Katharinas växter by Aromagi Katha

Att odla växter är för mig en akt av kärlek, bara kärlek...

Innehållsförteckning Blommor sida 5 odlade örter -

Lavendel, sida 7 Libbsticka, sida 8 Tagetes, sida 9 Dragon, sida 10 Anisisop, sida 11 Salvia, sida 12 Dill, sida 13 Spansk Körvel, sida 14 Ringblomma, sida 15 Kvanne, sida 16 Röd Solhatt, sida 17 Såpnejlika, sida 18 Timjan, sida 19 Arnica, sida 20

vilda örter -

Älggräs, sida 22 Brännässla, sida 23 Groblad, sida 24 Rölleka, sida 25

Slingerkrasse illustration sida 26 Odling sida 27 Sådd och plantering, odlade växter sida 28 och 29

Omskolning, Avhärdning, Jordbearbetning sida 30, 31 och 32

Toves Trädgård sida 33 till 37 Symbolförteckning till ritningarna sida 38, 39 och 40 2

Örterna i historien - Tulsi sida 41 till 43 Bi och fjärilsväxter, Insektshotell, Pollinerare, sida 44 och 45 Blommor, illustration, sida 46 Vilda växter jag plockar på våren, sida 47

Referenser, Länkar, Källor Det flesta bilder som jag inte har ritat själv kommer från wikimedia. Insektshotellet kommer från Morten Nysvens hemsida (www.mortennysveen.com) Jag har använt mig av kursens kompendiet och wikipedia för att kolla upp fakta om örter. Dessutom har jag använt mig av böcker, såsom KRÄUTER av Engelbert Kötter och LÄKEVÄXTER från hela världen, av William A.R. Thomson.

Odlade växter...

namn: Lavandula angustifolia

"engelsk lavendel", lavendel, lavender ("lavare" ~ att tvätta, användes i badet av romerna) familj: Lamiaceae (kransblommiga växter)

härstamning: södra Europa, nordvästra Afrika, trivs bra i Sverige (upp till södra Norrland). Finns omnämnd redan under medeltiden (sedan 1400-talet i Sverige)

odlingssätt: gillar soligt läge, perenn, trivs på mager och väldränerad jord. Skötsel: klipps innan eller efter frosten. Odlas ofta från sticklingar. Höjd: 30-60 cm, färg: ljuslila

skörd: blommorna, sensommar, på solig dag innan middag. Häng upp i knippen och torka. verkan: botar rädsla, ångest, oro, är lugnande, desinficerande, stärker "genomblödning" i huden mot hudproblem

användning: olja, tinktur, som rökelse ("ger klarhet och väcker gamla minnen") i linneskåpet, god doft, som städmedel (olja). Té, bad, i godis & bakverk

beredning: kan destilleras till olja (parfym och kosmetika) kan torkas eller kokas som tinktur, oljeutdrag. Kan blandas till badsalt. Torkas till té.

notering: häng knippen i hemmet för god doft, gör doftkuddar till linneskåpet, droppa några droppar på dammsugarpåsen för god doft efter dammsugning. "Hildegard von Bingen avråder invärtes bruk av Lavendel..."

namn: Levisticum officinale

"levare" ~ lätta, lindra "selleriört" Liebstöckl, Lovage, Libsticka familj: Umbelliferae (flockblommig)

härstamning: Iran, Sydvästasien, Östra Medelhavet. Finns förvildad från odling i Sverige (sen 1700-talet) odlingssätt:i halvskugga, perenn, lucker och måttligt fuktig jord. Vid sådd: evtl behöver fröna stratifieras (vid ca 3 grad Celsius i några veckor) Bör förkultiveras i april, utplantering efter frosten.

skörd: juni-oktober, skörda bladen, använd färskt. Skörd blad innan blomning. Skörda roten på hösten eller tidig vår. verkan: kryddväxt och läkeväxt, har kallats för "kärleksört" och därför ska den även ha egenskaper som afrodisiakum. Lugnande, magstärkande, främjar mjölkproduktion vid amning.

användning:Hildegard von Bingen rekommenderade på 1100-talet libbsticka vid smärtor i halsen. Den ska hjälpa mot hosta och magbesvär. I matlagningen används den som kryddning av potatissallad, soppa och till örtsalt. Den har en stark kryddig smak, den är mycket bra i Buljong.

beredning: Till medicinsk användning lämpar sig roten, "officinala" växter har mest verksamma ämnen i roten. Bladen skördas färskt till soppa, såser, i sommarsallad, till örtsmör, örtsalt, buljong. Bladen torkas till vinter. Eller fryses.

namn: Tagetes tenuifólia Kryddtagetes, Marigold, Tagetes, Golden Gem familj: Asteraceae (korgblommiga växter)

härstamning: Central Mexiko, Colombia Det finns flera arter som doftar mycket.

odlingssätt: lättodlat, gillar varmt och soligt läge, eller växthus. Kan samplanteras med gurka och tomat i växthuset. Kan planteras i kålrabatten. Skyddar mot insektsangrepp. Ettårig, men lätt att ta egna frön. Sådd: grunt inomhus va. 6 vk innan utplantering när frostrisken är över. Höjd: 35 cm, färg: orange

skörd: juli-september, hela ovanjordiska plantan, använd färskt verkan: skydd mot insekter (stark doft) användning: I matlagning, i sallad, bladen liknar citron i smaken. Blommorna används som dekoration på mat och bakverk.

beredning: Hackade bladen i vinaigrette, eller på kött och fisk. Blommorna som dekoration. Ska prova göra tvål och salva av den (oljeutdrag).

