Medicinsk Vetenskap nr 4 2020 TA by Karolinska Institutet

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2020 Pris: 50 kronor

Smaskens? Så skapar du bättre M AT VA N O R

SVA R T S J U K A

Hållbart och nyttigt går hand i hand – men är smaklökarna med på tåget?

Ett svart hål i forskningen AU TO I M M U N I T E T

Immunförsvar på villovägar B I O STAT I ST I K

Uträkningarna som gör stor skillnad

PLUS: COVID-19 / NEANDERTALARE / CRISPR

ANNONS Ö V E R V A K A

O C H

K O M M U N I C E R A

Nya ClearPanel

™

Akut-/undersökningsrum

Mottagningar

Avstånd med närvaro och

Stabil och lätt att rengöra

ögonkontakt

Keep it Clean™ Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden. Keep it Clean™ är Silentias ledord för

Intensivvård Ökad överblick och övervakning

Fysioterapi Närkontakt utan kroppskontakt

Äldreomsorg Närvaro och trygghet på behörigt avstånd

Mobil skärmlösning för ökad närvaro ClearPanel är en helt transparent, mobil skärm som gör det enkelt att övervaka och kommunicera med patienter. Uppfyller sjukvårdens strikta hygienkrav genom skärmens släta, lättåtkomliga ytor som tål de i vården förekommande desinfektionsmedlen. Lätt att rengöra, lätt att ˜ytta och lätt att ställa undan när den inte används. ClearPanel är en del av Silentias omfattande skärmsystem för olika vårdsituationer.

hstd

Läs mer om ClearPanel på silentia.se eller ring oss på 0346-485 80.

förbättrad hygienstandard.

Innehåll

Framsteg 7 8 12 13

№4—2020

Säker öppning av last Guide: Multiverktyget Crispr Psilocybin testas mot depression Karta över covid-forskning

I fokus 22 Forskare frågar: Hur jobbigt är egentligen svartsjuka? 24 Matvanor: Så hänger smak, hälsa och klimat ihop 46 Nobelpris: De satte fart på kampen mot hepatit C

Möt forskarna 14 Han förbättrade behandling mot hjärtfel hos barn 16 Tre forskare att räkna med: Så gör biostatistik skillnad 30 Intervjun med Marie Carlén: Hon vill förstå hur beslut fattas

Foto: Martin Stenmark, Alexander Donka, Emil Nordin, Getty Images

54 Edmund Loh om att hans vän ska få Nobelpris: ”Jag blev så glad!”

På djupet: Autoimmunitet 34 Därför angriper immunförsvaret 37 Monika Holmner om livet med systemisk skleros 41 Eva Rafner: ”Jag litar inte på sjukvården” 43 På jakt efter autoimmunitet inom psykiatrin

Alltid i MV 10 15 20 45 49 52

I korthet Utblick Tidslinjen: Neandertalare Bok- och poddtips Frågor och svar Topplistan

30 Personligt. Marie Carlén berättar om vägen till vetenskapen.

14 Klippt och skuret. Gensaxen har gett ett Nobelpris.

Prisbelönad. Han sänkte dödligheten i hjärtblock.

Mums? Forskare undersöker vad som styr våra matpreferenser.

Ser mönster. Nicola Orsini använder biostatistik för att skapa ordning i röriga observationer.

Redaktören har ordet

MEDICINSK VETENSKAP berättar vi om svaren som forskningen ger oss men också om frågorna som den ställer – det vi ännu inte vet. Det är ju just här i gränslandet mellan det kända och det okända som forskningen rör sig. I det här numret intervjuar vi till exempel forskaren Johan Åhlén som menar att vi vet för lite om svartsjuka. Känslor är en del av livet men kan också leda till svåra problem för individen som kan behöva specialiserad behandling, oavsett om det gäller rädsla, ilska, nedstämdhet eller svartsjuka. Men hur utbrett och allvarligt är svartsjuka? Ingen vet riktigt. En bra anledning att dra igång en undersökande studie i ämnet, tycker forskaren. Vi går också på djupet med frågan om varför immunförsvaret ibland angriper den egna kroppen. Det fnns runt 80 autoimmuna sjukdomar. Många känner de festa till, som typ 1-diabetes, ledgångsreumatism och MS. Andra, som Addisons sjukdom, är mindre kända men inte desto mindre livshotande. Det visar sig att vår fråga inte har något klart svar. Stora framsteg har gjorts när det gäller diagnostik och behandling av fera av dessa sjukdomar. Men i de allra festa fall av autoimmunitet är det oförklarat vad som har utlöst sjukdomen. Och varför drabbas kvinnor fyra gånger oftare än män? Så länge frågorna är fer än svaren kommer forskningen fortsätta. Vi berättar också om upptäckten av hepatit C-viruset som belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Det har lett till att miljontals liv har räddats tack vare att diagnostik och behandling har kunnat utvecklas. Allt började med att forskare lade märke till en kunskapslucka i form av oförklarad hepatitsmitta vid blodtransfusioner. Luckan smalnades av när det stod klart att det rörde sig om ett okänt virus och stängdes när viruset identiferades. Men genast dök nya frågor upp så forskningen om hepatit C fortsätter. Går det exempelvis verkligen att eliminera viruset till 2030 som Världshälsoorganisationen vill? Vi har frågat vad forskarna tänker om saken och de lyfter bland annat fram att coronapandemin försvårar arbetet. Spridningen av covid-19 är i skrivande stund på väg brant uppåt. De fer än 70 000 forskningsartiklar som hittills publicerats om covid-19 innehåller många svar på hur pandemin kan motverkas, men också nya frågor. Vi får anledning att återkomma till ämnet – det är en sak som är säker. Trevlig läsning!

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Maja Lundbäck Journalist Maja Lundbäck har en bakgrund som reporter och researcher inom nyheter och samhälle på bland annat TV4. Hon är journalistutbildad vid Södertörns högskola och skriver ofta om betydelsen av arv, miljö och livsstil för vår hälsa. Sara Nilsson Frilansjournalist Sara Nilsson är vetenskapsjournalist med extra intresse för molekyler och medicin. Hon är i grunden civilingenjör inom bioteknik och journalistutbildad vid Stockholms universitet. I det här numret skriver hon om upptäckten om upptäckten av Hepatit-C-viruset. Matilda Skoglöw Frilansjournalist är utbildad statsvetare och journalist vid Uppsala universitet. Hon frilansar idag med inriktning på historia och vetenskap. Matilda driver även ett guideföretag och har gett ut en bok om framstående kvinnor ur Karlskronas historia. Dessutom: Alexander Donka, Anna Molin, Annika Lund, Emelie Otterbeck, Emil Nordin, Felicia Lindberg, Magnus Trogen Pahlén, Martin Stenmark.

Foto: Joel Nilsson, Privat

O la Danielsson:

Medarbetare i detta nummer

Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsbild Getty Images Tryck Lenanders Grafska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2020

ANNONS

AVENIO Millisect System for FFPE tissue dissection

Simple, consistent, reliable FFPE tissue dissection Forego complicated, expensive or manual workfows and bring simplicity plus reliability to your FFPE tissue dissection. Avenio Millisect System can help you extract relevant information from your precious sample.

Scan for more information

ETT BRA LIV FÖR ALLA REUMATIKER OCH LÖSNINGEN PÅ REUMATISMENS GÅTA Forskning bidrar till att lindra och i framtiden bota reumatiska sjukdomar. Att påverka och finansiera forskning är därför en av Reumatikerförbundets kärnverksamheter. Vi har en viktig uppgift i att främja den reumatologiska forskningen i Sverige och är näst efter staten den största enskilda givaren till forskningsområdet. Läs gärna mer på vår webbplats om den forskning som vi stödjer: https://reumatiker.se/forskningsprojekt-2020

Bankgiro 900-3195 | Plusgiro 90 03 19-5 | Swish 123 900 31 95, Skriv ”Forskning” som meddelande

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Getty Images

Innovation ger giftfri arbetsmiljö

Preventiv åtgärd Var åttonde container kan vara farlig att öppna om den inte förventileras.

Flera hundra miljoner containrar fraktas varje år över världshaven. Men att öppna lasten kan vara farligt – var åttonde container som kommer till Sverige har halter av kemiska ämnen i luften som överskrider gränsvärdet för arbetsmiljön, visar forskning från Karolinska Institutet. Det rör sig om olika kemikalier som kan ha använts i tillverkningsprocesser, tillförts mot skadedjur eller bildats genom naturlig nedbrytning av delar av lasten. Flera av ämnena är klassade som cancerframkallande. – De arbetare som lastar ur containrarna är oftast helt ovetande om riskerna, säger Gunnar Johanson, professor i toxikologi och riskbedömning vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, en av de forskare som efter ett antal förgiftningsfall började kartlägga problemet. Nu har han tillsammans med kollegan Urban Svedberg, forskare vid samma institution, utvecklat ett sätt att rena luften innan containern öppnas. En sugplatta placeras över ventilen vid ett av containerns hörn och gaserna sugs ut genom en slang. Efter en timmes förventilering har de skadliga gaserna minskat med 90 procent, visar forskarnas fältstudier. – Det här är vårt sätt att ta vår forskning vidare till en preventiv åtgärd som kan göra skillnad för människors hälsa, säger Gunnar Johanson. Forskarna säljer nu sin innovation via ett företag och bland kunderna fnns Tullverket och Livsmedelsverket. International Journal of Hygiene and Environmental Health, september 2020 Medicinsk Vetenskap №4–2020

Guide Gensaxen

Multiverktyg med stor nytta Crispr-Cas9 är gensaxen som gav ett Nobelpris i kemi till forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna. Men att klippa i gener är bara början. Här är fer exempel på dess användning. Text: Cecilia Odlind & Ola Danielsson

Redigera gener Crispr-cas9 är världens mest efektiva verktyg för genredigering och kan användas till att : Klippa i gener Att klippa sönder gener på specifka ställen är ett efektivt sätt att slå ut dem för att exempelvis studera deras funktion. Ändra i gener Crispr-Cas9 kan modiferas så att det istället för att klippa sönder gener byter ut baspar på specifka ställen. En möjlig tillämpning är att ändra sjukdomsframkallande gener så att de blir friska. Klistra in gener Med hjälp av gensaxen kan man klistra in helt nya gener, till exempel antifrostgener för att undvika förfrysning av växter.

Gensaxen består av en bit RNA som kan känna igen en gensekvens och ett protein som kan klippa sönder den. 8

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Bild: Getty Images

Styra geners aktivitet Crispr-Cas 9 kan också fungera som gas och broms för generna genom att: Aktivera gener Om sax-delen (Cas9) avaktiveras och i stället utrustas med en transkriptionsfaktor kan verktyget öka aktiviteten i specifka gener. Användbart för att exempelvis öka produktionen av ett visst protein som forskarna är intresserade av. Tysta gener Crispr-Cas9 kan utrustas med proteiner som blockerar DNA-strängen för avläsning. På så sätt kan gener tystas utan att förstöras.

Visualisera DNA En annan användning handlar om att visualisera kroppens inre genom att skapa… Lysande gener Crispr-Cas9 kan utrustas med självlysande proteiner som märker ut delar av DNA-strängen. och gör det möjligt att i detalj studera dynamiska förlopp inne i cellen.

Upptäcka sjukdomar Crispr blir ett diagnostiskt verktyg om det används till att: Detektera DNA Crispr kan programmeras till att binda till genetiskt material från exempelvis ett virus i ett prov. Forskare har utvecklat crispr-baserade tester mot exempelvis zikavirus, HPV och sars-cov-2.

Bör användas ansvarsfullt

Behandla sjukdomar Crispr-Cas9 är mest känt som ett forskningsverktyg men kan även komma att användas för behandling. Här är några exempel: Minska risk för avstötning Vid sjukdomar där man behöver ersätta sjuka celler testar forskarna att använda gensaxmodiferade celler för att undvika avstötning, exempelvis vid transplantation av insulinproducerande celler vid diabetes. Cancerbehandling Crispr kan modifera immunceller utanför kroppen som sedan används i immunterapi mot cancer. Genetiska sjukdomar I kliniska studier undersöks om Crispr kan åtgärda genskador direkt i kroppen, exempelvis vid ärftliga ögonsjukdomar.

TIPS! Hör forskaren Fredrik Lanner berätta om gensaxen i avsnitt 55 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.

Det fnns fortfarande risker med användning av gensaxen i terapeutiskt syfte som behöver lösas. Bland annat visar studier från Karolinska Institutet att den kan öka risken för cancer. På andra områden, som möjligheten att skapa ärftliga genetiska förändringar, väcks etiska frågor och ett behov av tydliga regleringar. Källor: ki.se, Fredrik Lanner, Nobel.org, Nature, science Medicinsk Vetenskap №4–2020

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss.

”Samtidigt som man framställer vaccin så kan man även bidra med att framställa syre och bli av med koldioxid.” Matti Sällberg, professor vid Karolinska Institutet, är positiv till en studie där kanadensiska och fnländska forskare tagit fram en metod där inomhusodlade växter blir små vaccinfabriker som producerar virusliknande partiklar. Källa: TT

Syntetisk antikropp kan blockera sars-cov-2-infektion

Så motverkar träning cancertillväxt Motionsefekt. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet kan förbättra prog-

nosen för en rad sjukdomar, exempelvis cancer. Det har dock saknats kunskap om biologiska mekanismer som kan förklara kopplingen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur immunförsvarets cytotoxiska T-celler, vita blodkroppar som är specialiserade på att döda cancerceller, reagerar på träning. De delade in möss med cancer i två grupper, varav den ena gruppen fck träna regelbundet i löphjul medan den andra förblev passiv. Resultatet visade att cancern växte långsammare och dödligheten minskade i de tränade mössen jämfört med de otränade. När forskarna injicerade antikroppar som avlägsnade dessa T-celler slogs den positiva efekten av träningen på cancertillväxt och överlevnad ut. När forskarna gav cytotoxiska T-celler från tränade till otränade möss med tumörer förbättrades däremot deras prognos. - Sammantaget visar vår forskning att träning påverkar utsöndringen av fera molekyler och metaboliter som stärker cancerbekämpande immunceller och därigenom hämmar cancertillväxt. Vi hoppas att dessa resultat kan leda till en djupare förståelse för hur vår livsstil påverkar vårt immunförsvar och till nya immunterapier för cancer, säger Helene Rundqvist, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin. eLife oktober 2020

Medicinsk Vetenskap №4–2020

screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet och EMBL Hamburg i Tyskland identiferat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. – Vi har lyckats generera syntetiska nano-antikroppar, så kallade sybodies, som inte bara är små utan också extremt stabila och relativt enkla och billiga att producera, säger Martin Hällberg, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. En av dem, Sybody 23, visade sig ytterst efektivt blockera bindningen mellan viruset och mänskliga celler. – Vi visar att användningen av syntetiska antikroppsbibliotek kombinerat med strukturstudier ger goda möjligheter att snabbt ta fram efektiva terapeutiska antikroppar. Detta kan bli användbart även mot andra nya virus vid framtida pandemier, säger Martin Hällberg. Nature Communi-

cations november 2020

Foto: Getty Images

Användbart. Genom att

Levnadsvanor kan minska risken för kronisk njursjukdom Prevention. Cirka 10 procent av världens befolkning lider av någon form av kronisk njursjukdom. Trots dessa oroande sifror saknas det evidensbaserade riktlinjer för vilka livsstilsförändringar som kan minska risken att drabbas av kronisk njursjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och Grifth University i Australien har genomfört en systematisk översiktsstudie och metaanalys av över 100 publicerade forskningsstudier för att undersöka vilka livsstilsförändringar som kan minska risken för att insjukna i en njursjukdom. Studien omfattar mer än 2,5 miljoner friska människor från 16 olika länder. Bland råden fnns en kost med mer grönsaker, ett ökat intag av kalium, ökad fysisk aktivitet, minskad alkoholkonsumtion, minskat saltintag och att sluta röka. Följer man dessa rekommendationer kan man minska risken för kronisk njursjukdom med mellan 14 och 22 procent, enligt studien. Journal of the American Society of Nephrology september 2020

Illustration: Getty Images

Billigare och snabbare att testa för covid-19 Diagnostik. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träfsäker provanalys för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. – Men jag skulle gärna se att man nyttjade det här testet i större omfattning i Sverige, till exempel för billig periodisk testning av

Att äta en kost med mer grönsaker kan tillsammans med andra livsstilsförändringar minska risk för kronisk njursjukdom.

asymtomatiska personer för att eliminera smittspridning, säger Björn Reinius, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet som lett studien. Nature Communications september 2020

Studie kan förklara förvärrad fas av MS Ansamling. Sjukdomen multipel skleros, MS, kan ge svåra neurologiska symtom. Hos de allra festa går sjukdomen i skov som innebär en gradvis förlust av funktioner över tid, men också viss återhämtning. Över tid kan dessa symtom bli kroniska och MS-sjukdomen kallas då progressiv. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att återhämtning från MSliknande sjukdom hos möss är beroende av förmågan hos immunceller, mikroglia, att bryta ned rester från skadade celler. Den processen stördes när forskarna raderade en så kallad autofagi-gen, Atg7. Utan Atg7 minskade förmågan hos mikroglia att rensa

bort vävnadsrester skapade av infammationen. Mängden av dessa rester ansamlades över tid, vilket är en möjlig förklaring till sjukdomens progressiva förlopp. Studien visar också hur mikroglia från åldrade möss och de celler som saknade Atg7 liknar varandra gällande brister i denna process, och att detta påverkade sjukdomsförloppet negativt. Forskarna visar också hur den här processen kan vändas. Science Immunology

12 oktober 2020

länder eller regioner i Europa rapporterade att kirurgisk abort blev mindre tillgängligt under coronapandemin, speciellt för personer med covid-19 symtom. BMJ Sexual Reproduction Health november 2020

Så kan infammation påverka risk för autism Överraskande. Forskare har

analyserat blodprover från närmare 1 000 barn med autismspektrumtillstånd (ASD), drygt 200 av deras syskon utan ASD och över 1000 friska kontroller. Spädbarn med höga nivåer av infammationsmarkören C-reaktivt protein, CRP, visade sig ha högst risk att senare få en autismdiagnos. Mer överraskande var att även låga nivåer av CRP var kopplat till ökad risk, medan medelhöga nivåer av CRP var förknippat med lägst risk. – Det innebär att för mycket, men kanske även för lite, infammation möjligen kan påverka hjärnans utveckling, säger studiens förstaförfattare Renee Gardner, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Eftersom det är en observationsstudie kan den inte svara på frågan om immunaktivering är en bidragande faktor eller enbart en markör för risken att utveckla autism. Biological Psychiatry september 2020 Medicinsk Vetenskap №4–2020

Framsteg Hallå där MARIA BECKMAN

är psykolog och psykoterapeut vid centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och SLSO.

