Medicinsk Vetenskap nr 1 2024

”AI gör vårdjobben roligare” En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 Februari 2024 Pris: 50 kronor

g n i n d ä St på rent

S K I DÅ K N I N G

Tre forskare på rätt spår B R Ö STCA N C E R

På djupet om senaste forskningen

Så påverkas vi av smuts, mögel och silverfiskar

allvar

S J Ä LV M O R D S P R E V E N T I O N

Färre ska dö i tunnelbanan

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram.

Karolinska Institutet

Foto: Erik Flyg

Medicinvetarna Stöd forskningen på Karolinska Institutet Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Foto: Liza Simonsson

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08.

Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Office på do@ki.se

Innehåll

№1—2024 Framsteg 7 Nytt om hur erektion regleras 10 Tekniska och KI startar ny scen 11 KBT – hjälper mot mycket 13 Tryckbehandling motar covid 14 Så vill forskarna få fler att äta klimatsmart och nyttigt 15 Nytänk för datalagring

28

Pionjär. Ortopeden Max Gordon var tidig med att ta hjälp av AI i sin forskning. Nu hjälper han andra att göra detsamma.

I fokus 20 Forskning ska förhindra fler självmord i kollektivtrafiken 22 Att städa eller inte städa?

Så påverkar det hälsan.

Möt forskarna 16 Tre forskare som vet hur vi ska optimera skidåkningen 28 Intervjun med Max Gordon Om AI nu – och i framtiden

Bild: Martin Stenmark, Linnea Bengtsson, María Hergueta, Getty Images

50 Ögonblicket när han insåg hur hjärntumörer kanske kan stoppas

På djupet: Bröstcancer 34 AI hjälper till med diagnostiken 35 Anna fick bröstcancer 2021: ”Jag är inte samma person i dag” 37 Skonsam kirurgi sparar funktion 39 Svårt att dra slutsatser om kosten 40 Kan träning ge bättre effekt av medicinen?

Alltid i MV 8 I korthet 12 Utblick 43 Frågor och svar 46 Topplistan 48 Kalendarium 49 Boktips

50 Udda. Han vill ta sig in i hjärnan – med hjälp av skorpiongift.

32

På rätt spår.

Hon har studerat Vasaloppsåkares psyke.

16 Skitrent. Hur noga måste man städa, egentligen?

22

Fördjupning.

Läs om senaste bröstcancerforskningen.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

3

Redaktören har ordet

J

ag gillar att ha ordning runt omkring mig och det gör att jag ofta städar av bara farten. Fast det är nog mest där det syns.

Kikar du i vår källare kan du garanterat hitta en och annan silverfisk eller samling av spindellik. Ingen fara på taket, enligt forskarna i artikeln om städning i årets första nummer av Medicinsk Vetenskap.

Viktigare är det då att hålla rent i vårdmiljöer. Den som tar över en vårdplats från en patient med multiresistenta bakterier löper en ökad risk att själv få samma bakterier, även om personen bara varit bärare av bakterierna och inte sjuk av dem. Ett problem är att många som städar på sjukhus inte har rätt utbildning för det, menar hygienläkaren Birgitta Lytsy, även forskare vid Karolinska Institutet. Bättre uppföljning av de tydliga regler som finns skulle kunna förbättra situationen, enligt henne. Men, påpekar hon, även vårdpersonal behöver bli mer medvetna om hur de ska hålla sina händer och kläder rena. I en kort bonusartikel får vi även lära oss att städning kan vara en form av träning. I alla fall om du är väldigt fysiskt inaktiv. För övriga verkar det vara bättre för hälsan att lämna det lite halvstökigt och dra i väg på träningspasset i stället.

Motion har också i en rad studier visat sig ge bättre livskvalitet och minskade biverkningar vid bröstcancer. Befolkningsstudier visar dessutom att bröstcancer är mindre vanligt bland kvinnor som tränar än hos kvinnor som inte tränar, detsamma gäller risken för återfall. Men det är fortfarande oklart om det råder ett orsakssamband. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka om fysisk aktivitet faktiskt kan förbättra effekten av cytostatikabehandlingen. Om så är fallet bör träning bli en del av den onkologiska behandlingen, konstaterar forskaren Jana de Boniface vid Karolinska Institutet, som leder studien. Läs om detta och annan ny forskning i vår fördjupning om bröstcancer.

Själv ska jag strax tacksamt hasta i väg på mammografi.

Bilden kan delvis komma att bedömas av en AI med avseende på eventuella tumörer.

Men snart kanske AI:n även kan skvallra om min risk för att få bröstcancer de kommande två åren, det verkar ju bra. Annars kan man bli lite trött på allt prat om AI just nu. Men samtidigt, ”AI är bra på att göra det som är själadödande och tråkigt”, säger ortopeden Max Gordon, tillika 2023 års AI-svensk, som intervjuas i detta nummer. Kanske även städningen?

4

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Medarbetare i detta nummer Gösta Fries Fotograf Gösta Fries är fotograf bosatt intill Brattlandsströmmen mellan Åre och Undersåker.

När han inte plåtar smyger han gärna längs någon fjällå med flugspö i hand på jakt efter strömmens guld, storöringen.

Har också ett stort intresse för arkitektur.

Marìa Hergueta Illustratör María Hergueta är en spansk illustratör som växlar boende och jobb mellan Barcelona och södra Frankrike. Hon har studerat bildkonst och varit frilansillustratör i mer än tio år. Hennes alster har publicerats i tidningar som The New York Times, The Washington Post och The Wall Street Journal.

Annika Lund Frilansjournalist Annika Lund har skrivit för Medicinsk Vetenskap sedan 2011. Hon tycker om att möta medicinska forskare eftersom de alltid är väldigt uppslukade av vad de gör – och när de börjar berätta om sin forskning förstår man varför.

Dessutom: Linnea Bengtsson, Johannes Frandsen, Fredrik Hedlund, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén.

Foto: Joel Nilsson, Privat, Alfred Lund

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Peter Andréasson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2024

5

ANNONS

www.dackteam.se

köp däck hos docent däck Mottagning Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer

Intresseanmälan görs på appen Alltid Öppet eller ring Reproduktionsmedicin Äggdonator 073-620 45 20 Spermiedonator 072-465 46 92

För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117 Stockholm Tel: 08-33 58 51 Mail: docent@docent.se

vet vilka däck du behöver

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa.

TS-upplagan medicin, forskning och hälsa.

Upplagan ärär 21 700 27 900 och och bland bland våra våra läsare läsare finns finns förutom förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Christian Göritz

Bindvävsceller i penis viktigare för potensen än tidigare trott Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet kan i en ny studie, utförd på möss, visa att en typ av bindvävsceller som kallas fibroblaster har en tidigare okänd och viktig funktion vid erektion.

– Fibroblasterna är de vanligaste cellerna i penisen, både hos möss och människor, men de har blivit åsidosatta i forskningen. Nu kan vi visa, med hjälp av en metod som kallas optogenetik, att de har en mycket viktig roll i att reglera blodflödet i penisen, det som gör att penisen blir erigerad, säger Eduardo Guimaraes, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Forskarna kunde även se att antalet fibroblaster i penisen påverkades av hur ofta försöksdjuren hade erektion. Ju mer frekvent desto fler fibroblaster och tvärtom. De såg också att äldre möss hade en lägre förekomst av fibroblaster i penis vilket även visade sig i ett lägre blodflöde i penisen.

När det gäller vilka slutsatser man kan dra till människa från studier på möss, menar Christian Göritz, forskningsledare och senior forskare vid samma institution, att det finns betydande likheter.

– De grundläggande mekanismerna för erektion är väldigt lika i alla däggdjur vad gäller anatomi, cellstruktur och så vidare, säger han.

Forskarna hoppas att den nya kunskapen om fibroblasternas roll vid erektion kan leda till nya framtida behandlingar som kan hjälpa mot impotens. Science februari 2024

KARTLAGT Bilden visar en tvärsnittsbild av en muspenis.

Forskare har funnit att fibroblasterna, de celler som syns i rött i bilden, är viktiga för erektionsförmågan hos möss.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

7

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

”Jag har slutat punda och börjat braina!”

ki.se/nyheter

Lina Martinsson, forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, citerar en deltagare i en studie som undersöker hur träning, så kallad Braining, kan minska olika beroendetillstånd. Källa: Beslutspodden

orsakas ofta av pneumokocker och kan i dag botas med antibiotika. Ett problem är dock att antibiotika har svårt att tränga igenom blod-hjärn-barriären in i hjärnan vilket gör att det tar tid innan infektionen är bekämpad.

Forskare har nu kartlagt hur stor hälsomässig börda bakteriell hjärnhinneinflammation orsakar långsiktigt.

Genom att analysera data från det svenska registretdata mellan 1987 och 2021 har forskarna kunnat jämföra drygt 3 500 personer som drabbats av bakteriell meningit som barn med drygt 32 000 matchade personer i en kontrollgrupp från den allmänna befolkningen. I snitt är uppföljningstiden över 23 år.

Resultatet visar att de som diagnostiserats med bakteriell meningit genomgående har högre förekomst av neurologiska funktionsnedsättningar som kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motorisk nedsättning, beteendestörning eller strukturella skador i huvudet. Ungefär en av tre som drabbats av bakteriell meningit hade minst en neurologisk funktionsnedsättning jämfört med en av tio bland kontrollpersonerna.

– Detta visar att även om den bakteriella infektionen är botad så är det många som lider av neurologiska funktionsnedsättningar efteråt, säger Federico Iovino, senior forskare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och en av författarna till den aktuella studien. JAMA

analyserat förekomsten av 41 olika autoimmuna sjukdomar hos kvinnor med förlossningsdepression jämfört med kvinnor utan depression. De inkluderade även drabbade kvinnors systrar för att kontrollera för familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö.

Alla kvinnor som fött barn i Sverige mellan 2001 och 2013 – totalt mer än 815 000 kvinnor och närmare 1,3 miljoner graviditeter, inkluderades.

Resultaten visar att det finns ett dubbelriktat samband mellan förlossningsdepression och autoimmun sköldkörtelsjukdom, psoriasis, MS, ulcerös kolit och celiaki. Överlag hade kvinnor med en autoimmun sjukdom 30 procent högre risk att drabbas av förlossningsdepression och vice versa.

– Vår studie tyder på att autoimmuna sjukdomar bör ses som en riskfaktor för denna typ av depression, säger Emma Bränn, forskare vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra slutsatser om orsakssamband. Molecular Psychiatry

Network Open december 2023

januari 2024

Var tredje barn får skador för livet av bakteriell hjärnhinneinflammation Funktionsnedsättning. Bakteriell hjärnhinneinflammation, eller meningit,

8

Riskfaktor. Forskare har

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Illustration: Getty Imagest

Många barn som har genomgått en bakteriell hjärnhinneinflammation lider långt senare av neurologiska funktionsnedsättningar.

Autoimmun sjukdom kopplas till förlossningsdepression

Nässpray med antikroppar skulle kunna förebygga covid-19 Lovande. Forskare har med

hjälp av genteknik skapat antikroppar av typen IgA som binder till spikproteinet på sars-cov-2 på ett liknande sätt som IgG-antikroppar.

Sedan testade de att ge antikroppsbehandlingen via näsdroppar till möss som infekterats med omikron-varianten. Näsdropparna minskade avsevärt virusmängden i luftstrupen och lungorna hos de infekterade mössen.

IgA-antikropparna visade sig dessutom binda starkare och var mer effektiva i att neutralisera viruset jämfört med IgG-antikropparna.

– Vi tror att detta kommer att vara en mycket lovande strategi, inte bara för covid-19, utan även för andra infektionssjukdomar, som influensa samt infektion i magens slemhinna orsakad av Helicobacter pylori, där det i dag inte finns något tillgängligt vaccin, säger Qiang Pan-Hammarström, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare. PNAS januari 2024

Reumatismläkemedel minskade antal fall av sköldkörtelsjukdom

Foto: Getty Images

Skyddande. Risken att ut-

veckla en autoimmun sköldkörtelsjukdom bland patienter med ledgångsreumatism var lägre efter deras insjuknande än innan diagnos. Det visar en studie gjord på data om drygt 13 000 patienter med ledgångsreumatism och deras behandling mellan åren 2006 och 2018.

Den mest uttalade riskminskningen för autoimmun sköldkörtelsjukdom kunde ses bland patienter med ledgångsreumatism som behandlats med biologiska så kallade DMARD-läkemedel.

Hos dessa patienter var risken 46 procent lägre jämfört

LOVANDE SPRAY Forskare hoppas att en nässpray ska kunna skydda mot olika slags virus i framtiden.

med kontrollgruppen utan ledgångsreumatism.

– Våra resultat bevisar inte att det är just behandlingen med immunmodulerande läkemedel som lett till den sänkta risken för autoimmun sköldkörtelsjukdom, men ger stöd åt denna hypotes, säger Kristin Waldenlind, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Journal of Internal Medicine november 2023

Tidig kroppskontakt utvecklade barns sociala färdigheter Prematurt. Forskare har studerat den sociala utvecklingen vid fyra månaders ålder hos 71 för tidigt födda barn. Barnen hade lottats till att antingen få standardvård i kuvös eller att få vård vilande på en av sina föräldrars bröst, antingen mammans eller pappans, under de första sex timmarna efter förlossningen. Barnen som fått en omedelbar hud mot hud-kontakt hade signifikant bättre resultat i ett moment som mäter barnets kommunikativa och sociala

färdigheter. På den femgradiga skalan låg de i snitt närmare fyra medan de barn som vårdats enligt dagens praxis låg strax över tre.

– I de flesta tidigare studier är det mamman som är den primära vårdgivaren, men i vår studie blev det papporna som hade den mesta hud mot hud-kontakten, säger Wibke Jonas, barnmorska, docent vid Karolinska Institutets institution för kvinnors och barns hälsa. JAMA Network Open november 2023

84 procents ökad risk att dö av ett dussintal sjukdomar, särskilt hjärt-, blod- och lungsjukdomar, samt av självmord. Det hade personer med diagnosen hypokondri i en studie som gjorts av forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Källa: JAMA Psychiatry december 2023

Obalans mellan ätstörningssymtom och tillgång till vård Glapp. En studie baserad på folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm som besvarades av drygt 47 000 personer visade att personer födda i ett annat europeiskt land hade något mer symtom på ätstörningar än svenskfödda.

Personer födda utanför Europa hade nästan tre gånger så mycket symtom på ätstörningar. Forskarna såg även att personer födda i Sverige, men med två utlandsfödda föräldrar hade dubbelt så mycket ätstörningssymtom.

Samtidigt hade boende i de fem områden med högst förekomst av ätstörningssymtom lägst sannolikhet att få specialistbehandling.

– Det råder ett avsevärt glapp mellan vilka som har problem med ätstörningar och vilka som får specialistbehandling och det är något som måste förändras, säger Mattias Strand, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. British Journal of Psychiatry Open november 2023 Medicinsk Vetenskap №1–2024

9

Framsteg Aktuellt The Cell kommer att ligga i byggnaden som kallas Forskaren i nybyggda Hagastaden.

Stora förhoppningar på avancerad behandling Bot. Ett nytt center specialiserat på avancerade cell- och genterapier, Karolinska ATMP-centrum, startade i höstas i samarbete mellan universitetet och universitetssjukhuset. ATMP står för ”advanced therapy medicinal products”. Här kan man bland annat omprogrammera patienters egna immunceller och få dem att söka upp och bekämpa aggressiva cancerceller.

”Att förlora sitt material på det här sättet är som att ens hem skulle brinna ner”

I vår öppnar Tekniska museet en filial i Hagastaden i Stockholm – The Cell – med Karolinska Institutet som kunskapspartner.

THE CELL BLIR en plats där vetenskap möter konst med målet att öka kunskapen och engagera fler i forskning inom medicin- och vårdområdet.

– Vi hoppas att The Cell ska inspirera och sporra unga människor att vilja bli exempelvis forskare, läkare, sjuksköterskor och bioentreprenörer. Men det handlar också om att erbjuda forskare och forskarstudenter en scen för forskningskommunikation som kan nå bredare målgrupper, säger Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson.

