Vågbrytarna social rapport by KFUM Umeå

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Nuläge ....................................................................................... 1

Arbetet med den sociala redovisningen ........................ 7

Utvärdering av förra årets mål och resultat................... 8

Verksamhetsidé....................................................................10

Externt perspektiv ................................................................14

Internt perspektiv.................................................................16

Att fastställa mål...................................................................31

Slutsatser ................................................................................33

Bilagor 1.

Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Vågbrytarnas enkätundersökning

Grupputvärdering

Ungdomscentrums tvåpartssamtal

Vågbrytarpersonalens enkätundersökning

Kortsiktiga mål 2008-2009

Åtgärdsresurser 2008-2009

Pressklipp om Vågbrytarna

Framsida: Elevarbete av Lovisa Danielsson på Vågbrytarna Design 2007-2008

FÖRORD Är du nyfiken på att veta mer om hur det fungerade i Vågbrytarna 2007-2008? Då har du hittat rätt läsning! I din hand håller du nämligen Vågbrytarnas sociala redovisningsrapport. Den sociala redovisningen utgör ett komplement till den traditionella ekonomiska redovisningen. Med hjälp av social redovisning kan organisationer med sociala mål visa hur väl de uppfyller sina mål. Det är nu åttonde året vi använder oss av social redovisning och vi anser att metoden hjälper oss att identifiera vad vi är bra på och vad vi kan förbättra. Det är en ganska diger rapport du håller i din hand mycket beroende på att vi valt att ta med alla bilagor som ligger till grund för de slutsatser vi drar. Vi vill att du som läsare skall kunna gå in i källmaterialet och läsa de oförvanskade kommentarerna. Om du är nyfiken på att läsa deltagarnas egna kommentarer kan du t ex titta i bilagorna 2 och 4. Vill du snabbt bilda dig en uppfattning om vårt arbete rekommenderar vi att du först läser kapitel 1 och 2 för att få en bakgrund till vad vi gör. Den sociala redovisningen består av fyra steg där varje steg avslutas med Sammanfattande synpunkter. Dessa kan du enkelt ta del av på sidorna 8, 13, 15 och 30. På sidan 29 hittar du även en modell där vi beskriver vad som är unikt med Vågbrytarna. Fortsätter du sedan till sidan 33 finner du de övergripande slutsatser som vi dragit efter det här årets sociala redovisningsprocess. Kika också på bilderna som finns utspridda i hela rapporten där alla sex grupper finns representerade på ett eller annat sätt. Vi önskar dig trevlig läsning och samtidigt vill vi passa på att tacka alla deltagare, samarbetspartners och medarbetare för era värdefulla åsikter! Umeå september 2008

Per Lundgren Verksamhetschef KFUM Umeå

Elisabeth Anttu Verksamhetsansvarig Vågbrytarna

1. Nuläge KFUM Umeå Vågbrytarna drivs av KFUM Umeå. KFUM Umeå är en ideell förening som 2007 hade ca 800 medlemmar. Föreningen bedriver en mängd olika verksamheter med fokus på barn och ungdomar. Under sommaren dominerar verksamheten på kurs- och lägergårdarna på ön Norrbyskär respektive vid Nydalasjön centralt i Umeå. På gårdarna anordnas läger och lägerskolor men det finns också möjlighet för företag och grupper att förlägga konferenser och aktiviteter där. I den ideella verksamheten igår även idrottsverksamhet såsom basket, innebandy och klättring. Föreningen arbetar även i stor utsträckning med utbildning och socialt arbete. Inom det sociala arbetet började vi under våren 2007 att arbeta med ensamkommande flyktingbarn. Denna verksamhet går under benämningen Fenix. Motorgården på Ersboda är en verksamhet dit ungdomar kan komma på sin fritid för att meka med bilar och andra fordon. I det sociala arbetet ingår även Breakverksamheten som erbjuder öppenvård för ungdomar 16-25 år. KFUM Umeå har vidare ett kombinerat vandrarhem och elevhem i centrala Umeå. På uppdrag av Umeå Kommun driver vi också Akutrumsförmedling till vilken nyanlända studenter kan vända sig för att få hjälp med att hitta bostad. KFUM Umeå håller även på med internationellt arbete och har bl a medverkat i den riksomfattande Världens Barn-insamlingen. Föreningen är vidare stiftelsebildare till Norrbyskärs Museum och bidrar till att bevara Norrbyskärs historia till eftervärlden. På gång hos KFUM Umeå Det är mycket på gång hos oss i dagsläget. Vi har bl a lagt in anbud till Arbetsförmedlingen på försöksverksamhet för alternativa insatser för långtidssjukskrivna där syftet är att underlätta för långtidssjukskrivna att komma ut i arbete. Vi har också ansökt till Skolverket om att få dra igång Umeå Trainee Center (UTC) hösten 2009 med företagsförlagd gymnasieutbildning inom industri och hantverk.

