Medicinsk Vetenskap nr 3 2024 by Karolinska Institutet

PÅ DJUPET

Så ska stöd vid adhd

förbättras

IMMUNOLOGI

Han vill bota postcovid

VÄTSKEPAUS?

Du dricker

sällan för

lite vatten

Ung

insidan

Medicinsk

Vetenskap fyller

30 år och välkomnar

alla läsare till ett jubileumsevent 9 oktober!

Moderator är Fritte Fritzson, komiker och programledare

Är ålder bara en siffra?

Din biologiska ålder kan vara 10-20 år yngre än din kronologiska ålder – och säga mer om din hälsa och uppskattade livslängd. Men vilken biologisk ålder har du? Och hur kan du hålla dig biologiskt ung? Kom till nya The Cell 9 oktober och mingla med forskare, upplev spännande utställningar och lyssna på samtal om hur biologisk ålder påverkar livslängd.

Ur programmet:

Detta avgör din biologiska ålder

Sara Hägg, forskare i biologiskt åldrande

Vad kan vi lära oss av djuren om åldrande?

Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin

Vem blir 100 år?

Karin Modig, forskare i hälsa och åldrande

Psykologisk ålder – så påverkar sömn hur ung du känner dig

John Axelsson, professor och sömnforskare

Tid: Onsdagen 9 oktober kl. 17.30-19.30

Plats: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Stockholm Mer information och anmälan via QR-kod eller ki.se/kalender

Evenemanget är en del av Nobel Calling

Framsteg

7 Nytt test avslöjar dopade kvinnor

10 Guiden: Så påverkas du av kafe

12 Biobank: Forskarnas guldgruva

13 Organen du kan klara dig utan

14 Tvångsvård oetiskt i vissa fall enligt ny avhandling

I fokus

20 Vätskereglering: Så mycket vatten behöver du dricka

Möt forskarna

16 Pollen, pälsdjur, jordnötter. Tre allergiforskare summerar läget

28 Petter Brodin är barnläkaren som nu vill hjälpa postcovidpatienter

50 Nobelpristagaren vill se unga forskare växa

På djupet:

Adhd

32 Forskare vill fokusera på funktion

36 Medicin hjälpte Melanie

37 Vad beror adhd på?

38 Kan könshormoner förvärra symtomen vid adhd?

41 Adhd många gånger livslångt

Alltid i MV

8 I korthet

15 Utblick

43 Frågor och svar

46 Topplistan

48 Kalendarium

49 Boktips

№3—2024

Immunexpert.

Existerar ”man cold”?

Professor

Petter Brodin försöker förstå vårt immunsystem bättre.

Adhd. Funtion viktigare än diagnos .

Ifrågasätter. Hon har studerat etiken vid tvångsvård. 14

Erfaren. Nobelpristagaren Torsten Wiesel ger råd.

Klunk

a lagom. Du dricker sällan för lite vatten.

Cecilia Odlind: P

VÄLKOMMEN

Medicinsk Vetenskap fyller 30 år och bjuder in till jubileumsevent den 9 oktober. Läs mer i annonsen på sidan 2. Hoppas vi ses!

ersoner med adhd läser ofta recept från papperskorgen eftersom de varit för snabba med att slänga matförpackningen. Personer med adhd nöjer sig inte med en mugg vilken som helst till fkat, de vill ha just den muggen. Personer med adhd har alltid många blåmärken eftersom de går in i saker fera gånger per dag. Dessa är bara några av de påståenden som mött mig i sociala medier under sommaren. Och jag har känt igen mig i samt liga. Har jag adhd? Nej. Många är de infuencers med adhd som vill berätta om sin funktionsnedsättning och just dessa beskrivningar ingår såklart inte i kriterierna för diagnosen som kännetecknas av uppmärksamhets störning och hyperaktivitet med bristande impulskontroll. De får nog mer ses som exempel på individuella iakttagelser från ett adhd-perspektiv. Men det individuella perspektivet är faktiskt något som även forskare vill foku sera mer på: I stället för att boxa in människor i en grupp med adhd och en grupp utan adhd vill de fokusera mer på att beskriva varje enskild individs utmaningar. Det kan förhoppningsvis leda till att varje person med adhd i framtiden erbjuds en genomgång av sin specifka situation och sedan får individanpassad information och hjälp. Det här sättet att se på funktions nedsättningen ger också rum för att lyfta styrkor. Adhd är ingen superkraft som vissa ibland påstår. Men en person med adhd kan självklart även ha fera styrkor jämte sina svårigheter och genom att även uppmärksamma dem kan det bli lättare att hitta en väg framåt. Diagnosen adhd är inte ny, symtomen beskrevs redan på 1700-talet. Men adhd har ökat de senaste tio åren och fortsätter att öka, inte minst bland kvinnor som forskarna tror varit underdiagnostiserade hittills. Kvinnor får sin diagnos senare men har ofta haft problem med ångest, depression, ätstörningar och sexuella riskbeteenden innan dess. En hypotes är att en del adhd-symtom förvärras av vissa kvinnliga könshor moner och att det kan leda till toppar av symtom under vissa perioder. Detta är något som forskare vid Karolinska Institutet nu vill undersöka närmare.

I vårt höstnummer bjuder vi även på en artikel om skillna den mellan kronologisk och biologisk ålder. Du kan vara 60 enligt passet men 50 rent kroppsligt – eller tvärtom.

I Medicinsk Vetenskaps fall så fyller tidningen hela 30 år i år. Den ser förhoppningsvis ut som en pigg 20-åring på ytan men med kunskaper som en klok 100-åring!

Medarbetare i detta nummer

Emma Hanquist

Illustratör

Emma Hanquist arbetar som illustratör sedan 16 år tillbaka och hennes fokus är redaktionell illustration. Hon har illustrerat för en stor mängd tidningar både i

Sverige och utom lands och drivs av att skapa roliga bildidéer med ett inkluderande perspektiv.

Pontus Höök

Fotograf

Pontus Höök är frilansfotograf med New York som bas sedan 1997. Flera historiska ögonblick har för evigats genom hans kameralins, däribland 9/11 och förste svensken i rymden. Mötet med pigga 100årige Nobelpristagaren Torsten Wie sel gav fotografen en fyktig känsla av att vi kanske lever för evigt ändå.

Sara Nilsson

Frilansjournalist

Sara Nilsson är vetenskaps journalist med extra intresse för molekyler, medicin och kemi. Hon är i grunden civilingenjör inom bioteknik och journalistutbildad vid Stockholms universitet. I det här numret skriver hon om vätskereglering – du behöver inte klunka vatten hela tiden!

Dessutom: Fredrik Persson, Annika Lund, Maja Lundbäck, Mar tin Stenmark, Catarina Thepper, Karin Tideström.

ona Nilss tröm, Sar

ton Sgaon, Assa Ander on, Sar to: Joel Nilss

Ansvarig utgivare

Peter Andréasson

Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind

08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt

E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director

Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Redaktionsråd

Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf

Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin

Welmer

Omslagsfoto

Getty Images

Tryck

Stibo Complete

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år. -

ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap -

KI Lifestyle4Health network

ki.se/lifestyle4health

Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public.

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets s om är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är

Som i Medicinsk Vetenskap en stor läsekrets som av medicin, forskning och hälsa. TSupplagan är

27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

ontakta:

21 700 och bland våra läsare fnns förutom nyfkna personer exempelvis forskare, vårdverksamma, media, lärare.

Kontakta: K medicinskv medicinskvetenskap@ki.se

Som etenskap@ki.se

Photo: Getty Images

Det senaste inom medicinsk forskning

Nytt test kan avslöja dopning hos fer kvinnor

Trots de senaste årens debatt kring tes tosteronnivåer hos kvinnliga elitidrottare fnns endast ett fåtal vetenskapliga stu dier i ämnet. En ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet visar att testosteron ger kvinnor en ökad fysisk prestations förmåga. En delstudie publicerad redan 2019 visade att ett tillskott av testosteron ökade kvinnornas uthållighet vid löpning med i genomsnitt 8,5 procent.

– Men det som överras kade oss mest var hur få av våra testosterondopade

försökspersoner som upptäcktes när vi lät dem genomgå en dopningskontroll, säger Jona Elings Knutsson, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och förfat tare till avhandlingen.

I en dubbelblindad studie på 48 väl tränade kvinnor mellan 18 och 35 år fck hälften en testosteronkräm och hälften fck placebo. Endast två av 24 kvinnor som hade ökat sin förmåga med testos teron fck ett positivt dopningsresultat.

– Dagens dopningstester är utveck lade för män och tar inte hänsyn till kvin nornas föränderliga hormonprofl, säger Jona Elings Knutsson.

KÖNS SKILLNADERUngefär tre gånger så många manliga som kvinnliga idrottare stängs i dag av på grund av dopning, detta beror delvis på att testerna är utvecklade på män.

Kvinnor kan ha förändrad hormonprofl under menscykeln eller på grund av ppiller. Som en del av avhandlingsarbetet har Jona Elings Knutsson tagit fram ett alternativ till dagens urintester som bekräftats av fera andra forskargrupper. År 2023 införde WADA blodprovet i de dopningstester som används för elitidrottare. Läs den aktuella avhandlingen och hitta fer via openarchive.ki.se

Forsknings nyheter hämtade frånnyheter.ki.se

”Man kan absolut vara kvinna och ändå ha en X- och en Y-kromosom.”

Överläkaren och professorn Anna Nordenström vid Karolinska Institutet menar att det även handlar om exempelvis vilka hormoner kroppen producerar och om kroppen reagerar på tes tosteron eller inte. Detta apropå debatten om att två kvinn liga boxare som uppgetts ha typiskt manliga kromosomer stoppades under VM men fck tävla i sommar-OS i Paris.

Källa: DN

Kognitiv

WHO:s dagliga gränsvärde på 15 μg/m³ överskreds hela 99,8 procent av dagarna när forskare studerade luftföroreningar i Indien.

Luftföroreningar står för en stor del av dödsfallen i Indien

Förorenat. Luftföroreningar kan ligga bakom sju av hundra dödsfall i Indien, och dödligheten är hög även vid nivåer långt under det nationella gränsvär det. -

En ny studie gjord i tio stora städer i Indien har analyserat exponering för partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer, och dagliga dödstal i de olika städerna mellan åren 2008 och 2019.

Under studieperioden kunde totalt 7,2 procent av alla dödsfall i dessa städer, cirka 33 000 per år, kopplas till partikelexponering som överstiger Världshälsoorganisationens gränsvärde. Delhi hade den högsta sifran, 11,5 procent.

– Intressant nog såg vi att lokala föroreningskällor troligen är mer giftiga än mer avlägsna källor, vilket pekar på vikten av att ta itu med både lokala och regionala luftföroreningar. Fynden har betydelse för politiker som hanterar detta högst relevanta hot mot människors hälsa, säger Petter Ljungman, se nior forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och en av studiens huvudförfattare. The Lancet Planetary Health juli 2024

TIPS! I avsnitt 148 av KI:s podcast Medicinvetarna intervjuas Anna Norden ström om den komplice rade processen när ett foster får sitt kön.

försämring vid Lewykroppsdemens kan bromsas Inbromsning. Lewykroppsde mens är en demenssjukdom där studier på långtidsef fekter av behandling saknas. I en aktuell studie, baserad på data från det nationella kvalitetsregistret SveDem,har forskare vid Karolinska In stitutet undersökt efekterna av kolinesterashämmare och memantin jämfört med ingen behandling i upp till tio års tid hos 1095 patienter. De fann att kolinesterashäm mare kunde bromsa den kog nitiva försämringen under fem år jämfört med meman tin eller ingen behandling. Kolinesterashämmare var också förknippade med en minskad risk att dö under det första året efter diagnos.

– Våra resultat stöder en uppdatering av behandlings riktlinjerna för patienter med Lewykroppsdemens, säger studiens sisteförfattare Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neuro biologi, vårdvetenskap och samhälle.

Eftersom detta är en observationsstudie kan inga slutsatser dras om orsaks samband. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association augusti 2024

KOLgener viktiga för lungfunktion

även hos unga

Ärftligt. Mer än en halv miljon vuxna i Sverige och 300 miljoner globalt lever med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. En viktig riskfaktor är rökning, men även exponering för luft föroreningar, återkommande luftvägsinfektioner och ärftlighet påverkar.

En studie utförd på 15 europeiska centra på nära 112 000 deltagare visar nu att gener som kan kopplas till KOL till stor del även ligger bakom sänkt lungfunktion –och att detta går att se redan hos barn.

– Att vi på ett robust och objektivt sätt kunnat visa att KOL-gener påverkar lung funktionen redan i barndo men är ett paradigmskifte. Jag hoppas det ska göra att vi inte bara kan fånga upp personer i riskgruppen i tid, utan även bidra till att tvätta bort KOL-sjukdomens gamla ”skamstämpel”, säger Erik Melén, professor vid institu tionen för klinisk forskning och utbildning, Karolin ska Institutet, som har lett studien. eClinical Medicine augusti 2024

Genmarkörer för binjurebarkscancer förutsäger överlevnad

Riskvärdering. Binjurebarks cancer är en sällsynt men aggressiv cancerform med få behandlingsalternativ. I Sverige insjuknar cirka tio personer per år och median överlevnaden är tre till fyra år. I en ny studie har forskare upptäckt 45 gener som starkt korrelerar med överlevnaden.

Det kan hjälpa oss att identifera vilka patienter som har högre risk för sämre utfall. De patienter som hade gensignaturen levde i genomsnitt fyra gånger kortare än de som inte hade den. Resultaten är ett viktigt steg för att förstå hur vi kan bekämpa denna cancerform,

förklarar försteförfatta ren Alexander Sun Zhang, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Ka rolinska Institutet. ESMO Open juni 2024-

AImodell kunde

upptäcka autism

Prediktion. En ny maskinin lärningsmodell kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad informa tion. Forskare har utgått från en stor amerikansk databas med information om cirka 30 000 individer med och utan autismspektrumtillstånd.Genom att analysera en kombination av 28 olika pa rametrar lyckades AutMe-

dAI-modellen identifera cirka 80 procent av barnen med autism. Ålder för första leendet, första korta me ningen samt förekomsten av ätsvårigheter var starka predikatorer när de förekom i specifka kombinationer med andra parametrar.– Det visar att det är möj ligt att identifera individer som sannolikt har autism utifrån relativt begränsad och lättillgänglig informa tion, vilket möjliggör tidiga stödinsatser, säger studiens försteförfattare Shyam Raja gopalan, anknuten forskare vid KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Jama Network Open augusti 2024

av privata tjänstemän hade inte någon sjukskrivning alls under åren 20 2 19 till 2021, enligt en s ,5 tudie från Kar % olinska Institutet som tittat på pandemins efekter på sjukfrånvaron. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. Källa: Kollega-

Populärt läkemedel kopplas till minskad risk för demens hos äldre med diabetes

Beslutsunderlag. Läkemedel som kallas GLP-1-agonister eller GLP-1-analoger har blivit alltmer populära vid behandling av typ 2-diabetes och obesitas eftersom de hjäl per till att kontrollera blod sockret, främjar viktminsk ning och skyddar hjärtat. I en ny studie har forskare följt drygt 88 000 äldre personer med typ 2-diabetes i upp till tio år. De fann att patienter som använde GLP-1-agonister hade en 30 procent lägre risk att utveckla demens jämfört med dem som använde sulfo nylurea, och 23 procent lägre risk jämfört med dem som använde DPP-4-hämmare.

– Det här kan hjälpa läkare att fatta bättre beslut om vilka läkemedel som ska användas för äldre patienter med typ 2-diabetes. Men det behövs fer studier för att säkerställa sambandet, säger Bowen Tang, doktorand vid in stitutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. eClini calMedicine juni 2024

ÄRFTLIGT

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar en ny studie.

Fakta till fkat

Hur var det nu, är kafe nyttigt? Här är några forskningsresultat att diskutera vid fkabordet.

Text: Ola Danielsson

BRYGGKAFFE

ÄR NYTTIGAST

Ofltrerat kafe, som franskpressat, turkiskt kafe och kokkafe, innehåller diterpener, ämnen som kan höja det onda LDLkolesterolet. Det fltreras bort i bryggkafet.

En kopp kafe påverkar oss olika

Hur beror på…

K AFFESORTEN

En kafekopp kan förutom kofein innehålla mer än 1 000 olika ämnen som är både bra och dåliga för häl san. Det exakta innehållet i din kopp avgörs av vilken typ av kafeböna som an vänds, hur den rostas, mals och hur kafet bryggs.