Kan psykedelia hjälpa vid svår depression? Forskningen kring psykedeliska substanser har tagit ny fart. Nu ska forskare titta närmare på om terapi tillsammans med substansen psilocybin kan hjälpa mot svårbehandlad depression. Text: Magnus Trogen Pahlén

– Den undersöker efekten av den psykedeliska substansen psilocybin på antalet kopplingar mellan nervceller i hjärnan och depressionssymtom. Syftet är dels att öka förståelsen för depression, dels att öka kunskapen om psilocybinbehandling. Vilken potential ser ni med psilocybin?

– Här arbetar vi med den fysiologiska efekten av substansen och terapin som två oskiljaktiga delar. Detta är en svårbehandlad patientgrupp där traditionell vård inte hjälper alla. Rådande behandlingar pågår ofta under lång tid med mediciner som kan ge biverkningar. Psilocybin ges som en enda dos och har i tidigare studier visat relativt snabb och långvarig efekt. Substansen verkar även underlätta det terapeutiska arbetet med att förändra låsta beteendemönster, vilket kan bero på sambandet mellan fer nervcellskopplingar, den psykedeliska upplevelsen och den antidepressiva efekten. Hur gör ni studien?

– Under ett år deltar 30 patienter med depression utan annan pågående behandling. Hälften får en dos syntetiskt 12

Medicinsk Vetenskap №4–2020

En av tre patienter med depression blir inte hjälpta av den behandling som fnns idag. Nu ska en ny studie undersöka om den psykedeliska substansen psilocybin kan hjälpa.

tillverkat psilocybin och hälften får en placebosubstans som ger en fysiologisk reaktion utan antidepressiv efekt. Patienterna undersöks bland annat genom psykiatrisk bedömning, provtagning, magnet- och PET-kamera. Under hela behandlingen har patienterna stöd och hjälp av terapeuter. Vilken är terapeutens roll?

– Samma två terapeuter följer patienten genom hela behandlingen. Under förberedelsesessionen etableras en relation och patienten förbereds. Under doseringen arbetar terapeuterna med patienternas trygghet och säkerhet, samtidigt som de hjälper patienten att ta emot och utforska sin upplevelse. Efter cirka fem timmar har efekten klingat av. En psykedelisk upplevelse är ofta kraftfull. För att minska riskerna och öka möjligheten till psykologisk

utveckling får patienten hjälp genom tre efterföljande terapisessioner.

TIPS! Vill du höra mer om psykedeliska substanser? Lyssna på avsnitt 52 av podcasten Medicinvetarna där forskaren Predrag Petrovic intervjuas.

Att forska på psykedeliska och narkotikaklassade substanser som LSD och psilocybin är kontroversiellt – hur ser ni på det?

– Det är viktigt att de historiska misstag som gjorts vid studier på psykedeliska substanser inte upprepas. Brister fanns i studiedesign och hur substanserna hanterades. Nya studier visar att substansen varken är beroendeframkallande eller toxisk i kliniskt relevanta doser. Sedan är det viktigt att skapa en säker och hjälpsam terapeutisk miljö för patienterna. Vi måste forska vidare på ett säkert sätt för att hjälpa fer patienter. Läs mer på ki.se

Foto: Tom Beckman

Vad är PSIPET-studien?

Covid-19 Forskning i sifror

Ordningicoronakaoset Forskningen om covid-19 är för omfattande för den mänskliga hjärnan. Nu tar forskarna hjälp av maskininlärning för att skapa överblick. Text: Ola Danielsson

70000

i rdelar s är fö Så h

g forskningen om c

Diagnostik (599)

9 (a

nta le

tik

lar

ino

Behandling och vaccin (1 193)

t ar

FÖLJ UTVECKLINGEN! Analysen uppdateras fortlöpande på c19research.org

Psykologiska efekter (1771)

ovid1

covid-19-relaterade publikationer hade i mitten av november indexerats i den medicinska databasen PubMed. Det är för många för att kunna täckas med traditionella metoder Graviditet såsom systema(819) tiska litteraturgenomgångar.

YCKELOM N 4 1 RÅ D Riskfaktorer (420)

Immunologi (694)

Sjukvårdens respons (2812)

ÖKAR!

Bild: Getty Images

Kan vägleda framtida satsningar

STÖRST! Vanligaste forskningsämnet. Men minskande trend.

I an

aly s

e n in g

Radiologi (774)

Källa: Journal of Medical Internet Research november 2020.

ri o

pe er

Hur sjukvården påverkas (1 115)

å r 1 6 6 7 0 a r t i k l a r r ö ra

Andreas Älgå och Martin Nordberg, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har tagit hjälp av maskininlärning för att analysera nyckelområden i forskningen om covid-19 och följa förändringar över tid. – Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa forskare och myndigheter att skapa en strukturerad uppfattning av den samlade vetenskapen kring covid-19 och rikta framtida forskning, säger Andreas Älgå.

Smittspridning (1141 )

nde

c ov

Modellering av smittspridning (1 219)

e br

uar

Epidemiologi (819)

Kliniska manifestationer (1 828)

ÖKANDE TREND! Bra forskning! Studierna i det här ämnesområdet hade högst genomsnittlig vetenskaplig rankning, följt av områdena riskfaktorer och immunologi.

i till 1

j u ni 2 02

Skyddsåtgärder (1466)

1 9, id -

bli

a er

4 länder

stod för fest publikationer: USA, Kina, Italien och Storbritannien. De är också bland de länder som drabbats hårdast av pandemin.

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Framsteg Kortintervjun

Sven-Erik Sonesson är pensionerad men forskningsaktiv professor och överläkare i barnkardiologi vid Karolinska Institutet.

”Vårforskning utmanar läroböckerna”

Tillsammans har vi minskat dödligheten hos barn med hjärtblock till fem procent jämfört med läroböckernas tjugo, berättar Sven-Erik Sonesson.

Årets Nanna Svartzstipendium gick till Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson vid Karolinska Institutet för deras samarbete kring studierna av ”autoantikroppsmedierat medfött hjärtblock”.

När Marie Wahren-Herlenius sökte upp barnkardiologen Sven-Erik Sonesson i slutet av 1990-talet hade hon en mycket specifk önskan: Att hitta de foster som höll på att utveckla hjärtblock. Det fanns en möjlig behandling. – Först tvekade jag eftersom det handlade om så få patienter, en handfull per år i hela Sverige. I dag är jag stolt att vårt samarbete lett till mer kunskap kring förekomst, riskfaktorer, förlopp och möjligheter till behandling. Våra resultat utmanar läroböckerna, säger Sven-Erik Sonesson. Vid hjärtblock leds inte impulserna från hjärtats förmak vidare till kammaren vilket ger fostret en sänkt hjärtrytm. Blir hjärtslagen för få riskerar fostret att dö. Medfött hjärtblock drabbar foster som exponeras för särskilda antikroppar hos kvinnor med vissa reumatiska sjukdomar. Resan startade för Sven-Erik Sonesson när han tio år tidigare besökte kollegor i Montreal, Kanada, med målet att utveckla fosterekokardiografsk diagnostik. Metoderna han utvecklade har gjort det möjligt att hitta foster med olika grader av hjärtblock. – Vi har lyckats vända förloppet hos två tredjedelar av de med andra gradens block. Vi har även sett tredje gradens block vända, vilket ingen tidigare trodde var möjligt. Under perioden 2000–2018 utfördes cirka 1 500 undersökningar på drygt 250 kvinnor. – Erfarenheterna har varit avgörande för den behandling vi har i dag. Nu är det Marie som sitter på krutet. Hon fortsätter att förbättra diagnostiken av riskgraviditeter och utveckla nya behandlingsmetoder.

Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Emil Nordin 14

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Framsteg Utblick ”Dagens unga är historiska.” Jonas Raninen, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, apropå en ny rapport som visar att det aldrig varit så få unga som dricker alkohol och de som dricker har aldrig druckit så lite som de gör nu. Källa: Futura01.se

RISKABELT En långvarig högriskkontakt, som att sitta på samma säte i mer än sex timmar, innebar 79 procent risk att smittan överförs.

Få smittade många med coronavirus

Foto: Getty Images

Smittspårning. Superspri-

dare, individer som sprider en smitta till många människor, har en viktig roll i coronapandemin. Det blev slutsatsen när amerikanska forskare spårade smittvägarna hos över en halv miljon människor i två sydindiska stater. Resultaten visar att 71 procent av individerna som var infekterade av sars-cov-2 inte smittade någon annan. Istället stod 8 procent av de smittade individerna för 60 procent av de nya infektionerna. En riskabel kontakt – defnierat som kort eller inget avstånd utan skyddsutrustning – med en smittad person innebar i genomsnitt 10,7 procents risk att smittas. En nära kontakt präglad av större försiktighet innebar 4,7 procents risk. Barn och unga, som stod för en tredjedel av fallen, hade en särskilt viktig roll för att sprida viruset. Det resultatet går på tvärs mot tidigare forskning från andra delar av världen, och skulle enligt forskarna kunna förklaras av

regionens speciella demograf med en ung befolkning. Sambandet kvarstod dock även när forskarna försökte kontrollera för dessa faktorer. Science november 2020

Experter inventerar kunskapsläget Covid-19. Kungliga Ve-

tenskapsakademien har tillsatt en expertgrupp för att inventera kunskapsläget om viruset sars-cov-2 och sjukdomen covid-19, samt belysa lärdomar om bland annat smittskydd. Gruppen ska också ta ställning till om dialogen mellan vetenskapssamhälle, myndigheter och vård kan utvecklas. Den består av åtta personer, ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien och andra experter inom området. – Med sitt vetenskapliga fokus ska Vetenskapsakademiens expertgrupp ses som ett komplement till Coronakommissionen som tillsatts av regeringen. Till skillnad från kommissionen har vår expertgrupp inte i

uppdrag att granska svenska myndigheters agerande eller utvärdera de samhällsekonomiska konsekvenserna, säger Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson. Slutsatsen av expertgruppens första delrapport är att god ventilation med luftutbyte och användning av munskydd inomhus är viktiga åtgärder för att minska smittspridningen i inomhusmiljöer, inklusive kollektivtrafken. Gruppen ska avge sin slutrapport före utgången av 2021. Källa: KVA

260

planerade kliniska studier som rör covid-19 i Sverige har fått etiskt godkännande, visar en sammanställning från Vetenskapsrådet. Resultat från merparten av studierna kommer att dröja och för fera studier kan det bli utmanande att hitta forskningspersoner i den takt som planerats. Källa: Vetenskapsrådet.

Spottkörtlar upptäckta Oväntat. Holländska forskare har hittat ett nytt organ i huvudet. Det var när de undersökte patienter med huvud- och halscancer med ny typ av avbildningsteknik, kallad PSMA PET/CT, som de kunde notera tidigare okända spottkörtlar hos samtliga 100 undersökta patienter. Körtlarna sitter i ett område bakom nasopharynx, den övre delen av svalget. Forskargruppen undersökte även hur strålningsbehandling i området hade påverkat 723 patienter och kunde då se att ju mer strålning patienten fått, desto mer komplikationer upplevde hen med att svälja, prata och äta. Tack vare att man nu känner till körtlarna kan man förhoppningsvis undvika strålning just där de är belägna och kan på så vis minska risken för behandlingskomplikationer, menar forskarna. Radiotherapy and Oncology september 2020 Medicinsk Vetenskap №4–2020

Tre forskare biostatistik

De räknar med vår hälsa 16

Medicinsk Vetenskap №4–2020

NICOL A ORSINI Titel: Forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Forskar om: Utveckling av biostatistiska metoder.

Många hälsorelaterade beslut är baserade på biostatistik. Möt tre forskare som gör beräkningarna som kan påverka ditt liv. Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Alexander Donka

”Manföreställer sig vad som kan hända” ”Det bästa med biostatistik är att man föreställer sig vad som kan hända; man förutser en fördelning av fynden redan innan man börjar samla in några data. I biostatistik ingår att planera vad man ska mäta och hur – samt att analysera och tolka resultat. Och eftersom många hälsorelaterade beslut är baserade på statistik fnns i dag ett växande behov av att bättre förstå och värdera de slutsatser som dras utifrån all data. Statistik kan hjälpa oss att se ett mönster bakom till synes röriga observationer. Det tar hand om osäkerhet kring verkliga fenomen. Mitt största intresse är forskning kring så kallade syntesmetoder, särskilt metaanalyser – då man slår ihop mindre studier till en stor – av dosrespons. Resultaten från dessa metaanalyser kan ofta få stort infytande hos hälsoforskare och beslutsfattare. Internationella hälsoorganisationer, som informerar om faktorer som tros påverka hälsan, utgår ofta från dessa resultat. Världscancerforskningsfonden (WCRF) analyserar till exempel hur cancerprevention och överlevnad är relaterat till kost, näring och fysisk aktivitet. Jag samarbetar med forskare från skilda discipliner och har möjlighet att utveckla statistiska metoder som på sikt förändrar sättet som forskningen görs på. En del studenter kanske tycker att biostatistik verkar svårt. Andra kanske tycker att det verkar lätt eftersom de vet hur man använder mjukvara för statistisk analys. Intrycket som studenterna får beror till stor del på hur ämnet lärs ut. Undervisning kan göra skillnad här.” Medicinsk Vetenskap №4–2020

Tre forskare biostatistik

MARTIN EKLUND

”Jagförsöker förutsäga framtiden” ”Vem ska få biopsi? Hur ska det gå till? Det är viktigt att hela tiden välja rätt patient för rätt åtgärd. Genom prediktionsmodeller och maskininlärning kan vi förbättra cancerdiagnostik och behandling. Jag försöker förutsäga framtiden för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Diagnostik handlar mycket om beslutsfattande. I dag fnns risk att patologer bedömer vävnadsprov olika, vilket ökar risken för över- och underdiagnostik. Jag och mina kollegor har visat att det är möjligt att utveckla AI-system som har lika hög träfsäkerhet som världens bästa uropatologer. I framtiden tror jag att människa och AI-system kommer att jobba ännu mer hand-i-hand så att fer med prostatacancer kan få adekvat behandling. Vår prediktionsmodell för att mer träfsäkert välja vilka män som ska biopseras är i dag kliniskt implementerad. Det är jättekul. Det roligaste med min forskning är annars den kreativa processen, att spåna kring nya forskningsprojekt – ibland spontant under en kaferast, andra gånger mer planerat i möten. Det som driver mig är att det mynnar ut i någonting som hjälper människor i slutändan. Biostatistiker behövs genom hela forskningsprocessen. Vi är vana vid att tänka till kring fallgropar, både när man planerar en studie och när man senare analyserar data. För att passa som biostatistiker tror jag att man måste ha en kombination av nyfkenhet, kreativitet och noggrannhet. Mitt bästa arbetsredskap är så klart datorn med statistisk programvara för att göra beräkningar.” 18

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Titel: Forskare i epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Forskar om: AI-system och prediktionsmodeller för att förbättra cancerdiagnostik och behandling.

”Jaganvänder ofta papper och penna” ”Många tror kanske att vi biostatistiker bara gör beräkningar åt forskare, men vi är ju själva forskare. Jag fokuserar främst på cancerepidemiologi och överlevnadsanalys och samarbetar med många olika forskare, kliniker och epidemiologer. Det är så intressant att hela tiden lära sig så mycket om olika former av cancersjukdomar. All min metodutveckling är förankrad i frågeställningar som de som jag samarbetar med har. Jag brukar kunna se om deras frågeställningar skulle kunna besvaras bättre om vi tog fram en annan statistisk metod. Varken vänner eller familj förstår vad jag håller på med, men om jag ska försöka förklara det brukar jag berätta om femårsöverlevnad, som är ett standardmått för överlevnad i cancer, som de festa har hört talas om. Jag brukar säga att det är ett bra mått, men att det inte besvarar allt. Därför jobbar jag med att ta fram andra sätt att kvantifera överlevnad, som till exempel antal förlorade personår för den cancerdrabbade THERESE eller den förväntade livslängANDERSSON den jämfört med befolkningen Titel: Forskare vid institutionen för medicinsk generellt. Jag tar också fram epidemiologi och biostatistik, komplexa modeller för att få en Karolinska Institutet. bättre bild av vad som händer Forskar om: Statistiska metoder för att mäta under ett sjukdomsförlopp vid cancerpatientolika cancersjukdomar. I dag har överlevnad. vi mer och mer information och kan därför analysera data på bättre sätt än förr. Men det ställer även högre krav på metoderna vi använder och det är viktigt att dessa fortsätter att utvecklas. Det viktigaste arbetsverktyget är min dator med ett särskilt datorprogram för statistik. Men jag använder ofta penna och papper när jag sitter och funderar på hur jag ska göra olika beräkningar.”