namn: Artemisia dracunculus "kejsarsallad" Dragon, Estragon, Tarragon familj: Asteraceae

härstamning: Vildväxande i södra Ryssland och i Sibirien, varifrån den sannolikt spreds västerut under medeltiden.

odlingssätt: soligt och varmt läge, perenn, förökas lämpligen med sticklingar eller delning, väldränerad och mullrik jord, vindskyddad. Förkultiveras på våren och planteras us när nattfrosten är över. Så grunt och låt inte torka ut, gror sakta. Planteras ut efter frostrisken. Täcks med halm på hösten. Rysk dragon blir godare med åren. Höjd: ca. 80 cm

skörd: bladen innan blomning, juli-september, använd färskt verkan: ~ det påstås att dragon var ett verksamt medel mot Pest... aptitökande, kramplösande, antiseptisk, matsmältningsfrämjande

användning: i det franska köket, den förhöjer smaken av andra kryddväxter, ex körvel, gräslök och persilja. beredning: hackad och torkade blad använd i diverse maträtter, framförallt i vinäger och bearnaisesås. snabb torkning ger mest smak.

notering: Bearnaisesås!

namn: Agastache foeniculum "Indianmynta" Anisisop, Anisysop, Duftnessel, Anise Hyssop familj: Lamiaceae (kransblommiga växter)

härstamning: Nordamerika och Mexiko odlingssätt: soligt läge, väldränerad jord, perenn, gillar att ha plats och sol, förökas med sticklingar under sommaren, kan också förkultiveras från frö på våren. Så då fröna i mars-april och plantera ut när frostrisken är över. Är halvhärdig, kan odlas i stora delar av landet. Höjd: 60-80 cm, färg: blåviolett

skörd: bladen och blommor hela sommaren, använd färskt som té (isté) och torka till vintern. Plocka på torra soliga dagar. verkan: antiinflammatoriskt och bra för matsmältning användning: som kryddning i sprit som té/infusion (redan indianerna använde Anisisop, som té, och som sötningsmedel) Som bifoder i honungsproduktion, smaksätter honungen.

beredning: bladen skördas före blomning kan torkas och frysas. båda blommorna och blad används i matlagning, sallader och efterrätt. Även i dressing och fruktbål.

namn Salvia officinalis Salvia, Salbei, Sage familj: Lamiaceae (Labiatae)

härstamning: Södra europa, tempererade zoner salvare = läka, hela Redan i äldsta tiden odlades salvia och användes som läkeväxt.

odlingssätt: Salvia gillar torr, väldränerad och kalkrik jord, soligt läge. Dens förvedade pålrot klarar av vintrar i Sverige. Salvia är ett perenn växt, är en härdig halvbuske som blir 30-80 cm högt. Behövs täckas för vintern. Så 1 cm djupt i april och plantera ut efter frostrisken. Färg: rosa-lila.

skörd: på soliga dagar, bladen kan torkas, eller användas färskt. verkan: hjälper magen att ta hand om fett kan hjälpa mot hosta och halsont långvarig bruk kan ge förgiftningssymtom (innehåller tujon, lik malörten)

användning: bladen och blommor används i matlagning (färska och torkade) och som té. Vid inflammation i munhåla, hals och luftvägar. En annan sort, Salvia apiana, används som rökelse

beredning: Kryddning i vinäger, i smör, till kött och tomatsås, Som infusion vid förkylning blandar jag mynta, björk, ringblomma, älgört, timjan och salvia. Gott med honung.

namn: Anethum graveolens

Dill, Krondill familj: Apiaceae (fd Umbelliferae)

härstamning: södra Europa, södra Ryssland, Sydvästasien (tempererade zoner) Söderut är den vild växt som trädgårdsflykting, tidigt introducerat i Norden. Nämns redan i egyptiska papyrusrullar.

odlingssätt: blir 60-120 cm högt, en ettårig växt som kan direktsås på landet. Dill gillar fukt och tål tung jord. Så glest och ca 1 cm djupt direkt på friland när jorden reder sig eller på hösten (tidigt skörd).

skörd: hela plantan på (sensommaren, eller när den är tillräckligt stort. Skörda bladen fram till blomning sedan kan de flockblommiga gula dillkronor skördas. Skörda fröna när det är bruna, häng upp och ner i papperspåsar eller låt fröna ramla ner på en bit tyg. (augusti) Mitt på dagen, soliga dagar är bäst.

verkan: "dilla" - lugna, lindra (fornnordiska) värmande växt (fröna) Dillolja är aptit-främjande, löser kramper, rogivande till nerverna. Stärker immunförsvaret, förebygger infektioner

användning: - medicinal mot hemorrojder, magbesvär, väderspänningar - blommorna i sallad och på annat som dekoration, stark anis-lakrits-fänkål smak. går att göra dekokt till sitz-bad på. - man äter dill rått eller kokt, torkat tappar den smaken (går bra att frysa in)

beredning: krydda potatis, fisk, sås, sallad, inlagda gurkor, sill dillfrön till rotsaker, blommorna i sprit som kräftskiva-smaksättning

namn: Myrrhis odorata Spansk Körvel, Spanischer Kerbel, Süssdolde familj Apiaceae

härstamning: den spanska körveln har odlats som grönsak, kryddväxt och medicin på medeltiden, fördes in i Sverige av munkar

odlingssätt: kan bli upp mot 1,5 m högt, flerårig. Färg: vita blommor gillar näringsrikt, stenig och lucker lerjord. tål skugga och full sol Fröna förlorar sin grobarhet snabbt och bör sås på hösten, eller riktigt tidigt på våren, behöver en köldperiod för att gro. Så 2 cm djupt. Behöver stor plats. Hör till dem första som kommer upp på våren och dem sista som vissnar på hösten

verkan: körvelns gröna frukter stimulerar tarmrörelserna vid trög mage

användning: de gröna frukterna smakar lakrits, kan användas som godis, i fruktsallad, till glass och smaksättning av likör. Körvel används till omeletter, i soppa, till fisk och i bröd Kallas för "annorlunda variant av persilja", blommorna kan dessutom ersätta sötningsmedel. Roten kan ätas färskt riven i sallad eller syltas.