KOFFEINDOSEN

Kofein verkar genom att blockera kroppens receptorer för adenosin, en signalsubstans som bland annat påverkar sömn och vakenhet. I låga doser är kofein uppiggande och ökar koncentrationsförmå gan. I högre doser kan del vis andra, negativa efekter uppstå – som ängslighet, irritabilitet, hjärtklappning och sömnlöshet.

Bra mot vissa sjukdomar

Förutom att kafe är gott och uppiggande kan det fnnas fera hälsovinster:

M OTVERKAR

DIABETES-TYP 2

Många studier visar att kafe skyddar mot diabetes typ2. Fyra koppar om dagen ger ungefär en fjärdedels riskminskning, och ännu större konsumtion ger yt terligare riskminskning. Forskarna är inte säkra på hur den skyddande efekten uppstår, men en del av förklaringen kan vara att kofeinintag kan ge en liten minskning av BMI. Eftersom kofein fritt kafe och te har en liknande efekt verkar det också handla om något annat än kofein.

KAN SKYDDA MOT

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Befolkningsstudier tyder på att kafedrickare har mindre njursten, cancer i lever och livmoder, samt minskad risk att dö i hjärtkärlsjukdom. Detta trots att kafe kan ha en övergående blod tryckshöjande efekt. Forskarna har dock svårt att säkert säga om det är kafe i sig som skyddar eller om kafedrickare har andra skyddande faktorer, till exempel att de dricker mindre läsk.

GENER OCH LIVSSTIL

Det fnns stora skillnader i hur mycket kofein olika människor tål utan att på verkas negativt. Detsamma gäller kofeinets nedbryt ningstakt – halveringstiden för en viss dos kofein i kroppen är i genomsnitt fyra timmar, men för vissa är det mer och andra min dre. Rökare har generellt en snabbare nedbrytning av kofein.

BRA FÖR NERVERNA

Experimentella studier tyder på att kofein kan vara nervskyddande och skulle kunna motverka Parkinsons sjukdom såväl som demens. På befolkningsnivå har kafedrickare också i fera studier haft minskad förekomst av Parkin sons sjukdom. Men när forskare vid Karolinska Institutet försökte bevisa orsakssamband genom att studera kopplingen mellan gener som påver kar kofeinexponering och dessa sjukdomar sågs endast mycket svaga efekter.

Kafets baksidor

Kafe verkar inte orsaka några allvarliga sjukdomar. Men den som dricker kafe kan få problem med …

ÅNGEST

Om du redan har problem med ångest kan det bli värre av kafe. I experimentella studier där försökspersoner med panikångest dricker motsva rande fem koppar kafe, får 50 procent av dem en panikattack.

HUVUDVÄRK

Om du glömmer att dricka kafe kan du få huvudvärk och andra abstinenssymtom 12–24 timmar efter sista koppen. Om du dricker mer kafe än vanligt kan du också få huvudvärk på grund av kofeinöverdos.

SÖMN

Kafe för sent på dagen kan förstöra nattsömnen. Var gränsen går är individuellt. Men även en stor kopp kafe på morgonen minskar sömnen på natten, med i genomsnitt 10 minuter visar en studie.

OBS! GRAVIDA BÖR VARA FÖRSIKTIGA

Om du är gravid förbränner du kofein långsammare vilket gör att kofeindoser som normalt inte påverkar dig negativt nu kan göra det. Högt kofeinintag kan också vara skadligt för barnet, så gravida kvinnor avråds från att dricka mer än två till tre koppar per dag (200 mg kofein).

Källor: Susanna Larsson, forskare vid nutritionsepidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Kafeologi, Bertil Fredholm, 2021. Livsmedelsverket.se, med fera.

SANELA KJELLQVIST

är chef för Karolinska Institutets biobank som i år frar 20-årsjubileum.

”En guldgruva för forskare”

Text: Karin Tideström Foto: Fredrik Persson

Vad är egentligen en biobank?

– En biobank är en organisation som hanterar olika typer av prover från människor för medicinsk forskning eller för vård och behandling. Vi både förva rar proverna och hanterar data kopplade till dem. Arbetet är starkt reglerat av svensk lagstiftning för att säkerställa att proverna används på ett etiskt sätt.

Vad är det för typ av prover?

– Det kan till exempel vara blod, saliv och DNA, men också hårstrån. Vi har runt 80 olika provtyper. Oftast delar man upp ett prov i fera mindre provrör eftersom man inte vill tina och frysa proverna i onödan.

Hur förvaras proverna?

– Det beror på vad det är för typ av prov. En del förvaras i rumstemperatur, men de festa förvaras i frysar vid minus 80 grader. Celler som man vill kunna förädla och arbeta vidare med förvaras i fytande kväve vid minus 190 grader. I vintras skedde ett fryshaveri på Karolinska Institutet där runt 50 000 forskningsprover förstördes. Var det något som berörde er?

- Det var en stor förlust för forsk ningen och jag lider verkligen med de kollegor som drabbades. Vi var dock inte berörda av haveriet, som skedde inom en annan del av universitetet. Säkerhe ten för proverna som förvaras här bygger

Vid precisionsmedicin utgår all forskning från mänskliga prover, då är biobanker väldigt viktiga, säger Sanela Kjellqvist.

på ett larmsystem kopplat till jourper sonal som kan evakuera proverna om något skulle ske med frysarna.

Vem får använda proverna?

– Forskare med en etiskt godkänd ansökan och samtycke från deltagarna i studien. Proverna används för forsk ningsstudier där man vill förstå mer om mekanismerna bakom olika sjukdomar. Ofta vill man också extrahera DNA från proverna för att se till exempel hur gener påverkar sjukdomsutvecklingen eller för att kunna skräddarsy behand ling utifrån en viss genuppsättning.

Kan du ge exempel på några forsk ningsupptäckter som gjorts med prover från biobanken?

– Bland annat har det gjorts en stor prostatacancerstudie där man utvecklat ett diagnostiskt test som heter Stock holm 3. Biobanken användes till detta. Just nu pågår en precisionsmedicinsk

studie på män med aggressiv prostata cancer. Utifrån proverna skräddarsys behandlingen. Biobanken används också i några pågående bröstcancerstu dier som tittar på hur mycket läkeme del som bör ges till kvinnor med olika typer av bröstcancer.

Hur har verksamheten utvecklats under de här 20 åren?

– Jag har sett bilder från starten då de var tvungna att förstärka golvet i labbet som inte klarade tyngden av fry sarna. Biobanken har utvecklats till ett högteknologiskt labb, även IT-delen är kraftigt utvecklad och vi har medarbe tare som arbetar med de regulatoriska bitarna och för att kunna garantera spårbarhet. Allt detta fnns integrerat idag, så det har hänt väldigt mycket på de här 20 åren. Vårt mål är nu att proverna ska användas ännu mer. De är en guldgruva för forskare.

Reservdelar Kroppen runt

Allt i kroppen är inte helt nödvändigt. Här är organen du kan klara dig utan.

Text: Ola Danielsson

MJÄLTEN

Bra att ha

Mjälten hjälper till att fltrera blodet och bekämpa infektioner. Levern kan delvis ta över dess funktioner om den skadas och behöver tas bort. Men läkarna har blivit min dre pigga på att operera bort mjäl ten i takt med växande kunskap om riskerna, som ökad mottaglig het för vissa infektioner och en ökad risk att drabbas av sepsis. Om mjälten ändå behöver tas bort ges en rad vaccina tioner för att motverka infektionsrisken.

BLINDTARMEN

Ett onödigt ont – eller?

Blindtarmen har länge ansett s vara ett onö digt bihang som lätt blir infammerat och kan opereras bort utan uppenbara lång siktiga negativa kon sekvenser. Men kanske är den ändå bra att ha? Enligt en teori som har stöd i fera studier fungerar den som ett skyddsrum där snälla bakterier kan gömma sig när diarrén härjar och bakterieforan i resten av tarmen går under.

Källor: Blindtarmen: The Anatomical Record, A review of the function and evolution of the cecal appendix, Heather F. Smith, april 2022 . Gallan: Medicinvetarna#124: Kompis med gallan?

Mjälten: International Journal of Surgery, februari 2014, Benefts and risks of splenectomy. Njuren: Socialstyrelsen, Till dig som vill veta mer om att donera en njure. Tonsillerna: tonsilloperation.se.

TONSILLERNA

Besvärliga körtlar

Tonsillerna, även kända som halsmandlarna, är en del av immunförsvaret och hjälper till att bekämpa infektioner. Men de kan själva drabbas av återkommande infek tioner eller bli förstorade och orsaka snarkning och andningsuppehåll i sömnen. Då kan det vara läge att tacka ja till en tonsilloperation och låta andra delar av immunsystemet kompensera för förlusten.

Portionspåse

Gallblåsans funktion är att lagra galla och portionera ut den vid måltider så att den kan hjälpa till med matsmältningen. Vid problem som gallste nar kan gallblåsan tas bort – och då fortsätter livet för de festa som vanligt. Skillnaden blir att gallan utsöndras kontinu erligt i tarmen i stället för portionsvis.

Det räcker med en

Människor har två njurar, men kan leva ett normalt liv med bara en. Ingen operation är riskfri, men sedan starten i mitten av 1960talet har ingen dött i samband med en njurdonationsoperation i Skandinavien. Efter operationen kan den andra njuren kompensera för den borttagna så att man har cirka 75 procent kvar av den ursprungliga funktionen, ett förlustbortfall som donatorn normalt inte märker av.

GALLBLÅSAN

Antoinette Lundahl

disputerade i juni

vid institutionen för

lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

Tvångsvård ifrågasätts i ny avhandling

Mycket tyder på att tvångsvård bör undvikas för patienter med borderline personlighetssyndrom och samtidig risk för självmord. Det är inte etiskt försvarbart, enligt en ny avhandling.

Text: Catarina Thepper Foto: Martin Stenmark

Patienter med borderline personlighetssyndrom, BPS, som bedöms ha risk för självmord behandlas olika av svenska vårdgivare, visar Antoinette Lundahl i sin avhandling. Tvångsvård är vanligt, trots att både forsk ning och berättelser från patienterna själva vittnar om att patienterna kan må sämre av det.

Antoinette Lundahl visar att det kan fn nas andra motiv än rent medicinska som gör att tvångsvården av BPSpatienter till och med blir längre än vad den borde vara.

Läkare kan vara rädda för att bli anmälda om de skriver ut en patient med suicidrisk, men faktum är att det kan få motsatt efekt. I en av doktorsavhandlingens studier berättar vårdpersonal att patienternas självskade beteende ökar redan efter några dagars tvångsvård.

Antoinette Lundahl ställer även den medicinetiska frå gan om det kan anses vara rätt att tvångsvårda patienter med BPS för att rädda deras liv. Hon kom fram till att svaret är nej.

– Man ska ha rätt att säga nej till vård så länge det fnns förmåga att fatta egna beslut, och de här patienterna är beslutskompetenta. En annan viktig princip är att behand lingen ska göra mer nytta än skada. Jag har inte sett något som tyder på att så är fallet när det gäller tvångsvård för patienter med BPS, säger hon.Att många vårdgivare ändå rutinmässigt väljer tvångs vård för den här gruppen av patienter tror Antoinette Lundahl hänger samman med traditioner och en föreställning om att det är det enda möjliga valet.

– Men några kliniker i Sveri ge jobbar med kor ta vårdtider i frivillig slutenvård, därefter psykoterapi i öppenvård där de här patienterna lär sig att hantera känslor i kris. Det har visat sig fungera väldigt bra, säger hon.

Antoinette Lundahl betonar att hon inte är emot tvångs vård i sig.

– Men det bör endast använ das när patienten saknar för måga att fatta egna beslut om sin vård, till exempel på grund av en psykos som ger störd verklighetsuppfattning.

aura-fasen och möjliggöra nya läkemedelsmål, menar forskarna. Science juli 2024

”Sannolikheten att mpox skulle utvecklas till en ny pandemi är ytterst liten.”

Professor Ali Mirazimi vid Karo linska Institutet uttalar sig apropå att det första fallet av mpox utanför Afrika upptäckts i Sverige. Han menar att mpox är ett välkänt virus som sällan förändrar sig och som bara smittar genom direkt kontakt, till skillnad mot corona viruset och infuensa. Det fnns också fungerande vaccin och be handling. Källa: Rapport, SVT

Robotdjur vanligt

i svenska äldrevården

Studie på möss gav ny ledtråd om migrän Huvudvärk. Forskare har länge undrat hur migrän, som startar i hjärnan, kan orsaka huvudvärk som härrör från perifera nerver utanför hjärnan. I en ny studie gjord på möss, framavlade för att lida av så kallad aura-migrän, såg forskarna att en våg av minskad hjärnaktivitet under aura-fasen kunde kopplas till förändrade nivåer av vissa proteiner i ryggmärgsvätskan.

Forskarna upptäckte också en lucka i skyddslagret runt trigeminusnerven, en an siktsnerv som kan ge smärta från käkar och huvud, genom vilken ryggmärgsvät skan kunde föda in i ner verna. Forskarna visade att den förändrade ryggmärgs vätskan från aura-fasen ledde till ökad nervaktivitet i nerverna, vilket enligt dem tyder på att huvudvärk skulle kunna utlösas av den föränd rade ryggmärgsvätskan.

Mekanismen skulle kunna förklara den typiska fördröj ningen av huvudvärk efter

Personer i koma kan vara medvetna

Inlåst. Enligt en ny studie kan en av fem personer i koma eller vegetativt tillstånd vara medvetna om sin omgivning men oförmögna att kom municera. Det är fer än man tidigare har trott.

I studien ombads 353 per soner med svåra hjärnskador att föreställa sig aktiviteter - som att spela tennis, simma eller knyta näven – i 15 till 30 sekunder, innan de pausade -

och tänkte på aktiviteten igen. Personer i koma eller vegetativt tillstånd, som hit tills ansetts helt sakna eller endast ha ett minimalt med vetande, visade inga yttre reaktioner. Men 20 procent uppvisade en hjärnaktivitet som liknade den hos friska kontrollpersoner som fck samma uppgifter, något som enligt forskarna kan tyda på att de faktiskt är medvetna.Forskarna betonar att dold medvetenhet har betydelse för prognosen och är viktigt att känna till för att kunna förbättra livskvaliteten hos personerna i fråga. NEJM augusti 2024

dagar hade passerat den 12 juli 2024 sedan läkaren och tidigar

e forskaren vid Karolinska Institutet Ahmadreza Djalali frihetsberövades i Iran där han dömts till döden för spioneri. Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson och prorektor Martin Bergö uppmanade i våras i ett öppet brev till Sveriges utrikesminister, kabinettsekreterare och utbildnings minister att använda alla tillgängliga medel för att öka pressen på Iran att frige Djalali. Källa: Läkartidningen.se och ki.se

Lugnande. 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur, det vill säga sällskapsrobotar i skepnad av hundar eller katter, i sina verksamheter, enligt en doktorsavhandling vid Lin köpings universitet. De festa fnns inom demensvården.

– Så vitt jag vet är Sverige ett av få länder där det är så här utbrett, säger Sofa Tunberg som skrivit avhandlingen.

Hon har intervjuat be slutsfattare i tio kommuner som bland annat menade att robotdjuren kan avlasta personalen och ge förbättrad livskvalitet för de äldre. Men detta visade sig sällan ha utvärderats. -

Som en del av sin avhand ling gjorde Sofa Tunberg även nio månaders fältstu dier vid ett demensboende i Motala som skafade en robotkatt redan 2019. Robot djuret kunde användas för att lugna, men skapade ibland även merarbete för persona len när det blev osämja kring vem som skulle ha det hos sig. Alla ville inte heller ha robotdjuret hos sig. Källa: Pressmeddelande Linköpings universitet

VANLIGT

Cirka 15 procent av den vuxna befolkningen lider av migrän.

Vem tål vad i dag?

En tredjedel av alla svenskar är allergiska. Nu ska en nationell strategi inom allergiområdet tas fram på uppdrag av regeringen. Medicinsk Vetenskap har pratat med tre experter som alla tycker att kunskapsnivån behöver höjas, både bland patienter och i vården.

