Vård i stället för fängelse – så funkar det
PSYKIATRIPROFESSORN
” Vi behöver bli bättre på att förutsäga självmord”
I FOKUS Sorg och stress kan ge brustet hjärta
Varärvaccinetmotvinterkräksjukan?
En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3
September 2023
Pris: 50 kronor
Allt du
vill veta om äckel, kväljningar och kräkningar
Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.
Nytt avsnitt varannan onsdag!
Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna
Följ oss också på Instagram.
Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.
Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.
Ditt bidrag gör skillnad!
Bild: Martin Stenmark, Peter Gehrman, Johannes Frandsen, Getty Images
7 Bra att vara på samma våglängd
10 ChatGPT i medicinens tjänst
13 Cannabis ersatte inte alkohol hos unga
15 Anatomiska mästerverk samlade
16 Tre patienter: De ska göra forskningen mer relevant
22 Stressade kvinnor i riskzon för brustet hjärta
24 Tuggummi, akupressur, vaccin. Allt för att stoppa illamåendet!
28 Christian Rück: Så kan precisionen vid suicidriskbedömning bli bättre
50 Ögonblicket: Mattias Öberg om om en aha-stund på KB
32 Många intagna behöver hjälp för att kunna hantera sin vardag
35 Sten Lundin brände upp sin lägenhet – vården fck honom på fötter
37 Forskare: ”Vårdtiderna är längre än man tidigare trott”
41 Så kan man lättare bedöma vem som löper risk att begå våldsbrott
Långvarigt. Vårdtiden inom rättspsykiatrisk vård är i snitt 7,5 år.
Samhällsdebattör. ”Många forskare är rädda för att uttala sig ofenligt, även jag har varit det”, säger professor Christian Rück som numera då och då sticker ut hakan.
Hjärtlig. Per Tornvall har forskat om brustet hjärta i 20 år.
Kunnig. Patient Melika Kefalas erfarenheter kan förbättra forskningen.
Nitratrikt. Gasen NO är en biologisk mångsysslare.
an forskning starta med en rap? Javisst. När forskare vid Karolinska Institutet mätte utandningsluften från en försöksperson som plötsligt lade av en rejäl efter maten-rap såg de att den var ovanligt rik på gasen kväveoxid, NO. NO har visat sig ha en rad biologiska funktioner i kroppen, kunskaper som genom åren har lett till exempelvis läkemedel som ger erektionshjälp, diagnostik vid astma och andningshjälp för nyfödda. När forskarna nu även kunde visa att nitrat från kost kan omvandlas till NO av munbakterier, förstod man att kosten kan användas för att påverka kroppen. Till exempel kan den nitratrika drycken rödbetsjuice minska musklers syreförbrukning och öka deras styrka, något som ut nyttjas av idrottare för att öka prestationsförmågan.
Rap-berättelsen kommer från Jon Lundberg, professor i gasers fysiologi vid Karolinska Institutet, som forskat om NO i decennier. Som vanligt ser man tydligare vad forskning kan åstadkomma om man zoomar ut och tit tar under ett längre tidsperspektiv, något som vi regelbundet ämnar illus trera under Medicinsk Vetenskaps vinjett Tidslinjen. Läs Ola Danielssons intressanta berättelse om NO-forskningens utveckling på sidorna 20-21.
Men forskning kan också starta med ett patientmöte. För professor Per Tornvall var det en stressad mellanchef som kom in med klassiska sym tom på hjärtinfarkt men med friska kranskärl. Sedan dess har han ägnat sin forskning åt att ta reda på mer om dessa patienter, oftast medelålders kvinnor. Det har visat sig att stark stress och svår sorg kan orsaka sym tomen på det som kallas brustet hjärta. När han för 20 år sedan började intressera sig för fenomenet var det i praktiken helt okänt. Nu fnns diagnostik och behandling på gång och förändrade riktlinjer ska testas i vården i Stockholm. Läs Felicia Lindbergs intervju på sidorna 22-23. Att forskning leder till för bättring (även om det ibland tycks gå långsamt) exemplife ras också i min intervju med professorn och psykiatern Christian Rück. När han för tio år sedan startade forskningen om tvångssyndrom ansågs det vara ett lite för komplicerat tillstånd för att behandlas med internetbaserad KBT. Idag är det visat att det fungerar och det fnns liknande behandling för alla tvångsrelaterade tillstånd. Då ger sig Christian Rück in på ett nytt forsknings område: suicidprevention. Jag hoppas innerligt att vi om tio år kommer se en liknande positiv utveckling där.
Felicia Lindberg
Forskningskommunikatör
Felicia Lindberg
är naturvetaren som sadlade om till vetenskaps journalist när hon upptäckte att det roligaste var att få skriva om forskning. Sedan 2017 får hon ta del av de senaste rönen från Karolinska Institutet som re daktör för forskningsnyheter.
Peter Andréasson
Kommunikationsdirektör
Peter Andréasson är kommuni kationsdirektör vid Karolinska Institutet och ansvarig utgivare för Medi cinsk Vetenskap. Han är journalist och statsvetare och har tidigare jobbat på bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndig heten. Han läser alltid hela tidningen och imponeras av all intressant forskning.
Catarina Thepper
Pressekreterare
Catarina Thep per har nyligen tagit steget över Solna vägen från sin tidigare arbetsplats på Karolinska Uni
versitetssjukhuset till Karolin ska Institutet. Hon älskar att grotta ned sig i vårdfrågor och medicinsk forskning, men på fritiden klättrar hon helst berg i Norge eller i Alperna.
Dessutom: Linnea Bengtsson, Anna Björklund, Petter Cohen, Johannes Frandsen, Peter Gehr man, Annika Lund, Maja Lund bäck, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén, Erika Weiland.
E-post: medicinskvetenskap@ki.se
Webb:
ki.se/medicinskvetenskap
Ansvarig utgivare
Peter Andréasson
Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet
Chefredaktör
Cecilia Odlind
08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se
Redaktör
Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se
Kontakt
E-post: medicinskvetenskap@ki.se
Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se
Annonser
Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com
Redaktionsråd
Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin
Welmer
Omslagsfoto
Getty Images
Tryck
Stibo Complete
Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år. -
ISSN 1104-3822
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap
-
Mottagning Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer
Intresseanmälan görs på appen Alltid Öppet
eller ring Reproduktionsmedicin
Äggdonator 073-620 45 20
Spermiedonator 072-465 46 92
För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin
Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public.
Read more and join us!
Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.
i Medicinsk Vetenskap en stor läsekrets som av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är läsare fnns nyfkna personer exempelvis forskare, vårdverksamma, media, lärare.
Kontakta: K
ontakta:
medicinskvmedicinskveettenskenskapap@ki.@ki.ssee
Det ligger något i uttrycket att vara på samma våglängd som en annan män niska. Det visar en studie där en grupp försökspersoner – ”demonstratörerna” – flmades och fck sin hjärnaktivitet registrerad med en magnetkamera medan de presenterades för fera olika stimuli, varav vissa åtföljdes av en elektrisk stöt. Sedan fck andra försökspersoner – ”observatörerna”
– se flmerna samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes på samma sätt.
-
När forskarna sedan jämförde ob servatörernas hjärnvågor med sin respektive demonstratörs, visade det sig att de var synkroniserade Ju mer samspelta hjärnvågor, de sto mer lärde sig observatören så att hen senare kunde avgöra vilka stimuli som var ”farliga”. Forskarna kunde också se att hjärnaktivite ten och lärandet påverkades av den upplevda sociala statusen hos demonstratören
.-
-
– Det liknar en koordinerad dans mellan hjärnorna. Förklaring en är sannolikt att de delar uppmärksamhet och känslor, samt att situationen representeras på liknande sätt i hjärnan hos de två personerna, säger Andreas Olsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Enligt Andreas Olsson ökar resultaten den grundläggande förståelsen för hur emotionell information överförs mellan individer, något som kan vara intressant exempelvis för de som vill främja lärande situationer i skolan eller upplevelsen av empati i mötet mellan läkare och patien ter. Advanced Science, augusti 2023
-
Mpox-viruset har många likheter med det numera utrotade smitt koppsviruset.
Överlappande. Under 2022 spreds mpox (tidigare kallad apkoppor) för första gången i större utsträckning utanför Afrika och har hittills orsakat över 85 000 sjukdomsfall. De som smittats är i huvudsak män som har sex med män och i påfallande hög utsträckning är det yngre individer som drabbats. Mpox orsakas av ett så kallat ortopoxvirus som har stora likheter med det vi rus som orsakade smittkoppor fram till mitten av 1970-talet, då det utrotades. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet undersökt om de som vaccinerats mot smittkoppor för fera decennier sedan fortfarande hade ett minnessvar och därigenom ett skydd mot viruset som orsakar mpox. Genom att analysera immunsvaret av så kallade T-celler hos 105 friska blodgivare kunde forskarna visa att de individer som var födda före 1976 uppvisade sig nifkant kraftigare immunsvar mot båda virustyperna. Forskarna analyserade även immunsvaret hos 22 män med nyligen genomgången mpox-infektion och kunde visa att även de hade ett kraftigt immunsvar mot viruset, som kan ge framtida immunitet.
– Det tyder på att dessa minnesceller är väldigt långlivade och att de även kan känna igen närbesläktade virus som mpox-viruset och ge en överlap pande, eller korsreaktiv, immunitet, säger studiens huvudförfattare Marcus Buggert, docent och forskare vid Centrum för infektionsmedicin, institutio nen för medicin, Huddinge. Cell Host & Microbe juni 2023
Joakim Dillner, professor vid Karolinska Institutet, kommenterar det faktum att det fortfarande är för få kvinnor mellan 23 och 29 år som vaccinerar sig mot livmoderhalscancer. För att utrota sjukdomen behöver drygt 70 procent i åldersgruppen vaccinera sig. Nu ska man testa att erbjuda kvinnor som kallas till gynekologisk cellprovtagning, där man vet att många deltar, att vaccinera sig samtidigt. Källa: TT
Vikingasjukan kan bero på gener ärvda från neandertalare
Riskfaktor. Många män över 60 år i norra Europa drabbas av den så kallade vikingasju kan som innebär att fngrar låser sig i ett böjt läge. Fors kare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för evolutionär antropologi i Tyskland har nu analyserat data från nästan 8 000 drab bade individer och kartlagt genetiska riskfaktorer för sjukdomen.
– Eftersom vikingasjukan sällan ses hos individer med afrikansk härkomst frågade vi oss om genvarianter från neandertalare delvis kan förklara varför det främst är människor utanför Afrika som drabbas, säger Hugo Zeberg som är biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi.
Resultaten visade att tre av de viktigaste genetiska risk faktorerna är nedärvda från neandertalare. Molecular Biology and Evolution juni 2023
Vikingasjukan drabbar oftare män och inne bär att ett eller fera fngrar låser sig i ett böjt läge.
”Det var lite segare än vad jag hade väntat mig.”
Miljöpåverkan. Även låga kon centrationer av luftförorening ar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demens risk. En ny studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Danderyds sjuk hus, och Oxford University i Storbritannien, har i upp till 12 år studerat sambandet på drygt 2 500 vuxna, med en medelålder på 73 år och bosatta i centrala Stockholm. Resultaten visade att mycket små ökningar av mycket små luftburna partiklar innebär en 70 procent förhöjd risk att utveckla demens. Forskarna fann att risken för att utveckla demens delvis berodde på en interaktion mellan luftföro reningar och aminosyrorna homocystein respektive me tionin.
– Dessa aminosyror spe lade en roll för att öka eller minska risken för demens orsakad av luftföroreningar. Det tyder på att luftföro reningar påverkar utveck lingen av demens på fera sätt, säger Debora Rizzuto, studiens sistaförfattare och senior forskare vid insti tutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhäl le. Neurology juli 2023
Ängsligt. Äldre personer som känner oro för att falla kan löpa ökad risk för skadliga fall, det gäller särskilt bland dem utan uppenbar fysio logisk fallrisk. Det visar en studie gjord på drygt
1 200 personer över 60 år av forskare vid Karolinska Institutet och italienska forskare. Risken att falla var kopplad till oro bland de deltagare i studien som var yngre än 70 år och som inte visade balansförsämring vid ettbensbalanstest.
– Tidigare har man antagit
att oro för att falla ökar fallrisk bland personer med fysiologisk fallrisk. Våra resultat kan användas för att förbättra fallpreventions arbete, säger Anna-Karin Welmer, forskare vid insti tutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och sam hälle. Journal of American Medical Directors Associa tion augusti 2023
Individuellt. Epstein-Barr virus (EBV) infekterar de festa människor tidigt i livet och stannar sedan kvar i kroppen, vanligen utan att orsaka symtom. Nu har forskare vid Karolinska Institutet analyserat blodpro ver från drygt 700 personer med multipel skleros, MS, och 700 friska individer. De fann att antikroppar som binder till ett visst protein i EBV, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen vars roll är att förhindra att proteiner klumpar ihop sig.
Dessa felriktade, korsreak tiva antikroppar kan skada nervsystemet och orsaka MS-symtom. Antikrop parna återfanns hos cirka 23 procent av MS-patienterna och 7 procent av kontrollper sonerna.
– Vi bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del utvecklar MS, säger Olivia Tomas, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och delad försteförfattare.
Science Advances maj 2023
experter från 27 länder sam lades på Karolinska Universi tetssjukhuset i Stockholm för att delta på ett Undiagnosed Hackathon. Syftet var att klini ker, bioinformatiker, molekylär biologer, forskare och data utvecklare gemensamt skulle analysera några av de svåraste olösta genetiska sjukdomarna hos barn och vuxna. Källa: KS
Drabbade. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet jämfört risken för fem typer av skador och 39 åldersrelaterade fysiska åkommor hos personer äldre än 45 år med autism (drygt 1 900 kvinnor och 3 300 män). Risken för själv skada var hela sju gånger högre än hos personer utan autism, och orsakerna är till stora delar okända. Fors karna fann också en ökad risk för 15 fysiska åkommor, bland annat en trefaldigt ökad risk för blodbrist och försämrad blodsocker reglering samt en nästan fördubblad risk att drabbas av hjärtsvikt, typ-2-diabetes och KOL (kroniskt obstruk tiv lungsjukdom).
100Fynden belyser behovet att förbättra vården och omhändertagandet av äldre autistiska personer, säger Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatis tik. The Lancet Healthy Longevity juni 2023
sätt som har testats hittills.
Text: Ola Danielsson
Amerikanska forskare ville veta om språkmodellen GPT-4 kan tänka som en doktor och presen terade 70 svåra fallbeskrivning ar för den. I 64 procent av fallen inkluderade språkmodellen den korrekta diagnosen bland sina förslag och i 39 procent av fallen var dess främsta förslag korrekt. Enligt forskarna kan inte genera tiv AI som GPT-4 ersätta läkare, men de skulle kunna fungera som kognitivt stöd i diagnostiska frågeställningar och ge förslag som är hjälpsamma även om man inte kan lita på att de är korrekta.
Bland hindren fnns frågor om integritet, som att patientjour naler inte kan spridas fritt på internet.
-
ChatGPT är en chatrobot baserad på en stor språkmodell som kan besvara faktafrågor, författa texter och samtala på ett människo liknande sätt. När ChatGPT lanserades i slutet av 2022 fck den 100 miljoner användare inom två månader och blev den snabbast växande internetapplikationen någonsin.