beredning: blomman och fin klippta blad kan vara sötningsmedel bruna torra fröer kan krossad och användas i potpurrier (fixerar dofterna), gott i gurkinläggning, TROLIGEN BRA FÖR MJÖLKPRODUKTION

namn: Calendula officinalis, Ringelblume, Ringblomma, Calendula familj: Asteraceae (Korgblommiga växter)

härstamning: från Medelhavsområdet där den blommar hela året "alla calendar"... Ringblomman har funnits i Sverige sen medeltiden

odlingssätt: ettårig, frösår sig själv lätt, gillar soligt/halvskuggigt läge, nästan vilken jord som helst, men inte för blött. Blir ca 40-70 cm högt, blommar från juni till oktober, fram tills frosten kommer på senhösten. Färg: orange. Direktsådd på våren så fort jorden har värmts upp av solen. Går bra i krukor utomhus med. Klipper man av vissnade blommor kommer det fler. Så direkt på växtplats, kan gå bra att så på hösten (täck med löv).

skörd: juni-oktober, blommor, till färsk användning och torkning. Plocka på soliga dagar! verkan: smärtlindrande vid Mens, huvudvärk, helande vid feber, sår, infektion. Ovanjordiska växtdelar har en adstringerande effekt, som underlättar sårläkning (utpressat saft). Hjälper vid gall och leverbesvär,

användning: Kronbladen kokade med alun ger gul färg till akvarellmålning. Används mot magbesvär, magkatarr, magsår, leverbesvär, till sårläkning (bebis hudvård av Weleda), gott och snyggt i matlagning.

beredning: dekokt av växtdelar, torkad som té, i sitz-bad, oljeutdrag (färska blommor), torka blommorna och förvara i papperspåse.

notering: bladen är rika med vitaminer och mineraler, lik dem av maskrosen. Calendula är ganska lik Arnica i sina egenskaper, t.ex. i salvor.

namn: Angelica archangelica, Engelwurz, Angelica, Kvanne familj: Apiaceae

härstamning: härstammar från Norden, förts ut i Europa. Hemma i Nord och Östeuropa och upp till Himalaya. Ofta vild i dalen vid floden.

odlingssätt: Kvanne är en tvåårig högväxande (2 meter) växt som producerar en bladrosett första året och en blomma andra året, den frösår sig själv (om man vill undvika det: skörda blommorna!) Blommar juli-augusti med vita blommor. Den gillar fukt. Sås redan på hösten, eller köps som planta. Skörd: blad före blomning, fröna när det är nästan grönbruna (inte helt mogna). Rötter under Sommaren och hösten (högre halter av bitterämnen på sommaren (=bra)). Om blomman skärs av innan blomning blir växten mera buskig och blommar året därpå...

verkan: Stimulerar aptit, och produktion av matsmältningsvätskor, kramplösande och bra vid mag och kolikbesvär, uppkördhet och aptitlöshet. Allmänt stärkande för immunförsvaret, mot bakterieangrepp och svamphämmande.

användning: blad, rötter, frön, stjälkar som mat. Vid ödem, muskelvärk, matsmältning, gasbildning, klimakteriebesvär, INTE UNDER GRAVIDITETEN. Dekokt av kvanne är bra som underlivstvätt. Mot rheuma. Man kan bli mera sensitiv mot sol efter intag av kvanne.

beredning: - dekokt: 1/2 tsk finhackad rot i kokande vatten, sjuda 15 min, dra 10 min, drick 1-3 koppar om dagen i 3 veckor. - té mot hosta, bronkit. - kan kanderas, smakar lite som kanderat apelsin. - kan ätas som grönsak

namn: Echinacea purpurea Röd solhatt, Echinacea, Roter Sonnenhut, Röd Rudbeckia familj: Asteraceae

härstamning: kommer från USA (medicinalväxt av ursprungsbefolkningen) odlingssätt: perenn, blommar med lila blomma med mörkt center ca. juli-september, en värmeälskande läkeväxt, ca 1m högt. Sås inomhus 1 cm djupt, planteras us när jorden har blivit uppvärmt, gror sakta.

skörd: blommor och blad på soliga dagar, roten på hösten eller tidig vår verkan: Immunstimulerande, ökar rörlighet och cellandning hos vita blodkroppar, tumörhämmande, mjälte-stimulerande, allergi-hämmande, utvärtes sårläkande.

användning: Echinacea är förebyggande mot förkylning och lindrar vid förkylningssymptom. Roten torkas. Mot virus, bakterier, svamp, parasiter, infektioner. Vid infekt i övre luftvägarna, astma, allergi, förkylning, stämbandsinflammation, halsinfektion och öroninfektion.

beredning: oftast som rot-tinktur där man tar ca. 10-20 droppar 3-4 ggr dagligen. Ovanjordiska växtdelar kan pressas ur.

namn: Saponaria officinalis Såpnejlika Echtes Seifenkraut familj: Caryophyllaceae

härstamning: finns förvildat i hela södra och mellersta Sverige pga lätt självspridning. Ursprunglig från Eurasiens tempererade Zoner. Sedan 1900-talet även i Nordamerika, införd av Migranter.