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Tidslinjen Neandertalarna Fakta: Neandertalarna, Homo neanderthalensis, var en människoart som levde för cirka 400 000 till 40 000 år sedan. De fanns i stora delar av Europa samt i sydvästra och centrala Asien. Dagens forskning om genvarianter och hälsa baseras på arvsmassan från tre neandertalare, varav två hittats i Sibirien och en i Kroatien.

Släkthistoria med hälsoefekter

Från graviditeter och depression till covid-19. Neandertalarna är fysiskt utdöda men deras gener lever kvar. På gott och ont påverkar de än i dag vår hälsa.

1829. Skalle. Det första kända fossilet av en neandertalare är en barnskalle och hittas i ett belgiskt grottområde. På Gibraltar upptäcks ytterligare benrester. Först decennier senare klassas dessa fynd som kvarlevor från neandertalare.

Text: Matilda Skoglöw

1829

Mandible AT-1, den första fossilen som ofciellt upptäcktes i Sima de los Huesos

1970 1976. Grotta. Grottan Sima de los Huesos i norra Spanien börjar undersökas. Forskare hittar tusentals benfragment från sammanlagt 28 individer. Benen beräknas vara 430 000 år gamla och tillhör troligen väldigt tidiga europeiska neandertalare.

1856. Genombrott. I tyska Neandertal gräver arbetare i ett kalkbrott fram benfragment. De påminner om en modern människas men efter åtta år enas forskare om att kvarlevorna tillhör en dittills okänd människoart. Arten döps efter fyndplatsen.

1990 Svante Pääbo

1997. Arvsmassa. Forskare extraherar och analyserar för första gången delar av arvsmassa från neandertalare. Det är benfragmenten från Neandertal som undersöks och studien leds av den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo.

Medicinsk Vetenskap №4–2020

2000

2010

2010. Komplett. Neandertalarnas kompletta arvsmassa kan nu jämföras med moderna människors. Studien visar att DNA från neandertalare lever kvar i många av oss. Mötena tros ha skett i Mellanöstern för cirka 60 000 år sedan.

2018. Människomix. I Sibirien hittas en 90 000 år gammal benbit tillhörande en ficka vars mamma var neandertalare och pappa denisovamänniska. Fyndet är det första i sitt slag och tyder enligt forskarna på att olika typer av människoarter gärna fck barn ihop om möjlighet fanns.

2016. Afrika. När DNA från homo sapiens hittas i kvarlevor från en neandertalare skrivs tidslinjen för människans tidiga historia om. Fyndet berättar att grupper av moderna människor lämnade Afrika för mer än 100 000 år sedan – 35 000 år tidigare än vad man förut trott.

2016

2018

2019

2019. Utdöd. Ny forskning ifrågasätter den moderna människans skuld i att neandertalarna dog ut. Det kan istället ha berott på inavel samt fuktuerande döds- och födelsetal. Även klimatförändringar har framförts som möjlig förklaring.

2016. Immunförsvar. Två oberoende europeiska studier visar att arvet från neandertalarna har betydelse för moderna människors immunförsvar. Genvarianterna har troligtvis hjälpt oss att hantera ny mat och sjukdomar men kan också öka risken för allergi.

Framtidens utmaningar Etisk acceptans Att peka ut skillnader i gruppers genetik och deras arv från andra människoarter har av vissa uppfattats som kontroversiellt. Modern genetisk forskning visar dock att människan genom hela sin historia har integrerats med grupper de mött längs vägen.

Foto: Wikimedia, Getty Images

Protektionism För att forskningsfältet ska utvecklas genom internationella studier krävs fortsatt utbyte av information mellan länder. I nuläget fnns enligt Hugo Zeberg tecken på ökad protektionism av forskningsdata, bland annat i Kina. Förstå neandertalarna bättre Länge beskrevs neandertalarna som en mindre begåvad släkting till dagens människor. I dag vet vi att de var intelligenta, skickliga verktygsmakare och påhittiga jägare men mycket är ännu okänt.

2020. Dubbelt. Tillsammans med internationella kollegor upptäcker KI-forskaren Hugo Zeberg att en genvariant från neandertalarna ger färre missfall och blödningar under graviditeten, men också att en annan genvariant ökar risken för svår covid-19.

2020

Källor: Natural History Museum, ”Who Were The Neanderthals?”. National Geographic, 2019, ”Ancient DNA reveals new twists in Neanderthal migration”. Karolinska Institutet, 2020, ”Kvinnor som ärvt gen från neandertalare föder fer barn”. Britannica, 2006, ”Lagar Velho - anthropological and archaeological site, Portugal”. Nature, 2018, ”The genome of the ofspring of a Neanderthal mother and a Denisovan father”. AFP, 2016, ”Neanderthal DNA redraws human out-of-Africa timeline”. Max-Planck-Gesellschaft, 2016, ”Neanderthals boosted our immune system”.

Hugo Zeberg IDAG

Genvariant ökar covid-risk När Hugo Zeberg, lektor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, spontant bestämde sig för att jämföra kända genvarianter från neandertalare med dem som utmärker svårt sjuka covid-patienter lades grunden till en uppmärksammad studie. – Jag insåg direkt att det fanns ett samband. Det var lite eureka-känsla, säger han. Studien som är gjord i samarbete med Svante Pääbo vid Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi visar att patienter som bär på en särskild genvariant från neandertalarna löper upp till tre gånger högre risk att som covid-drabbade hamna i respirator. Genvarianten är särskilt vanlig i Sydasien. – Alla människor utanför Afrika har ett visst arv från neandertalare men vilka gener som levt kvar kan variera beroende på region och vad som varit gynnsamt i olika miljöer, säger Hugo Zeberg. Arvet från neandertalarna har de senaste åren visat sig kunna ha såväl positiva som negativa efekter på moderna människors hälsa. Hur neandertalarna påverkades av gener de fck från oss är däremot oklart. Medicinsk Vetenskap №4–2020

I fokus Svartsjuka

”Lite av ett svart hål i forskningen” De festa vet hur svartsjuka känns. Men vetenskapen har inte ägnat denna känsla särskilt mycket uppmärksamhet. Det saknas nästan helt forskning om svartsjuka inom klinisk psykologi, menar forskaren Johan Åhlén som nu startat en undersökande studie i ämnet. Text: Cecilia Odlind

TT SITTA PÅ en middag med vänner och berätta att man känt sig nedstämd eller orolig på sistone känns kanske okej för de festa. Men att berätta att man känt sig mycket svartsjuk är inte alls lika socialt accepterat. – Det skulle säkert bli ganska obekvämt om det ämnet kommer upp. Jag tror att det fortfarande är en mycket skambelagd känsla, säger Johan Åhlén, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han har precis startat en studie som ska kartlägga förekomsten av svartsjuketankar och svartsjukebeteenden. Svartsjuka kan vara jobbigt för för både den som är svartsjuk och den som blir

Medicinsk Vetenskap №4–2020

utsatt för svartsjuka. I denna studie har forskarna fokuserat på de som själva upplever svartsjuka. Inför arbetet har Johan Åhlén läst på i ämnet. – Det är intressant att många har sökt på ordet svartsjuka på internet. På internetforum som Flashback fnns många trådar i ämnet. Och de allra

festa har upplevt dessa känslor. Men det fnns inte med i några diagnosmanualer och det fnns ytterst lite forskning som tittat på om svartsjuka kan leda till problem, och i vilken omfattning, säger han. Det fnns visserligen en diagnos som kallas Othellos syndrom, en form av paranoid svartsjuka som innehåller vanföreställningar, men det är en extrem form som är mycket ovanlig. Johan Åhlén och hans kollegor är mer intresserade av den mer vanligt förekommande problematiska svartsjukan som visserligen är lindrigare men troligen ändå kan orsaka påtagligt psykologiskt lidande. – Detta är lite av ett svart hål behandlings- och forskningsmässigt, säger han. MED SVARTSJUKETANKAR menar forskarna oro eller misstankar om att personen är otrogen eller kommer att bli förälskad i någon annan. Det kan också handla om påträngande tankar eller inre bilder av otrohet eller av partnern tillsammans med hens tidigare sexuella eller romantiska partner. – Våra preliminära data visar att det är få som inte rapporterar några svartsjuketankar alls. Det är också betydligt vanligare att ha sådana tankar än att ha ett svartsjukebeteende. Det är nog först när tankarna blir alltför störande eller påträngande som det övergår i ett beteende, säger han. Problematiskt svartsjukt beteende kan innebära att undersöka, till exempel ringa eller sms:a personen för att dubbelkolla vad hen gör eller gå igenom hens telefon, dator och sociala medier. Det kan också handla om att kontrollera, till exempel be eller förbjuda personen att träfa eller hitta på saker

Tips: Så kan svartsjuka behandlas (i brist på vetenskapligt utvärderad behandling) Dra ner på kontrollbeteenden. Att kontrollera var partnern har varit eller vad hen gjort kan visserligen ge kortsiktig ångestlindring. Men det blir lätt ett beteende som måste vidmakthållas för att hålla ångesten i schack. Öva på att acceptera osäkerhet. Att vara i en relation innebär att man riskerar att bli sårad och lämnad och det är bra att öva sig på att kunna acceptera. Fokusera på positiva mål. Hitta sätt att stärka relationen och få in glädje i stället för misstänksamhet. Behandling kan även behöva innefatta parterapi, eller inslag som addesserar problematiskt alkoholbruk eller ilska, beroende på hur situationen ser ut. Källa: Johan Åhlén

”Vi vet inte hur många som har så stora problem med detta att de är i behov av behandling.”

Probematisk svartsjuka och kontrollbeteende går hand i hand.

Foto: Getty Images

med vissa kompisar eller tidigare partner eller kommentera hur hen ser ut eller vad hen har på sig. Ett annat beteende kan vara att anklaga eller förhöra personen om otrohet eller intresse för någon annan. – Svartsjuketankar kan vara påträngande och skrämmande och liknar både tvångssyndrom och känslor av stark oro och ängslan, så kallat generaliserat ångestsyndrom, GAD, säger Johan Åhlén. På grund av den bristande forskningen i ämnet saknas svar på de festa frågor: Vad påverkar graden av svartsjuka? Påverkas det till exempel av hur starka känslor man har för sin partner? Spelar det någon roll vilken typ av relation man lever i, till exempel om den är öppen? Skiljer sig svartsjuka mellan kvinnor och män? JOHAN ÅHLÉNS forskargrupp vill också ta reda på och om det fnns behov av psykologisk behandling. – Vi vet inte hur många som har så stora problem med detta att de är i behov av behandling. I vilken utsträckning har man sökt hjälp och hur ställer man sig till psykologisk behandling? Det fnns i dag ingen evidensbaserad behandling mot problematisk svartsjuka. Det innebär att om man söker hjälp så är det oklart vart man ska vända sig. – Det fnns nog bra psykologer som kan hjälpa dig men det fnns nog också en risk att du hamnar hos en oseriös aktör. Och faktum är att även legitimerade psykologer/psykoterapeuter saknar vetenskapliga belägg för hur detta bäst ska behandlas, menar Johan Åhlén.

Finns det risk för att vi medikaliserar en vanlig känsla som visserligen kan vara jobbig men som är en naturlig del av livet?

– Alla känslor är på något sätt en naturlig del av livet, men känslor kan leda till stora besvär för individen oavsett om det gäller rädsla, ilska, nedstämdhet eller svartsjuka. Jag har lite svårt för hur ordet medikalisering används i dag i en del medier, där det antyds att människor (ofta ungdomar) söker hjälp för ”normala” känslor. Även om det säkert fnns sådana exempel, så är det inget

som det fnns vetenskapliga belägg för, utan människor verkar söka hjälp för verkliga problem. Svartsjuka är en stigmatiserad känsla som de festa nog helt vill undvika. Men kan det fnnas några fördelar med svartsjuka?

– Ja, det kan ju fnnas en poäng med att man upptäcker om en partner är på väg ut ur relationen. I lagom dos kanske svartsjukan också kan få dig att försöka göra ditt bästa. Ett visst mått av oro kan vara av godo på det viset. Medicinsk Vetenskap №4–2020

Nyfken på Matvanor Ett sätt att hjälpa smaken på traven är att utgå från något bekant och göra lagom stora förändringar.

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Foto: Getty Images

Kan alla älska nyttig och hållbar mat? Text: Maja Lundbäck

Genom våra matvanor kan vi påverka både hur vi själva och planeten mår.

MER VÄXTBASERAT

och mindre kött vore bra för hälsa, miljö och resurser, menar de festa forskare. Men kan vi lära oss att tycka om vad som helst? Medicinsk Vetenskap №4–2020

Nyfken på Matvanor

Medicinsk Vetenskap №4–2020

DET ÄR INTE så lätt att bara ersätta mat som vi verkligen föredrar med annan typ av kost rakt av, men det verkar fnnas utrymme för att lära om och slipa bort våra preferenser för onyttig och ohållbar mat. Liselotte Schäfer Elinder är adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Hon har länge forskat om hur vi kan förbättra vår hälsa med hjälp av förändrade matvanor. Ohälsosamma matvanor är tillsammans med fysisk inaktivitet, tobak och alkohol, en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. I dag intresserar sig Liselotte Schäfer Elinder även för hur vi kan påverka klimatet i rätt riktning genom att ändra vår kost. – Klimatsmarta och hälsosamma matvanor går ofta hand i hand. Ett undantag är sockret, som är klimatsmart, men ohälsosamt, säger hon. Att vi behöver äta mer växtbaserat och minska intaget av animaliska livsmedel, främst det röda köttet och charkprodukter, är de festa forskare överens om.

”Klimatsmarta och hälsosamma matvanor går ofta hand i hand. Ett undantag är sockret, som är klimatsmart, men ohälsosamt.”

I TVÅ STUDIER som Liselotte Schäfer Elinders forskargrupp har gjort, bägge publicerade under 2020, förändrades maten i skolor i kommunerna Botkyrka och Uppsala. Under fyra veckor fck barnen äta en kost som var snäll mot – inte bara planeten och våra kroppar – utan också mot plånboken. – Vi har utvecklat en metod, ”OPTIMAT”, där vi kan optimera måltider. Det betyder att man tar hänsyn till många saker samtidigt, näringen förstås men också växthusgasutsläpp och kostnader. Växthusgasutsläppen minskade med 30 till 40 procent utan att eleverna slängde mer eller åt mindre – och detta kostade inte heller mer, tvärtom blev det lite billigare, säger hon. Överlag var eleverna nöjda, även om det inte gällde samtliga barn. Liselotte Schäfer Elinder hoppas nu att fer kommuner ska testa metoden. – Många kommuner har egna mål om att minska växthusgasutsläppen och alla regioner har mål om att förbättra folkhälsan och att minska ojämlikhet i hälsa. Genom att optimera ofentliga måltider för hälsa och miljö kan man slå många fugor i en smäll, säger hon. Det är upp till varje enskild kommun och dess utbildningsförvaltning om de ska hoppa på projektet. – Utsläppen från alla ofentliga måltider i landet utgör egentligen en ganska liten andel av de totala utsläppen från maten, men vi tror att detta kan ha en stark signalefekt, säger hon. Att börja med barns matvanor tror Liselotte Schäfer Elinder är rätt väg. – Vi tror att den skolmat vi erbjuder våra barn har en starkt fostrande efekt. Studier visar att vi präglas av den mat vi åt som barn, säger hon. Är man vuxen är det kanske ett svårare projekt att ändra sina matvanor. Janina Seubert, som har gjort både beteendestudier och hjärnavbildningsstudier på vuxna frivilliga, är dock övertygad om att det går att ändra sina matpreferenser som vuxen. Vi behöver

Foto: Stefan Zimmerman

N DOFT AV KANEL som sveper förbi våra näsborrar kan verkligen få det att vattnas i munnen. Vi är många som associerar kryddan med bullar och fkabröd och därmed också socker. Socker som är lika med kolhydrater, som ger oss energi. Att vi uppfattar söt smak i munnen som någonting bra är genetiskt. På samma vis upplevs beska smaker på tungan som dåligt, vilket inte är så dumt, eftersom beska smaker kan innebära gift, som är farligt för oss. Att vi har en medfödd förkärlek för vissa smaker visar studier på nyfödda. – Redan direkt efter födseln ser vi att bebisar blir glada av socker, men inte av beska smaker, säger Janina Seubert, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. I dag forskar hon på hur vi kan gå tillväga för att försöka ändra våra matvanor – oavsett om syftet är att bli mer hälsosamma eller mer klimatvänliga. Hon tror att vi alla kan lära oss älska nyttig och hållbar mat – och att vägen dit går genom näsan. – När vi får mat i munnen känner vi smaken på tungan samtidigt som luktmolekyler går upp till näsan. Både lukt och smak bidrar till det vi gillar och inte gillar, men jag tror att det är viktigt att särskilja lukt från smak, säger hon. Till skillnad från smaker har man inte sett att det fnns några lukter som vi är födda till att gilla eller inte. – Vi tror i stället att de lukter vi föredrar beror på associativ inlärning. Att

lukter har en smakassociation har vi sett i våra studier, säger Janina Seubert. Förutsatt att vi inte sitter i ett kolsvart rum och är förkylda, hinner vi både titta och lukta på maten eller drycken innan vi stoppar in den i munnen. – Öl är beskt och brukar inte gillas av barn, men som vuxen kanske man börjar konsumera mer och mer öl, ofta i glada sammanhang – och efter en tid börjar man gilla det beska i ölen. Många vuxna som får titta och lukta på en öl tänker nog att den kommer att vara god att dricka upp. Detta är goda nyheter för personer som önskade att de åt mer mer grönsaker, men mest kanske gillar korv.