ChatGPT kan användas till plagiarism och fusk, men öppnar också nya möjligheter till lärande. Studenter kan till exempel be chatroboten om individanpassa de förklaringar på rätt språklig och kunskapsmässig nivå eller om feedback på texter, medan lärare kan använda den för att ta fram övningsuppgifter och planera lektioner
Chatrobotar kan enligt fera studier ge svar på medicinska frågor i nivå med ett godkänt US Medical License Exam, det prov som läkare måste klara för att utöva medicin.
De kan dessutom framstå som empatiska gentemot patienter, enligt en studie där forskare lät chatGPT svara på 195 frågor från ett medicinskt forum på sociala medier. En panel av vårdpersonal upplevde att de AIgenererade svaren hade bättre kvalitet och var mer empatiska än svar på samma frågor som var skrivna av läkare. Forskarna föreslår att tekniken kan användas av läkare för att skriva mer begripligt.
Chatrobotar har också föreslagits kunna assistera läkare med att sum mera anteckningar från patientmöten, eller hjälpa patienter med att hålla koll på sin sjukdom, till exempel påminna om att ta mediciner eller föreslå läkarkontakt baserat på varningssignaler.
Chatrobotar har föreslagits kunna hjälpa forskare genom att till exempel söka fram och summera information, föreslå hypoteser och studieupplägg och skriva utkast till vetenskapliga artiklar. När forskare vid Karolinska Institutet exempelvis bad ChatGPT skriva en påhittad vetenskaplig artikel om IVF-behandling, hade de inom 15 minuter ett enligt forskarna potentiellt användbart utkast som dock innehöll en del felaktigheter, till exempel refe renser till ar tiklar som inte existerar.
… TAR ANSVAR
Chatrobotar har förekommit på författarlistan till veten skapliga artiklar, något som etablerade tidskrifter som ex empelvis Nature and Science har klargjort att de inte tillåter eftersom en chatrobot inte kan ta ansvar för innehållet.
… TALAR SANNING
Det går i dagsläget inte att lita blint på chatrobot ar – ibland hallucinerar de fram verklig hetsfrämmande information.
… ÄR LAGLYDIGA OCH MORALISKA
Chatrobotars texter väcker frågor om plagiarism och upp hovsrätt. De riskerar också att föra vidare exempelvis fördo mar som fnns i det material de har tränats på.
Large language models encode clinical knowledge, Nature juli 2023, Comparing Physician and Artifcial Intelligence Chatbot Responses to Patient Questions Posted to a Public Social Media Forum. JAMA Intern Med, april 2023, Accuracy of a Generative Arti fcial Intelligence Model in a Complex Diagnostic Challenge, JAMA juni 2023, The rise of ChatGPT: Exploring its potential in medical education Anat Sci Educ, mars 2023, Artifcial intelligence in scientifc writing: a friend or a foe? Reprod Biomed Online juli 2023
MER ÄR BÄTTRE
Men även ett litet antal steg om dagen kan göra skillnad för hälsan.
Rörelse. Människor som går så lite som 4 000 steg om dagen har en minskad risk att dö i förtid, visar en metaanalys av 17 studier om kopplingen mellan antal steg och hälsoefekter med nästan 227 000 deltagare.
Det fnns bevis för att ett stillasittande liv kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och förkor tad livslängd, men det har varit oklart hur många steg om dagen som är optimalt för hälsan.
I metaanalysen såg fors karna att varje ökning av 1000 steg motsvarar en 15 procents minskad risk att dö. Riskminskningen ses redan vid 4000 steg om dagen, och för risken att dö i hjärtkärl sjukdom vid så få som 2 500 steg om dagen. För männ iskor över 60 år sågs den starkaste riskminskningen mellan 6 000 och 10 000 steg, medan den för yngre
människor sågs mellan 7 000 och 13 000 steg.
Även bland personer som gick mer än 20 000 steg sågs en korrelation mellan antal steg och bättre hälsa. Enligt forskarna talar resultaten för att mer är bättre, men de påpekar också att studien inte bevisar några orsaks samband. European Journal of Preventive Cardiology, augusti 2023
Covid-19. Rutinmässiga vaccinationer mot andra sjukdomar än covid-19 som minskade under pandemin börjar nu återhämta sig, visar data från Världshälsoorgani sationen, WHO, och UNICEF.
Enligt de två organisatio nerna missade 20,5 miljoner barn en eller fera vaccina tioner under 2022, vilket kan jämföras med 24,4 miljoner under 2021. Trots denna för bättring är det dock fortfa rande fer än de 18,4 miljoner som missade vaccinationer
år 2019, innan pandemin. Sifrorna speglar främst en påbörjad återhämtning i vissa länder med relativt goda resurser och många spädbarn, som Indien och Indonesien. I de festa lågin komstländer ses en långsam mare återhämtning eller till och med en fortsatt nedgång, något som särskilt gäller vaccination mot den mycket smittsamma sjukdomen mässling. Källa: WHO 20 %
Så mycket ska antibiotikaan vändningen hos människor i EU minskas till år 2030. EU:s ministerråd har antagit en re kommendation för ansvarsfull antibiotikakonsumtion, bland annat bättre övervakning av antibiotikaanvändningen och informationsinsatser. Källa: EU-kommissionen
Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson kommenterar regeringens beslut att stoppa Vetenskapsrådets fnansiering inom budgetposten utvecklingsforskning. Hon kon staterar att beslutet leder till att en stor del av planerad forskning där Sverige varit ledande inte blir av och hon är kritisk till att det togs helt utan föregående dialog med berörda lärosäten och forskare.
Källa: ki.se
Jämförelse. Ketamin är minst lika bra mot svårbe handlad depression som elbehandling (ECT), visar en amerikansk studie där 403 patienter med svårbehand lad depression fck antingen ECT tre gånger i veckan, eller en injektion av ketamin två gånger i veckan under tre veckors tid. Resultaten visade att 55 procent av de som fck ketamin och 41 av de som fck ECT upplevde att sym tomen var minst halverade under hela den sex månader långa uppföljningstiden.
Ketamin är ett narkosme del som tidigare visat sig vara efektivt även mot depression och har godkänts för den användningen, men det har saknats kunskap om efekten jämfört med ECT som länge har varit förstahandsvalet av behandling mot svårbehand lad depression.
ECT kan ha minnes störningar som biverkan, vilket även rapporterades i den aktuella studien. Inga långsiktiga biverkningar av ketamin upptäcktes hos studiedeltagarna, men overklighetskänslor förekom under behandlingen. New England Journal of Medicine maj 2023
”Det här är ett olyckligt beslut.”Foto: Getty Images
Unga svenskar dricker mindre alkohol, men det beror inte på att de gått över till att röka hasch. Det visar Isabella Gripes avhandling.
Svenska 15- och 16-åringar som använder cannabis gör det varken som ersättning för, eller komplement till, alkohol.
– Det är en skillnad jämfört med många andra länder och innebär att riktade insat ser för att minska drickandet bland unga i Sverige sannolikt inte minskar bruket av cannabis och tvärtom, säger Isabella Gripe, forskare vid institutionen för klinisk neuro vetenskap, Karolinska Institutet.
Hon hade stora mängder data att utgå ifrån. Många minns säkert den anonyma enkät om drogvanor som fnissande nion deklassare har fyllt i varje år sedan 1971.
-
-
Isabella Gripe arbetar även som utredare på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning med just denna under sökning.
– Vi ser att svenska ungdomar både röker och dricker mindre idag. Vi reagerar ofta med ” jaha, vad gör de i stället då?” kanske med en tanke på den egna tonårstiden, men man kan ju tänka sig att de helt enkelt inte har ersatt vuxengenerationens dumheter med något alls, säger hon.
Det är få svenska niondeklassare som har provat cannabis, visar siforna som har legat stabilt mellan fem och sju procent de senaste 20 åren.
Flest elever som använde cannabis återkommande fanns på gymnasiets yrkesförberedande program och introduk tionsprogram. -
– Det är en viktig samhällsfråga att fånga upp dessa ungdomar, säger Isabella Gripe.
Avhandlingen tar även upp en hälso aspekt där det tidigare inte har funnits så mycket underlag; kopplingen mellan can nabis och symtom på psykisk ohälsa. En av studierna, gjord på data på norska ungdo mar, visade att återkommande cannabis konsumtion i unga år har en koppling till symtom på depression, särskilt hos män.
--
Nätverket KI-Lifestyle4Health bjuder 18 november in till en halvdag med föreläsningar och interaktiv workshop om hur vi kan förebygga våra vanliga folksjukdomar.
Halvdagen är öppen för alla som är intresserade av bra levnadsvanor som kan förebygga exempelvis högt blodtryck, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa. Du kommer att få praktisk kunskap, strategier och personliga insikter för att kunna välja en mer hälsosam livsstil och minska risken för sjukdom. Du kommer också få möjlighet att mäta blodtryck, greppstyrka och blodsocker. Välkomna!
Tid: Lördagen 18 nov 2023 kl. 13:00-15:30
Plats: Nobels väg 10, KI Campus Solna (Klubbvåningen, Medicinska Föreningen)
Anmäl dig här:
Verket Grande Anatomica (1823–1830) av den italienska anatomen Paolo Mascagni är den till for matet största anatomiska atlas som någonsin publi cerats, där kroppen är avbildad i naturlig storlek. Bilderna, varav en syns på denna sida, handkolore rades av konstnären Antoinio Serantoni och det tog så lång tid och var så kostsamt att det första häftet utkom sju år efter Mascagnis död. Det kostade då astronomiska 2 250 guldfrancs.
-– Aldrig hade jag drömt om att denna extremt sällsynta atlas skulle kunna köpas in till Karolinska Institutets medicinhistoriska bibliotek. Men den är i dag den största boken i samlingen och utgör ett monument i anatomins men även färg tryckets historia, säger Ove Hagelin, före detta föreståndare och skapare av Hagströmerbiblioteket, som nu är aktu ell med en diger bok om dess samlingar.
I boken skildrar han både kända och okända bildskatter och bjuder in till en upptäcktsfärd bland medicinska och vetenskapliga verk.
-
Läkekonst & Vetenskap En upptäcktsresa i Hagströmer bibliotekets samlingar
Ove Hagelin (Fri tanke)
Allt fer forskare förstår vikten av att ha med patienternas erfarenheter vid planeringen av vetenskapliga studier. Möt tre personer som anlitats som experter på sin egen sjukdom.
Berättat för: Magnus Trogen Pahlén
Foto: Petter Cohen & Martin Stenmark
”Mina symtom kom krypande under fera års tid. Jag fck allt svårare att sova och vaknade ofta med huvudvärk. Både jobb och vardag blev lidande. Eftersom jag nyligen fött barn så trodde jag att det var förlossningsdepression – men diagno sen blev utmattningssyndrom. -
forskaren Elin Lindsäter. När jag blev bättre lovade jag mig själv att försöka hjälpa andra i min situation.
Därför kändes det självklart att tacka ja när forskargruppen kontaktade mig igen. De arbetade med en enkätstudie för att öka kunskapen om utmattnings syndrom och behövde ett patientper spektiv. Jag fck bidra både till enkätfrå gorna och den kvalitativa analysen. Det var mycket material att gå igenom men kändes som ett viktigt förtroende.
--
Sedan dess har jag deltagit i fera utbildningsmoment om stress vid Stockholms universitet och även varit gäst i Stressforskningsinstitutets podd. Nyligen kontaktade Elin Lindsäters forskargrupp mig igen då de behövde en patientexpert i en studie om svår trötthet.
-
Först vägrade jag acceptera sjukskriv ning. Jag har alltid varit en högpreste rande person som älskat utmaningar. Men snabbt blev jag allt sämre, tog mig knappt ur sofan och orkade bara med mina barn korta stunder. Samtidigt ville jag inte ha några tabletter så alternativet blev kognitiv beteendeterapi.
En del av min behandling skedde inom ramen för en forskningsstudie ledd av
För mig är det viktigt att fer ser nyttan av patientperspektivet i forskningen. Det fnns mycket att tjäna i samspelet mellan teori och praktisk erfarenhet. Att jag har kunnat ge mitt eget bidrag gör mig både stolt och tacksam.”
”Detkändes
MARGOT HINZDAHL
Diagnos/sjukdom: Utmattnings syndrom. Yrke: Tidigare civilekonom, i dag kostrådgivare, stress- och utmattningscoach samt yogalärare Bidrag till forskningen: Patientexpert som ökar kunskapen om utmattnings syndrom och svår trötthet.
. -
Diagnos/sjukdom: Psykossjukdom. Yrke: Tidigare studievägledare, i dag volontär arbetare.Bidrag till forskningen: Träningsledare i forsknings studien Fit for life.
-
-
”Det var tack vare min sjukgymnast som jag kom i kontakt med forskningsstudien Fit for life. I studien utbildas patienter att leda cirkelträning för andra med psykossjukdom. Först tvekade jag inför att leda andra eftersom mitt självförtro ende så gott som försvunnit efter alla år med sjukdomen. Men förutom att ge bättre kondition så skapade träningen en gemenskap som gav mig energi.
-
I många år hade jag svårt att prata om min sjukdom. Men sedan självförtroen det har återvänt har det blivit lättare. Det är viktigt att vi visar att det är möjligt att bli frisk från en psykossjukdom.
Första gången som jag insjuknade i en psykos var år 2000. Sedan dess har jag varit inlagd ett fertal gånger både för psykos och depression. Den första gången tappade jag verkligen fotfästet och förlorade min verklighetsuppfatt ning. Men jag hade tur att ha vänner som såg till att jag snabbt fck hjälp. Vid så gott som varje svårighet i privatlivet så har jag drabbats av nya sjukdomsskov.
Till exempel blev jag gravid vid 46 års ålder och kände mig otillräcklig som mamma. Resultatet blev att jag återigen insjuknade. Senare försökte jag gå till baka till mitt arbete, men det fungerade inte alls, istället blev jag sjuk igen.
-
Nu är det fera år sedan jag var inlagd, dels tack vare volontärarbete och fysisk träning, dels nya mediciner. Jag tror mer forskning om individanpassade medici ner skulle kunna göra stor skillnad. -
För mig är det viktigt att bidra till kun skapen om att träningen kan ge fysiskt och psykiskt välbefnnande. Samvaron med andra kan också fungera stärkande och det är lättare att bearbeta tankar som dyker upp tillsammans med perso nalen som deltar. ”
-
”Våren 2016 fck jag veta att jag hade cancer i matstrupen. Det började med att jag tappade matlusten. När jag sedan minskade allt mer i vikt så misstänkte jag att något var fel.
Efter behandlingen kontaktades jag av en forskargrupp som ville öka kunska pen kring överlevnad och livskvalitet hos patienter som genomgått stora operationer. När de hörde om min fors karbakgrund bad de mig ingå i en grupp av patienter som ger sitt perspektiv på forskningen. Våra förslag har också re sulterat i publicerade forskningsartiklar.
Det fnns fera skäl till att jag vill bidra. Dels är det tacksamt att möta personer som intresserar sig för din sjukdom och tar den på allvar, dels fnns en altruistisk dimension där jag hoppas kunna hjälpa andra med cancer. Det avgörande för mig har varit att forskargruppen har varit så duktig och inkluderande.
-
Matstrupscancer är en allvarlig form av cancer. Av dem som drabbas lever färre än 20 procent fem år efter diag nosen. Men jag tillhörde den grupp som läkarna menade kunde botas. Först fck jag cellgifter och strålbehandling, sedan en operation där delar av matstrupen och magsäcken togs bort. Av det som blev kvar formades ett rör som blev min nya matstrupe.