Vågbrytarna Utbildningsverksamheten omfattade under verksamhetsåret 2007-2008 Vågbrytarna och totalt hade vi 60 utbildningsplatser. Vågbrytarna startade 1997 och fram till juni 2008 har elva utbildningsår genomförts. Inlärningen bygger på att lära genom att göra där praktiska uppgifter varvas med teori. Vågbrytarna riktar sig till ungdomar mellan 16 och 25 år. Målgruppen består av två olika kategorier unga människor. Ungdomar mellan 20 och 25 år skall vara registrerade som arbetssökande och söker sin utbildningsplats via Arbetsförmedlingen. De yngre ungdomarna mellan 16 och 20 år går gymnasieskolans Individuella program vid Ungdomscentrum i Umeå Kommun. Vågbrytarnas platser fördelades på följande sex utbildningsenheter: • • • • • •

Administration Försäljning & Reklam Design Fordonsteknik Hantverk Interaktiv Multimedia

Administration och Försäljning & Reklam tog endast emot deltagare från Arbetsförmedlingen medan övriga grupper hade deltagare från Ungdomscentrum (Individuella programmet). Totalt sett över året antog vi 69 personer till våra 60 platser d v s så fort det fanns vakanta platser tog vi in nya deltagare om det fanns deltagare på kö. Av dem som antogs var 61% killar och 39% tjejer. Sett över alla grupper är könsfördelningen nära gränsen för vad som får klassas som jämn men tittar man på respektive grupp kan vi konstatera att de traditionella könsmönstren skiner igenom. IMM uppvisar dock en positiv utveckling vad gäller könsfördelningen. Ifjol var den 64% killar och 36% tjejer medan motsvarande siffror för i år var 54% respektive 46%. Det gångna året har foto införts som moment på IMM i syfte att locka fler tjejer till gruppen och det verkar ha lyckats. I tabellen på nästa sida visas hur fördelningen såg ut för de olika grupperna.

Design Fordon Hantverk IMM Totalt UC

Antal Antagna Antagna Antagna Killar % platser killar tjejer totalt 10 2 10 12 17% 10 14 0 14 100% 10 11 1 12 92% 10 7 6 13 54% 40 34 17 51 67%

Tjejer % 83% 0% 8% 46% 33%

Administration Försäljning & Reklam Totalt AF

8 12

1 7

8 2

9 9

11% 78%

89% 22%

44%

56%

Totalt alla

61%

39%

Utbildningen startade i början av oktober 2007 och pågick fram till i början av juni 2008 (35 veckor). Deltagarna från Ungdomscentrum gick 32 veckor och slutade därför i mitten av maj. Ytterst ansvarig för verksamheten är KFUM Umeås styrelse. Antalet tjänster har varit ca 8 st fördelade på 6 enhetsansvariga, 1 verksamhetschef, 1 assisterande handledare på ekonomiavdelningen, 1 på Fordonsteknik och 1 på IMM. Förutom dessa har flera personer i KFUM Umeås ordinarie personal funnits med som handledare i det praktiska arbetet. Finansiärer av Vågbrytarna är Umeå Kommun (Skolan i Umeå, Socialtjänsten) och Arbetsförmedlingen. Vågbrytarna har under året haft en styrgrupp bestående av: Lena Dahlberg Jeanette Haglund Åza Hortell Catharina Fahlström Mats Omgren