– Matproduktion och konsumtion står för 25 procent av de globala växthusgasutsläppen. Dessa utsläpp behöver minst halveras. I dag fnns beräkningar för hur en sådan kost skulle kunna se ut för att gynna både hälsa och miljö och samtidigt föda tio miljarder människor på planeten. Vi behöver hitta ett sätt att utveckla vår kost i den riktningen, säger hon.

”Om vi ser våra vänner äta insekter kanske vi kan bygga upp ett mod så att vi också vågar.”

Foto: Getty Images

bara ta reda på mer om hur vår hjärna fungerar och hur associationerna mellan lukt och smak ser ut. I några studier, som Janina Seubert och hennes kollegor har gjort, lät de vuxna frivilliga ligga i en MR-kamera samtidigt som de fck lukta på och se bilder av mat. – Om man får se en matprodukt och samtidigt lukta på den får man en stark hjärnaktivitet i både visuella hjärnområden och de delar av hjärnan som är involverade vid lukt. Om lukt och bild passar ihop brukar man gilla den lukten. Men om man får lukta på fsk samtidigt som en bild av en glass visas brukar man inte gilla fsklukten, även om man annars gillar fsk, säger hon. INSEKTER, som innehåller mycket protein, har ibland pekats ut som ett hållbart alternativ till kött och sedan oktober 2020 är det under en övergångsperiod – och i väntan på ett slutgiltigt beslut från EU-kommissionen – lagligt att sälja vissa sorters hela insekter som mat i Sverige. Men hur lätt är det för oss att lära oss äta insekter? Enligt Janina Seubert är vi genetiskt betingade att reagera med äckel gentemot mat som ser rutten ut. – Det kan vara svårt för oss att lära oss att äta insekter, som rör på sig på ett slingrande sätt eller annan mat som ser slemmig eller glansig ut. Framför allt kan det vara svårt för vuxna, vilket också beror på att många har utvecklat en rädsla för insekter som är så stark att den gränsar till fobi, säger hon. Men omöjligt är det inte, menar hon. – Om vi ser våra vänner äta insekter kanske vi kan bygga upp ett mod så att vi också vågar. Detta kan nog fungera bättre hos barn, eftersom de vanligen inte har hunnit bygga upp en insektsfobi och dessutom tenderar barn att lära sig mer från sin sociala miljö, säger hon. Om vuxna vill försöka lära sig att äta insekter eller ändra sina matpreferenser på annat vis, gäller det att försöka börja med det som skapar minst äckelkänslor, annars kan det få motsatt efekt. – Ibland kan mat smaka bättre och bättre om man upplever den oftare. Detta fungerar inte med äcklig mat, då blir det värre, säger hon.

Utseendet kan vara ett hinder för den som vill äta hela insekter.

Så äter du hållbart Detta får du äta varje dag (energiintag: 2500 kcal): Ris, vete, majs: 232 g Potatis: 50 g Grönsaker: 300 g Frukt: 200 g Mejeriprodukter: 250 g Nöt, lamm och fäsk: 14 g Kyckling: 29 g Ägg: 13 g Fisk: 28 g Baljväxter: 75 g Nötter: 50 g Omättade oljor: 40 g Mättade oljor: 11,8 g Tillsatt socker: 31 g Källa: Eat-Lancet kommissionen, som har kommit fram till att om alla åt så här skulle maten räcka till 10 miljarder människor. Dieten ska vara snäll mot både planeten och våra kroppar.

Repetition har i många studier visat sig vara bra när man håller på att bekanta sig med nya smaker. Tidigare forskning har visat att socker kan hjälpa till att få oss att tycka om nya smaker, men en studie av Janina Seubert och hennes kollegor ifrågasätter detta. I studien, som ännu inte har publicerats, undersökte forskarna om individer kunde lära sig att gilla en obekant lukt och smak, som de fck inta i form av ett tuggummi tre gånger om dagen i fem dagar. Några av studiedeltagarna fck också sockersmak i tuggummit. – Vi tänkte att det skulle ha en stor efekt om den nya lukten och smaken kombinerades med socker, men det blev inte så. I stället såg vi att man börjar gilla alla lukter mer, om man exponeras för dem en längre tid, men inte för att de kombineras med socker. När vi får titta och lukta på halvbekanta matvaror reagerar hjärnan på ett annat sätt än när vi tittar på någonting som vi tycker är äckligt eller supergott. Medicinsk Vetenskap №4–2020

Nyfken på Matvanor

I EN PÅGÅENDE studie undersöker hon nu om det fnns omständigheter i miljön kring måltiden som kan hjälpa till att skjutsa oss i rätt riktning till mer önskade matpreferenser. – Kanske är det lite lättare att lära sig att tycka om mögelost i en riktigt fn restaurang. Eller att lära sig tycka om ny och mer kalorisnål mat när man inte är så hungrig, säger hon. Många, särskilt unga, har gått över till en mer växtbaserad kost. – Vi ser i statistiken att köttkonsumtionen minskar, men långt ifrån tillräckligt. Därför behövs krafttag och politiska beslut. Vi lever i en demokrati och har makten att välja beslutsfattare som fattar kloka beslut. Vi måste utveckla våra matvanor så att de blir mer hälsosamma och hållbara – och det är bråttom. Jag tror att de festa människor inser det, säger Liselotte Schäfer Elinder.

”Ibland kan mat smaka bättre och bättre om man upplever den oftare. Detta fungerar inte med äcklig mat, då blir det värre.” 28

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Knepen som fungerar på matkräsna barn Matkräsenhet är vanligt hos barn. Föräldrafrustrationen kan stundtals vara hög, men ge inte upp, manar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Barn kan lära sig att äta mer varierat. Pannkaka, pasta, köttbullar. Kanske även korv och gurka. Enligt Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet samt forskare vid Karolinska Institutet, är det överraskande vanligt att barn inte vill eller klarar av att äta en varierad kost. – När vi gjorde en stor studie på förskolebarn i Sverige med 1 500 familjer, såg vi att drygt vartannat barn hade en måttlig nivå av matkräsenhet. En tredjedel hade en hög nivå, säger hon. Matkräsenhet börjar ofta märkas i tvåårsåldern hos barn med stark vilja, medan det hos barn med ärftlig sensorisk känslighet, som också har problem med starka ljud, dofter och knöliga kläder, kan bli synligt ännu tidigare. Ofta går kolhydrater bra medan grönsaker ratas. Enligt defnitionen innebär matkräsenhet att barnet äter så ensidigt att det upplevs som problematiskt för familjen. I allvarliga fall kan det också leda till näringsbrist och påverkad tillväxt. Paulina Nowicka har också upptäckt att matkräsenhet är lika vanligt hos barn med övervikt. – Vi var det första eller andra teamet i världen som tittade på kopplingen matkräsenhet och barnfetma. I våra data stod det också klart att det blir en dubbelutmaning för föräldrarna. Förutom att tänka på att barnet inte överäter behöver de även se till att barnet inte äter ensidigt, säger hon. Att matkräsenhet till stor del är ärftligt blir särskilt tydligt för föräldrar som har ett första barn som äter allt.

– Det som man trodde fungerade i föräldraskapet gör inte det längre. Oavsett vad föräldrarna gör för att få måltiderna att fungera så går det inte, säger Paulina Nowicka. Barn som är matkräsna måste uppmuntras på ett annat sätt. – Hos vissa föräldrar kan det trigga en frustration att barnet äter ensidigt. Matkräsenhet kan också leda till oro hos barnet. Hur föräldrarna agerar har stor betydelse, men matkräsenhet uppkommer inte ur föräldrarnas bristande förmåga att bemöta sitt barn, säger hon. Ofta sätts föräldrarnas tålamod på prov, men en del kastar in handduken för tidigt, menar Paulina Nowicka. – Nu vet vi att det inte räcker med tre gånger med samma maträtt, många barn behöver prova mat 10 till 20 gånger. För sensoriskt känsliga barn krävs ofta 30 gånger, säger hon. Hemligheten är att exponera i små doser. – Ta det stegvis, lägg upp mat på ett fat på bordet, fråga om lov innan du lägger upp på tallriken. Tar barnet en tugga får man vara glad, säger hon. Att locka med efterrätt rekommenderar hon inte. – Då inser barnet att det fnns två kategorier mat, den mindre goda – och den goda som man belönas med. Mitt bästa råd är att inte ge upp, introducera succesivt. Mitt näst bästa råd är att vara en god förebild, visa att du själv äter, men tvinga inte barnet, säger hon.

Foto: Getty Images, Privat

– Om man inte är säker på att man känner igen lukten blir de prefrontala delarna av hjärnan, som har att göra med beslutsfattande, superaktiva. Här har vi en chans att förändra perceptionen, vi är mer öppna för kognitivt infytande. I ett experiment använde vi ”lagom bekanta variationer” av bekant mat, som lemonad med lite kycklingarom, som ger en ”lite konstig lemonad”, förklarar Janina Seubert. – Jag tror att man kan jämföra lemonaden med kycklingarom med någonting som havremjölk, som hjärnan hos vissa förmodligen också tolkar som ”lite konstig mjölk”, säger hon. Att hjärnan börjar jobba så här kring mat eller dryck som varken är jättebekant eller helt obekant för oss, gör att det fnns potential att hjälpa vår smakutvecklig på traven, menar hon. – Om vi vill påverka hur vi äter tror jag att vi behöver jobba med lagom bekanta lukt- och smakupplevelser, säger hon.

ANNONS

www.dackteam.se

KÖP DÄCK HOS DOCENT DÄCK Panikångest Social fobi Generaliserad ångest Samt närliggande ångestproblematik Vi ger stöd till människor med ångest och till närstående – samt verkar för deras intressen i samhället Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117 Stockholm Tel: 08-33 58 51 Mail: docent@docent.se

www.angest.se

vet vilka däck du behöver

Telefon 08-29 27 96

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi Vi hjälper dig att ta din läkemedelskandidat till klinik

• Säkerhetsbedömning av target • Tidig screening av toxicitet med in silico-analys • Design och monitorering av studier • Utläggning av studier • Bedömning av föroreningar • Regulatorisk dokumentation/interaktion Till dig som är tillverkare

kan vi ta fram gränsvärden för yrkesexponering (OEL) och föroreningar i produkten (PDE)

Vi utför också säkerhetsbedömningar av medicintekniska produkter tktsweden.com contacttkt@tktsweden.com +46 70 22 900 22 Forskargatan 20J SE-151 36 Södertälje , Sweden

Intervjun Marie Carlén

Hon vill avkoda hjärnan Sherlock Holmes var en idol när hon var barn och mamman föreslog tidigt forskaryrket. Ändå var det ingen spikrak väg till vetenskapen för

Marie Carlén.

I dag leder hon avancerade studier på den del av hjärnan som formar oss som individer: Prefrontalkortex. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Medicinsk Vetenskap №4–2020

SYSTEMATISK Att förstå hjärnan – går det? Jo, det tror Marie Carlén.

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Intervjun Marie Carlén

M PATI, BESLUTSFÖRMÅGA, social kompetens, uppmärksamhet. Ja, hela vår personlighet samlas i prefrontalkortex, den främre delen av hjärnans pannlob. – Människan har störst prefrontalkortex av alla djur. Och så har vi också många förmågor som inte andra djur har, säger Marie Carlén. HENNES FORSKNING handlar om att

förstå dessa funktioner på ett grundläggande plan för att kunna förstå och behandla psykiatriska sjukdomar. Kunskapen är svårgripbar, menar hon. – Klart är att denna del av hjärnan är nödvändig för högre mentala funktioner. Alla psykiatriska sjukdomar och även drogberoende har en koppling till prefrontalkortex. Men vad gör den delen av hjärnan som är unikt? Om vi kan förstå det bättre så kan vi också förstå avvikelser bättre, säger Marie Carlén. Och det borgar för bättre möjligheter att kunna behandla sjukdomar som drabbar hjärnan. – En viktig förklaring till att många behandlingar för psykiatriska tillstånd fallerar är att vi inte känner till tillräckligt mycket om vad det är som orsakar dem, säger hon. Med hjälp av nya tekniker kan forskarna sätta in elektroder i hjärnan på möss och registrera aktivitet i upp till 1000 nervceller samtidigt i realtid. De kan spela in aktivitetsmönster från olika delar av hjärnan och se hur olika delar av hjärnan kommunicerar med varandra. Med hjälp av tekniken optogenetik kan de också sätta på och stänga av nervceller med hjälp av ljus. På det viset kan de studera vad som händer om viss aktivitet i hjärnan hämmas och 32

Medicinsk Vetenskap №4–2020

PROBLEM MED uppmärksamhet är vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykiska sjukdomar och all grundläggande kunskap är viktig för att hitta nya behandlingar, menar hon. I ett nytt projekt, som hon driver tillsammans med sin sambo Konstantinos Meletis, också han forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, vill de försöka förstå mer om hjärnan vid autism.

– Grundfrågan är hur hjärnan fungerar vid beslutsfattande. Hur ser aktiviteten i prefrontalkortex ut när musen tar ett beslut? Det fnns genmodiferade möss som lider av autismliknande tillstånd. Genom att jämföra aktivitetsmönster i hjärnan hos dessa möss med hur det ser ut i friska möss hoppas vi kunna förstå mer om både den grundläggande biologin men även hur avvikelser i prefrontalkortexs funktion påverkar beslutsfattande. Autism är ett komplext tillstånd, men dessa studier kan förhoppningsvis bidra till förståelsen av grunden till vissa typiska symtom, säger hon. Att stoppa in elektroder eller stänga av och sätta på aktivitet i hjärnan med syftet att göra grundläggande upptäckter är inte experiment man vare sig kan eller får göra i människor. – Dessa försök måste ske på djur. En långdragen kontrovers inom forskningsfältet är huruvida experiment på försöksdjur kan ge kunskap om psykiatriska sjukdomar. – En del menar att skillnaderna är för stora när det gäller hjärnans funktion. Och visst har människor förmågor som djur inte har och det tyder till exempel på en mer avancerad prefrontalkortex. Men jag och många med mig menar att det även fnns mentala funktioner som är universella och att vi genom att förstå dessa kan få värdefull kunskap som gäller alla hjärnor. Jag tror att det fnns grundläggande principer för hur prefrontalkortex fungerar. Kan vi förstå den i någon art så är det ett enormt framsteg, säger hon.

Namn: Marie Carlén Titel: Docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Ålder: 50 år. Familj: Sambo Konstantinos Meletis (också forskare vid Karolinska Institutet) + tvillingdöttrar. Motto: Work hard, play hard. I labbet jobbar vi hårt men vi är även duktiga på att fra små och stora framgångar. Så kopplar jag av: Använder hjärnan men på ett annat sätt, gärna kultur i någon form. Kombinationen brott och psykologi intresserar mig mycket. Inspireras av: Som barn var jag lite besatt av Sherlock Holmes, jag gillade hans sätt att lösa problem på ett vetenskapligt sätt. Bästa forskaregenskap: Outtröttlig.

MEN ATT GÖRA försök på djur är inget Marie Carlén tar lättvindigt på. – Vi pratar mycket om de etiska aspekterna på labbet och är mycket noga med att följa regelverken. Det är dessutom helt avgörande för våra experiment att djuren mår fysiskt och mentalt väl. Forskningsfrågorna behöver besvaras, menar jag, och kan mitt bidrag öka chansen för det måste jag bidra, säger hon. Själv är Marie Carlén vegetarian sedan 1990-talet. – Det var en nyårsafton som jag tog det slutgiltiga beslutet. Jag sa: ’Detta är min sista köttmåltid’. I det moderna samhället jag är del av behöver vi inte äta kött. Det kan vara gott och praktiskt men det är inte etiskt försvarbart, enligt mig. Den hållningen har mött betydligt mer motstånd än försöksdjursfrågan, menar hon.

ta reda på vilka nervceller som är involverade i specifka processer i hjärnan. – Vi försöker identifera och separera aktivitets-mönster och förstå vad de står för. Vi försöker också förstå hur olika nätverk av nervceller i hjärnan är kopplade till varandra. Men vi vet egentligen inte exakt vad vi letar efter, det är grundforskning, målet är att göra upptäckter om hur hjärnan är uppbyggd och fungerar, säger Marie Carlén. Det hela låter ganska abstrakt. Hon ger ett konkret exempel. – Vi vet att prefrontalkortex är viktig för uppmärksamheten. Vi hade en hypotes om vilka celler som var avgörande i att behålla uppmärksamheten, de kallas parvalbumin–uttryckande nervceller, PV-celler. Vi kunde 2016 visa att när man är uppmärksam så är dessa celler i prefrontalkortex väldigt aktiva, och de reglerar vilken information som skickas vidare från prefrontalkortex. Och uppmärksamheten brister när de inte fungerar som de ska, förklarar Marie Carlén.

