta till förbättrad självupplevd livs kvalitet. I studien noterades inga allvarliga biverkningar kopplade till läkemedlet under det år som följde efter ingreppet.
– Vår studie ger hopp om att den här gruppen pa tienter i framtiden kan få sin synfunktion återställd. Resultaten ger även stöd för att genterapi kan fungera vid ärftliga sjukdomar i allmän het, säger Anders Kvanta, professor i oftalmologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolin ska Institutet och den som lett studien. Nature Com munications september 2024
MikroRNA kan ge bättre prognos vid IVF Fertilitet. Forskare vid Karo linska Institutet har utvecklat en atlas som visar vilka små RNA-molekyler, sncRNA, som är avgörande under de första dagarna efter befrukt ningen, när ett ägget börjar dela sig. Dessa molekyler hjälper till att styra vilka cel ler som kommer att bli em bryot och vilka som kommer att bilda moderkakan och är avgörande för en hälsosam graviditet.
– En ökad förståelse för dessa processer kan bidra
Ärftlig blindhet är den vanligaste orsaken till blindhet hos yngre och arbetsföra och behandling saknas ofta. Nu hoppas forskarna att genterapi kan hjälpa.
till att förbättra fertilitetsbe handlingar som IVF genom att göra det enklare att iden tifera vilka embryon som har störst chans att utvecklas väl, säger Sophie Petro poulos, senior forskare vid institutionen CLINTEC, som lett studien. Nature Com munications oktober 2024
Psykisk ohälsa mins kade vaccinationsgradOjämlikt. När vaccinationsda ta på drygt 325 000 individer från sju studier i fem länder (Sverige, Norge, Island, Est land och Skottland) studera des såg forskare att totalt sett så tog 85 procent den första dosen av covid-19-vaccinet oavsett om personen hade en psykiatrisk diagnos, eller led av ångest eller depressiva symtom. Men när nationella registerdata från Sverige med över åtta miljoner individer analyserades såg forskarna att vissa personer med en psykiatrisk diagnos, nämligen de som inte hade några uttag av receptbelagda mediciner mot sin psykiska ohälsa, vaccinerades i nio procent lägre utsträckning
med den första dosen. Dess utom var vaccinationsgraden 16 procent lägre bland perso ner med substansmissbruk. – Personer med psy kisk ohälsa löper högre risk för allvarliga covid19-komplikationer, därför är det särskilt viktigt med hög vaccinationstäckning i denna grupp, säger studiens huvudförfattare Mary Barker, forskare vid Institutet för miljömedicin. Nature Com munications september 2024
Optimering. Icke-småcellig lungcancer är en av de van ligaste och mest dödliga for merna av lungcancer. En ny avhandling har fokuserat på hur behandlingsstrategier för patienter med diagnosen kan optimeras genom att förfna användningen av så kallade immuncheckpoint-hämmare (ICI). Alla patienter svarar inte på behandlingen och det fnns obesvarade frågor kring varför. Avhandlingsarbetet fokuserar särskilt på patien ter med hjärnmetastaser, en grupp som ofta har stått utan efektiva alternativ.
olika typer av nervceller har identiferats i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan männis ka, mus och makak visar både likheter och stora skillnader. Studien är gjord i samarbete mellan Linköpings universi tet, Karolinska Institutet och University of Pennsylvania. Källa: LiU-
– Vi såg att ICI kan ge betydande behandlingssvar även hos dessa svårt sjuka patienter. Vi har även utveck lat nya verktyg, både prog nostiska och prediktiva, som hjälper läkare att identifera de patienter som har störst nytta av behandlingarna, säger Marcus Skribek, som disputerat vid institutionen för onkologi-patologi, Karo linska Institutet.
Läs denna och andra avhandlingar på openarchive. ki.se
Proteiner består av aminosyror som är sammanlänkade i långa kedjor och som veckas till specifka tredimen sionella strukturer som är avgörande för deras olika funktioner.
Nobelpristagarna i kemi har utvecklat konsten att skapa och beskriva proteiner med datorer och AI. Nu används tekniken för att ta fram nya läkemedel.
AMERIKANEN David Baker lyckades för drygt 20 år sedan med konststycket att med datorers hjälp skapa helt nya proteiner –livets byggstenar som styr alla biologiska processer i kroppen. Han delar 2024 års Nobelpris i kemi med Demis Hassabis och John M. Jumper från Google DeepMind, Storbritannien, som ligger bakom AI-verktyget Alpha Fold2 som kan förutspå ett prote ins struktur utifrån den sekvens av aminosyror det består av.
– Det har tagit den biologiska och medicinska forskningen med storm eftersom vi nu i många fall kan få fram en högkvalitativ modell av ett proteins struktur på några minuter i stället för år, berättar Luca Jovine, professor i strukturbiologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Insti tutet.
Efter att AlphaFold2 presenterades år 2020 var Luca Jovines forskargrupp en av de första att inleda ett samarbete med DeepMind. De har publicerat två vetenskapliga artiklar tillsammans med bland andra John Jumper.
– Det har varit ett nöje att samarbeta
med John, som är en väldigt lätt sam, trevlig och jordnära person. Att han och Demis Hassabis får Nobelpriset i kemi är både väntat och välförtjänt. Jag tycker också att det är bra att priset delas med David Baker, vars Rosetta-pro gramsvit var avgörande inte bara för framgången med ny proteinde sign utan också för att driva på proteinstrukturprediktion, säger Luca Jovine.
PER SVENNINGSSON, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, har använt AlphaFold2 för att identife ra läkemedelskandidater för psykiska sjukdomar som schizofreni och psykos. Genom att förutspå strukturen hos så kallade G-proteinkopplade receptorer, en typ av proteiner som är vanliga mål tavlor för läkemedel, kan forskargrup pen få en uppfattning av hur efektivt olika molekyler binder till dem.
– Det hjälper oss att designa nya lä kemedelsmolekyler på ett efektivt sätt och är ett bra komplement till experi mentella metoder, säger han. Felicia Lindberg
”En choklad kaka kostar mindre än en squash.”
Det konstaterar Ylva Trolle Lagerros, som i mer än tio år arbetat med perso ner som lider av obesitas – fetma. Från den första oktober 2024 är hon profes sor i kardiovaskulär prevention vid Karo linska Institutet, en donationsprofessur som bär Prins Daniels namn. Tips! Lyssna på en längre intervju med Ylva Trolle Lagerros i avsnitt 156 av KI:s podcast Medicinvetarna.
procent vanligare kan det bli med sjukhusinläggningar till följd av hyponatremi, en farlig saltrubbning som särskilt drabbar kvinnor och äldre, om medeltemperaturen ökar med två grader fram till 2050. Det visar en studie från Karolinska In stitutet. Källa: American Society of Nephrology
I takt med att klimatförändringarna och urbaniseringen intensiferas ut gör denguefeber – en virusinfektion som sprids från myggor till männi skor – ett växande hot mot Europa. Nu har ett nytt tvärvetenskapligt EU-fnansierat forskningsinitiativ etablerats med Karolinska Insti tutet som koordinator. COMBATprojektet ska bidra till att utveckla lösningar för att hantera och mildra dengueviruset, som varje år orsa kar 100 miljoner infektioner och 10 000 dödsfall i 141 länder. Läs mer på nyheter.ki.se
NR 1 1994
Känner du igen bakterien?
Det allra första numret av Medicinsk Vetenskap saknade rubriker men hade en färgstark bild av magsårsbakterien
Helicobacter pylori.
NR 2 2013
Luktsinnets egenheter utforskades i detta nummer - och ämnet fortsätter att enga gera. Av alla frågor som läsarna skickar in handlar oproportioneligt många just om olika funderingar kring luktsinnet .
I 30 år har Medicinsk Vetenskap bevakat forskningen vid Karolinska Institutet.
Här är några nummer som redaktionen minns extra bra.
Biologiskt åldrande var ämnet f jubileumsevent där besökarna bland annat fck sin ålder be dömd av AI och kunde testa
NR 1 2014
En cool man med is i skägget röstades fram till det bästa MV-omslaget genom tiderna av besökarna på vårt jubileums event. Artiken handlade om hur kyla påverkar kroppen och kan användas i hälsans tjänst.
NR 4 2016
Vi behöver få ett ökat medvetan de om att många kvinnor påver kas negativt av mens, menade forskarna i det här numret som också tog upp att forskningen kring kvinnosjukdomar som endometrios är eftersatt.
NR 1 2002
Här skrev vi om hur läkemedelsefekter va rierar beroende på faktorer som exempelvis kost, andra mediciner, sjukdomar och gener. Tips! Uppdatera dig om ämnet genom att lyssa på färska avsnitt 155 av KI:s podcast Medicinvetarna.
NR 1 2021
Covid-19-pandemin var en speciell tid för oss alla. På redaktio nen var vi sysselsatta med att bevaka forsk ning om bland annat vaccinutveckling som rörde sig ovanligt snabbt framåt.
Psykisk ohälsa är vanligare bland utlandsadopterade. I en ny intervju studie ger forskare förslag på åtgärder som de tror kan göra skillnad.
Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Linnea Bengtsson
I Sverige fnns ungefär 60 000 personer som är adopterade från länder utanför Norden. Gruppen drabbas oftare än genomsnittet av olika psykia triska tillstånd som psykossjukdom, depression och ätstörningar, berättar Mattias Strand.
– Svensk forskning har även visat två till fyra gånger så hög risk för självmord hos adopterade jämfört med övriga befolkningen. Exakt varför det är så vet vi inte, men behovet av förebyggande åtgärder och stödinsatser är stort, säger han.
Tillsammans med läkarkollegan Natte Hillerberg har han intervjuat 66 vuxna adopterade kring de ras behov och erfarenheter i hälso- och sjukvården.
– Jag blev förvånad över hur många av de med verkande som berättade att deras psykologer och läkare inte alls ville prata om adoptionserfarenhe ter. Det vittnar om en ovana hos vårdpersonalen att prata om de här frågorna, säger han.
Flera hade fått höra att de borde känna sig tack samma för att ha adopterats från svåra förhållan den till ett land som Sverige.
– Den inställningen kan göra att man undviker att söka hjälp, vi tror att det kan fnnas ett stort mörkertal här, säger Mat tias Strand.
Studien är publicerad som vetenskap lig ar tikel och en rapport, båda avslutas med tio rekommendationer till vårdper sonal och beslutsfattare, till exempel kunskapshöjande åtgärder för sjukvår den och presumtiva adoptivföräldrar samt erbjudande om särskild uppfölj ning av adopterade under barn- och ungdomsåren.
– Något som jag tror skulle göra stor skillnad är ett brett kunskaps- och resurscentrum som kan ge tillgång till bland annat psykologiskt stöd, juridisk expertis och hjälp att söka sina rötter för dem som önskar göra det, säger Mattias Strand.
Studien och rekommendationerna hittar du på nyheter.ki.se Frontiers in Public Health augusti 2024
Mattias Strand är överläkare i psykiatri och post doktoral forskare vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neuroveten skap, Karolinska Institutet.
Läs Medicinsk Vetenskaps fördjupning om de nya nikotinprodukterna, Nikotin i ny skepnad, på ki.se
DUBBELT UPP
Personer som dricker alkohol använder även oftare nikotin.
Prillan följer med alkoholen
Samband. Andelen som an vänder nikotinprodukter ökar med stigande alkoholkon sumtion, visar en ny rapport om självrapporterade alkohol vanor i Sverige 2004–2023.-– Samtliga nikotinproduk ter är vanligare hos dem som dricker alkohol. Detta gäller i synnerhet vitt snus som är 2,4 gånger så vanligt jämfört med de som inte dricker, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på Central förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och författare till rapporten i ett pressmeddelande.-
Förekomsten av snusning ökade i takt med stigande alkoholkonsumtion, både traditionellt tobakssnus och nikotinsnus. För rökning och vejping syntes en ökad före komst framför allt bland dem som drack allra mest. -
Rapporten visar även att alkoholkonsumtionen i Sve rige har sjunkit sedan 2004. Minskningen rör främst män, medan kvinnornas konsum-
tion varit förhållandevis oförändrad. Dock dricker män fortfarande nästan dub belt så mycket som kvinnor. Nedgången har skett främst i storsstadskommuner och är framför allt framträdande hos 17—29-åringar. Källa: CAN -
Ransonering. Begränsat sockerintag tidigt i livet kan skydda mot senare sjukdom. Det menar forskare som har undersökt hur sockerexpo nering under de första 1000 dagarna efter befruktning påverkar hälsan. Forsk ningen baseras på data från en biobank i Storbritannien och jämför individer som föddes innan och efter socker upphörde att rationeras i Storbritannien 1953. Under rationeringen begränsades sockerintaget till nivåer som ligger inom dagens kostråd, men efter att rationeringen upphörde nästan fördubbla des konsumtionen.-
Resultaten visar att barn som föddes under ratio neringen hade cirka 35 -
”Ju mer besvärande du upplevde din tinnitus, desto större sannolik het var det att behand lingarna gav efekt.”
Forskaren Christopher Ceder roth vid Karolinska Institutet refererar till ett hjälpmedel som i en studie har visats lindra tinnitus genom att ge elektriska impulser på tungan samtidigt med ljud i hörlurar. Han efterfrågar dock mer forskning, särskilt med fokus på personer med svår tinni tus. Källa: svt.se/nyheter/ vetenskap
procents minskad risk för diabetes senare i livet och 20 procents minskad risk för högt blodtryck. Skyddsef fekten var tydlig redan innan födseln och ökade sedan.