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Ungdomscentrum (Individuella programmet), VIVA Arbete Unga Socialtjänsten

Vågbrytarnas intressenter är: Primära: Deltagare All personal på KFUM Ideellt engagerade inom KFUM Styrelse Medlemmar Sekundära: Arbetsförmedlingen Skolan i Umeå, Ungdomscentrum Socialtjänsten i Umeå Tertiära: Kunder som deltagare och personal möter i sitt dagliga arbete, t ex personer som lämnar in bilar på reparation hos Fordonsteknik eller kunder som ringer och vill boka in sig på KFUMs vandrarhem Praktikföretag Varför social redovisning hos KFUM Umeå? I december 2000 fick några i Vågbrytarnas och Breaks personal erbjudande om att gå en utbildning i social redovisning och samtidigt lära sig att tillämpa metoden i verksamheten. Social redovisning är en kvalitativ metod som utgör ett komplement till den traditionella ekonomiska redovisningen där allt mäts i pengar. Med hjälp av social redovisning kan organisationer med social verksamhet och sociala mål visa hur väl de uppfyller sina mål. Den sociala redovisningen gör det också möjligt att visa de sociala mervärden som organisationen skapar i samhället. Social redovisning är ett verktyg vid planerings-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet i en verksamhet. Genom att använda social redovisning regelbundet kan en organisation ständigt förbättra och utveckla sina mål och sin verksamhet. Den sociala redovisningen har också en demokratisk dimension eftersom den görs i samspel med intressenterna, d v s dem som organisationen finns till för. På detta vis blir de delaktiga och får inflytande.

Vi använder oss av Verktygslådan för social redovisning . Metoden består av 4 steg: Man börjar ett nytt redovisningsår med att utvärdera det föregående årets mål. Resultatet av denna utvärdering tar man med sig till nästa steg i processen där man går igenom organisationens verksamhetsidé. Efter verksamhetsidén följer steg 3 som är det externa perspektivet. Här tillfrågas de externa intressenterna om hur de anser att organisationen utför sina uppgifter utifrån sitt uppdrag. Därefter följer det interna perspektivet då organisationen blickar inåt och försöker förstå sig själv bättre genom att fråga sina interna intressenter om verksamheten. I slutet av processen tar man hänsyn till de synpunkter som kommit fram efter varje steg och synpunkterna omformuleras till mål för det nya året. Metoden gör det möjligt för en organisation att identifiera vad man är bra på och vad man kan förbättra.

Sociala mål Mätning av förra årets mål och resultat Formulering av mål för kommande år

Internt perspektiv

Verksamhetsidé

SWOT-analys Variansbild Roller och uppgifter Mål

Mål och syfte Organisationens regler Värdegrund Mål

Externt perspektiv SWOT-analys Dialog m intressenterna Mål

När vi accepterade erbjudandet om att lära oss social redovisning blev vi samtidigt en del i Conscise-projektet. Conscise var ett treårigt forskningsprojekt som finansierades med medel från EU. Syftet med forskningen var att undersöka i vilken utsträckning ”sociala” företag inom den sociala ekonomin producerar och reproducerar socialt kapital och därigenom främjar den lokala ekonomiska utvecklingen. I forskningsarbetet ingick åtta organisationer inom den sociala ekonomin 1