Berättat för: Maja Lundbäck, Cecilia Odlind

Foto: Martin Stenmark

MARIT WESTMAN

Titel: Forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och biträdande överläkare, ME Lung och allergisjukdomar, Karolinska Universitets sjukhuset.Är du allergisk? Ja, mot björkpollen, jag vet hur trött man kan bli.

POLLENALLERGI

”Allerginkan göra dig väldigt trött”

”En vanlig missuppfattning är att allergi medicin gör dig trött. Men det är oftast inte medicinen utan själva allergin som gör dig trött. Så trötthet vid pollenallergi tyder snarare på underbehandling, det är kunskap som behöver spridas bättre. Tröttheten gör ju att vi presterar sämre på jobbet och i skolan. Och eftersom pollensäsongen kan vara som värst i maj och juni – ofta är en krävande period, inte minst för skolungdomar – så är det väldigt viktigt med rätt medicinering.

Jag tycker också det är viktigt att de som har svår allergi får tillgång till så kallad allergen immunterapi, en slags allergivaccination där man får allerge net i höga doser under tre års tid. Jag uppskattar att ungefär 10 procent av alla som har pollenallergi skulle behöva denna behandling. Det är visserligen ganska kostsamt men hälsoekonomisk forskning visar att även nedsatt pre stationsförmåga och sänkt livskvalitet innebär kostnader.

Min egen forskning handlar om hur allergi ut vecklas över tid. Bland annat har vi sett att runt 75 procent av de som har pollenallergi som barn har kvar det vid 24 års ålder, allergin försvinner alltså oftast inte med tiden. Vi har även sett att cirka 30 procent av de som har pollenut lösta näs och ögonbesvär som barn senare utvecklar astma.

Cirka 20 procent av vuxna i Sverige har björk och/eller gräspollenallergi. Besvären spänner från ganska lindriga till svåra, många har samtidig astma eller korsreaktioner med födoämnen. Det fnns mycket man kan göra för dessa patienter vad gäller behandling och information. Jag ser fram emot en natio nell handlingsplan för att öka chanserna till att alla patienter får den behandling de behöver.”

Tre forskare Allergier

PÄLSDJURSALLERGI

”En del barn får mycket skolfrånvaro”

”Allergenfria katter och hundar fnns inte. Pälsdjurallergiker ska i möjligaste mån undvika djuren, men det är lättare sagt än gjort. Allergen fastnar i kläderna och är luftburna och en del barn med svår astma får mycket skolfrånvaro. När vanliga läkemedel inte hjälper fnns allergenspecifk immunterapi, sprutor med allergen. De minsta doserna brukar gå bra, men när vi trappar upp be handlingen reagerar en del med astma. Då tänker en del föräldrar att barnen har fått sprutor i onödan, men i dessa fall kan vi ge biologiska läkemedel samtidigt, då minskar risken för biverkningar. Efter immunterapin blir besvären mer han terbara och skolan börjar fungera igen. Men behandlingen tar tre år. Jag minns en tonåring, som fyttade utomlands mitt i behandlingen och fck fyga hem var sjätte vecka för sprutor. En utveckling som jag hoppas på är tabletter i stället.

Förutom att behandlingen är krånglig är diagnostiken inte tillförlitlig idag. Att ha allergiantikroppar betyder inte alltid symtom. Andra har symtom utan positivt test. Jag forskar om hur vi kan förfna diagnostiken. Med molekylär allergi diagnostik kan vi ta reda på vilka specifka proteiner hos hund eller katt som barnet har antikroppar mot och förutse risken för svår astma.

Den stora frågan är att förstå varför vi blir allergiska. Ett tag trodde vi att risken minskar om man låter bli att skafa katt eller hund. Det stämmer inte. Pälsdjur tidigt i livet verkar inte heller skydda. Mycket talar för en kombination av ärftlighet och hygienhypotesen – att en för ren miljö när man växer upp ökar risken.”

JON R KONRADSEN

Titel: Docent i pediatrik, anknuten till institutionen för kvinnors och barns hälsa och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Är du allergisk? Nej och jag har en dvärgpudel, Cessie.

FÖDOÄMNESALLERGI

”Inte konstigt att bli rädd av jordnötsdoft”

”För 30 år sedan fck jag ta hand om en nio månader gammal ficka som hade svårt att andas. Hon kom in till akuten fera gånger. Det tog tid att förstå vad som var fel – att hon var väldigt allergisk mot mjölk, ägg och vete. De här aller gierna växer bort hos majoriteten, men det gjorde de inte hos henne, jag följde henne tills hon blev vuxen.

Hittills har vi bara kunnat säga ”undvik mat du inte tål” till en sådan patient, men nu kommer oral immunterapi. Först ges en liten dos av allergenet, därefter trappas dosen upp. Det pågår studier med oral immunterapi för mjölk och ägg, men längst har man kommit med jordnötsallergi.

Nästa år får vi tillgång till ett läkemedel för svår jordnötsallergi, men vi har inte orkat vänta, så vi gör oral immunterapi på ett annat sätt inom ramen för en studie. Barnen får först jordnötsmjöl blandat med havremjöl och sedan, när dosen trappas upp, får de äta krokar i en form som liknar majskrokar. 72 procent kan ett år senare äta fyra jordnötter utan att reagera.

Man kan få svåra reaktioner av allt i mat väg som innehåller protein, men livs hotande reaktioner är vanligast vid äkta jordnöts och nötallergi. För den som har reagerat svårt tidigare är det inte konstigt att bli rädd av jordnötsdoft, men det är kroppen som spelar en ett spratt om man får symtom. Inga publikationer visar att man blir svårt allergisk av jordnötter i luften. Doftmolekylerna består inte av proteiner och vid luftburna provokationer händer ingenting farligt. Varje gång som jag tar upp det här är det någon som blir arg, men jag vidhåller att det är så här.”

CAROLINE NILSSON

Titel: Docent i pediatrik, anknuten till institutionen för forskning, klinisk forskning och utbildning, Söder sjukhuset, Karolinska Institutet.Är du allergisk? Ja, mot alla pollen som du kan tänka dig.

”Drick när du känner dig törstig”

Vatten är helt nödvändigt för livet och med varmare klimat ökar risken för vätskebrist, särskilt hos äldre och små barn. Samtidigt kan övervätskning vara livsfarligt. I regel räcker det att följa din törst.

Text: Sara Nilsson Foto: Getty Images

DEN MEDHAVDA vat tenfaskan – i tränings väskan, på skrivbordet eller på skolbänken – har länge varit en vanlig syn. Människor klunkar vatten titt som tätt, har appar som påminner om att dricka och medier ger råd om att vi ska dricka mer vatten. Men vätskebrist är sällan ett problem för friska, vuxna människor i Sverige, en ligt Mattias Carlström, professor vid institu tionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

– Vi får i oss den vätska vi behöver genom att äta och dricka normalt om det inte råder speciella omständigheter, säger han.

Hur mycket vatten vi behöver få i oss varje dag varierar och påverkas av bland

annat ålder, kroppsvikt, hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och omgivningens temperatur. En allmän riktlinje är att en frisk vuxen behöver ungefär två liter vatten per dygn, eller 30-35 milliliter per kilo kroppsvikt. I det ingår både vätskan från det vi äter, som kan vara ungefär en liter per dygn, och från det vi dricker. – Men snarare än att stirra sig blind

på att dricka en viss volym varje dag räcker det ofta med att dricka när man börjar känna sig törstig, säger Rafael Krmar, forskare anknuten till institutionen för fysiologi och farmakologi, Karo linska Institutet, och barnläkare specialise rad på njursjukdomar på läkemedelsbolaget SOBI och barnsjukhuset Martina i Stockholm.

ATT KÄNNA TÖRST är en indikator på att kroppen behöver vätska och en signal om att du bör dricka mer. När vi blir äldre försämras ofta förmågan att känna törst och att reglera kroppstem peraturen genom normal svettning. Äldre personer är därför mer sårbara för värmestress och vattenbalansstörningar och mer känsliga vid exempelvis värme böljor. Även barn har sämre förmåga att känna törst och små barn kan ha svårt att kommunicera att de är törstiga. Ett enkelt sätt att ta reda på om du dricker tillräckligt är att hålla koll på ditt kiss.

– Om urinen är ljusgul och du kis sar regelbundet under dagen – då har du vanligen inte vattenbrist. Men har du väldigt mörk urin mitt på dagen kan det vara ett tecken på att du inte har druckit tillräckligt, säger Mattias Carlström.

Risken att bli uttorkad ökar om du kräks, har diarré eller tar läkemedel som är vätskedrivande. Den ökar också vid exempelvis vissa njursjukdomar och okontrollerad diabetes. Om du har fått i dig för lite vätska är symtomen först ganska difusa. Du kan få huvud värk, blir torr i munnen och känner dig vanligtvis trött och okoncentrerad. Vätskebristen kompenseras till att börja -

Viktigt med vätska vid värme

Hos en vuxen människa utgörs ungefär 60 procent av kroppsvikten av vatten. Det fnns i hela vår kropp och spelar en avgörande roll i många biologiska processer. Generellt kan en vuxen människa överleva utan vätska i ungefär tre till fem dagar. Men tiden varierar stort beroende på exempelvis hälsa, fysisk aktivitet och omgiv ningens temperatur.

Om du hamnar i en nödsituation utan tillgång till vätska:

Håll dig i skugga och minimera fysisk ansträngning.

Har du bara tillgång till en begränsad mängd vatten är det bäst att portionera. Då programmerar njurarna in sig på att spara vatten.

Drick inte ditt kiss, urin innehåller avfallsprodukter som kroppen försöker bli av med och kan innehålla bakterier.

fan Zimmerman, Ulf Sirborn etto: SoF

” Vi får i oss den vätska vi behöver genom att äta och dricka normalt om det inte råder speciella omständigheter”

med genom att kroppen omfördelar vatten och salter och använder delar av det vatten som normalt fnns i cellerna. Vid allvarlig vätskebrist försämras fera av kroppens funktioner. Man kan då få snabb puls, bli förvirrad och förlora medvetandet.

En solig sommardag kan en kall öl kännas lockande när man är törstig. – Öl vätskar till att börja med upp kroppen, eftersom det innehåller vat ten. Men ett antal timmar senare har du kissat ut den volym öl du drack plus ytterligare lite vätska, eftersom alkohol hämmar frisättningen av ett hormon som reglerar urinproduktion och vattenbalans i kroppen. Så totalt blir det en vätskeförlust, säger Mattias Carlström.

KOFFEINET I KAFFE och te gör också att man blir kissnödig snabbare, men hos personer som regelbundet dricker det är efekten mindre uttalad. Sport dryck med elektrolyter behövs oftast inte. -

– För vanlig träning räcker vatten gott. Kosten vi äter innehåller vanligtvis tillräckligt av de salter och mineraler vi behöver, även om vi svettas rejält. Först vid mer uttalad fysisk ansträng ning – längre och mer intensiv – kan du behöva ersätta förlorade elektrolyter, säger han.

Generellt har friska vuxna en ganska stor slarvtolerans när det gäller vatten – vi kan få i oss lite för mycket eller för lite utan att det är medicinskt farligt. Men på senare år har det kommit rap porter som tyder på att det kan vara skadligt att gå törstig ofta eller länge, berättar Rafael Krmar. Studier har visat att hormonerna som utsöndras vid törst kan påverka celler negativt och hypotesen är att det skulle vara dåligt för kroppen om dessa hormonnivåer förblir höga under lång tid.– Oftast dricker man ju när man är törstig. Men i regioner där det inte fnns fri tillgång på rent vatten kan det här bli ett allvarligt problem, inte minst

när temperaturen i världen stiger, säger Rafael Krmar.

Till skillnad från vissa andra dägg djur kan människor inte lagra särskilt mycket vatten i kroppen för senare användning. Vår mage och tarm kan dessutom bara ta upp ungefär en liter vätska i timmen. Därför är det ingen idé att försöka dricka stora mängder i förväg inför ett långdistanslopp eller annan extrem fysisk ansträngning, förklarar Mattias Carlström. -

– I stället ska man ersätta med rimlig mängd vätska, och i vissa fall även elektrolyter, under tiden man springer, säger han.

Samtidigt som det är avgörande för vår hälsa att dricka tillräckligt med vatten, är det livsfarligt att dricka för mycket.

rdegän maormn e ometn igi st deörR omne gtettokrsev öarlege rtt a viarlark ktaussitdaMtetne.knrarujniaaetnn l0-22rreti5 mrdnöstuäeauräfegnn utltas reöljf nettta vd mehc ongy drep rbänen ignintfigröfnetta V.neoppr kru g beppornfilnhöriör i vtaketlahnettat .tdelo b inetlahmutria nll tidelanlåhörf arfsvi ltltielneto phc otuk a ärtdeåntslliT kr,kärvvudu h somomtym sde m,tgil .gnrriörvi fhc otehgavselksu m,argnin årtspp uarneks rietasgilarvll a dev anE onetta vpp uar trleel cansärnj härn taänsrge bar hanärnj hrsometf E.rlelävs amom krerutkutr sagtik vian kemtrymu an ktekl vi,rleläv sarnleel cär nläm ki gnind an somretionknu flaat viakrevåp .kctrydlo bhco Läs en längre version av texten på ki.se/forskning.

En vuxen person behöver dricka cirka en liter vätska per dygn.

Du har uppnått

50 års ålder, men kroppen är lika fräsch som på en 40åring – eller tvärtom.

Biologiskt

åldrande

har en egen takt och rytm. Hur vi lever våra liv, vad vi råkar ut för och om vi får bra behandling vid sjukdom påverkar hur snabbt vi slits ut.

Text: Maja Lundbäck Foto: Getty Images

gammal är

Nyfken på Biologiskt åldrande

rytm. Slitageprocessen håller inte samma fart under livet. – Helt plötsligt kan hastig heten förändras, säger Sara Hägg. -

VI KÄNNER ALLA till vår kronologiska ålder, alltså hur länge sedan det var som vi föddes. Men få är medvetna om sin biologiska ålder, det vill säga hur gammal kroppen är inuti. I takt med att vi lever slits våra celler och organ –detta är oundvikligt. Samtidigt är det tydligt att tidens tand tär olika mycket på oss.

– Du kan absolut vara tio till tjugo år yngre biologiskt, säger Sara Hägg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Vissa åldras långsamt, andra mittemellan och några snabbt. Ju snabbare process, desto tidigare riske rar vi att få sjukdomar som förknippas med hög ålder, så som demens, hjärt kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Går det att vända eller bromsa åldrandeprocessen? Ja, åtminstone till viss del. Vår åldrandeprocess går förstås inte att stoppa helt. Ännu har forskarna inte kommit på hur vi ska få evigt liv.

Vad vi är med om i våra liv –både faktorer som vi kan påverka och faktorer som ligger utom vår kontroll –har stor betydelse för hur den biolo giska åldersklockan tickar på.Man skulle kunna tro att det borde ge ledtrådar att snegla på hur tidigt våra släktingar dog för att få svar på hur långa liv vi själva kommer att få. Men det ger verkligen inte mycket informa tion. -

– Ärftligheten för livslängd är bara 10 till 30 procent, till skillnad från demens där ärftligheten är upp till 80 procent. Men man ärver ju ofta miljöfaktorer också – som diet, livsstil och social kon text. Om man kommer från ett hem där man läser mycket och inte röker, är det mer troligt att man blir mer hälsosam, säger Sara Hägg.

FORSKARNA MENAR IDAG att bio logiskt åldrande har med kontexten att göra. När vi föddes – alltså vilken generation vi tillhör – har en enorm betydelse för om vi lyckas vara sådär hälsosamma. -

Att svenskarnas fysiska förfall sker långsammare än hos tidi gare generationer är tydligt. Det handlar inte bara om att många lever allt högre upp i åldrarna, de håller sig även friska betydligt längre, samt har kroppar som fungerar bättre i vardagen. -

sin kronologiska ålder, säger Peter Stenvinkel, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet. Det är idag möjligt att bromsa en accelererande åldrandeprocess –och man kan rädda liv när man lyckas. Ett tydligt exempel på detta är mins kade risker inom intensivvården. Vid intensivvård är biologisk ålder till ex empel en starkare prediktor för hur det kommer att gå än kronologisk ålder, förklarar Peter Stenvinkel.

– Jag vill att vi inom sjukvården blir bättre på att identifera de individer som befnner sig i ett snabbspår i sin biologiska åldrandeprocess. Då skulle vi kunna ge dem adekvata livsstilsråd och mediciner som kan bromsa proces sen, säger han.