Forskarna tror att be gränsad sockerexponering i livmodern skulle kunna på verka programmeringen av fysiologiska processer samt att tidigt sockerintag kan leda till ökat sötsug senare i livet. Science oktober 2024
Forskare skapade virtuellt
Visualisering. Den mest de taljerade 3D-kartläggningen av ett musembryo hittills har nu skapats av amerikanska och kinesiska forskare i form av en visualisering av nästan åtta miljoner celler. Resultat är ett virtuellt musembryo där utvecklingen av alla större organ inklusive hjär nan, hjärtat och ryggmärgen kan följas.-
är Karolinska Institutets poäng i årets anseendeindex för svenska universitet och högskolor som presenteras av undersökningsföretaget Verian. Det är en ökning med fyra punkter på den 100-gradiga skalan. Under sökningen baseras på drygt 5 900 intervjusvar från ett slumpmässigt urval personer i Sverige. Källa: KI Nyheter
Vid framtagandet av det virtuella embryot sam manfogade forskarna flera olika typer av data, som exempelvis transkriptomet — hela uppsättningen av RNA-molekyler — för varje cell i cirka 90 vävnads snitt av ett riktigt embryo. Snitten samlades in vid två tidpunkter, 9,5 och 11,5 dagar efter befruktning, då de flesta organ håller på att bildas.-
Tekniken kan enligt forskarna även tillämpas på andra arter, inklusive människor, och därmed kunna få stor betydelse för förståelsen av den tidiga embryonala utvecklingen. Cell november 2024
”Det
Amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun delar årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. De prisas för sina upptäckter av mikroRNA, som har en avgörande roll när komplexa organismer utvecklas. På Karolinska Institutet forskas det om hur dessa små molekyler kan göra klinisk nytta.
Text: Anna Björklund
DET HÄR ÄR en ex tremt viktigt upptäckt av en grundläggande mekanism för gen reglering i celler, säger Rickard Sand berg, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet och ledamot i No belförsamlingen.-Årets Nobelpris handlar om upptäckten av en mekanism som används i våra celler för att styra geners aktivitet. Vi har samma uppsättning DNA i alla våra celler och
det innehåller instruktioner för att bilda proteiner, men vilka proteiner som bildas varierar beroende på celltyp.
När DNA ska läsas av måste det först kopieras i en nästan likadan molekyl som kall las mRNA eller budbärar-RNA, som kodar för bildandet av ett specifkt protein. Men de små mikroRNA-molekylerna kan förhindra att proteinet bildas. De fungerar som en av- och på-knapp som gömmer delar av budskapet från generna. På så sätt kan mikroRNA vara avgörande för att våra
celler blir vad de blir – tarmceller, mus kelceller och hjärtceller till exempel.– Det här är ett system som i djur har evolverat fram under hundratals mil joner år från uppkomsten av multicel lulära organismer som tidiga havsane moner och fram till nu, säger Rickard Sandberg.
EN AV DEM som jobbat tillsammans med Gary Ruvkun är Christian Riedel, forskare vid in stitutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Han var postdok tor vid Nobelpristagarens labb vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School mellan 2007 och 2012 för att studera hur åldrande kan saktas ned.
– Det var en väldigt positiv erfaren het att ha honom som chef. Gary var en vänlig och positiv person som var väl omtyckt av alla, säger Christian Riedel och fortsätter:
– Gary har en stark passion för forsk ning och en stark drivkraft att göra nya upptäckter. Upptäckten av mikroRNA gjordes tidigt i hans forskarkarriär – 1993. Trots det dalade aldrig hans entusiasm och ambition.
TILL SKILLNAD FRÅN 2023 års medi cinpris som hade en direkt koppling till covid-19-vaccin går årets pris till grundforskning. Det fnns dock fera potentiella tillämpningar. Bland annat pågår många kliniska studier världen över med förhoppning att utveckla biomarkörer och läkemedel baserat på forskning om mikroRNA.
På Karolinska Institutet pågår det forskning om mikroRNA och dess betydelse vid hjärt kärlsjukdom. -
John Pernow, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet har ett projekt där de studerar orsaken till varför typ 2 diabetes-patienter får hjärt kärlkomplikationer. -
– Vi har sett att mikroRNA kan försämras hos patienter med typ 2-diabetes, vilket leder till en ökad risk för skada på blodkärlen, säger John Pernow.
Forskarna har undersökt en specifk typ av denna molekyl som försämras Foto:
vid typ 2-diabetes – den kallas mik roRNA 210. Tanken är att framställa ett läkemedel som ökar nivåerna av just detta mikroRNA för att förhindra att hjärt-kärlkomplikationer uppstår. -
– Vi vet att mikroRNA har stor bety delse för hur celler fungerar normalt och vid sjukdom. Förutom att mik roRNA skulle kunna användas för att utveckla potentiella läkemedel så skulle man via blodprov kunna analysera mikroRNA och se förloppet vid sjuk
dom. Det kan på det sättet användas som biomarkörer, säger han.
SÅRLÄKNING ÄR ETT annat område där mikroRNA används på Karolinska Institutet. Ning Xu Landén, docent vid in stitutionen för medicin, Sol na forskar om hur mikroRNA påverkar huden vid sårläkning och psoriasis.
– Jag är överväldigad över att den här
Victor Ambros föddes 1953 i Hanover, New Hampshire, USA. Han doktorerade vid Massachusetts Institute of Technology 1979 och är idag Silverman Professor of Natural Sciences vid the University of Massachusetts Medical School. Gary Ruvkun föddes 1952 i Berkeley, Kalifornien, USA. Han doktorerade vid Harvard University 1982 och är idag professor i genetik vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School.
banbrytande upptäckten äntligen har belönats med Nobelpriset, säger hon. Ning Xu Landén berättar att intresset för mikroRNA har minskat se naste tiden, sannolikt på grund av att fältet upplevs som väl utforskat redan.
– Men jag håller inte med om det. Det fnns många angelägna frågor och utma ningar som kvarstår, särskilt när det gäller att överföra kunskapen till att få klinisk användning, säger Ning Xu Landén och fortsätter:
– Jag är övertygad om att mikroRNA är ett av de mest lovande terapeutiska må len, och deras ringa storlek gör det lättare att övervinna utmaningar jämfört med andra genterapier. Jag hoppas att årets Nobelpris väcker nytt intresse och att det leder till mer stöd från den akademiska världen, näringslivet och samhället.
En av många utmaningar vid väpnade konfikter är att sjukvården ofta är i spillror. Vi har pratat med tre forskare som försöker främja befolkningens hälsa under brinnande krig.
Berättat för: Catarina Thepper Foto: Martin Stenmark
”I ett krig är alla planer preliminära”
”I höst reser jag till Charkiv i Ukraina för att starta en studie om människors stra tegier för att få tag i hälso- och sjukvård i konfiktområden eller när de är på fykt. Den kunskapen kan hjälpa oss att för bättra sjukvårdens insatser under krig.-
Det fnns en del forskning från konfikter ur sjukvårdens perspektiv, men mycket lite där källan är patienter.
Därför brinner jag lite extra för just den här studien, som är en del av ett större forskningsprojekt koordinerat av Upp-
sala universitet, ”Societies at Risk”, där vi i min forskargrupp fokuserar på hälsa i konfikter.
I Charkiv samarbetar jag med orga nisationen UK-MED som har mobila kliniker i området och genom dem med Kharkiv National Medical University. Tre forskningsassistenter från orga nisationen kommer att hålla i fokus gruppsdiskussioner med ukrainare som har kroniska sjukdomar eller har varit i behov av akutsjukvård eller mödravård under kriget. Vi bjuder in till en träf på en neutral plats och hjälper deltagarna med transport dit och hem för att forskningen inte ska försvåra deras liv. -
Jag vill vara på plats i Ukraina vid de första diskussionerna för att förstå om mina frågeställningar är de rätta. Att forskningen kan vara till direkt stöd i
Ukraina är också viktigt, vi ska inte bara observera. UK MED är intres serade av de svar vi får och kan förbättra sjukvårdsinsatserna i landet med hjälp av vad vi får veta.
I ett krig är alla planer preliminära. Egentligen skulle studien ha startat i början av hösten, men tidigare i år inledde Ryssland försöket att återta området med dagliga bombningar. Internfyktingar kom till Charkiv och många av de universitetsanställda har arbetat med att assistera dem på olika sätt. I den situationen kan en fokusgruppdiskussion förstås inte prioriteras, så allt fck skjutas på framtiden.”
ANNELI ERIKSSON
Titel: Forskningsspe cialist i forskargruppen global katastrofmedi cin vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och sjuksköterska med mångårig erfarenhet av sjukvård i krig. Hon har också utvärderat sjukvårdsinsatser, bland annat för Läkare Utan Gränser.
”Jag
”När den fullskaliga invasionen av Ukraina inled des blev jag illa berörd av att det gjordes så lite för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i landet. Nu driver jag frågan genom Europe an Pediatric Psychology Network. Vi arbetar med långsiktiga insatser som ska öka psykologisk motståndskraft, resiliens, och har ett samar bete med den ukrainska organisationen Voices of Children, som sedan 2015 stöttat familjer i skuggan av kriget.
I Ukraina är kunskapen om psykisk ohälsa inte lika utvecklad som i Sverige. Kriget har dessutom gjort att det fnns för få psykolo ger eftersom många har lämnat landet.
Tillsammans med Voices of Children har vi genomfört en digital utbildning för personer som arbetar med barn inom hälso- och sjukvården. Nio teman som är relevanta i den rådande krigssituatio nen valdes ut, exempelvis sömnproblem, depression och ångest. Ökad kunskap om ätstörningar och NPF-diagnoser efterfråga des också. Seminarierna har översatts till ukrain ska och fnns på YouTube. Varje seminarium har setts över hela Ukraina och har haft mer än 2000 visningar.
I september 2024 besökte jag och en kol lega Kiev och Lviv. Vi fck lite sömn, vissa nätter tillbringades till största delen i skyddsrum. Först var det förvirrande och svårt att förstå var vi kan göra mest nytta, men på vägen hem hade bilden klarnat. Jag hade aldrig fått samma förståelse för situationen hemifrån och inte heller den nära relation jag nu har till de som arbetar i Ukraina. Det betydde mycket för dem att vi vågade åka över gränsen och dela deras vardag. Nu har de förtroende för oss och vågar lita på de råd vi ger. -
Just nu är tre publikationer på gång som byg ger på arbetet i Ukraina. Jag tror att det vi lär oss kan komma till nytta även vid andra stora hälsokriser i Sverige och utomlands, exempelvis i Gaza.”
RIKARD WICKSELL
Titel: Psykolog och adjungerad professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karo linska Institutet. Grun dare och ordförande i European Pediatric Psychology Network, samt initiativtagare till arbetsgruppen för stöd till Ukraina.
”Jag har ägnat mitt vuxna liv åt att bekämpa livmoderhalscancer, en sjukdom som orsakas av humant papillomvirus. Viruset är mycket vanligt och sexuellt överförbart. I Sverige har vi gjort stora framsteg med att minska antalet fall genom vaccinering och screening.
Ukraina planerade sedan tidigare att st arta sitt första program för livmoderhals screening, men kriget gjorde att satsningen fck läggas på is och de kontaktade Sverige för råd. Vi föreslog självprovtagning, en me tod som fått fer kvinnor att lämna in prov i Sverige, kräver lite resurser och är lika säkert som när en barnmorska tar provet.
Jag startar nu ett pilotprojekt i Zaporiz hzhia, 30 -35 kilometer från krigszonen. Vi ska mäta implementeringsresultat, vilket ger erfarenheter som Ukraina behöver för att bygga upp ett nationellt screeningpro gram. Alla kvinnor mellan 30 och 64 år som kommer till stadens vårdcentral erbjuds ett HPV-test. De som testar positivt följs upp och får behandling på samma sätt som i Sverige. Systemet ska vara hållbart och möjligt att skala upp, all laboratorieverk samhet görs i Ukraina. Jag hjälper dem med kvalitetssäkring.
Det svåraste med att driva ett forsknings projekt i krig är att ständigt vara beredd på förändringar. Vi har reservplaner, till exempel ett laboratorium som kan ta över om det första skulle förstöras, men jag kan inte ta för givet att de jag arbetar med idag kommer att vara på plats imorgon.
Jag känner ett enormt ansvar för att det här ska fungera. Ukrainska kvinnor behöver alla goda förutsättningar de kan få för ett bra liv efter kriget, men jag ser också projektet som ett steg mot att utrota livmoderhalscancer i hela världen. Om Ukraina lyckas, trots pågående krig, fnns ingen ursäkt för något annat land att inte vidta åtgärder mot en dödlig sjukdom som kan förebyggas.”
SARA ARROYO MUHR
Titel: Forskningssamordnare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
Fakta: Hiv, human immunodefciency virus, är ett retrovirus som angriper immunförsvaret och utan behandling leder till sjukdomen aids. Viruset har sedan sitt utbrott skördat runt 42 miljoner liv och i dag är ungefär 40 miljoner smittade globalt, med stora skillnader i sjukdomsbörda mellan länder och regioner.
Ännu saknas bot mot hiv. Men tack vare forskningens framsteg kan viruset idag hållas under kontroll – och Sverige är det land som lyckats bäst.
Text: Ola Danielsson
1980
1983–1984. Isolerat virus. Två forskar grupper i Frankrike och USA publicerar artiklar om ett nytt virus och hamnar i en strid om patent, ära och beröm melse. År 2008 får de franska forskarna Luc Montagnier och Françoise Barré Sinoussi Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av hiv. Röster höjdes för att även amerikanen Ro bert Gallo förtjänade en del av äran. 1990
1987. Tidig behandling. Vid Roslagstulls sjukhus i Stockholm sker de första försöken med antiviral medi cin mot hiv, men behand lingen anses för krånglig och forskningen läggs ned. Ett gammalt cancerläkemedel, azt (zidovudine) blir det första att godkännas för användning mot hiv, men efekten var begränsad och resistens utvecklades inom tre månader.
1981. Dödlig sjukdom. Den amerikanska smittskydds myndigheten rapporterar att fem friska individer i Los Angeles har drabbats av pneumocystis pneumonia, en svampinfektion i lung orrna som vanligtvis ses hos personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Det var de första ofciella fallen av en oidentiferad dödlig sjukdom som skulle få namnet aids.
1994. Dubbelbehandling. Azt visar sig vara användbart för att hindra smitta mellan mödrar och nyförlösta barn – och i kombina tionen med ett annat läkemedel, lamuvidin (3TC), kan det sänka virusnivåer påtagligt. Samtidigt utvecklas metoder för att mäta virusmängder, bland annat vid Karolinska Institutet, som blir viktigt för att påvisa behandlingsefekt.