odlingssätt: flerårig ört, kan odlas och sprider sig lätt när det har etablerats. Sås direkt på växtplatsen på våren, 1 cm djupt, bör gallras till ca 20 cm. Blir 50-90 cm högt. Blommar i augusti med rosa vita blommor.

skörd: roten på senhösten eller tidigt vår, markera växtplats så att det är lättare att hitta på våren... verkan: Saponiner har en stark slemlösande verkan, underlättar slemavsöndring i luftvägarna. användning: Roten innehåller högsta delen saponiner, Vid rethosta och luftvägskatarr I möbelrenovering används lösningar av såpnejlika till rengöring av historiska textilier och möbler.

beredning: Rötterna kan skumma mycket och användas som tvättmedel, för kropp, hår, känslig material (silke/ylle). Roten hackad och bryggs (infusion, 1/4 rot per kopp) i 10 min, drick som té mot hosta. Som shampoo behövs större mängder rötter som läggs in över natt och kokas upp i 15 min nästa dagen, låt svalna och sila av…

namn: Thymus vulgaris Timjan familj: kransblommiga växter Lamiaceae

härstamning: Den kommer från medelhavet. Under antiken fick den sitt namn Thymus som betyder hjärta, själ.

odlingssätt: Timjan är flerårig. En låg halvbuske (20-40 cm) med små ljuslila blommor. Mycket nektar. förkultiveras inomhus, kan täckas över med klar plast med lufthål, sådden gillar ljust och svalt efter groning. Vill växa varmt och soligt. Plantavstånd 10-20 cm

skörd: på soliga och varma förmiddagar, bladen och blommor till torkning och färsk bruk!

verkan: lindrande mot förkylning och hosta. De eteriska oljorna i timjan ska även ha förebyggande effekt mot skabb och andra parasiter (man badar i timjan-dekokt)

användning: Timjanté har förut druckits mot mardrömmar och ge mod och styrka. Under antiken användes timjan som rökelse. I Grekland var växten helgad åt Afrodite, i Rom åt dess motsvarighet Venus.

beredning: torkad eller färskt som té mot andningsproblem och älskad krydda i nästan all matlagning.

namn: Arnica montana Slåttergubbe Arnika, Arnica familj Asteraceae

härstamning: Slåttergubbe är ganska vanligt på öppen och frisk mark (naturbetesmark). Finns i hela södra Sverige. Den har troligen sin ursprung i Pyreneerna, finns i hela Europa.

odlingssätt: flerårig, blir 20-50 cm högt, blommar gult/ljust orange i juni-juli Skörd: blommor under blomningstiden och rötterna (som har högre halter av eteriska oljor). Kan sås september-november direkt på växtplats. (blanda fröna evtl med lite sand)

skörd: blommor när dem just har börjat blomma, på solig dag, innan middag. Rötter på hösten eller våren.

verkan: antiseptisk, magstärkande, främjar ämnesomsättning

användning: appliceras som alkoholextrakt utvärtes (omslag) vid inflammerade, variga sår. mot rheuma. homeopatiska medicinen mot chock och oro, mot fysisk trauma, träningsvärk.

beredning: som oljeutdrag, alkoholutdrag (tinktur)

Vilda växter...

namn: Filipendula ulmaria Älgört, älggräs, mjödgräs, det tidigare namnet Spirae Ulmaria har givit namn åt läkemedlet aspirin. familj: Rosaceae

härstamning: Europa, Asien, utbreder sig i Skandinavien, Europa, Sibirien.

odlingssätt: (semi-vild) växer på fuktiga ängsmark, i diken och sjöstränder (upp till 1500 m höjd) allmän i hela Sverige.

skörd: bladen i maj, torka på torkstället och förvara i te-burk. Blommorna juni-augusti, blommorna ska inte vara i full blom ännu. Torka i papperspåse och använd som té vid förkylning hela vintern.

verkan: innehåller salicylaldehyd (spireaolja) i kronbladen, som doftar mycket. Salicylsyran är smärtstillande, svettdrivande, antiinflammatorisk i magen och tarm.

användning: mot feber, vid förkylning, mot huvudvärk, mot mag- och tarmbesvär. Använda som smaksättning i mjöd

beredning: torkat eller färsk, som té

namn: Urtica diotica (tvåbyggare)

Brännässla, Brennessel, stinging nettle familj: Urticaeae (nässelväxter)

härstamning: Europa, Asien, tempererade zoner odlingssätt: växer in till hus och lador, i kväverikt jord, från ett vidsträckt rotsystem växer talrika skott (självföryngring) blir 50-150 cm högt hanplantor: bladvecken sitter uppåt, gröna blomsamlingar honplantor: längre, hängande blommor

skörd: tidigt på våren, späda blad. Klipp ner på favoritställe så nya kommer hela året. Inte nära gödselstack eller väg. Fröer kan också skördas på sensommaren. Torka eller använd färskt. skörda skott hela året till torkning eller matlagning, fröna på sensommaren till pesto & kosttillskott (smoothie)

verkan: innehåller mycket järn, vitamin C (färska skott), kalcium, magnesium och klorofyll. mineralrikt växt användning:i soppa, i stuvningar, pajer, örtsalt (färsk), som örtinfusion (torkat) torkning frigör mineralerna för bättre upptag. Nässelfröolja kan hjälpa vid obalanser under klimakteriet

beredning: té, färskt eller torkat, pesto (färskt), soppa (färskt), kryddsalt (färskt eller torkat) fröna är goda och näringsrika med.