Även om man kan leva i många år till med sin kroniska sjukdom, är det besvärligt för den som är drabbad, förklarar han.

– En del kanske kan leva till 75 års ålder, men biologiskt är de äldre och det påverkar livskvaliteten. Patienterna kostar också samhället stora summor pengar. Vi behöver därför titta på hur vi kan förlänga den friska tiden för de här personerna, säger han.

Så vad kan vi göra för att bromsa has tigheten i vilket förfallet sker? Det går ju inte att modifera sig yngre genom att anamma en ungdomlig klädsel. Att köpa sig tillbaka sin ungdom genom antirynkbehandling går inte heller. Föryngring verkar inte kunna ske via utsidan – insidan är det enda som räknas.

– Och evolutionen bryr sig egentligen bara om att vi lever tillräckligt länge för att vi ska hinna fortplanta oss och vara med när barnen växer upp. Det fnns inget selektionstryck för att verkligen bli gamla, säger Sara Hägg.

SAMTIDIGT VERKAR DET inte vara förprogrammerat i generna hur snabbt våra kroppar ska slitas ut. Och medan tiden har sin vanliga gång har det bio logiska åldrandet en helt egen takt och -

Både äldre kvinnor och män – men framför allt kvinnor – är mer rörliga och orkar promenera betydligt snab bare än vad deras föräldrar orkade. Äldre svenskars kognitiva förmågor har också blivit bättre – och färre är depri merade. Påståendet att ”70 år är det nya 50 år” är helt korrekt för många, men det gäller inte alla.

En del drabbas av riktigt svår sjuk dom, som forskningen ännu inte hittat ett botemedel för. Andra utvecklar kroniska sjukdomar, som kan behand las, men ändå innebär ett stort lidande. Har man väl blivit sjuk, särskilt i en sjukdom som påverkar kärlen, börjar den biologiska processen att hasta på.– De som är njursjuka, hjärt-kärl sjuka, dementa eller har kroniska livs stilssjukdomar, är biologiskt äldre än

Det bästa råd som forskarna kan ge idag för att bromsa åldrandet är att anamma vanliga livsstilsråd.

Vi vet att motion stressar kroppen på ett bra sätt.

– Fysisk aktivitet och hälsosam vikt förändrar den biologiska åldern på djupet, säger Sara Hägg.

VAD VI ÄTER och hur mycket vi stop par i oss verkar också kunna spela roll. Mycket talar för att en växtbaserad diet kan skydda mot tidigt åldrande, medan rött kött kan accelerera processen, sär skilt ultraprocessad föda, hävdar Peter Stenvinkel.

Ett gammalt knep för att bromsa sin biologiska åldrandeprocess är att minska sitt kaloriintag.

– Att äta mindre portioner och

behålla vikten över tid är bra för den metabola hälsan, säger Sara Hägg.

Att få diagnos och korrekt behandling verkar också kunna ge en skjuts i rätt riktning. Sara Hägg och hennes kol legor har sett att man får en ökad fart på sitt biologiska åldrande innan man får diagnosen typ 2-diabetes. Men när man lyckas få ordning på blodsocker nivåerna kan det biologiska åldrandet bromsas.-

Samma positiva påverkan har läke medelsbehandling vid högt blodtryck. -

– Om man får behandling med kalciumblockare sjunker det biologiska åldersmåttet med ett till två år igen, säger hon.

HUR GAMLA VI känner oss, vår psy kologiska ålder, verkar faktiskt ofta gå hand i hand med biologisk ålder. Forskning visar i alla fall att självskat tad hälsa, på en skala mellan ett och tio, är ett bra mått för livslängd, i alla fall på gruppnivå. På individnivå kan detta dock variera kraftigt.

Men för att fastslå hur gamla vi verk ligen är på insidan räcker det inte med att känna efter. I stället använder sig forskarna av olika typer av verktyg. Att

”Fysisk aktivitet och hälsosam vikt förändrar den biologiska åldern på djupet.”

våra organ oftast åldras i otakt kom plicerar saken. Brösten är oftast äldre än resten av kroppen hos medelålders kvinnor till exempel, vilket skulle kunna förklara varför bröstcancer är så vanligt.

OM MAN VILL ha ett biologiskt ålders mått som gäller kroppen som helhet kan man dock väga samman olika klassiska kliniska biomarkörer, så som blodsocker, blodfetter, blodtryck, lungfunktion samt BMI. Det gjorde Sara Hägg nyligen i en studie. Då såg hon att högre biologisk än kronologisk ålder ökar risken att drabbas för stroke och demens. En 60-åring med en biolo gisk ålder på 65 år har till exempel 40 procent högre risk för stroke och 20 procent högre risk för demens än en 60-åring som även biologiskt var just 60 år. I studien, som bygger på 325 000 personer, tog forskarna även hänsyn till andra riskfaktorer som ärftlighet, levnadsvanor och socioekonomi.

– Vi har också gjort fer studier tidigare och då såg vi kopplingar mel lan snabbare biologiskt åldrande och

2 x fakta om biologisk ålder

Att känna sig ung som pansar mot stress: Att känna sig yngre skyddar mot stressens skadliga påverkan på kroppen, enligt en tysk studie. Det skulle kunna bero på att personer som känner sig yngre ägnar sig mer åt fysisk aktivitet, tror forskare.

Emotionellt instabila åldras snabbare: Kvinnor med diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende är i snitt sex år äldre biologiskt, enligt en svensk studie. Om de även använder tobak är deras kroppar elva år äldre.

sjukdomar som ALS och fera cancer sjukdomar, säger Sara Hägg.

Ett annat populärt sätt att bestämma biologisk ålder är att titta på de så kalla de epigenetiska klockorna. Då tar man blodprov och studerar hur DNA regleras – alltså slås på eller av – över tid.

När Peter Stenvinkel och hans fors karkollegor i Glasgow jämförde åldran deprocessen hos patienter med kronisk njursjukdom med friska personer an vände de just epigenetiska klockor. På så vis kunde de fastställa att personer med kronisk njursvikt, som behöver dialys, åldras snabbare än friska.

– De njursjuka var ungefär fem år äldre biologiskt och hade ett snabbare åldrande av kärlen, säger han.

Med en ny njure stoppades dock den negativa spiralen.

– Vi såg att åldrandeprocessen brom sades upp hos de som blev transplante rade, säger han.

I samband med studien tog forskar gruppen också fram ett nytt och mer exakt kliniskt test för att mäta just epigenetisk ålder i dels frisk, dels sjuk vävnad.

YTTERLIGARE EN ANNAN biomarkör för biologisk ålder är så kallad telomer längd. Telomererna sitter längst ut på våra kromosomer och skyddar viktigt dna-material. Varje gång cellerna delar sig – och det kommer de att göra gång på gång under livet – förkortas telome rerna. Kopplingen mellan telomerlängd och biologisk ålder är tydlig på grupp nivå. På individnivå kan kort telomer längd visa att man har högre risk för hjärt-kärlsjukdom.

När telomererna är helt borta från cellen kan den inte dela sig längre. Den är inte död, men heller inte levande, utan befnner sig i ett tillstånd mitt emellan, i ett slags zombiestadium. I dag pågår forskning runt om i världen som riktar in sig på att försöka döda dessa zombieceller – eftersom man tror att det skulle kunna vara en nyckel till ännu längre liv.Zombieceller, eller senescenta cel ler som de egentligen heter, skickar ut infammationsmarkörer som ökar sjukdomsprocesser i kroppen. Ju fer zombieceller desto fer rynkor – men också ökade risker för till exempel ben skörhet, hjärt-kärlsjukdom, njursjuk dom och cancer.

Idag fnns företag som erbjuder tester för privatpersoner som vill ta reda på

Nyfken på Biologiskt åldrande

sin biologiska ålder. Hur ska man tolka ett sådant resultat?

– Måtten är inte tillräckligt tillförlitli ga och om man gör fera tester kan man få varierande svar. Men om man ser testet som ett komplement till en vanlig hälsoundersöknings riskmarkörer kan man få en generell bild av hälsan – och det kan ju säga något om risken för ett fertal sjukdomar, säger Sara Hägg.

För att försöka bromsa åldrandet är det sedan livsstilsförändringar som gäller.

IBLAND INTRÄFFAR DOCK saker i våra liv som är utom vår kontroll. Både yttre och inre stressorer är negativt. Psy kisk ohälsa, som depression kan till ex empel påskynda åldrandet. Exakt varför vet man inte, men amerikanska forskare har sett att längre eller fer episoder av psykisk ohälsa sliter mer än få och korta.-

Också naturkatastrofer kan accele rera processen. I en studie, har man sett att markattor, en slags apa, som var med om en orkan åldrades ungefär två år biologiskt.

– Det skulle motsvara att en män niska kan åldras sju, åtta år av stres sen som en orkan orsakar, säger Peter Stenvinkel.

Men, bara för att man har varit med om en jobbig händelse är det inte kört, hastigheten saktar ner igen när allt lugnat ner sig.

– Om man ser biologiskt åldrande som sanden i ett timglas rinner sanden fort vid stress, men när pressen och stressen upphör rinner den långsam mare igen. Det är en dynamisk process, som kan förändras – och förbättras, förklarar han.

8 x hälsosamma vanor som kan bromsa åldrandet upp till åtta år:

Ät nyttig mat

Var fysiskt aktiv

Sluta röka

Sov ordentligt

Håll en hälsosam vikt

Kontrollera kolesterolvärdet

Håll blodsockret i schack

Håll ett hälsosamt blodtryck

Källa: American Heart Association

Vem blir 100 år?

Den som vill bli 100 år kan inte lita på slumpen. I stället gäller det att hålla biomarkörer som kopplas till åldrande och sjuk dom i schack. Redan i 60årsål dern kan det vara för sent.

Svenskarna lever allt högre upp i åldrarna. För 30 år sedan var 85–90 åringar ovanliga, men nu uppnår majoriteten den åldern – och två procent hinner även uppleva 100 ljus på sin födelsedagstårta.

– 100plussarna är den åldersgrupp som ökar mest nu, säger Karin Modig, docent vid institutet för miljö medicin vid Karolinska Institutet, som forskar kring åldrande och hälsa.

Genom att titta på kända bio markörer, som tidigare kopplats till åldrande och sjukdom, såg forskarna att 100åringarna hade en bättre hälsa än sina jämnåriga redan i 60årsåldern. Alla utom två av 12 undersökta biomarkörer kunde kopplas till ökade chanser att bli 100 år. Låga järnnivåer minskar chansen, liksom lågt totalkoles terol, som kan vara en markör för sjukdomsprocesser i kroppen.

I en studie som publice rats i tidskriften GeroScience, visar hon och hennes kolle gor att det redan under tidigt åldrande går att förutse vem som har störst möjlighet att bli riktigt gammal. Studien bygger på cirka 44 000 svenskar som gjorde hälsoundersökningar mellan 1985–1996, mellan 64 och 99 års ålder. Av dessa levde 1224 personer till 100 år.

– Resultatet talar emot att det enbart skulle vara kopplat till slumpen att bli jättegammal, det verkar även vara kopplat till livs stil, säger Karin Modig.

Fyra av biomarkörerna stack ut som särskilt viktiga: Kreatininnivåer, som visar hur njurarna mår, var nästan alltid normala vid 60 års ål der hos de som blev 100 år. Detsamma gällde le vermarkörer samt nivåer för urinsyra, en markör för infam matoriska processer. Personer med de lägsta urinsyrenivåerna hade fyra procents chans att bli 100 år, de med högst nivåer hade 1,5 procent chans. Blodsockerni våerna var dessutom sällan över 6,5 mmol/liter.

Resultatet talar för att det kan gå att öka sina möjligheter att bli 100 år genom att lägga om sin livsstil, menar hon.

– Samtidigt går livet inte ut på att leva efter en algoritm, var och en får hitta en balans mellan riskoch friskfaktorer, säger hon.

Ett sätt att bromsa åldrandet är att vara fysiskt aktiv.

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram.

Karolinska Institutet

Medicinvetarna

Stöd forskningen på Karolinska Institutet

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Offce på do@ki.se

Han vill förstå ditt immunsystem

Fungerar ditt immun system som det ska?

Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken.

Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med postcovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.

Text: Cecilia Odlind

Foto: Martin Stenmark

NÖJD

Petter Brodin har aldrig ångrat sitt yrkesval. ”Som barnläkare måste man hela tiden ta hänsyn till barnets utvecklingsstadium, det blir en extra dimension i biologin att ta hänsyn till som gör yrket intellektuellt intressant”, säger han.

immunsystem

ATT KUNNA MÄTA och tolka hur vårt immunsystem fungerar, särskilt hos barn. Det är målet med barnläkaren och professorn Petter Brodins forsk ning. -

– Det kan låta banalt men det är faktiskt väldigt svårt. För andra organ system i kroppen så fnns det funk tionstester. Det fnns till exempel tester för att ta reda på om din lever eller dina njurar fungerar som de ska. Men när det gäller immunsystemet så fnns det ingenting sådant, säger Petter Brodin.-

Bara när det rör sig om extremer, som till exempel aidspatienter eller patien ter som föds med grava brister i sina immunförsvar, då kan vi känna igen dem, menar han.

– Men det fnns ingen läkare i världen som kan säga om ditt immunsystem är bra eller dåligt. Idag går det inte att förutsäga om du till exempel har en hög eller låg risk för att få en autoimmun sjukdom om några år, drabbas av allergi eller astma eller svår covidinfektion, säger Petter Brodin.

ENLIGT HONOM beror kunskapsluck orna delvis på att tidigare forskning dominerats av försök på möss. -

– Människors immunsystem formas av den miljö vi lever i, mer än vår gene tik. Den miljön kan vi inte återskapa i laboratoriemöss. De äter inte vår mat. De har inte samma bakterier. De lever en helt annan typ av liv. Så jag anser att vi måste studera människor direkt i större utsträckning för att förstå män niskors immunsystem, säger Petter Brodin.-

Hans forskargrupp arbetar inom det som kallas för systemimmunologi, där de utvecklat nya tekniker för att kunna mäta alla olika komponenter i immun systemet i ett blodprov.

– Dessa faktorer samverkar hela tiden och det är svårt att tolka dem om man bara tittar på de individuella komponenterna enskilt. Vi försöker snarare förstå immunsystemet som just ett system och hur de olika elementen samvarierar och fungerar tillsammans, säger Petter Brodin.

Utifrån dessa premisser studerar fors karna exempelvis vad som gått fel hos patienter vars immunsystem inte fung erar som det ska eller hur barns im munsystem utvecklas under de första månaderna i livet. De har även studerat skillnaden mellan mäns och kvinnors immunsystem och könshormoners roll. I en färsk artikel publicerad i den välre nommerade vetenskapliga tidskriften Nature publicerade gruppen nyligen resultat från studier på individer som genomgått könskorrigerande behand ling och behandlats med testosteron.

– De fck som förväntat ökad behå ring, ändrad röst och större muskler. Immunsystemets förändringar däre mot, var inget som individerna märkte av, åtminstone inte på kort sikt. Men ur ett immunologiskt perspektiv var det omvälvande, vi såg fera förändringar-

Namn: Petter Brodin.

Titel: Barnläkare vid Karolinska Uni versitetssjukhuset och professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Ålder: 42.

Familj: Fru, tre barn (7, 13 och 18 år). Så kopplar jag av: Med musik! Jag ville arbet a med musik som ung med eget skivbolag, radioprogram och som DJ. Jag jobbade i en skivafär under gymnasiet och drev en klubb på Nalen i Stockholm med några kompisar. Inspireras av: Många, men just nu läser jag boken ”Genius” av James Gleick, en biograf om den framlidne amerikanske fysikern Richard Feynman. Det fnns mycket att inspireras av hos Feynman, inte minst hans tankar om verkligt lärande och sann kunskap. Det hör inte nödvändigtvis ihop med högre utbild ning eller examina och är tyvärr ganska ovanligt idag, trots att vi alla har bättre tillgång till information än någonsin tidigare.

Bästa forskaregenskap: Jag är bra på att engagera och få medarbetarna i min forskargrupp att arbeta tillsammans för att lösa riktigt komplicerade problem.

som var gemensamma hos alla dessa in divider trots att de var olika från början, säger Petter Brodin.