1900–1920. Hiv uppstår. Hiv muterar med en ganska konstant hastighet. Genom att räkna baklänges på denna molekylära klocka har forskare dragit slutsatsen att apviruset simian im munodefciency virus (siv) överfördes till människa i början av 1900-talet från schim panser i sydöstra hör net av Kamerun, nära gränsen till Kongo.
1995–1996. Trippelbehandling. När ytterligare ett läkemedel, proteashäm maren ritonavir, adderas i en studie ökar överlevna den kraftigt. Det blev den sista behandlingsstudien som räknade dödsfall som primärt utfallsmått, därefter mättes i stället virusmängd i blodet.
1998–2005. Resistens. Patienterna utvecklade snart resistens mot trippelbehandlingen. Karolinska Universi tetssjukhuset blev ett av de första i världen att införa resistenstest ning vilket gav ökade möjligheter att styra behandlingen.
2019. Ingen smittrisk. En studie visar att partners till personer med en välbehandlad hiv-infektion där virus inte kan påvisas i blodet inte löper någon risk att smittas. Det föranleder ändrade regler vad det gäller informationsplikt i Sverige.
2009. Första botade patienten. Hiv gömmer sig i människans arvsmassa och anses omöjligt att komma åt. Men när blodcancerpatienten Timothy Ray Brown får transplantation av nya benmärgsstam celler som saknar en hiv-receptor blir han botad från hiv. Därefter botas yt terligare sex patienter på samma sätt.
Bot
Hiv är svårt att fullständigt bota men forskarna hoppas kunna utveckla sätt att kontrollera hiv smitta som är så efektiva att fortsatt behandling inte behövs. En möjlighet som undersöks är att använda genkniven crispr/cas9 för att göra krop pens T-celler motståndskraftiga mot hiv.
Vaccin
Eftersom hiv ständigt muterar är det svårt att ut veckla ett vaccin, men forskarna fortsätter att försöka. Nya strategier är att utveckla mRNA-vac cin mot hiv och att träna immunförsvarets b-celler att angripa viruset.
Ökad medvetenhet I takt med ökad kunskap och bättre behand lingar har stigmat och den överdrivna skräcken för hiv minskat. Samtidigt är det en utmaning för forskarna att förmedla till yngre generationer att hiv fortfarande är ett hälsohot att ta på allvar.
med fera.
2024. Förebyggande behandling. Studier visar under 2024 en nästan hundraprocentig skyddsefekt mot hivsmitta efter lång verkande injektioner två gånger om året med läkemedlet lenakapavir. Det fnns sedan tidigare före byggande medicin i tablettform som behöver tas oftare, vilket ger problem med följsamhet.
Anders Sönnerborg.
IDAG
Sverige har som första land i värl den nått UNAIDS:s och WHO:s mål för hiv-epidemin, enligt en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.
Det så kallade 95-95-95-målet innebär att 95 procent av alla per soner som bär på hiv i landet har di agnostiserats, 95 procent av dessa får behandling, och 95 procent av de behandlade har omätbara virusnivåer i blodet. Målen ska vara nådda under 2025. -
Sveriges sifror är ännu bättre: 96 procent har diagnostiserats, 99 procent av dessa är under behand ling och 98 procent av dem har omätbara virusnivåer.
– Detta är ett bevis på att det är möjligt att nå dessa högt uppsatta mål. Det visar att Sveriges infra struktur för att hitta och behandla personer med hiv är mycket ef fektiv, säger en av forskarna bakom studien, professor Anders Sönner borg vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som forskat om hiv i 40 år.
Studien bygger på data från den nationella hivkohorten, en databas över alla kända hivfall i Sverige som han var med och etable rade 2003.
TIPS! Lyssna på en längre intervju med Anders Sönnerborg i avsnitt 159 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.
– Vi arbetar nu med ett fjärde mål: att 95 procent av personer som lever med hiv i Sverige ska ha en god livskvalitet, säger Anders Sönnerborg.
Nu kanske du tänker på förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll. Och slem har även potential som läkemedel.
HELA VÄGEN FRÅN näsans fuktiga gångar till tarmens slingrande vägar, produceras ungefär tio liter slem om dagen. Det slem som kanske mest pockar på vår uppmärksamhet är snoret – även om vi inte ens märker av en promille av de cirka 2 deciliter snor som produceras dagligen.
anatomiska struktur som gör att det blir turbulent. Turbulensen i den inandade luften gör att partiklar större än 10 mikrometer slungas ut till slemhinnan där fimmerhår transporterar bort par tiklarna mot svalget, säger Pär Stjärne. Näsans funktioner styrs ytterst av hjärnstammen. Genom signalsub stanser reglerar den bland annat hur mycket eller lite snor slemkörtlarna ska producera och hur stort blodfödet till näsans slemhinnor ska vara. Det är där för ingen myt att man kan bli beroende av vissa nässprayer - de som innehåller så kallade alfa-adrenerga agonister - i syfte att minska svullnad och slempro duktionen i näsan.
– Om man använder dem längre än avsett, vilket brukar vara tio dagar, är risken stor att man utvecklar en läke medelsinducerad nästäppa. Det beror på att antalet alfareceptorer i näsan minskar. När det händer blir hjärn stammens signalsubstanser inefektiva och man måste tillföra ännu mer av svällande nässpray för att inte bli täppt, säger Pär Stjärne.
Det enda botemedlet är att sluta spreja och lida sig igenom ett par veckor av täppthet tills kroppens eget system har kickat igång igen.
du tänker efter, har du någon gång haft en förkylning där snoret varit färgat från första början?
– Att snoret ändrar färg beror på att slemmet efterhand bli tjockare till följd av döda celler som vita blodkroppar och bakterier. Bakterietillväxten till kommer ofta senare i förkylningen när näsans, normalt sett ofarliga bakterier, har fått växa till sig ostört medan im muncellerna har riktat in sig på viruset. Det blir, som Pär Stjärne uttrycker det ”en infammatorisk soppa” som i sig bibehåller infammationen och därför är bra att få bort med hjälp av nässpray alternativt hemmagjord nässköljning med en halv tesked bordssalt och fem deciliter ljummet kranvatten.
– Det viktiga är att använda rena red skap i form av en spruta eller näskanna annars är risken att de i stället blir bakteriehärdar som förlänger infektio nen. När det gäller att skölja näsan, även om man inte har några besvär, fnns det inga vetenskapliga belägg, men många tycker att det ökar välbefnnandet. Jag gör själv det, säger Pär Stjärne.
NÄR DET KOMMER till personer med kroniska riniter, långvariga infam mationer i näsans slemhinnor, oavsett om de beror på en allergi eller inte, talar mycket för att det är gynnsamt för slemproduktionen att skölja näsan menar Pär Stjärne.
Pär Stjärne, professor vid institutio nen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet har framför allt forskat om kroniska riniter (infammationer), i näsan och bihålor nas slemhinna.
-
– Näsan har en mängd viktiga upp gifter som vi inte är medvetna om och slemhinnan, med dess yttersta lager av slem, är en för utsättning för samtliga, säger Pär Stjärne.Näsan är inte bara en del av immunförsvaret genom att snoret fångar upp partiklar, virus och bakterier. Slemhinnorna i näsan är samtidigt luftfuktare och värmeväxlare som ”optimerar” luften innan den når lungorna. De är också en förutsättning för att vi ska känna dof ter, för att nämna en handfull av näsans funktioner.
– Att näsan klarar av alla sina uppgif ter beror dels på att den är klädd med en slemhinna men också dess trånga -
- Detta är en väldigt besvärlig situation och tyvärr inte ovanlig. Vid avvänjningen brukar det vara värst när man ska sova eftersom näsan svullnar mer. Jag brukar rekommendera dessa patienter att ta en puf avsvällande barnnässpray i ena näsborren vid säng gående.
ATT FÄRGEN PÅ snoret kan säga någonting om vad som orsakat infek tionen är däremot en myt.
Förkylningar startar nästan alltid av virus vilket ger ett genomskinligt snor eftersom slemhinnan svarar med en intensiv produktion av slem. Det får oss att vilja nysa och näsan rinner. Och när
”Jag gjorde en enkät en gång i mina studier som visade att 25 procent av stockholmarna hade nästäppa som varat mer än tre månader.”
– Jobbar man dessutom i torr inom husmiljö med central ventilation som många gör, torkar detta ut slemhin norna vilket förändrar näsans pH och driver fram infammation.
Hur många som är drabbade av icke allergisk rinit och kronisk nästäppa fnns det ingen tillförlitlig statistik på, men Pär Stjärne menar att det kan klas sas som en folksjukdom.
– Jag gjorde en enkät en gång i mina studier som visade att 25 procent av stockholmarna hade nästäppa som varat mer än tre månader.
Orsaken bakom den kroniska, icke allergiska riniten varierar och i vissa fall vet man inte orsaken.
- Det är väldigt mycket som kan påverka näsan, allt ifrån luftmiljön, hormonella tillstånd som graviditet men också läkemedel. Alla blodtrycks sänkande läkemedel kan potentiellt också påverka näsans slemhinnor.
Som svar på frågan om han har något roligt faktum om snor berättar han om den skepnad snor uppträder i när
han opererar kroniskt infammerade bihålor.
– Det är ett oerhört segt sekret som vi drar ut, ibland en halv meter utanför kroppen, som ett långt gummiband, säger Pär Stjärne.
OM SLEMHINNAN I näsan är kroppens första försvarslinje kan tarmslemhin nan beskrivas som den andra. Förutom att ta hand om det snor vi sväljer ska den interagera med allt vi medvetet stoppar i munnen. Charlotte Hedin, gastroente rolog och forskare vid MagTarmCentrum på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, har ägnat många år åt att studera tarmslem hinnan hos personer med infamma torsik tarmsjukdom, IBD.
”Drömmen är att hitta ett läkemedel som kan gynna läknings processen utan att dämpa immunförsvaret.”
ytan i människan som möter omvärl den. Ingen annan kroppsdel har samma interaktion med världen utanför, säger Charlotte Hedin.
- Tarmslemhinnan är den största
Precis som i näsan är produktionen av slem en komplex process som regleras av fera faktorer, däribland hormoner och immunförsvars celler. En stor skillnad är dock att slemmet och miljön i tarmen påverkas av maten vi äter. Ett aktuellt forsk ningsområde är att ta reda på hur slem hinnan påverkas av dagens moderna ultraprocessade livsmedel.
Vad är egentligen en slemhinna?
Slemhinnor är tunna vävnadsskikt/membran som täcker kroppens inre hålrum. De består av epitelceller ovanpå ett lager av bindväv.
Slemhinnorna täcks av slem.
Varifrån kommer slemmet?
Slem produceras huvudsakligen av körtlar i slemhinnorna. Slemmet lägger sig sedan som ett skyddande skikt ovanpå slemhinnan. Detta slemskikt be står i sin tur av två lager: ett tunnare och mer vattenhaltigt närmast slemhin nan och ett tjockare och mer visköst lager ovanpå det tunnare skiktet.
Vad består slemmet av?
Huvudsakligen av två ingredienser: vatten och glykoproteiner, så kallade muciner. Övriga ingredienser är immunförsvarsceller, salter, enzymer och antikroppar. Det är mucinerna som gör slemmet elastiskt.
- Man har sett att kemikalier som emulgeringsmedel och konserverings medel kan göra tarmens slemskikt tunnare vilket gör tarmbarriären mer genomsläpplig och ökar risken för in fammation, säger Charlotte Hedin. Tarmarnas slemhinna är också unik jämfört med andra slemhinnor i kroppen genom att den är otroligt dynamisk. Det gör att den kan ta upp näringsämnen från maten och stänga ute sjukdomsframkallande mikroorga nismer på samma gång. Ibland klarar dock inte tarmslemhinnan sin uppgift, som när vi blir matförgiftade.
– Vad som händer vid en sådan tarminfektion är att slemhinnan skadas eller tunnas ut. Den kan till och med försvinna helt. För friska personer repar sig slemhinnan mycket fort.
SÅ ÄR DOCK inte fallet för de patien ter som Charlotte Hedin ägnar sin forskning åt – de med IBD, där Crohns sjukdom och ulcerös kolit tillhör de vanligaste diagnoserna. Hennes stora forskningsfrågor är att förstå hur in fammationen uppstår och hur man kan främja läkningen av slemhinnan.
- Problemen med dagens im mundämpande behandling är att behandlingen inte hjälper alla med IBD men också att den ger biverkningar. Här behöver vi verkligen hitta alternativ och det kan vi göra om vi förstår varför vissa svarar på behandling och läker och andra inte, säger hon.
Just nu pågår ett stor studie där Charlotte Hedin och hennes kolleger har samlat in prover från IBD-patien ters tarmslemhinnor när den är som svårast infammerad. De har sedan följt upp med nya prover vid olika tidpunkter efter att patienterna har fått behandling.
– Vissa patienter får en jättebra efekt av immundämpande mediciner medan andra inte blir hjälpta alls. Det ska bli mycket intressant att jämföra dessa prover och se vad som skiljer sig åt mel lan dem.
Analysarbetet ska göras nästa år och förhoppningsvis kommer det att ge svar på vilka molekyler eller kemikalier som är aktiverade vid läkningen.
- Drömmen är att hitta ett läkemedel som kan gynna läkningsprocessen utan att dämpa immunförsvaret. Det skulle verkligen vara ett efterlängtat kom plement till dagens behandling, säger Charlotte Hedin.
Att slem spelar en avgö rande roll i våra kroppar har vi nu konstaterat.
Men fördelarna med slem sträcker sig långt bortom dess naturliga funktio ner i våra kroppar. Hongji Yan, forskare vid Uppsala universitet och knuten till AIMES vid Karolinska Institutet, leder arbetet med att utforska potentialen hos mucin, den huvudsakliga, icke-vattenbaserade, komponenten i naturligt slem.
Med hjälp av mucin från kor har hans forskargrupp lyckats återskapa slemlik nande geler.-
– Våra geler är mångsidiga och kan anpassas för olika biomedicinska till lämpningar eftersom de kan uppträda både i fast form och som vätska, säger Hongji Yan.
ATT SLEMMET KAN anta olika former är avgörande. Som fast ämne kan det fånga virus och hindra deras rörelse mot epitelcellerna under slemhinnan. I vätskeform kan det avlägsna viruspar tiklar som nått fram till epitelet.