namn: Plantago major Groblad, Wegerich, Plantain familj: Plantaginaceae

om örten: Groblad är ett vanligt ogräs i Sverige. Den används som omslag över sticksår och brännsår, invärtes mot förkylningar med slemmiga upphostningar, som munvatten som lindring vid karies, och den färska saften lindrar insektsbett. Antiinflammatorisk verkan på hudskador, antibakteriell vid utvärtes behandling av mindre sår. Kramplösande verkan lindrar kronisk bronkit (rethosta). Har varit ett uppskattad läkeväxt sedan medeltiden för dess sårläkande egenskaper. Dess rika innehåll på slemämnen skapar skyddsbarriär vid retning av slemhinnor. (luftvägar, mage- och tarmkanal) Innehåller kisel, som hjälper vid sårläkning och stärkning av slemhinnor och vävnader. Den är bakteriedödande, speciellt om den inte har upphettats. Plocka färsk eller förvara i frysen. Går även att torka. Används som sittbad, i kallvatten-utdrag, som är bra att dricka vid hosta, bronkit och halsont.

beredning: Macerat av läkeörter: låt dra i rumstempererat vatten i flera timmar. Fungerar för de flesta läkeväxter som har höga halter av slemämnen.

skörd: bladen plockas på solig dag på förmiddagen helst innan blomning, fryses, eller torkas och förvaras i teburk.

namn: Achillea millefolium

Rölleka, Schafgabe, Yarrow Millefolium betyder "med tusen blad", och syftar på det mycket stora antal kronbladen. familj: korgblommig växt (Asteraceae)

härstamning: Röllekan har sitt hem i de nordliga tempererade bredden. Det finns flera arter i norden. Den vanligaste är med ljusa, vita och ljusrosa blommor.

odlingssätt: växer vild, i diken, gillar sol, näringsrik jord (längs med åkrar) har inte många krav.

skörd: hela plantan på solig dag på sommaren, växtplats bort från alla bilvägar och bland ekologisk odlat åkermark är bäst.

verkan: stärker levern och njuren samt förbättrar matsmältning. Läker sår, stillar blodflödet.

användning: som té och infusion.

beredning: torkad och hackat, häll över kokande vatten, låt dra i en kvart. Kan användas invärtes och utvärtes.

Odling, först i mitt vardagsrum, sedan i min vän Toves trädgård...

Sådd och plantering av mina odlade örter

Omskolning och nysådd, april 2017 Jag har precis skolat om de första växterna från såbrätten till mjölkkartonger. Nästan alla fröer har grott, men några tog längre än andra, och jag ska nu fylla på det platser som har blivit lediga med nya fröer. Jag har byggt en enkel hylla av rep och plankor (med hjälp av min fantastiska man) som hänger i vardagsrumsfönstret, där står plantorna nu och växer till sig. Om några veckor kommer det inte räcka plantorna med den platsen och näringen de har i mjölkkartongerna längre, dessutom kommer avståndet mellan hyllplanen bli för kort (det är 30 cm i höjden mellan plankorna). Jag har kanske tre veckor på mig innan plantorna kommer vilja flytta ut.

Flyttet och avhärdningen Innan och efter helgen runt den 20:e maj kommer jag flytta plantorna till trädgården där de kan stå längs med huskanten mot västra under ett gammalt fönster. Jag vill inte att plantorna får fullt sol direkt, därför väljer jag den mera skuggiga sidan och har fönstret över, och hoppas att det inte är för svalt där. Jag kommer ha fiberduk till hands för att skydda extra. Och så kommer jag be till vädergudarna att ge mig bra temperaturer. Jag kanske kan t.o.m. ha en extra filt över de första nätterna. Där får plantorna stå några dagar innan jag sätter ner dem i rabatten.

Planteringsritning Jag har fått anpassa mina rabatter efter grannens önskemål (hen delar på trädgården och ville ha mindre rabatter än vad som jag hade planerat, men det gör inte så mycket eftersom mindre rabatter betyder mindre jobb just nu, och det passar mig än så länge). På sida 29-33 kan man se mina originala planer. Jag har lagt ihop alla rabatter längs med planket till en lång, vilken jag fick göra smalare än tänkt, men den blev bra ändå (se andra bilden nedan). När jag planterar ut tänker jag jobba från de två följande ritningarna. JAg tänker markera planteringsytan med 25 x 25 cm rutor så att de stämmer överens med ritningarna och sedan placera ut plantorna på sina platser innan planteringen för att säkerställa att jag lämnar rätt avstånd emellan.

Min jord Jag har grävd rabatter på en gräsmatta genom att gräva upp runt kanten och lägga kartong i rabatten för att kväva gräset, sedan har jag lagt de uppgrävda grästuvorna uppe på (upp och nedvänt). Efter det har jag lagt ett lager av jord blandad med löv som jag hittade på andra sidan huset under några träd och har vattnat det hela ordentligt. (Sen snöade det lite på det emellanåt också…). Uppe på det har jag lagt några centimeter (5-10) änglamarks planteringsjord. Uppe på det kommer jag täcka jorden med gräsklipp och halm. Jag har läst om täckodling och tycker det är spännande att bearbeta jord ovanifrån, alltså att ge daggmasken mat som de hämtar ner och omvandlar till jord. Jag har hittat lite halm på fältet i närheten som bonden har glömt, som är precis lagom mycket för mina rabatter, så jag börjar med det tills gräsmattan behöver bli klippt. Jag tänker att hålla jorden täckt hela tiden och hoppas att sniglarna inte är för många i år. Jag har hört att det är bäst att täcka rabatten innan planteringen och sedan öppna upp täcket där man vill ha plantan i jorden, istället för att täcka runt nyplanterade små plantor. Jag får prova mig fram.