”Jag reste mig och gick under en tenta och kom aldrig mer tillbaka.” – Jag tar aldrig själv upp frågan om vad folk äter eller inte, det är i dagens samhälle fortfarande för känsligt. Jag dömer ingen. Men att inte äta kött är en provokation för vissa personer, de tar det som en indirekt kritik mot deras egna matval. Jag har också blivit beskylld för att vara inkonsekvent när jag gör djurförsök men inte äter djur, som om det vore bättre att både göra djurförsök och äta kött. Men jag kan motivera båda dessa ställningstaganden för mig själv, säger Marie Carlén. ATT HON SKULLE bli forskare var långt ifrån självklart. Efter studenten började hon först att utbilda sig till läkare. Men ganska snart hoppade hon av. – Jag reste mig och gick under en tenta och kom aldrig mer tillbaka. Under några år arbetade hon sedan på olika jobb som städare, sömmerska, vårdbiträde på ett ålderdomshem. Stekte hamburgare på McDonalds. – Jag är tacksam för de där åren då jag hann fundera mycket på vad jag ville göra. Tiden i arbetslivet är så lång, det måste vara värt att gå till jobbet varje dag. Jag ville ha utvecklingsmöjligheter både när det gäller mina sysslor och min lön, ett jobb där hårt arbete är givande och lönar sig, säger hon. Det var under biologistudier på Stockholms universitet som hon för första gången hörde talas om forskning. – Ingen i min familj är akademiker och jag kände inte till yrket. Men min mamma sa ofta när jag var liten att jag borde bli forskare. Då förstod jag inte varför, för jag hade inget begrepp om vad det var, säger Marie Carlén. Examensarbetet råkade ske hos pro-

Marie Carlén om …

HÄNGIVEN

”Att forska tar mycket tid och energi, man måste bottna i sin egen vilja att förstå”, säger Marie Carlén.

fessor Jonas Frisén på Karolinska Institutet och sedan den dagen är hon fast. – Mitt jobb ger mig oändliga möjligheter, varje dag är utveckling. Och det är ascoolt att alla kan göra detta. I Sverige kan vem som helst utbilda sig och sedan bli forskare och få umgås med sjukt smarta människor hela dagarna, du behöver inte ha en särskild bakgrund, säger hon. Men det innebär också ett mycket stort ansvar och mycket hårt arbete.

… att tvivla på sin forskning: Som ung kunde jag tvivla på att jag bar på de rätta frågorna. När jag väl startade min egen grupp kom det naturligt. Jag har fått styrka av att se att vi kan både formulera och besvara väsentliga forskningsfrågor.

… jämställdhet i forskningen: Vi måste få fer kvinnor att stanna kvar inom akademin efter disputationen. En jämnare könsfördelning handlar om rättvisa och skulle positivt påverka hur verksamheten bedrivs.

– Ju hårdare du arbetar, desto mer sannolikt att du också kan ha den tur som krävs för att lyckas. För att orka arbeta så hårt och lägga många andra intressen åt sidan har det varit oerhört viktigt för mig att känna att det som driver mig är mitt eget intresse och en vilja att förstå. Mitt bästa råd till unga som funderar på en forskarkarriär är att hitta sina egna forskningsintressen och mål. Låt inget annat styra, säger Marie Carlén.

… att arbeta med sin partner: Vi träfades på labbet och har levt och jobbat tillsammans i 17 år. Det är fantastiskt att kunna dela det vetenskapliga livet med någon, det tillför en extra dimension och innebär ett stort stöd.

… att vara öppen: Man kan inte önska sig hur biologin är. Vi sätter upp hypoteser om hur det fungerar men man kan inte bli besviken för att det inte är som man tror. Naturen är som naturen är, mitt jobb och mål är klargöra.

Medicinsk Vetenskap №4–2020

På djupet Autoimmunitet

När kroppen Vid en rad sjukdomar är kroppen sin egen fende – det egna immunsystemet går till attack mot egen vävnad. Men varför gör kroppen så? Och vad har dessa sjukdomar gemensamt? Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som söker svaren. Text: Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №4–2020

sig

angriper själv

Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №4 №2–2019 –2020

På djupet Autoimmunitet

Medicinsk Vetenskap №4–2020

MEN HLA ÄR endast en pusselbit av fera. Hur cellerna i immunförsvaret beter sig är en annan. Mycket viktiga i kroppens immunsystem är de så kalllade T-cellerna, som kan tränas till en rad olika sysslor. T-cellerna kan till exempel ha en kommunicerande funktion och påverka andra celler i immunförsvaret. De kan också ha i uppgift att komma ihåg hur tidigare smittor har sett ut, så att det snabbt går att mobilisera ett försvar om smittan kommer tillbaka. De kan också själva gå till angrepp mot ovälkomna celler – eller ha en närmast polisiär funktion; vissa T-celler, de regulatoriska T-cellerna, Treg, har i uppgift att hålla efter immunceller som gör fel, som reagerar mot egen vävnad. Det är i thymus, som sitter strax

”Ur ett evolutionärt perspektiv är det infektionssjukdomarna som har dödat oss, inte MS eller ledgångsreumatism.”

VIRUS ÄR MISSTÄNKTA som utlösare av en rad autoimmuna sjukdomar. Till exempel har studier visat att i princip alla personer med MS har haft en infektion med Epstein-Barr-virus, EBV, som kan ge körtelfeber – men också väldigt många människor utan MS har haft EBV. Även inom reumatologin har EBV-infektion diskuterats som möjlig startknapp, vid sidan om andra virus, som cytomegalovirus, som också hör till herpesfamiljen. När det gäller typ 1-diabetes har så kallade coxsackievirus, som kan orsaka vanliga förkylningar men också allvarligare infektioner, varit starkt misstänkta som utlösare för vissa patienter. Men hur detta skulle gå till är inte känt. Ofta diskuteras det som kalllas korsreaktivitet. Det går i korthet ut

Foto: Stefan Zimmerman

ET FINNS UNGEFÄR 80 autoimmuna sjukdomar. Många är väldigt ovanliga, men en del är folksjukdomar. Dit hör till exempel glutenintolerans (celiaki) och autoimmun sköldkörtelsjukdom, som uppskattningsvis två respektive två till tre procent av svenskarna lever med. Tillsammans med ledgångsreumatism, typ 1-diabetes och multipel skleros (MS) blir autoimmuna sjukdomar något som drabbar ganska många. Frågan blir då: Varför verkar det vara så vanligt att det som ska skydda oss tvärtom orsakar skada? Varför verkar så många av oss ha slarviga immunsystem? Fredrik Piehl, professor i neurologi vid CMM, centrum för molekylär medicin, vid Karolinska Institutet, ser saken på ett annat sätt. – Det där är en vanlig reaktion från mina patienter, att de känner sig på något sätt svikna av sitt immunsystem. Då brukar jag svara att ur ett evolutionärt perspektiv är det infektionssjukdomarna som har dödat oss, inte MS eller ledgångsreumatism. Evolutionen har gynnat ett mycket reaktivt immunförsvar, som hellre fäller än friar. Gener som ger ett mycket vaket och reaktivt immunförsvar är därför bra gener, som har hjälpt oss att överleva, säger Fredrik Piehl. Det fnns en hel rad gener förknippade med ett sådant mycket reaktivt immunförsvar, förklarar Fredrik Piehl. Särskilt relevanta är de som hör ihop med HLA, en molekyl som fnns på cellytan hos i princip alla kroppens

celler. Den molekylen har i uppgift att blottlägga cellens inre för förbipasserande aktörer ur immunförsvaret. Om cellen är frisk visas snuttar av proteiner som hör ihop med en frisk funktion upp. Men om cellen innehåller något som inte ska vara i kroppen, som ett virus, då kommer HLA-molekylen att visa upp proteinsnuttar som skvallrar om detta. På så sätt blir smittor exponerade som i ett skyltfönster för immunförsvarsceller. De kommer då att reagera – de kommer att starta en händelsekedja som slutar med att den oönskade cellen attackeras. Samma öde kommer att drabba andra celler som skyltar upp med samma proteinavsnitt. Det fnns många varianter av HLA. Vissa av dessa varianter är förknippade med olika autoimmuna sjukdomar. Det är något som all autoimmun sjukdom verkar ha gemensamt – de går att koppla till olika varianter av HLA.

ovanför hjärtat, som T-cellerna drillas till sina olika funktioner. Det brukar liknas vid att T-cellerna går i skolan i thymus, dit de skickas efter att ha bildats i benmärgen. I ett första led prövas deras duglighet. Då ska de kunna känna igen, eller binda till, HLA, vilket är ett krav för att de ska kunna förstå vad en cell berättar om sitt inre. T-celler som inte klarar av det dödas. Resten går vidare i utbildningen. De exponeras då för en stor mängd proteinavsnitt som hör till sådant som ska vara i kroppen, till celler som ska lämnas i fred. T-celler som reagerar mot egen vävnad sorteras bort. Endast T-celler som klarar båda proven släpps ut i kroppen från thymus. Fredrik Piehl berättar att något som verkar förena all autoimmun sjukdom är att det har blivit fel i den här triaden av funktioner. Något i samspelet mellan HLA, vad som visas upp på cellens yta och vilka T-celler som tillåts ta examen har blivit fel. Resultatet är att vissa Tceller angriper celler som borde få vara kvar samtidigt som Treg-cellerna är för passiva och tillåter destruktionen. Men det krävs mer för att en autoimmun händelsekedja ska dra igång. Det krävs någon form av miljöpåverkan, något som väcker eller stör immunförsvaret. Det fnns en hel del sådana miljöfaktorer som misstänks kunna utlösa autoimmuna sjukdomar – dessa varierar dock från sjukdom till sjukdom. Men fera sjukdomar har rökning som en gemensam riskfaktor. Då väcks immunförsvaret av främmande ämnen i lungorna. Exponering för gifter eller lösningsmedel är andra omdiskuterade triggers. Och så har vi virussjukdomar.

Foto: Emelie Otterbeck

”Jagmåste alltid hålla mig varm” ”Det tog mig fera år att få min diagnos. De första tecknen var andfåddhet, halsbränna och svullna fngrar, förutom trötthet och en känsla av att något inte stämde i kroppen. Ingen läkare lyckades lägga pusslet. Det gjorde mig deprimerad och jag kände mig som en hypokondriker. Till slut såg en läkare att mina fngrar var vita. Det är ett vanligt första symtom på just systemisk skleros. Hon remitterade till reumatolog och så småningom fck jag min diagnos. Sjukdomen har påverkat mig på många sätt. Jag gick i tidig pension trots att jag trivdes väldigt bra på mitt jobb som speciallärare. Jag måste alltid hålla mig varm. Vid kyla går cirkulationen ned och det kan bildas svårläkta sår, främst på fngrar och tår. Såren gör oerhört ont och kan bli djupt infekterade. Vi har 24 grader varmt här hemma, men jag har ändå ofta en värmeflt omkring mig. På sommaren har jag mössa och vantar när jag handlar i matafärer. När jag ska duscha sätter jag golvvärmen på max och värmer handduken i torktumlaren. Jag sveper alltid en handduk kring sådant jag tar ut ur kyl och frys. Kalla årstider har jag värmehjälpmedel som säljs i jaktbutiker: feecebyxor, sulor och vantar med värmeslingor i och ett munskydd med värmegaller. Jag ska inte andas kall luft. Under 2016 startade jag en patientförening. Vi är nu 250 medlemmar. Vi byter tips om egenvården och stöttar varandra. Vi kämpar för att systemisk skleros ska behandlas på ett fåtal platser i landet. Jag har träfat läkare som inte är vana vid min sjukdom och fått okunniga bedömningar, trots att läkaren låtit tvärsäker. Jag vill träfa läkare som möter många med den här diagnosen och som är ärliga när de saknar svar. Läkare som vill forska behöver också träfa många med samma sjukdom. Jag deltar gärna i forskning. Jag är beredd att resa för att träfa kunniga, forskande läkare, men tyvärr betalar inte min hemregion för det. Det gör vården till en klassfråga. Vill vi ha det så?” Berättat för: Annika Lund

MONICA HOLMNER. Ålder: 62 år. Gör: Är ordförande i Riksföreningen för systemisk skleros. Läs mer på: rss.reumatiker.se

Medicinsk Vetenskap №4–2020

På djupet Autoimmunitet

H J Ä R N A N & N E R V SYST E M E T

MS/multipel skleros

Olikaorgan kan drabbas …

Vid MS angrips ett ämne som heter myelin som omger nervceller. Symtom kan vara synbesvär till följd av angrepp på synnerven eller exempelvis domningar, balanssvårigheter trötthet och depression.

Det fnns ungefär 80 autoimmuna sjukdomar. Vid de festa angriper immunförsvaret en mer eller mindre avgränsad del av kroppen. Här är några exempel:

S KÖ L D KÖ R T E L N

Hashimotos sjukdom Här angrips sköldkörteln, som tillverkar sköldkörtelhormon, tyreoideahormon, som reglerar ämnesomsättningen. Följden blir hypotyreos, för låg ämnesomsättning, med symtom som trötthet, frusenhet och viktuppgång. LEDER

Ledgångsreumatism reumatoid artrit Immunförsvaret angriper leder med smärta, stelhet och trötthet som följd. Även andra delar av kroppen kan påverkas. Behandlingen är läkemedel, individuellt anpassat. Träning är en viktig del av egenvården. BINJURARNA

Addisons sjukdom Binjurebarken i binjurarna angrips vilket ge brist på hormonerna kortisol och aldosteron med symtom som kraftig trötthet, lågt blodtryck och sug efter salt mat. Alltför låga nivåer av kortisol kan vara dödligt och behöver behandlas akut. TA R M E N

Celiaki/glutenintolerans

Medicinsk Vetenskap №4–2020

B U KS P OT T S KÖ R T E L N

Typ 1-diabetes När de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, betacellerna, angrips kan de inte längre producera insulin, ett hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp blodsocker. Behandlingen är att tillföra insulin.

Vaskuliter En grupp reumatiska sjukdomar där blodkärlen drabbas av infammation. Symtomen beror på vilka kärl som är infammerade. Bild: Getty Images

Vid celiaki utlöser gluten, som fnns i vete, råg och korn, den autoimmuna reaktionen. Immunförsvaret angriper främst tarmluddet, som är viktigt för näringsupptaget. Den enda behandlingen som fnns är att utesluta allt gluten ur kosten.

B LO D K Ä R L

på att det som vissa celler visar upp på HLA-molekylen är till förväxling likt något som andra celler visar upp, trots att det rör sig om olika proteiner som ska skyltas upp. Det är nämligen inte hela proteiner som visas upp på HLA-molekylen, utan endast fragment. Tanken är alltså så här: En cell, som är infekterad av EBV-virus, visar upp en proteinsnutt i HLA-molekylen för att skvallra om infektionen och väcka kroppens försvarsmekanismer. Samtidigt visar en annan cell, som är frisk och välmående, upp en proteinsnutt i sin HLA-molekyl för att berätta om det. Om dessa proteinfragment är extremt lika kan T-cellerna snurra till det och angripa båda cellerna – och alla andra som visar upp samma sak. De kommer alltså angripa en stor mängd celler infekterade med EBV och en stor mängd celler som faggar upp den förväxlingslika proteinsnutten. Principen kallas molecular mimicry.

…eller hela kroppen samtidigt En del autoimmuna sjukdomar kallas systemiska då immunförsvaret angriper fera organ samtidigt. Några exempel är:

SLE/systemisk lupus erythematosus SLE är en reumatisk systemsjukdom kan ge symtom från till exempel hud, njurar, blodkärl, lungsäck och hjärtsäck. Vanliga symtom är kraftig trötthet och ledvärk. Även symtom från nervsystemet förekommer. Behandlingen är individuellt anpassade läkemedel.

Systemisk skleros En reumatisk systemsjukdom där kroppen bildar bindväv i olika omfattning. Förändringar kan ske i hud och underhud, i blodkärl och i inre organ, som lungor, hjärta och njurar. Det fnns stora individuella skillnader i hur sjukdomen yttrar sig. Det fnns immundämpande och symtomlindrande behandling och egenvård är viktigt.

En reumatisk sjukdom med angrepp på tår- och salivkörtlar, vilket ger torra ögon och muntorrhet, men som även kan yttra sig systemiskt med påverkan på till exempel leder och hud. Sjukdomen kan förekomma tillsammans med ledgångsreumatism och SLE. Det fnns immundämpande och symtomlindrande behandling.

Källor: Nils Landegren, 1177.se med fera.