Hagastaden är ett område som samlar många aktörer inom life science, 10

Medicinsk Vetenskap №1–2024

men här behövs också platser där allmänheten kan bjudas in att delta.

– Med The Cell skapar vi inte bara ett fönster att kika in i, utan en öppen dörr där du välkomnas att utforska, upptäcka och delta i utvecklingen av framtidens life science, säger Peter Skogh, museidirektör, Tekniska museet.

På vardagar blir lokalen en resurs för skolelever och lärare, medan helger och kvällar kan bjuda på allt från samtal med forskare till musik- och konstupplevelser. The Cell öppnar den 20 april 2024. För information om invigningen, se Aktuellt på KI sidan 48.

5

miljoner graviditeter som lett till förlossning har samlats i det svenska medicinska födelseregistret som nu funnits i 50 år. Data härifrån har använts som underlag för mer än 1 000 vetenskapliga publikationer. Källa: Läkartidningen

Illustration: 3XN

Konst möter vetenskap på Hagastadens nya scen

Mikael Rydén, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, kommenterar i Läkartidningen fryshaveriet som inträffade på universitetet runt jul.

Många forskare har förlorat tusentals prover och år av arbete när den automatiska påfyllningen av flytande kväve slutade fungera utan att det uppmärksammades i tid. En utredning pågår för att gå till botten med vad som hänt.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa dig ändra tankar, känslor och beteenden som påverkar ditt mående. Men visste du att KBT inte bara är bra för knoppen, utan också för kroppen?

Text: Ola Danielsson

KBT Kroppen runt HJÄRNAN

Minskad hälsoångest KBT är effektivt mot hälsoångest, överdriven oro för allvarlig sjukdom. Behandlingen innebär bland annat att exponera sig för kroppsliga symtom som väcker ångesten. Till exempel kan en person som oroar sig för sitt hjärta, trots läkarbedömning om att hjärtat är friskt, uppmuntras att motionera utan att ständigt kontrollera pulsen. En studie med över 200 deltagare visar att internetbaserad KBT ger liknande resultat som traditionell KBT öga mot öga.

HUDEN

Minskat eksem

H J Ä R TAT

Ökad livskvalitet

Atopiskt eksem kan skapa en negativ cirkel av klåda och hudinflammation som påverkar sömnen och livsstilen. En studie med över 100 deltagare visade att KBT kan vara en hjälpsam behandling. De som fick internetbaserad KBT hade mindre eksem och klåda samt förbättrat psykiskt välbefinnande jämfört med de som fick vanlig vård med bland annat krämer.

Förmaksflimmer får hjärtat att slå ojämnt och kan orsaka andnöd, yrsel och ångest.

Medicinsk behandling har begränsad effekt, men en studie från Karolinska Institutet visar att internetbaserad KBT förbättrar livskvaliteten och minskar sjukvårdsbehovet. Deltagarna blev mer aktiva, deltog i sociala aktiviteter och återfick kontrollen över sina liv.

M AG E N

Foto & illustration: Getty Images

Hjälper mot magont Även IBS, en vanlig mag-tarmsjukdom med smärta och diarré, kan behandlas med internetbaserad KBT. Behandlingen, som bygger på forskning från Karolinska Institutet, hjälper människor att hantera sina IBS-symtom och minskar hur mycket sjukdomen påverkar deras liv, men kan även leda till att själva magsymtomen minskar.

Källor: Eksem: Erik Hedman-Lagerlöf mfl., JAMA Dermatology, maj 2021. IBS: From Cell to Society 2022. Förmaksflimmer: Josefin Särnholm mfl., Journal of the American College of Cardiology, juli 2023. Fibromyalgi: Maria Hedman-Lagerlöf mfl., PAIN december 2023. Hälsoångest: Erland Axelsson mfl., JAMA Psychiatry, maj 2020.

HELA KROPPEN

Bättre smärthantering Forskare vid Karolinska Institutet har visat att internetbaserad KBT hjälper vid det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi. Enligt en studie fungerar exponeringsbaserad och traditionell KBT lika bra. Exponeringsbaserad KBT innebär att gradvis närma sig tidigare undvikna situationer, medan traditionell KBT erbjuder olika strategier som avslappning och aktivitetsplanering för att hantera symtomen.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

11

Framsteg Utblick ”Om du känner att det hjälper dig att vakna så kanske det är värt det.”

Forskaren Tina Sundelin vid Karolinska Institutet har studerat hur snoozande påverkar kognitionen i ett sömnlabb. Sömnen blir visserligen lite sämre under själva snoozandet men det har ingen större påverkan på effekten av nattens hela sömn.

Källa: sr.se/Forskarliv

Handskrift aktiverar fler delar av hjärnan Skrivstil. Att skriva för hand aktiverar olika hjärnområden mer än maskinskrift, visar en norsk studie där hjärnaktiviteten hos 36 studenter som antingen skrev ord med en digital penna eller med tangenter jämfördes. Resultaten visade att handskrift gav mer synkroniserad aktivitet mellan olika hjärnområden, inte bara delar som kan förväntas aktiveras av handens rörelser utan även sådana som är involverade i inlärning och minne.

Enligt forskarna tyder det på att handskrift kan underlätta inlärning på ett sätt som maskinskrift inte gör. De menar att det är viktigt för lärare och elever att känna till att hand- och maskinskrift aktiverar hjärnan på distinkta sätt för att kunna välja den bästa skrivmetoden för olika sammanhang. Frontiers in psychology januari 2024 12

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Mer negativ syn på AI Skepsis. VA-barometern

Världen utvecklas i fel riktning Klimathälsa. En omställning

till ett fossilfritt samhälle kan ge stora fördelar för folkhälsan – men utvecklingen går mestadels åt fel håll.

De slutsatserna dras i 2023 års the Lancet Countdown, en rapport som tas fram i samarbete mellan drygt 110 forskare, hälsoarbetare från 52 institutioner och olika FNorgan världen över.

Rapporten visar att extremväder fortsätter att bli vanligare och att klimatrelaterade hälsorisker ökar, bland annat genom ökad spridning av infektionssjukdomar, värmerelaterad ohälsa och ökad osäkerhet när det gäller tillgång till mat.

Energirelaterade utsläpp av koldioxid ökade under 2022 med 0,9 procent till en rekordnivå och endast 9,5 procent av världens energi kommer från förnybara källor. Om de 20 största oljeoch gasbolagens strategier förverkligas kommer de utsläppsgränser som beslutats i Parisavtalet överstigas med 173 procent fram till 2040.

En ljuspunkt är att dödsfall till följd av luftföroreningar från fossila bränslen har minskat med 17,7 procent sedan 2005, till största del beroende på minskade utsläpp från kol, och att belåning till den förnybara energisektorn ökar. The Lancet december 2023

100 000 personer har fått HPV-vaccin i Sverige, milstolpen nåddes den 5 december 2023. Men fler behövs för att uppnå målet att utrota sjukdomen, enligt professor Joakim Dillner. Källa: ki.se

undersöker den svenska allmänhetens attityder till vetenskap och forskare, och har genomförts varje år sedan 2002. Studien baseras på telefonintervjuer med cirka 1 000 personer i åldern 16–74 år och ställde bland annat frågor om AI. 51 procent av de tillfrågade tror att utvecklingen inom AI kommer påverka oss lika delar positivt som negativt.

För fem år sedan var det betydligt fler som var positiva till AI-utvecklingen och färre svarande var negativa.

De som tror att AI kommer påverka oss mer positivt i framtiden motiverar det bland annat med TIPS! att det kommer Hur ser 2023 års hjälpa forskAI-svensk på AI:s ningen framåt inverkan på vård och att det kan och forskning? Läs intervjun på sidorna underlätta för 28-31. sjukvården. De som tror att AI kommer påverka oss mer negativt anger i stället bland annat en ökad risk för bedrägerier, att jobb kommer försvinna och att människor kommer sluta använda hjärnan. Källa: v-a.se Foto: Getty Images

SINNLIGT Handskrift är en finmotorisk aktivitet som kräver skribentens uppmärksamhet.

Kortintervjun Framsteg

Han vill stressa patienter friska Syrgas i hög dos under tryck kan stressa ihjäl gamla immunceller, kvar blir ett yngre, bättre fungerande immunsystem. Det hjälpte vid akut covid, nu testar Anders Kjellberg metoden även mot post-covid.

Text: Fredrik Hedlund Foto: Martin Stenmark Hyperbar syrgasbehandling, att ge patienter 100 procent syrgas i ett tryck motsvarande 10–20 meter under havets yta, har funnits i närmare 100 år. Men metoden saknar modern evidens ifrån kliniska studier, vilket också gjort att det saknas doseringskunskap, alla patienter får samma dos.

– När jag började min forskning ville jag ta reda på hur behandlingen skulle doseras till olika patienter, säger Anders Kjellberg, biträdande överläkare och ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset och forskare som nu skrivit en avhandling om hyperbar syrgasbehandling.

Men han hann bara göra två dosförsök – så kom covidpandemin.

– Där hade vi patienter med syrebrist och en okontrollerad inflammation. De hade precis de besvär som hyperbar syrgasbehandling kan hjälpa mot, säger Anders Kjellberg.

Han har testat behandlingen på 17 covidpatienter på tre olika sjukhus och jämfört med en lika stor kontrollgrupp.

– Hos de 20 patienter vi hade på Karolinska universitetssjukhuset såg vi jättestor skillnad mellan de som fick behandlingen och de som inte fick den. De kunde gå hem mycket tidigare och de förbättrades i sina vitalparametrar som puls, andningsfrekvens och syresättning, säger han.

Hypotesen är att behandlingen utsätter immuncellerna för en stress som gör att gamla och dåliga immunceller dör och därigenom föryngras hela populationen av immunceller som fungerar bättre efteråt.

Nu pågår en studie på 80 patienter med post-covid där förhoppningen är att de också ska ha nytta av behandlingen.

– Resultaten kommer senare under året, säger Anders Kjellberg.

Anders Kjellberg har skrivit en avhandling vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

13

Framsteg Hallå där Genom att behålla samma mat men justera proportionerna mellan kött och vegetariska ingredienser i recepten kan vi försiktigt styra om kosten att bli mer hälsosam och klimatsmart, hoppas forskaren Patricia Eustachio Colombo.

PATRICIA EUSTACHIO COLOMBO

forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Hur ska vi få fler att äta klimatsmart?

I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.

Text: Fredrik Hedlund Hur viktig är kosten ur miljösynpunkt?

– Jätteviktig! Maten vi äter står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen, vilket är mer än för hela transportsektorn.

– Vi har inga bra siffror på det. Vi vet att cirka fem procent av Sveriges befolkning är vegetarianer och vegetarisk kost är i regel mer klimatsmart.

Hur äter man hälsosamt och klimatsmart?

– I vår forskning har vi utgått ifrån hur svenskar äter idag, i några olika kostmönster, och sedan optimerat kosten efter IPCC*:s maxgräns för utsläpp på ungefär 1,6 kilo koldioxid per dag.

Samtidigt skulle kosten uppfylla de Nordiska näringsrekommendationerna och dessutom inte kosta mer än innan.

Vi ville också att kosten skulle vara så lik de ursprungliga kostmönstren som möjligt, för att lättare nå acceptans.

I er modell behöver en klassisk köttdiet gå ner till en portion kött per vecka och i stället innehålla minst en portion linser eller bönor per dag för att vara klimatsmart. Det är ganska stor skillnad.

– Det är det. Vår ambition har varit

14

Medicinsk Vetenskap №1–2024

att kosten ska innehålla samma saker som man äter idag, men i andra proportioner. Tidigare forskning har visat att det är en nyckel till att lyckas med att förändra matvanor.

Vilka är utmaningarna att få fler att äta enligt er modell?

– Det tar väldigt lång tid att ändra matvanor. Dels handlar det om kunskap om hur viktigt det är att förändra kostvanorna i ett miljöperspektiv, men också om kunskap om hur man tillagar god klimatsmart mat. Men det handlar också om tid och pengar. En låginkomstfamilj med flera barn kanske inte har tiden att göra linsbiffar eller pengarna att köpa färska grönsaker utan det blir korv eller köttbullar som man hittar på extrapris. Det går snabbt att tillaga.

Vad behövs för att få till en förändring?

– Vi har fokuserat mycket på barn.

Matvanor formas när vi är unga och i Sverige får ju alla barn gratis skollunch.

I tre forskningsprojekt har vi gradvis introducerat mer och mer växtbaserad kost i skolan för att minska klimatpåverkan. Först i Botkyrka, sedan i Uppsala och Lund. Alla livsmedel från den ursprungliga menyn var kvar, men vi ändrade recepten så att till exempel en köttgryta hade mindre kött och mer baljväxter. Menyn var dessutom näringsriktig. Men sedan behöver vi också en politisk förändring. Det som man har sett har starkast effekt på kostvanor är skatter eller subventioner på mat.

Mer information kan ge både individer och politiker viljan att påverka i rätt riktning. *IPCC står för Intergovernmental Panel of Climate Change och är FN:s klimatpanel

Foto: Mattias Södermark/Menigo

Hur många äter klimatsmart kost idag?

DNA-datalagring Bilden

Naturens eget minneskort

Bild: Getty Images

Vill du spara dina viktiga filer, bilder och videor för evigt? Då kan du inte lita på en dator, server eller USB-pinne, för de kan gå sönder eller bli föråldrade. Men det finns ett annat sätt att lagra data som potentiellt håller i tusentals år: i DNA. – DNA är den molekyl som bär på all information om dig och alla andra levande varelser. Det är som ett naturligt minneskort som kan rymma massor av data på väldigt liten plats, säger Björn Högberg, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

Han leder det nystartade forskningsprojektet Dura-store som ska försöka göra DNAlagring av digitala data till en mer praktiskt användbar teknik. Ett mål är att skapa konstgjort DNA som kan lagra data. Forskarna planerar att använda bakterier som lagringsplats och bakterie-virus som hjälpredor för att spara, hämta och uppdatera data i DNA. Och de ska se till att DNA-data kan förbli stabilt i tuffa förhållanden med hjälp av molekyler från bakterier som kan leva i till exempel hetta, kyla eller strålning.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

15

Tre forskare på glid

De stakar upp det rätta spåret Vissa tycker att det är kul att susa fram på snön. Andra tycker att det är ett spännande experiment. Möt tre forskare som vet hur man blir en bättre skidfantast - och vad det kan göra för din hälsa.

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Gösta Fries & Martin Stenmark

16

Medicinsk Vetenskap №1–2024

”Största tekniksprånget inom längdskidåkning” HANS-CHRISTER HOLMBERG Titel: Professor i idrottsvetenskap och fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, med en flerårig affiliering till institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Forskar om: Hur elitidrottare kan prestera bättre, med ett speciellt intresse för skidåkning.

Instagram: the_ olympic_professor

”Första gången som jag kom i kontakt med skidåkning var som tävlingskanotist.

När vattnet frös på vintrarna, tränade vi ofta längdskidåkning vilket väckte intresset för denna mångsidiga motionsform. Jag utbildade mig till naprapat och specialidrottstränare på GIH. Senare blev jag anställd av Sveriges Olympiska Kommitté, doktorerade vid Karolinska Institutet och fick möjlighet att vara med och bygga upp Topp- och Talangprogrammet för våra olympier och som FoU-chef implementera olika forskningsprojekt.

Efter disputationen fortsatte jag min forskning vid Mittuniversitetet i Östersund där vi byggde upp Nationellt vintersportcentrum.

Som forskare har jag haft två huvud-

områden: Att öka allmän kunskap om anpassning efter olika typer av träning och vad som begränsar människans fysiska prestationsförmåga, och att mer direkt utveckla idrottslig prestation.

Bland mina resultat finns utvecklingen av dubbelstakning, som ligger bakom det största tekniksprånget inom längdskidåkning under de senaste tjugo åren. Vår forskning bidrog till svenska medaljer i sprintskidåkning vid OS i Turin 2006 och Sverige fortsätter att vara framgångsrika, särskilt på damsidan.

Nu har jag avslutat min tjänst vid SOK och kan ägna mer tid till egen forskning.