En av de geler han har utvecklat ska förhoppningsvis kunna förhindra överföring av hiv och herpes. Tester i laboratorier på olika celltyper har gett lovande resultat; gelen förhindrade hiv-infektion i 70 procent av fallen och herpesöverföring i 80 procent av fallen. – En stor fördel är att denna gel kan användas utan risk för utveckling av antimikrobiell resistens, vilket är ett problem med antivirala läkemedel. Vi hoppas kunna testa infektionsskyddet i djurstudier om två till tre år, säger Hongji Yan.
Förutom skydd mot sexuellt överför da virusinfektioner tror Hongji Yan att dessa geler också skulle kunna skydda
”En stor fördel är att denna gel kan användas utan risk för utveckling av antimikrobiell resistens, vilket är ett problem med anti virala läkemedel.”
mot bakterieinfektioner som gonorré och klamydia. Hans forskningsgrupp har även utvecklat mucinbaserade geler som förblir stabila i kroppen och kan fungera som implantat.
- Gelerna kan injiceras in i kroppen där de sedan stelnar. De kan också for mas på önskat sätt innan implantation, förklarar han.
Just nu undersöker Hongji Yan och hans kollegor möjligheten att hindra bortstötning av insulinproducerande bukspottkörtelceller efter transplanta tion till personer med typ-1 diabetes.
STUDIER PÅ MÖSS tyder på att dessa geler skulle kunna vara användbara vid diskbråcksoperationer för att skydda mellankotsskivor från postoperativ infammation.
– I våra studier har vi sett att en enkel injektion vid operationsstället kan skydda både kärnan och kotkroppen från ytterligare degeneration, säger Hongji Yan.
Ett annat potentiellt användnings område är transplantationskirurgi. -
– Vi försöker skapa en gel som kan användas som ett immunskyddande hölje runt dessa cellöar när de injiceras i kroppen. Gelen ska skydda cellerna från att angripas av immunförsvaret utan att samtidigt hindra dem från att släppa ifrån sig insulin när de väl är transplanterade, säger Hongji Yan. Om han tillåts sia kommer slem baserade behandlingar och mediciner att spela en betydande roll i framtiden. – Naturen ger oss ovärderliga insikter för design av biomaterial. Just nu befn ner vi oss i en spännande tid där vi lär oss att replikera och anpassa egenska perna hos geler med muciner för olika medicinska tillämpningar, säger han.
Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?
Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?
I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför blir illamående. De möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.
I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.
Nu fnns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här fnns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.
Nu finns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här finns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.
Ladda ner tidningen nu via QR-koden:
Ladda ner tidningen nu via QR-koden:
Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!
Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!
Operio är ett mobilt sterilzons- aggregat med integrerat eller avtagbart assistansbord, avsett för användning i den sterila operationszonen.
Med ett riktat ultrarent luftflöde skyddar Operio både sårområde och sårnära sterila instrument mot bakteriebärande partiklar.
Det finns idag över 800 installationer i EU inom alla typer av kirurgi, som också har resulterat i en mängd kliniska studier med övertygande resultat.
www.toulmeditech.com
Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark
Professor Anna Wredenberg vill förstå i detalj hur kroppen fungerar och nördar ner sig i mitokondriens okända värld. För patienter med ärftliga genetiska sjukdomar kan det innebära att de får en efterlängtad diagnos.
SPECIALIST
Idag vet vi mer om mitokondriernas roll i kroppen och vid sjukdom jämfört med när professor Anna Wredenberg startade sina studier för 25 år sedan. ”Men fortfarande fnns det mycket vi inte vet”, säger hon.
MITOKONDRIER ÄR SMÅ strukturer som fnns i alla våra celler. De brukar kall las cellens kraftverk; i dem förbränns socker och fett till vatten och koldi oxid. Den energi som då frigörs lagras i en molekyl, ATP, som används i olika cellprocesser.
- På bilder av en cell illustreras mito kondrierna ofta som små frisimmande bönor men egentligen består de av stora nätverk som ständigt förändrar sig och kan omfördela sig inne i cellen, säger Anna Wredenberg.
Att ansvara för cellens energiförsörj ning är en viktig uppgift.
- Man kan bli väldigt sjuk när mitokondrierna inte fungerar som de ska. Det fnns ett hundratal sjukdomar där mitokondrierna är påverkade och tecken på mitokondriestörning kan visa sig när som helst under livets gång och orsaka problem i varierande grad, säger hon.
ANNA WREDENBERG utbildade sig först till sjukgymnast men märkte tidigt att hon ville veta mer i detalj hur krop pen fungerade. Därför vidareutbildade hon sig till läkare och hamnade av en slump hos forskaren Nils-Göran Lars son som forskade om mitokondrier och som erbjöd en plats i hans forsknings grupp.
- Jag gick till en av våra läroböcker för att läsa på om mitokondrier. Men där fanns bara några rader om dem. Det triggade mig att vilja veta mer, berättar hon.
Nu har Anna Wredenberg forskat om mitokondrier i 25 år.
- I början kändes det som om vi inte
var så många som intresserade oss för detta men idag är det ett stort och väx ande forskningsfält, säger hon.
En speciell sak med mitokondrier är att de har ett eget genom som alltså är ett annat än det i cellkärnan. Det mitokondriella DNA:t ärvs enbart från mamman och kodar för 13 särskilda mitokondrieproteiner. Men totalt fnns cirka 1500 olika slags proteiner i dessa organeller (cellens motsvarighet till organ). Målet med Anna Wredenberg forskning är att förstå dessa proteiners funktion och vad som händer om det är fel på något av dem.
- Vi försöker kartlägga vilken sjuk dom och vilka symtom som hänger ihop med vilka felaktigheter i protei nerna. Det är grundläggande forskning och kunskap som till stor del saknas men som är en förutsättning för att vi ska kunna ta fram riktad behandling i framtiden, säger Anna Wredenberg. Ungefär 1 på 5000 individer drabbas av mitokondriesjukdom. Som specia listläkare är Anna Wredenberg även verksam på Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, CMMS, och deltar i utredningar av patienter med misstänkta medfödda ämnesomsätt
Namn: Anna Wredenberg.
Titel: Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och specialist läkare i klinisk genetik vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset. Ålder: 50.
Familj: Sambo och två söner som är 15 och 17 år. Vi har också två sibiriska kattbröder som gärna stör mitt i natten.
Så kopplar jag av: Genom att vara ak tiv, gå i skogen, jogga, gruppträna. Tidigare tränade jag Kung Fu men t yvärr hinner jag inte det just nu. Förebild: Min morfar dog redan innan jag föddes men var en person som nådde ut till många. Han var präst, gick en mil varje dag och hade tydliga uppfattningar om hur man borde leva. Jag tänker ofta på honom trots att vi aldrig träfades. Bästa forskaregenskap: Jag hoppas att jag är analytisk och observant i kombination med en viss kreativ ådra.
”Jag gick till en av våra läroböcker för att läsa på om mitokondrier. Men där fanns bara några rader om dem. Det triggade mig att vilja veta mer.”
ningssjukdomar, där mitokondriesjuk domarna ingår, tillsammans med en rad andra specialistläkare.
- Vi sitter allihop i ett rum och disku terar och hjälps åt för att kunna ställa rätt diagnos. Detta är komplexa sjukdo mar och ibland saknas kunskap så man måste tänka brett och dynamiskt, säger hon.
Patienten kan ha varit sjuk en längre tid och önskan att få en diagnos kan vara stark. Det fnns fera skäl till det, menar Anna Wredenberg.
- En genetisk diagnos ger en förkla ring till varför man är sjuk vilket ofta ger en känsla av lättnad för patienten och deras familj. Det medför även att man kan få en bättre anpassad fortsatt omvårdnad och uppföljning. Och i bästa fall fnns till och med en behand ling, säger hon.
PÅ CMMS GÖRS avancerade mito kondrieutredningar på muskelprov på cirka 170 personer per år och av dem visar sig runt 25 procent ha avvikelser som talar för primär mitokondriesjuk dom. Genom att kombinera helgenom kartläggning med muskelanalyser får många av patienterna en diagnos. Anna Wredenberg berättar om ett fall där forskarna lyckades. De identiferade en förändrad gen hos en svårt sjuk patient som behövde intensivvård i perioder. Genen hade aldrig tidigare kopplats till sjukdom.
- Vi misstänkte att det här var förkla ringen till patientens besvär. Genom kontakter med internationella kollegor kunde vi hitta två andra liknande fall vilket gjorde att sambandet kunde slås fast, säger hon.
Just dessa patienter drabbades av fera av de typiska symtom som kan förekomma vid mitokondriesjukdomar: Muskelsvaghet, akut leverpåverkan och efekter på hjärnan som exempelvis kan ge svårbehandlad epilepsi.
- Vi vet inte riktigt varför just dessa organ drabbas mer vid mitokondriella sjukdomar. Mitokondrier fnns ju i alla
celler. Men det är exempel på organ vars celler inte förnyas så mycket under livet, till skillnad från exempelvis blod. De är också extra energikrävande organ där mitokondrierna kanske är särskilt viktiga, säger Anna Wredenberg.
Förutom att identifera specifka ärft liga sjukdomar som beror på mitokon driell dysfunktion försöker forskarna även förstå hur störd mitokondrie funtion kan ha en roll i en rad andra sjukdomar som exempelvis hjärtkärl sjukdom, åldrande och diabetes. Anna Wredenberg forskar även om mito kondriernas grundläggande roll i olika biologiska processer.
– Vi undersöker till exempel hur en viss mitokondriell process är inblandad i tidig utmognad av hjärtat, berättar hon.
I SIN FORSKNING använder gruppen fera olika metoder och modellorganis mer, en av dem är bananfugan. Den har använts i genetisk forskning i över 100 år och passar bra för att studera det mitokondriella systemet.
- Just detta system är i det närmaste identiskt i däggdjur och bananfuga. Det här gör att våra studieresultat från fugan i hög grad även är relevanta för människa, säger Anna Wredenberg. Men att förklara hur mitokondriernas DNA fungerar mer i detalj – något som hon tycker är otroligt spännande – kan vara utmanande.
- Många, inte minst forskare inom medicin, har god kunskap om grund läggande genetik. Men mitokondriell genetik fungerar helt annorlunda än cellkärnans, säger Anna Wredenberg.
Hon förklarar att det i en cell kan fnnas tusentals kopior av mitokondrieDNA och att mutationer kan uppstå lite närsomhelst och enbart i vissa av dessa mitokondrie-DNA-kopior. Ett visst or gan eller en viss vävnad kan då ha både muterade och icke-muterade gener i sina mitokondrier.
- Det är först när andelen muterade genkopior – och därmed andelen
Genom att kombinera grundforskning och klinisk forskning hoppas Anna Wredenberg bana väg för skräddarsydda utred ningar och behandlingar i framtiden.
förändrade protein – är tillräckligt hög, som man riskerar att få sjukdomssym tom. Det här kan vara svårt att förmed la, säger Anna Wredenberg.-
Det är fortfarande mycket vi inte vet om
Anna Wreden berg om … -
… självkritik
Det är lätt att älska sina egna result at.
Men jag tror det är mycket viktigt att hela tiden försöka förhålla sig så objektiv som möjligt och kritiskt granska sin forskning.
… balans
Det krävs pauser i tillvaron för att man ska kunna vara kreativ och modig. Jag promene rar till och från jobbet varje dag, det ger mig två timmar att bara låta tankarna gå som de vill.
hur mitokondrierna fungerar, till Anna Wredenbergs lycka.
- Det betyder att det fnns massor att lära sig och att vi forskare kan bidra till ökad kunskap. I slutänden innebär det förhoppningsvis att vi kan hjälpa drabba de patienter bättre framöver, säger hon.
… kunskap om kroppen
Jag blir mindre orolig för min hälsa ju mer jag förstår. Det är mycket som kan gå fel men det mesta klarar vi av. Och en del förstår vi inte just nu och det får man till viss del acceptera.
… träning
Fysisk aktivitet kan förbättra mitokon driernas kapacitet och musklernas uthållighet, men träningen behöver vara fokuserad på just uthållighet för att man ska få den efekten. -
SJÄLVA IDÉN ÄR lika enkel som genial: genom att tillföra massor av energi ska dar man bindningarna mellan baserna i den långa DNA-molekylen. Därmed kan DNA-spiralen inte längre duplicera sig korrekt. För cancercellerna är det en dödsdom. De kan varken växa okon trollerat eller sprida sig – deras bästa överlevnadsknep är överlistade. Det är principen bakom strålbehandling, som efter kirurgi är den näst äldsta metoden för att behandla cancer. De förbätt ringar som kontinuerligt görs handlar till stor del om att tydligare rikta strål ningen mot specifkt cancerceller så att omkringliggande, frisk vävnad skonas. Ett sätt att uppnå det är att ta allt bättre bilder innan behandlingen.
I DAG FÅR UNGEFÄR hälften av alla svenska cancerpatienter strålbehand ling, cirka 30 000 patienter per år. Vid fera cancersjukdomar spelar strålning en en avgörande roll, även om den ofta kombineras med cytostatika. Det gäller vid till exempel huvud- och halscan cer, olika gynekologiska cancrar och prostatacancer. Även vid lungcancer är strålning en viktig behandling. – Olika tumörer är olika käns liga för den stress som strål behandlingen ger. Det här är cancerformer där strålning ofta är botande, säger Mattias Hedman, verksamhetschef för strålbehandlingen på Ka rolinska Universitetssjukhuset i Solna samt forskare vid institutio nen för onkologi-patologi vid Karolin ska Institutet.
krympa en tumör innan operation – eller så ges det efter kirurgi för att säkerställa att inga cancerceller fnns kvar, utanför den bortopererade tumö ren. Det görs i vissa fall vid bröstcancer och syftet är då att minska risken för att eventuella kvarvarande cancercel ler växer till igen. Det kan också ges palliativt för att krympa smärtsamma metastaser i till exempel skelettet.
Kort sagt – strålbehandling går att använda vid många olika diagnoser, i olika stadier av sjukdom och med olika syften. Behandlingen anses bidra till bot vid ungefär vart tredje cancerfall.
– Det är en mycket efektiv och fexibel behandling som i ett globalt perspektiv är underutnyttjad, säger Mattias Hedman.