Gödsel Täckmaterialet är gödslet. Under sommarhalvåret tänker jag lägga på gräsklipp här och där och håller jorden täckt med några centimeter. Om hösten kan jag även lägga löven i en hög så dem börjar förmultna och kan bli täckmaterial till nästa säsong. Om jag behöver rensa ogräs fast jag håller jorden täckt så kan även ogräs läggas på gräsklippet och bli till gödsel ovanifrån (kanske inte så snyggt). Men jag har även tillgång till halvbrunnen gödsel från några åsnor som bor granne med trädgården, så jag kan gödsla lite extra nästa våren.

Planteringsritning

Nu följer en översiktsritning och ritningar av sju planerade rabatter, som var mina första ritningar. Inte alla kommer bli verklighet i år, men kanske i framtiden.

Symbolförteckning Siffrorna på översiktskartan visar vägen. Jag har även använd samma siffror på detalj kartorna, men också nämnd rabatterna med eget namn. 1 - Äppelträd 2 - Lönn 3 - Syren 4 - Kastanj 5 - Gran 6 - Kastanj 7 - Syren 8 - vet ej 9 - Grind 10 - första rabatten 11 - andra rabatten 12 - tredje rabatten 13 - fjärde rabatten 14 - Rosenbuske 15 - krukor 16 - femte rabatten 17 - sjätte rabatten 18 - Trasig badtunna (blivande grusade plats till utemöbler) 19 - Gamla rabatten (med befintligt jordgubbsland som evtl utökas) 20 - Uteplats med utemöbler 21 - Krukor och stenar 22 - sjunde rabatten 23 - odlingslådor 24 - Hus med altan 25 - Förråd 26 - Parkering 27 - Stenplattor (till grannen)

Alla växter har fått en bokstav. På detaljkartan visar bokstaven vilken växt ska stå på växtplatsen. Alla växter har minst 25 cm plantavstånd, men är tänkta att stå i “förband”, alltså rutmönster, inga rader. Om en bokstav står i (parentes) så finns den redan på en annan karta, det är mest för min egen skull att jag skrev parenteser, det betyder inte mycket mera än att den inte följer alfabetisk ordning. A - Persilja B - Dill C - Solros D - Gräslök E - Anisisop F - Kvanne G - Jätteverbena H - Krasse I - Slåttergubbe J - Kamomill K - Tagetes L - Basilika M - Lök N - Ringblomma O - Aster P - Malva Q - Körvel R - Såpnejlika T - Röd Solhatt U - Lavendel V - Tulsi W - Kungsmynta X - Kronärtskocka Y - Dragon Z - Salvia Ä - Timjan

Gräsmatta

Stenar

ligger i alla olika omvända riktningar, eftersom jag är en person som måste vända kartan för att kunna hitta vägen…

Norrpilen

Min detaljkarta har skala 1:25, skalan på översiktskartan är ca. 1:133

Solig läge i hela trädgården: Femte och sjätte rabatten ligger i fullt sol hela middagen, så i mitt huvud kallar jag dem för “Grekland”. Äppelträdets skugga når inte dit. Sjunde rabatten samt odlingslådorna har eftermiddags-kvälls skugga, annars full sol. Första, andra, tredje och fjärde rabatten har lite skugga under dagen från planket, annars ligger solen på från morgon fram till kvällen. Tredje och fjärde kan få lite skugga från äppelträdet på kvällen.

Örterna i historien, Tulsi Tulsi är en mellanhög halvbuske med gröna (och ibland lila) blad, som kan bota många sjukdomar och främja hälsan. Den sägs smaka gott, den ska ha mångfaldiga verkningsområden och mycket bra effekt på kroppen. Den kan användas dagligen som te (torkat eller färskt), pulver, dekokt eller smet. Tulsibasilika omnämns som läkeväxt på 200-talet f. Kr. och är enligt traditionell indisk medicin allmänt stärkande. Jag har planerat in den i min örtagård tillsammans med Anisisop, istället för Temynta, eftersom jag ville prova något nytt. Jag planerar att skörda och torka den som te-ört. Ocimum sanctum eller ocimum tenuiflorum är Tulsis latinska namn. De kan översättas som ocimum - basilika, och sanctum helig. Helig Basilika. (Ocimum av grekiska okimon och latin ocimum = en aromatisk ört, troligen basilika. - SheNet ) Tulsi kan också kallas för “Tulasi” (och har ett antal fler namn på alla olika asiatiska språk, till exempel “Manjari” på Sanskrit.)

Berättelser och betydelser: Tulsi är en helig planta inom Hinduism. Man har den som krukväxt hemma, i målade krukor, som är samtidigt en slags altare där kvinnor utför sina dagliga böner och offrar några blad Tulsi till guden Vishnu (en inkarnation av Krishna) eller hans fru Lakshmi. Den står vid nästan varje tempel på en viss plats och används i många ceremonier. Tulsi konsumeras dagligen och vi har visst om dess betydelse i över 5000 år.