Foto: Stefan Zimmerman

Sjögrens syndrom

MEN DETTA ÄR alltså endast en hypotes. Att virusinfektioner på detta sätt skulle kunna utlösa autoimmun sjukdom är inte lett i bevis. – Det där är en populär och på många sätt attraktiv förklaring. Och tankarna har funnits med länge. Tyvärr har vi inte kommit så långt med att belägga dem. I de allra festa fall av autoimmunitet är det oförklarat vad som har utlöst sjukdomen, säger Nils Landegren, läkare och forskare vid CMM vid Karolinska Institutet. Hans forskningsområde handlar om att försöka förstå mekanismer och förbättra diagnostik vid olika autoimmuna sjukdomar. Men egentligen är det få sjukdomar som fullt ut kan beläggas som autoimmuna, berättar han. Det beror bland annat på att det i många fall saknas kunskap om exakt vad kroppen egentligen angriper, exakt vilket protein som är i sikte. Det gäller vid till exempel MS, men vid många andra sjukdomar också. Och även i de fall där det går att se att det pågår autoimmuna angrepp är det svårt att bevisa att de faktiskt orsakar sjukdomen. – Då får man lägga pussel. Samärftlighet med andra autoimmuna tillstånd, HLA-association och gynnsamt svar på immunmodulerande behandling är sådant som talar för att

en sjukdom är autoimmun, men det är i sig inte bevisande, säger Nils Landegren. Därutöver fnns något som är mycket typiskt för autoimmuna sjukdomar –bildandet av autoantikroppar. Det är antikroppar som binder till ett kroppseget protein. SÅ – VAD GÖR egentligen en antikropp? Jo, i normala fall, när kroppen angrips av en virusinfektion, då hindrar immunsystemet viruset på två sätt, av B- och T-celler i samarbete. En uppgift för B-cellerna är att bilda antikroppar mot viruset. Antikropparna fastnar på viruset, som då hindras på två sätt; det kan inte längre binda till celler, eftersom antikroppen har satt sig i vägen, och det har fått en signalfagga på sig, så att andra immunceller förstår att det ska angripas. Parallellt bildas det T-celler, som hittar celler där viruset har gömt sig för att döda dem. Detta dubbla försvar, där antikroppar och T-celler har samma mål i sikte, kommer att döda både virus som fyter i blodbanan och celler som har infekterats av virus. Enligt forskarhypoteser tros motsvarande process ske vid autoimmun sjukdom; immunförsvaret utvecklar antikroppar mot kroppsegna ämnen, så kallade autoantikroppar. Samtidigt angriper T-celler celler där dessa ämnen fnns. Det fnns sjukdomar där auto-antikropparna i sig är direkt sjukdomsframkallande. En sådan sjukdom är Graves sjukdom. Där binder autoantikropparna till en receptor på ytan av celler i sköldkörteln och får dem att överproducera sköldkörtelhormon. Barn, som föds av mammor som har Graves sjukdom, har symtom på sjukdomen under en period, eftersom de påverkas av de autoantikroppar som förts över från mamman. Men i många fall riktas autoantikropparna mot proteiner som fnns inuti

” I de allra festa fall av autoimmunitet är det oförklarat vad som har utlöst sjukdomen” Medicinsk Vetenskap №4–2020

På djupet Autoimmunitet

UNDER DE SENASTE två decennierna har en lång rad så kallade biologiska läkemedel nått marknaden. Det är läkemedel med olika måltavlor inom immunförsvaret. De celler som fnns där, som olika slags T- och B-celler och makrofager, står i tät och snabb kommunikation med varandra. Grovt förenklat kan man säga att de nya immunologiska läkemedlen på olika sätt bryter denna kommunikation och klipper händelsekedjor inom immunsystemet; när budkavlen inte lämnas vidare från vissa immunceller till andra, då går aktiviteten ned. Inom reumatologin fnns till exempel de så kallade TNFhämmarna, som blockerar ett signalämne som immunförsvaret använder för intern kommunikation. Ett annat exempel är rituximab, som används för behandling av fera autoimmuna sjukdomar. Detta läkemedel slår ut Bceller, vilket är ett påtagligt ingrepp i de immunologiska kedjorna. 40

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Vid MS och reumatiska sjukdomar går dagens behandling ut på att så snabbt som möjligt bromsa det autoimmuna angreppet. Budskapet från forskare till läkarkår är att vara generös med den nya generationens immunpåverkande läkemedel – självklart alltid efter individuell bedömning av sjukdomsaktiviteten. Anca Catrina, professor i reumatologi vid institutionen för medicin och vid CMM Karolinska Institutet i Solna, forskar om tidig upptäckt av ledgångsreumatism. Målet är att hjälpa riskpersoner att slippa få sjukdomen. Det fnns nämligen fera tecken på att någon löper risk att få ledgångsreumatism. Ett är att patienten har ont i lederna. Ett annat är att patienten har utvecklat autoantikroppar som är specifka för ledgångsreumatism. Det fnns alltså tecken på sjukdom redan innan det går att hitta infammation i lederna. – Vi har i tidigare studier visat att

autoantikroppar kan mätas i blodet redan tio till femton år innan sjukdomen bryter ut. Det fnns alltså en pågående immunaktivering långt innan sjukdomen bryter ut, säger Anca Catrina. I Stockholm och på fera platser i landet fnns numera en rutin för att fånga upp de här personerna. Den som har ont i lederna och vissa autoantikroppar i blodet ska remitteras från primärvård till reumatolog. Det är inget nytt. Det nya är att reumatologerna inte skickar tillbaka patienterna till primärvården i de fall lederna konstateras fria från infammation. I stället håller reumatologen kvar patienterna i två till tre år. De som behöver får livsstilsråd kring rökning, motion och kost. De som utvecklar sjukdom får behandling. De som är fortsatt friska skickas tillbaka till primärvården, men först efter några år. – I dag har vi ungefär 400 personer som vi följer i det här övervakningsprogrammet. Vi har sett att risken att utveckla sjukdomen är högst de första

”Det fnns dramatiska könsskillnader” Nils Landegren är läkare och forskare med inriktning mot autoimmunitet. Han har startat ett forskningsprojekt för att undersöka varför autoimmuna sjukdomar är så mycket vanligare hos kvinnor. Hur är könsfördelningen? – Kvinnor har överlag en fyrfaldigt ökad risk att få en autoimmun sjukdom. För vissa sjukdomar är risken ännu högre. Kvinnor löper till exempel en tiofaldigt ökad risk att få SLE, Sjögrens syndrom eller autoimmunt orsakad sköldkörtelsjukdom. Vad gör ni i studien? – Vi undersöker immunförsvaret hos 80 personer som behandlas med könshormoner för könsdysfori. Hälften är

kvinna-till-man-behandlingar och hälften är mantill-kvinna-behandlingar. Det ger oss möjlighet att följa samma individ, där miljöfaktorer och genetik är desamma, och endast hormonbilden ändras. Det här är personer utan autoimmun sjukdom, så det vi vill försöka förstå här är hur ett friskt immunsystem påverkas av hormonmiljön. Vi undersöker också ett antal personer med så kallade mosaiktillstånd. Det är personer med ovanliga tillstånd, där man fnner celler med två olika uppsättningar av könshormoner i blod. Vi kan jämföra immunceller med kvinnlig mot manlig kromosomsammansättning från samma individ, så hormonbilden och

miljön är identisk. Vi kommer även kunna stimulera de här immuncellerna på olika sätt och se hur de svarar. Det ger oss möjlighet att undersöka hur genetiska skillnader mellan män och kvinnor påverkar immunfunktionen. Vad kan den här forskningen ge? – Den kan ge en grundförståelse för hur immunsystemet styrs och varför vi ser dessa dramatiska skillnader mellan könen. Det unika med vårt upplägg är att vi kan bena ut vad som förklaras av genetik respektive hormoner. Förhoppningsvis kan detta ge ledtrådar till nya behandlingsstrategier, till hur man skulle kunna påverka immunsystemet vid autoimmuna sjukdomar. Kan vi få det att bete sig mer manligt? Kan det vara en ny strategi för SLE? Det är sådana tankar vi har inom ramen för det här projektet.

Foto: Creo media group

cellerna. Typ 1-diabetes är ett exempel på en sådan sjukdom. I dessa fall saknas belägg för att autoantikropparna skulle vara skadliga i sig. Till exempel får barn, som föds till mammor som har typ 1-diabetes, inte symtom på sjukdomen, trots att de får autoantikroppar relevanta för sjukdomen överförda från mamman. Vid dessa sjukdomar, där autoantikropparna inte går att belägga som skadliga, anses T-cellerna orsaka vävnadsskadan. Men i samtliga fall, oavsett om auto-antikropparna orsakar sjukdom eller inte, så är de värdefulla och användbara markörer för sjukdom. I dag används en lång rad autoantikroppar rutinmässigt i sjukvården för att ställa diagnoser vid olika autoimmuna sjukdomar. Vid till exempel typ 1-diabetes fnns autoantikroppar mot ett enzym som kallas GAD65, som fnns i insulinproducerande celler. Autoantikroppar fnns också identiferade för celiaki, sköldkörtelsjukdom och Addisons sjukdom. Vid ledgångsreumatism fnns fera relevanta autoantikroppar beskrivna och vid de systemiska sjukdomarna, som till exempel SLE, är över hundra autoantikroppar kända. Detta är bara några exempel. Det fnns många fer.

”Jag litar inte på sjukvården” ”Jag fck min diagnos 1992 efter att i fem år ha sökt för olika symtom såsom magvärk, illamående och orkeslöshet. Jag hade ångest och svettades på nätterna, blev utmattad av en kort springtur förlorade min mens trots att jag bara var 37. Jag blev allt mer utmattad och började kräkas på morgnarna. Till slut körde min bror mig till akuten. Där blev EVA RAFNER jag medvetslös och var mycket Ålder: 70 år. nära att dö. Men jag överlevde. Gör: Är ordförande De hade gett mig hydrokortison. i Svenska AddisonEfter ett par månader fck jag min föreningen. Läs mer: addison.se diagnos. Jag har på många sätt haft tur. Jag kunde fortsätta jobba heltid med ett jobb jag tyckte om tills jag fyllde 55. Då orkade jag inte längre och jag blev varaktigt sjukskriven. Jag har haft Addisonkris vid fem tillfällen efter diagnosen. Vid en kris är det bråttom, jag dör som sagt utan kortison. Sjukvården har allmänt dålig kunskap om Addison, även om det är mycket bättre nu än för tio år sedan. Jag tycker just det är det svåraste med den här sjukdomen – när jag blir riktigt sjuk, då hamnar jag på sjukhus, men väl där litar jag inte på att de förstår allvaret med min sjukdom och hjälper mig snabbt. Att leva med den vetskapen är oerhört jobbigt. Sedan 2010 är jag ordförande i Svenska Addisonföreningen och har lagt mycket krut på att sprida upplysning om den här sjukdomen till sjukvård och allmänhet. Senast jag fck en Addisonkris, för drygt tre år sedan, var ambulanspersonalen väldigt bra. Jag fck en kortisonspruta i låret redan i hemmet, av en kille som berättade att han varit på ett av mina föredrag. Men när jag kom till akutintaget, och hamnade i traumarummet, då fck jag böna och be om kortison och dropp. De ville ta en mängd prover först och verkade inte tycka att det var bråttom alls. Det är oerhört stressande att veta att jag måste vara på min vakt även när jag är så livshotande sjuk som vid en Addisonkris.” Berättat för: Annika Lund

På djupet Autoimmunitet Vid Addisons sjukdom förstörs binjurebarken av kroppens immunförsvar.

DET ÄR ALLTSÅ gynnsamt för prognosen att tidigt behandla aggressivt vid ledgångsreumatism. Den här rutinen är ett sätt att uppnå det. Men kan man behandla ännu tidigare, och förhindra att sjukdomen alls bryter ut? Antagligen är det så, säger Anca Catrina. Vilka patienter som bör få en sådan behandling är dock svårt att tydligt säga i dag. Men genom att studera de här högriskpersonerna går det förhoppningsvis att få ett tydligare svar. Forskarna har tillgång till en mängd infammationsmarkörer och autoantikroppar från den här populationen och deras kliniska betydelse studeras i möss och i cellodlingar. Dessutom samlar forskarna in en mängd 42

Medicinsk Vetenskap №4–2020

självrapporterad data från patienterna, via enkäter om olika vanor. Sedan följs patienterna över tid, så att det ska bli möjligt att ringa in vad som kännetecknar dem som utvecklar sjukdomen. Visionen är att lyckas identifera dem som har högst risk att utveckla ledgångsreumatism och behandla dem så tidigt att sjukdomen inte bryter ut. – Det fnns redan nu pågående stu-

”Vi har blivit väldigt mycket mer aktiva i att individualisera behandlingen och utbilda patienterna i egenvård.”

EN HEL DEL autoimmunitet beter sig helt annorlunda än vad MS och de reumatiska sjukdomarna gör. Det är så kallade organspecifka sjukdomar, där immunförsvaret gör en avgränsad attack mot en specifk typ av celler, som till exempel insulinproducerande celler. De cellerna är sedan ohjälpligt förlorade. Efter attacken lugnar immunsystemet spontant ned sig. Ofta upptäcks dessa organspecifka sjukdomar sent i förloppet, när det fnns så få celler kvar att angripet organ inte längre fungerar. Flera sådana här sjukdomar återfnns inom endokrinologin, som har att göra med hormoner. Några exempel är typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdom och Addisons sjukdom. Dagens behandling av dessa sjukdomar går i stort ut på att patienten tar läkemedel som innehåller eller ersätter de hormoner som kroppen inte längre kan producera, det vill säga insulin, sköldkörtelhormon samt kortisol och aldosteron. Sophie Bensing, klinisk endokrinolog och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, berättar att kunskapen om Addisons sjukdom har gjort stora framsteg på senare tid. – Tidigare klarade vi med nöd och näppe av att hitta de här personerna och ge standardiserad behandling, men inte så mycket mer. Nu har vi blivit väldigt mycket mer aktiva i att individualisera behandlingen och utbilda patienterna i egenvård. De ska vara insatta i sin sjukdom, veta vad de ska göra för att undvika kortisolsvikt och de ska ha en bra livskvalitet. Vi strävar efter att patienterna inte ska bli begränsade mer än nödvändigt i sina liv, säger hon. Normalt ska kortisolnivåerna fuktuera kraftigt över dygnet. De är mycket höga på morgonen och mycket låga när vi sover. Att åstadkomma det med

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman

sex månaderna efter påvisade autoantikroppar och smärta i lederna. Därefter sjunker risken, säger Anca Catrina.

dier om detta, både hos oss och i andra länder. Vi ger inom ramen för en studie behandling till vissa personer som har hög risk att utveckla ledgångsreumatism. Det är läkemedel mot benskörhet vi ger, läkemedel som minskar nedbrytningen av ben. Förhoppningen är att de ska få fortsätta vara friska, säger Anca Catrina.

tabletter är en utmaning, särskilt som nivåerna normalt stiger innan vi har vaknat. Dessutom ökar kortisolbehovet vid infektioner och kroppsliga trauman, som skador och kirurgi. Den som lever med Addisons sjukdom behöver ta tabletter ofta, kanske två till tre gånger per dag, och höja dosen vid behov, som vid feber. Annars kan förloppet bli dramatiskt. En akut kortisolsvikt kan vara dödlig. I händelse av akut kortisolsvikt måste personen omedelbart få kortison, intramuskulärt eller intravenöst, samt koksalt i dropp. – Vi har ägnat mycket tid åt att sprida det budskapet, bland patienter och vårdpersonal. Vi har arbetat tillsammans med patientföreningen. Vi har bland annat tagit fram ett varningskort med information, som personer med Addisons sjukdom alltid kan bära med sig, säger Sophie Bensing. Det har alltså funnits en mängd saker att ägna sig åt för att förbättra livet för personer med Addisons sjukdom. Men parallellt har det byggts upp ett register och en biobank, där blodprover och information från över 1 000 personer ingår. Det är världens största biobank med renodlade Addison-prover. Nästan lika stor är den norska motsvarigheten. Samarbetet mellan forskarna från dessa länder är gott, vilket ger ett nordiskt guldläge för Addison-forskning.

Foto: Stefan Zimmerman

OCH DET FINNS massor av obesvarade

frågor kring sjukdomen. Två varianter orsakas av bakomliggande syndrom, kallade APS-1 och APS-2. I den absolut vanligaste gruppen, APS-2, fnns en ökad risk för bland annat sköldkörtelsjukdom, typ 1-diabetes och celiaki. Den ovanliga varianten, APS-1, är förenad med ökad risk för till exempel kronisk svampinfektion och underfunktion av bisköldkörtlarna. Men även efter att läkare har rett ut vilken variant av autoimmun Addison en patient har (och därmed vilka risker för annan sjukdom som föreligger), så går det i dag inte att säga vem som kommer utveckla ytterligare autoimmuna manifestationer – eller vem som slipper det. Det är dock känt att ungefär hälften av personer med autoimmun Addison får någon annan autoimmunitet. När dagens patienter går på årskontroll görs därför i dag rutinmässigt screening för en rad andra autoimmuna sjukdomar. En pinfärsk upptäckt om Addisons

sjukdom är att ett antal patienter har viss funktion kvar i binjurebarken. I en studie där den svenska gruppen deltog, publicerad sommaren 2020, hade ungefär var tredje av nära 200 personer med autoimmun Addison restfunktion, ibland fera decennier efter diagnos. Den patientgruppen är såklart mycket intressant för forskarna. Har faktiskt en bit binjurebark lyckats överleva? Eller har cellerna återskapats? Hur ser de här personerna ut i immunsystemet jämfört med andra, utan restfunktion? Har det autoimmuna angreppet avbrutits? Det går i dag inte att säga, men frågor som dessa är möjliga att nysta i via biobanken.