SVERIGE HAR EN stolt historia inom detta fält. Till exempel gavs vad som sannolikt var världens första botande strålbehandling i Stockholm år 1899. Då rapporterades om en kvinna som fått en hudtumör på nästippen utläkt. Och under 1900-talets första decen nium fck svenska läkare internatio nellt erkännande för en framgångsrik behandling av livmoderhalscancer med radium lokalt inne i slidan.
Svensk strålbehandling var världs ledande under stora delar av 1900-ta let och låg i europeisk framkant vid ingången av 2000-talet.
-
Men de senaste decennierna har tongångarna varit andra. Medierappor tering har handlat om långa vänteti der, personalbrist och en otillräcklig maskinpark.-
”Det är en mycket efektiv och fexibel behandling som i ett globalt perspektiv är underutnyttjad.”
onkologin, där samma läkare hanterar både cytostatika- och strålbehandling. Unga forskare har då sugits upp i den medicinska onkologin vilket har dräne rat strålningsonkologin på kompetens, enligt rapporten.
Situationen i fera andra nordiska länder beskrivs som lika dyster.
SÅ VAD HAR då hänt sedan dess?
Ganska mycket, säger Mattias Hedman, som själv jobbade med en av rapporterna som nämns ovan.
– Vi som är verksamma inom områ det har lyckats formera oss och samla kraft. Jag vill påstå att vi är i en positiv trend där strålbehandling har blivit mer attraktivt att jobba med, säger han.
Här är några exempel:
Cancerfonden delade under 2021 ut 65 miljoner kronor i en riktad satsning mot strålbehandlingsforskning. Även under 2022 och 2023 beviljades anslag inom området.
Regeringen har bett Läkemedels verket se över behovet på riksnivå av strålbehandlingsmaskiner, linjäracce leratorer. Utredningen ska presenteras i slutet av januari 2025.
Ibland används strålningen för att
Strålskyddsmyndigheten beskrev för snart ett decennium sedan hur svensk forskning inom området hade halkat efter jämförbara länder som Storbritan nien och Nederländerna. Rapporten beskrev även minskade anslag till forskning om strålbehandling, oklart om det berodde på färre ansökningar eller lägre beviljandegrad.Efter den kallduschen tillsatte landets verksamhetschefer inom onkologi en expert grupp som tog fram en ny rapport. I den ges några för klaringar. En av dem är att i till exempel Danmark, Nederlän derna och Storbritannien har det funnits anslag riktade mot forskning om just strålbehandling. Vidare berät tas om en konkurrenssituation inom
En ny tvåårig utbildning, där de fem nordiska länderna samarbetar om att trimma sina onkologer, har startat. Först ut är 30 antagna som gör delar av utbildningen i sina hemländer, andra delar på plats nordiska grannländer, allt för att bygga nätverk och stärka kåren.
– Det fnns en skjuts och ett fokus inom området och det pågår nystartade studier, säger Mattias Hedman, som också sitter med i styrelsen för nyli gen grundade Svensk strålonkologisk förening, där läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker samarbetar om frågor inom fältet. -
En del av hans egen forskning handlar om att hitta biomarkörer för strålkänslighet. I det projektet har 550 kvinnor lämnat blodprov inför och efter strålbehandling för bröstcancer. I proverna söker forskarna efter kända infammationsmarkörer samt en gen förändring som verkar vara relevant för strålkänslighet. Foto: Privat
”Under hösten 2023 behandlades jag för bröstcancer. Jag slapp cytostatika, men blev opererad och strålbehandlad. Inför strålningen gjordes en röntgen över bröst korgen där man såg lungorna. -
Efter två veckors strålbehandling fck jag förändrad röst, blev hes och började harkla mig. Sedan blev jag andfådd och fck ont vid djupa andetag.
De som arbetade på strålbehandlingen reagerade inte när jag påpekade detta. När jag frågade om det kunde vara en strålskada fck jag inga svar.
Även min allmänläkare var frågande, men skickade mig till en öron-, näs- och halsläkare. När inget konstigt hittades skickades jag till en lungläkare. Där togs nya bilder som jämfördes med dem som togs inför strålbehandlingen. Då syntes en förändring. Samtidigt blev jag ännu mer andfådd, fck svårt att springa och gå i trap por. En jobbig hosta vägrade ge med sig.Lungläkaren startade en utredning om lungc ancer. Efter ännu mer röntgen, bronkoskopi och provtagning fck jag besked. Allt pekade på en strålskada, det fanns ingen tumör i min lunga. Det har nu gjorts en ny datortomograf och skadan har läkt ut.
Jag berättar det här är för att jag vill att fer ska känna till att man kan få strålska dor i lungan när man strålas för bröstcan cer. För mig hade det varit mindre mentalt krävande att utredas för misstänkt strål skada än för misstänkt lungcancer. Risken för strålskada hade kunnat beskrivas innan strålbehandlingen gavs och perso nalen som gav strålningen hade kunnat reagera på ett annat sätt när jag berättade om mina symtom.
Men jag vill också få fram en tacksamhet till vården. Under min bröstcancerbe handling hade jag känslan av att sitta i en berg- och dalbana – jag kunde inte göra så mycket mer än att hänga med, men jag kände en trygghet i hur vårdpersonalen styrde tåget.” Berättat för: Annika Lund
LOUISE KARLSSON
Ålder: 50 år.
Gör: En av Sveriges bästa simmerskor. Tog en lång rad prestige fyllda medaljer under 1990-talet, bland annat ett VM-guld i 200 meter medley 1997. Har haft världsrekordet i 100 meter medley. -
Fotonstrålning. Den äldsta och vanligaste varianten av strålbehand ling. Fungerar som röntgen. Strålen avger sin energi mer kontinuerligt, så när strålen passerar vävnad innan och efter tumören kan även de cel lerna få DNA-skador. Friska celler kan dock återhämta sig bättre än cancerceller.
Protonstrålning. Detta är också strålning som ges utifrån, precis som fotonstrålning. Men vid protonstrål ning frigörs energin plötsligt, vilket gör det möjligt att beräkna på vilket djup efekten kommer att uppnås. På det sättet kan man pricka tumören mer exakt och skona omkringlig gande vävnad, särskilt vävnad som ligger efter tumören.
Brachyterapi. Ges inne i kroppen genom att en strålkälla placeras nära tumören. Gör det möjligt att ge högre doser än om man strålar utifrån.
Gammakniv, även kallat radio kirurgi. Tekniken bygger på att tumören strålas från väldigt många håll (också kallat stereotaktisk be handling). Det gör att cancercellerna får en sammanlagd mycket hög dos av strålning medan omkringliggande vävnad skonas. Används bara vid hjärntumörer.
Radioaktiva läkemedel. Genom att använda sig av till exempel antikrop par går det att få läkemedel målsö kande – de kommer hitta de celler där de passar exakt. Om man fäster en radionuklid, ett radioaktivt ämne, på ett sådant målsökande läkemedel kan man behandla många tumörhär dar samtidigt, som till exempel fera metastaser.
1895
Fysikprofessor Conrad Röntgen upptäcker det som numera kallas rönt genstrålar.
1896
En bröstcancerpatient i Chicago behandlas med röntgenstrålar.
1898
Pierre och Marie Curie upptäcker och isolerar radium.
1899
De svenska läkarna Thor Stenbeck och Tage Sjö gren beskriver hur de med 150 strålbehandlingar lyckas få bort en hudtu mör på nästippen hos en kvinna vilket brukar beskrivas som världens första botande strålbe handling.
1903
Den första radiologiska avdelningen öppnas på Serafmerlasarettet i Stockholm.
1910
Radiumhemmet grundas i två lägenheter på Scheele gatan i Stockholm.
1938
Radiumhemmet fyttar till Karolinska sjukhuset i Solna. Diagnostik, vård och forskning integreras.
1940- OCH 1950-TALEN Gammakniven utvecklas av Lars Leksell, neuro kirurg vid Karolinska sjukhuset i Solna.
1954
De första protonstrålbe handlingarna ges i USA.
1957
Protonstrålning börjar ges i Sverige vid Svedberg laboratoriet i Uppsala (då hette det Gustaf Werner Institutet).
1970-TAL
Så kallade linjäraccelera torer börjar användas. De kan ge kraftigare strålbe handling än de tidigare använda röntgenappara terna.
1980-TAL
Datortomograf börjar användas för att på ett tredimensionellt sätt be räkna hur dosen bör ges.
1987
Ännu ett kliv mot förbätt rad dosplanering tas när svenskar utvecklar så kallad invers dosplanering som lägger grunden för IMRT, ett upplägg som gör det möjligt att öka dosen mot tumören men ändå skona omkringliggande vävnad.
2015
Skandionkliniken i Upp sala invigs. Den tar årligen emot cirka 300 patienter från hela landet för pro tonstrålning.
Källor: Cancerfonden, Strålsäkerhetsmyndigheten, artikeln Den historiska utvecklingen av Jubileumsklinikerna från onkologiisverige.se, Riksarkivets texter om J T (Thor) Sjögren och Tage A U Sjögren, artikeln Strålbehandlingens utveckling av Lars R. Holsti med fera.
”Det kan vara ganska allvarliga biverkningar, men de är ovanliga, jag vill betona det.”
– Vi vill undersöka om kombinatio nen av höga infammationsmarkörer och den här genförändringen kan förutsäga allvarligare hudbiverkningar. Om det visar sig vara en markör som gör det möjligt att förutsäga strålkäns lighet kan vi anpassa information om behandlingen redan innan den inleds. Då skulle en strålkänslig patient kunna få stöd och omvårdnad och större chans att fullfölja sin behandling, säger Mat tias Hedman.
HUDEN KAN REAGERA olika kraftigt på strålning. I många fall är huden helt opåverkad medan andra kan få hud rodnad. Ytterligare andra kan få fagnad hud eller till och med vätskande sår.– Vid bröstcancer kan patienten ha svårare att tåla kraftiga hudreaktio ner när vi ger det som vi brukar kalla återfallsförebyggande strålning, där tu mören redan är bortopererad. Men om det rör sig om till exempel en huvudoch halstumör accepterar patienten ofta mer sår, för då är strålningen den botande behandlingen, säger Mattias Hedman.-
Förhoppningen är att i denna studie på bröstcancerpatienter utvärdera biomarkörer som går att använda för att förutsäga strålkänslighet. Den kunskapen kan vara värdefull även för patienter som strålbehandlas för annan cancersjukdom.
Även kraftig trötthet, fatigue, är van ligt i samband med strålbehandlingen. Det beror antagligen på att strålningen orsakar infammation i kroppen och det är i sig tröttande. -
Under behandlingen kan också vävnad i närheten av tumören påverkas. Vid huvud- och halscancer kan slem hinnor i munnen och i halsen skadas så att det gör ont och är svårt att äta. Vid cancer i buken eller bäckenet kan strålbehandlingen orsaka illamående eller diarré. -
De här tidiga biverkningarna brukar vara övergående.
Mer besvärliga är så kallade sena komplikationer, eller senefekter, som kan uppträda fera år efter strålbehand lingen. De är ofta svåra att göra något -
åt eftersom strålbehandlingen redan är avslutad, så det går inte att anpassa dosen.
Sena skador beror på att friska celler skadats i sin förmåga att dela sig. Övriga funktionsförmågor kan dock vara intakta, så vävnaden fortsätter att göra sitt arbete efter strålbehandlingen – fram tills cellerna har åldrats. Då kan de inte ersätta sig själva. Och då tappar vävna den i funktion. -
– Det kan till exempel handla om att någon får nedsatt salivproduktion vilket leder till obehag och svårt att äta. Eller så kan en man efter strålning för prostatacancer få problem med
”Det är smått fantastiska sifror”
Strålningsonkologen Alexander Valdman forskar vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Han arbetar för att patienter med cancer i ändtarmen ska få färre biverkningar av sin behandling. Hur jobbar du med det? – Vi har bland annat köpt in en ny strålbehandlings maskin som gör det möjligt att ge fotonstrålning lokalt i ändtarmen, med strålkällan direkt mot tumören. Det kallas kontaktbrachyterapi och med den metoden kan man ge mycket högre stråldos än vid yttre strålbehandling. Det betyder att strålbehandlingen kan bli botande i fer fall av tidig ändtarms cancer. Då kan fer patienter slippa kirurgi som i många fall, särskilt om tu mören sitter lågt i ändtarmen, leder till att patienten får en permanent stomi.-Vilken forskning fnns om metoden?
urin- eller avföringsinkontinens. Det kan vara ganska allvarliga biverk ningar, men de är ovanliga, jag vill betona det. Vi gör allt för att planera doserna så att omkringliggande vävnad skonas, säger sjukhusfysikern Eva Onjukka, som forskar vid institutionen för onkologi patologi vid Karolinska Institutet.Risken för biverkningar är ett skäl till att strålbehandling ges i fraktioner, allt så vid fera tillfällen. Friska celler kan laga DNA-skador och återhämta sig, men cancercellerna är sämre på det. Vid upprepad strålning kan de istället dra på sig ackumulerade skador. Bäst ur behandlingsaspekt är de så kallade -
kvar. Efter tre år hade betydligt fer av dem som fått kontaktbrachyterapi tarmen bevarad. Hos dem med liten tumör, mindre än tre centimeter, hade 97 procent bevarad tarm och inga tecken på cancer. Återfall i sjukdo men inträfar vanligen inom två år, så många av de här patienterna är san nolikt botade. Det är smått fantastiska sifror, tycker jag.
-När börjar ni ge den här behandlingen?
– Under 2023 kom en studie som omfattade drygt 140 patienter som lottats till att få en högre stråldos, levererad antingen som yttre strålbe handling eller som kontaktbrachyte rapi. Alla patienterna följdes över tid och opererades om det fanns tumör
– Vi kan börja ta emot patienter redan nu och är öppna för remisser från hela landet, så vi vill sprida budskapet om att det här alter nativet fnns. Vi kommer att introducera behandlingen via en studie. Där kommer vi inkludera 110 patienter som tackat nej till kirurgi för att i stället få organbevarande be handling. De kommer lottas till att få vanlig yttre strålbehandling med eller utan cytostatika som komplement till kontaktbrachyterapin.