Direkt efter ingreppet var det svårt att äta normalt, så jag tappade ytterligare tolv kilo. Idag är det nästan sju år sedan operationen. Jag äter och dricker ganska normalt och jobbar även lite grann trots att jag är pensionär.
LARS ARNBERG
Diagnos/sjukdom:
Matstrupscancer.
Yrke: Professor emeritus i metallurgi.
Bidrag till forskningen: Forskningspartner till grupp som forskar om livskvalitet och överlevnad hos patienter som genomgått stora operationer.
På köpet har jag fått ett nytt intresse för medicin och faktiskt läst några kurser på Karolinska Institutet. Men det är jobbigare att ten taläsa idag än när jag var 25.”
-
Fakta: NO, kväveoxid, är en kortlivad gas med många funktioner i kroppen. Den får glatt muskulatur runt blodkärl att slappna av så att blodkärlen expanderar, men kan även exempelvis döda bakterier och fungera som signalsubstans i hjärnan.
1800
1800-talet. Explosivt. I över 150 år har nitroglycerin använts för att få kroppens blodkärl att vidgas och sänka blodtrycket, men verkningsme kanismen var en gåta. En av dem som ordinerades nitroglycerin mot kärlkramp var dynamitens uppfn
-nare Alfred Nobel.
1980
1980. Avslappnande. Om endotelcellerna som täcker ett blodkärls insida tas bort kan kärlet inte längre vidgas, upptäcker forskaren Robert F. Furchgott. Han inser att ett okänt kroppseget signalämne bildas där och kallar det EDRF (endothelium-derived relaxing factor).
1987. NO-upptäckt. EDRFs identitet visas genom en sedermera Nobelprisbelönad upptäckt vara NO, en liten gasmolekyl som avges av nitroglycerin men även kan bildas av kroppen själv. Man tror att gasen tas upp av glatta muskelceller och startar en kedjereak tion som får dem att slappna av.
1988. Bildning. Forskare upptäcker att kroppen bildar NO från aminosyran L-arginin och syre. De kommande åren upptäcks olika enzymer i blodkärl och nerver som kan få reaktionen att ske.
1991. Andningshjälp. Blodkärlen i lungan hos nyfödda barn med dåligt utvecklade lungor vidgas om de andas in NO, upptäcker forskare vid Harvard och Karolinska Institutet. På så vis kan blodet lättare syresättas. Metoden används i dag rutinmässigt och minskar behovet av att använda hjärt-lungmaskin.
1994. Ny väg. NO bryts snabbt ned till nitrat och nitrit, men reaktionen kan även gå åt andra hållet inser forskare vid Karolinska Institutet efter en slumpupptäckt av en oväntat NO-rik rap. Nitrat från kost kan omvandlas till nitrit av munbakterier, vilket blir till NO i magen och blodet.
1993. Astma. Mätning av NO i utandningsluft används för att diagnostisera och övervaka astma. Även denna metod utvecklades vid Karolinska Institutet.
1998. Erektion. Viagra godkänns och gör försäljningssuccé. Medicinen fungerar genom att förlänga efekten av NO vid sexuell upphetsning så att blodkärl vidgas och erektion uppstår.
2006. Blodtryck. Forskare vid
Karolinska Institutet visar att kosttillskott med nitrat leder till sänkt blodtryck. I en senare studie får deltagarna i stället använda bakteriedödande munskölj i sju dagar, vilket i stället leder till minskad NO-bildning och ökat blodtryck.
Fler terapier
NO-forskningen har lett till kliniska tillämpningar, men ännu inte så många som forskarna har hoppats. Forskare vill utveckla fer NO-relaterade terapier, mot exempelvis cancer.
Liknande ämnen
Genom NO har forskarna fått upp ögo nen för andra gasformiga signalsubstan ser, som exempelvis CO, kolmonoxid. Nu gäller det att förstå hur de fungerar och interagerar med varandra.
Nitratrik kost
Forskarna behöver reda ut hälsoef fekterna av nitratrik kost som spenat och rödbetsjuice. För mycket nitrat betraktas som en hälsorisk, samtidigt kan NO ha en positiv inverkan och potentiellt skydda mot sjukdom.
2018. Prestation. En forsknings sammanställning konstaterar att den nitratrika drycken rödbetsjuice kan minska musklers syreförbrukning och öka deras styrka. Efekten utnyttjas idag av idrottare världen över i syfte att öka prestations förmågan.
NO är en viktig signalsubstans, men det har varit en gåta exakt hur det fungerar, menar Jon Lundberg, professor i gasers farmakologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, som nu tillsammans med sina kol legor föreslår en möjlig förklaring. NO-molekylen har ansetts spridas som en gas från celler i blodkärlsväggen där den bildas och in i muskelceller där den har sin efekt. Men molekylen är så reaktiv och kortlivad att det är svårt att förstå hur den klarar den mindre än en millimeter långa resan.
– Man har accepterat att den på något sätt kommer fram, men många kemister tror inte att det är möjligt, säger Jon Lundberg.
Enligt deras nya studie färdas inte NO ensamt som en gas. I stället binder NO till en så kallad hem grupp, en stabilare molekyl innehål lande en järnatom, som sedan färdas in i cellen där det binder till ett enzym som bildar cGMP, ämnet som utövar många av NO:s efekter.
Forskarna har visat att NO-fer rohem, som hela komplexet kallas, ger en tydlig vidgning av blodkärlen hos både mus och råtta.
Om resultaten står sig kan det bland annat påverka hur NO-base rade läkemedel utformas, menar Jon Lundberg. Exempelvis har nitroglycerin, som avger rent NO, en kortvarig efekt.
oxide signaling in health and disease, Lundberg JO, Weitzberg E, Cell augusti 2022 A kleschyov et al. Nature Chemical Biology (in press sept 2023)
– Om man i stället utgår från NOferrohem borde efekten bli mer långvarig, säger han.
Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fer får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.
PER TORNVALL har forskat om brustet hjärta i drygt 20 år och minns tydligt vad som först väckte hans intresse. En kvinna i 50-årsåldern kom till hjärtinfarktavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset där han då job bade som hjärtläkare. Hon hade klas siska symtom på hjärtinfarkt, men man kunde inte hitta några förträngningar i hjärtats kranskärl som normalt känne tecknar en hjärtinfarkt.
– Hon var mellanchef på ett stort företag där ständiga organisationsför ändringar stressade henne mycket, hon hade press på sig både uppifrån och nedifrån. Jag visste inte då vad orsaken
var men misstänker idag att hon drab bats av brustet hjärta. Sedan dess har jag ägnat min forskning åt att försöka hitta riskgener och undersöka hur tillståndet kan diagnostiseras och be handlas, berättar Per Tornvall, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid
Karolinska Institutet och överläkare inom verksamhetsområde kardiologi på Södersjukhuset.
Brustet hjärta upptäcktes först i Japan på 1990-talet och kallas även takotsubo efter det japanska ordet för bläckfskfäl la, som beskriver hur hjärtats kammare ser ut hos drabbade. Ena kammaren, vanligen den vänstra, sväller upp och blir som en slapp säck, vilket gör att hjärtat får svårt att pumpa. Konsekven sen blir typiska symtom på hjärtinfarkt, med bröstsmärtor, andfåddhet och ibland svimning. Även blodvärden och EKG (elektrokardiograf) tyder på hjärt infarkt, men eftersom hjärtats krans kärl är friska är det ett eget tillstånd som snarare påminner om hjärtsvikt.
Brustet hjärta har visat sig ligga bakom några procent av alla misstänkta hjärtinfarkter, med en klar överrepre sentation bland kvinnor.
– Totalt drabbas minst tusen per soner per år i Sverige och den typiska patienten är en kvinna i övre medelål dern som nyligen drabbats av svår stress eller sorg. Jag skulle vilja kalla det för en hjärn-hjärtsjukdom, säger Per Tornvall.
FORSKNINGEN VISAR ATT det fnns en stark koppling till mental eller fysisk stress. Studier har även påvisat föränd ringar i delar av hjärnan som kontrol lerar det så kallade autonoma nervsys temet, som styr våra inre organ.
--
– Jag har under mina år som hjärt läkare träfat många patienter som berättat om dramatiska händelser som plötsliga förluster av nära anhöriga, trafkolyckor och hus som brunnit ner med husdjuren kvar därinne. Ofta kan man se att det fnns både en långvarig stress och en akut stress som kanske fått bägaren att rinna över. Man har också kunnat se en ökning av takot subo-liknande hjärtproblem i samband med stora katastrofer som jordbävning ar och terrorattentat.
Upp till tio procent av alla patienter och en tredjedel av alla kvinnliga patienter med misstänkt hjärtinfarkt har friska kranskärl. De får då arbetsdiagnosen MINOCA (myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries) som senare kan leda till fera olika diagnoser, där brustet hjärta är vanligast. Andra diagnoser är hjärtinfarkt beroende på blodpropp eller hjärtmuskelinfammation. Brustet hjärta, eller takotsubo, klassifcerades tidigare som en form av hjärtinfarkt men är nu en egen diagnos. Den saknar dock fortfarande diagnoskod. Källa: Per Tornvall
Varför kvinnor drabbas i större ut sträckning vet man inte säkert, men det fnns studier som tyder på att östroge net spelar en roll. När östrogennivåerna sjunker i samband med menopaus verkar antalet stressreceptorer på hjärtat öka. Hos yngre kvinnor och män är brustet hjärta dessutom lika vanligt, men efter klimakteriet är det runt fem gånger vanligare hos kvinnor.
Man vet inte heller hur tillståndet bör behandlas på bästa sätt, men ofta används samma läkemedel som vid hjärtsvikt, berättar Per Tornvall.
– Det vanliga är att hjärtat återgår till det normala inom några dagar eller veckor och de festa blir friska, men några procent får tyvärr återfall. Det fnns också de som drabbas av kom plikationer som hjärtrytmrubbningar, svår hjärtsvikt och även dödsfall.
Prognosen är ungefär jämförbar som vid en hjärtinfarkt.
– Det är vanligt med långa sjukskriv ningar så det är absolut ingen banal diagnos. Det är viktigt att medvetenhe ten hos allmänheten ökar så att vi blir bättre på att ta hand om vår psykiska hälsa innan hjärtat eller andra organ drabbas. Då gäller de klassiska råden att äta bra, sova ordentligt, röra på sig och inte röka, säger Per Tornvall.
HAN ANSER ÄVEN att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att förebygga och behandla stressrelaterade tillstånd som brustet hjärta. En del av lösningen kan vara internetförmedlad KBT, kognitiv beteendeterapi, som gör att fer kan få tillgång till behandling för att minska sina stressnivåer. I en pågå ende studie får patienter med brustet hjärta internet-KBT som Per Tornvall och hans forskarkollegor utvecklat till sammans med patienter och psykologer.
Ett annat forskningsspår är att förbättra diagnostiken av patienter
Det var en pressad mellanchef i 50-årsåldern som gjorde Per Tornvall intresserad av att forska om stressutlösta hjärtproblem för över 20 år sedan.
med misstänkt hjärtinfarkt och nor mala kranskärl. Alla har nämligen inte brustet hjärta utan kan till exempel ha drabbats av hjärtmuskelinfammation, och vissa får aldrig en säker diagnos. En viktig del i det arbetet har varit ett nära samarbete mellan sjukhusen i Stockholmsregionen för att införa tidig magnetkameraundersökning (MR) av hjärtat. Tidigare studier från forskar gruppen har visat att man då kan upp täcka den karakteristiska svullnaden i hjärtat och ge fer en korrekt diagnos.
– Ultraljud av hjärtat kan ibland hitta takotsubo men MR, som är en dyrare och lite svårare metod, är bättre.
I samarbete med forskare vid KTH och University of Cambridge har han även ett projekt för att förbättra tolk ningen av EKG med hjälp av artifciell intelligens, AI. Patienter med brustet hjärta uppvisar komplexa EKG-föränd ringar som är svåra för en människa att tolka men som verkar vara unika för tillståndet. AI-modellen ska testas på patient-EKG under hösten 2023.
– Mitt långsiktiga mål är att vi ska kunna hitta fer som drabbats av brustet hjärta och att de sedan ska få en evi densbaserad behandling som minskar risken att de drabbas igen, säger Per Tornvall.
”Ofta kan man se att det fnns både en långvarig stress och en akut stress som kanske fått bägaren att rinna över.”
du undrat om ILLAMÅEN DE, men mått för dåligt för att fråga
Tuggummi, akupressur, vaccin. Försöken att stoppa illamående är fera. Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som studerar en viktig evolutionär försvars mekanism – som får oss att må räv. -
Text: Maja Lundbäck Foto: Getty Images
TT MÅ ILLA är obehagligt – och det är meningen. Matförgiftning, infek tion, cancerbehandling och hårdträ ning. Lukt, nervositet, synintryck och åksjuka. En mängd olika saker kan få oss att blekna och få kväljningar. Men hur går detta till och varför reagerar vi så olika? För att kunna ta fram riktigt bra behandlingar behöver forskarna förstå mer om mekanismerna bakom våra illamåendeimpulser. Idag vet man inte riktigt hur kropp och knopp pratar.
Om det går så långt att vi också måste kräkas klarnar dock bilden. Det verkar då vara nästan samma reaktion som sker i kroppen oavsett trigger. Först frisätts signal molekyler, antingen från känsel celler i till exempel tarmarna – eller från immunceller i vävnad och blod. Signalerna färdas sedan till hjärnan, till exempel med blodet via blod-hjärnbar riären eller via nerver från tarmarna. När signalerna når hjärnans kräkcen trum sätts informationen samman och så talar nya signaler om för oss att vi ska spy. Refexen går då inte att stoppa – måste vi, så måste vi.
När vi står där böjda och hulkar fram maginnehåll kanske vi inte tänker att vår förmåga att kunna kräkas i grunden är en evo lutionär försvarsmekanism.
Men så är det. Också många djur kan spy om det behövs.
Detta är en viktig funktion, enligt Lennart Svensson, anknuten forskare vid institutio nen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet samt professor emeritus vid Linköpings universitet.
– Man ska inte se illamående och
kräkningar som någonting dumt egentligen. Det ger en signal till oss om att det vi håller på med inte är bra. Om vi åker karusell och börjar må illa kom mer vi inte vilja fortsätta, om vi har ätit någonting dåligt kommer vi att kräkas, säger han.
Lennart Svensson har länge forskat på vinterkräksjuka. Viruset hinner inte ens föröka sig i tarmen innan signal molekylerna hunnit tala om för hjärnan att det är dags att göra sig av med det som hjärnan tolkar som gift. Kaskad kräkningarna kommer nästan alltid före diarrén.
– Vid vinterkräksjuka vet vi att viruset frisätter serotoninmolekyler i tarmen, som binder till mag-tarmka nalens så kallade enteriska nervsystem – och till vagusnerven, som leder upp till hjärnan, säger han.
MEDAN KRÄKNINGAR ÄR objektiva och mätbara är illamående en subjektiv känsla som kan variera i styrka – från en vag förnimmelse av olust till ett häftigt behov av att göra sig av med sitt innanmäte. Man kan gå runt länge och må halvilla utan att spy.
Vi människor är också olika äckelmagade, vilket har både med miljö, genetik – och be teende att göra, enligt Supreet Saluja, postdoktor vid institu tionen för klinisk neuroveten skap vid Karolinska Institutet.
En del känner sig äcklade och svagt spyfärdiga av blotta tanken på till ex empel avföring – eller sjukdomssmitta.
– Typiskt sett är kvinnor mer lättäck lade, åtminstone när det kommer till att föreställa sig hur äckligt någonting kan vara, säger hon.