Senast med fokus på att utvärdera bärbar teknik, som smarta klockor och plåster, för att mäta olika funktioner under träning. Min fru skämtar om att jag nu jobbar 100 procent i stället för 200 procent.

Mycket av mitt arbete har handlat om att vara en brygga mellan idrotten och forskningsvärlden. Och det har jag fortsatt med, nu även i sociala medier.

Kanske gör det mig till en slags influencer inom området”.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

17

Tre forskare på glid MARIA WESTIN

”Fler slalomåkare skadas i vänster knä” ”Alpina tävlingsskidåkare drabbas ofta av skador på det främre korsbandet. Under åren 2005-2013 genomförde vi ett forskningsprojekt där vi kunde visa att det var möjligt att nästan halvera mängden skador genom att bli medveten om eventuella skillnader mellan kroppens högra och vänstra sida.

Alpin tävlingsskidåkning skiljer sig mycket från den utförsåkning som gemene man ägnar sig åt. Som tävlingsskidåkare kan du inte välja din egen väg utan måste anpassa din åkning utifrån en förutbestämd bana. De ständigt varierande förhållandena, kombinerat med höga fysiska krav, gör sporten till en av våra mest komplexa idrotter.

Vi tog hjälp av eleverna vid samtliga alpina skidgymnasier i Sverige för att identifiera riskfaktorer för en främre korsbandsskada. Och upptäckte att de flesta skadorna skedde i vänster knä, samt att majoriteten hade en förälder som haft en främre korsbandsskada.

Vår forskning ledde fram till en rad preventiva strategier för att testa förmågan och träna upp den sida som var sämre.

Resultatet togs emot med öppna armar av skidgymnasierna och många av dem utvecklade egna träningsmetoder för att undvika skador. Deras starka engagemang var visserligen väldigt roligt men det gjorde det också svårare för oss att följa upp de metoder vi själva utvecklat.

Att jag fokuserade på alpin tävlingsskidåkning i min forskning var lite av en slump. Jag hade inte ens tänkt doktorera men så blev jag erbjuden en doktorandtjänst som var för spännande att tacka nej till.

I dag finns det många fler alternativ än skidgymnasium för ungdomar som vill satsa på alpin tävlingsskidåkning.

Därför skulle det vara mycket svårare att genomföra ett liknande forskningsprojekt. Men visst vore det roligt att försöka sig på en uppföljning.

18

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Titel: Legitimerad fysioterapeut och forskare vid centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Forskar om: Hur alpina tävlingsskidåkare kan minska sina skador.

”Vasaloppsåkare mår bättre psykiskt” ”För cirka fyra år sedan var jag en av de medverkande forskarna i den så kallade Vasaloppsstudien. Där jämförde vi hälsan hos cirka 200 000 Vasaloppsåkare med lika många svenskar i samma ålder som inte åkt Vasaloppet. Vi kunde visa att Vasaloppsåkare hade hälften så stor risk att lida av ångest och oro, långvarig depression och bipolär sjukdom.

Inte alla människor väljer att åka Vasaloppet. Deltagarna är betydligt mer fysiskt aktiva även i vardagen, de röker

mindre, äter hälsosammare och har lägre dödlighet än befolkningen i övrigt.

Det kan ju vara så att de är en selekterad grupp av personer som har mindre problem med psykisk ohälsa och därför orkar åka Vasaloppet och vara fysiskt aktiva. Men vi tror också att åkarnas fysiska livsstil minskar risken. Sedan tidigare studier vet vi att fysisk träning minskar inflammation i hjärnan och påverkar hjärnans stressystem, båda faktorer som är kopplade till psykisk ohälsa. Vår studie kan dock bara visa att det finns en koppling mellan Vasaloppsåkande och bättre psykisk hälsa men vi kan inte dra

slutsatser kring huruvida det finns ett direkt orsakssamband.

Mitt primära forskningsområde är att förstå hur dessa mekanismer fungerar för att lägga grunden för nya läkemedel.

Vi har visat att träning aktiverar system som rensar ut ämnen från blodet innan de når hjärnan. Men att ersätta träning med ett piller, dit tror jag aldrig att vi når.

Den enda gången jag själv åkte Vasaloppet var det inte så planerat. Jag var 27 år och hade två kompisar som skulle åka tillsammans. Men den ena fick förhinder, så dagen innan fick jag frågan om jag ville följa med istället och jag sa ja.

På den tiden spelade jag fotboll på elitnivå så konditionen hade jag. Men längdskidor hade jag inte åkt på flera år, så första milen handlade bara om att hitta tekniken. Det är kul att ha gjort det, men det har stannat vid den gången.”

SOPHIE ERHARDT Titel: Professor i experimentell psykiatri vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Forskar om: De fysiologiska mekanismerna bakom psykisk ohälsa.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

19

I fokus Självmordsprevention plattformsväggar – som vid Odenplans pendeltågsstation i Stockholm – är effektiva hinder men anses för dyrt för att införa överallt. Johan Fredin-Knutzén undersöker därför om det finns enklare åtgärder som kan fungera – och resultaten har förvånat honom.

”Enkla åtgärder kan förhindra självmord” Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige, varav ungefär 85 stycken inom den spårbundna trafiken.

Johan Fredin-Knutzén undersöker smarta åtgärder som kan rädda liv.

Text: Ola Danielsson Foto: Johannes Frandsen

J

OHAN FREDIN-KNUTZÉN arbetade länge som tågförare och trafikledare i Stockholms tunnelbana men har bytt spår till att börja forska om självmordsprevention – ett ämnesval som inte är någon slump.

- Som tågförare är sannolikheten tyvärr ganska stor att man någon gång kommer att köra på en människa, säger Johan Fredin-Knutzén, som också är klinisk psykolog och doktorand vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska Institutet.

Nio av tio dödsolyckor i den spårbundna trafiken sker till följd av självmord. Det är en katastrof för personen själv och dess anhöriga, men får också stor trafikpåverkan och är hemskt för resenärer och tågförare att bevittna.

Enligt en av Johan Fredin-Knutzéns studier är personpåkörning den hän-

20

Medicinsk Vetenskap №1–2024

delse som vållar starkast akut stress hos tågförare.

Nu arbetar han på en avhandling om suicidprevention i transportsystemet och leder ett forskningsprojekt på uppdrag av Trafikverket. Målet är att hitta åtgärder som kan minska antalet självmord vid järnväg, men även broar och vägtrafik.

De flesta av självmorden i tunnelbanan sker vid stationer. Täckande

Här sker självmorden i transportsystemet (Antal fall per år) Spårbunden trafik Vägtrafik Broar

85 30 20

Källa: Johan Fredin-Knutzén

I EN PILOTSTUDIE har han utvärderat effekten av att installera ett midjehögt staket mellan ett pendeltågspår och ett spår för snabbtåg. Den aktuella platsen är tidigare självmordsdrabbad, men efter att staketet sattes upp år 2014 har antal självmord minskat, och inget självmord har skett där någon passerat barriären.

- Jag trodde vi skulle se en liten tendens, men jag blev förvånad över den stora minskningen, säger Johan Fredin-Knutzén.

Staketet är enkelt att klättra över.

Men Johan Fredin-Knutzén tror att det fungerar som ett psykologiskt hinder och ett sätt för personen att köpa tid.

- Det adderar även ett mått av osäkerhet som kan göra skillnad i det ambivalenta tillstånd som en person som överväger självmord ofta befinner sig i, säger han.

På en annan station i Stockholmsområdet har ett några meter långt genomskinligt staket byggts längs slutet av en plattform. Detta staket har enligt en av Johan Fredin-Knutzén studier signifikant minskat antalet obehöriga spårbeträdanden och förseningar, med en tendens mot minskat antal personpåkörningar.

- Det är lika lätt att hoppa ner på spåret och gå in i tunneln som det var innan. Men man måste gå en lite längre sträcka där man blottar sig själv för allmänhetens ögon, och det är den sociala kontrollen som vi tror påverkar, säger han.

Han poängterar att studierna är små och att resultaten behöver bekräftas i fortsatt forskning. Men resultatet ligger i linje med erfarenheter från andra länder där olika typer av partiella och enklare barriärer införts, till exempel används i Asien på en del platser halvhöga i stället för heltäckande plattformsdörrar.

- Eftersom självmord är sällsynta händelser är det svårt att bevisa något i en enskild studie. Men jag tycker det finns tillräckligt empiriskt stöd för att

”Det är inte säkert att personen återigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett självmordsförsök” skala upp den här typen av åtgärder i transportsystemet och fortsätta utvärdera dem, säger Johan Fredin-Knutzén.

Samma tankesätt ligger bakom de självmordspreventiva nät som kan ses under broar i exempelvis Schweiz och USA. Det går potentiellt att hoppa ner på nätet och klättra vidare över kanten – men de minskar ändå antalet självmord på platsen.

- Effekten är jämförbar med att installera höga staket uppe på bron, något som ibland är svårt av tekniska skäl.

Näten påverkar inte brons gestaltning eller utsikt på samma sätt, förklarar Johan Fredin-Knutzén.

Enligt Johan Fredin-Knutzén talar forskningen för att ett förhindrat självmordsförsök kan göra varaktig skillnad.

- Det handlar för flera om snabba och ambivalenta beslutsprocesser, det är inte säkert att personen återigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett självmordsförsök, säger Johan Fredin-Knutzén. Åtgärderna är exempel på metodrestriktion, en strategi som läkare och psykologer använder för att hjälpa personer som är suicidala.

- Det kan till exempel innebära att man låser in farliga föremål som vapen eller mediciner och ger någon annan nyckeln. Detta för att minska tillgången till en dödlig metod i ett kritiskt ögonblick när man är som mest impulsdriven, säger Johan Fredin-Knutzén.

EN ANNAN ÅTGÄRD som har använts framför allt i Japan är att byta ut belysning – från vitt till blått ljus. Det finns studier som tyder på att självmorden minskar på platser med blått ljus, men det är oklart hur det fungerar.

- En hypotes är att det har en lugnande effekt, men det kan också vara så att det påverkar människors rörelsemönster, förklarar Johan Fredin-Knutzén.

En pilotstudie som han genomfört i samarbete med SL såg man att männ-

Johan FredinKnutzén vill genom sin forskning bidra till att det blir en säkrare miljö i den spårbundna trafiken.

iskor uppehöll sig mindre på delar av ventiva arbetet. Men transportsystemet perrongen som lystes upp med blått kan bara bidra med sin begränsade ljus. del, betonar Johan Fredin- Det talar för att förse utKnutzén.

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? satta platser som plattform- Att förhindra själva sändar med sådan belyssuicidförsöket är den sista Mind självmordslinjen: ning. Men om det visar sig möjligheten till intervenTelefon 90101 och att det fungerar lugnande, tion, många andra åtgärder chatt dygnet runt. då kan det vara en bättre idé behövs långt tidigare. Det Barnens telefon BRIS: att sätta blåbelysning över är en bred och politisk fråga Telefon 116 111, alla dagar 14–21. hela plattformen och biljettom hur vi skapar ett gott hallen, säger Johan Fredinsamhälle där alla känner Om situationen är akut: Ring 112.

Knutzén som planerar att sig delaktiga och värdefulla.

Fler stödlinjer listas på undersöka denna fråga Det är också viktigt att ha ki.se/nasp/hjalplinjer vidare i sin forskning. resurser för att hjälpa dem Kameror som larmar om som lider av hopplöshet att människor är på spåret och tydligare och psykiskt lidande, som kan leda linjer och skyltning på plattformar är till suicidtankar, säger Johan Fredinandra komponenter i det suicidpreKnutzén.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

21

Nyfiken på Städning

22

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Hellre lite skit i hörnen ... än ett rent helvete?

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Medicinsk Vetenskap har talat med forskarna som tar städning på rent allvar.

Text: Annika Lund Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №1–2024

23

Nyfiken på Städning

TÄDA, STÄDA, varje fredag – och så varje jul. Det tycker jag är kul.” Så sjunger Pippi Långstrump när hon försöker få ordning i sitt kök, där hästen kliver omkring i ett hav av julpynt samtidigt som apan fortsätter att stöka till. Till slut ger Pippi upp, lämnar apan hemma och tar hästen ut på stan.

Pippis närmast anarkistiska hållning till städning har roat generationer. Men har Prussiluskan rätt – är Pippi en fara för sig själv, skulle det vara hälsovådligt att bo i Villa Villekulla?

Den som söker svaret i svenska myndighetsråd får det svårt. Det finns inga svenska rekommendationer om hur eller hur ofta vi bör städa våra hem.

– Jag känner inte till någon stark vetenskaplig evidens att luta sig mot.

Begrepp som ”städning” och ”rent” är inte lätta att definiera och använda när vi pratar om hemmiljöer, säger Johnny Lorentzen, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

DET FINNS DOCK några övergripande skrivningar om hur det inte ska vara i svenska hem. I miljöbalken står att bostäder måste hålla en nivå där ”olägenheter för människors hälsa inte uppkommer” och de ska hållas ”fria från ohyra och andra skadedjur”, enligt hur det formuleras på Folkhälsomyndighetens hemsida. Det står också att den som nyttjar bostaden är ansvarig för att skadedjur inte sprids.

24

Medicinsk Vetenskap №1–2024

ANDRA OVÄLKOMNA djur har tydliga hälsorisker kopplade till sig. Dit hör kackerlackor och råttor, som kan sprida olika smittor. Båda utsöndrar dessutom allergener, men det gör också den välkomna hunden och katten. Alla dessa allergener samlas i hushållsdamm, som annars mest består av gamla hudceller och fibrer från textilier. I hushållsdammet kan det också samlas allergener från kvalster, mycket små spindeldjur som trivs i våra sängar. För den som är allergisk kan det vara en hälsorisk att inte städa bort hushållsdamm.

Den här risken för allergiker är bärande i dokument som reglerar hur ofta skolor och förskolor bör städas, enligt allmänna råd från Folkhälsomyndigheten. Där lyfts också fram att dammet kan innehålla hormonstörande kemikalier som flamskyddsmedel från elektronik eller mjukgörare från plast. Dessutom ska alla beröringsytor, som dörrhandtag och strömbrytare hållas rena för att minska risken för smittspridning – när människor vistas tätt ihop får bakterier och virus lättare att hitta nya värdar.

MEN TILLBAKA TILL hemmaplan och Johnny Lorentzens kunskapsfält. Hans område är inomhusmiljöer i bostäder sett ur ett större perspektiv, som hur trångboddhet och mögel påverkar hälsan.

När det handlar om mögel kan man säga att ämnet är minst sagt rörigt.

Det finns många studier som visar att vistelse i hus med tecken på mögel är förenat med en ökad risk för astma.

Men enligt Johnny Lorentzen är det oklart om det faktiskt handlar om mögel i dessa studier. Till exempel brukar forskarna utgå från mögellukt – om det luktar mögel anses det finnas mögel.

Det besvärliga i sammanhanget är att kemikalier som tidigare var vanliga i huskonstruktioner, faktiskt för att hålla bland annat mögel borta, efter en tid kan omvandlas till ämnen som luktar just mögel. De här ämnena, klorfenoler, är i sig inte bra för hälsan och är sedan 1978 förbjudna i Sverige. Men de finns kvar i många huskonstruktioner från miljonprogrammets tid och kan fortfarande orsaka mögellukt.

– Men dessa kemiska ämnen ångar av med tiden. I dag är bedömningen att det inte finns några toxiska nivåer kvar i svenska hus. Själva lukten är dock ett problem i sig, eftersom mögellukt uppfattas som obehaglig och skapar oro för dem som bor i huset, säger Johnny Lorentzen.

Han forskar också om hälsoeffekter av trångboddhet. En väl belagd risk i det sammanhanget är att smittämnen lättare kan spridas. Det märktes bland annat under pandemin, då personer som bodde tätt drabbades hårdare. Kan städning spela roll i den kontexten?

– Det är rimligt att tro att man skulle kunna minska smittspridning om alla utrymmen i ett hem var kliniskt rena.

Men det är inte en realistisk tanke, säger han.