Vilket är ditt andra projekt?
-
– Det är en studie där vi lottar patienter med något mer framskriden ändtarmscancer till att få antingen fotonstrålning eller protonstrålning innan cytostatika och kirurgi. Hypo tesen är att protonstrålning ska vara mindre toxisk för patienterna så att de tål efterföljande cytostatika bättre. Vi har hittills publicerat en studie från det här projektet. Den visar att kirur gin kan genomföras säkert även efter protonstrålning.
dubbelsträngsskadorna, när båda spira lerna i DNA-strängen har kapats.För att undvika biverkningar läggs mycket krut på att räkna ut exakt hur varje tumör ska strålas. Ett konkret exempel: om två lungtumörer är lika stora och på andra sätt likvärdiga be höver de sannolikt lika stora stråldoser. Men för att de ska få det, samtidigt som omkringliggande vävnad skonas, kan strålarna behöva gå in från olika håll med olika styrkor. Den vävnad som strålarna passerar riskerar skador.– Om en lungtumör sitter nära spinal kanalen vill vi verkligen inte skada rygg märgen. Då kan vi välja att gå in med lite högre dos genom lungan i stället. Sitter tumören på en annan plats kan vi välja
att gå in med lägre dos via lungan för att skona frisk lungvävnad. De här bedöm ningarna görs på individnivå för varje patient, säger Eva Onjukka. -
Dessutom görs justeringar inför varje behandlingstillfälle. Då tas nya 3Dbilder av tumören som kan ha krympt eller ändrat läge. Nya bilder genererar anpassningar, där patientens position fnjusteras efter den dagliga anatomin.
Allt det här skapar stor variation i de behandlingar som ges. Hundra patien ter som har fått exakt samma dos strål ning för till exempel en tumör i lungan kan ha fått den dosen fördelad på hundra olika sätt. Det gör det svårt att dra slutsatser om förhållandet mellan stråldosen och sena komplikationer.-
Strålbehandling kan ge långsiktiga hudskador hos cancerpatienter. Ny forskning visar att strålningen skapar ett minne i hudcellerna som försvårar läkning, men också att antikroppar kan hjälpa till att återställa skadan.
Kroniska sår eller förtjockad hud och ärrbildning, så kallad fbros, kan upp träda fera år efter avslutad behandling och kan kraftigt försämra en cancer överlevares livskvalitet. -
– Kirurgi i bestrålad vävnad är inte sällan förknippad med sårläkningskomplikationer. Det fnns ett stort behov av nya behandlingar eller förebyggande åtgärder, säger Martin Halle, plastikkirurg och forskare vid institutionen för mo lekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. -
strålning jämfört med obestrålade hud prover – detta oavsett hur länge sedan strålningen skedde.
Genom fortsatta experiment kunde forskarna visa att strålning leder till långvariga förändringar i kromatinet, de strukturer som generna är för packade i, vilket påverkar vilka gener som är aktiva. De upptäckte också att ett protein som kallas THBS1 överpro duceras i samband med skador i tidigare bestrålad hud. THBS1 påverkar fbroblasternas rör lighet, vilket enligt forskarna kan förklara den försämrade sårläkningen.
Nu visar en studie som Martin Halle varit delaktig i att strålningen lämnar ett ”epigenetiskt minne” i hudens bind vävsceller, fbroblaster, vilket förändrar deras förmåga att läka sår.
I studien analyserade forskarna hudprover från 46 personer som fera år tidigare genomgått strålbehandling mot bröstcancer samt rekonstruktiv kirurgi. Forskarna fann att förmågan till sårläkning var försämrad i hudprover från delar av kroppen som utsatts för
När forskarna behandlade de bestrålade hudproverna med antikroppar som blockerar THBS1 visade det sig att läkningsför mågan förbättrades. – Upptäckterna kan potentiellt leda till utvecklingen av nya te rapier för att förebygga och behandla hudpro blem som uppstår vid strålbehandling, sä ger Ning Xu Landén, forskare vid institutio nen för medicin, Solna, Karolinska Institutet som har ansvarat för studien. Nature Communications oktober 2024
” Vi behöver lämna tänket att vi har gett en viss dos till en viss patient. Vi behöver tänka att vi har gett en viss fördelning av en dos. ”
Just det här forskar Eva Onjukka om, fnansierad med ett av de riktade ansla gen från Cancerfonden.– Vi behöver lämna tänket att vi har gett en viss dos till en viss patient. Vi behöver tänka att vi har gett en viss fördelning av en dos. Med den ingången behövs nya sätt för att analysera efek terna, säger hon.
DE MATEMATISKA MODELLER som öppnar för denna analysmetod har Eva Onjukka tagit till sig från ett tidigare internationellt samarbete. Och nu ska hon använda det för att analysera sena komplikationer från strålbehandling vid huvud- och halscancer. Mer exakt ska hon undersöka hur just sväljning kan påverkas.
För att ta reda på det ska hon granska data från ett kvalitetsregister över hu vud- och halscancer som har behand lats i Stockholm. Där fnns information om vilka som har fått olika senefekter, som svåra problem med att svälja. Biverkningen är ovanlig, men för de mellan två och tre procent av patien terna som drabbas är den mycket jobbig att leva med.
– Sväljning är en ganska komplicerad process som kräver att både tunga och hals fungerar som de ska. Jag vill se var i anatomin de patienter som har fått problem har fått en hög stråldos. Och det ska jag undersöka med hänsyn till hur strålningen har gått in till tumören i varje enskilt fall, säger hon.
I dag får ungefär 300 barn per år en cancersjukdom. Cirka var tredje får någon slags hjärntumör och av dem kommer strax under hälften att strålas mot hjärnan. Det kan ge sena kompli kationer, som problem med inlärning, minne, koncentration och processhas tighet. Allt detta kan leda till svårighe ter i skolan och senare på arbetsplatsen eller i sociala sammanhang.-
– En typisk situation som kan vara svår är att delta i gruppsamtal. Då väntas man lyssna, associera och svara,
”Stressandeatt
”När jag var åtta år fck jag diagnosen aplastisk anemi, en autoimmun sjukdom som angriper benmärgen. Som nioåring fck jag cytostatikabehandling och blev helkroppsbestrålad för att slå ut immun celler. Efter det fck jag en benmärgs transplantation. Strax innan jag fyllde tio år blev jag friskförklarad.-
LOKE
LASSEN
Ålder: 27 år.
Gör: Är dekormålare, bland annat för teaterscener. Vidareutbildar sig nu inom skulptering.
APLASTISK ANEMI
Aplastisk anemi är en blodsjukdom som drabbar strax över 20 personer per år i Sverige.
Den är en autoimmun sjukdom där kroppens benmärg angrips så att patienten får blodbrist.
Det är ovanligt att behandla andra sjuk domar än c ancer med strålbehandling, men det förekommer.
Källor: Blodcancerför bundet med fera.
Strålningen gavs vid tre tillfällen och jag fck ligga i en stel form som hade gju tits efter min kropp. Det var meckigt att komma på plats i den där formen och jag var tvungen att vara naken. Dessutom mådde jag otroligt illa av cytostatikan och kunde inte äta. Det var fruktansvärt jobbigt, men personalen gjorde sitt bästa för att jag skulle stå ut.
-
Jag går fortfarande på kontroller hos hematolog. Där har de sagt att jag behöver kolla upp vissa saker, som hur mitt hjärta mår, och börja gå på mammo graf redan nu. Men när jag har försökt göra det har varken hjärtläkare eller mammografenhet velat ta emot mig. Det har varit väldigt stressande att hamna mellan stolarna.
För några år sedan läste jag om senef fektsmottagningar i den här tidningen, Medicinsk Vetenskap. Jag tog kontakt med en sådan, men de ville först inte hel ler ta emot mig – jag har ju faktiskt inte haft cancer.
Men nu har de tänkt om. Via dem har jag fått remiss till mammograf och hjärt läkare. Allt ser bra ut och det var en stor lättnad att få höra det.
Jag har en del problem som antag ligen är senefekter. Det handlar om ledvärk, torra ögon, allmän trötthet och hjärntrötthet. Detta får jag antagligen leva med, har jag förstått. Jag fck också en hudcancer när jag var sexton år. -
-
-
Men trots alla de här besvären vill jag få fram något som känns väldigt viktigt: hade jag fötts tio år tidigare hade jag inte levt idag.
Det är ett perspektiv jag har med mig hela tiden.” Berättat för: Annika Lund
-
allt i hög hastighet. Om processhastig heten är sänkt, vilket är väldigt vanligt efter strålning mot hjärnan, då fyter inte det här samspe let. Och då kan de här barnen hamna utanför, säger barnonkologen Klas Blomgren, som forskar vid institutionen för kvin nors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Det pågår forskning om hur ämnet litium kan användas för att lindra dessa sena komplikationer. Litium är sedan tidigare känt för att kunna skydda nervsystemet och används för att be handla bipolär sjukdom, även hos barn.I studier med möss har litium mins kat problem med minne och inlärning som visat sig efter strålbehandling. Ef fekten har märkts även när litiumet har getts ganska lång tid efter att skadorna uppstått. Resultaten har varit så fna att forskarna nu går vidare och prövar läkemedlet på barn.
DEN NYLIGEN STARTADE studien omfattar 84 barn som är färdigbehand lade för hjärntumör. De ska lottas mel lan att få litium eller placebo under ett halvårs tid. Sedan ska olika kognitiva förmågor mätas i upp till fem år efter avslutad litiumbehandling. -
I den här studien inkluderas barn vars cancerbehandling (och därmed strålning) är avslutad sedan upp till sju år. Men forskarna tror att litium kan ge bättre skyddande efekt om det ges ganska snart efter strålbehandlingen, kanske redan medan behandlingen på går. En sådan studie är planerad, men först har forskarna behövt säkerställa att litium inte gynnar även cancercel ler. Därför fck möss med hjärntumör litium under pågående strålbehandling. -
Det gav ett överraskande resultat. Tumören krympte, mer än väntat.
– Litium har antitumörefekter men de är inte särskilt välbeskrivna i den vetenskapliga litteraturen, säger Klas Blomgren.
På sikt vill han starta en studie där litium prövas som en del av den tumör bekämpande behandlingen.
– Kanske kan det då bli möjligt att gå ned i stråldos. Det skulle också minska förekomsten av sena komplikationer, säger Klas Blomgren.
Vid konventionell strålbehandling, som ges via en yttre strålkälla som en
Ungefär hälften av alla cancerpatienter får i dag strålbehandling.
”Det går att upptäcka små, spridda meta staser, ibland långt innan de hinner ge några symtom.”
strålbehandlingsmaskin, är målet att rikta strålarna så exakt som möjligt mot ett litet, avgränsat område. Det kan röra sig om en enskild tumör eller metastas, alternativt en bröstkorgsvägg, som efter kirurgi vid bröstcancer. Det här innebär dock en begränsning när cancersjukdo men är spridd i kroppen.
MÅLSÖKANDE, radioaktiva läkemedel är försök att runda den här begräns ningen. De kan behandla cancerceller på väldigt många platser i kroppen samtidigt – just eftersom de är målsö kande, och tar sig fram till tumörerna via blodet.
En som utvecklar sådana läkeme del är apotekaren Tuy Tran, som är docent och forskargruppsledare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Hon förklarar principen så här: radionuklider, alltså små mängder av ett radio aktivt ämne, fästs på molekyler som passar exakt på ytan av specifka can cerceller. Efter infusion kommer dessa molekyler att röra sig i blodbanan tills de når cancercellerna. Då fastnar de där, tillsammans med radionukliden.
I det läget kan patienten undersökas med PET-kamera. Då kommer tumö rer och metastaser i hela kroppen att avslöja sig. -
– Det går att upptäcka små, spridda metastaser, ibland långt innan de hin ner ge några symtom, förklarar Tuy Tran.
I nästa led får patienten en ny infusion, även då med målsökande
läkemedel, men med en annan radio nuklid. Även den kommer att fastna på cancercellerna, men avge strålning som skadar dem. På så sätt kan man behand la spridda metastaser, som kanske sitter på fera platser i skelettet eller i lever och lungor. Detta kallas teranostik – alltså te rapi och diagnostik med samma metod.-
FORSKNINGSFÄLTET ANSES lovande. Nyligen startade Teranostics Trial Center, ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska In stitutet, för att samla olika forskare inom området. Tuy Tran, som är sektionschef för detta center, berättar om studier som rör cancer i bröst, bukspottkörtel, sköld körtel och prostata.-
Två sådana här läkemedel fnns redan på marknaden. Det ena, Lutathera, kan användas för att behandla neuroendo krina tumörer i bukspottkörteln i de fall sjukdomen är spridd i kroppen. Det andra läkemedlet är Pluvicto, som kan användas vid spridd prostatacancer. I båda fallen sker behandlingen med ämnet lutetium-177. -
Användningen i svensk sjukvård har dock varit sparsam. Läkemedlen är väl digt dyra och har hittills getts endast vid framskriden sjukdom där metastaserna har blivit resistenta mot cytostatika. I denna patientgrupp har vissa fått några månaders förlängd överlevnad – men andra fera år.
Tuy Tran och hennes kollegor jobbar för att höja behandlingsefekten av de radioaktiva läkemedlen. Ett sätt är att använda ämnen som avger kraftfullare strålning – alltså högre stråldos på en skilda cancerceller. Ett annat sätt skulle kunna vara att behandla tidigare. -
– Vi tror att det fnns stora vinster att göra om man kan gå in med de här läkemedlen innan sjukdomen har blivit så avancerad, säger Tuy Tran. Läkemedlens höga pris beror bland annat på att de måste tillverkas på plats på sjukhuset, oftast samma dag som de ska ges, eftersom de radioaktiva ämnena har kort halveringstid. Och all personal måste skyddas från strålkällan, från kemisten som tillverkar läkemedlet till vårdpersonalen som ger det till patien ten. Personalen måste bära dosimetrar som mäter stråldosen.
– Vi har nyligen fått ett anslag från Vinnova där vi ska jobba för att förbättra tillgången på sådana här läkemedel i hela Sverige, säger Tuy Tran.