Samma hjärnområde som är inblan dat i smärtbearbetning och utvärdering av hot, en del som kallas insular cortex, tros också vara inblandat vid upplevel ser av äckel. Men exakt vad som händer i hjärnan är outforskat.
Inte bara hur lätt man känner äckel utan också hur mycket äcklet oroar varierar. Under pandemin, då vi alla fck rådet att tvätta händerna mer noggrant – för att det fanns ett verkligt hot – ökade också andelen personer med OCD-liknande symtom i hela populationen. OCD betyder tvångssyndrom och personer med en subtyp av OCD kan vara rädda för att ta
i dörrhandtag eller uppleva rena saker som kontaminerade.
– Personer med OCD kan känna lätt nad när de tvättar händerna eller ägnar sig åt andra hygienbeteenden, säger Supreet Saluja.
ÄCKELKÄNSLOR HOS PERSONER med OCD behandlas inte så enkelt med traditionell exponeringsterapi. Två an dra behandlingar kan dock hjälpa - den ena metoden går ut på att man pre senterar till exempel ett dörrhandtag tillsammans med en härlig doft. Den andra går ut på att man ska tänka att saker som man behöver röra inte bara är äckliga och negativa utan också har en positiv funktion, förklarar hon.
Känsligheten för äckel är ofta inte stabil över tid, ofta blir vi mindre lätt äcklade med ökad ålder.
– Och studier på medicinstudenter, som följts över tid, visar att äckel inför döda kroppar och kroppsvätskor mins kar kraftigt under deras utbildning, säger hon.
Det är i alla fall vad studenterna säger. Men det fnns utmaningar med att studera subjektiva upplevelser. Ett annat exempel är undersökningar av hur många som drabbas av posto perativt illamående. Ska man räkna enbart de som kräks, de som plågas av illamående men inte spyr – eller också inkludera de som bara har en förnim melse av illamående?
Att det är vanligt att drabbas av illa mående efter att ha opererats under nar kos är känt. Exakt vad det är som triggar detta mående vet man inte, men om man är under narkos under en längre tid är risken högre. Ju längre operatio nen varar, ju större risk för illamående.
-Bukkirurgi samt operation av bröst eller öron-näsa-hals har setts öka risken, liksom plastikkirurgi. Studier visar också att kvinnor, personer under 50 år, personer som tidigare upplevt operationsillamående samt icke-rökare har en ökad risk. Operationer som associeras med mer smärta efter operation och högre doser av smärtstillande kan också ge mer illamående.
Jan Jakobsson, adjungerad lektor vid institutionen för kli niska vetenskaper, Danderyds sjukhus, avdelningen anestesi och intensivvård, har länge försökt ta reda på hur man kan förebygga il lamående hos personer som opererats under narkos.
För ett par år sedan visade Jan Ja-
kobsson och hans kollegor att kvinnor som opererat gallblåsan och som fått en näringsdryck innan operationen samt ett tuggummi kort tid efter att de vaknat ur narkosen fck en betydligt snabbare återhämtningstid jämfört med en kontrollgrupp.
– Skräddarsydd narkos, så att doserna av narkosmedel inte blir för höga, men också att man utnyttjar ickeopioida smärtstillande så långt det går, har ock så setts minska risken. Fast garantier för att slippa post-operativt illamående fnns inte, säger Jan Jakobsson.
DET HAR ÖVERLAG varit svårt att få fram riktigt bra verksamma substanser och behandlingar mot illamående –oavsett om det handlar om att få bukt med postoperativt illamående, tarmar i olag eller ett rubbat balanssinne.
– Det fnns inte ett enda läkemedel som tar bort alla symtom, säger Lennart Svensson.
Det fnns fera läkemedel som blockerar olika signaleringsvägar som kan ge illamående, exempelvis seroto ninreceptorblockerare eller substans pblockerare, som används vid kemoterpi. Men ingen medicin kan sätta stopp för allt slags illamående.
Ett annat tillstånd som framkallar illamående är graviditet. Vid extremt graviditetsillamående tar man idag till
läkemedel som används vid andra illa måendetillstånd – som histaminblocka re. Problemet är att alla inte blir hjälpta. Idag vet man inte ens vilken behandling som är mest efektiv på gravida. För att svara på frågan gjorde Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, i fol en utredning. De landade i slutsatsen att det saknas svar.
– De studier som fnns är för små och för få och har låg till förlitlighet. Vi såg en tendens till att akupressur i kombina tion med standardvård, alltså läkemedel mot illamående, möjligen kan vara efektivt, det är allt, säger Hanna Ulfsdottir, barnmorska och biträdande lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, samt en av de sakkunniga i SBU-utredningen.
En orsak till att man inte fck ett bättre underbyggt resultat är att den internationella defnitionen för extremt graviditetsillamående dök upp först 2021. Utan defnition är det svårt att jämföra studier. Nu är det fastslaget vad extremt graviditetsillamående innebär: Symtom före graviditetsvecka 16, med illamående och kräkningar, varav minst den ena av allvarlig grad, oförmåga att äta eller dricka normalt samt kraftig begränsning i dagliga aktiviteter.
– Att det nu fnns en defnition underlättar.
Nu kommer forskningen kunna bygga på evidens banken och ställa be handlingar mot varandra, säger Hanna Ulfsdottir.
Globalt dör 200 000 personer i vinterkräksjuka varje år på grund av uttorkning.
Kvinnor med en mutation som gör dem immuna mot vinterkräksjuka har samtidigt en ökad risk för urinvägsinfektion.
20 procent av vinterkräksjukan orsakas av sapovirus, som mutationen inte skyddar mot. Källa: Lennart Svensson
Eftersom en gemensam defnition har saknats är det också oklart hur många som egentligen drabbas – men någonstans mellan 0,3 och 3 procent av alla gravida tror man mår så här dåligt. Extremt graviditetsillamående innebär stora kostnader för samhället. 2021 blev 5 600 gravida kvinnor sjukskrivna på grund av kräkningar, 3 300 av dem var sjukskrivna i minst 60 dagar. Många är också så uttorkade att de måste vårdas på sjukhus med dropp.
– Det fnns också mycket lidande i detta, det fnns studier som visar att kvinnor avbryter sin graviditet för att de inte står ut eller avstår från att skafa fer barn – ändå vet man väldigt lite om varför vissa drabbas så hårt, säger hon.
– Mycket tyder på att det fnns en koppling till graviditetshormoner, framför allt HCG, det hormon som mäts i graviditetstester. Tvilling graviditeter, där HCG-nivåerna är högre, ger ofta mer illamå ende, säger Hanna Ulfsdottir. Man tror också psykosociala och genetiska faktorer kan spela roll, förklarar hon.
VID VINTERKRÄKSJUKA – som i 80 procent av fallen beror på norovirus, är det känt att genetiken spelar en viktig roll. De festa av oss blir sjuka av no rovirus, men inte alla. Hos vissa av oss saknas cellreceptorn för viruset. Det betyder att man varken kan bli infekte rad eller sprida smittan vidare.
– En mutation i enzymet FUT2 på kromosom 19 ger i det närmaste totalt skydd mot infektion om man har två muterade genkopior, säger Lennart Svensson.
Mutationen, som en av fem väster länningar bär på, är sannolikt minst 40 000 år gammal och skyddar mot den norovirus-stam som är vanligast.
Att ett vaccin mot vinterkräksjuka skulle sitta fnt för alla utan mutationen är det många som håller med om.
-
Men att ta fram ett vaccin har inte varit enkelt. Det kanske inte är så kon stigt, inte ens den naturliga immunite ten varar särskilt länge, viruset fnns i många varianter – och dessutom är det föränderligt. Forskare har försökt och misslyckats gång på gång.
– Men nu fnns fyra vaccinkandidater under utveckling. De som har kommit längst är proteinbaserade vaccin som administreras oralt eller med en injek tion. De ger ett starkt immunsvar, men det är oklart om de verkligen skyddar mot sjukdom, säger Lennart Svensson.
”Typiskt sett är kvinnor mer lättäcklade, åtminstone när det kommer till att före ställa sig hur äckligt någonting kan vara.”
Tack Chrisvare tian Rücks och forskningandrasfnns idag behandling för alla relateradetvångs sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och uppgift:viktigare
Förhindra självmord.
Text: Cecilia Odlind
Foto: Martin Stenmark
-
Christian Rück vill vara ”som en bandyfarsa för medarbetarna” och drivs av att försöka förbättra situationen för personer med psykisk sjukdom.
Ett mål är också att hitta bättre sätt att direkt välja rätt behandling till rätt patient, baserat på individuella data, oavsett om behandlingen sker via inter net eller om terapeut och patient möts.
Av dem som dör i suicid har ungefär hälften bedömts ha låg risk och av dem som bedöms ha mycket hög risk är det väldigt få som dör.
PERSON SOM LEVT med tvångssyn drom i femtio år kan idag blir fri från diagnosen med hjälp av en 12–veckors internetbaserad kognitiv beteendetera pi, KBT. För patienten kan det innebära att gå från att vara helt fångad i sina tvångsvanor eller tvångstankar till att leva ett fungerande liv.
– Sverige har varit lite av en vagga för internetbaserad KBT som tagits fram under de senaste tio–femton åren. Att ha bidragit till denna utveckling, som inneburit en stor förbättring för många patienter, är häftigt, säger Christian Rück.
Hans egen forskning på området startades tillsammans med första doktoranden Erik Andersson där de studerade OCD, obsessive compulsive disorder eller tvångssyndrom, något som för tio år sedan ansågs vara ett lite för komplicerat tillstånd för att kunna behandlas med internetbaserad KBT. Men de visade på motsatsen.
– Det fna med internetbaserad terapi är ju också att den fnns tillgänglig över hela landet och när på dygnet som det bäst passar patienten. Du kan så att säga få en lyxmåltid till McDonaldstillgäng lighet och pris. Det spelar ingen roll om du bor i stan eller på landet, alla kan söka och få hjälp, säger Christian Rück.
SEDAN DESS HAR hans forskargrupp växt och forskningen har kommit att omfatta behandling och orsaker till en rad tvångsrelaterade sjukdomar som exempelvis dysmorfofobi (även kallad självupplevd fulhet), samlarsyndrom, tics.
– I dag har vi till och med behandling för det ovanliga tillståndet olfactory refe rence syndrome, när man inbillar sig att man luktar illa, vilket kan vara väldigt handikappande och begränsande. Det innebär att vi idag har vård att erbjuda alla OCD–spektrumsjukdomar vilket är fantastiskt, säger Christian Rück.
– Vi kallar det precisionspsykiatri och det innebär att vi till exempel ska kunna förutse när det behövs läggas extra krut på behandlingen för att få efekt eller tvärtom när psykologisk be handling inte förväntas hjälpa särskilt bra. Poängen är att patienten ska slippa gå igenom behandling som är dömd att misslyckas, säger han.
ETT RELATIVT NYTT spår i Chris tian Rücks forskning handlar om att förebygga den kanske värsta följden av psykisk sjukdom, nämligen självmord. Han har startat ett stort projekt, Saving lives, som görs i samarbete med andra forskargrupper vid Karolinska Institu tet. Det långsiktiga målet är att minska antalet självmord. Men att förutsäga vem som riskerar att ta sitt liv är svårt.
– Varje dag görs tusentals bedöm ningar av suicidrisk hos patienter inom psykiatrin bara i Stockholm. Vad man vill är ju att fånga upp högriskpatienter för att förhindra så många självmord som möjligt. Men precisionen vid be dömningen är dålig, säger han.
– Eftersom vår bedömning är trubbig kommer ganska många att tvångsinläg gas i onödan. Det är dock inte helt lätt att studera detta vetenskapligt eftersom vi när vi bedömer att suicidrisken är mycket hög också sätter in åtgärder för att minska risken, så det är därför svårt att veta hur det hade blivit om man inte hade lagt in patienten, säger Christian Rück.
Idag görs riskbedömningen baserat på intervju med patienten och anhö riga.
– Men vi vill skapa bättre riskmodel ler baserat på mer data, till exempel genetiska information, som tillsam mans med andra typer av data kan ge bättre precision, säger han.
Även information från mobiltelefoner skulle kunna användas tror han, till exempel hur personen rör sig, vad hen söker på eller vad hen skriver, menar Christian Rück. Utöver detta kan sam hället göra insatser som inte bygger på prediktion på individnivå utan mer ge nerellt förhindrar riskfyllda situationer.
– Det har redan gjorts sådana insatser som att man försvårar möjligheten att få tag i giftiga mediciner, man bygger räcken vid broar etcetera. Men fer risk fyllda situationer kan identiferas och åtgärdas, säger han.
Namn: Christian Rück.
Titel: Psykiater vid Psykiatri Sydväst och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Ålder: 52.
Familj: Tre barn.
Så kopplar jag av: Jag är nog inte en särskilt avkopplad person, tyvärr. Tittar på när IFK Norrköping spelar fotboll kanske? Men det är ju snarare väldigt nervöst.
Mest oväntade forskningsfynd: Att vi visat att så många psykiatriska tillstånd går att behandla med internetbaserad KBT, även sådana där sjukdomsinsikten hos patienten sviktar, som OCD eller dys morfofobi (självupplevd fulhet). Idag är det allmänt accepterat men det var det inte för 10–15 år sedan.
Bästa forskaregenskap: Energisk, jag har ett driv framåt. Men jag tror också att jag vågar ställa obekväma frågor. Och jag har en förmåga att kunna formulera de viktigaste obesvarade frågorna på ett tydligt sätt.
CHRISTIAN RÜCK ÄR även en aktiv debattör och skribent som deltar i sam hällsdebatten. Han twittrar, instagram mar, föreläser, svarar på frågor i Dagens Nyheter med mera.
– Jag tror många forskare drar sig för att uttala sig ofentligt av rädsla för att säga fel, även jag har känt så. Jag minns hur oron hängde över mig första gången jag skulle delta i en podcast. Men med åren har jag fått mycket övning, inte minst gjorde det stor skillnad när jag började göra egen podcast*, säger han.
På senare tid har Christian Rück bland annat lagt mycket tid på att skriva böcker. Debutboken hette Olyckliga i paradiset och kom ut 2020. I den problematiserade han föreställ ningen att vi lever i en extra stressig tid och att allt fer mår psykiskt dåligt och försökte förstå den psykiatriska diag nosens plats i vår samtid. Boken fck stort genomslag och har resulterat i mängder av inbjudningar till föredrag, poddar och debatter om bland annat psykisk ohälsa (ett luddigt begrepp
som Christian Rück gärna vill att vi slutar använda) och diagnosen utmatt ning (”den saknar en vetenskapligt un derbyggd defnition”). Numera sticker Christian Rück då och då ut hakan i frågor där han har en avvikande åsikt. I kommande boken ”Ett liv värt att leva”, som kommer ut i januari 2024, är han bland annat kritisk till noll visionen för suicid, som lanserades under 2008.
– Nollvisionen låter så bra och att kritisera den är väldigt känsligt. Men att helt förhindra alla självmord – så som det till exempel skulle vara tekniskt möjligt att förbjuda alla bilar och där med nå nollvision för bilolyckor – är inte möjligt, menar Christian Rück.
ATT INFÖRA EN nollvision på ett område där det är omöjligt att nå noll riskerar göra att anhöriga och vårdper sonal känner att de har gjort något fel om någon dör av suicid.
– Som jag ser det gör nollvisionen oss så fxerade vid att göra prediktioner att vi riskerar att missa möjligheten till prevention. Om risken bedöms som hög så bör vi också fråga oss hur vi kan bidra till att minska risken. Vad har lett fram till den höga risken? En skilsmäs sa, arbetslöshet? Hur kan personens situation förbättras så att man minskar risken?