MEN ÄR DET alltid dåligt att bo ihop med en stor mängd mikrober? Kan vi må bra av att ha bakterier och virus omkring oss om de inte gör oss allvarligt sjuka? Kan umgänget med vissa smittämnen vara som att skicka immunförsvaret på gym?

En som tidigt förde fram den tanken är den brittiske forskaren David P. Strachan, som 1989 skrev en två sidor lång artikel kallad Hay fever, hygiene, and household size. Där beskrivs hur barn med många syskon i lägre utsträckning än andra barn får pollenallergi och eksem. Strachan presenterade ett förslag till förklaring: barn med många syskon får sannolikt fler smittor från sina storasyskon under småbarns-

Foto: Getty Images, IMM

S

Men vilka djur som egentligen är ohyra och skadedjur är inte preciserat. Enligt Folkhälsomyndigheten handlar det om alla djur som kan innebära hälsorisker eller obehag.

Så vad betyder detta rent konkret, om man vill översätta det till hur ofta man behöver skrubba sitt badkar eller spola ur sophinken i sitt kök? Har man bidragit till spridning av ohyra om silverfiskarna flyter som kvicksilver i kakelfogarna medan bananflugorna festar i den bruna påsen för matavfall?

– Jag är kluven inför hur jag ska svara.

Ohyra kan komma in via olika varor, oavsett hur bra man har städat. Sedan kan det krävas sanering för att bli av med dem. Och egentligen finns ingen evidens för att silverfiskar eller bananflugor skulle vara skadliga för hälsan, utom möjligen med tanke på allergier.

Men vi bör ändå undvika att ha dem i våra hem, säger Johnny Lorentzen.

”Egentligen finns ingen åren och det kanske kan skydda mot evidens för att silverallergisjukdom. fiskar eller bananDen här så kallade hygienhypotesen har sedan utvecklats. Flera stora studier flugor skulle vara har visat att barn som bor i lantliga skadliga för hälsan.” miljöer med djur eller i större familjer verkar ha ett skydd mot allergisjukdom.

Under decennierna har försök till förklaringar spretat åt olika håll, bland annat har tarmflora och antibiotikabruk varit i fokus. Men hygienhypotesens kärna är fortsatt att immunförsvaret behöver utsättas för mikrober för att kunna mogna och göra rätt bedömningar. Numera diskuteras även autoimmuna sjukdomar, som celiaki eller typ 1-diabetes, i sammanhanget.

Men några hårda bevis har egentligen aldrig ringats in. De exakta mekanismerna som beskriver hur allergier eller autoimmuna sjukdomar uppstår är inte kända, så hygienhypotesen har aldrig kunnat vare sig beläggas eller avfärdas.

Nyligen presenterade dock Jonathan Coquet, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ett tjusigt upplagt

experiment. Han och hans kollegor lät genetiskt identiska möss växa upp i två olika miljöer. Hälften var födda av laboratoriemöss och bodde så rent som laboratoriemöss brukar göra, utan sina mödrar från tre veckors ålder. Resten föddes av infångade vilda möss. De bodde i material taget från bondgårdar, tillsammans med syskon under en längre tid och fick en väl utvecklad tarmflora.

Resultatet rimmar inte alls med hygienhypotesen. Mössen som levde i den mer naturlika miljön med mikrober hade starka allergisvar, starkare än vad mössen i den rena laboratoriemiljön hade.

– Många forskarkollegor har uttryckt förvåning. Själv var jag öppen för alla utfall. Jag har velat göra den här studien i flera år, men det har varit svårt eftersom vilda möss inte är så välkomna i laboratoriemiljön. Nu vill jag gärna jobba vidare med möss enligt det här upplägget. Jag skulle vilja undersö-

Foto: Johannes Frandsen, Ulf Sirborn

Fungerar städning som träning?

– Det beror på vad alternativet är. Om alternativet är att gå ut och motionera eller göra ett vanligt träningspass, då är träningspasset bättre. Men om alternativet är stillasittande, som är en självständig riskfaktor för ohälsa, då är städning bättre. Lågintensiv fysisk aktivitet, som att damma eller plocka i ordning, är ett bra sätt att bryta stillasittande. Något mer fysiskt krävande städning, som dammsugning, kan fungera som pulshöjande fysisk aktivitet, som vi rekommenderas att göra 150 till 300 minuter i veckan.

Vad gäller för städning i yrkeslivet?

– Tyvärr verkar fysisk aktivitet som görs i yrkeslivet, till exempel vid städning, inte alltid ha samma positiva hälsoeffekter som fysisk aktivitet som görs på fritiden. Det kallas för fysisk aktivitets-paradoxen. Det har att göra med brister på återhämtning och bristande ergonomi, men det verkar också spela roll i vilken utsträckning det är lustfyllt eller inte.

Vad forskar du om?

– Jag forskar bland annat om långvarigt stillasittande hos äldre. I en del av vår forskning vill vi med rörelsemätare på äldre personer ta reda på hur de rör sig. I kombination med intervjuer vill vi ta reda på vad de gör när de är fysiskt aktiva och vad som bryter stillasittandet. Vardagsmotion och städning är viktigt ur den aspekten. Anna-Karin Welmer är lektor i fysioterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

ka bland annat vad olika faktorer under graviditeten kan betyda för avkomman, säger Jonathan Coquet.

I andra miljöer är stor renlighet tveklöst viktig. I sjukvården pågår en ständig kamp mot potentiellt dödliga mikrober. Inom det här fältet finns gott om kunskap, regler och lagstiftning. Ytterst hägrar svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att en god hygienisk standard är en förutsättning för att uppfylla kraven om en god vård.

DET FINNS DETALJERADE rekommendationer för hur städning av vårdlokaler bör gå till, framtagna av Svensk förening för vårdhygien, där läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper samarbetar. I dokumentet beskrivs vilka hygienklasser olika lokaler hör till och vad det innebär för städningen.

Lokaler som hör till hygienklass 0, där endast administrativ personal och inga patienter vistas, bör städas en gång i veckan och då ingår rengöring av strömbrytare och dörrhandtag. För hygienklass 3, som omfattar till exempel operationsenhet och neonatalvård, gäller olika för olika delar av rummen: väggar bör städas dagligen, nedhängande takarmaturer en gång per månad.

– Vår kunskap ligger i att beskriva vilken renhetsnivå olika föremål inom vården ska ha, alltså om något ska vara rent, desinficerat eller sterilt. Men hur den renhetsnivån uppnås, det bestämmer inte vi. Det beskrivs i upphandlingsunderlag och utförs i vissa fall av städpersonal och i andra fall av vårdpersonal, säger Birgitta Lytsy, hygienläkare inom Region Stockholm och forskare vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.

Hon berättar att intresset för städning inom sjukvården hade en tydlig dipp under 1960- och 1970-talen. Vändpunkten kom när multiresistenta bakterier började sprida sig under 1990-talet. Numera finns rikligt med studier som visar hur svårt det är att hålla sjukhusmiljöerna rena från smittspridning. Den som tar över en vårdplats från en patient med multiresistenta bakterier löper en förhöjd risk att själv få samma bakterier. Faran är störst om den tidigare patienten har varit sjuk av bakterierna. Men risken ökar även vid bärarskap, det vill säga om den tidigare Medicinsk Vetenskap №1–2024

25

Nyfiken på Städning

DET FINNS TVÅ SÄTT för att föra över smitta på sjukhus, förklarar Birgitta Lytsy. I det ena fallet är städningen misslyckad, så att smittämnen finns kvar på till exempel en respirator eller ett dörrhandtag som kommer i kontakt med patienten. I det andra fallet har personalen fört över bakterier via sina händer eller kläder.

– Det är alltid någon av de två smittvägarna. Vi behöver fråga oss: hur ren tycker vi att sjukhusmiljön med all vårdutrustning ska vara? Om vi ska hålla den helt steril behöver vi städa så ofta att det är orealistiskt, både ur ett ekonomiskt och ett praktiskt perspektiv. Det är däremot realistiskt att vårdpersonal blir mer medvetna om hur de ska jobba med sina händer och kläder.

Det går att höja kunskapsnivån där, inte minst bland läkare, vars grundutbildning inte ger tillräckliga kunskaper i hygien, säger Birgitta Lytsy.

Hon anser att nuvarande rekommendationer kring städning och hygien är rimliga. Det är efterlevnaden som är bekymret. Och det är svårt att få en överblick – städning är en del av sjukvården som saknar kvalitetsregister eller nationella jämförelser. Upphandlingarna utformas på olika sätt inom olika regioner och utförs av olika entreprenörer.

– Att städa på ett sjukhus kräver utbildning om hur man städar just där.

Det är inte samma sak som att städa på en skola eller ett kontor. Min bild är att många som städar på sjukhus tyvärr inte har tillräcklig utbildning för sitt jobb, säger Birgitta Lytsy.

26

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Undvik att spraya rengöringsmedel så minskar du risken för att andas in dem, tipsar forskaren.

Rengöringsmedel kan ge hudsjukdom Finns det effektiva rengöringsmedel som är snälla mot hälsan?

– Det tråkiga forskarsvaret är att jag inte alls undersöker effektiviteten. Det finns antagligen, men min forskning kommer inte att ringa in dem.

Hur forskar du om hälsoriskerna?

– I en studie undersökte vi vilka olyckor och sjukdomar som hade rengöringsmedel angivna som orsak i anmälningarna till Arbetsmiljöverket.

Väldigt få, visade det sig. Det tror jag är en underrapportering.

Anmälningarna kom från olika branscher, för även anställda i till exempel kök och tillverkningsindustri använder rengöringsmedel för att rengöra till exempel diskbänkar och maskiner.

Vilka skador gällde det?

– Vanligast var hudsjukdom, vilket betyder framför allt eksem följt av kemiska brännskador.

Vad kan man säga om långsiktiga skador?

– Det finns studier som visar att det finns samband mellan användning av rengöringsmedel och astma och faktiskt

även KOL. Men det är observationsstudier vilket betyder att man inte kan dra slutsatser om sjukdomar är orsakade av just rengöringsmedlen. Vi vill försöka förstå möjliga mekanismer genom att exponera odlad lungslemhinna för olika rengöringsmedel men också enskilda ingredienser i rengöringsmedel.

Rengöringsmedel och våtarbete kan också ge eksem. Det kan vara så allvarligt att någon måste söka sig bort från ett yrke.

Har du några tips?

– En enkel sak är att spraya direkt i trasan i stället för på ytan som ska rengöras – eller ännu hellre, undvika spray helt. Man kan också köpa parfymfria produkter, så slipper man vissa allergener. Om man arbetar med rengöringsmedel kan man läsa hela säkerhetsbladet, för information om allergiframkallande ämnen står ibland längst bak. Om man får besvär av vissa produkter kan man söka hjälp på vårdcentral för att reda ut orsaken. Linda Schenk forskar om kemiska risker i arbetslivet vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Foto: Ulf Sirborn, Getty images

vårdplatsinnehavaren endast har burit på bakterierna, utan att bli sjuk av dem (och kanske utan att veta om dem).

Smittan förs över via alla ytor som patienter och vårdpersonal kommer i kontakt med. Stetoskop, droppställningar, blodtrycksmanschetter eller handfatskranar – allt som vidrörs kan hjälpa bakterierna att sprida sig.

Tyvärr klarar vården inte av att hålla smittorna borta. Enligt Socialstyrelsen får ungefär 50 000 sjukhusvårdade patienter per år en vårdrelaterad infektion, ofta i urinvägarna eller i operationssår. Det betyder att ungefär var tredje vårdskada är en vårdrelaterad infektion. Varannan infektion hade kunnat undvikas, enligt Socialstyrelsen.

ANNONS

Techtum är ett kreativt företag med starkt fokus på att hjälpa våra kunder lyckas med sitt labbarbete.

Att vara kund hos Techtum ska vara enkelt och tryggt.

Ulrica Karlsson, CEO

Hos Techtum sedan 1989

Din partner inom molekylära analyser - från cell till resultat Visste du att Techtum sedan många år flyttat från Umeå till Nacka, lägligt beläget mellan Solna och Huddinge? Uppge "MEDICINSK VETENSKAP 2024" vid nästa beställning för 10% rabatt utöver gällande avtalspriser!*

> PCR/qPCR/NGS lösningar

> DNA/RNA/protein extraktion

> Molekylärdiagnostik

> Single-cell analyser

> Biobankning och provhantering

> Allmän labbutrustning

*Erbjudandet *Erbjudandetgäller gällervid vidett etttillfälle tillfället.o.m. t.o.m.2024-06-30 2024-06-30

090-77 88 80

info@techtum.se

Västra Finnbodavägen 4B | SE-131 30 Nacka

www.techtum.se

Besök techtum.se

Intervjun Max Gordon

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Han vill

MAXA nyttan med AI Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig.

Ortopeden och forskaren

Max Gordon

var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens.

Nu vill alla andra veta hur man gör.

28

Medicinsk Vetenskap №1–2024

IDÉSPRUTA

Max Gordon har aldrig förstått rädslan att någon ska stjäla ens idéer. ”Jag har ofta fler idéer än jag hinner testa, jag brukar dela med mig av dem och hoppas att någon ska hjälpa mig att förverkliga dem”, säger han.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

29

N

Intervjun

redan att antal projekt i gång, bland annat i samarbete med forskare i Umeå, Göteborg och Skåne, berättar han.

ÄR JAG FRÅGAR Max Gordon om han har ett motto så vet han ungefär. Men han har svårt att formulera det slagkraftigt och jag är inte till någon vidare hjälp.

- Jag kollar vad ChatGTP tycker, säger han och knattrar in en fråga.

Svaret kommer snabbt: ”Kvalitet över kvantitet”.

- Hur skulle jag överlevt utan ChatGTP, skrattar Max Gordon och säger att han använder tjänsten ”hur mycket som helst”.

I oktober 2023 blev han utsedd till Årets AI-svensk, ett pris som delas ut av bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige till en person som bidragit till utvecklingen och synliggörandet av svensk AI. Programmering lärde han sig på Forsmarks gymnasium och redan för tio år sedan startade han i samarbete med KTH ett projekt för att kunna använda AI som hjälp för att analysera röntgenbilder. Men det gick lite trögt.

- Vi fick rådet att leta efter andra lösningar. Men jag är ganska envis och vi lyckades till slut ta fram algoritmer som klarade att i över 9 av 10 fall korrekt identifiera frakturer, artroser och andra vanliga utfall, säger Max Gordon.

ÄN SÅ LÄNGE har han inte riktigt fått in AI i vardagen, i varje fall inte inom ortopedin. Men det är lite ”proppen ur” nu och forskare inom de flesta områden är intresserade av att använda AI i sin forskning. Max Gordon och hans kollegor har fullt upp. Under 2023 startade de Clinical Artificial Intelligence Laboratory, ett AI-lab där forskare ska kunna utveckla kliniska AI-drivna applikationer.

- Många har hört av sig, och vi har 30

Medicinsk Vetenskap №1–2024

DET HANDLAR till exempel om att kunna förebygga sjukdom. Max Gordon nämner ett projekt inom hjärtmedicin där forskare i Österrike utvecklat en AI som kan använda de data som redan finns om patienter som vårdas för icke-hjärtrelaterade åkommor. Genom att analysera befintliga data kan AI:n upptäcka och varna patienter om de har en hög risk för en hjärt-kärlhändelse de kommande fem åren. De uppmanas då att söka vård för att förebygga hjärtinfarkt och andra åkommor.

- Vi testar nu hur detta kan användas i Sverige och flera andra europeiska länder. Återigen, detta är ju information som redan finns och AI kan hjälpa oss att använda den på bästa möjliga sätt, säger Max Gordon.

Ett annat exempel handlar om gynekologisk cancer. Forskare vid Karolinska Institutet som även är verksamma vid Södersjukhuset har tagit fram en algoritm som upptäcker livmoderhalscancer på ultraljudsbilder. Det är alltså

Namn: Max Gordon.

Titel: Docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet och överläkare i ortopedi på Danderyds sjukhus. Ålder: 45.

Familj: Fru och tre barn som är 11, 9 och 2 år gamla.