Neuroblastom är en ovanlig sjukdom som drabbar barn, ofta före två års ålder. En del föds med sjukdomen. Barnkirurgen Jakob Stenman under söker om målsökande, radioaktiva läkemedel kan fungera bromsande hos dem som har den allvarligaste formen. -
Ungefär 20 barn per år får neuro blastom. Det är en komplice rad sjukdom där den mest aggressiva varianten kallas högriskneuroblastom. Barn med den här sjukdo men behandlas mycket intensivt. De kan få kirurgi, cytostatika, högdos cytos tatika med stamcellsåterföring, strålbehandling och antikroppsbe handling. Ofta pågår behandlingen i upp till ett och ett halvt år.
Sjukdomen har tyvärr inte försvunnit i något fall, men den verkar bromsas upp och vissa gynnas mer än andra av behandlingen. När det handlar om biverkningar har barnen tolere rat behandlingen bra, säger Jakob Stenman. -
Trots detta är överlevnaden cirka 60 procent , enligt Barncancerfon den. -
– En del får återfall i sin sjukdom och då saknar vi i dag bot ande behandling, säger Jakob Stenman, som forskar vid institutionen för kvin nors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Det är de här barnen, de som har fått återfall, som han i en studie behandlar med målsökande, radio aktiva läkemedel (läs mer i artikeln här intill). Det är molekyler som fastnar på ytan av cancercellerna. Dessa molekyler har ett påhäng: det radioaktiva ämnet lutetium-177. Läkemedlet rör sig först i blodbanan men fastnar sedan på cancercel lerna. Strålningen som avges skadar cancercellerna men tyvärr också de närmast liggande friska cellerna.-
– Vi har hittills behandlat tio barn.
”Sjukdomen verkar bromsas upp och vissa gynnas mer än andra av behandlingen.”
Han berättar att gensvaret har varit stor t från kliniker i andra länder där de här barnen behandlas. Nu ingår sjukhus från bland annat Litauen, Nederländerna och Storbritannien. Vid neuroblastom ser cancercellerna ofta mycket olika ut, även hos samma patient. I vissa metastaser kan det fnnas många celler med en yta där läkemedlet fastnar, i andra metastaser kan det fnnas färre sådana celler. Det innebär att det målsökande läkemedlet fäster på fär re celler i vissa metastaser. Som en följd blir den lokala stråldosen för låg i dessa metastaser, som sedan kan växa vidare och sprida sig ytterligare.Jakob Stenman tror därför att behandlingen kan bli mer efektiv om det radioaktiva ämne som används är ännu mer potent, vilket i det här sammanhanget betyder att det avger ännu mer energi (det vill säga strål ning). Om det då fäster till färre celler i en metastas kan det kanske ändå slå ut alla cancercellerna där. Men då måste det verka ännu mer lokalt, för att skydda annan vävnad från den högre stråldosen. -
Forskarna har ringat in fera ämnen som de tror kan fungera på det sättet. Det rör sig om aktinium-225, astat-211 eller bly-212. Efekt och biverkningar av aktinium-225 under söks nu i cellstudier och djurförsök. Målet är att kunna starta en klinisk prövning med aktinium om tre till fem år.
– Om det vi tror visar sig stämma är förhoppningen att kunna förebygga återfall och därmed möjliggöra bot hos en större andel av de barn som har insjuknat i högriskneuroblastom, säger Jakob Stenman.
ki.se/lifestyle4health
-bli donator
Spermiedonator
Nästan en halv miljon människor i fertil ålder i Sverige lyckas inte bli med barn när de vill det. Vi behöver ständigt nya spermie- och äggdonatorer från alla etniciteter. Intresseanmälan görs på appen "Alltid Öppet".
Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public.
Read more and join us!
Äggdonator
Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 600 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.
Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se
Forskarna svarar på dina medicinfrågor
Finns det något sätt att få håret på huvudet att växa snabbare och/ eller bli tjockare? Diverse reklam för hårprodukter och kosttillskott lovar ett glänsande hårsvall men fnns det något som verkligen har forskningsbaserad evidens bakom sig? /Hanna
Svar Svaret är tyvärr nej. / Lars Norlén Forskare i dermatologi
På 1980-talet använde vi mycket färg som vi spädde ut med förtunning. Just denna starka lukt av förtunning har jag plötsligt fått tillbaka i näsan. Hur kommer detta sig? Jag har inte jobbat med förtunning på 20 år. Vad kan jag göra för att få tillbaka mitt normala luktsinne? /Magnus Fagerman
Svar En åkomma som kan drabba luktsinnet är fantomlukter, så kallade fantosmier, där man upplever en lukt som objektivt inte fnns närvarande i omgivningen. Längden på dessa upplevelser kan variera från sekunder till veckor. Ett fåtal har en konstant lukt närvarande. Vi vet i dag väldigt lite om hur fantosmier uppstår men det kan liknas med tinnitus där ett skadat sinne felaktigt signalerar närvaron av en stimulus. Vad som är unikt för luktsinnet är att vi har problem att minnas många lukter, men de vi fak
tiskt kommer ihåg stannar ofta med oss livet ut. Många har säkert upplevt att en lukt kan framkalla klara minnen från de tidiga barndomsåren. Det går inte att säga hur eller varför ditt luktsinne plöts ligt framkallar lukten av förtunningsme del men om vi spekulerar så kan du ha fått en skada på luktsinnet, antingen av ålder, ett vanligt förkylningsvirus, eller annan orsak, vilket tyvärr har framkal lat en fantosmi. Varför din fantomlukt är just förtunningsmedel är oklart men många fantomluktsensationer är just lukter som individen upplever som ne gativa och tidigare har stor erfarenhet av att känna. Det fnns i dagsläget ingen behandling med klar evidens, men mindre studier indikerar att luktträning kan minska besvär av fantosmi.
/ Johan Lundström
Professor i psykologi med inriktning mot luktperception
Har reumatiker, som äter så mycket antiinfammatoriska läkemedel, lägre frekvens av demens? /Borg
Svar Nja, det är många faktorer som drar åt olika håll så svaret på frågan är inte så enkelt. Men, nej, patienter med RA (reumatoid artrit) eller andra reu matiska sjukdomar har inte en lägre risk för demens, och vi kan inte säga att antiinfammatoriska läkemedel skyddar mot demens. Det lite mer komplexa svaret utgår från följande: Demens är ett tillstånd som kan orsakas av fera olika processer. Vid så kallad vaskulär demens sker en åderförkalkning i hjärnans kärl. RA orsakar infammation, som eldar på åderförkalkning. Ju mer aktivitet i RA-sjukdomen desto mer åderför kalkning och – sannolikt - desto mer vaskulär demens. Antiinfammato riska läkemedel av typen NSAID, till exempel Naproxen och Voltaren, dämpar infammationen vid RA, åtminstone för stunden. Eftersom infammation verkar kunna driva på åderförkalkning så kan man tänka sig att samma läkemedel skulle kunna erbjuda ett skydd mot sådan demens som orsakas av åderförkalkning. Men, hos patienter med aktiv RA blir det då ett skydd mot en ökad risk för demens snarare än ett skydd som sänker demensrisken jämfört med den hos individer som inte har RA. Det fnns även hypoteser om att im munsystemets funktion kan vara av betydelse för uppkomsten av Alzhei mers sjukdom och andra neurodege nerativa sjukdomar, och därmed att läkemedel som påverkar immunsys temet skulle kunna påverka risken för denna typ av sjukdomar. Detta är en fråga som studeras ganska intensivt, men något rakt och enkelt svar fnns (ännu) inte.
Jag skulle inte ta NSAID i hopp om att undvika demens, och som reumatolog är det inte ett råd jag skulle ge till mina patienter. NSAID har ju dessutom en del biefekter som i sig själva kan öka risken för vaskulär demens.
/ Johan Askling Professor i reumatologi
Mitt första minne är när jag upplevde att jag fanns. Då var jag sex månader. Hur vanligt är det? /Gun
Svar När vi talar om vad vi minns från vår barndom tänker vi i första hand på det episo diska minnet. Om det vi har upplevt och kan skriva om i våra memoarer. Men man kommer sannolikt inte ihåg vad som hänt från tiden före treårsåldern. De minnen som man förvärvat innan dess lagras i nervceller och synapser, men de verkar sedan ersättas av nerv celler som formas av nya sinnesintryck. Endast mycket obehagliga minnen fnns kvar under längre tid och då i hjärnans mandelkärna (amygdala), som styr hjärnans rädsloreaktioner.
Det är visat att för tidigt födda barn som stuckits fera gånger för provtag ning verkar känsligare när de senare i livet vaccineras, vilket tyder på att de minns obehagliga upplevelser.
Arbetsminnet utvecklas från sju till åtta månaders ålder. Det är hjärnans svarta tavla, som innebär att man kan
hålla ett par saker samtidigt i huvudet, såsom när man räknar. Men det kvarstår inte under någon längre tid.
Det semantiska minnet omfattar min net av språk och platser, men vi är inte medvetna om när vi förvärvade denna information.
Mitt svar är att jag kan bara tänka mig att det du minns från sex månaders ålder måste ha varit något smärtsamt eller obehagligt. För några år sedan frågade jag den världsledande hjärn forskaren och Nobelpristagaren John Eccles om hans första minne. Han berättade då att han kom ihåg en kik hosteattack från när han var 6 månader gammal och växte upp i Melbourne.
Bäst fungerar det episodiska minnet under ungdomsåren och tidig vuxen ålder. Barndomsskildringar från för skoleåldern är mer fragmentariska och sannolikt beroende av det man fått höra berättas av sina vårdnadshavare.
/ Hugo Lagercrantz
Professor emeritus och författare senast av Barnhjärnan
Jag läser till undersköterska och i vår bok står det att människans största cell är äggcellen. Jag tyckte det var lite konstigt eftersom det bara är kvinnor som har äggceller. Jag vill alltså veta vilken som är den största cellen som även män har? /Elin
Svar Jag skulle tro att det är en cell som kallas ”Betz-cell” i den motoriska hjärnbar ken. De är jättestora för att vara celler, cirka 80 µm i diameter. Fettceller kan vara lika stora, men Betz-cellerna har dessutom axoner som går hela vägen ner i ryggmärgen och styr musklerna. Axonerna är utlöpare av nervceller som leder elektriska signaler, men de är ändå en del av cellen och skulle man kunna mäta hela Betz-cellens volym så skulle den största delen ligga i axonet och inte i cellkroppen. Betz-cellen är döpt efter Vladimir Betz, ukrainsk anatom och vävnads biolog (histolog) som verkade i Kiev under senare delen av 1800-talet. Då var Kiev en stad i ukrainska delen av Tsar-Ryssland.
/
Sten Linnarsson Professor i systembiologi
Betz-celler är jättestora för att vara celler.
Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
En mycket tidig medicinsk abort var lika efektiv och det var säkert att göra en sådan, även vid en odiagnostiserad ektopisk graviditet, visar ny forskning.
graviditeten. De lottades till antingen fördröjd abort tills att graviditeten kon staterats i livmodern (i vecka 5 eller 6 ) eller till tidig abort (i vecka 4–6 ). I båda fallen gavs två läkemedel – mifepriston och misoprostol.
Vid studiens start hade alla delta gare max sex veckors graviditet, inga symtom på ektopisk graviditet (som buksmärta eller blödning) eller några riskfaktorer för sådan (ha blivit gravid med spiral på plats eller tidigare ekto piska graviditeter). Utfallsmåttet var avslutad graviditet (komplett abort).
I SVERIGE SKEDDE 35 550 aborter år 2023, drygt 60 procent innan den sjunde graviditetsveckans utgång. Ofta avvaktar man tills gravidi teten går att konstatera med vaginalt ultraljud, för att utesluta en så kallad ektopisk graviditet eller utomkvedsha vandeskap. Då fnns embryot utanför livmodern, oftast i äggledaren. En ektopisk graviditet avbryts inte vid medicinsk abort och kan bli livshotande för kvinnan. Med ultraljud går graviditeten att se i vecka fem till sex.
– Observationsstudier har gett motstridiga resultat om efektivitet så vi ville studera om en mycket tidig abort är lika efektiv och säker som att vänta, säger Karin Brandell, gynekolog vid Karo linska universitetssjukhuset och doktorand vid institutio nen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, studiens förstaförfattare.
I studien VEMA, Very early medical abortion, ingick drygt 1 500 kvinnor vid 26 kliniker i nio länder som sökte abort innan ultraljud kunde påvisa
I BÅDA GRUPPERNA hade drygt 95 procent av kvinnorna en komplett abort, men de få som misslyckades skiljde sig åt mellan grupperna. Vid fördröjd behandling var behandlingen ofullständig i 4,5 procent av fallen och kompletterades med ”skrapning”. I 0,1 procent av fallen fortsatte gravidi teten. I den tidigare gruppen fortsatte graviditeten i 3 procent av fallen och 1,8 procent behövde skrapning. Totalt 1 procent av alla deltagarna hade en ektopisk graviditet. Kvinnorna i den tidiga gruppen rapporterade mindre smärta och blödning. I båda grupperna uttryckte kvinnorna också önskan om att göra aborten så snart som möjligt. – Abort är inte bara medicin utan även en politisk fråga. I Sverige kan kvinnan vid en misslyckad tidig abort göra om den en vecka senare. Men en kvinna i Texas, där gränsen går vid sex veckor, har inte den möjligheten. Där för var det viktigt att visa att tidig abort är likvärdig med dagens standardbe handling vid senare graviditet, säger Karin Brandell.
Forskarna vill nu pröva om en ny kombination av läkemedel vid tidig abort är efektiv även vid ektopisk graviditet. Dessutom utvecklar de nya preventivmedel, baserat på den ena komponenten i dagens medicinska abort, mifepriston.
Randomized trial of very early medica tion abortion
Brandell K, Jar-Allah T, Reynolds-Wright J, Kopp Kallner H, Hognert H, Gyllenberg F, Kaislasuo J, Tamang A, Tuladhar H, Boerma C, Schimanski K, Gibson G, Løkeland M, Teleman P, Bixo M, Mandrup Kjaer M, Kallfa E, Bring J, Heikinheimo O, Cameron S, Gemzell-Danielsson K New England Journal of Medicine november 2024
Foto: Getty Images, Anne Örtqvist
EN NATIONELL STUDIE visar att dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste två decen nierna.