Under skrivandet har han också tagit del av fera vittnesmål från personer som överlevt suicid och som säger att de ångrar sig, till exempel Kevin Hines som hoppade från Golden Gatebron år 2000.
– Han ångrade sig i samma stund som han hoppade. Han hade turen att överleva och har sedan dess missione rat för suicidprevention, bland annat ett skyddsnät på bron, säger Christian Rück.
Hur många av dem som tagit sitt liv som hade tänkt annorlunda om de hade överlevt går aldrig att svara på.
– Men vi vet att det är få personer som gjort suicidförsök som senare
verkligen tar sitt liv. Att säga att ”om man väl vill ta livet av sig fnns det inget vi kan göra”, det är komplett fel. Relativt små insatser kan ha efekt. Att sätta upp ett extra räcke på en bro verkar ha skyddande efekt, även om räcket egentligen går att klättra över, säger han.
Att hans forskning kan göra konkret nytta i människors liv är betydelsefullt för Christian Rück.
ORÄDD Christian Rück har ifrågasatt diagnosen utmattning och nu nollvisionen för självmord. ”Vi måste våga prata nyanserat om de här frågorna.”
– Mitt jobb är väldigt meningsfullt. Hälften av alla sjukskrivningar är psy kiatriska, samtidigt saknas en strategisk satsning på området. Att driva psykia triska frågor i samhället känns väldigt viktigt, säger han.
*Podcasten hette ”Vad är poängen..?” och gjordes tillsammans med Alex Kossek. Senaste avsnittet kom 2017 och samtliga avsnitt finns fortfarande att lyssna på.
--
… att våga misslyckas: Det tror jag är centralt för att kunna göra ge nombrott. Många fors kare fortsätter i samma spår där man tryggt kan redovisa resultat för att få fortsatta anslag men det riskerar bli ointres sant.
… forskares själv bedrägeri:
Vi säger ofta att resultat kommer om cirka fem år men det gör de sällan. Det är nog för att blidka anslagsgivarna. Och för att hålla uppe arbetsmo ralen: Det gäller att tro på det man gör!
… dödshjälp: Det är en form av suicid som är mer accepterad.
I till exempel Belgien görs eutanasi på unga psykiatriska patienter.
… stress:
Vi marinerar barn och unga i en begrepps värld där stress är farligt. Men stress kan också vara positivt.
-
För mig är det chock erande men det känns samtidigt i linje med vår samtid.
Vi behöver rusta unga människor att tåla stress i stället för att skrämma dem.
Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än efter ett fängelsestraf.
Det görs endast då det misstänkta brot tet har fängelse i strafskalan.
Vanligen är personer som genom går en rättspsykiatrisk undersökning häktade. De får då bo på en vistelse avdelning i några veckor och träfa ett team med fera professioner, som läkare, psykolog och socialutredare. Det är en vårdlik miljö med dagrum där man kan lägga pussel, se på tv eller kanske spela pingis – en stor skillnad mot häktesmiljön. Om personerna inte är häktade görs utredningen medan de är på fri fot och de får då komma till undersökningsenheten.
triska undersökningar, enligt Rätts medicinalverkets årsredovisning. I 315 fall ansågs personen ha haft en allvarlig psykisk störning då brottet begicks.
Men några tillfrisknar snabbt, redan under de max fyra veckor då utredning en pågår. Det gjorde nära 40 personer under 2022. Det här snabba tillfrisk nandet beror vanligen på att psykostill ståndet är orsakat av droger. I de fallen går det inte att döma till rättspsykiatrisk vård, eftersom den allvarliga psykiska störningen inte får ha varit självförvål lad enligt lagstiftningen. Det fnns fer undantag. Till exempel anses inte endast demenssjukdom eller endast intellektu ell funktionsnedsättning ingå i begrep pet allvarlig psykisk störning.
ITT I NATTEN får 112 ett upprört samtal och operatören larmar ut polis och ambulans till en hemmafest. Blåljusper sonalen möter kaos. Två unga kvinnor är allvarligt skadade, på en stol i köket sitter en man och pratar för sig själv, på bordet ligger en blodig kniv. När polisen närmar sig gör mannen inget motstånd utan säger att ”regnbågsormen beordrat honom” och att de två kvinnorna var ”antenner från fenden”.
Scenariot är påhittat – men vad gör samhället i ett sådant läge? Vad händer när ett brott utförs av någon som har en uppenbart förändrad verklighetsupp fattning?
I exemplet ovan skulle mannen gripas och föras till häkte. Och sedan, tidigt i den juridiska processen, skulle domstolen be en rättspsykiater göra en så kallad paragraf 7-undersökning. Den fungerar som en screening, en sållning för att få fram de fall där det är motiverat att ta reda på mer om den psykiatriska hälsan.
En som gör sådana un dersökningar är Katarina Howner, rättspsykiater vid Rättsmedicinalverket.
– Vid de här tillfällena träfar vi personen i ungefär en timme. Vi försöker få en bild av hur orienterad personen är i sin tillvaro, om hen vet var hen är och kan ta in samtalet på ett korrekt sätt. Vi har också möjlighet att beställa in tidigare journaler från sjukvård och socialtjänst, säger Katarina Howner, som också är forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neuroveten skap vid Karolinska Institutet där hon forskar om psykopati och empatibrist.
Ungefär varannan paragraf 7-under sökning leder till en rättspsykiatrisk undersökning, som är mer omfattande.
Men teamet som gör den rättspsy kiatriska utredningen är inte vårdper sonal i den här situationen. De hör till rättsapparaten och ska lämna svar på de frågor som domstolen ställer, där den viktigaste är att avgöra om per sonen som undersöks har en allvarlig psykisk störning, ett begrepp som är juridiskt och inte medicinskt. Enligt en precisering från Socialstyrelsen handlar det om tillstånd av psykotisk svårig hetsgrad, där till exempel förvirring, hallucinationer och vanföreställningar påverkar verklighetsuppfattningen.
I PRAKTIKEN BETYDER det att drygt hälften av dem som döms till rätts psykiatrisk vård har schizofreni som huvuddiagnos, men även andra psykos sjukdomar är vanliga huvuddiagnoser. Samma gäller för afektiva sjukdomar, ett paraplybegrepp som rymmer bland annat bipolär sjukdom och mycket svå ra depressioner med hög självmords risk. En annan vanlig huvuddiagnos är neuropsykiatriska syndrom, också ett paraplybegrepp där personer med mycket framträdande autism ingår.
– Det rör sig om personer som har extremt rigida tankemönster, som är så konkreta att de i princip saknar abstraktionsförmåga. Det kan leda till en extrem tvångsmässighet och en verklighetsfrånvänd syn på tillvaron, förklarar Katarina Howner.
Under 2022 gjordes 537 rättspsykia
GROVT SKATTAT HÄLFTEN av dem som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning döms senare till vård. Under 2022 var det 353 personer enligt BRÅ. Katarina Howner betonar att det inte betyder att de som döms till fäng else är ”friska”.
– I princip alla vi utreder har en eller fera psykiatriska diagnoser. Men alla tillhör inte den lilla grupp som ska skiljas ut i juridiken, de som på något sätt har förlorat kontakten med verklig heten. Övriga kan dömas till fängelse och då får Kriminalvården se till att vårdbehovet tillgodoses, säger hon.
Hon beskriver några vanliga missupp fattningar kring rättspsykiatrin, som att många fejkar symtom för att ”lura syste met” och få vård istället för fängelse.
– När den vi utreder bor i fera veckor på en undersökningsenhet får vi en bild av i vilken utsträckning personen klarar av att hantera måltider, hygien och interaktion med andra. Vi tar också reda på hur livet har sett ut innan brot tet, hur det har fungerat med bostad, jobb och relationer. Vi skapar oss en helhetsbild. Min erfarenhet är snarare att en del som är väldigt sjuka försöker dölja det. Många vill gärna klara sig själva utan kontakt med psykiatrin, säger Katarina Howner.
En annan missuppfattning är att rättspsykiatrisk vård skulle vara en mildare påföljd än fängelse.
– Det handlar om psykiatrisk tvångs vård på obestämd tid. Det är en tuf påföljd, som jag ser det. Men för många är det en god hjälp. Den som har en psykos sjukdom får en chans att få ordning på sin medicinering och hjälp med bostad, sysselsättning och ekonomi, säger hon. Inom rättspsykiatrin förekommer tvångsåtgärder, som tvångsmedicine
”Det handlar om psykiatrisk tvångs vård på obestämd tid. Det är en tuf påföljd, som jag ser det.”Foto: Hanna Maxstad
”Som barn kunde jag bli intensivt intresserad av olika saker och komma på kant med lärare i ettriga diskussioner. Senare i livet hamnade jag i samma roll i arbetslivet – jag kom på kant med chefer när jag blev intensiv och hade starka åsikter.
Det här tog hårt på självförtroendet. Jag stannade på jobb där jag egentligen inte trivdes, mådde allt sämre och för aktade mig själv. I mina ögon var jag en närmast ond person som ständigt gjorde andra väldigt illa.
Självmordstankar kom allt oftare och blev mer och mer konkreta. Till slut be stämde jag mig för att tända eld på min lägenhet. Jag tänkte att jag skulle dö av röken, men att brand kåren skulle hinna dit innan någon annan blev skadad. Men innerst inne ville jag nog leva. Jag lämnade yt terdörren olåst. I ett kaos av exploderande rutor och smältande möbler blev jag hämtad av en brandman.
I sjukhussängen blev jag delgiven miss tanke om mordbrand. Min advokat var en mycket bra person som
tog mig igenom domstolsförhandling arna, där jag dömdes till rättspsykiatrisk vård utan utskrivningsprövning.
Min vård pågick i tre år. Första året hände det inte så mycket, men andra året tog det fart och tredje året gick det undan. Det visade sig att jag hade bipolär sjukdom och den är nu bra behandlad. Det förklarade så mycket för mig – jag förstod alla tillfällen då jag varit alldeles för intensiv tidigare i livet och hamnat på kant med människor.
På rättspsyk hittade jag tillbaka till gamla förmågor som jag hade förlorat, som att vara trevlig mot andra männ iskor. Gamla vänner hörde av sig, min mamma och syster började känna igen mig.
-
Vården jag dömdes till avslutades 2014. Nu har jag en tillvaro som fungerar och som jag trivs med.
Livet kan vända. Jag vill att alla ska veta det.” Berättat för: Annika Lund
STEN LUNDIN
Ålder 57 år.
Gör: Föreläser om rätts psykiatrisk vård ur ett brukarperspektiv. Leder grupp samtal med rättspsykiatriska patienter på Löwenströmska sjukhuset. Är utbildad skötare inom psykiatrin, har gått ekonomisk linje på gymnasiet.
”Alla
I Sverige döms alla för brott de har begått, oavsett psykisk hälsa. I andra länder fnns ett så kallat tillräknelighetsbegrepp, där den som är otillräknelig slipper strafansvar och förs över till sjukvården direkt, utan att först dömas i domstol.
Svenska domstolar kan döma till fera påföljder, där strafen är böter eller fängelse. Rätts psykiatrisk vård är en påföljd som är aktuell när ett brott är för allvarligt för att sonas med böter men fängelse är uteslutet, främst för att brot tet begåtts under allvarlig psykisk störning, som är ett juridisk begrepp.
Tre av fyra som döms till rättspsykiatrisk vård har sär skild utskrivningsprövning. Det betyder att en domstol bestämmer när vården ska övergå till öppenvård eller avslutas.
Bidrar med expertkunskap och svarar på frågor från domstolen. Under 2022 gjor des 1 138 paragraf 7-under sökningar och 537 rättspsy kiatriska undersökningar.
Under 2021 vårdades knappt 2 500 personer inom rättspsy kiatrisk sluten- och öppenvård enligt Socialstyrelsen. 85 procent av patienterna var män. Behandlingen inleds alltid som slutenvård men successivt ska patienten föras över till öppenvård med särskilda villkor, som krav på kontakt med vården eller regelbundna drogtester.
För att skrivas ut behöver patienten ha en ordnad tillvaro omkring sig med bostad och sysselsättning. I många fall krävs kommunala insatser, som olika nivåer av stöd kring bostaden och dagverksamheter. Det stöd som erbjuds för att möta patienternas behov skiljer sig åt mellan landets 290 kommuner.
…
… över 90 procent tidigare haft kontakt med psykiatrisk vård.
SCHIZOFRENI VANLIG DIAGNOS
Psykossjukdomar som schizofreni är den vanli gaste diagnosen bland personer som döms till rättspsykiatrisk vård. Dessa personer utgör dock endast en bråkdel av de mellan 30 - 40 000 personer som lever med schizofreni i Sverige idag.
Av dem som skrevs ut från rättspsykiatrisk vård under 2016 blev 21 procent dömda för ett nytt brott inom tre år. Motsvarande sifra för dem som frigavs efter ett fängelsestraf var 63 procent, allt enligt BRÅstatistik från 2023.
ring och fastspänning med bälte. Enligt kvalitetsregistret RättspsyK fck drygt var tionde patient någon tvångsåtgärd under 2022. Vanligast var avskiljande, som betyder att patienten hålls isolerad från andra patienter, till exempel i ett avskilt rum.
GENERELLT SETT ÄR vårdtiderna långa inom rättspsykiatrin (läs mer i artikeln till höger). Och vården inleds alltid med slutenvård. Den ges på 26 platser i landet, där stora enheter är klinikerna i Växjö, Stockholm, Sunds vall och Säter samt Regionsjukhuset Karsudden.
Totalt vårdades ungefär 2 000 per soner inom rättspsykiatrisk slutenvård under 2021 enligt Socialstyrelsens statistikdatabas. Och, som sagt, för de festa är en psykossjukdom huvud diagnos. Men, berättar Hannibal Ölund Alonso, chefsöverläkare inom rättspsykiatrin i Region Stockholm, därutöver har många fera bidiagnoser.
– Det som skiljer många av våra patienter från de festa andra inom psykiatrin är att de har en mycket komplicerad sjukdomsbild med multi problematik. Många av våra patienter har fera svårigheter utöver grundsjuk domen, som missbruk, låg intellektu ell funktionsförmåga eller antisocial personlighetsstörning med sviktande empati. Det är vanligen kombinationer av fera svårigheter som gör att någon hamnar hos oss. Vi ger behandling eller hjälp och stöd för alla de här tillstån den, säger han.
Enligt kvalitetsregistret RättspsyK fck 86 procent av de rättspsykiatriska patienterna något slags antipsykotiskt läkemedel under 2022. Ofta är det min dre vanliga antipsykosläkemedel som används – de som står långt ned på Klo
ka Listan (den lista på läkemedel som rekommenderas av Region Stockholms läkemedelskommitté för behandling av vanliga sjukdomar).
– Vi kommer in i ett skede när pa tienterna redan har prövat fera olika behandlingar som av olika anledningar inte har fungerat. Därför går vi of tare än i övriga psykiatrin in med mer potent behandling där det krävs tätare uppföljningar på grund av risker för biverkningar, säger Hannibal Ölund Alonso.
Det fnns inga läkemedel för autism. Men det fnns annan hjälp för den som har stora svårigheter på grund av en sådan funktionsnedsättning.
7,5 år. Så länge vårdas i genomsnitt en person som dömts till rättspsy kiatrisk vård. Det är 2,5 år längre än vad tidigare spridda sifror har gett intryck av.