MÅNGA AUTOIMMUNA SJUKDOMAR, som lupus eller Sjögrens sjukdom är mycket vanligare hos kvinnor. Fors karna kunde se att vissa delar i immun systemet som är tätt sammankopplade med dessa sjukdomar dämpades av testosteronet.– Det hjälper oss att förstå hur hormoner egentligen påverkar vårt im munsystem, säger han. -

Svår covid är ett annat exempel där det fnns könsskillnader men där män i stället drabbas oftare än kvinnor, precis som vid de festa infektioner. Att immunsystemet skiljer sig åt mellan kvinnor och män tror Petter Brodin kan förklaras av en evolutionär utveckling. – Hos kvinnor, som investerar mycket mer i reproduktion än män, har im munologiska processer som maximerar deras chans till reproduktion premie rats evolutionärt. Hos män däremot, har muskeltillväxt och styrka premierats. Vi tror att testosteron stimulerar immu nologiska processer som gynnar detta, säger han.

Kvinnor kan till exempel behöva kunna skruva på immunsystemet under menstruationscykeln. Under den fertila fasen behöver kvinnans immunsystem dämpas för att livmodern ska kunna tillåta ett ägg att implanteras utan att det stöts bort, menar Petter Brodin. På liknande vis sker andra förändringar i livet som inte kan skrivas in i generna, till exempel när man går från att vara barn till att bli tonåring. – Vi tror att hormonell reglering kan vara en generell princip för hur im munsystemet kan förändras i relation till skiftande förutsättningar och behov genom livet, säger Petter Brodin. -

Han återkommer till att dessa fenomen kan vara svåra att studera i djurförsök.

– Jag tror att vi till viss del har blivit lurade av att vi studerat många ske enden i förenklade modellsystem. För vissa frågeställningar och för vissa typer av studier så kan djurförsök vara ex tremt värdefulla. Vi kan ju inte ta prover på människor hur vi vill, speciellt inte små barn. Men problemet uppstår om man bedriver alla studier på djur. Då riskerar man att gå vilse och glömma bort att det fnns biologiska skillnader mellan möss och människor, menar Petter Brodin.-

Han och hans kollegor försöker också förstå hur den bakteriella foran som

koloniserar oss tidigt i livet hänger ihop med risken för vissa immunologiska sjukdomar, till exempel efekten av antibiotika tidigt i livet, amning eller infektioner.

NÄR PANDEMIN KOM var det naturligt för Petter Brodin att styra om sin forsk ning till att handla mycket om covid-19.– Vi har så bra metoder för att studera immunsystemet så jag tyckte att det var viktigt att bidra. Vi blev först i världen med att rapportera om vad som händer i immunsystemet vid hyperinfamma toriskt tillstånd, som i sällsynta fall kan drabba barn två till fyra månader efter en sars-cov-2-infektion. Tillståndet som kallas MIS-C kan vara livshotande. Flera hundra barn drabbades i Sverige, berättar Petter Brodin. -

Han tyckte att det var svårt att förstå varför så allvarliga symtom dök upp så långt efter den ursprungliga infektio nen och började läsa på mer om vuxna patienter som hade långtidssymtom.

Kunde det fnnas någon gemensam nämnare mellan de här olika tillstån den som uppstår efter en sars-cov-2-in fektion? Det blev Petter Brodins ingång till studier om postcovid. Forskningen har sedan mynnat ut i en teori om att viruset hos en del individer blir kvar i vissa vävnader.

– Av någon anledning så gör man sig inte av med viruset. Varför det är så och hur man ska behandla tillståndet försö ker vi förstå just nu, säger han.Forskargruppen driver en klinisk prövning tillsammans med forskaren

Judith Bruchfeldts multidisciplinära team, i samarbete med läkemedelsfö retaget Pfzer, där de undersöker om antiviral medicin under 15 dagar kan avlägsna virusreservoarer i vävnaderna. Patienterna som medverkar i studien är svårt sjuka med uppenbara organ skador många månader efter en mild till måttligt svår sars-cov-2-infektion.

– Vi ville fokusera på den sjukaste gruppen för att undvika ifrågasättande-

FORSKARSJÄL

”Akademin erbjuder väldigt mycket fexibilitet och frihet, du kan välja att ägna dig åt det som intresserar dig varje dag.

jag”,

na kring postcovid som en psykosoma tisk sjukdom som mer sitter i huvudet än i kroppen, säger han.

De svåraste fallen har också störst behov, menar han.

– Deras liv är ju förstörda. Det är individer som tidigare kanske var elit idrottare och nu sedan fera år tillbaka inte ens kan gå upp för en trappa, säger Petter Brodin.

…att lösa problem gemensamt: I vår forskargrupp jobbar vi oft a tillsam mans istället för individuellt. Då kan vi studera mer komplexa problem och lära oss av varandra vilket blir både roligare och mer efektivt.

… oangelägen forskning: En kollega beskrev topp forskare som personer som ”gör piruetter i hörnet”. De publicerar i fna vetenskapliga tidskrifter för att visa att de kan. Målet bör vara att nå ny kunskap som kan förbättra behandling och diagnostik för patienter.

Om inte den antivirala medicinen hjälper vill de gå vidare och testa andra strategier.

– Vissa kanske kan bli hjälpta av att man stimulerar immunsystemet medan några har mer av en autoimmun profl och behöver dämpa någon av de hundra tals olika signalvägar som styr immunsys temet. Vi hoppas verkligen kunna bidra till att hjälpa dessa patienter, säger han.

… ”man cold”:

Att män verkar vara mer besvärade av en förkylning än kvinnor kan troligtvis förklaras både av könsskillna der i immunsystemet och av könsskillnader i hur mycket olika individer fokuserar på obehaget.

… tidsbrist i vården: Att vara läkare idag är som att arbeta vid ett löpande band. Det som premieras är hur många patienter man träfar per timme. Inom den miljön får det vetenskapliga tankesättet inte plats. Då är det skönt att kunna ”fy” in i forskningen.

Det gillar

säger Petter Brodin.

En skarpare bild av adhd:

De senaste femton åren har antalet adhddiagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.

Text: Annika Lund Illustration: Emma Hanquist

U

PPMÄRKSAMHETSSTÖRNING. Och hyperaktivitet med bristande impuls kontroll. Det är de vanligaste symtomen vid adhd, attention defcit hyperactivity disorder. -

Redan 1775 beskrev en tysk läkare hur vissa barn hade stora svårigheter att behålla sitt fokus. ”Varje surrande fuga, varje skugga, varje ljud och minne leder hans uppmärksamhet mot andra tankar. Till och med hans egen fantasi underhåller honom med tusentals små upptåg”, skrev Melchior Adam Weikard i en medicinsk lärobok, översättningen till svenska tagen från ett tema om adhd i Läkartidningen.

Under de kommande två seklen beskrevs upprepade gånger hur kärn symtomen ofta uppträder tillsammans, enligt dåtidens observationer endast hos pojkar. När diagnoskriterierna togs fram på 1970-talet var de utformade för att fånga upp de symtom som noterats hos pojkar. Och till en början ställdes diagnosen framför allt på just pojkar.

SEDAN DESS HAR enveten forsk ning knådat fram en mer nyanserad bild. I dag vet man att adhd förekom mer hos båda könen och även hos vuxna. Man vet också att det fnns könsskillnader och åldersförändringar i hur symtomen vanligen yttrar sig (se faktaruta här intill).

Det är känt att adhd kan ha olika allvarlighetsgrad och att det fnns olika former av tillståndet. En del har svårt endast med uppmärksamhet. Den varianten kallas add, är vanligare hos fickor och upptäcks vid en genomsnitt ligt högre ålder än adhd. Adhd före

kommer också ofta tillsammans med andra diagnoser Allt detta gör adhd till ett mycket heterogent tillstånd. Diag nosen ger liten vägledning till den som vill förstå vilka svårigheter en enskild person med adhd brottas med.

Denna heterogena diagnos har blivit vanligare – mycket vanligare. Ökningen har varit ”exceptionell” sedan 2006, enligt Socialstyrelsens ordval. En sta tistikgenomgång görs i myndighetens rapport Diagnostik och läke-medels behandling vid adhd. Under 2022 hade 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av fickorna i åldrarna 10 till 17 år adhd eller add. Och ännu fer väntas de bli. Enligt Socialstyrelsen tros 15 procent av pojkarna och nära 11 procent av fick orna ha en diagnos innan ökningen planar ut.

VAD BEROR DÅ denna exceptio nella ökning på? Har koncen trationsproblem och faddrig rastlöshet blivit väldigt mycket vanligare under lop pet av några decennier?

Nej, säger professor Sven Bölte, chef på KIND, ett kom petenscentrum för forskning, utveckling och utbildning kring neu ropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet.

Samma symtom kan yttra sig olika

Adhd är en neuropsykia trisk funktionsnedsätt ning. Kärnan av symtom vid adhd, uppmärksam hetsstörning med eller utan hyperaktivitet/im pulsivitet, kan ta sig olika uttryck.

Hos pojkar kan hyper aktivitet och impulsivitet visa sig genom att de till exempel har svårt att sitta still. Hos fickor och kvin nor kan symtomen mär kas mer verbalt, genom

– De symtom vi talar om, uppmärk samhetsstörning, hyperaktivitet och bristande impulskontroll, har inte blivit vanligare. Förekomsten av de här adhd dragen verkar vara ganska konstanta i befolkningen, säger han.

Flera svenska studier har visat det. De bygger på uppgifter från det Svenska Tvillingregistret. Där ingår skattningar av nioåriga barn, gjorda genom telefon intervjuer med föräldrarna. Skatt ningarna gäller kärnsymtomen, som hur lätt barnen har för att till exempel lyssna, sitta still i klassrummet eller vänta på sin tur. Svaren summeras till en gradering av adhd-symtom. Enligt de här skattningarna, som omfattar barn födda sedan 1992, har förekom sten av adhd-drag varit relativt stabil över tid.

Men diagnoserna har ökat mycket kraftigt.

Det verkar alltså som att fer personer ryms inom diagnoskriterierna, trots att förekomsten av symtom ligger kvar på ungefär samma nivå. I Socialstyrelsens rapport står att det är oklart vad det beror på. Sven Bölte säger samma sak, även om han be skriver en rad möjliga orsaker.Den uppenbara frågan, om det pågår en tilltagande överdiagnos tik, besvarar han så här:– Jag tror inte någon får en adhd diagnos helt utan adhd-symtom. Men -

att de avbryter eller säger ogenomtänkt a saker. Hos fickor kan hyper aktivitet också vara mer fnmotorisk, där någon till exempel gnager på en penna eller pillar sönder ett suddgummi.

Hos vuxna kan hyper aktiviteten handla om en inre känsla av rastlöshet, en oförmåga att komma till ro.

Uppmärksamhetsstör ning yttrar sig ungefär likadant hos båda könen hos både barn och vuxna. Det kan visa sig genom att någon har svårt att lyssna och ta in information.

Hos äldre personer är adhd mindre undersökt. Andra delar av uppmärk

samhetsstörningen kan komma i fokus, som glömska. Ibland kan det förväxlas med demens symtom.

Vid diagnosen adhd ska symtomen vara så påtagliga att de skapar en funktionsnedsättning i vardagen. Även andra kriterier ska uppfyllas vid en diagnos (läs mer i huvudtexten).

Det fnns andra symtom som är vanliga vid adhd utan att ingå i diagnoskri terierna. Till exempel har många svårt att reglera känslor. Det är också van ligt med olika sömnpro blem vid adhd.

Källa: Lotta Borg Skog lund med fera.

”I Sverige har det varit mycket uppmärksamhet kring att adhd är underdiagnostiserat bland kvinnor. Det ligger bakom en stark trend med fer diagnoser bland kvinnor.”

en del som har problem med koncen tration, aktivitetsnivå och förmåga att strukturera arbete eller studier skulle kanske kunna bli hjälpta av ganska små insatser. Om vi kunde lära oss att upp märksamma det i skolan och på arbets platser, utan att någon behöver ha en diagnos, då skulle vi antagligen komma tillbaka till en nivå där endast de mest utpräglade fallen fck en diagnos, såsom det har varit tidigare, säger Sven Bölte.

Han säger också: – En utbredd missuppfattning är att adhd är en fråga som gäller endast sjukvården. Den tanken leder till att kortade köer till utredning och bättre tillgång till läkemedel är det viktigaste för att hantera adhd. Och det är viktiga saker, absolut. Men ännu viktigare är att vi förstår att adhd är en fråga för oss alla. Vårt sätt att organisera samhället kommer påverka antalet adhd-diagno ser och hur inkluderade personer med adhd är. En hög nivå av inkluderande innebär minskat lidande och lägre sam hällskostnader. En låg nivå av inklude rande det motsatta. Vi får fråga oss hur vi vill ha det.

DE SYMTOM SOM kännetecknar adhd är inte unika för detta tillstånd. Alla kan vara okoncentrerade, uppvarvade eller ogenomtänkt spontana ibland. För att en adhd-diagnos ska ställas ska pro blemen vara betydligt större och mer varaktiga än vad som anses normalt.

Ett viktigt inslag i en adhd-utredning är att en psykolog eller psykiater gör en undersökande intervju. Den, tillsam mans med annan insamlad informa tion, ger svar på om diagnoskriterierna uppfylls.

Svårigheterna ska ha funnits under minst ett halvår och ha uppträtt före tolv års ålder. De ska inte kunna förkla ras av något annat, som stress eller ång-

est, som också kan påverka till exempel koncentration eller planeringsförmåga. Motgångarna ska vara större än vad man kan förvänta sig av åldern och märkas i fera sammanhang, som både i hem och skola.

Och, viktigt: problemen ska orsaka en funktionsnedsättning i vardagen. Det är alltså formulerat i själva di agnoskriterierna att diagnosen ställs i en kontext, i relation till hur vardagen fungerar. -

En möjlig tanke är att samhället har förändrats snarare än dess invånare, menar Sven Bölte.

– Det har blivit tufare att ha drag av adhd. Vårt samhälle har blivit snabbare och mer komplext och det ställer till det för den som har sämre tidsuppfatt ning och svårigheter att strukturera sitt

arbete eller sina studier. I skolan ska eleverna tidigt lösa uppgifter i grupp el ler som i projektarbeten samtidigt som betygssystemen är oklara, frihetsnivå erna är svårtolkade och personalen har förlorat i auktoritet. Det här är också pusselbitar i en ökad mängd diagnoser, säger han.

Vidare har en ökad medvetenhet om diagnosen fått fer föräldrar och skolpersonal att efterfråga utredningar. Dessutom har ökningen varit mycket stor hos kvinnor, som tidigare varit underdiagnostiserade.

Enligt Socialstyrelsens rapport är en adhd-diagnos numera vanligare hos kvinnor än hos män. En genomgång av könsfördelningen i olika åldrar visar att fram till sena tonåren är adhd vanligare hos pojkar, men därefter är kvinnorna i

En person med adhd kan ha svårig heter att tänka på en sak i taget.

”Medicinen gav mig en ny verklighet”

”I sena tonåren började jag må dåligt med perioder av låg energi som blev till ångest och djup nedstämdhet. Det här hände när mitt schema inte var fullproppat av akti viteter. Jag förstod inte varför, för mycket i mitt liv var bra – jag hade en trygg familj, fna vänner och lätt för mig i skolan.

I fera år försökte jag hantera mitt mående med terapi, träning och bra kost. Utan efekt. Till slut ledde en vårdcen tralsläkare in mig på ett spår som slutade med en adhddiagnos och adhdmedicin.

Med medicinen fck jag en helt ny verklighet.

Numera vet jag att min hjärna behöver medicin för att anpassa sig till det sam hälle vi lever i, fullt av små plikter som bara ska bli av. Innan jag fck medicin lade jag oerhört mycket energi för att få dessa aktiviteter gjorda samtidigt som jag gasade hårt i sammanhang där jag trivdes. För mig tog båda samman hangen energi. För de festa andra sker vardagliga aktiviteter på något sätt av sig själva, utan enorm ansträngning.

Min adhd var jobbig framför allt för mig själv, för jag rodde alltid allt i land och presterade bra i olika sammanhang. Men det kostade mig oerhört mycket.

Nu har jag lärt mig hålla en jämnare energinivå. Och jag har inte längre tankar som ofta handlar om olika saker samtidigt.

Men jag kommer alltid att ha en adhdhjärna. Jag behöver anstränga mig hårdare än andra för att komma i tid och måste följa en stadig mat och sovklocka. Jag vill väldigt mycket, och är väldigt aktiv, men det är viktigt att jag lyssnar på min kropp och tar det lugnt även om jag inte känner för det. Insikten att jag inte har lika lätt för vissa saker som större delen av befolkningen har varit guld värd.