– Detta är ett uppmuntrande bud skap för fortsatt implementering av befntliga behandlingar, som fortfa rande är underutnyttjade, samt för utveckling av nya behandlingar, säger Gi anluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutio nen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och en av författarna till studien. Men prognosen är fortfa rande oroande – 25 procent av de som diagnostiserades 2022 avled inom ett år. Studien visade att förbättringarna främst var begränsade till patienter med hjärtsvikt med reducerad vän sterkammarfunktion, där fera livsför längande behandlingar har utvecklats under de senaste decennierna. För patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion, där evidens baserade behandlingsalternativ är begränsade, gick förbättringsarbetet långsammare.
Nästa steg i forskningen är bland annat att använda svenska hjärtsvikts registret för att proaktivt identifera patienter med hjärtsvikt som behöver intensiferad behandling.
Trends in heart failure mortality in Swe den between 1997 and 2022
Lindberg F, Benson L, Dahlström U, Lund LH, Savarese G
European Journal of Heart Failure oktober 2024
Prognosen vid hjärtsvikt har förbätt rats för den som bor i Sverige. -
Mindre biverkningar vid smärt lindring kan bli resultatet av ny forskning.
GENOM ATT BLAND ANNAT expo nera möss för smärtlindrande morfn och därefter ”fånga” de nervceller som morfnet aktiverat hos djuren har fors kare kunnat identifera, klassifcera och syntetiskt styra de nervceller i nervba norna som är inblandade i smärtlind ringen.
Forskarna upptäckte att morfnet på verkar en utvald uppsättning nervceller i hjärnan i den del som kallas rostrala ventromediala medulla. Tillsammans bildar de här nervcellerna en slags ”morfinensemble”. Det är en grupp nervceller vars förändring i aktivitet leder till smärtlindring. När morfin används som läkemedel i hälsooch sjukvården har det potentiellt mycket allvarliga biverkningar i form av beroende, missbruk, överdoser och död.
– Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa de här farliga biverkning arna, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och den som lett studien.
Forskarna hoppas nu att fördjupade kunskaper om hur morfn fungerar i kroppen kan bidra till minskade biverkningar i framtiden.
Morphine-responsive neurons that regu late mechanical antinociception
Michael P. Fatt, Ming-Dong Zhang, Jussi Kupari, Müge Altınkök, Yunting Yang, Yizhou Hu, Per Svenningsson, Patrik Ernfors
Science augusti 2024
Barns BMI kan påverka deras framtida lungfunktion Body mass index trajectories from birth to early adulthood and lung function development
Wang G, Hallberg J, Kebede Me rid S, Kumar A, Klevebro, Habchi B, Chaleckis R, Wheelock CE, Hernandez-Pacheco N, Ekström S, Janson C, Kull I, Bergström A, Melén E
European Respiratory Journal oktober 2024
Så försämras musklernas energi produktion vid typ 2-diabetes
Decreased mitochondrial creatine kinase 2 impairs skeletal muscle mitochondrial function independently of insulin in type 2 diabetes
Rizo-Roca D, Santiago PSF
Guimarães D, Pendergrast LA, Di Leo N, Chibalin AV, Maqdasy S, Rydén M, Näslund E, Zierath JR, Krook A
Science Translational Medicine oktober 2024
Ny riskmarkör för hjärt-kärlsjuk dom uppt äckt hos äldre kvinnor Antibodies against phosphorylcho line in prediction of c ardiovascular di sease among women: a population based prospective cohort study Frostegård J, Åkesson A, Helte E, Söderlund F, Su J, Hua X, Rautiai nen S, Wolk A
Journal of American College of Cardiology oktober 2024
Skillnader mellan mäns och kvin nors immunförsvar får förklaring Immune system adaptation during gen derafrming testosterone treatment Lakshmikanth T, Consiglio C, Sardh F, Forlin R, Wang J, Tan Z, Barcenilla H, Rodriguez L, Sugrue J, Noori P, Ivanchenko M, Piñero Páez L, Gonzalez L, Habimana Mugabo C, Johnsson A, Ryberg H, Hallgren Å, Pou C, Chen Y, Mikeš J, James A, Dahlqvist P, Wahlberg J, Hagelin A, Holmberg M, Degerblad M, Isaksson M, Dufy D, Kämpe O, Landegren N, Brodin P Nature september 2024
För fer tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender
ARC-seminarium
”Biomechani cal properties of the brain tissue in normal aging and preclinical Alzheimer’s disease”
Grégoria Kalpouzos, docent vid institutionen NVS, Karolin ska Institutet, föreläser.
När: 10 december kl 11.
Var: Large conference room, foor 10, Widerström building, Tomte bodavägen 18a eller via zoom. För länk, se ki.se/kalender
Life Science Bar –
D 11 EC
Dö bra
Vad innebär en ”bra död”? Under denna specialkväll bjuder
Life Science Bar in forskare, konstnärer och vårdpersonal för att diskutera dödens roll i vår kultur och hur vi förbere der oss.
När: Onsdag 11 december kl. 18.
Var: The Cell, byggnaden Forska ren, Hagastaden, Stockholm.
Precisionsmedicin:
KIND Open Webinar: Janina Neufeld, docent vid Karolin ska Institutet och ansvarig för Synestesiteamet på KIND, föreläser om synes tesi, autism och sensorisk bearbetning.
D 3 EC
När 3 december kl 16-17. Var: Zoom, för länk se ki.se/ka lender. Ingen registrering krävs.
Stockholm Public Health Lecture: Flickors och kvinnors hälsa genom livet
D 4 EC
Tillsammans med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin bjuder Institutionen för Global folk hälsa in till en föreläsning
om fickors och kvinnors hälsa genom livet. Talare är professor Inger Sundström Poromaa, Uppsala univer sitet, och Angelica Lindén Hirschberg, Karolinska Institutet. Föreläsningen följs av en paneldiskussion.
När: 4 december kl 14:30–16:30 Var: Landstingssalen, Lands tingshuset, Hantverkargatan 45. Ingång på baksidan. För program och anmälan (senast 3 december), s e ki.se/kalender
Disputation
Shizhen He för svarar sin avhand ling med titeln “Bio logical mechanisms behind health efects of air pollution exposure from childhood to adulthood”
När: 6 december kl 9
Var: Lärosal David i Widerström ska huset, Tomtebodavägen 18a, campus Solna, Karolinska Institutet.
OJÄMLIKT
Kvinnor med hög utbildning och god inkomst får i större utsträckning vård för vanliga kvinnosjukdomar, jämfört med kvinnor med kortare utbildning och lägre inkomst. Hur man kan få en jämlikare vård diskuteras på ett seminarium den 4 december.
D 7 EC
Nobelföreläsningar i fysiologi eller medicin 2024
Välkommen till årets Nobelföreläsningar med Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2024: professor Victor Ambros och professor Gary Ruvkun. Före läsningen hålls i Aula Medica och kommer att livesändas på nobelprize.org.
När: 7 december 2024 kl 14:00. Föreläsningssalen är öppen
från kl 13:00. Platser måste intas senast 13:30. OBS! Det är ej till låtet att ta med några väskor in i byggnaden.
Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna, Karolinska Institutet.
13
DEC
Vi tar fram ny kunskap samtidigt som vi ger vård Välkommen till ett semina rium med presentationer av och med verksamheter som idag arbetar med precisions medicinska arbetssätt. Exem pelvis kommer diagnostikens betydelse för skräddarsydd behandling tas upp och gräns överskridande arbete mellan forskning och vård.
När: 13 december kl 10-15.
Var: Sune Bergströms Aula, J3:07, Karolinska universitets sjukhuset, Solna, även online. För mer information och länk, se ki.se/ kalender. Önskas lunch, anmäl dig senast den 5 december.
Disputation
13
DEC
Anna Holmqvist försvarar sin av handling med titeln ”Fatigue in brain injury and chronic pain – attention emo tional aspects and neuronal correlates”.
När: 13 december kl 13-16.
Var: Aulan Danderyds sjukhus, Entréplan, Entrévägen 2, Dan deryd. Foto: Getty Images
Brist på solljus kan störa melatoninpro duktionen. Det kan kopplas till orolig sömn, nedstämdhet och sämre återhämt ning. En morgon promenad i dagsljus kan hjälpa, enligt en ny bok om sömn.
Sömn – Hälsans hörnpelare Redaktör Kerstin Brismar (Bokförlaget Stolpe)
NÄR VI SOVER sker viktiga saker; Hjärnan får välbehövd vila, energiförråd fylls på, immunsystemet återhämtas, minnen lagras, etcetera. Inte så konstigt då att intresset för sömn och sovvanor aldrig tycks sina, varken bland forskare eller allmän het. I en ny bok om sömn svarar Kerstin Brismar, diabetesläkare och professor vid Karolinska Institutet, på vanliga sömnrelaterade frågor som hon återkommande fått från sina patienter. Hon har även bjudit in ett antal kollegor att skriva varsitt kapitel om olika aspekter av ämnet. Här ges svar på allt från varför vi drömmer och hur mat och dryck påverkar sömnen till medicinska orsaker till sömnstörningar och hur sovvanor förändras genom livet.
Till några av lärdomarna hör att tupplurar är bra, att vi behöver mindre sömn med stigande ålder och att allt mellan 6-8 timmars sömn är okej så länge du känner dig utvilad. Har man sömnproblem så är sömnmedel oftast ingen bra idé, i stället re kommenderas KBT. Psykologen Susanna Jernelöv, även hon forskare vid Karolinska Institutet, ger ett enkelt men kanske icke intuitivt råd till den som sover dåligt: Testa att sova mindre. Det kan på lång sikt göra att du sover bättre! Cecilia Odlind
BOKTIPS
Stinas jojk Mats Jonsson (Alfabeta)
TIPS!
Lyssna på avsnitt 147 av KI:s podcast Medicinvetarna som handlar om repatrie ringen av mänskliga kvarlevor.
Stinas jojk är en tecknad berättelse om Christina Larsdot ter, en samisk kvinna som levde på 1800-talet. Hon var ovanligt lång på grund av en tillväxtsjukdom och blev på grund av detta ett känt och omskrivet namn under sin levnad. Stor stina, som hon kallades, avled år 1854 och året efter fraktades skelettet till Karolinska Institutet där det ställdes ut. Länge trodde man att skelettet brunnit upp men år 2022 återfanns en felmärkt låda som visade sig innehålla hennes kvarlevor. Dessa har nu återlämnats till Malå sameby och hon begravdes i sin hembygd sommaren 2024. Bo ken riktar sig till barn från 9 år. Tips! Se även dokumentären Stor stinas hemkomst på SVT Play.
Tänk som en Nobel pristagare: idéer som förändrar världen Gustav Källstrand (Volante)
Det gäller att veta att man kan ha fel, bara då kan man till sist få rätt. Det menar idéhistorikern och forskaren Gustav Källstrand som i en ny bok utforskar hur Nobelpristagare som Albert Einstein, Jennifer Doudna och Svante Pääbos idéer och upp täckter har förändrat vår förståelse av världen.
Läkemedel mot åldrande. Hur modern vetenskap ger oss obegränsad frisk livslängd.
Linus Petersson (Lava)
Det kan inom de närmsta årtionde na bli möjligt att behandla åldrande som en sjukdom. Det skriver Linus Petersson, konsult och alumn vid Karolinska Institutet, i sin nya bok som beskriver det växande forsk ningsfältet gerovetenskap.
På en terrass i Florida minns Mona Ståhle vad hennes mamma brukade säga. Det skulle visa sig vara en nyckel i forskningen om sårläkning.
”Det var för cirka 20 år sedan som vi forskade på en peptid som är central i immunförsvaret och bland annat bildas i huden när den skadas.
Vår hypotes var att peptiden, som kallas LL37, stimulerar sårläkning, vilket vi kunde visa i experimentella sår. Men ingen visste vad det var som styrde mängden av den här peptiden. Många forskare försökte lista ut det, bland annat genom att testa efekten av infammatoriska ämnen, så kallade cytokiner, men ingenting hände.
År 2003 var jag och mina doktorander på en konferens i Florida för att presentera våra resultat om peptidens roll i sårläkning. Under en lunch på en solig terrass mindes jag plöts ligt vad mamma alltid brukade säga: ”Solen läker alla sår”. Då slog det mig – det måste vara D-vitamin, som ju aktiveras av solen, som reglerar LL37 i huden!
Där och då behöll jag tankarna för mig själv, men så fort vi kom hem till Sverige skyndade jag mig till labbet. Vi odlade cellerna och kastade på D-vitamin, och det blev en enorm reaktion. I efterhand framstod det kanske inte så konstigt att det var D-vitamin som var nyckeln, men tänk att det var när jag hörde min mammas röst i mitt inre som tanken slog mig.
Vi kunde inte publicera resultaten förrän vi hade klarlagt den exakta mekanismen, vilket tog några månader. Precis när vi var klara publicerades samma upptäckt av en annan grupp som forskade på D-vitamin. De hade tittat på alla gener som påverkas av D-vitamin, och i toppen av listan fanns vår LL37.
Vi publicerade våra resultat 2005, men eftersom vi inte kom först blev vårt fynd inte lika uppmärksammat som det kunde ha blivit. Men själv var jag mycket nöjd och tänkte att det ändå var vi som listade ut det, och fynden ledde vidare till fortsatt forskning kring betydel sen av solljus och D-vitamin för sårläkning.”
Namn: Mona Ståhle
Titel: Professor i dermatologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se
Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica
• Aula för 1000 personer
• Toppmodern teknik
• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer
• Stora utställningsytor
• Fina foajéer för mingel
• Restauranger och café i huset
Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm
The Cell är allmänhetens backstagepass till nya Forskaren, i hjärtat av Stockholms vetenskapsstad. Här möts besökare av konstverk som utforskar vetenskapliga upptäckter och frågor om livet. Här blir vetenskap levande och begriplig genom utställningar, upplevelser och samtal.
Välkommen till en plats där forskare, konstnärer, studenter, skolelever och nyfikna människor kan mötas för att lära, inspireras, utforska och diskutera de stora frågorna.
The Cell är en del av Tekniska museet med Karolinska Institutet som kunskapspartner.