Så kopplar jag av: Jag programmerar, till exempel schemaläggningsprogram.

Det är lite som soduko, man löser ett problem som är lite utmanande och stänger ute världen en stund.

Inspireras av: Programmeraren Hadley Wickham som genomförde en revolution inom R (ett programmeringsspråk). Bra programmering är vackert, som konst. Men jag inspireras även av personer som klarar av att vara lite motströms, som tror på sin idé trots att ingen annan gör det. Som till exempel årets Nobelpristagare Katalin Karikó.

Som vågar vänta på framgången och inte bara hoppar på senaste trenden.

Bästa forskaregenskap: Att jag kan se nya möjligheter och kombinera olika världar. Min bakgrund som programmerare och mitt polska ursprung är bitar som ger mig andra infallsvinklar i min forskarroll.

inte bara ortopedi som intresserar Max Gordon numera.

- Vi startar projekt inom många olika discipliner. Det gemensamma är att AI kan användas för att besvara forskningsfrågorna och att vi ser en väg till implementering, säger Max Gordon.

Längst har man kommit med att ta hjälp av AI för att tolka bilder. Men även språkmodellerna, som slagit igenom brett under 2023, kan komma att påverka vården.

- Vi håller i en svensk studie på att undersöka hur man kan använda ChatGTP och liknande tjänster för att sammanfatta journalanteckningar, det kan effektivisera vården, säger Max Gordon.

MAX GORDON BRINNER för att få ut evidensbaserad forskning i vården. Det är vården generellt ganska dålig på, menar han och nämner en australiensisk studie som visade att endast hälften av de kunskaper som finns om ortopediska ingrepp faktiskt användes i kliniken.

- Som läkare är det vårt ansvar att hålla oss uppdaterade med den senaste forskningen och integrera den i vården. Men det är en krävande uppgift eftersom det görs väldigt mycket forskning. Att inte tillämpa evidensbaserade metoder kan dock leda till onödiga kostnader för samhället och risker för patienterna, säger han.

Lösningen heter även här AI. - Till den här typen av uppgifter är AI perfekt, säger Max Gordon.

Han förutspår till exempel att den kommer kunna hjälpa oss med att göra metaanalyser, där många mindre studier slås samman och analyseras tillsammans för att man ska kunna dra mer robusta slutsatser. Det har varit ett tidskrävande arbete hitintills och när metaanalysen väl publicerats så har det ofta tillkommit nya studier.

- Men AI gör det otroligt mycket snabbare än vi så att modellen hela tiden kan vara uppdaterad med de senaste studierna. Det här tror jag kommer att explodera de kommande åren och ge stora effekter på bland annat möjligheterna att implementera nya resultat i klinisk verksamhet, säger Max Gordon.

Idag kan nog alla, oavsett om man är DNA-forskare eller kliniker, se att det finns stor potential för AI:s användning inom medicinsk forskning. Men AI:n är inte självgående, den påverkas av vad vi matar den med.

- ”Du är vad du äter”. Inom AI handlar det ofta om att ta fram och testa nya

algoritmer. Men det påverkar sällan utfallet, det som är viktigt är vilken data vi matar in. Om den data vi utgår ifrån är bristfällig blir det svårt för AI att lära sig. Så en viktig slutsats har varit att det är viktigt att samla kompletta och strukturerade data. Och det gäller ju egentligen all forskning, säger Max Gordon.

Han ger ett exempel: Om man tar hudfotografier i två olika miljöer som skiljer sig mycket med avseende på ljuset, då gäller det att se upp så att AI verkligen upptäcker det vi letar efter och inte i stället detekterar skillnaden i ljus.

MÅNGA UPPLEVER ATT AI exploderat på senare tid. Men Max Gordon ser snarare att det går framåt i jämn fart.

- Jag skulle säga att utvecklingen är linjär, frånsett enskilda hopp. Det väntar ingen revolution precis runt hörnet. Vissa saker inom AI går ganska lätt att ta fram, till exempel självkörande bilar. Men för att kunna släppa loss dem i trafiken krävs att de kan hantera alla potentiella avvikande händelser och det har tagit åratal. De udda fallen är svårast att lära AI, säger han.

Han är inte orolig för att AI i allmänhet utgör ett hot för oss människor.

- Redan idag ser vi att det finns en betydande risk att AI används i krigssituationer för att skapa drönare och andra maskiner som är till för att ta liv.

Det tror jag man behöver reglera men det är inte riktigt mitt område, inom medicinteknik har vi redan ett ganska välfungerande regelverk, säger Max Gordon.

Inom hans område, forskning och medicin, ser han mycket positivt på framtiden, inte minst för läkarna.

- AI är ju väldigt bra på att göra hyfsat lätta saker som är tråkiga och frekventa, om något är själadödande tråkigt så passar nog AI bra för det. Läkare och forskare kommer kunna fokusera mer på de svåra fallen, de som avviker och

Max Gordon om …

HJÄRNGYMPARE

Bra forskning är att tänka nytt, menar Max Gordon. ”Det kan handla om att kombinera sådant man redan känner till på ett nytt sätt”.

kräver noggrann bedömning. Jag är fullkomligt övertygad att läkaryrket kommer att vara tio gånger roligare om tio år, säger han.

Det gäller även andra vårdyrken, tror han.

- AI kan exempelvis larma om en patient börjar röra sig på ett oroligt sätt. Sjuksköterskor skulle då kunna fokusera på de patienter som har störst

… utmaningar i vården: Enorma forskningsoch behandlingsframgångar har gjort att vi i dag lever längre. Det har visserligen lett till ett ökat vårdbehov men det beror ju i grunden på en positiv utveckling, det ska vi inte glömma.

…vikten av att publicera i topptidskrifter: Det viktigaste är att skapa ett värde för patienterna. Är det bra och viktig forskning så kommer den att uppmärksammas även om den inte publicerats i de allra finaste tidskrifterna.

behov och stressen kan förhoppningsvis minska, säger han.

Max Gordon tycker att AI även borde användas mer för att utvärdera vårdinsatser, till exempel för att hitta bättre ersättningsmodeller inom vården.

- Det har aldrig varit lättare att göra systematiska kvalitetsuppföljningar. Det kan både spara pengar och öka patientnöjdheten, säger han.

… vad AI kan nu (men inte för tio år sedan): AI var uselt på språk när vi började försöka använda röntgensvar för att träna våra bildmodeller. ChatGPT är nog utan tvekan en av de största överraskningarna som vi sett inom fältet.

…AI i vården om tio år Då kommer vi ha många modeller som hjälper oss med det administrativa arbetet. Vi kommer också ha hjälp med tolkning av bilder i stor utsträckning men även signaldata från övervakning, till exempel EKG eller fosterrörelser.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

31

På djupet Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv.

Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla:

Varför uppstår bröstcancer?

Text: Annika Lund Illustration: Maria Hergueta

32

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Medicinsk Vetenskap №1–2024

33

På djupet Bröstcancer

34

Medicinsk Vetenskap №1–2024

PER HALL HAR ägnat det senaste decenniet åt att få fram en modell för riskbaserad screening. Med det målet har ett AI-verktyg fått jobba självlärande med mammografibilder från friska kvinnor, bilder där det är känt vem som senare utvecklat brösttumörer. Det kanske låter som en enkel sak att mata in ett antal bilder i ett system, men Per Hall beskriver en stor utmaning i att få tiotusentals bilder jämförbara trots att de kommer från olika digitala miljöer, där olika mjukvaror har använts.

– Det tog flera år att lära vår programvara att behandla alla mammografibilder på samma sätt, oavsett om maskinen som tagit dem var en Siemens eller en Philips eller av något annat märke, säger han.

AI har redan i dag en plats inom mammografiverksamheten, där det finns digitala verktyg som bedömer

”Vissa kvinnor har låg risk för att utveckla bröstcancer medan andra har mycket hög. Det är högst individuellt.”

bilderna. På så sätt kan radiologerna avlastas. Vid vissa mammografienheter är det numera en radiolog och AI som tittar på bilderna, istället för två radiologer som det var tidigare. I de fallen har AI-verktyget i uppdrag att svara på frågan ”finns det några misstänkta tumörer i det här bröstet?”.

Men den AI som Per Hall har filat på har lärt sig något helt annat. Den är tränad i att besvara frågan ”hur troligt är det att det här bröstet kommer att utveckla en bröstcancer inom två år?”.

– Verktyget identifierar och bedömer en mängd parametrar som det mänskliga ögat inte klarar av att se. Det handlar bland annat om mammografisk täthet i förhållande till ålder, om förkalkningar och om skillnader mellan höger och vänster bröst, förklarar Per Hall.

Bröstens täthet är en viktig riskfaktor vid bröstcancer. Täthet är inget som syns eller känns för kvinnan själv, utan det syns på en mammografibild. Lite fett men mycket bröstvävnad och bindväv ger ett tätt bröst. Omvänt ger mycket fett och lite annan vävnad en lägre täthetsgrad. I ett tätt bröst med mycket bröstvävnad finns fler celler som kan omvandlas till cancerceller. Dessutom är det svårare att se eventuella tumörer, eftersom ett tätt bröst blir vitt på en mammografibild och då döljs en eventuell knöl, som också blir vit på bilden.

TÄTHETEN FÖRÄNDRAS GENOM

livet när bröstvävnad omvandlas till fett. Hos en 25-åring är det väntat med en närmast helt vit mammografibild, men samma bild från en 70-årig kvinna skulle vara ett tydligt tecken på hög risk för sjukdom. Per Hall berättar att i princip alla kända riskfaktorer för bröstcancer påverkar tätheten. Varje fött barn samt amning minskar tätheten – så omvänt innebär ett uppskjutet barnafödande, få födda barn och begränsat med amning en ökad täthet. Alkohol och brist på fysisk aktivitet ökar tätheten, liksom övervikt efter klimakteriet, sent klimakterium eller hormonbehandling för att lindra klimakteriebesvär. De enda kända riskfaktorerna som minskar tätheten är rökning och ålder.

– Av någon anledning som vi inte känner till minskar tätheten av rökning samtidigt som risken för bröstcancer

Foto: Ola Danielsson

RÖSTCANCER ÄR ETT välfinansierat forskningsområde. Det framgår bland annat av en studie som publicerades i The Lancet under 2023. Där har forskare försökt reda ut den faktiska fördelningen av totalt 24,5 miljarder dollar som mellan åren 2016 och 2020 användes endast till cancerforskning på global nivå. Den enskilda cancerform som fick mest pengar var bröstcancer: 11,2 procent av hela potten.

Den rikliga finansieringen har haft effekt. Dödlighet i bröstcancer har minskat snabbare än dödlighet i andra cancerformer. År 1980 överlevde 57,5 procent av patienterna minst tio år med sjukdomen. År 2022 var motsvarande siffra 87,6 procent.

Samtidigt visar kurvan över insjuknanden en stegring i alla åldrar, som mest för kvinnor mellan 50 och 70 år.

1980 fick 105 per 100 000 individer bröstcancer i Sverige. År 2022 hade den siffran stigit till 191 per 100 000. Ökningen pågår fortfarande och de senaste två decennierna har antalet fall blivit ungefär två procent fler per år.

Drygt var tionde kvinna som har hunnit fylla 75 år har fått ett bröstcancerbesked, vilket gör bröstcancer till den vanligaste cancerformen bland kvinnor.

Under 2022 fick drygt 8 500 personer ett bröstcancerbesked, en siffra som omfattar 57 män.

Sjukdomen är alltså vanlig och blir vanligare samtidigt som överlevnaden förbättras. Tidig upptäckt, bättre diagnostik och mer effektiva behandlingar ligger bakom framgångarna.

I Sverige infördes screening med mammografi successivt med start under 1980-talet. Verksamheten var helt utbyggd i alla regioner 1997. I dag erbjuds alla kvinnor i åldrarna 40 till 74 år en gratis undersökning med 18 till 24 månaders intervall.

Lika för alla, i alla regioner. Väldigt rättvist?

Absolut inte, tycker Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

– Vissa kvinnor har låg risk för att utveckla bröstcancer medan andra har mycket hög. Det är högst individuellt. Vi har den kunskapen sedan många år men trots det screenar vi fortfarande alla på samma sätt, säger han.

”Jag är inte samma person som innan jag blev sjuk”

cer skulle må bättre om fler förstod att man inte plötsligt är frisk när den mest intensiva behandlingen är över. Många kämpar med biverkningar från läkemedel som de ska ta i många år och övergripande känslor av ångest och oro.

Samtidigt känner jag så stark tacksamhet – över människorna i min närhet, över den fantastiska sjukvården och över att få vara kvar. Lite mindre effektiv kan jag leva med att vara. Jag har alltid varit säker på att alla saker händer av någon anledning, även om man inte alltid förstår varför de händer.”

ANNA SYLVAN Ålder: 46 år.

Gör: Har grundat och driver inredningsföretaget Mrs. Mighetto.

Fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner.

Foto: Linnea Fo to: Priv at Bengtsson

”Min resa började med att jag en kväll upptäckte en knöl i bröstet. Jag förstod genast att det inte var bra.

Utredningen gick snabbt. Sedan blev det tre operationer i tät följd. Vid den första upptäcktes en ny tumör och till slut togs hela bröstet bort.

Redan då var jag helt slut. Då började cytostatikabehandlingarna.

Under ett halvår var jag periodvis helt däckad, ibland sängliggande. Jag fick sänkt dos men förlängd behandlingsperiod. När jag trodde att allt var klart fick jag veta att jag skulle strålbehandlas också. Det var väldigt jobbigt att hela tiden få ny planering att anpassa sig till.

Under behandlingen la jag allt fokus på

det jag faktiskt kunde påverka, som min mentala inställning och mitt motionerande. Jag promenerade nästan varje dag, trots illamående och kroppsont. Och jag planerade in roliga saker under de dagar då jag visste att jag skulle må bättre.

Sedan fick jag antihormoner. De gjorde mig väldigt mörk och nedstämd, jag kände inte alls igen mig själv. Efter ett läkemedelsbyte mår jag mycket bättre.

Men jag är inte samma person som innan jag blev sjuk. Förmågan att organisera saker och vara supereffektiv har reducerats. Jag sörjer dessa förluster, för jag tyckte väldigt mycket om den effektiva person som jag var innan. Den där extraväxeln skulle behövas, både i mitt företag och när jag ska vara mamma.

Jag tror att många som får bröstcan-

Medicinsk Vetenskap №1–2024

35

På djupet Bröstcancer ”Vi har samarbetat med ett stort antal grupper runt om i världen och gjort studier där ungefär 400 000 kvinnor ingår – men lik förbaskat får vi inte napp.” tion med vissa andra genvarianter, kan förstärka effekten av vissa riskfaktorer vilket kan leda till utvecklad sjukdom hos en enskild person. Men att fånga upp den typen av kombinationer av flera faktorer, som var för sig är ganska svaga, i kombination med en eller flera genvarianter, kräver enormt stora studier för att ge utfall.

– Vi har samarbetat med ett stort antal grupper runt om i världen och gjort studier där ungefär 400 000 kvinnor ingår – men lik förbaskat får vi inte napp. Så det krävs ännu fler deltagare för att vi ska kunna fånga eventuella mönster, säger Per Hall.

I dag vet vi oftast inte varför en viss kvinna drabbats av bröstcancer.

ökar. Men rökning är en riskfaktor – om än en svag – i det här sammanhanget, säger Per Hall.

Men många kvinnor har en livsstil där ovan nämnda riskfaktorer ingår, utan att få sjukdomen. Och en del som får sjukdomen är unga, har fött flera barn tidigt, dricker sparsamt och motionerar flitigt.

Flera av de kända riskfaktorerna för bröstcancer är alltså ganska svaga.

Men i en stor grupp kvinnor, som i en hel befolkning, ger de utslag. När en hel befolkning ändrar livsstil i en viss riktning, till exempel genom att skjuta upp barnafödande och föda färre barn, 36

Medicinsk Vetenskap №1–2024

då kan det ge förklaringar till varför sjukdomen blir vanligare.

Ett fåtal kända riskfaktorer spelar stor roll på individnivå. Dit hör högre ålder och, lite självklart, kvinnligt kön. Men även mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 hör dit. De är ovanliga, men ökar risken att få sjukdomen mycket kraftigt.