Det kanske inte är lika kul som att säga ja till allt som är roligt. Men det är avgö rande för att jag ska må bra.”Berättat för: Annika Lund

MELANIE MOHLKERT

Ålder: 34 år. Gör: Röstskåde spelare, kreatör och producent.

”Det är sällan eller aldrig som en person med adhd erbjuds en genomgång av sin specifka situation och sedan får individ anpassad informa tion”

svag majoritet.

– Här skiljer Sverige ut sig från hur det ser ut internationellt. I Sverige har det varit mycket uppmärksamhet kring att adhd är underdiagnostiserat bland kvinnor. Det ligger bakom en stark trend med fer diagnoser bland kvinnor, säger Sven Bölte.

Enligt Socialstyrelsen är adhd-vården mycket ojämnt fördelad i landet. På Gotland får 7,3 procent av fickorna och 10,9 procent av pojkarna i åldrarna 10 till 17 år adhd-medicin. Det är de högsta sifrorna i landet. Lägst i landet ligger Region Västernorrland. Där medici nerar 2,9 procent av fickorna och 6,0 procent av pojkarna. -

VEM GÖR EGENTLIGEN rätt? När kan man säga att rätt antal barn och vuxna av respektive kön har fångats upp?

Nyligen presenterade en interna tionell vetenskaplig samarbetsor ganisation ett konsensusdokument kring adhd. Det är sammanfattat i 208 faktapunkter som forskarna anser är vetenskapligt välgrundade.-

Enligt detta dokument har 5,9 procent av ungdomarna och 2,5 till 2,8 procent av de vuxna adhd. Tillståndet beskrivs som lika vanligt i olika delar av världen, men vanligare hos män än hos kvinnor.

Sven Bölte, som själv har varit med om att ta fram det här konsensusdoku mentet, tycker dock att det är fyrkantigt att fastna i hur många som ”ska” ha en adhd-diagnos.

– Sifrorna i konsensusdokumentet är hämtade ur epidemiologiska studier som är gjorda vid vissa tidpunkter i olika samhällen. Då såg det ut så här. Men nu har vi en annan tid, säger han. Sven Bölte vill egentligen lämna pra tet om antalet diagnoser. Han betonar gång på gång att diagnosen endast säger att någon har en viss mängd symtom inom adhd-området, inte vad personer ändå kan göra eller hur hen påverkas -

av sin omgivning. Det betyder att när ett enskilt barn får en adhd-diagnos, då ger diagnosen i sig inte tillräckligt med information åt till exempelvis skolper sonal. Samma gäller på arbetsplatser –och i hela samhället, säger Sven Bölte.– Det fnns vissa standardinsatser. Handlar det om barn erbjuds föräldrar en föräldraträning och vissa barn er bjuds läkemedel. Det fnns också en del psykologiska behandlingsprogram. Men det är sällan eller aldrig som en person med adhd erbjuds en genomgång av sin specifka situation och sedan får individ anpassad information och förslag med uppföljningar över tid. Men det går att nå dit. Det är inte ens rocket science, säger han.

SVEN BÖLTE ÄR knappast först med att påtala diagnosbegreppets begräns ningar. Redan 1973 fattade WHO ett principbeslut om att införa ett kom pletterande system, vid sidan om diagnosernas ICD-klassifkationer. Det systemet kallas ICF och klassifcerar funktioner. Det handlar om vad i till varon som går bra respektive dåligt för en enskild individ, i just den individens olika sammanhang.

Det handlar om att ta reda på hur det går med dagliga rutiner som hygien och matlagning, men också hur sömn och sociala relationer fungerar. Det handlar också om att ta reda på skyddande förmågor och tillgångar. Exempel på sådana kan vara en stödjande familj eller vänner, sociala färdigheter, olika

intressen eller hög intellektuell kapa citet. Det kan också vara förmågan att vara lättmotiverad eller vanan att vara fysiskt aktiv.

– I en kartläggning av funktionsför mågan försöker man få en helhetsbild av en person för att därefter se i vilka si tuationer det går bra respektive mindre bra, säger Sven Bölte.

ICF ÄR EN omfattande katalog där beskrivningar av cirka 1 700 funktioner ingår. För att ringa in dem som kan svikta vid just adhd behöver någon sätta sig och sålla. Och sedan vetenskapligt validera det urvalet.

Det håller Sven Bölte och hans kol legor på med. Det som tar form är en kärnversion av ICF, ICF core sets, anpas sad till just adhd. Forskarna vill få fram en kort- och en långversion av ett fråge formulär, där det kortare skulle kunna användas i till exempel skolan. En vision är att elever eller föräldrar fyller i det inför utvecklingssamtal eller skolstart. Lärare skulle sedan kunna ta del av summeringar som formuläret genererar. Detta skulle kunna göras på alla elever, inte endast de som har en diagnos.

Forskarnas mål är att varje lärare ska få bättre underlag i bedömningen av den klass de står framför. Anpassningar kan göras utifrån detta, ibland med hjälp av elevhälsan. Ett barn kanske får saker förklarade enskilt, ett annat kanske får hjälpmedel för att hålla tiden medan ett tredje kan få en särskild plats i klassrummet.

Vad beror adhd på?

Tvillingstudier från fera länder visar att vissa gener i kombination med vissa miljöfaktorer spelar roll för adhd. Genetiken, eller ärftligheten, spelar stor roll.

Det fnns fera riskgener som var och en för sig spelar liten roll för upp komsten av adhd.

De miljöfaktorer som är inringade handlar om

exponering för olika saker under fostertiden eller direkt efter förlossningen. Adhd är mycket vanli gare bland barn som har fötts mycket eller extremt mycket för tidigt och barn som har låg, mycket låg eller extremt låg födelse vikt. Högt blodtryck hos mamman under gravidite ten samt havandeskaps förgiftning ökar också ris ken för adhd hos barnet. Detsamma gäller fetma och extrem fetma hos mamman liksom hypoty reos (underproduktion av sköldkörtelhormon) hos mamman.

Andra miljöfaktorer handlar om exponering för giftiga ämnen, där till exempel högre nivåer av bly i blodet hos ett barn ökar risken för att få en adhd diagnos. Även fat tigdom, stress och trauma ökar risken för adhd. Till exempel kan lägre familjeinkomst kopplas till ökad förekomst av adhd, liksom dödsfall i familjen. Vidare hör enterovirus ihop med en ökad risk för adhd.Källa: Internationellt konsensusuttalande från Word Federation of ADHD.

– Målsättningen är att hitta en undervisning som fungerar för alla, både elever och lärare. Redan i dag gör lärare individuella anpassningar i klass rummen. ICF skulle göra det möjligt att arbeta mer kontinuerligt och göra bedömningar på ett strukturerat sätt enligt en internationell standard. Det skulle kunna underlätta och öka preci sionen i de bedömningar som lärare gör redan i dag, säger Sven Bölte.

Han menar att ICF, som alltså ännu inte är tillgängligt i en adhd-anpassad version, skulle kunna användas även i till exempel arbetslivet och av social tjänsten. Det skulle också kunna använ das återkommande om samma individ, eftersom funktionsnivåer är dynamiska och påverkas av allt möjligt, från tillfäl liga sömndippar till förändringar i omgivningen och i livssituationen.-

Den som är nydiagnostiserad borde få en större genomgång, anser Sven Bölte.

– Inom andra områden, som ex empelvis ortopedin, är det självklart. Alla som får en viss typ av fraktur har inte samma behov av stöd och anpass ningar, trots att det rör sig om samma diagnos. Det är likadant vid adhd, säger han.-

EN MYCKET VANLIG insats vid adhd är att ge medicin. Ungefär 75 procent av svenska skolbarn med adhd påbörjar en läkemedelsbehandling, enligt Social styrelsen. -

I det konsensusdokument som nyligen presenterades handlar nära 50 av de 208 slutsatserna om läkemedel. Sammantaget är adhd-mediciner väl undersökta i välgjorda studier, som visar att de har få biverkningar och god efekt på adhd-symtom hos både vuxna och barn. Vissa läkemedel minskar även ångest och förbättrar förmågan att reglera känslor. Det fnns också belägg för att ungdomar som slutar ta sin

”Alla som får en viss typ av fraktur har inte samma behov av stöd och anpassningar, trots att det rör sig om samma diagnos. Det är likadant vid adhd.”

Kvinnliga könshormoner en joker vid adhd

Kan fuktuerande nivåer av kvinnliga könshormoner för värra adhdsymtom hos kvinnor?

Det vill forskare vid Karolinska Institutet undersöka.

Kvinnor är i genomsnitt drygt 23 år gamla när de får sin adhddiagnos. Det är nära fyra år senare än genomsnit tet för killar, som är dryga 19 år. Det visar en färsk svensk registerstudie som omfattar personer diagnostiserade mellan 2011 och 2021. Det be tyder att fickor går obehand lade under längre tid, vilket kan bädda för annan allvarlig ohälsa.

– Kring puberteten söker många tjejer med odiagnos tiserad adhd mycket vård. I journalen noteras ofta ång est, depression, ätstörningar och sexuella riskbeteen den, men adhd fångas mindre ofta upp, säger psykiatern Lotta Borg Skog lund, forskare vid institutionen för kli nisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt vid Uppsala universitet.

Fem år innan en adhddiag nos har kvinnorna betydligt fer sjukvårdsbesök och mycket högre läkemedels konsumtion än vad männen har fem år innan diagnos. Det gäller all sjukvård, även besök för kroppsliga besvär, och i hög grad för olika psykiatriska och smärtlindrande läkemedel.

Fem år efter di agnosen är mönstret detsamma – kvinnorna söker fortfarande mer vård och tar fer läkemedel än männen. Drygt fyra av tio

använder olika ångestdäm pare, nära femton procent tar smärtlindrande läkemedel. Endast specifkt adhdmedi cin är förskriven lika ofta hos båda könen.

Forskarna har olika för klaringar till kring vad detta kan bero på. En går ut på att sifrorna för kvinnor sannolikt omfattar främst dem som har mycket stora besvär av sin adhd eftersom sjukvården ti digare har haft svårt att fånga upp tillståndet hos kvinnor.

– Om vi undersöker samma sak om några år tror jag att vi kommer att se andra sifror, säger Lotta Borg Skoglund. En annan förklaring kan vara att vissa kvinnor inte blir tillräckligt hjälpta av sina adhdmediciner och därför har mer påtaglig samsjuklig het. Det är här resonemanget om könshormoner kommer in i bilden. Kan det vara så att vissa adhdsymtom förvärras av vissa kvinnliga könshor moner? Och kan det leda till toppar av symtom under perioden före mens och i samband med pubertet, för lossning och klimakterium?

Det sistnämnda är väl kända kliniska observa tioner, berättar både Lotta Borg Skoglund och gynekolo gen Helena Kopp Kallner, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. De berät tar också att många kvinnor med adhd säger att de inte

Kan det vara så att vissa adhd-symtom förvärras av kvinn liga könshormoner? Det vill forskarna undersöka.

mår bra av ppiller och har svårt att ta dem.

I studier håller de nu på att undersöka detta. De har redan visat att 16,8 procent av kvin nor med adhd får en förloss ningsdepression efter att ha fött barn, att jämföra med 3,3 procent i normalbefolkningen.

En annan studie visar att förekomsten av tonårsgravi diteter är mycket högre hos fickor med adhd, 15,2 pro cent jämfört med 2,8 procent i normalbefolkningen.

I en pågående studie un dersöks förskrivningsmöns ter av preventivmedel. Byte av ppillersort är väldigt van ligt, vilket talar för missnöje.

Men även hormonspiralen, som ut söndrar lokalt hormon inne i slidan, byts något oftare bort hos kvinnor med adhd än hos andra kvinnor. Pstav, som sätts in under huden, verkar dock inte bytas ut oftare än för andra kvinnor.

Det är ett annat mönster än vad gynekologerna brukar se. Vanligen brukar hormon spiral vara mer uppskattat än pstav, som kan ge små oregelbundna blödningar och problem med akne.

Men pstav har en annan hormonell sammansättning än vad andra hormonella preventivmedel har.

– En hypotes är att kvinnor

med adhd förbättras i sina symtom av att använda pstav och att de därför är beredda att acceptera de andra bi verkningarna. Vi vill undersö ka detta vidare, säger Helena Kopp Kallner.

En annan hypotes går ut på att vissa kvinnor med adhd behöver reglera dosen av adhdmedicin utifrån fas i menscykeln. Psykiatern Lotta Borg Skoglund berättar att hon har klinisk erfarenhet av att förskriva på det sättet och att det har hjälpt vissa kvin nor med adhd.

Forskarna planerar nu för en studie där kvinnor med adhd ska följas under fera år. I den

ska kvinnorna själva logga sina symtom genom att svara på frågor via en app, där de sam tidigt uppger var i menscykeln de befnner sig. Endast kvinnor som inte tar något hormonellt preventivmedel ska ingå, allt för att få en så ogrumlad bild som möjligt av hur adhd symtom fuktuerar under en opåverkad menstruationscy kel – eller under livets gång.

– Målet på sikt är att vi ska kunna ge kunskapsbaserade råd till kvinnor med adhd. Det kan handla om val av pre ventivmedel och vad de bör vara uppmärksamma under vissa perioder av livet, säger Helena Kopp Kallner.

På djupet Adhd

adhd-medicin får sämre betyg.

Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatis tik vid Karolinska Institutet, undersöker efekter av adhd läkemedel. Hans forskning har bland annat visat att när personer med adhd tar läkemedel, då minskar den risk för att dö i förtid som tyvärr är kopplad till tillståndet.

Det gäller alla undersökta dödsorsaker, men mest minskar risken att dö till följd av olyckor eller överdoser av alko hol eller droger. Ändå är det vanligt att personer med adhd väljer att avbryta behandlingen, framför allt unga vuxna.

DET ÄR OKLART varför många väljer att sluta med medicinen. En del kanske avstår på grund av biverkningar, där till exempel sömnproblem, aptitned sättning, magont och huvudvärk kan förekomma. Ett annat möjligt skäl kan vara rädsla för långsiktiga biverkningar. Där anser sig forskarna numera kunna ge lugnande besked. Risken för hjärt kärlsjukdom är förhöjd endast hos dem som tar högre dos än normaldosen under många år och det är svårt att säga om det beror på själva läkemedlet eller andra livsstilsfaktorer.

Det fnns skillnader mellan olika länder i hur många som väljer att sluta med sina mediciner. Danmark sticker ut i sammanhanget. I en studie visas att ett år efter diagnos tog drygt åtta av tio danska barn fortfarande sina läkeme del, efter fem år cirka hälften. Det är betydligt fer än i Sverige.

Adhd-medicin börjar verka kort efter insättande, med ganska omedelbar efekt på symtom. En möjlig förklaring till varför en del slutar med läkemedlen kan vara att de inte upplever symtom lindring. Det visar sig i så fall ganska snabbt. Adhd-medicin börjar verka kort efter insättande, med ganska ome delbar efekt på symtom.

Sverige och Danmark skiljer sig på fer sätt: i Sverige förskrivs läkemedlen till fer barn. Samtidigt som fer alltså avbryter sin behandling.

– En möjlig tolkning är att svenska läkare i vissa fall prövar att ge adhd medicin vid lindriga symtom för att se om det har efekt. Om det inte fung erar avbryts behandlingen och något annat prövas i stället, säger Zheng Chang.

Foto: Gunilla Sonnebring

Obehandlad adhd en kostsam historia Adhd kan vara livslångt och ha kraftigt negativ påverkan på livet. Men mognad spelar roll i sammanhanget. Ungefär hälften av de som får diagnosen som barn har påtagliga adhd symtom också i vuxen ålder.

Hur adhd påverkar den som har diagnosen varierar. Vissa vuxna lever ett bra liv med sin adhd, andra brottas med mycket stora svårigheter.

– Det här är ett svårt budskap att få fram inom ett område som är så tyngt av övertygat tyckande. Adhd ska inte förminskas till omognad som växer bort, men det är heller inget som är bestående hos alla individer. I vår forsk ning ser vi att adhd kan ge livslånga, allvarliga konsekvenser, säger

Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och an knuten forskare vid in stitutionen för medicinsk epidemiologi och biostatisk, Karolinska Institutet.

lågutbildade personer med adhd än hos personer med motsvarande utbildningsnivå utan diagnos. Det påver kar inkomstnivåerna.Även risken att bli dömd för ett brott är högre hos personer med adhd än i övriga befolkningen. Det gäller också risken att fastna i beroenden av tobak, alkohol, droger eller spel.