En person som skrivs ut från rätts psykiatrin har i genomsnitt vårdats i fem år, eller 60 månader. Den här sifran är ofta kommuni cerad i diskussioner kring rättspsykiatri. Och den är helt riktig, säger Lenka Sivak, rättspsykiater och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Men den ger inte det svar som många söker.
– Den sifran besvarar inte frågan om hur lång vårdtiden är i genomsnitt för hela gruppen som döms till vård. Vissa vårdas i över 30 år. De har inte ingått i sifror som inkluderar endast dem som skrivs ut, säger hon.
Hon har i sin forskning utgått från över 2 000 patienter som dömdes till rättspsykiatrisk vård mellan 2009 och 2019. Vårdtiderna har beräknats
– Vi kan ge social färdighetsträning, där man får lära sig basala saker som hur man kommunicerar med andra människor och hur man beter sig i olika situationer. Vi kan ge detta som gruppbehandling där fera personer med samma svårigheter deltar. Då kan vi spela upp scener där vi visar hur man gör i olika sammanhang, säger Hanni bal Ölund Alonso.
Enligt kvalitetsregistret får ungefär var färde patient läkemedel för att komma till rätta med någon form av missbruk någon gång under sin vård. Fler, ungefär var tredje patient, får någon gång samtal och information om beroendesjukdom. Ännu fer, eller
med så kallad överlevnadsanalys, en metod som används bland annat inom cancerforskning. Då följs en grupp över tid från en särskild tidpunkt, som ett diagnostillfälle.
I det här fallet har forskarna mätt tiden från lagakraftvunnen dom fram till den tidpunkt då hälften av patien terna hade skrivits ut. Med det här sättet att mäta visade sig patienterna vara frihetsberövade i ungefär 7,5 år i genomsnitt, eller 90 månader. Psykossjukdom var kopplad till längre vårdtid än till exempel afektiva sjukdomar, som svåra depressioner. Det var även tidigare missbruk. Även brottets allvarlighetsgrad spelade roll. Dödligt våld var relaterat till de längsta vårdtiderna, följt av icke dödligt våld. Kortast tid förekom vid brott som inte hade med våld att göra.
En övergripande juridisk princip är att en påföljd ska vara proportionerlig i förhål lande till brottet – ett grövre brott ska ge en mer ingripande påföljd. Ur ett medicinskt perspektiv ska dock en färdigbehandlad person inte hållas kvar i vården. Men så som påföljden rättspsykiatrisk vård nu är ut formad skapas en krock mellan dessa etiska principer, anser forskarna.
– Det pågår en samhällsdebatt om behandling av psykiskt sjuka lagöverträdare. Vi försöker bygga en vetenskaplig grund för den debatten, så den baserar sig på fakta, säger Lenka Sivak.
”Det är vanligen kombinationer av fera svårigheter som gör att någon hamnar hos oss. Vi ger behandling eller hjälp och stöd för alla de här tillstånden.”
På djupet Rättspsykiatri
ungefär 85 procent, får lämna regel bundna drogtester, något som ofta är ett krav för att skrivas ut till öppenvård.
– Många som kommer till oss säger redan första veckan att de vill sluta med droger. Men då är det så mycket annat som händer omkring dem. Vi brukar vänta tills patienterna har kommit lite längre i sin behandling och har blivit stabila i sin psykossjukdom. Då ger vi olika slags behandlingar mot missbruk, individuellt utformat. Motiverande samtal är en vanlig insats, säger Han nibal Ölund Alonso. -
Andra vanliga bidiagnoser är olika slags personlighetssyndrom. Det kan handla om svårigheter att hantera känslor som tenderar att växa sig väldigt
starka och växla snabbt. Det kan också handla om en påtaglig brist på respekt för sociala spelregler i kombination med mycket svag empati. Det här är personer som söker snabba kickar, lätt fastnar i missbruk och som har svårt att tänka på konsekvenserna av sitt handlande. Psy kopati ingår som en undergrupp bland personlighetssyndromen.
Även beteendeproblem till följd av det ta går att behandla, även om det kan gå trögt, berättar Hannibal Ölund Alonso, som som utöver sitt jobb som chefsöver läkare är doktorand i Katarina Howners forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid, där han forskar om psykopatiska personlighetsdrag.
– Rent krasst handlar det om att få de här personerna att förstå hur deras agerande påverkar dem själva. Om de till exempel vill bli färdigbehandlade behöver de ta till sig behandlingen och samarbeta med vårdpersonalen. Det handlar om att få dem att sätta upp långsiktiga mål över sådant som de längtar efter i sina egna liv.
Hur undersöker ni detta?
– Vi jämför tre grupper: psykossjuka personer som är dömda respektive inte dömda för ett våldsbrott samt personer utan psykos sjukdom. Vi intervjuar alla om eventuella tidigare trauman, gör begåvnings- och uppmärksamhets tester och tar blodprover. Vi undersö ker också förmågan att förstå andras känslor och tankegångar, något som kräver att man kan tolka känslouttryck hos andra, så kallad emotionsigenkän ning. I de testerna får studiedeltagar na titta på en flm där en skådespelare visar upp olika ansiktsuttryck och pratar på ett låtsasspråk i tonfall som matchar ansiktsuttrycket. Sedan får studiedeltagarna ange vilken känsla som visats upp.
---
-
Hur ska man tänka kring det?
– En hypotes går ut på att den här gruppen har svårigheter med att tolka andras känslostämningar. Det ger en
sämre förmåga att läsa av vad som händer i en konfiktsituation. Even tuellt kan det leda till att de uppfattar aggression där det inte fnns någon sådan. Och sedan kanske de agerar på den feltolkningen vilket kan leda till en vålds handling.
-
Varför har vissa svårt att tolka ansiktsuttryck?
NÄR DET GÄLLER den intellektuella funktionsnivån fnns ett brett spann inom gruppen, där några har god för måga och kanske en universitetsutbild ning i ryggen. Det ger en bra sits där det kan vara möjligt att gå ut i arbetslivet efter avslutad behandling.
Men det är ovanligt.
Tvärtom har många en intellektuell nivå som har skapat hinder i livet – inte minst i skolan.
-
– Det vet vi inte, men det fnns forskning som tyder på att det kan vara synen som inte avkodas riktigt. Felet kanske uppstår när syn intrycket tolkas av hjärnan. En sådan feltolkning sker även vid synhallu cinationer, som också är vanliga vid psykossjukdom.
Hur ska ni forska vidare om det här?
-
– Vi hoppas få fram ett antal parametrar som skiljer sig åt mellan våldsdömda med psykossjukdom och icke våldsdömda med psykos sjukdom. Sedan vill vi följa personer som nyligen insjuknat i psykos för att se om de här parametrarna går att an vända för att förutsäga framtida våld. Dessutom vill vi se om behandlingar riktade mot vissa svårigheter, som till exempel träning på emotionsigenkän ning, kan minska risken att bli våldsam mot andra.
--
Rättspsykiatrisk vård kan dömas ut med eller utan särskild utskrivnings prövning, så kallad SUP. Det vanligaste är med SUP. Då bestämmer en förvalt ningsdomstol över frigång och permis sioner samt när vården ska övergå i öppenvård eller upphöra.
--
Enligt lagen ska vården avslutas när ett antal kriterier är uppfyllda. Ett handlar om att den allvarliga psykiska störning som låg till grund för domen inte längre ska innebära en risk för ny brottslighet. Ett annat handlar om patientens person liga förhållanden i övrigt. -
Det första kriteriet gäller i praktiken patientens grundsjukdom, som i många
Foto: Stefan Zimmerman
”Rent krasst handlar det om att få de här personerna att förstå hur deras agerande påverkar dem själva.”
”Jag har varit frihetsberövad i över tio år. Jag känner stor sorg över att det tog så lång tid innan jag fck rätt vård. Om samhället gör något så ingripande som att frihetsberöva någon i tio år, då måste vården som ges vara av god kvalitet.
Min resa inleddes med svår ångest i tonåren. För att dämpa ångesten började jag hetsäta och svälta. För att fnansiera hetsätandet började jag snatta mat.
Jag blev inlagd inom slutenvården på BUP, men där var vårdens insatser få och dessutom lärde jag mig självskade beteende av andra patienter. Flera år av t vångsvård följde, präglad av restrik tioner och tvångsåtgärder. Min tillit till vården urholkades.
Till slut tog jag mat för över 800 kro nor. Det är stöld, med fängelse i straf skalan. Då kunde jag dömas till rätts psykiatrisk vård och det blev jag. Men vården jag fck då var utformad för män med psykos och missbruksproblem. Mitt självskadebeteende tilltog, ibland skadade jag mig livshotande.
Efter åratal av vård träfade jag en sjuksköterska som lyckades nå fram till mig. Jag kände mig sedd, hörd och be kräftad av henne. Hon smugglade in en bok: Att leva ett liv, inte vinna ett krig: om acceptans skriven av Anna Kåver. Hon frågade också hur jag ville ha det i mitt liv och hur vi tillsammans skulle kunna nå dit.
Vården och jag började jobba i samma lag. Äntligen fck jag ett välmodulerat och individanpassat terapeutiskt stöd, äntligen fck jag kraft att sluta hetsäta och då slapp jag snatta mat. Sedan slu tade jag med självskadebeteendet.
Numera jobbar jag inom ambulans sjukvården, bor med en sambo och lever ett meningsfullt, tryggt och välfung erande liv.
Min resa blev längre än vad den hade behöv t vara. Det pratas mycket om att vården i dag ska vara personcentrerad. Min blev det först efter många, många år. Men när den blev det, då gick resan mycket fort.” Berättat för: Annika Lund
JENNY
Ålder: 51 år.
Gör: Jobbar som sjuksköterska i ambulanssjukvård. Jobbar ideellt med psykiatri frågor, bland annat inom Sveriges Kommuner och Regioner och inom patientorganisationerna NSPH, RSMH och PAR.
-
”Min resa blev längre än vad den hade behövt vara”Foto: Erika Weiland
fall är en psykossjukdom. Den ska vara väl medicinerad och stabil.
Det andra kriteriet är svårare att ringa in – och ofta svårare att hjälpa patienten med. Men personen måste kunna ta hand om sig själv och sköta eventuella kroniska sjukdomar.
Det kan handla om att hantera dagliga rutiner, som sömn, mat och vila – faktorer som är viktiga för att hålla en psykossjukdom i schack. Det kan också handla om att ha kontroll över ett tidigare missbruk. Eller att ha bostad, sysselsättning och ekonomi på plats, en fungerande vardag att falla in i. Annars ökar risken för återfall i sjukdom – och i brott.
Det är mycket som ska klicka här. I många fall krävs olika former av stöd kring boende och sysselsättning, något som ställer krav på kommunerna. Det händer att sjukvården anser att en pa tient är redo för ett liv utan vård, men hemkommunen dröjer i att möta upp. Och utan boende och sysselsättning kan domstolens beslut påverkas.
SAMTIDIGT SKA ALLTSÅ patienterna visa att de kan hantera sin vardag. Ett nyckelord här är funktionsför måga. Sjuksköterskan Malin Källman, som sedan tolv år arbetar inom rättspsy kiatrin, håller på med en doktorsavhandling om funktionsförmåga i den här patientgruppen.
– Att få upp funktionsni vån är det som tar mest av vår tid, medicinjusteringarna blir ofta fär diga först. Och så måste det vara. Det är svårt att jobba med funktionsnivån hos någon som är öppet psykotisk, säger Malin Källman, som gör sina studier vid institutionen för klinisk neurove tenskap vid Karolinska Institutet.
Hon har använt sig av mätverktyget WHODAS som mäter funktionsnivån genom att patienten får svara på 36 frågor inom sex olika områden. Det handlar till exempel om hur väl man förstår det som händer omkring en, hur man lyckas sköta sin hygien och sitt hushåll, men också hur väl man lyckas med sina viktigaste uppgifter inom studier eller arbete.
WHODAS kan användas av i princip alla, oavsett diagnos, och beskriver hur man har fungerat under de senaste 30 dagarna. Verktyget har tidigare använts
För att kunna skrivas ut från rättspsykiatrin måste en patient visa att den kan hantera sin vardag.
inom fera olika områden, som stroke vård och graviditeter. Mätningen görs upprepade gånger för att fånga upp förändringar.
– Tanken är att en regelbunden mät ning ska kunna säkerställa kvaliteten på den vård vi ger. Vi behöver veta, för varje patient, var de största svårig heterna fnns. Sedan behöver vi följa upp, för var och en, att insatserna leder till mätbara förbättringar, säger Malin Källman.
HON BESKRIVER PATIENTER som för sover sig till morgonmedicinen, hoppar över frukosten, skippar förmiddagspro menad, äter tre portioner till lunch och uteblir från eftermiddagsaktiviteten. Hon beskriver också personal som väcker den som behöver medicin, moti verar patienter att äta frukost, förklarar vad promenaden betyder för hälsan och visar hur stor en lagom portion är.
– Det är en ständig balansgång. Vi ska stötta patienterna så de når en själv ständighet. Men vi måste hitta en nivå där de inte stressas av för höga krav samtidigt som de inte ska leva i misär, säger Malin Källman.
I en av hennes studier har patienter na bedömt sig själva parallellt med att personalen har skattat deras förmågor, i båda fallen med WHODAS frågefor mulär. Den här studien är ännu inte publicerad, men det står redan klart att bedömningarna skiljer sig åt – patien terna tycker att de har bättre funk tionsförmåga än vad personalen tycker. I en kommande studie ska forskarna undersöka hur patienterna tänker när de besvarar enkäten, allt i ett försök att förstå vad skillnaderna kan bero på. Den studien är inte klar ännu, men man kan tänka sig fera förklaringar, säger Malin Källman.
– En del kanske tänker tillbaka på
hur de en gång har fungerat, innan de blev sjuka. Andra kanske svarar utifrån en verklighet de är vana vid. Den som har vuxit upp i ett hem med alkoholi serade föräldrar eller har levt på gatan kan ha andra referensramar för när ett rum kan anses vara städat, till exempel.
UNDER 2022 AVSLUTADES den rättspsykiatriska vården för 155 personer, enligt kvalitetsregistret RättspsyK, som omfattar 85 procent av patientgruppen. I senaste årsrapporten redovisas skattningar av livskvalitet för drygt tusen patienter som avslutat sin vård någon gång från 2009 och framåt. För varje patient har tidiga skattningar jämförts med senare. Det ger underlag för att beskriva hur många som tycker att deras livskvalitet har förbättrats, försämrats eller förblivit oförändrad ef ter att ha vårdats inom rättspsykiatrin. Två av tre vittnar om förbättringar. Det vill säga höjd livskvalitet – efter åratal av frihetsberövande och psykiatrisk tvångsvård.
I sifran ingår dock endast sådana som fått sin vård avslutad. Och för att få det krävs att mediciner, dagliga rutiner, bostad, sysselsättning och ekonomi är under kontroll. Att hjälpa patienten att få snurr på de här grundläggande delarna av tillvaron är centralt inom den rättspsykiatriska vården.
Rättspsykiatern Hannibal Ölund Alonso berättar hur det kan gå till i en förvaltningsdomstol när en person får sin rättspsykiatriska vård avslutad.
– Jag var där så sent som förra veckan med en före detta patient. Hon berättade för både mig och domstolen att hon var tacksam för den vård hon fått och hon beskrev vad den inneburit för henne. Hon har gått från att vara oerhört plågad av sin sjukdom och sakna människor omkring sig till att nu ha ett bra liv som hon är nöjd med. Det här får vi ofta höra. Vi får vara med när de här svårt sjuka personerna till slut upplever att deras liv har innehåll och mening.