Tulsi och Krishna: “Historien om Tulsi liknar de grekiska metamorfoserna skruvad ett par extra indiska varv: Tulsi var gift med demonernas ledare Jalandhar och så from att maken blev oövervinnerlig i strid. Inte ens Shiva, förstöraren, kunde besegra honom, men han och Vishnu, upprätthållaren, kom på ett sätt: Vishnu antog Jalandhars form och våldtog Tulsi. Detta gjorde Jalandhar så förkrossad att Shiva lätt kunde besegra och döda honom. För detta kastade Tulsi en förbannelse på Vishnu så att han förlorade en fru, förvandlade honom till en sten, brände upp sig på sin makes likbål, föddes i nästa liv som basilikaplantan och nuddade med bladen vid stenen så att den återuppstod som Krishna. Krishna intogs av hennes lojalitet och förlåtelse och de gifte sig.” Dessutom svär man sin ed vid Tulsibasilika i indiska domstol. Tulsi är "en stor gudshängiven i en växts kropp". (SheNet)

Användningsområden: Idag vet man mycket om Tulsis verksamma ämnen och det finns flera olika studier som tyder på att Tulsi är ett medel mot stress (höga halter av antioxydanter, sänker cortisol), bra för andningssvårigheter (mot respirativa sjukdomar, förkylningar), och hjälper mot olika hudproblem (är antifungal, antibakteriell, antiinflammatoriskt) och mot akne. Några av de viktigaste kemiska beståndsdelarna i Tulsi är: oleanolic acid, ursolic acid, rosmarinsyra, eugenol, carvacrol, linalool, β-caryophyllene (omkring 8%), β-elemene (c.11.0%), och germacrene D (ca 2%). (Dessa hittar jag inte på svenska). Isolerad Ocimum sanctum extrakt har visat att ha antibakteriella aktiviteter mot E. coli, Staphylococcus aureus och Pseudomonas aeruginosa (jordbakterier). (wikipedia)

Forskningsresultat Inom forskningen finns det flera olika studier om Tulsis olika verkningar, här är ett citat från en hemsida jag hittade i sökningen efter fakta om Tulsi (på engelska): “Scientific studies have shown it to possess antiinflammatory, analgesic, antipyretic, hepatoprotective, hypolipidemic, antistress, and immunomodulatory activities. Preclinical studies have also shown that Tulsi and some of its phytochemicals eugenol, rosmarinic acid, apigenin, myretenal, luteolin, β–sitosterol, and carnosic acid prevented chemical-induced skin, liver, oral, and lung cancers and to mediate these effects by increasing the antioxidant activity, altering the gene expressions, inducing apoptosis, and inhibiting angiogenesis and metastasis. The aqueous extract of Tulsi and its flavanoids, orintin, and vicenin are shown to protect mice against γ-radiation-induced sickness and mortality and to selectively protect the normal tissues against the tumoricidal effects of radiation. The other important phytochemicals like eugenol, rosmarinic acid, apigenin, and carnosic acid are also shown to prevent radiation-induced DNA damage. This review summarizes the results related to the chemopreventive and radioprotective properties of Tulsi and also emphasizes aspects that warrant future research to establish its activity and utility in cancer prevention and treatment.” (http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01635581.2013.785010)

Tulsibasilika som mat och medicin Tulsi är en del av indisk matlagning. Sedan är den en viktig medicin inom den urgamla indiska läkekonsten, Ayurveda, och används dessutom som rökelse för att fördriva ohyra. Traditionellt tas Tulsi i många former: som örtte, torkat pulver, färska blad eller blandad med ghee (renad smör). Den eteriska oljan från Tulsi används främst för medicinska ändamål och i växtbaserade kosmetika. Det finns mycket att hitta om Tulsi på nätet, många listor med dess användningsmöjligheter och receptsidor av indiska läkare, tyska kostrådgivare och amerikanska hippisar som odlar på Hawaii. Jag fick intrycket att Tulsi kommer vara det indiska tillskottet i min husapoteket (som utgörs av honung, bivax, tea-tree-olja, gurkmeja, ingefära, nässlor, kokosfett, ringblommor, bikarbonat, buljong, älgört, epsomsalt och fler naturliga hälsoprodukter och torkade örter). Helt enkelt ett “must-have” om man vill främja och bevara sin hälsa på enkelt, ekologiskt, hemmagjort och naturligt sätt.

Kadha Dr. Simran Saini, en kostrådgivare från New Delhi rekommenderar en dryck gjort av kokta tulsiblad och 2 gram mortlad svartpeppar. Den ska vara stärkande för immunförsvaret och antibakteriell. Om man lägger till färsk ingefära så heter blandningen “Kadha” och är en medicin mot “nästan alla sjukdomar”. (http://food.ndtv.com/food-drinks/18-benefits-of-tulsi-facts-you-must-know-about-holy-basil-1239318)

Tulsi pasta

En slät pasta gjort av tulsiblad kan reducerar smärta och inflammation om man smörjer in inflammerade områden med den (utvärtes). Den verkar mot olika utslag, revorm, insektsbett och akne.

Tulsi-dekokt och te

Tulsi-dekokt och te är mycket effektiva mot denguefeber och malaria. Inflammationer i munhålan och halsont kan botas genom att gurgla med tulsi-te. Teet kan drickas mot höjda halter av kortisol i kroppen (ett symptom av ett stressfullt liv, som många av oss lider av, t.e.x på grund av sömnbrist eller för mycket jobb.)

Tulsi-juice

Ayurveda-kunniga rekommenderar att man använder sig av alla växtdelar när man pressar tulsi-juice: Blad, unga kvistar, mjuka rötter, fröer och blommor. De sköljas under rinnande vatten, hackas i små bitar och mortlas till en mjuk smet som sedan pressas igenom en tunn bomullstrasa för att komma åt juicen. Denna juicen är mycket effektiv mot hosta och bronkit. Färskt tulsi-juice blandad med honung och ingefära är verksam mot förkylning och även mot migrän om den används genom att droppa den i näsan (nasya karma - terapi genom näsan), vilket som är en metod inom Ayurveda. Dessutom hjälper den invärtes mot parasiter i mage och tarm om den dricks regelbundet. Regelbunden intag renar blodet och främja hjärt- och kärlhälsan. Tulsi-juice är också verksam mot hudproblem och akne. (http://www.ayurhelp.com/articles/ayurveda-medicinal-properties-tulsi-ocimum-sanctum#.WMEnTRhMDMU)

Jag har odlat Tulsi i mitt fönster:

Insektshotell: Några borrade hål (inte hela vägen igenom, och olika storlekar) i en bit trä eller att bunta ihop några bambupinnar, så bygger man ett hem för solitärbin. Man kan även para ihop olika material (sågspån, kottar, pinnar, mossa, etc) i någon slags ram, som på bilden. Fästa man hönsnät över det hela håller det bra. Placeras ut i trädgården, förhoppningsvis flyttar insekter in snart.