Upp till fem procent av all bröstcancer beror på dessa mutationer.

PER HALL TROR att ny kunskap om genetiken bakom bröstcancer så småningom kommer att kasta begripligare ljus över riskfaktorerna. Han tror att vissa genvarianter, kanske i kombina-

DET HELA KOKAR NER till att det i dag inte går att säga varför en viss kvinna har fått bröstcancer. Ändå är forskarnas mål att kunna säga ungefär hur troligt det är att en enskild kvinna inom två år ska drabbas av sjukdomen.

Och i nästa led förnya det befintliga screeningprogrammet utifrån den aspekten.

– Ja, precis, det är vad vi siktar på. Vi ska pröva ett möjligt upplägg i en studie som startar nu i april, säger Per Hall.

Studien han pratar om kallas SMART och ingår i det större Karma-projektet, som omfattar ett stort antal studier med olika frågeställningar om bröstcancer.

I SMART kommer 70 000 kvinnor att lottas mellan två grupper. Hälften ska bjudas in till det befintliga screeningprogrammet och erbjudas undersökning med de tidsintervall som finns i dag. Resten ska riskbedömas av det AI-verktyg som Per Halls forskargrupp har tagit fram. De kommer därefter att erbjudas individuellt framräknade intervall, där högriskkvinnorna kommer att få gå varje år.

Högriskkvinnorna kommer också att undersökas på ett annat sätt, med

Foto: Peter Knutson

kontrastmedel injicerat via armvecket innan bildtagning. Medlet söker sig till eventuella tumörer som lyser upp som små stjärnor i mammografibilden, ännu vitare i allt det vita. Metoden kallas kontrastförstärkt mammografi.

Hypotesen är att detta ska göra det möjligt att hitta fler bröstcancrar via screening. Men, och det här är snårigt – all bröstcancer är inte lika viktig att hitta, hur konstigt det än låter. En återkommande kritik som har följt med mammografin sedan dess tidiga barndom går ut på att de mer aggressiva tumörerna lättare slinker igenom screeningprogrammen. De tumörerna upptäcks oftare när kvinnan själv känner en knöl och därför söker vård. Eftersom det sker mellan undersökningstillfällena i screeningprogrammet kallas det intervallcancer. I dag upptäcks ungefär två tredjedelar av brösttumörerna via screeningprogrammet och ungefär var tredje bröstcancer är en intervallcancer.

– Det är intervallcancern vi vill åt. Vi vet att om man lägger till fler undersökningar i screeningprogrammet, då kommer man hitta fler tumörer. Men en del av dem kan betraktas som överdiagnostik. Det viktiga är att hitta cancer som annars hade blivit intervallcancer.

Det är så man lyckas fånga upp fler fall av aggressiv cancer i ett tidigare skede, säger Per Hall.

NYLIGEN HAR DET AI-verktyg som hans forskargrupp har tagit fram prövats i en studie med patienter från fyra andra europeiska länder. Syftet var att ta reda på om verktyget fungerar även i digitala miljöer där det inte har tränats. Det hela mynnade ut i en studie som nyligen publicerades i The Lancet Regional Health.

Forskarna inkluderade drygt 8 500 kvinnor som samtliga gick hem med ett bra besked från mammografiundersökningen. I den gruppen hade forskarna ”gömt” 739 kvinnor som fick en bröstcancerdiagnos inom två år, innan de hann gå på nästa screeningundersökning.

Frågan har varit: Hittar AI-verktyget dem? Svaret är: Vissa.

I den stora gruppen på drygt 8 500 kvinnor har verktyget ansett att drygt 529 har ”hög risk” för att få en intervallcancer. Och i denna mindre grupp fick mycket riktigt nära var tredje kvinna det. Och av dem hade ungefär var tredje sjukdom som hunnit växa sig lite

Snällare kirurgi ger färre svullna armar Det går att lämna kvar de flesta lymfkörtlarna i armhålan – även om en eller två av dem har metastaser som är större än två millimeter. Det visar en ny studie, som öppnar för mer skonsam kirurgi för bröstcancerpatienter.

Bröstcancer kan sprida sig till armhålans lymfkörtlar. Tumörer i endast bröst och lymfkörtlar räknas dock som lokal sjukdom där målet är att patienten ska bli botad.

En besvärlig fråga för bröstcancerkirurgerna handlar om vad som bör göras när patienterna har få metastaser i armhålan, upptäckta först när en patolog undersöker vävnader som tagits bort under operationen. Att göra en så kallad axillutrymning, det vill säga ta bort många lymfkörtlar i armhålan, ökar risken för lymfödem. Det uppstår när lymfvätskan inte kan flöda lika fritt som tidigare. Det kan ge svullnad i armen och eventuellt göra ont och påverka rörligheten.

– Vi vill försöka göra mer försiktiga ingrepp för att skona patienterna från besvärliga biverkningar. Men vi behöver veta att det är säkert, säger Jana de Boniface, bröstcancerkirurg och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Större metastaser i armhålan syns på ultraljud. Om det innan bröstcanceroperationen är känt att det finns metastaser i armhålan faller olika behandlingsspår ut.

De patienterna ingår inte i den nu aktuella studien.

Om ingen spridning är känd är det i dag praxis att kirurgen tar bort de så kallade portvaktskörtlarna, de

körtlar som nås först av lymfvätska från bröstet. Portvaktskörtlarna skickas sedan på analys.

Tidigare studier har visat att det är säkert för patienten att låta resten av armhålan vara om portvaktskörtlarna innehåller endast enstaka tumörceller eller metastaser som är upp till två millimeter stora.

Nu har en stor studie, ledd från Karolinska Institutet, rett ut läget även för något större metastaser.

Studien omfattar nära 2 800 patienter som inkluderats successivt från fem olika länder sedan 2015. Samtliga hade metastaser som var större än två millimeter, makrometastaser, i en eller två portvaktskörtlar.

Patienterna har lottats till att antingen få göra en axillutrymning, vilket tidigare var praxis för alla, eller låta armhålan få vara ifred. Samtliga patienter har efterbehandlats med cytostatika, antihormonbehandling och strålning enligt riktlinjer i respektive land.

I Sverige och Danmark är det vanligt med strålbehandling mot armhålan medan de övriga länderna i studien, Italien, Grekland och Tyskland, är mer restriktiva.

Forskarna kunde se att ungefär var tredje patient som gjorde axillutrymning hade fler metastaser än de max två i portvaktskörtlarna.

Rimligen bör det ha varit likadant hos dem som fick behålla övriga lymfkörtlar. Återfallen var dock lika vanliga i båda grupperna, så efterbehandlingen verkar räcka för att få bort kvarvarande tumörceller.

Samtidigt har en tidigare publikation från studien visat att 13 procent av dem som gjorde axillutrymning rapporterade allvarliga eller mycket allvarliga besvär med sin armfunktion, att jämföra med 4 procent hos dem som endast tagit bort portvaktskörteln.

– Vår bedömning är att det är säkert för patienterna att avstå axillutrymning om det finns max två makrometastaser i portvaktskörtlarna. Axillutrymning ersätts i dessa fall med strålbehandling mot armhålan som ger mindre armbesvär.

Vi har redan infört detta i klinisk praxis, säger Jana de Boniface.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

37

På djupet Bröstcancer

”Att behandlas för bröstcancer är ett vardagligt slit” ligt slit som är ganska tråkigt och dränerande. Jag ville skriva om hur man kan förhålla sig till det så att livet ändå blir uthärdligt, en bok som är hjälpsam i vardagen.

Men jag vänder mig också till närstående och vårdpersonal. En del kanske får syn på saker som de redan har tänkt eller redan gör, men inte formulerat så tydligt för sig själva.

Hur ställer du dig till att tänka att sjukdomen haft något gott med sig?

– Jag ogillar den romantik som finns kring att drabbas av svåra saker. Jag hade gärna sluppit vara sjuk, men nu när det har hänt kan jag ju dela med mig av vissa erfarenheter. Och visst finns aspekter som berikar mitt liv på lång sikt. Jag har blivit bättre på att stanna upp i stunder av förundran eller glädje, att ge plats åt det. Om man ska översätta det till något professionellt handlar det om förstå hur små omsorger kan betyda väldigt mycket.

Foto: Appendix Fotografi

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv. Nu har hon skrivit en bok om sina erfarenheter.

Hur var det att plötsligt bli patient?

– Det var stark igenkänning från vad patienter har berättat genom åren. Det var också en påminnelse om något viktigt som jag egentligen visste om – det finns saker med sjukdomen som inte går att förklara för den som inte är drabbad. Ett mått av ensamhet ingår i att bli allvarligt sjuk. Man kan inte förvänta sig att andra ska förstå fullt ut hur det är. Det var bra att jag visste det, för då slapp jag bli besviken på min omgivning. Istället kunde jag ganska snabbt acceptera att en del svårigheter är man ensam med, livet är sådant.

Acceptans är ett effektivt sätt att möta svårigheter i livet.

Vem vänder du dig till i den här boken?

– Till patienter, närstående och personal. Att behandlas för bröstcancer är ett vardag-

38

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Bröstcancer På djupet större eller sprida sig till lymfkörtlar i armhålan.

– Verktyget lyckade fånga upp både intervallcancer och lite mer aggressiv cancer. Och det med en metod som inte är särskilt dyr – vi gör inga genanalyser eller MR-undersökningar, säger Per Hall.

Ett trimmat screeningprogram kan i bästa fall bidra till att fler tumörer hittas tidigt. Men när de väl är uppfångade är korrekt diagnostik avgörande för att patienten ska få bästa möjliga behandling. Och AI har en viktig roll även här.

– AI är som allra bäst när det handlar om att se mönster i bilder. Utnyttjandet av AI inom patologin kommer att få stor betydelse och är en resa som bara har börjat, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Han beskriver en rasande utvecklingshastighet, där digitaliseringen fortfarande pågår. Många sjukhus har ställt undan mikroskopen och är helt digitala. På andra platser pågår övergången fortfarande. Parallellt sker redan nästa utvecklingskliv, där AI är ett stöd.

Foto: Stefan Zimmerman

RENT KONKRET BETYDER digital patologi att ett vävnadsprov först hanteras manuellt, precis som tidigare. Det kan till exempel innebära att ett preparat skärs tunt och läggs på glas. Därefter skickas det in i en scanner som kan fotografera hundratals glas åt gången.

Det är dessa extrema närbilder av tumörerna som patologerna analyserar.

I många fall handlar det om att räkna, bedöma och värdera. Till exempel måste en viss andel av cellerna ha receptorer för östrogen och progesteron för att en tumör ska anses vara hormonkänslig. Andelen celler i delningsfas beskriver tillväxthastigheten. Det finns fler aspekter som är viktiga för att kategorisera en tumör.

– Men vi är bara människor. Det är svårt att kvantifiera olika saker i en bild, säger Johan Hartman.

”Utnyttjandet av AI inom patologin kommer att få stor betydelse och är en resa som bara har börjat.”

Åtminstone för en människa. En AI kan räkna varenda cell i en bild och bedöma den – blixtsnabbt.

– De här systemen, där AI hjälper oss att räkna finns redan i dag. Jag tror att de ganska snart kommer att bli ett krav inom patologin, säger Johan Hartman.

Hans forskning handlar om nästa generations AI – en mer analyserande modell, som klarar av att bedöma hur

allvarlig sjukdom som finns i cellerna på skärmen.

– Det är den typen av AI som jag är mest intresserad av. Det är system som kommer att få stor betydelse för diagnostiken, säger Johan Hartman.

Han har tillsammans med kollegor forskat fram ett AI-verktyg som redan har börjat användas vid bedömning av hormonkänslig bröstcancer, som utgör

”Alkohol ökar risken för bröstcancer” Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar Alicja Wolk, professor vid Institutet för miljömedicin.

Vad vet man om kost och bröstcancer?

– Vi kan med säkerhet säga att alkohol ökar risken för bröstcancer, redan vid måttligt intag. Där finns den starkaste evidensen. Vid tio gram alkohol om dagen ökar risken med nio procent. Det motsvarar ungefär en deciliter vin om dagen eller en knapp flaska vin per vecka – eller en halv flaska vid två middagar per vecka.

Allt är dock beräknat på gruppnivå, så för en enskild kvinna kan risken vara lägre eller högre.

Finns det något som är skyddande?

– Enligt det aktuella kunskapsläget, baserad på hittills publicerade studier, har kalcium, som finns i mejeriprodukter, och så kallade karotenoider en skyddande effekt, men evidensen är svagare än vad som gäller för alkohol.

Karotenoider finns i många grönsaker, som morötter, spenat, tomat, paprika och broccoli men också i äggula.

Vad ska man undvika?

– Förutom alkohol skulle jag säga kosttillskott. För de flesta är kosttillskott bara onödiga och dyra, men för dem som tar dem i stora mängder kan de vara skadliga. Om man har näringsbrist, konstaterad av läkare, kan man behöva kosttillskott. Men om man äter varierat får man i sig dessa ämnen i tillräcklig mängd och överskott kan vara skadligt. Därutöver vet vi att rött kött och processat kött ökar risken för framför allt tarmcancer, men vid bröstcancer är sambandet osäkert.

Men socker och andra omstridda saker – vad kan man säga om det?

– För många livsmedel är kunskapsläget oklart.

Mycket socker är inte bra bland annat eftersom det kan leda till övervikt, som inte är bra med tanke på bröstcancer. Fytoöstrogener, som omvandlas till östrogenliknande ämnen i kroppen, är också ett oklart område. Fytoöstrogener finns i till exempel bönor och därmed även i till exempel soja och tofu. Här har olika studier gett svårtolkade resultat.

Så sammantaget – hur ska man äta?

– Man ska inte tänka på bara bröstcancer, utan äta med tanke på hälsan i stort. Livsmedelsverkets rekommendationer är bra.

Hur forskar du om detta?

– Vi följer en grupp med 60 000 kvinnor sedan 1980-talet, inbjudna via mammografiscreeningen. De har besvarat enkäter om sin kost vid flera tillfällen. Vi ingår i ett internationellt samarbete lett från Harvard School of Public Health och delar våra originaldata med ett trettiotal andra forskargrupper. Det ger större studiepopulationer och därför säkrare resultat.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

39

På djupet Bröstcancer ungefär 80 procent av fallen. Den här stora gruppen delas upp i massor av olika undergrupper, på olika sätt.

Begreppet tumörgrad är relevant i det här sammanhanget. Den bedömningen görs utifrån en mängd parametrar. Till exempel ska patologen utöver tillväxthastighet skatta hur avvikande cellerna är, rent generellt – hur ser cellkärnorna ut, hur mycket skiljer de sig från friska cellkärnor? Och är cancercellerna sinsemellan lika eller olika varandra?

– En människa mäktar med att hålla max ett tiotal variabler i huvudet och väga samman dem till en samlad analys. Det här AI-systemet klarar av att bedöma och väga samman tusentals variabler, säger Johan Hartman.

I DAG DELAS brösttumörer in i tre grupper, där tumörgrad 1 innebär en låg risk för återfall och spridning, medan tumörgrad 3 är förenad med högre risker.

Men i praktiken hamnar drygt hälften av tumörerna i en mellangrupp, tumörgrad 2. Det blir tusentals fall per år. Och

”Det här är forskning för dem är behandlingsvalet mindre som läkemedelssjälvklart. bolagen inte alltid – Ofta väljer onkologerna det säkra före det osäkra och ger tillägg med cyär så intresserade tostatika och strålning i ganska många av att göra.” fall. Det betyder att det finns patienter i den här mellangruppen som blir överbehandlade, säger Johan Hartman.

Den AI som han har utvecklat har fått ta del av tusentals bilder som föreställer tumörer av grad 1 respektive 3. Verktyget har i detta stora bildmaterial fått arbeta självlärande och träna sig i mönsterigenkänning. Målet har varit att räkna ut vad som skiljer de två grupperna åt.

Och det har systemet lyckats göra.