De studier han pratar om visar att personer med adhd som grupp har en betydande samsjuklighet. Förekomst av autism är så vanligt att begreppet AuDHD, samtidigt förekomst av adhd och autism, börjar etableras. Andra van liga psykiatriska diagnoser är depression och ångest, men även somatisk samsjuklighet är vanligt. Till exempel är vissa autoimmuna sjukdomar samt fetma och typ 2diabetes vanli gare hos personer med adhd.

Skolprestationen kan också påverkas av adhd vilket senare refekteras i möjligheterna på arbetsmarknaden. Men perso ner med adhd kan ha det tuft i yrkeslivet oavsett utbildnings nivå – arbetslöshet och svårig het att behålla en anställning är vanligare hos både hög och

exempel tidsuppfattning och vardagsstruktur.

Sammantaget visar detta att adhd kan ska pa ett stort personligt lidande – och vara fruktansvärt dyrt för samhället. Rader av studier bekräftar detta. Enligt dansk forskning är genomsnittlig kostnad för en person med adhd är cirka 16 000 euro per år. Då inkluderas sjukvård och sysselsättningsförluster. Om även socialbidrag räknas in stiger sifran till årliga 23 000 euro per individ.

Många av de här riskerna sjunker vid behandling där läkemedel är en viktig del vid allvarlig adhd. Men mediciner ska kombineras med andra in satser, enligt de nationella rikt linjer som uppdaterades i mars 2024. Så kallad psykoeduka tion, det vill säga utbildning om den egna eller en närståendes funktionsnedsättning, lyfts fram. Andra inslag kan vara olika psykologiska insatser, som kan hjälpa personer med adhd med till exempel plane ring eller känslohantering. Det fnns också olika hjälpmedel att ta till för att förbättra till

Tatja Hirvikoski, fors kare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, undersöker olika stöd till vuxna med adhd. Hon är en av dem som har tagit fram sajten Föräldrar med adhd, som ligger på patientfören ingen Attentions hemsida. Där varvas intervjuer med forskare med berättelser från personer med adhd, uppbyggt kring tre större teman: ilskereglering, vardagskaos och acceptans.

– Informationen på sidan är evidensbaserad. Vi vet från samtal med föräldrar och även från forskning att dessa ämnen är efterfrågade av målgrup pen. Vi vet också att det har be tydelse att få lyssna på andra som man delar erfarenheter med. Det ökar tron på den egna förmågan och minskar stigma, säger Tatja Hirvikoski.Hon tycker att arbetslivet är det samhällsområde som är minst inkluderande för perso ner med adhd.

– Det är ett enormt resurs slöseri. Det fnns väldigt många personer med adhd som har otroligt mycket att ge. Här fnns energi och kraft och kreativitet och brainpower men sämre förmåga att han tera tid och planera. Men det är saker som går att komma runt. Vi behöver arbetsgivare som vill och vågar förstå det. Allt annat är samhällsekonomiskt dumt och leder till lidande för personer med adhd, säger Tatja Hirvikoski.

Foto: Gunnar Ask, Martin Hammar

Personer med adhd kan uppleva stora utmaningar i yrkeslivet.

Mellan 4-14 oktober bjuder Nobelprismuseet tillsammans med samarbetspartners över hela Stockholm in dig att fra och förstå årets Nobelpriser genom inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda. Så knäcker vi koderna är ett av dessa event. nobelcalling.se

Så knäcker vi koderna

- om sökandet efter ny kunskap

Var med vid ett samtal om vad som förenar forskare som knäcker historiska chiffer, dagens digitala chiffer och hittar mutationer i våra gener – liksom om fascinationen för vetenskapliga utmaningar. Medverkar gör forskarna Richard Rosenquist Brandell, Karolinska Institutet, Beáta Megyesi, Stockholms universitet och David Olgart, Kungliga Tekniska högskolan. Moderator är Cissi Askwall, Vetenskapsrådet.

Datum: Måndagen den 7 oktober

Tid: Kl. 16.00-17.00

Plats: Nobelprismuseet, Stor torget 2, Stockholm

Anmäl dig via QR-koden:

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Rabies är en virussjukdom som överförs från djur till människor. Under de senaste 40 åren har två personer dött i rabies i Sverige, båda hade smittats via hundbett utom lands.

/ Redaktionen

Vilken sjukdom är värst?

Vilken är den hemskaste sjuk domen?/Mahmoud

Svar Jag har funderat och även frågat kollegor. Det är inte så enkelt att avgöra men man skulle kunna se på det utifrån 1) hur dödlig sjukdomen är, 2) grad av lidande och 3) om den är mytomspunnen. Utifrån detta har rabies korats som den hemsk aste sjukdomen. Den är i stort sett hundra procent dödlig efter sym tom om man inte får motgift och den ger de hemskaste symtom, den drabbade får svår ångest, tuggar fradga och blir som vild. Trots att vaccin fnns är det fortfarande runt 70 000 som dör varje år.

/ Johan von Schreeb

Professor i katastrofmedicin

Tack för din fråga, du får en fn vattenfaska hemskickad.

Aj!

En fråge ställare önskar sig bättre läke medel mot smärta.

Kan smärta stängas av?

En del människor kan känna beröring men inte smärta. Kan man stänga av den funktionen också hos ”friska” människor för att lindra smärta?

/Anna Maria

Svar Man har hittat förändringar i en handfull olika gener som leder till medfödd okäns lighet för smärta. Genförändringarna är mycket ovanliga och det är därför väldigt ovanligt att inte kunna känna smärta. Dock har kunskapen väglett ut vecklandet av nya sorters läkemedels-

kandidater. Men de festa har tyvärr inte haft någon smärtlindrande efekt när de testats i människa eller så har biverk ningarna varit för svåra. Efter många år av misslyckanden fnns det nu lite hopp.Ett amerikanskt läkemedelsföretag rapporterade i början på året framgång i två så kallade fas 3 kliniska prövningar där god smärtlindrande efekt och få biefekter kunde påvisas vid behandling av akut smärta efter kirurgi.

/ Patrik Ernfors

Professor i vävnadsbiologi

Hur fungerar genterapi?

Jag vet att man kan manipulera en gen för att få önskad funktion och sedan spruta in den, men hur kan det fungera? I kroppen har ju ma joriteten av cellerna den ”felaktiga” gamla genen och både de nya och de gamla cel lerna delar sig, borde då inte de gamla generna behålla kontrollen?/Mats Linde

Svar En genetisk sjukdom uppvisar antingen recessiv eller dominant nedärvning. Vid den recessiva formen saknas ett fungerande anlag. Vid den dominanta formen fnns både ett friskt och ett sjukt anlag, men det är ändå det dominanta sjukdomsgenen som styr. Fram tills nyligen innebar genterapi att ett friskt anlag tillförs, vilket kan ha efekt när ett fungerande anlag saknas. Man behöver då inte göra sig av med den ”felaktiga” gamla genen. Tekniken har med framgång använts för att behandla till exempel ärftliga im munbristsjukdomar och blödarsjuka. Problemet är att om den tillförda genen integreras i genomet kan det ske lite var som helst, vilket inte är optimalt och kan leda till biverkningar.Efter upptäckten av gensaxen (CRISPR-Cas9) blev det däremot möj ligt att söka upp och reparera defekta gener, så kallad genredigering, och ny ligen har sådan terapi för blodsjukdo marna sicklecellanemi och talassemi godkänts i USA och EU. Genredigering fungerar då både för recessiv och dominant nedärvd sjukdom.-Utmaningen för all genterapi är ändå, som du är inne på, att nå de sjuka cel lerna. För blodsjukdomar underlättas det av att man kan isolera stamceller och behandla dem utanför kroppen. Alla nybildade blodceller härstammar sedan från dessa behandlade stamcel ler. Sjukdomar i levern kan behandlas via blodet med hjälp av exempelvis terapeutiska virus eller oligonukleoti der, små bitar av RNA eller DNA, som leveransmetod. Nya metoder utveck las också för att kunna behandla celler i fer organ.-/ C. I. Edvard Smith

Professor i molekylär genetik

Har färgblinda sämre synskärpa?

Jag undrar om det fnns ett sam band mellan färgblindhet och andra synfel. Om jag har förstått det rätt så möjliggörs färgseendet av tapparnas förmåga att uppfatta ljusets frekvens. Men tapparna kan även uppfatta ljusets intensitet. Så, om man lider brist på en eller fera typer av tappar, påverkar det i sin tur hur skarpt man ser?/ Josefn

Svar Färgseendet beror som du säger på att vi har tre typer av färgkänsliga synceller, tappar, som antingen reagerar som mest på rött, grönt eller blått ljus. Blandningen av nervsignalerna från dessa tre tapp typer och bearbetningen av signalerna från dem gör att vi människor kan skilja på upp till 1 miljon olika färgnyanser. Vid färgsvaghet har man ett minskat antal

tappar av en sort och man har då svårare att uppfatta en viss färg. Det vanligaste är att den som är färgsvag lätt blandar samman rött och grönt.

Ett minskat antal tappar leder ofta också till en försämrad synskärpa. Vid till exempel makuladegeneration (”gulafäckensjukan”) förlorar man tappar och synskärpan blir sämre. Men både synskärpan och färgseende är mycket beroende av bearbetningen av nervsignalerna i både näthinnan och i synhjärnan vilket gör att även om man är färgsvag så minskar synskärpan bara ganska lite. Vid sjukdomar där man helt saknar tappar och därmed är färgblind har man dock också en kraftigt försäm rad synskärpa.

/ Jan Ygge

Professor emeritus i oftalmiatrik

Är extra kilon bra för skelettet?

Jag har fått höra att det är bra att ha några kilo extra när man åldras för att belasta skelettet – stämmer det? /Viktoria

Svar Ja, det stämmer bra. De som är mycket magra med ett kroppsmasseindex (BMI) på under 20 kg/m2 blir ofta mer bensköra när de blir äldre. Lite extra fett skyddar skelettet på två olika sätt. Dels ger en liten fettkudde på till exempel höften skydd rent mekaniskt vid fall. Dels produceras små mängder östrogen i fettväven, vilket har be tydelse för att motverka osteoporos, benskörhet, speciellt efter menopaus då kvinnorna drabbas av östrogen bortfall. När BMI ökar, ökar samtidigt halten av östrogen i fettvävnader. Så ur skelettperspektivet är det positivt att inte vara alltför mager.

/ Helena Salminen

Docent/lektor i allmänmedicin

Skelettet i dig tar gärna skydd av fettet.

Fråga och vinn!

Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Bästa frågan får en present. Skicka din fråga till:medicinskvetenskap@ki.se

Ser du rött?

Ser du skarpt?

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

En ny studie ger hopp om att kunna behandla en ovanlig sjukdom som kan leda till hjärnskada eller död hos foster.

Nytt läkemedel förhindrar svår sjukdom hos foster och nyfödda

GRAVIDA KVINNOR KAN i vissa fall bilda antikroppar av typen immun globulin G (IgG) som angriper de röda blodkropparna hos fostret i livmodern. Fostret och det nyfödda barnet kan då drabbas av en ovanlig sjukdom kallad HDFN (Hemolytic Disease of the Fetus and Newborn). Det kan leda till svår blodbrist, allvarlig gulsot hos det nyfödda barnet och i värsta fall hjärnskada eller död. -

De skadliga IgG-antikrop parna från modern transporte ras via moderkakan till fostrets blodcirkulation med hjälp av en receptor kallad FcRN. Nipoca limab, ett nytt läkemedel som just nu -

testas, men som ännu inte är godkänt, blockerar denna receptor och förhindrar därmed transporten av antikroppar till fostret samt minskar halterna av IgG i moderns blodcirkulation.

Nu visar en multinationell studie på ett litet antal riskgraviditeter att läkemedlet kan förhindra och mildra sjukdomsförloppet utan att orsaka allvarliga biverkningar hos kvinnan eller barnet. Forskaren Eleonor Tiblad har lett den svenska delen med patienter från Karolinska Uni versitetssjukhuset – ett av få sjukhus i världen som behandlar svår HDFN.

– Det här är ett stort framsteg efter som behandlingen av svår HDFN hittills har bestått i upprepade blodtransfu sioner till fostret under graviditeten. Det är ett invasivt och riskfyllt ingrepp som kan leda till att fostret dör. Efter födseln krävs dessutom ofta neonatal intensivvård, blodbyte och upprepade blodtransfusioner, så det är väldigt värdefullt med ett läkemedel som kan förebygga det, säger Eleonor Tiblad, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Totalt inkluderades 13 gravida kvin nor från åtta medicinska centrum i världen. Alla hade en sjukdomshistoria av mycket svår HDFN i tidigare gravi diteter och behandlades med nipoca limab från graviditetsvecka 14 till 35. Kvinnor och foster övervakades noga och barnen följdes till två års ålder.

Läkemedlet var inte förknippat med någon ökad risk för svåra infektioner eller immunologiska komplikationer. Resultaten visar att sex av barnen ( 46 procent) varken behövde blodtransfu sioner under fosterlivet eller nyfödd hetsperioden, vilket aldrig inträfar i jämförbara graviditeter. I de fall trans fusioner behövdes under graviditeten så uppstod blodbristen fera veckor senare än förväntat, när det kan utföras med betydligt lägre risker. Sju av fostren ( 54 procent) passerade graviditetsvecka 32 utan behov av blodtransfusion. Ett foster dog till följd av komplikationer av en blodtransfusion.

– Det är glädjande att 12 av 13 barn överlevde eftersom överlevnaden bara är omkring 38 procent vid jämförbara graviditeter. Dessutom var det betydligt färre barn som föddes för tidigt, säger Eleonor Tiblad.

En mer omfattande randomiserad placebokontrollerad fas 3-studie är nu påbörjad.

Nipocalimab in Earlyonset Severe

Hemolytic Disease of the Fetus and Newborn

Moise Jr. KJ, Ling LE, Oepkes D, Tiblad E, Verweij EJT, Lopriore E, Smoleniec J, Sachs UJ, Bein G, Kilby MD, Miller RS, Devlieger R, Audibert F, Emery SP, Mark ham K, Norton ME, OcónHernández O, Pandya P, Pereira L, Silver RM, Windrim R, Streisand JB, Leu JH, Mirza A, Smith V, Schwartz LB, Tjoa ML, SaeedKhawaja S, Komatsu Y, Bussel JB, for the UNITY Study GroupNEJM augusti 2024

enmark tin St ges, Mar tty Ima to: GeoF

Klipp minskar risken för svår

förlossningsskada

RUNT FEM PROCENT av alla först föderskor i Sverige som genomgår en vaginal förlossning drabbas av sfnk terskada, då delar av eller hela änd tarmens ringmuskel skadas. Störst är risken hos förstföderskor som behöver hjälp med sugklocka, cirka 11 procent. Det kan ge bestående svårigheter att hålla tätt samt samlivsproblem.

I en ny studie gjord vid fera svenska sjukhus såg forskare att snedklipp som läggs i slidöppningen ner mot mellan gården när barnets huvud syns mins kade risken för sfnkterskada med i ge nomsnitt 53 procent hos förstföderskor som förlöstes med sugklocka. Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ förlossningsupplevelse, förlängd vårdtid eller fer komplikationer. Däre mot var risken för olika sårkomplikatio ner drygt dubbelt så hög.

– Snedklipp väcker mycket känslor ef tersom det historiskt ibland använts utan kvinnans samtycke. I Sverige har vi varit ganska restriktiva med metoden eftersom det har saknats evidens. De här resultaten kan påverka förlossningsvården, säger Sophia Brismar Wendel, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, och överläkare vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus.

Lateral episiotomy or no episiotomy in vacuum assisted delivery in nulliparous women (EVA): multicentre, open label, randomised controlled trial Bergendahl S, Jonsson M, Hesselman S, Ankarcrona V, Leijonhufvud Å, Wihlbäck AC, Wallström T, Rydström E, Friberg H, Kopp Kallner H, Brismar Wendel S The BMJ juni 2024

En nanorobot minskar tumör tillväxten hos möss.