Mina pollinerare: I närheten av min trädgård finns det bikupor, så jag hoppas att attrahera bina med mina växter. Sedan hoppas jag på olika arter fjärilar, t.ex påfågel, nässelfjäril, och humlor är också mycket välkomna.

Värdväxter: Jag kommer att ha brännässlor och kärleksört i min trädgård, bland annat som värdväxt till fjärilar. Sedan ska det finnas några kvadratmeter "vildäng", där jag inte klipper gräset och eventuellt även sår in en ängsblandning, för att skapa ett naturligt biotop där olika insekter kan hitta ett hem och även övervintra.

Bi- och fjärilsväxter i min trädgård: Vårkrokus, Crocus vernus, familj Iridaceae (irisväxter), härstammar från Sydeuropa/Sydosteuropa. Blommar mars-april, även så tidigt som i februari. Härdig i zon 1-4, planteras ut i september-november (lökar).

Daggkåpa, Alchemilla vulgaris, Alchemilla mollis, familj Rosaceae. Man känner igen daggkåpans underbara unikt formade veckade rosettblad, i dessas centrum samlas tidiga morgnar vattendroppar till en skimrande pärla. (Guttationsdroppar, inte dagg...) Kan sås september-november direkt på friland.

Förgätmigej, Myosotis scorpioides, familj Boraginaceae, finns i hela Sverige, trivs på fuktiga mark, blir 15-60 cm höga. Sås utomhus maj-september (kan täckas med ett tunt lager perlit).

Kärleksört är en perenn växt som tillhör familjen fetbladsväxter (Crassulaceae). Kärleksört är en värdväxt till fjärilslarver och dess blommor ger mest nektar, inte pollen (snabbmat, kolhydrater). Dess latinska namn är Hylotelephinum telephinum (odlat & förvildat), subsp. maximum (vild). Örten blir ca 60 cm högt. Den odlades förr i tiden i medicinskt syfte (lindrar brännsår) och har sitt ursprung i Europa men har introducerats på många ställen, är idag förvildat i t.ex USA, och Sverige. Rotknölarna smakar nötliknande, bör kokas i 15 minuter. Nyutslagna blad är rika i Vitamin C och kan ätas färska. Kärleksörten betraktas som en av de 14 viktigaste växter i en överlevnadssituation.

Aster, det vetenskapliga namnet Aster kommer från det grekiska ordet för "stjärna" och syftar på blommornas form. Blommorna finns i många färger men alla har en gul disk i mitten. Den är en utmärkt växt för bin (pollen och nektar betyg 3-3). Den planteras tidigt på hösten, gillar sol och humusrikt jord.

Vilda växter jag plockar på våren: Nässlor, blad -Igår plockade jag nässlor och det blev en god nässelsoppa till middag. Sedan gjorde jag en speciell mörkgrön nässelte genom att koka upp några nässlor i vatten och låta dem stå i vattnet hela natten (ca. 12 timmar). Efter det silade jag bort nässlorna och drack vattnet. Jag hade hört att det ska rensa och få igång magen på morgonen, “bättre än kaffe”. Det smakade värre än kaffe, en smak av grön (chlorophyll) och jordigt. I samma klass som spirulina och chlorella, även med lätt algigt inslag. Drycken aktiverade magen mycket effektivt. Förra gången jag skördade nässlor blev de stekta i olja med salt, nässelchips. Jag torkar också nässlor till té. Nässelpesto är en favorit.

Björk, blad - jag har precis tömt mina förråd på torkade björkblad, lagom till våren. De har varit i mina örtteer hela

vintern. De har en fantastisk, rökig och ljusgrön smak. Just nu är björken inte riktigt utslagen ännu, jag hoppas på att det kommer regn snart så att björkbladen kan växa. Denna bilden är från min skörd från förra året, som jag har njutit av hela vintern...

Granskott och Harsyra När vi promenerar i skogen på våren brukar jag komma hem med en liten påse full med granskott och harsyra. Dem äter vi i salladen direkt efter. Granen har inte skjutit ännu, det verkar vara för kallt och för torrt just nu, så vi får hoppas på regn och värme. Men harsyran har kommit, och på bilden smakar min son på den.

Hallonblad - jag gillar att brygga en detox-te på torkade hallonblad. Hallonbladste är stärkande för livmodern och kan drickas under graviditeten men också under alla andra tider i livet. Det gäller att plocka bladen innan blomningen.

Smultronblad - bra för levern, plockas tidigt på våren till innan blomningen och torkas. Förvaras i teburk. Svartvinbärsblad - bra att ha om man vill mjölksyra grönsaker på sensommaren. Den får igång mjölksyrningen på grund av att den har rätt vildjäst. Man kan lägga i den i burken när man syrar sådant som måste förvällas innan mjölksyrningen (brytbönor t.ex.). Gott i örtteblandingar.

Viol, när jag hittar dem i det vilda blir jag så himla glad. Än så länge har dem bara varit dekoration som ätbara blommor min sallad och på cupcakes. 47