När verktyget bedömer bilder ur den stora mellangruppen, då lyckas det dela upp tumörerna och lägga dem längs en skala, där några hamnar närmare grad 1 och andra närmare grad 3. I studier där forskarna har vetat vilka patienter som senare har fått återfall har det visat sig att verktyget gör bra bedömningar.

Några sjukhus i landet har redan börjat använda AI-verktyget som stöd.

”Träning kanske ska ses som en behandling” Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av Jana de Boniface, bröstcancerkirurg och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Skyddar träning mot bröstcancer?

– Man får hålla tungan rätt i mun här.

Det finns befolkningsstudier som visar att hos kvinnor som tränar är det mindre vanligt med bröstcancer än hos kvinnor som inte tränar. Och vid utvecklad bröstcancer är det mindre vanligt med återfall hos dem som tränar än hos dem som inte tränar. Men det kan vara så att kvinnor som tränar har en livsstil där det ingår andra faktorer som är skyddande.

Det går inte att belägga orsakssamband i en befolkningsstudie.

Spelar det roll hur träningen går till?

– Det verkar vara så att det krävs lite 40

Medicinsk Vetenskap №1–2024

mer intensiv träning, där man kommer upp i puls och blir svettig.

Vad vet man om eventuella mekanismer?

– Det finns en del kunskap som kommer från bland annat djurstudier. Möss som har hjul att springa får mindre tumörtillväxt än möss utan hjul att springa i. Mycket av effekten antas förmedlas via immunförsvaret. Det finns också studier som talar för effekter via hormonsystemet.

Du ska leda en studie om träning vid cancer. Berätta!

– Studien kommer att omfatta 712 kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika innan operation. Det är ofta kvinnor med lite större tumörer eller mer aggressiv sjukdom. Hälften ska träna enligt ett upplägg vi har tagit fram.

Det innebär minst 120 minuter högintensiv träning per vecka av stegrande intensitetsnivå via en app plus 150 minuter per vecka av valfri träning av minst mått-

– Verktyget bidrar till en mer likvärdig bedömning av tumören. Vi vet i dag att bedömningarna kan variera beroende på vilken patolog som gör dem. Det är ett problem, eftersom det kan påverka behandlingsval. Det här verktyget bidrar till en samsyn vid tumörkategorisering, oavsett var i landet patienten behandlas, säger Johan Hartman.

UNDER DET SENASTE decenniet har det kommit en rad nya läkemedel inom bröstcancerområdet. Ett exempel är CDK4/6-hämmare, som kan bromsa hormonkänslig sjukdom som har spridit sig utanför bröst och armhåla. Det har också kommit flera nya immun-

lig intensitetsnivå. Den andra hälften får träna som de är vana vid. Patienter som redan har en hög träningsnivå kommer inte att inkluderas i studien. Det vi främst kommer titta på är andelen patienter i de båda grupperna som får det som kallas patologisk komplett respons, det vill säga att tumören inte längre finns kvar när patologen undersöker den bortopererade vävnaden från bröstet.

Vår hypotes är att ett så kraftigt svar på cytostatikabehandlingen kommer att vara vanligare i träningsgruppen.

Om ni kan visa det, vad får det för konsekvenser för bröstcancervården?

– I dag betraktas träning som en understödjande behandling som ökar välmående. Men om vi kan visa att träning även påverkar själva tumörsjukdomen, då ska träning ses som en viktig del i den onkologiska behandlingen. Och då behöver vi rulla ut träningsprogram på alla sjukhus där bröstcancerpatienter behandlas. Då behöver vi fundera på om träningen ska ges i träningsgrupper eller via appar med stöd från fysioterapeuter.

Men – och det här är viktigt – vi undersöker endast hur effektivt träning är som komplement till annan behandling. Endast träning kan inte bota bröstcancer.

Foto: Ioanna Markaki

terapier, där kroppens eget immunförsvar får hjälp att bekämpa tumörerna.

Det finns fler nya behandlingar utöver dessa, bland annat flera som förbättrar effekten av de antihormonella behandlingar som används vid hormonkänslig cancer.

Theodoros Foukakis, onkolog och forskargruppsledare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, undersöker hur man kan trimma olika läkemedelsbehandlingar i den kliniska situationen. Målet är att ge läkarna bättre möjligheter att göra kloka val för varje patient – så effektivt som möjligt, med så få biverkningar som möjligt. Allt undersökt med klassiska kliniska prövningar, där patienter lottas mellan olika behandlingsalternativ och följs över tid. Många av studierna görs i stora internationella samarbeten.

ETT KONKRET EXEMPEL är studier om immunterapin Keytruda, med den aktiva substansen pembrolizumab. Det läkemedlet gavs tidigare inom bröstcancerområdet endast till kvinnor med spridd trippelnegativ bröstcancer, där sjukdomen har skickat fjärrmetastaser till exempelvis skelett, lungor eller lever. Spridd bröstcancer är i dag obotlig, så målet är att bromsa sjukdomen och förlänga livet. Trippelnegativ bröstcancer betyder att cellerna saknar receptorer för östrogen, progesteron och HER2.

Eftersom flera behandlingar går ut på att blockera dessa receptorer har det funnits färre läkemedel att tillgripa vid trippelnegativ bröstcancer, som ofta är mer aggressiv och i många fall drabbar yngre kvinnor.

Vid trippelnegativ bröstcancer brukar behandlingen inledas med cytostatika för att krympa tumören innan operation. Theodoros Foukakis har lett den svenska delen av en studie som har prövat ett nytt upplägg för den behandling som ges innan kirurgin. I den studien lottades kvinnor mellan två grupper: hälften fick cytostatika med tillägg av immunterapin pembrolizumab, resten fick cytostatika och placebo. Efter operationen fick kvinnorna fortsatt behandling med antingen immunterapi eller placebo.

Fem år senare hade nära 19 procent av dem som fått tillägg av immunterapi fått återfall. Motsvarande siffra hos

Forskning visar att fysisk aktivitet kan öka livskvaliteten för cancerdrabbade. Mer forskning behövs för att svara på frågan om det också kan förbättra prognosen.

dem som endast fått cytostatika var 28 procent. En skillnad på 9 procentenheter. Och de flesta återfallen var inte en ny tumör i bröstet utan spridd sjukdom med fjärrmetastaser. Grovt skattat får strax under tusen kvinnor per år diagnosen trippelnegativ bröstcancer i Sverige. Det innebär att strax under hundra kvinnor slipper få återfall om immunterapi ingår i den behandling som ges innan operationen. Behandlingsupplägget är numera klinisk praxis i Sverige för den här patientgruppen.

– De där nio procenten spelar stor roll.

Många av dem som får återfall går inte att bota, säger Theodoros Foukakis.

En annan del av hans forskning handlar om att hitta biomarkörer hos patienterna. Även där är målet att förstå vem som har nytta av en viss behandling.

– Det här är forskning som läkemedelsbolagen inte alltid är så intresserade av att göra. Men i kliniken behöver vi kunna identifiera olika subgrupper som har nytta respektive inte nytta av olika läkemedel så att vi kan välja rätt. Annars riskerar patienterna att få läkemedel som inte hjälper dem utan endast ger biverkningar, säger Theodoros Foukakis.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

41

ANNONS

Är du pusselbiten vi letar efter?

På Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier när ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rätt studiedeltagare kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rädda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en

pelare i Europas pandemiberedskap.

karolinska.se/vaccelerate

VACCELERATE har erhållit bidrag från EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, anslag nr. 101037867.

Operio är ett mobilt sterilzons- aggregat med integrerat eller avtagbart assistansbord, avsett för användning i den sterila operationszonen.

Med ett riktat ultrarent luftflöde skyddar Operio både sårområde och sårnära sterila instrument mot bakteriebärande partiklar.

Det finns idag över 800 installationer i EU inom alla typer av kirurgi, som också har resulterat i en mängd kliniska studier med övertygande resultat.

www.toulmeditech.com

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

kommer till stort intag av socker under lång tid? /Christina

Foto: Unsplash

Får man fettlever av socker?

Jag har läst en studie om att 75 procent av de med fettlever har icke-alkoholrelaterad fettlever. Fetma, diabetes, ålder, manligt kön, insulinresistens och ärftlighet är riskfaktorer som tas upp. Min undran är, vad vet man kring ämnet fettlever och levercirros när det

Svar

Mycket riktigt orsakas fettlever idag inte bara av alkohol utan även till stor del av andra faktorer så som fetma och typ 2-diabetes. Det finns studier som tyder på att högt sockerintag ökar risken för fettlever, men det är i de studierna svårt att skilja ut den direkta effekten av socker från till exempel ett generellt högt kaloriintag. I förlängningen innebär fettlever ökad risk för levercirros, skrumplever, men det saknas idag tydliga bevis för att koppla just sockerintag till utveckling av levercirros.

/

Axel Wester Forskare i epidemiologi Medicinsk Vetenskap №1–2023

43

F+S Medicinfrågor När upptäcktes placeboeffekten?

Idag är det välkänt att man behöver kontrollera för placeboeffekten när man till exempel prövar effekten av läkemedel. Men hur och när kom man på det? /Andreas

Typiskt! Blir du också nödig när du är stressad?

Varför blir man kissnödig av stress?

Hur hänger stress samman med urinproduktion? Om jag är stressad, exempelvis innan en viktig fotbollsmatch eller en tung tentamen, upplever jag att min urinproduktion sker snabbare. Finns det en evolutionär fördel med det, som att man blir lättare genom att tömma blåsan och lättare kan springa ifrån ett hot? /Hannes

Svar

Det stämmer att njurens produktion av urin ökar under stress som en del av en ”fight or flight”- reaktion. Det sympatiska nervsystemet aktiveras och adrenalin frisätts och en förhöjd produktion av urin är tillsammans med 44

Medicinsk Vetenskap №1–2024

högre puls och ökad andningsfrekvens en del av denna reaktion. Precis som du nämner kan det antagligen finnas en evolutionär fördel med minskad kroppsvikt genom att göra sig av med kroppens överskottvätska för att snabbare kunna springa från ett hot. Mer antidiuretiskt hormon frisätts också vid stress vilket på sikt bidrar till att minska vätskeförlusten genom att öka vattenupptaget i njurarna. Sedan kan man ju fundera på om det är så ändamålsenligt för nutidsmänniskan att bli akut kissnödig och behöva leta efter en toalett i stressiga situationer. / Peter Stenvinkel Professor i medicinska njursjukdomar

Det faktum att kroppsliga symtom kan påverkas av psykologiska processer har man känt till länge, i princip så långt tillbaka i historien som det finns beskrivningar av läkekonst.

I antikens Rom fanns en berömd medicinsk författare som hette Galen av Pergamon (år 129–199 efter Kristus) som beskrev människans psyke som en del av kroppens funktioner, och hur dessa två därmed kunde påverka varandra, till skillnad från den rådande uppfattningen att kropp och själ var två olika saker. På ett liknande sätt beskriver Aulus Cornelius Celsus (år 25 före Kristus till 50 efter Kristus) hur patientens förväntningar och en god läkar-patientrelation har betydelse för goda resultat. Däremot dröjer det längre innan vi ser exempel på att man använder placebo som kontrollmetod i behandlingsstudier. År 1772 dök ordet placebo (latin: jag ska behaga) upp i medicinska sammanhang för första gången för att beskriva en typ av behandling som läkare använde för att behaga en patient. Det rörde sig alltså inte om en innehållslös behandling, utan ett läkemedel som gavs i ”placebosyfte”. Under samma period växte en skepsis mot diverse mirakelkurer, exempelvis Mesmers ”animaliska magnetism” som påstods bota många olika åkommor. Läkare och vetenskapsmän började ana oråd och år 1784 genomfördes ett experiment i Paris för att testa effekterna av Mesmers metod. Detta var det första kända experimentet där en placebokontroll användes för att avgöra effekten av en medicinsk behandling. Resultatet var nedslående – det fanns ingen skillnad mellan Mesmers metod och placebo. Även om man redan i slutet av 1700-talet hade kunskaper om placebo som kontrollmetod skulle det dröja till 1950-talet innan det blev praxis att jämföra läkemedel med placebo i kliniska prövningar.

/

Karin Jensen Professor i kognitiv neurovetenskap

Foto: Getty Images

Svar

F+S Är benledda hörlurar säkrare?

Jag undrar om hörlurar med benledningsteknik utgör samma risk för hörselskador som in-ear och on-ear hörlurar? /Sissi

Svar

aldkghadlkgjhadlkgjhalkgjakgjbadg

Små djur har fler hjärtslag än större djur.

Kan en människas hjärtslag ta slut?

Har människan ett visst antal hjärtslag under sin livstid? Betyder det i så fall att hjärtats livslängd förkortas om fler hjärtslag förbrukas? /Lars

Illustration: Getty Images

Svar

Man vet att större djur har långsammare hjärtfrekvens (puls) och lever längre än små djur. Det har lett till den hypotes som du beskriver, att människor och djur har ett visst antal hjärtslag att ”förbruka”. En invändning mot denna hypotes är att fysisk träning innebär ökad puls men har ju samtidigt visat sig förlänga livet. Förklaringen skulle kunna vara att under själva träningen är

pulsen förhöjd, men att träning sänker vilopulsen och att under övrig tid är pulsen då lägre än den skulle vara om man inte tränade. Det är således förenligt med hypotesen att fler ”förbrukade” hjärtslag leder till kortare livslängd för hjärtat.

Men det finns många faktorer som påverkar en människas livslängd och hjärtfrekvens skulle i så fall vara endast en liten bidragande orsak. I den mån ”dålig” stress är skadligt så är det av många olika orsaker, inte bara av effekten på hjärtfrekvens. / Lars Lund Professor i kardiologi

Ljud består av vibrationer, som orsakar tryckförändringar i innerörat, där vårt hörselorgan sitter. Tryckförändringarna registreras av hårcellerna och omvandlas av dessa från mekanisk energi till elektrisk energi, som skickas till hjärnan för tolkning: vi hör.

Hörselskador sitter oftast i hörselorganet. Risken för att hörselorganet skadas ökar med ökande lyssningsvolym och -tid.

Vid användning av konventionella hörlurar som placeras på öronmusslan (on-ear-hörlurar) eller i hörselgången (in-ear-hörlurar), leds ljudvibrationerna via luften, trumhinnan och hörselbenen till innerörat. Sådant ljud kallas luftlett. Vid användning av hörlurar med benledningsteknik leds ljudvibrationerna via skallbenet till innerörat. Sådant ljud kallas benlett.

Såväl luft- som benlett ljud orsakar tryckförändringar i innerörat och det är nästan alltid där som hörselskador uppstår. Att använda hörlurar med benledningsteknik i stället för konventionella hörlurar minskar därför inte risken för hörselskador. Om man ändå vill använda sådana hörlurar, är det ur hörselskadesynpunkt säkrast att göra det i tyst miljö. Orsaken är att hörlurar med benledningsteknik inte isolerar från luftlett ljud, vilket ökar sannolikheten för att användaren höjer volymen för att överrösta bakgrundsljud och därmed ökar risken för hörselskada.

/

Pernilla Videhult Pierre Hörselforskare

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №1–2024

45

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Behandlingen av patienter med traumatiska hjärnskador kan lättare individualiseras tack vare en ny studie.

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförlopp vid skallskada AKUTA SKALLSKADOR, eller traumatiska hjärnskador, drabbar män och kvinnor i alla åldrar och av olika orsaker. Bland yngre patienter är det vanligt med trafikolyckor och bland äldre handlar det ofta om fallolyckor. Tre av fyra är män. En ny studie har använt data från den stora europeiska multicenterstudien CENTER-TBI, den största observationsstudien inom traumatisk 46

Medicinsk Vetenskap №1–2024

hjärnskada någonsin. Prover från över 1 700 patienter analyserades i efterhand. Genom att ta prover på hjärnskadebiomarkörer och glukos under hela den första veckan efter inläggning på intensivvårdsavdelning kunde forskarna med hjälp av en klustermetod dela in patienterna i olika grupper med olika sjukdomsförlopp som har olika prognoser.

I gruppen med bäst prognos var det endast fyra procent som avled efter sex månader medan i gruppen med sämst prognos avled hela 65 procent efter samma tid, varav 41 procent redan under den första veckan.