Vem löper risk att begå ett våldsbrott – och vem gör det inte? Rättspsykiatern Jonas Forsmans forskning handlar om ett instru ment som i bästa fall kan förenkla bedömningen av de festa rätts psykiatriska patienter.
Ett våldsbrott, men icke-dödligt våld. Det är den vanligaste orsaken till att en person döms till rättspsy kiatrisk vård. Och risken för våld samhet väger tungt när domstolen ska fatta beslut om permissioner, frigång, överföring till öppenvård och slutligen avslutad vård.
Men – vad ska vägas in i en riskbedömning? Vad ska man leta efter för att förstå om en person löper låg, måttlig eller hög risk att bli våldsam?
Det har gjorts forskning på vad som kännetecknar rättspsykiatris ka patienter som begår våldsbrott. Ett antal parametrar har fallit ut som särskilt viktiga, som manligt kön, ålder och tidigare begångna våldsbrott.
Jonas Forsman, som forskar vid institutionen för klinisk neurove tenskap vid Karolinska Institutet, studerar verktyget FoVOx, där tolv sådana väl kända riskfaktorer viktas. FoVOx fnns gratis tillgängligt på nätet och påminner om ett enkelt självskatt ningsinstrument.
Forskarna har utvecklat verkty get utifrån svensk rättspsykiatrisk vård. De har identiferat patienter som först har skrivits ut från rätts psykiatrisk vård och senare dömts för våldsbrott. I nästa led har de bedömt hur korrekta riskbedöm ningarna hade blivit om FoVOx hade använts då patienterna skrevs ut.
Och verktyget visade sig ha ett så kallat AUC-värde (area under curve) på 0,77. Det är ett värde där 0,5 innebär att bedömningen
inte är bättre än slumpen och 1,0 betyder en perfekt identifering av vilka som senare kommer att dömas respektive inte dömas för ett våldsbrott. Ett AUC-värde på 0,77 är ungefär vad fera av de in strument som redan används inom rättspsykiatrin i dag har, där två av dem heter HCR-20 och VRAG.
– Inget instrument verkar kom ma över ett AUC-värde som är så värst mycket högre än 0,8. Det har diskuterats vad det kan bero på. Gissningsvis har det att göra med människans oförutsägbarhet – en person kan byta åsikt, önskemål och intressen ganska snabbt och det påverkar beteendet, säger Jonas Forsman.
Huvudpoängen med FoVOx är alltså inte att det är mer prick säkert utan att det är enklare att använda. I HCR-20 ska så kallade dynamiska faktorer vägas in, där bedömaren ska skatta till exempel följsamhet till läkemedel, sjuk domsinsikt eller hur någon verkar ha mått den senaste tiden. VRAG är mer likt FoVOx genom att det summerar statiska faktorer, som tidigare missbruk och typ av vålds brott. Men varken VRAG eller HCR20 har validerats eller kalibrerats för svenska förhållanden. Det har däremot FoVOx, där den stude rade gruppen omfattar samtliga patienter som fått rättspsykiatrisk vård i Sverige under de studerade perioderna.
– Jag tror att FoVOx skulle kunna vara en god hjälp när vi ska riskbedöma de som har en rätts psykiatriskt vanlig profl. Det skulle kunna efektivisera vårt arbete, så att vi kan lägga större fokus på de ovanliga, mer extrema fallen där bedömningen är svårare att göra. Jag tänker då på till exempel ovanliga brott eller personer med svår autism, som kan ha mycket avvikande tankesätt och bristande förmåga att berätta om sitt inre liv, säger Jonas Forsman.
”Vi får vara med när de här svårt sjuka personerna till slut upplever att deras liv har innehåll och mening.”
På Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier när ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rätt försökspersoner kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rädda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en pelare i Europas pandemiberedskap
www.vaccelerate.com/volunteer-registry
VACCELERATE har erhållit bidrag från EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, anslag nr. 101037867.
Vilka vetenskapliga genombrott väntar när artifciell intelligens (AI) blivit ett verktyg i forskningsprocessen? I ett samtal på Nobel Prize Museum diskuterar forskare möjligheter, utmaningar och farhågor kring AI i forskning.
Tid: Måndag 2 oktober 2023 klockan 16.00-17.00
Plats: Nobel Prize Museum, Stortorget 2, Gamla Stan
Anmäl dig här:
Samtalet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet, KTH och Vetenskapsrådet och är en del av Nobel Calling Stockholm 2023. Läs mer på nobelcalling.se
Vilka mekanismer fnns för kopplingen mellan socker och hälsa? Är det i hu vudsak dåligt med socker för att det 1) ökar risken för övervikt och 2) gör att vi får i oss mindre näring, eller är det även dåligt av andra orsaker?
Jag håller mig normalviktig i princip oavsett vad jag äter, är fysiskt aktiv och ser till att få i mig tillräckligt mycket av det kroppen behöver, protein, bra fetter, fullkorn, fbrer och vitaminer och mi neral, äter alltså ganska nyttig mat som grund. Jag har dessutom god tandhälsa och har aldrig haft hål i tänderna. Spe lar det då någon som helst roll för min hälsa om jag utöver detta äter godis eller
fkabröd nästan varje dag? Kroniskt höga blodsockernivåer är ju skadliga för kroppen på olika sätt, men kommer nivåerna verkligen att vara höga under nog lång tid för att göra skada i ovan scenario?
/Karolina
Svar Precis som du skriver så kan en kost med mycket socker i bidra till att man konsumerar fer kalorier än man gör av med och så ledes leda till övervikt, vilket ökar risken -
för olika metabola sjukdomar. Rent socker bidrar inte med några andra näringsämnen än just enkla sockerarter, och precis som du näm ner utgör socker en betydande risk för karies i tänderna.
-
Däremot är det så att när sockret tagits upp och spjälkats till monosacka rider (enkla sockerarter) i blodet så gör din kropp ingen skillnad på om glukos molekylen kommer från en sockerbit eller en bit rågbröd. Om man inte har diabetes mellitus så reglerar kroppen nivån på blocksockret efektivt till rätt nivå genom ett fertal olika samspelta hormoner. Således tycker jag att du ska fortsätta att njuta av godiset och fkabrödet! /
Anna Krook Professor i integrativ cellfysiologi-
Har kroppen en viss vikt som den bestämt sig för?
/Lilly
Svar Vår vikt påverkas av vad vi äter och hur vi rör oss, där miljön vi lever i och våra gener ger oss olika förutsättningar.
Till exempel så väger enäggstvil lingar ofta lika mycket och ökar i vikt lika mycket vid samma energiintag, medan tvåäggstvillingar kan skilja sig mycket i både vikt och viktuppgång vid samma omständigheter. Viktned gång efter obesitaskirurgi är snarlik hos nära släktingar, men skiljer sig helt mellan par där båda opererats, trots att de lever ihop och kan antas dela en snarlik miljö.
Stämmer det att amning är bra för barns intelligens?
/Anna
Svar Genom amning får barnet både viktiga näringsämnen och närhet till mamman, vil ket skulle kunna vara positivt för olika aspekter av barnets utveckling. Det har även påståtts att amning kan vara positivt för barnets intelligens, men det fnns inga övertygande bevis för det.
Vissa studier har upptäckt en kor relation, där barn som blivit ammade uppvisar högre intelligens än barn som inte blivit ammade. Men detta skulle kunna bero på inverkan från andra faktorer, till exempel på att mödrar som ammar uppvisar högre intelligens än mödrar som inte ammar, åtminstone i de amerikanska populationer där den mesta av forskningen utförts.
I en del studier har man sett att sambandet mellan amning och barnets intelligens kvarstår om man statistiskt kontrollerar för mammans intelligens. Men eftersom intelligens är svårt att
mäta exakt fnns det skäl att tvivla på sambandet. Det kan vara så att mam mor som ammar i genomsnitt har högre faktisk intelligens än mammor som inte ammar, även om de har fått samma resultat på intelligenstest. Det kan då leda till att också barnen till dessa mammor får högre intelligens, men det beror inte på att de har blivit ammade utan på att de har ärvt intelligensen från sin mamma.
Det har också gjorts en randomi serad kontrollerad studie där vissa blivande/nyblivna mammor blev upp muntrade att amma. Detta ledde till högre grad av amning hos dessa mam mor jämfört med kontrollpersoner, men efekten på barnens senare uppmätta intelligens var oklar.
Dock kvarstår möjligheten att am ning kan ha en positiv efekt under knappare förhållanden än de som råder i de moderna västerländska samhällen där det mesta av forskningen utförts. /
Kimmo Sorjonenforskare i klinisk neuropsykologi
I adoptionsstudier ser man att mil jön spelar roll framförallt i barnaåren. Då antar barnet adoptionsföräldrar nas viktklass, men under tonåren kor relerar barnets vikt allt mindre med adoptionsföräldrarnas, medan den kvarstår för syskon som är biologiska barn till samma föräldrar.
Efter en viktnedgång är det vanligt att återta samma vikt man hade innan. Därför uppstod den så kallade ”setpoint”-teorin som säger att kroppen har en termostat eller en regulator för vikt (set-point). Den kroppsvikten försvaras av kroppen och alla försök att förändra sin vikt är förgäves, enligt teorin. Den globala ökningen av obesitas talar dock emot att var och en från början har en förutbestämd vikt som är omöjlig att förändra. Däremot är det ofta svårt att förändra en kropps vikt man haft en längre tid. Kroppen försvarar vikten genom att vid vikt nedgång till exempel öka hunger och preferenser för sötare och fetare mat. För att långsiktigt ändra kroppsvikten uppåt eller neråt krävs konsekventa och hållbara förändringar av levnads vanorna. Naturligtvis påverkar våra gener och omgivande miljö möjlig heten till viktförändring, men även om kroppen tycks ha bestämt sig för en viss vikt så går det att få en ny vikt som den vill försvara.
Ylva Trolle LagerrosDocent vid KaroIinska Institutet och överläkare på Överviktscentrum
Kan choklad användas som smärt lindring?
/Chokladälskare
Svar Historiskt har kakao, som det fnns rikligt av i choklad, använts för medicinska och antiinfammatoriska ändamål. Forsk ning har visat att kakaoberikad diet minskar infammatorisk smärta hos råttor, vilket innebär att kakao också skulle kunna vara en alternativ terapi för smärtlindring hos människor.
En möjlig förklaring är att kakao, genom sitt innehåll av aminosyran tryptofan, har visat sig påverka sig nalsubstansen serotonin i människo kroppen. Aktuell forskning pekar på att muskelsmärta kan uppstå genom en infammationsprocess där olika signalsubstanser, till exempel just serotonin, aktiverar fria nervändslut så att smärtsignaler skickas till hjärnan. Kakao är också rikt på favanoler som i sig kan minska infammation.
Jag har fått en protes i överkäken och nu upplever jag att maten inte smakar lika bra som tidigare. Kan det fnnas ett samband?
/Kerstin
Baserat på detta gjorde vi nyligen en studie på 15 personer där muskelsmär ta framkallades i ansiktet på deltagare före och efter att de fått äta olika slags choklad. Resultatet visade att choklad oavsett kakaokoncentration minskade muskelsmärtan. Det tyder på att det kanske inte är kakaokoncentrationen (till exempel favanoler) som ensamt kan förklara den smärtlindrande efekten. Sannolikt är det i stället en kombination av preferens och smak upplevelse samt sammansättningen av övriga ingredienser, som socker, soja och vanilj, som påverkar.
Preliminära resultat från en upp följande studie tyder på att det är just preferensen som förklarar chokladens positiva efekt. Så svaret verkar vara både ja och nej. Choklad kan ha en smärtlindrande efekt, men bara om man gillar chokladen. /
Nikolaos Christidis Forskarei odontologi
Svar Patienter som fått en lös tagbar protes i överkäken upplever ofta en nedsatt förmåga att känna smak. Studier be kräftar också att en överkäksprotes, som täcker hårda gommen, har en ne gativ efekt på smakupplevelsen. Vad detta beror på är dock inte klarlagt. Sinnescellerna som förmedlar smak (sött, salt, surt, beskt och umami) hittar man framför allt på tungan, men också i mjuka gommen och längre bak i svalget. Så troligen är den försämra de upplevelsen av smak inte orsakad av att protesen täcker över smakcel ler. Vad är då problemet?
---
Upplevelsen av smak (”favour” på engelska) tolkas inte bara utifrån signaleringen från smakceller, utan är också starkt beroende av andra sinnen som lukt, känsel, temperatur, smärta (chili) och även hörsel (”kris pig mat”). När man äter så sönderde las maten mellan tänderna samtidigt som tungan trycker maten mot hårda gommen för att forma den så att den blir lätt av att svälja. Om gommen täcks av en protes så förhindras den normala signaleringen från sinnescel ler i gommen som känner av tryck/ beröring, temperatur och smärta.
--
Sammanfattningsvis så är det troli gen inte smaklökarna som påverkats av protesen utan bortfallet av annan sensorisk information från gommen som gör att hjärnans tolkning av smakupplevelsen förändrats.
/ Mats TrulssonProfessor i oral rehabilitering
Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se
-
tarmsjukdom har ofta inte så många andra "grumlande" hälsofaktorer och är därför bra studieobjekt när man försöker lära sig mer om sjukdomen.
I DAG VET VI relativt lite om hur immun systemet fungerar vid infammato risk tarmsjukdom, IBD, hos barn och hur detta skiljer sig från vuxna. Omkring 40 procent av patienterna – både barn och vuxna – svarar inte på de be handlingar som fnns tillgäng liga. Det är därför av stor vikt att identifera biomarkörer som både kan förutspå behandlingssvaret och bidra till att hitta nya behandlingsmetoder.
– Vi har fortfarande inte något bo temedel mot infammatorisk tarm sjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, utan enbart symtomatisk behandling. IBD debuterar ofta i tidig
vuxen ålder, ibland redan i barndomen. Vi behöver förstå varför sjukdo men uppkommer och vad som händer i tarmen vid IBD, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid insti tutionen för medicin, Hud dinge vid Karolinska Institutet. I nära samarbete med kollegor vid Sachsska barn- och ungdoms sjukhuset och Karolinska Universitets sjukhuset har hon studerat tarmen hos 25 barn och åtta vuxna med IBD, samt hos tio barn och åtta vuxna utan IBD. Metoderna som användes var födescy tometri och enkelcellsteknik, relativt nya tekniker som möjliggör analys av
immunceller från tjocktarmen även på små undersökningsmaterial.
Forskarna fann att celltyper som stimulerar infammation, som med födda lymfoida celler typ 1, T-celler och NK-celler, förekom i högre grad vid tarminfammation hos barn. Men de fann också att en särskild undertyp av vävnadsskyddande lymfocyter – så kallade medfödda lymfoida celler typ 3 – och vävnadsresidenta T-celler fanns i lägre grad i tarmslemhinnan hos barn med IBD.
– Infammationen verkar inte bara vara kopplad till aggressiva celler som driver på den, utan också till att funk tionen hos de celler som hjälper till att upprätthålla en frisk tarm tappas. De behandlingar som fnns tillgängliga idag är enbart inriktade på att dämpa infammationen, men det kan vara lika viktigt att stärka upp den vävnadsskyd dande delen, säger Jenny Mjösberg.
BARN OCH UNGA med IBD är också en intressant grupp att studera. De är ofta nyinsjuknade och därmed obehand lade. Dessutom är de vanligtvis friska i övrigt, röker inte och har inga andra grumlande hälsofaktorer. Forskarna hoppas att resultaten kan utgöra en pusselbit i arbetet med att hitta nya behandlingar.