Sophie Bensing berättar att ett engelskt forskarlag har prövat att ge nyinsjuknade patienter läkemedlet rituximab. Målet är att bromsa det autoimmuna angreppet. En viss bibehållen restfunktion skulle kanske kunna påverka vilken dos av kortison dessa patienter behöver. – Det vore ett stort framsteg om vi skulle kunna identifera vilka personer som löper risk för vilka autoimmuna sjukdomar. Då skulle vi kunna vara mer precisa i vår monitorering. Ett större mål vore att kunna gå in med förebyggande behandling, så att ingen ny sjukdom bryter ut. Men det är en lång resa kvar dit, säger Sophie Bensing.

Han jagar autoimmunitet inom psykiatrin Kan schizofreni vara en autoimmun sjukdom? Ja, kanske i vissa fall, berättar Mats Persson, klinisk psykiater och docent i immunologi vid CMM på Karolinska Institutet. Mats Persson är på jakt efter autoantikroppar inom psykiatrin. Han och hans kollegor har bland annat studerat prover från personer som haft en psykos. Just psykoser förekommer ofta i resonemang som förs om autoimmunitet inom psykiatrin. Till exempel är det känt att personer med den reumatiska systemsjukdomen SLE kan drabbas av akut förvirring och psykos, sannolikt till följd av autoimmuna angrepp i hjärnan. I en av studierna från Mats Perssons forskargrupp ingår 53 personer med förstagångspsykos samt 41 friska kontroll-

personer. I samtliga fall exponerades blodplasmaprover, som innehåller autoantikroppar om sådana fnns, mot drygt 2 300 mänskliga proteinfragment. Det visade sig då att åtta av patienterna med psykos hade autoantikroppar mot ett protein kallat PAGE. Ingen i kontrollgruppen hade dessa autoantikroppar. Patienterna följdes sedan i genomsnitt under sju år. Då hade 14 av dem utvecklat schizofreni. Fem av dem hörde till patienterna som hade autoantikroppar mot PAGE. Tre patienter med autoantikroppar slapp nya psykosepisoder. Men PAGE verkar inte uttryckas i hjärnan. Det verkar förekomma framför allt i testiklarna och därutöver i till exempel prostata, mag-tarmkanalen och njurar, berättar Mats Persson.

För att komma vidare tog forskarna fram serum med de aktuella autoantikropparna genom att använda sig av kaniner. Sedan prövade forskarna detta kaninserum på vävnadsprover från mänskliga hjärnor. Och då band kanin-autoantikropparna till dem, i områden som ligger nära schizofrenirelevanta proteiner. Möjligen är Mats Persson och hans forskargrupp på väg att ringa in autoantikroppar som genom korsreaktivitet orsakar ett autoimmunt förlopp vid schizofreni. Kanske kan man då tänka sig en framtid där patienter med psykos screenas för dessa autoantikroppar. Om de då förekommer skulle eventuellt de patienterna kunna erbjudas immunologisk behandling. – Ja, så skulle man kunna tänka. Men jag tror inte att all schizofreni beror på någon immunologisk störning. Jag tror däremot att det kan visa sig vara en tillräckligt stor andel för att det ska vara relevant att betrakta dem som undergrupp och behandla dem på ett annat sätt, säger Mats Persson. Medicinsk Vetenskap №4–2020

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen. Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna. Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 200 och bland våra läsare f nns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Vill du ha ett långt liv och må bra? Tips längs vägen ges i en ny bok.

Bok- och poddtips PODDTIPS

Poddlyssnandet ökar och fera forskare vid Karolinska Institutet har startat podcasts vid sidan om sitt arbete. Här kommer tre populärvetenskapliga poddtips: Riskzonen Programledare: Mattias Öberg och Emma Frans Utkommer: Varje onsdag. För vem? Alla som är intresserade av hur vi kan hantera potentiella hot, allt från chipslarm till klimathot och terrordåd. Epidemiologerna Mattias Öberg och Emma Frans samtalar om händelser som format vår oro och hanteringen av de faror som hotar oss. Och om hur vi hanterar livets oförutsägbarhet och hur vi kan se på risk.

Foto: Getty Images

Bästa tipsen för sundare vanor MOTION OCH BRA KOST kan förlänga livet, det känner vi till. Men inte ens om man är medicinsk professor fnns det Lev länge & väl någon garanti för att man lyckas undvika osunda vanor. Professorns bästa – Jag var under ett par decennier rökare. Och efter en tips om kosten, skilsmässa träfade jag en ny man som bjöd mig på god mat motionen och så jag gick upp tio kilo. Jag vet hur svårt det kan vara men sömnen jag lyckades sluta röka och gå ner överviktskilona. Så jag vet Kerstin Brismar också att det är möjligt, säger Kerstin Brismar, senior profesoch Marit sor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Andersson Nu har hon tillsammans med skribenten Marit Andersson skrivit en bok om hur man kan ändra sin livsstil för att leva ett (Norstedts) så långt och rikt liv som möjligt. Här fnns fakta, berättelser från personer som genomgått förändringar och – här fnns väldigt många tips. Allt från hur man varvar ner (till exempel var i naturen eller gör något för någon annan), ändrar kostvanor (exempelvis rensa ditt skaferi, drick vatten före måltider) till hur man ökar sin fysiska aktivitet (som att hitta träning du gillar, önska dig hantlar i present) och hur man når en bättre livskvalitet i allmänhet. – Jag genomgick själv en femtioårskris och blev i samband med det bättre på att tro på min egen förmåga. Det kan också underlätta när man vill bryta dåliga vanor, säger Kerstin Brismar. Cecilia Odlind

Det mörka psyket Programledare: Shilan Caman och Katarina Howner. Utkommer: Varannan torsdag. För vem? Alla som är intresserade av psykologi och vad människans onda beteenden kan leda till. Shilan Caman, beteendevetare och forskare, och Katarina Howner, rättspsykiatriker och forskare, utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden, med särskilt fokus på beteenden som kan bli farliga – och som ibland ligger oss närmare än vi själva tror. Frisk utan fum Programledare: Jessica Norrbom och Maria Ahlsén Utkommer: Varannan torsdag. För vem? Alla som vill förstå mer om kroppen och ha vetenskapligt baserade livsstilsråd. Jessica Norrbom, forskare i fysiologi, och Maria Ahlsén, disputerad kostexpert, går igenom vad forskningen säger om hälsa, kost och träning. De samtalar om aktuella ämnen, reder ut hälsomyter och ger konkreta tips om hur du på bästa sätt kan få en bättre hälsa genom små förändringar. Medicinsk Vetenskap №4–2020

Nobelspecial Hepatit C Michael Houghton

Harvey J. Alter

Charles M. Rice

Miljoner liv räddades efter deras upptäckt av viruset Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin upptäckte hepatit C-viruset och möjliggjorde diagnostik och behandling som har räddat livet på miljontals människor. Nu är siktet inställt på att eliminera viruset en gång för alla. Text: Sara Nilsson Illustration: Niklas Elmehed/Nobel Media 46

Medicinsk Vetenskap №4–2020

EPATIT C-VIRUS är en betydande orsak till leverinfammation, hepatit. Viruset, som sprids via blod, orsakar årligen 400 000 dödsfall globalt och är en av de vanligaste orsakerna till levercancer och levertransplantation. Maria Masucci, professor i virologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, konstaterar att årets Nobelpris i medicin tveklöst går till en stor upptäckt, som mycket väl följer Nobels önskan att belöna det som är till mänskligheten störst nytta. Hon är också nöjd över att priset uppmärksammar området virologi. – I år med pandemin är det särskilt viktigt att belöna vetenskap inom det här fältet. Vi har i många år underskattat vikten av infektiösa sjukdomar, särskilt i vår del av världen. Nu blir vi återigen medvetna om att virus är en viktig del av våra liv och att vi behöver kunna mer om dem, säger hon. I samband med ofentliggörandet skickade hon ett gratulations-sms till Charles Rice, som hon känner eftersom de båda arbetar med tumörvirus. – Han svarade ”Incredible!”, säger Maria Masucci och skrattar varmt.

Upptäckten av hepatit C-virus har möjliggjort utveckling av blodtester och nya efektiva läkemedel som har räddat miljontals människors liv – Den här sjukdomen har oerhört stor betydelse för global hälsa. Upptäckterna har gjort det möjligt att hitta viruset i blodprodukter, så att risken för infektion via blodtransfusion nu i princip är borta. De har också lett till behandlingar som faktiskt kan bota infektionen, säger Maria Masucci. Men enligt världshälsoorganisationen, WHO, är det bara en bråkdel av alla misstänkt infekterade som diagnostiseras, konstaterar hon, och långt ifrån alla av dem får behandling.

Fakta: Hepatit Hepatitvirus A–E är obesläktade virus som kan orsaka akut eller kronisk leverinfammation, hepatit. Patienter med kronisk hepatit kan utveckla skrumplever och levercancer. Cirka 71 miljoner är smittade och cirka 400 000 dör årligen på grund av hepatit C. Källa: WHO

– De här upptäckterna har givit oss redskap att utplåna hepatit C-virus globalt. Nu är det upp till världssamfundet att verkligen utnyttja dem för människors hälsa. Det är en fråga om tillgänglighet till tester och till behandling som inte är så kostsam att människor inte har råd, säger Maria Masucci. DE TRE PRISTAGARNAS arbeten stäcker sig över 30 år, och är ett fnt exempel på grundforskning som leder till något väldigt viktigt, anser Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, och ledamot i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet. – Det här visar på ett bra sätt hur man måste pussla sig fram när man står inför ett nytt problem – att man kan behöva utveckla många olika verktyg för att förstå problemet. De här tre forskarna gav sig inte, de försökte med alla sätt som fanns och till slut lyckades de. Det är väldigt imponerande, säger hon. Den ene av årets pristagare, Harvey J. Alter, studerade patienter som fått hepatit av blodtransfusioner, för att försöka förstå var infektionerna kom från. Trots att han uteslöt infektion orsakad av blodgivare med hepatit A

Fakta: På väg mot utrotning

Foto: Ulf Sirborn, Erik Flyg

1960-talet Oförklarad smitta Hepatit-smitta via blodtransfusion är ett stort problem. Även när hepatit A och B kan uteslutas förblir många fall oförklarade.

2030 Sjukdomen eliminerad? WHO har målet att hepatit C ska vara eliminerat som folkhälsohot 2030. Det betyder att …

1989 Viruset identiferas Nobelpristagarnas upptäckter möjliggör en snabb utveckling.

1980–2000 Förbättrad behandling Patienter behandlas med olika kombinationer av läkemedel som fungerar allt bättre. Men biverkningarna är många.

2014 Botande läkemedel Direktverkande antiviraler (DAA) gör det möjligt att bota hepatit C på kort tid nästan helt utan biverkningar.

… antalet nya fall minskat med 90 procent.

… att 80 procent av alla nya fall får behandling.

… dödsfallen minskat med 65 procent. Källor: Nobel Prize.org, Ola Weiland Medicinsk Vetenskap №4–2020

Nobelspecial Hepatit C

ÅRETS TREDJE pristagare, Charles M. Rice, bevisade slutligen att hepatit Cvirus ensamt kunde orsaka hepatit. Vid Karolinska Institutet pågår forskning rörande olika aspekter av hepatit C. Det gäller bland annat forskning om virusets livscykel, om efekten av sprututbytesprogram och om hur barn smittats av hepatit C vid födseln. KI-forskare arbetar också med också utveckling av ett vaccin, något som har visat sig vara en utmaning mot det snabbt muterande hepatit C-viruset.

”Den här sjukdomen har oerhört stor betydelse för global hälsa.” 48

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Forskarenkät: WHO vill eliminera hepatit C till 2030. Är det möjligt?

Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin, Huddinge: – Globalt behövs bättre tillgång till de nya efektiva läkemedlen, särskilt i utvecklingsländer. För att minska smittan i riskgrupper krävs behandling av drogberoende och att man samtidigt arbetar med skademinimering genom att erbjuda tillgång till exempelvis rena sprutor. Hur jobbar du mot målet? – I Sverige är vi i behov av en nationell handlingsplan, vilket vi nu tar fram inom arbetsgruppen NAG hepatit där jag är ordförande. Vården behöver styra om till mer uppsökande verksamhet och förebyggande åtgärder i riskgrupper. I min forskargrupp har vi med hjälp av nationella register undersökt lever- och drogrelaterad dödlighet i olika grupper, som till exempel amfetamin- eller opiodanvändare. En slutsats är att vi har tappat bort cirka 60 procent av alla diagnostiserade fall av hepatit C från vården i Sverige. Vi måste hitta dem och ge dem vård – med dagens läkemedel har vi då 97 procents chans att bota sjukdomen.

Ola Weiland, senior professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Huddinge: – Många saker måste falla på plats: Det krävs ökad medvetenhet och universell tillgång till testning och vård, inklusive de efektiva läkemedel som i dag fnns. Ett första steg är att få nationella planer på plats. I Sverige är vi på god väg att klara målet och på Island har man redan gjort det. Men globalt har vi en lång väg kvar, endast ett fåtal länder ser ut ha en rimlig chans. Ett vaccin skulle kunna ändra på detta, men det fnns inte i dag. Hur jobbar du mot målet? – Ett av mina fokus är att utvärdera behandling, både medicinskt och ekonomiskt. De nya antivirala läkemedlen har inneburit en fantastisk framgång, men det har varit mycket fokus på deras kostnader. Därför är det viktigt att också ta reda på vad samhället tjänar på att människor botas från hepatit C.

Niklas Björkström, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge: – Detta är en stor fråga som tyvärr försvåras av coronapandemin. Varje land har en unik sammansättning av patienter med kronisk hepatit C som måste identiferas och behandlas. Dessutom behöver man jobba förebyggande mot riskgrupper för att minska smittspridning och risk för reinfektion efter behandling. Hur jobbar du mot målet? – Vi fokuserar på att förstå hur immunförsvaret återhämtar sig efter en kronisk hepatit C-infektion. Vi ska komma ihåg att även om de nya behandlingarna kan bota patienter så blir de inte immuna. Om de exponeras för viruset igen kan de få en ny kronisk infektion. Immunsystemet hos patienter med kronisk hepatit C är utmattat på många sätt, och vi ser att en del av utmattningen kvarstår efter att viruset är borta vilket möjligtvis kan orsaka problem för patienterna i framtiden.

Enkät: Ola Danielsson

Foto: Erik Flyg, Privat, Markus Marcetic

eller B förblev en stor andel fall oförklarade, och han kunde med metodiska studier visa att det handlade om ett nytt virus som orsakade sjukdomen. Nu gällde det att identifera det okända viruset. Men trots att de traditionella verktygen för virusjakt användes gick forskarna bet under många år. Genombrottet kom 1989. Då påbörjade Michael Houghton ett mödosamt projekt med en oprövad strategi för att klona det nya virusets arvsmassa. Han använde DNA-sekvenser framställda ur blodet från en hepatit-infekterad schimpans. Han antog att serum från en smittad patient skulle innehålla antikroppar mot det okända viruset, och använde dem som en molekylär krok för att fska fram DNA-fragment som kodade för virusprotein som antikropparna passade ihop med. Hans strategi lyckades och ett nytt RNA-virus från Flavivirus-familjen hade upptäckts. Det fck namnet hepatit C-virus. – Det var ett fantastiskt arbete som gav molekylärbiologin en stor skjuts framåt när man såg att den kunde användas på det sättet. Man vågade tro på den typen av metoder, och de har sedan utvecklats enormt. Houghton och hans kollegor höll på i sex år med kloningsprojektet. I dag tar samma sak ett par månader ungefär, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Finns dov tinnitus? Jag har under många upplevt ett dovt bakgrundsljud. Det har kommit och gått och har aldrig varit bundet till en speciell plats. Jag funderar på om det kan vara en form av tinnitus men med dovt ljud. Vad säger vetenskapen om det? / Bosse

Foto: Getty Images

Svar

Den vanligaste typen av tinnitus ger upplevelser av högfrekventa ljud och är ofta kopplad till olika typer av hörselskador. Både ålders- och bullerrelaterade hörselskador drabbar framförallt diskanten och det är ofta i det registret man då upplever tinnitus. Men, som du beskriver kan man även uppleva dov tinnitus. En vanlig orsak är att man upplever ljud från kroppen, till exempel blod som pumpar eller muskler som spänner. Ibland benämns det här som ”objektiv tinnitus” eftersom det är ett ljud som någon annan skulle kunna uppfatta med till exempel ett stetoskop. Detta är skilt från ”subjektiv tinnitus”, ett fantomljud som man upplever när hjärnan försöker kompensera för minskad stimulans i och med en perifer skada eller nedsättning.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Niklas Edvall Forskare i audiologi Medicinsk Vetenskap №4–2020

F+S Medicinfrågor Tips! Läs mer om lukt och covid-19 på perceptionlab.se/ covid19lukt

Bara en tanke? Vad är en tanke? / Erik

förlorar en del av sin luktförmåga märker ofta inte detta. Är man intresserad av att testa sin luktförmåga kan man besöka websidan www.lukttest.se. Om luktsinnet har varit borta under en period och börjar komma tillbaka kan man uppleva så kallad parosmi. Det är ett fenomen där lukter luktar annorlunda för individen och då ofta illa/negativt. Detta är vanligtvis ett tecken på att luktsinnet försöker ”återstarta” sig och det kan då i början hacka sig igång, likt en gammal motor som inte har använts på ett tag. Detta är inte ovanligt och det är bra att använda luktsinnet som vanligt för att träna det. Så det enkla svaret är att det du upplever är lukter, inte smaker, och det är ett sätt för luktsinnet att försöka reparera sig själv.