– I förlängningen skulle detta kunna användas till att identifiera olika behandlingar för dessa olika grupper som idag, i princip, får samma behandling, säger Cecilia Åkerlund, förstaförfattare till studien, specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Idag använder man sig på många sjukhus av en modell där man utgår ifrån olika faktorer från dagen då patienten kom in till sjukhuset för att bedöma prognosen.

– Vår studie visar att det kanske behövs mer information inhämtad över längre tid för att bedöma patienterna, säger Cecilia Åkerlund.

Variationen mellan den högsta och lägsta glukosnivån under dagen var ett av de viktigaste mätvärdena för att karakterisera patienterna, något som idag inte ägnas särskilt stor uppmärksamhet. Inte heller de aktuella biomarkörerna är något som generellt mäts under den första veckan efter inläggning. Karolinska universitetssjukhuset är dock ett undantag, berättar hon.

– Vi följer idag kliniskt vissa biomarkörer. Men det är vi i princip ensamma om i världen att göra, mig veterligen, säger Cecilia Åkerlund.

Samtidigt menar hon att det behövs mer forskning kring både biomarkörerna och grupperingen av patienter innan metoden kan rekommenderas på bred front.

Clinical descriptors of disease trajectories in patients with traumatic brain injury in the intensive care unit (CENTER-TBI): a multicentre observational cohort study Åkerlund C, Holst A, Bhattacharyay S, Stocchetti N, Steyerberg E, Smielewski P, Menon DK, Ercole A, Nelson DW Lancet Neurology november 2023

Foto: Getty Images, Johannes Frandsen

Topplistan

Hälften slutar behandla adhd inom ett år

Forskare har hittat ett sätt att få bättre koll på aktiverade immunceller.

FLER ÄN HÄLFTEN av alla ungdomar,

Bild: Getty Images, Gunilla Sonnebring, Johannes Frandsen

unga vuxna och vuxna som får adhdmedicin har slutat ta den inom ett år.

För barn var siffran 35 procent. Det visar en studie där forskare har analyserat förskrivningsdata från drygt 1,2 miljoner patienter i Australien, Danmark, Hongkong, Island, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. – Vi har inte kunnat analysera de direkta orsakerna i denna studie, men vanliga skäl att avbryta medicinering är biverkningar och svag effekt, säger Zheng Chang, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Högst andel behandlingsavbrott skedde bland unga vuxna i åldern 18–19 år. Det är då de går in i vuxenpsykiatrin, en övergång där man riskerar att falla mellan stolarna.

I Danmark, där diagnosen är mindre vanlig, var det betydligt färre som avslutade sin behandling inom ett år. Det kan tyda på att man endast förskriver läkemedelsbehandling till de med mer allvarlig adhd och störst behov, enligt forskarna.

ADHD medication discontinuation and persistence across the lifespan: a retrospective observational study using population-based database Brikell I, Yao, Li L, Astrup A, Gao L, Gillies MB, Xie T, Zhang-James Y, Dalsgaard S, Engeland A, Faraone SV, Haavik J, Hartman C, Ip P, Jakobsdóttir Smári U, Larsson H, KC Man K, de Oliveira Costa J, Pearson SA, Pil Hostrup Nielsen N, Snieder H, Wimberley T, CK Wong I, Zhang L, Zoega H, Klungsøyr K, Chang Z Lancet Psychiatry november 2023 Svag effekt och biverkningar är vanliga orsaker till att man avbryter adhdmedicinering.

Ny metod visar var immunceller befinner sig FORSKARE VID Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab har tillsammans utvecklat en metod som både kan identifiera olika immunreceptorer på B- och T-celler i mänsklig vävnad och dessutom visa var i vävnaden de finns.

– Aktiverade immunceller befinner sig ofta nära de mål som de attackerar så därför vill man kunna kartlägga de celler som är närmast en tumör eller en infektion. Det har inte varit möjligt att identifiera både B- och T-cellsreceptorer direkt i deras mikromiljöer med tidigare metoder, säger Camilla Engblom, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och en av studiens tre huvudförfattare tillsammans med Kim Thrane, KTH/SciLifeLab, och Qirong Lin, KI, samt forskningsledaren Jeff Mold, KI. Enligt Camilla Engblom finns det många olika områden där den nya tekniken kan komma till klinisk användning i framtiden, som cellterapi mot cancer eller för att bättre förstå hur autoimmuna attacker går till.

Den nya metoden är en vidareutveckling av metoden spatial transkriptomik som utvecklades 2016 av professorerna Jonas Frisén vid Karolinska Institutet och Joakim Lundeberg på KTH.

Spatial transcriptomics of B cell and T cell receptors reveals lymphocyte clonal dynamics Engblom C, Thrane K, Lin Q, Andersson A, Toosi H, Chen X, Steiner E, Lu C, Mantovani G, Hagemann-Jensen M, Saarenpää S, Jangard M, Saez-Rodriguez J, Michaëlsson J, Hartman J, Lagergren J, Mold J, Lundeberg J, Frisén J Science december 2023

L I S TA

Fler nya topppublikationer Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening Investigation of genetic alterations associated with interval breast cancer Rodriguez J, Grassmann F, Xiao Q, Eriksson M, Mao X, BajalicaLagercrantz S, Hall P, Czene K JAMA Oncology januari 2024 Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer Cancer diagnoses after recent weight loss Wang QL, Babic A, Rosenthal MH, Lee AA, Zhang Y, Zhang X, Song M, Rezende LFM, Hoon Lee D, Biller L, Marios Giannakis K, Chan AT, Meyerhardt JA, Fuchs CS, Eliassen AH, Birmann BM, Stampfer MJ, Giovannucci EL, Kraft P, Nowak JA, Yuan C, Wolpin BM JAMA januari 2024 DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler Soluble and multivalent Jag1 DNA origami nanopatterns activate Notch without pulling force Smyrlaki J, Fördös F, Rocamonde-Lago I, Wang Y, Shen B, Lentini A, Luca VC, Reinius B, Teixeira AI, Högberg B Nature Communications januari 2024 Forskare manar till försiktighet vid samtidig förskrivning av potensmedel och nitrater Risk of death in patients with coronary artery disease taking nitrates and phosphodiesterase-5 inhibitors Trolle Lagerros Y, Grotta A, Freyland S, Grannas D, Andersson DP JACC januari 2024 Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller ickesociala objekt Infants’ looking preferences for social versus non-social objects reflect genetic variation Portugal AM, Viktorsson C, Taylor MJ, Mason L, Tammimies K, Ronald A & Falck-Ytter T Nature Human Behaviour november 2023 Medicinsk Vetenskap №1–2024

47

Aktuellt på KI Utställning Toxic transits Åtta konstnärers MAR verk undersöker teman som toxiskt förkroppsligande och relationerna mellan toxicitet, kropp och miljö i en värld som är mer än mänsklig. Kurerad av Beatrice Brovia och Nicolas Cheng i samarbete med Anna Lantz, Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet.

När: 26 mars-8 maj 2024.

Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus. För öppettider och mer information, se ki.se/om-ki/hagstromerbiblioteket

26

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Disputation Klara Lauri försvarar sin avhandAPR ling med titeln ”Am I mad, bad or dangerous? A novel intervention approach for unwanted intrusive thoughts”.

När: 12 april kl. 13.

Var: Föreläsningssal Andreas Vesalius, Berzelius väg 3, campus Solna, Karolinska Institutet eller via zoom.

12

Föreläsning Science Today Hur skapas energi FEB i vår kropp och hur fungerar framtidens kärnreaktorer? Anastasia Rumyantseva, postdoktor vid Karolinska Institutet, föreläser på Science Today, en afterwork som kickstartar hjärnan och helgen.

När: 23 februari kl. 18-19.

Var: Nobelprismuseet, Stortorget 2, Gamla Stan, Stockholm.

23

Föreläsningar Women’s Health, Mood and Microbes MAR Forskare vid Karolinska Institutet föreläser om kvinnohälsa apropå internationella kvinnodagen.

När: 7 mars kl. 16:30-19.

Var: Aula Medica, Karolinska Institutet, Nobels väg 6, Solna.

Fritt inträde men obligatorisk anmälan.

7

48

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Mer information: fembiome. wixsite.com/iwd-stockholm eller ki.se/kalender Symposium En resa genom hjärnan MAR Under ”Brain Awareness Week” bjuder Karolinska Institutet in till föreläsningar om hjärnan, experiment och samtal med forskare inom neurovetenskap. Moderator Anders Hansen.

När: 11 mars kl. 15-19.

Var: Sal Sune Bergström, Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, ingång från Eugeniavägen 3.

Anmälan och mer information: ki.se/kalender

11

ARC-seminarium ADHD and somatic and aging diseases MAR Ebba Du Rietz, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, föreläser.

När: 19 mars kl. 11.

Var: Stora föreläsningssalen,

19

plan 10, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a. Även möjligt att lyssna via zoom.

Mer information: se ki.se/ kalender Föreläsning Stockholm Public Health Lecture MAR Välkomna att lyssna på ett seminarium som ska diskutera den samtida ökningen av våld och psykologisk stress hos ungdomar i hela världen, från epidemiologi av motgångar och nya former av socialisering till intervention och förebyggande i skolor och kliniska miljöer.

Talare är Cécile Rousseau, professor vid McGill University, Montreal, Kanada.

När: 19 mars kl. 15-16:30.

Var: Zoom.

Mer information och zoomlänk, se ki.se/kalender

19

Invigning På Kulturnatten öppnar Tekniska APR museet i samarbete med Karolinska Institutet en ny life science-scen, The Cell.

Upplev utställningen Borderlands av den australiensiska konstnären Helen Pynor som utforskar gränsen mellan liv och död.

När: Lördag 20 april kl. 18-00.

Var: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Stockholm.

20

Föredrag Kunskap, kontrovers och kvickilver APR Jonatan Samuelsson, fil dr i idéhistoria vid Umeå universitet, om amalgamförgiftning i det sena 1900-talets Sverige. Anordnas av Medicinhistoriska museets vänförening.

När: 23 april kl. 17.

Var: Cancercentrum Karolinska, Visionsgatan 56. Anmälan görs till ann.gustavsson@ki.se eller 070-357 74 74.

23

Foto: Miha Fras.

Aktiviteter med Karolinska Institutet

NY UTSTÄLLNING Verket The Body is a Big Place är en installation som utforskar organtransplantation och gränslandet mellan liv och död och som visas på premiärutställningen Borderlands på The Cell i april.

Boktips

FLER BOKTIPS

Att helt förhindra alla självmord är inte möjligt, menar Christian Rück. ”Nollvisionen är en orealistisk målbild som riskerar lägga skuld på anhöriga och vårdpersonal”, säger han.

Foto: Andreas Andersson

Viktigt våga möta självmordstankar

TIPS! Lyssna på en längre intervju med Christian Rück i avsnitt 138 av KI:s podcast Medicinvetarna.

Ett liv värt att leva. Varför självmord blev människans följeslagare Christian Rück (Albert Bonnier förlag)

SJÄLVMORD STÅR IDAG för ungefär 1,5 procent av dödsfallen i Sverige.

– Men de drabbar desto fler, ungefär var tionde familj har egen erfarenhet av suicid. Och självmord får ofta katastrofala konsekvenser för de anhöriga, säger Christian Rück, psykiater och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet som är aktuell med en ny bok om självmordsprevention.

I boken undersöker han bland annat hur nollvisionen för suicid samexisterar med ett brett folkligt stöd för dödshjälp i Sverige och här intervjuas en rad personer, bland annat anhöriga till personer som tagit sitt liv men också till personer som använt aktiv dödshjälp och människor som försökt eller planerat att ta sitt liv men ångrat sig.

Christian Rück tror att det är viktigt att våga möta patienter som har självmordstankar.

– För mig har det i arbetet med boken varit givande att våga gå nära dessa känsliga frågor. Ofta skyndar vi förbi självmord i vården när vi väl gjort en riskbedömning och satt in en åtgärd, jag tror det beror på att det känns obehagligt. Men jag menar att det är viktigt att personer med självmordstankar inte möts av rädsla utan att vi i vården vågar lyssna på dem, säger Christian Rück. Cecilia Odlind

Livet med bröstcancer Ullakarin Nyberg (Natur & Kultur) För cirka fem år sedan fick psykiatern och före detta cancerläkaren Ullakarin Nyberg, även verksam som forskare TIPS! vid Karolinska InstiLäs en intervju med Ullakarin tutet, beskedet att Nyberg i brösthon hade bröstcancancertemat på cer. Hon, som varit sidan 38. van att stötta andra, blev själv patient. I en ny bok delar hon med sig av personliga reflektioner och erfarenheter och ger råd till personer med bröstcancer men även anhöriga och yrkesverksamma inom bröstcancervården.

Pappan som var rädd för hej då Lars Klintwall, och Amanda LeCorney (Natur & Kultur) Många små barn har separationsångest. I en ny barnbok, den tredje i en serie om rädda vuxna, skildras hur Jasmin och hennes kompis Anton stegvis hjälper Jasmins pappa att säga hej då och vara på jobbet – utan Jasmin. Boken är skriven av psykologen Lars Klintwall, som även forskar om psykologiska behandlingar för barn vid Karolinska Institutet, och bygger på vetenskapligt belagda terapimetoder. Amanda LeCorney har illustrerat.

Människans eviga frågor Bertil Fredholm (Fri tanke) Vad är meningen med livet? Bertil Fredholm är professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet och har skrivit sex essäer där han letar efter svar i filosofin och religionen men även i vetenskapen.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

49

Ögonblicket Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Linnea Bengtsson

”Skorpiongift kan vara lösningen!”

Jeroen Goos lärde sig hur skorpiongift tar sig förbi blod-hjärnbarriären. Nu vill han kombinera giftet med radionuklider som dödar cancerceller för att bekämpa hjärntumörer. ”Jag har alltid varit fascinerad av smarta läkemedel som kan leverera behandling till ett specifikt sjukdomsställe i kroppen. Det började när jag var ny på universitetet och deltog i ett projekt där jag designade ett nanoläkemedel som kunde transporteras till en tumör. Det var bara en vision och inte något som vi kunde förverkliga då och där, men vi vann första pris och det inspirerade mig att fortsätta på den vägen.

Många år senare bodde jag i Australien och lyssnade på en presentation på Monash-universitetet där de använde skorpiongift för att transportera nanopartiklar in i hjärnan. En svårighet med att behandla hjärntumörer är just att komma in i hjärnan med behandlingen, eftersom den skyddas av en barriär som hindrar de flesta ämnen från att passera. Jag tyckte att detta var ett riktigt coolt koncept som utnyttjade naturens egna mekanismer.

När jag utbildat mig till expert på riktad molekylär strålbehandling tänkte jag att vi måste testa om det går att sätta samman skorpiongiftet med radionuklider för att skapa mycket små ”kärnkraftsbomber” i syfte att oskadliggöra tumörceller. Radionukliderna avger strålning med kort räckvidd och hög energi, vilket gör att de kan döda cancerceller utan att skada vävnaden omkring.

Just nu gör vi djurförsök för att se om vi kan få giftet att hitta rätt till tumörceller i hjärnan på möss. I skorpionens gift finns en peptid som kan passera blod-hjärnbarriären och som dessutom kan hitta en typ av kloridkanaler som är betydligt vanligare på tumörceller. Om det fungerar så är nästa steg att testa att koppla ihop det målsökande giftet med en terapeutisk radionuklid. När radioaktiviteten når tumörcellerna dör de. Målet är att vi ska kunna erbjuda en ny och bättre behandling för patienter med hjärntumör.”

50

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Namn: Jeroen Goos.

Titel: Forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Giftet från den israeliska guldskorpionen (även kallad dödsskorpion ) kan komma till användning för att bekämpa hjärntumör.

ANNONS

Välkommen till KI Alumni KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni • bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

Foton: Erik Flyg och Liza Simonsson

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

P OST TIDNING B Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer • Toppmodern teknik • Flertal konferensrum för 8 till 30 personer • Stora utställningsytor • Fina foajéer för mingel • Restauranger och café i huset