– Vi har fortfarande ganska dålig kunskap om de biologiska läkemedlen och varför de fungerar eller inte fung erar. Då är biomarkörer väldigt viktiga. I förlängningen hoppas vi på mer individanpassade behandlingar, den här studien är ett steg i den riktningen, säger Helena Rolandsdotter, överläkare på Sachsska barn- och ungdoms sjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset
-
The single-cell transcriptional landsca pe of innate and adaptive lymphocytes in pediatric-onset colitis
Kokkinou E, Soini T, Pandey RV, van Ack er A, Theorell J, Czarnewski P, Kvedar aite E, Vandamme N, Lourda M, Sorini C, Weigel W, Carrasco A, Andrew Tibbitt C, Schlums H, Lindforss U, Nordenvall C, Ljunggren M, Ideström M, Svensson M, Henter JI, Villablanca EJ, Bryceson YT, Rolandsdotter H, Mjösberg J Cell Reports Medicine maj 2023
GENETISKA FAKTORER som leder till fel i immunsystemet och ökar risken för multipel skleros, MS, har identiferats i tidigare studier. Men dessa riskfaktorer förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.
En ny genetisk kartläggning, ledd av forskare från University of California San Francisco (USA), University of Cam bridge (UK) och Karolinska Institutet (Sverige), pekar på en genvariant som ökar sjukdomens svårighetsgrad. När denna genvariant ärvts från båda föräld rarna påskyndades tiden till att behöva ett gånghjälpmedel med nästan fyra år.
Det här är ett genombrott ef tersom fyndet innebär det för sta verkliga framsteget för att förstå långvarig funktions nedsättning vid MS, där pa tienter gradvis förlorar sin rörlighet och självständighet. Detta ger oss en möjlighet att utveckla nya behandlingar för att kontrollera sjukdomsprogress, säger Ingrid Kockum, professor vid institu tionen för klinisk neurovetenskap, som lett den europeiska delen av studien. Forskarna fann också att hög utbild ning var kopplad till långsammare sjuk domsprogress, vilket stöder hypotesen att kognitiva reserver som ökar hjärnans motståndskraft spelar en nyckelroll i svårighetsgraden av MS.
Locus for severity implicates CNS resilience in progression of multiple sclerosis
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium, MultipleMS Consortium Nature juni 2023
En nyupptäckt genvariant ger ökad förståelse för svårigheter vid MS.
Ett nytt snabbtest kan minska risken för antibiotika resistens. -
Nervceller som kan kopplas till långvarig stress identiferade Esr1+ hypothalamic-habenula neu rons shape aversive states
EN NY METOD kallad 5PSeq mäter så kallat budbärar-RNA (mRNA) som bakterier bryter ner i samband med att de tillverkar proteiner. Mätning arna kan skvallra om hur bakterierna påverkas när de utsätts för stress, som antibiotikabehandling. Forskare vid Karolinska Institutet har testat meto den på totalt 96 bakteriearter i prover från avföring och vagina, men också bakterier i jord. Efter fem minuter kunde de se om bakterierna svarade på antibiotikabehandling eller inte och efekten var som störst efter cirka 30 minuter.
– Det fnns ett stort behov av att snabbt kunna hitta rätt antibiotika till svårt sjuka patienter med bakteriella infektioner. Dagens metoder kan ta fera timmar eller till och med dagar, men ofta behöver behandling sättas in snabbare än så för att undvika allvarliga konsekvenser för patienten. Därför ges ofta bredspektrumantibiotika som ökar risken för resistensutveckling, säger Vicent Pelechano, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som lett studien.
Tillsammans med kolle gor har han startat ett bolag för att skapa ett snabbtest som kan användas inom sjukvården.
Atlas of mRNA translation and decay for bacteria
Huch S, Nersisyan L, Ropat M, Barrett D, Wu M, Wang J, Valeriano VD, Vardazaryan N, Huerta-Cepas J, Wei W, Du J, Steinmetz LM, Engstrand L, Pelechano V
Nature Microbiology maj 2023
Calvigioni D, Fuzik J, Le Merre P, Slashcheva M, Jung F, Ortiz C, Lentini A, Csillag V, Graziano M, Nikolakopoulou I, Weglage M, Lazaridis I, Kim H, Lenzi I, Park H, Reinius B, Carlén M, Meletis K
Nature Neuroscience juni 2023
Kraften hos friska celler kan undertrycka hudcancer
Injury prevents Ras mutant cell expansion in mosaic skin
Gallini S, Annusver K, Rahman NT, Gonzalez DG, Yun S, MatteMartone C, Xin T, Lathrop E, Suozzi KC, Kasper M, Greco V Nature juni 2023
Ny metod gör det möjligt att studera partiklar i nanoskala High-throughput measurement of the content and properties of nano-sized bioparticles with single-particle profler Sych T, Schlegel J, Barriga HMG, Ojansivu M, Hanke L, Weber F, Bostancioglu RB, Ezzat K, Stangl H, Plochberger B, Laurencikiene J, El Andaloussi S, Fürth D, Ste vens MM, Sezgin E
Nature Biotechnology juni 2023
KBT gav bättre livskvalitet vid förmaksfimmer
Cognitive behavioral therapy improves quality of life in patients with sympto matic paroxysmal atrial fbrillation
Särnholm J, Skúladóttir H, Rück C, Axelsson E, Bonnert M, Brage sjö M, Venkateshvaran A, Ólafs dóttir E, Pedersen SS, Ljótsson B, Braunschweig F
Journal of the ACC juli 2023
Psykisk ohälsa hos pappan kan öka risken för prematur födsel
Paternal and maternal psychiatric history and risk of preterm and early term birth: a nationwide study using Swedish registers
Yin W, Ludvigsson JF, Åden U, Ris nes K, Persson M, Reichenberg A, Silverman ME, Kajantie E, Sandin S PLOS Medicine juli 2023
Fascinerande fsk
Hur gör man för att ta hand om över 20 000 zebrafskar?
21 SEP
Föredrag: Kampen mot tuberkulos
Professor Johan
Wennerberg förelä ser om tuberkulosens historia.
När: 21 september kl 18:00.
Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus.
Anmälan: Före 19 september E-post: info@hagstromerbiblio teketsvanner.se Telefon: 070-555
27 36. Medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr.
28 SEP
Föredrag på Bokmässan
AI i skolan, konsten att ompröva åsikter och fysisk aktivitet hos
förskolebarn. Forskare vid
Karolinska Institutet ger ut böcker om många intressanta ämnen. Lyssna på fera av dem på årets Bok & Bibliotek.
När: 28 september–1 oktober.
Var: Svenska Mässan i Göteborg Mer information: bokmassan.se
Var: Eva & Georg Klein-salen, Biomedicum, Solnavägen 9 Ingen anmälan behövs.
26 OKT
Föredrag: Är djurförsök etiskt och vetenskapligt försvarbart?
Karolinska Institutets etikråd bjuder in till ett seminarium för att diskutera djurförsök med studenter, medarbetare samt intresse rad allmänhet.
När : 26 oktober kl 10-12.
Var: George och Eva Klein salen, Biomedicum, Solnavägen 9, Campus Solna, Karolinska Institutet.
Seminariet hålls på engelska, streamas och tillgängliggöras i efterhand. Föranmälan krävs: sara.sigsjo@ki.se
Workshop: Hyper Human Forskare från AI MES demonstrerar arbetsmetoder – kom och pröva!
31 OKT
Kom på öppet hus i oktober och se själv!
När : 31/10 – 2/11.
Var: Tekniska Museet.
28 SEP
Senioruniversitetet: Hjärnan för vår överlevnad – upple velse och beteende Presentation av psykologisk forskning vid Karolinska Insti tutet: Hjärnans roll i sjukdoms försvar, luktsinnet, vår sociala hjärna under hot, perception, könsskillnader i minne samt sömn och dygnsrytmer.
När: Sex torsdagar, 28 septem ber—2 november kl 9:30—11:15.
Var: Biografen Sture, Birger Jarls gatan 41, Stockholm eller via zoom.
Anmälan: Senioruniversitetets hemsida, avgift 750 kr.
Du kan även titta i efterhand via: ki.se/cns/ki-psykologi-popularve tenskapliga-forelasningar-2023 -
29 SEP
Utställning: Forskarfredag
Möt forskare, experimentera och ställ dina frågor till experter på ForskarFredag Stockholm (vänder sig till elever i åk 9 och gymnasiet).
När: 29 september kl 9–16.
Var: AlbaNova universitetscen trum och Vetenskapens Hus.
OK 2 T
Öppet hus: Besök Nordens största zebrafsklabb
Under en timme får du en visning av Karolinska Institutets zebrafskenhet och gå igenom allt ifrån tek nisk utrustning, djurhållning och forskning.
När: 2, 3 och 4 oktober, kl 9 och kl 12.
Var: Campus Solna Zebrafsh Core Facility, Nobels väg 16. Rundturen hålls på svenska eller engelska beroende på deltagar na. Max 10 deltagare per rundtur. Boka plats via ki.se/kalender
OK 6 T
Seminarium: Livmoderhalscancer – från Nobelprisbe lönad upptäckt till utrotning.
Forskare vid Karolinska Insti tutet och SKR föreläser om humana papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer.
När: 6 oktober kl 15-16:30
15 NOV
Föredrag: Kärleks drycken i medicin När och varför över gav medicinen tron på kärleksdryckernas ver kan? Kristiina Savin, doktor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, föreläser. När: 15 november kl 18:00.
Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus.
Anmälan: Före 13 november E-post: info@hagstromerbiblio teketsvanner.se Telefon: 070-555 27 36. Medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr.
18 NOV
Interaktiv workshop: Lär dig leva hälsosammare Föreläsningar om hur levnadsvanor kan förebygga sjukdom men även möjlighet att mäta blodtryck, greppstyrka och blodsocker.
När: 18 november kl. 13:00-15:30.
Var: Nobels väg 10, KI Campus Solna.
Anmälan och mer informa tion: ki.se/kalender
Foto: Lars Bräutigam
Åren går, adhd består
Lotta Borg Skog lund(Natur & Kultur)
En ny bok skriven forskaren Lotta
Att fortsätta att ha sex trots att det gör ont riskerar att förvärra smärtan enligt experter som nu har skrivit en bok om proble met vulvodyni. -
VULVODYNI (tidigare kallat vestibulit) innebär att ha smärta i området runt slidöppningen i minst tre månader som inte kan kopplas till något annat tillstånd, som infammation eller skada. Nästan var femte kvinna är drabbad.
Vulvodyni. Smärta vid sex och beröring Ida Flink, Linnéa Engman och Nina BohmStarke
(Natur & Kultur)
– Trots det är problemet ganska okänt, även bland vårdperso nal, och många av de som lider av vulvodyni känner sig ensam ma och har fått råd från vården som helt saknar vetenskapligt stöd, säger gynekologen Nina Bohm-Starke, även forskare vid Karolinska Institutet.
Tillsammans med psykologerna Linnéa Engman och Ida Flink har hon nu skrivit en bok om vulvodyni för att sprida den kunskap som fnns om tillståndet. Här beskrivs hur det kan uppstå, vilken professionell vård som fnns att söka och vad man själv kan göra för att minska problemen, som att öva avslappning i bäckenbot ten och ta hand om sin vulva (gärna olja, undvik tvål). ”Smärtförbud” ska också råda.
– Sex och samlag ska aldrig göra ont. Det kan låta självklart men många har sex trots att det gör ont för sin partners skull eller för att man vill känna sig sexuellt fungerande. Men det riskerar att förvärra tillståndet. Det gäller att försöka hitta sätt att ha sex på som inte framkallar smärta och på det viset hitta tillbaka till sin sexuella lust, säger Nina Bohm-Starke. Cecilia Odlind
Borg Skoglund rik tar sig till de som fått diagnosen adhd från medelåldern och uppåt. Boken bygger på författarens kliniska erfarenheter, berättelser från patienter och aktuell forskning på området. Kunskap saknas fortfarande, vilket gör det svårare att ge tydliga råd till denna grupp av personer.
Fysisk aktivitet i förskolan
Daniel Berglind
(Natur & Kultur)
-
-
Hur förskolan är organiserad och utformad påver kar hur fysiskt ak tiva barnen är. I en ny bok skriven av Daniel Berglind, forskare vid Karolinska Institutet, presenteras bland annat fakta om hur mycket barn bör röra på sig, hur förskolan kan skapa rutiner och miljöer som främjar barnens fysiska aktivitet och hur arbetet kan utvärderas.
Terapeutens misstag
Elin Wesslander (Natur & Kultur)
IIbland går det snett i psykotera pirummet. I värsta fall påverkar det behandlingens utfall eller de inblandades mående. I en ny bok gläntar psykologen Elin Wess lander på terapidörren och ger exempel på sådana misstag. Hon ger också förslag på hur terapeu ten kan förebygga och hantera dessa. Boken riktar sig till blivan de och verksamma terapeuter. Flera psykoteraputer som även är forskare vid Karolinska Institutet har bidragit med egna exempel på misstag.
Toxikologen Mattias Öberg kallades som expertvittne för att berätta om riskerna med PFAS. Det blev startskottet för fera nya insikter.
”Jag var vetenskapens representant i rät tegången om de högfuorerade ämnena som hamnat i dricksvattnet i Blekingska Kallinge och skulle där berätta vad man kan förvänta sig för hälsoefekter hos de som blivit exponerade. Men efter rättegången började en fråga gnaga i mig – ’vems är ansvaret och varför har ingen kunnat stoppa detta tidigare?’
-
Mörkt vatten på Spotify om PFASskandalen i Kallinge.
-
Jag gick då till Kungliga biblioteket för att ta reda på när någon för första gången varnat för PFAS. Omkring millennieskif tet började svenska myndigheter och forskare att prata om och engagera sig i ämnet. Men plötsligt fck jag syn på något märkligt. Långt ned i söklistan en notis från maj 1968. Där står det att en forskare vid Karolinska Institutet vid namn Hans Palmstierna varnar för ett nytt miljögift. Det handlade om fourerade plaster, det vi i dag kallar PFAS. Jag hade ingen aning om att det redan då funnits en forskare som varnat för det ämne som jag nu stu derar 55 år senare!
Jag förstod att Hans Palmstierna var en hängiven miljödebattör som bland annat hade personlig brevväxling med Olof Palme där han beskrev riskerna med PFAS. Men ingen verkar ha tagit hans varningar på allvar. Åren gick och han dog i en olycka endast 49 år gammal. Därmed försvann också den här kunskapen.
Ögonblicket i Kungliga bibliotekets käl lare gav mig nya insikter om processer för hur kunskap blir till – men även inte blir till.
-
Namn: Mattias Öberg.
Titel: Docent i toxikologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
-
Palmstierna kritiserade forskare som hade nära kontakt med industrin. Och att företag samverkat med forskare är en av förklaringarna till att riskerna med PFAS förblev dolda under så lång tid. Det stär ker min uppfattning om att det behövs tydlig styrning och transparens för sam arbeten mellan forskare och industrin när det gäller hälsorisker. Palmstierna inspirerar mig också att gå min egen väg i jakten på ny kunskap om kemikalier, även om jag hoppas att jag slipper hans öde.”
Gör: Forskar om hälsorisk bedömningar av olika kemikalier.
KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.
Som medlem i KI Alumni
• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.
• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.
• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.
Medlemskapet är kostnadsfritt.