En tanke är fyktig, avgränsad mental händelse som kan yttra sig i form av en idé, ett minne eller en mental bild. Tankar är resultatet av synkroniserad aktivitet i hjärnan. Men exakt vad det är som hjärnan gör när den ger upphov till tankar är en komplicerad fråga att svara på, med tanke på att hjärnan innehåller av ungefär 85 miljarder nervceller som är sammanbundna på fera biljoner sätt. Det är exempelvis inte klarlagt om det är aktivitet i vissa typer av nervceller eller nervaktivitet i vissa frekvenser som ger upphov till tankar. Men forskning inom kognitiv neurovetenskap har lett till en rad insikter om vad tankar är och hur de fungerar. Spontana tankar som uppstår när vi dagdrömmer om det förfutna (det vill säga minns något), nuet (till exempel ”jag är hungrig”) eller framtiden (till exempel ”vad ska jag göra i helgen?”) tycks aktivera det så kallade standardnätverket i hjärnan. Detta nätverk av nervceller integrerar information om det egna jaget med långtidsminnet. Vi vet också att en medveten tanke är resultatet av fera lager av bearbetning som äger rum utanför medvetandet. Tankebanor tenderar att följa vissa spår i hjärnan som uppstår som ett resultat av inlärning och erfarenheter, och som kan utvidgas genom intag av psykedeliska droger. En del forskare tror att dessa substanser kan hjälpa mot psykiatriska tillstånd som depression och ångest och försöker nu testa detta i vetenskapliga studier. Det fnns mycket kvar att lära, men nya metoder för att analysera komplexa mönster i hjärnaktivitet utvecklas ständigt vilket kan hjälpa oss att nå en bättre förståelse om tankarnas natur.

Johan Lundström Forskare i psykologi

Heather Iriye Forskare i neurovetenskap

Konstiga smaker kan vara ett tecken på att luktsinnet startar om.

Hjälp, min smak har förändrats! Jag misstänker att jag har haft covid-19 eftersom mitt lukt- och smaksinne försvann i några veckor. Vissa saker, som ägg och köttfärs, har nu ändrat smak, ungefär som att min hjärna glömt bort hur dessa saker smakar och nu gett dem en gemensam ”coronasmak”. Är det något forskarna känner till? / Martin

Svar

Det är nu etablerat att det fnns ett klart samband mellan covid-19 och förlust av främst luktförmåga men även till mindre grad smak. Cirka 50 till 80 procent av de som har covid-19 förlorar luktförmågan vilket ofta upplevs som att just smaken försvinner då det mesta av smaksensationen vi känner faktiskt är lukt. Det kan man uppleva enklast om man håller för näsan när man äter. Problemet är att vi överlag är dåliga på att refektera över hur bra vår näsa är och personer som

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Foto: Getty Images

Svar

F+S Ska vi förvänta oss post-covid? Jag har haft polio och tycker mig känna igen vissa symtom vid covid-19. Vilka likheter fnns och kommer vi att på motsvarande vis som post-polio se postcovid 19 framöver? / Urban

Svar

Rymdfarare bör ha en uppsättning glasögon till hands.

Varför behövs glasögon i rymden? Stämmer det att människor blir blinda eller får nedsatt syn i tyngdlöshet? Varför i så fall? / Karin Lundin

Illustration: Getty Images

Svar

Det stämmer att vissa av rymdfararna som vistas en längre tid (veckor till månader) i tyngdlöshet får förändrad syn, och då är det framförallt förmågan att se på nära håll som påverkas. För de allra festa återgår dock synen till det normala när de kommer ner till jorden igen. Förändringarna är små till måttliga och mig veterligen har ingen förlorat synen i rymden. Problemet har varit känt länge och hittills lösts genom att besättningen har tillgång till en uppsättning med glasögon med olika styrkor som de kan använda utifrån eventuellt ökande behov. Enligt den ledande teorin är det tryckförändringar i skallen till följd

av omfördelning av kroppsvätskorna som ligger bakom problemet. Ögonen har normalt ett relativt övertryck vilket håller dem sfäriska och möjliggör deras optiska egenskaper. Detta tryck inne i ögonen påverkas inte så mycket av tyngdlösheten. Däremot stiger trycket i skallen, vilket resulterar i ett ökat tryck mot ögonen och synnerverna som kan påverka ögonen på fera sätt. Det här skulle potentiellt kunna bli ett stort problem då vi planerar längre rymdresor, till exempel till Mars, så just nu bedrivs det mycket forskning i ämnet, bland annat av en grupp vid Umeå universitet. Med fördjupad kunskap om bakomliggande mekanismer fnns det förutsättningar för att lindra eller helt undvika dessa problem i framtiden.

Lars Karlsson Forskare i omgivningsfysiologi

Vid covid-19 fnns en påverkan på nervsystemet och proppar i små blodkärl och infarkter i hjärnan har rapporterats. Polioviruset påverkar också nervsystemet, men det angriper bara de nerver som försörjer kroppens muskulatur vilket leder till försvagning eller förlamning. Kraftlösheten i samband med covid-19 beror i stället framförallt på att patienterna varit sängliggande och intensivvårdats under lång tid. Efter covid-19 ses allmän trötthet som sannolikt beror på skador i lungorna. Den ökande trötthet som kan komma långt efter en polioinfektion, så kallad post-polio, beror däremot på en pågående förlust av de nerver som försörjer musklerna. En del post-poliopatienter upplever en mental trötthet vilket också ses vid covid-19. Vid post-polio har man ej funnit några skador i hjärna eller ryggmärg som förklarar besvären. Vid covid-19 förekommer dessutom störningar av kognitiva funktioner – minne och koncentration – vilket är ovanligt vid polio. Vi vet inte så mycket om bakgrunden till detta men det skulle kunna vara en efekt av störningar i hjärnans syreförsörjning. Vid tidigare coronavirusepidemier (SARS och MERS) så kunde de kognitiva störningarna kvarstå i fera år. Uppföljningstiden för coronavirusen är dock fortfarande relativt kort, så frågan om post-covid får lämnas öppen tills vidare.

Kristian Borg Professor i rehabiliteringsmedicin

Fråga och vinn! Är du nyfken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Topplistan En studie på närmare två miljoner gravida som åt läkemedlet modafnil visade inga risker för missbildningar hos barnet.

Narkolepsimedicin ökade inte risken för missbildning LÄKEMEDLET MODAFINIL används bland annat vid narkolepsi. Det har tidigare rapporterats en ökad risk för missbildningar hos spädbarn vars mammor använt modafnil under graviditeten. – Den här studien bygger på nästan dubbelt så många graviditeter jämfört med tidigare studier, och 52

Medicinsk Vetenskap №4–2020

vi fnner ingen ökad risk för missbildning hos spädbarn som utsätts för modafnil under graviditeten, säger Carolyn Cesta, forskare vid Centrum för läkemedelsepidemiologi, institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare. Läkemedlet modafnil används för

att förbättra vakenhet hos vuxna med narkolepsi, trötthet relaterat till multipel skleros, och ibland för behandling av ADHD. Tidigare studier, bland annat från Danmark, har rapporterat en ökad risk att spädbarn som kan ha utsatts för modafnil under fostertiden föds med en missbildning. Samtidigt är dessa studier genomförda på mindre populationer och det är ovanligt med användning av modafnil under graviditeten. För att öka kunskaperna om eventuella risker med att använda modafnil under graviditeten har forskare vid Karolinska Institutet och norska Folkehelseinstituttet nu genomfört en större studie med data från respektive lands hälsoregister. STUDIENS RESULTAT bygger på närmare två miljoner graviditeter under 2005-2017 i Sverige och Norge. Kvinnor som har använt modafnil tidigt under graviditeten, från 30 dagar före befruktningen till slutet av den första trimestern, jämfördes med kvinnor som inte hade använt modafnil. Det var 133 ( 0,007 procent) spädbarn som utsattes för modafnil under fostertiden. Av dem föddes tre (2,3 procent) med en större missbildning, att jämföras med 2,1 procent hos de icke-exponerade spädbarnen. Detta motsvarar en relativ risk på 1,06 - en skillnad som inte är statistiskt signifkant. Forskarna drar därför slutsatsen att det inte föreligger någon ökad risk för missbildning hos spädbarn som exponeras för modafnil under fostertiden, jämfört med spädbarn som inte exponeras. – Våra resultat påvisar hur viktigt det är att kombinera datakällor, helst från fera länder, när man undersöker riskerna vid graviditet av en medicin som relativt få använder, säger Kari Furu, forskare vid norske Folkehelseinstituttet, studiens sisteförfattare.

Incidence of malformations after early pregnancy exposure to modafnil in Sweden and Norway Cesta CE, Engeland A, Karlsson P, Kieler H, Reutfors J, Furu K JAMA september 2020

Foto: Getty Images, Gunilla Sonnebring

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Sars-cov-2 inte kopplat till graviditetskomplikationer FORSKARE har samlat in data och länkat till Graviditetsregistret för drygt 2 600 kvinnor som födde barn mellan den 25 mars och 24 juli 2020. Totalt 156 kvinnor (5,8 procent) testades positivt för sars-cov-2, varav närmare två av tre ( 65 procent) inte uppvisade några symtom. Forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor. – Det kan eventuellt förklaras av att både havandeskapsförgiftning och covid-19 påverkar ett fertal organ i kroppen och kan uppvisa liknande symtom, säger studiens förstaförfattare Mia Ahlberg, barnmorska och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Studien visade också att förekomsten av sars-cov-2 var högre bland kvinnor med lägre utbildning, samt bland kvinnor födda i Afrika eller Mellanöstern jämfört med kvinnor födda i de nordiska länderna, inklusive Sverige.

Foto: Getty Images, Elisabeth Ubbe, Ulf Sirborn

Association of SARS-CoV-2 test status and pregnancy outcomes Ahlberg M, Neovius M, Saltvedt S, Söderling J, Pettersson K, Brandkvist C, Stephansson O JAMA september 2020 Barn till mammor med covid-19 drabbades inte av ohälsa.

Kunskap om membranproteiner kan komma till nytta när man ska ta fram nya läkemedel.

L I S TA

Fler nya topppublikationer Frysta ägg och äggstocksvävnad gav barn efter bröstcancer Reproductive outcome after breast cancer in women with versus without fertility preservation Marklund A, Lundberg FE, Eloranta S, Hedayati E, Pettersson K, Rodriguez-Wallberg KA JAMA Oncology november 2020

Ny analysmetod kan ge nya typer av läkemedel PROTEINER som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för efekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfnade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att analysera ett större antal membranproteiner samtidigt. Den icke-mikroskopibaserade metoden för analys som kan analysera hela populationer av celler samtidigt kallas NanoDeep. Den nya metoden är utvecklad för att vara så enkel som möjligt. – Vår metod gör användningen av information om proteiners rumsliga organisation i nanoskala mer tillgänglig som ett diagnosverktyg i kliniska prover. Det kan också användas som ett verktyg för att utveckla nya typer av läkemedel med målet att påverka funktionen hos membranproteiner, säger Elena Ambrosetti, postdoktor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och studiens förstaförfattare.

A DNA nanoassembly-based approach to map membrane protein nanoenvironments Ambrosetti E, Bernardinelli G, Hofecker I, Hartmanis L, Kiriako G, de Marco A, Sandberg R, Högberg B, Teixeira AI Nature Nanotechnology november 2020

Ökad överlevnad efter fetmaoperation vid tidigare hjärtinfarkt Association of metabolic surgery with major adverse cardiovascular outcomes in patients with previous myocardial infarction and severe obesity: a nationwide cohort study Näslund E, Stenberg E, Hofmann R, Ottosson J, Sundbom M, Marsk R, Svensson P, Szummer K, Jernberg T Circulation oktober 2020 Ryggmärgens stamceller kan bidra till reparation efter skada A latent lineage potential in resident neural stem cells enables spinal cord repair Llorens-Bobadilla E, Chell JM, Le Merre P, Wu Y, Zamboni M, Bergenstråhle J, Stenudd M, Sopova E, Lundeberg J, Shupliakov O, Carlén M, Frisén J Science oktober 2020 Ovanlig hyperinfammation hos barn med covid-19 kartlagd The immunology of multisystem infammatory syndrome in children with covid-19 Consiglio CR, et al Vid Karolinska Institutet: Sardh F, Pou C, Rodriguez L, Tan Z, Campbell T, Bryceson Y, Eriksson D, Wang J, Lakshmikanth T, Landegren N, Brodin P Cell september 2020 HPV-vaccin efektivt mot invasiv livmoderhalscancer HPV vaccination and risk of invasive cervical cancer Lei J, Ploner A, Elfström M, Wang J, Roth A, Fang F, Sundström K, Dillner J, Sparén P NEJM september 2020 Medicinsk Vetenskap №4–2020

Ögonblicket Edmund Loh

”Jag blev så glad!” Under de senaste fyra åren har Edmund Loh spänt hoppats på att hans vän, Emmanuelle Charpentier, skulle få Nobelpriset. I år gick hans önskan i uppfyllelse. ”Jag blev så glad! Jag började springa från kontor till kontor och ropade, ’har du sett detta?’ De senaste tre–fyra åren, efter att Emmanuelle Charpientier och Jennifer Doudna publicerade sin genombrottsartikel om Crispr i Science, har vi räknat med att denna dag skulle komma. Deras gensax har verkligen revolutionerat fera fält och är ett läroboksexempel på hur grundforskning är helt avgörande för varje klinisk medicinsk upptäckt som kommer senare. Jag träfade Emmanuelle för första gången på en konferens om bakterier och RNA i Wien för 17 år sedan. Vi kom att arbeta tillsammans vid Umeå universitet, där hon först upptäckte syftet med den bakteriella molekyl som banade väg för Crispr-teknologin. Hon brukade bombardera oss med frågor om den här molekylen, vars funktion vi inte förstod. Till slut lyckades hon lista ut vad den gjorde och kunde, tillsammans med Jennifer Doudna, visa hur detta icke-kodade RNA kunde användas för genredigering. Jag minns hur nervös hon var när hon arbetade fram manuskriptet. Hon brukade säga, ’Jag är ingen – vem kommer att acceptera den här artikeln?’ Hon visste att som ung gruppledare skulle hon granskas extra hårt och att hennes arbete behövde vara helt perfekt. Det är ett av hennes kännetecken. Hon är väldigt noggrann. Hon upptäcker minsta misstag. Du vet att när hon publicerar något, då har det testats om och om igen. Vi har fortsatt att arbeta tillsammans, även om vi i dag befnner oss på olika universitet. I februari publicerade vi en artikel i tidskriften RNA Biology som beskriver hur bakterier överlever i näsan genom att konsumera näring från döda bakterier. Självklart kommer vi att fortsätta att arbeta tillsammans även om hon nu är väldigt hett eftertraktad och upptagen efter sin Nobelvinst.”

Berättat för: Anna Molin Foto: Emil Nordin 54

Medicinsk Vetenskap №4–2020

Namn: Edmund Loh. Gör: Forskar på RNAreglering i meningokockinfektion vid institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska Institutet Aktuell med: Publicerade nyligen en artikel tillsammans med sin vän, Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna tilldelades årets Nobelpris i kemi för upptäckten av gensaxen Crispr-Cas9.

ANNONS

Sänds via nobelprize.org och SVT Play Den 7 december kl 13.00 Årets Nobelföreläsningar sker utan publik

Foton: NIH/Chiachi Chang, University of Alberta/Michael Holly och The Rockefeller University.

Nobelföreläsningarna i fysiologi eller medicin 2020 Nobelpristagarna Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice – om upptäckten av hepatit C-virus Mer information på www.nobelprize.org

GE EN GÅVA TILL KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

POSTTIDNING B

Kommunicera din forskning med en konferens i

ANNONS

KI Alumni & Friends Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, Fina foajéer för mingel eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Gå med idag! ki.se/alumni

Restauranger och café i huset Som medlem i KI Alumni & Friends • inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet • får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap • kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Medicinsk Vetenskap nr 4 2020 TA

Articles inside

Edmund Loh om att hans vän ska få Nobelpris: ”Jag blev så glad

Topplistan

systemisk skleros på sjukvården” På jakt efter autoimmunitet inom psykiatrin

Monika Holmner om livet med

Därför angriper immunförsvaret

Intervjun med Marie Carlén: Hon vill förstå hur beslut fattas

Forskare frågar: Hur jobbigt är egentligen svartsjuka?

Tre forskare att räkna med: Så gör biostatistik skillnad

Psilocybin testas mot depression

Utblick

Matvanor: Så hänger smak, hälsa och klimat ihop

Han förbättrade behandling mot hjärtfel hos barn

I korthet

Guide: Multiverktyget Crispr