Nanorobot

med dolt vapen dödar cancerceller

EN FORSKARGRUPP vid Karolinska Institutet har tidigare tagit fram struk turer som har förmågan att organisera så kallade dödsreceptorer på cellers yta, vilket leder till att cellen dör. Struk turerna uppvisar sex peptiper (kedjor av aminosyror) som är ihopsatta i ett hexagonalt mönster.-

– Om man skulle ge det som ett läkemedel skulle det urskillningslöst börja döda celler i kroppen. För att komma runt det problemet har vi gömt vapnet inuti en nanostruktur byggd av DNA, berättar Björn Högberg, professor vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, som lett studien.

Nu har forskarna skapat en ”döds-switch” som aktiveras under rätt förhållanden. Nyckeln är det låga pHvärdet, alltså den sura mikromiljö, som vanligtvis uppstår runt cancerceller och som aktiverar nanorobotens vapen.

– Vi har lyckats gömma vapnet på ett sådant sätt att det bara kan exponeras i den miljö som fnns i och i närheten av en solid tumör. Det gör att vi har skapat en slags nanorobot som specifkt kan rikta sig mot cancerceller och ta död på dem, säger Björn Högberg.

Snedklipp i underlivet kan i vissa fall minska risken för sfnkter skada.

I möss med bröstcancertumörer uppnåddes en 70-procentig minskning av tumörtillväxten jämfört med möss som fck en inaktiv variant av nano roboten. -

A DNA Robotic Switch with Regula ted Autonomous Display of Cytotoxic Ligand Nanopatterns

Wang Y, Baars I, Berzina L, Rocamonde Lago I, Shen B, Yang Y, Lolaico M, Waldvogel J, Smyrlaki I, Zhu K, Harris RA, Högberg B

Nature Nanotechnology juli 2024

Fler nya topp publikationer -

Ökad risk för dödsfall under gra viditet för kvinnor med epilepsi -

Risk of perinatal and maternal mor bidity and mortality among pregnant women with epilepsy -

Razaz N, Igland J, Bjørk MH, Joseph KS, Werenberg Dreier J, Gilhus NE, Gissler MDM, Lei nonen MK, Zoega H, Alvestad S, Christensen J, Tomson TJAMA Neurology augusti 2024

Nytt test upptäcker fer fall av livmoderhalscancer

Cervical cancer screening using DNA methylation triage in a real-world population

Schreiberhuber L, Barrett JE, Wang J, Redl E, Herzog C, Vavou rakis CD, Sundström K, Dillner J, Widschwendter M -

Nature Medicine juni 2024

Robotars känsel kan bli lika snabb som människans

Spike timing–based coding in neuromimetic tactile system enables dynamic object classifcation

Chen L, Karilanova S, Chaki S, Wen C, Wang L, Winblad B, Zhang SL, Özçelikkale A, Zhang ZB

Science maj 2024

Kroppslig ”faskpost” levererar målriktad cancerbehandling

Antibody-displaying extracellular vesicles for targeted cancer therapy Wiklander OPB, Mamand DR, Mohammad DK, Zheng , Wiklan der RJ, Sych T, Zickler AM, Liang X, Sharma H, Lavado A, Bost J, Roudi S, Corso G, Lennaárd AJ, Abedi-Valugerdi M, Mäger I, Alici E, Sezgin E, Nordin JZ, Gupta D, Görgens A, EL Andaloussi S W -

Nature Biomedical Engineering maj 2024

Infammatorisk tarmsjukdom kan öka risken för hjärtsvikt

Risk of heart failure in infammatory bowel disease: a Swedish population based studySun J, Yao J, Olén O, Halfvarson J, Bergman D, Ebrahimi F, Rosengren A, Sundström J, Ludvigsson JF

European Heart Journal maj 2024

Aktuellt på KI

För fer tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender

VÄRLDSKÄNDIS

Fotografen Lennart Nilsson arbetade i många år på Karolinska Institutet. I en ny permanent utställning på universitetets campus Solna visas hans mikro skop och fera av hans bilder.

Aktiviteter med Karolinska Institutet

MÅN TILL FRE

Utställning: Art in Science – Science in Art. Lennart Nilsson och KI

Här visas bland annat ett av de elektronmikroskop den kände fotografen Lennart Nilsson använde sig av och ett urval av de tusentals fotografer han tog. En del av utställningen fokuserar på den historia som hans bilder knyter an till, med föremål och bilder från 1600-talet och framåt, ur KI:s och Hagströ merbibliotekets samlingar.När: Utställningen har öppet kl 9–15 på vardagar. Var: Administrationshuset, Nobels väg 5. För att boka guidad visning, maila olof.ljungstrom@ki.se

17 SEP

Föredrag: Historiska perspektiv på dödshjälp Debatten om döds

hjälp har pågått sedan slutet av 1800-talet. Anna Tunlid är docent i idé- och lärdomshis toria vid Lunds universitet, och tar här upp några av 1900-ta lets mest uppmärksammade debatter om dödshjälp.

När: 17 september kl 18.

Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus.

Anmälan: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se eller 070-555 27 36. Förfriskningar serveras. Medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr.

Verkstad: Måla lakto baciller i akvarellIna Schuppe Kois tinen är forskare på Karolinska Institutet och akvarellmålare. Under hen nes ledning får du lära dig om laktobaciller – enligt Ina superhjältar i en frisk vagina –och samtidigt måla av dem.När: 18 september kl 18. Verksta den hålls även 16 oktober.Var: The Cell, i kvarteret Forska ren, Hagastaden i Stockholm. -

SEP

ställ dina frågor till experter. Forskarfredag vänder sig till elever i åk 9 och gymnasiet.

När: 27 september kl 9–16. Var: Huvudarena är AlbaNova universitetscentrum och Veten skapens Hus. -

Seminarium : Unga i allvarlig kriminalitet Ungdomar i kriminel la miljöer använder ofta droger, vilket tillsam mans med våld gör vardagen farlig både för dem själva och för andra. Välkommen till ett samtal om de riskfak torer som driver unga in i kriminalitet. Medverkande: Niklas Långström, docent och överläkare, Ida Mälarstig, psykolog och doktorand och Johanna Sollerman, brottsfö rebyggande strateg i Örebro kommun. Samtalet leds av forskaren Karolina Sörman.--

20

SEP

Utställning: Forskarfredag Möt forskare från bland annat Karo linska Institutet, upptäck ny teknik, experimentera och -

SEP

När: 20 september kl 13–14:30.

Var: Zoom.

Mer information och anmälan: ki.se/kalender

Populärvetenskap ligt event: Upptäck din biologiska ålderDin biologiska ålder kan vara 10–20 år yngre än din kronologiska ålder – och

OK 9 T

säga mer om din hälsa och uppskatt ade livslängd. Men vilken biologisk ålder har du – egentligen? Och hur kan du hålla dig biologiskt ung? Kom och mingla med forskare, upplev utställningar och samtal om hur biologisk ålder påverkar livslängden. Medverkande forskare är

Sara Hägg, Peter Stenvinkel, Karin Modig och John Axels son, samtliga vid Karolinska Institutet. Moderator är Fritte Fritzson, komiker och pro gramledare.

När: 9 oktober kl 17:30-19:30.

Var: The Cell, i nybyggda kvar teret Forskaren i Hagastaden i Stockholm. -

Mer information och anmälan, se ki.se/kalender

16 OKT

Verkstad, andra tillfället: Måla laktobaciller i akvarell

Ina Schuppe Koistinen är fors kare på Karolinska Institutet och akvarellmålare. Under hennes ledning får du lära dig om laktobaciller – enligt Ina superhjältar i en frisk vagina –och samtidigt måla av dem. -

När: 16 oktober kl 18.

Var: The Cell, i kvarteret Forska ren, Hagastaden i Stockholm.

Badarna i Stock holm: Ett ämbetes uppgång och fallCharlotta Forss, biträdande lektor i historia vid Södertörns högskola, berättar om fera av de indi vider som drev badstugor i Stockholm från sent 1500-tal till tidigt 1800-tal. Badare utgör en ofta förbisedd grupp hälsoutövare, men när vi tittar närmare på deras roll i Stockholm under tre sekler framträder en ny bild av för änderliga ideal och praktiker kring hälsa.-

NOV

När: Torsdag 14 november kl 18. Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus. Anmälan före tisdag 12 november via info@hagstromerbiblioteketsvanner.se eller 070-555 27 36. Förfriskningar serveras. Medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr. vensk to: Camilla S

Endast 12 procent av barnen sade sig aldrig tycka att deras föräldrar var pinsamma, enligt en studie. Michael Einhorn om sin pappa: ”När jag presenterade min nya f ickvän kallade han henne för min före detta fickväns namn”.

Förälder? Så här

ska du inte göra

Handbok i (miss)lyckat föräldraskap Stefan Einhorn och Michael Einhorn (Natur & Kultur)

DE FLESTA FÖRÄLDRAR vill verkligen vara bra föräldrar. Och de festa föräldrar känner nog med jämna mellanrum att de misslyckas. Stefan Einhorn, författare och professor vid Karolin ska Institutet, menar att han hade kunnat vara en mycket bättre förälder, och anser därför att hans föräldraskap är ett misslyck ande. Det berättar han i en ny bok, som han har skrivit tillsam mans med sin yngste son Michael Einhorn. Här beskriver de föräldraskapets och ”barnaskapets” möjligheter och omöjligheter med både humor och allvar och i viss mån med referenser till forskning. Det kan ju fnnas många skäl till varför man kan lyckas sämre som förälder, som rastlöshet, psykisk ohälsa eller husreno veringar. I boken refereras till en amerikansk studie av föräldrar till skolbarn som visade att de i genomsnitt hade 23 upplevelser av skuld per vecka.

- De vanligaste skälen var utbrott av ilska, för lite lek med barnen och att inte vara hemma tillräckligt mycket. Men det fungerar inte att spela glad. Forskning visar också att döljandet av känslor kan ha negativa konsekvenser i form av för sämrad kommunikation och minskad känslomässig värme i relationen. Och att överbeskydda är inte heller bra, det kan ge barnet sämre självförtroende och ökar risken för ångest och oro, säger Stefan Einhorn.

Är du en förälder som nu tycker att det känns lite jobbigt? Kanske kan det hjälpa att läsa en hel bok om alla möjliga fel du förhoppningsvis ändå lyckats undvika i ditt föräldraskap. Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

I Nobels hemliga tjänst Göran K. Hansson Fri Tanke

I arbetet med att ta fram den mest välför tjänta mottagaren av Nobelpriset fordras ett antal egenskaper: diskretion, nog grannhet och ett öppet sinne. Men det kräver även omfattande läsning på kammaren, långa diskussioner i slutna rum, hemliga telefonsamtal, busringningar, egensinniga akade miker och en och annan bankett i Stockholms stadshus. Detta enligt en ny bok av Göran K. Hansson, läkare och professor vid Karolinska Institutet, som på olika sätt deltagit i arbetet med att dela ut Nobelpris sedan 1997. Boken kommer ut i september 2024.

Podcasttips!

Podcast: Loppet är inte kört – Träning och kondition

Programledare: Helena Wallin och Susanna Wallin

Utkommer: Varannan vecka För vem? För dig som är särskilt intresserad av träning, konditions idrott, löpning eller sport. Med en bakgrund inom medicin, forskning och elitidrott – och med en passion för löpning och tennis – utforskar forskaren och läkaren Helena Wallin vid Karolinska Institutet, tillsam mans med sin syster aktuarien Susanna Wallin hur träning, hälsa och prestation hänger ihop. De intervjuar idrottare och experter och djupdyker i träningsfysiologiska fenomen. Här fnns till exempel avsnitt om elitträning under små barnsåren, veteranVM och kön och prestation.

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Pontus Höök

Han vill se unga forskare växa

Nobelpristagaren Torsten Wiesel brinner för att förbättra förutsättningarna för unga forskare. Den 3 juni fyllde han 100 år.

Namn: Torsten Wiesel

Bor: Föddes 1924 i Uppsala och fyttade till USA 1955. Delar i dag sin tid mellan New York, San Francisco och Stockholm

Gör: Är aktiv inom olika styrelser och är vetenskaplig beskyddare av Sveriges Unga Akademi, vilken han var med att skapa.

Torsten Wiesel studerade till läkare och inledde sin forskarkarriär vid Karolinska Institutet där han sedan några år är he dersdoktor. År 1981 fck han Nobelpriset tillsammans med David Hubel för deras upptäckter om hur hjärnan visuellt upp fattar världen omkring oss, vilket bland annat har fått betydelse för behandling av barns synproblem och som har stimu lerat utvecklingen av AI.

– Jag spenderade fera år i olika labo ratorier men viktigast var mina 20 år av samarbete med David Hubel. Vi gjorde alltid experimenten själva från början till slut. Det gav oss nya idéer till framtida experiment, sa Torsten Wiesel på ett se minarium om hur man skapar en kreativ forskningsmiljö som hölls på Karolinska Institutet i juni.

Här ser Torsten Wiesel en skillnad mot hur forskning bedrivs idag, där forskar gruppsledare inte alltid gör experiment själva utan ibland fungerar mer som ”vetenskapliga managers” i stora labo ratorier.

Torsten Wiesel är förutom för sina forskningsinsatser känd som en bety delsefull vetenskaplig ledare och för sitt engagemang för mänskliga rättigheter och fred. Han var under nästan tio år rektor för amerikanska Rockefeller University, en institution som sedan den grundades 1901 har varit asso cierad med 26 Nobelpristagare.

En nyckel till att skapa en krea tiv forskningsmiljö är enligt Torsten Wiesel att forskningen ges långsiktiga resurser. Han betonar också vikten av att den äldre generationen släpper fram de mest lovande unga forskarna och att deras idéer får förutsättningar att växa.

– Jag säger ibland att jag är en ”far mer”, som försöker få saker att växa. Det ordet passar verkligen bra inom vissa delar av vetenskapen, sa Torsten Wiesel.

Välkommen till KI Alumni

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna

Kontakt

bokning-aulamedica@ki.se

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer

• Toppmodern teknik

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Stora utställningsytor

• Fina foajéer för mingel

• Restauranger och café i huset

Medicinsk Vetenskap nr 3 2024

Ung

insidan

Är ålder bara en siffra?

Framsteg

I fokus

Möt forskarna

På djupet:

Adhd

Alltid i MV

№3—2024

Cecilia Odlind: P

Medarbetare i detta nummer

KI Lifestyle4Health network

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Det senaste inom medicinsk forskning

Nytt test kan avslöja dopning hos fer kvinnor

Kognitiv

Luftföroreningar står för en stor del av dödsfallen i Indien

KOL­gener viktiga för lungfunktion

AI­modell kunde

Fakta till fkat

En kopp kafe påverkar oss olika

Bra mot vissa sjukdomar

BRA FÖR NERVERNA

Kafets baksidor

”En guldgruva för forskare”

Reservdelar Kroppen runt

Besvärliga körtlar

Portionspåse

Det räcker med en

Tvångsvård ifrågasätts i ny avhandling

Robotdjur vanligt

Personer i koma kan vara medvetna

Vem tål vad i dag?

”Allerginkan göra dig väldigt trött”

Tre forskare Allergier

JON R KONRADSEN

”Inte konstigt att bli rädd av jordnötsdoft”

”Drick när du känner dig törstig”

Viktigt med vätska vid värme

Biologiskt

gammal är

Nyfken på Biologiskt åldrande

2 x fakta om biologisk ålder

Nyfken på Biologiskt åldrande

Vem blir 100 år?

Medicinvetarna

Stöd forskningen på Karolinska Institutet

Han vill förstå ditt immunsystem

immunsystem

FORSKARSJÄL

En skarpare bild av adhd:

U

Samma symtom kan yttra sig olika

”Medicinen gav mig en ny verklighet”

På djupet Adhd

Så knäcker vi koderna

Vilken sjukdom är värst?

Kan smärta stängas av?

Hur fungerar genterapi?

Har färgblinda sämre synskärpa?

Är extra kilon bra för skelettet?

Fråga och vinn!

Nytt läkemedel förhindrar svår sjukdom hos foster och nyfödda

Klipp minskar risken för svår

förlossningsskada

Nanorobot

med dolt vapen dödar cancerceller

Fler nya topp publikationer -

Aktuellt på KI

Aktiviteter med Karolinska Institutet

20

Förälder? Så här

ska du inte göra

FLER BOKTIPS

Podcasttips!

Han vill se unga forskare växa

Välkommen till KI Alumni

Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica

KOLgener viktiga för lungfunktion

AImodell kunde