Verktygslåda för Social Redovisning, Freer Spreckley, översättning och bearbetning Anna-Carin Öhrling-Persson, Elisabeth Niva, tredje utgåvan 2001

från Sverige, England, Skottland, Spanien och Tyskland där KFUM Umeå och Vågbrytarna och Break var en av de två svenska organisationerna. Huvudman för projektet var Middlesex University i London med ”Nätverket för Kooperativt och Socialt Företagande i Västerbottens Län” (idag Coompanion) som svensk koordinator. Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet medverkade också i projektet. Conscise startade i mars 2000 och avslutades i maj 2003 med en konferens i London där forskningsresultaten redovisades. Elisabeth Anttu från Vågbrytarna var inbjuden till konferensen och fick på plats ta del av den forskning som framkommit. Den första sociala redovisningen genomfördes i verksamheten under våren 2001 och i augusti samma år sammanställdes en social redovisningsrapport för 2000-2001. Vi har valt att fortsätta använda social redovisning i vår verksamhet och publicerar nu vår åttonde sociala redovisningsrapport. I början av 2007 bildades Föreningen Social Redovisning i Sverige och KFUM Umeå har gått med som medlemsorganisation. Social redovisning växte fram i England på 1980-talet och är nu en metod på framväxt i Sverige. Vi har förstått att vi som organisation är ganska unika i Sverige då det är få som tillämpat metoden lika länge som vi.

Våravslutning på IMM maj 2008. Temat var barnkalas.

2. Arbetet med den sociala redovisningen Redovisningsteamet ansvarar för genomförandet av den sociala redovisningen. Redovisningsteamet 2007-2008 bestod av: Per Lundgren Elisabeth Anttu

Verksamhetschef KFUM Umeå Verksamhetsansvarig för Vågbrytarna och enhetsansvarig för Vågbrytarnas administrativa utbildning

Arbetet med den sociala redovisningen har löpande behandlats i Vågbrytarnas personalgrupp som under 2007-2008 bestod av: Eva Hellerqvist Mattias Kling Jimmy Halläng Jens Brändström Mikael Boström Kari Suonsaari Niklas Forsgren Peter Norman

Enhetsansvarig Design Enhetsansvarig Interaktiv Multimedia Assisterande handledare IMM Enhetsansvarig Hantverk Enhetsansvarig Fordonsteknik Assisterande handledare Fordonsteknik Enhetsansvarig Försäljning & Reklam Assisterande handledare Administration

Redovisningsteamet har träffats löpande under hela året. Vi började det nya verksamhetsåret i september 2007 med att all utbildningspersonal i Vågbrytarna fick läsa rapporten och vi gick igenom de mål som satts upp. Redovisningsteamet har sedan löpande stämt av hur väl målen uppfyllts. I januari och april/maj genomfördes enkätundersökningar med deltagarna. Utfallet av dessa följdes upp ute i grupperna liksom av personalen på Vågbrytarnas personalmöten. I mars gjordes också en muntlig uppföljning av deltagarenkäten där Per Lundgren samlade en representant från varje grupp och diskuterade deras syn på Vågbrytarna. I maj genomfördes en enkätundersökning med all Vågbrytarpersonal. Innan sommaren hade Vågbrytarpersonalen en utvärderingsdag då den sociala redovisningen behandlades. En utvärdering av förra årets mål och reslutat gjordes och utfallet av deltagar- och personalenkäterna diskuterades. Den externa analysen med frågor till intressenter hos Arbetsförmedlingen och Umeå Kommun genomfördes under juni. Rapporten sammanställdes slutligen under sommaren 2008 av Elisabeth Anttu och nya mål sattes upp för verksamhetsåret 2008-2009.

3. Utvärdering av förra årets mål och resultat Det sociala redovisningsarbetet 2006-2007 resulterade i att nio kortsiktiga mål sattes upp inför verksamhetsåret 2007-2008. Målen har utvärderats löpande under året. I bilaga 1 ges en mer detaljerad sammanfattning av detta arbete. Sammanfattande synpunkter efter genomgång av förra årets mål och resultat: Under året har vi lyckats med att nå många av de uppsatta målen. Följande reflektioner tar vi med oss till kommande år: •

Mål 1 handlar om att bli en del av utbildningssystemet i Umeå och passa ihop ungdomars behov med samhällets behov. Vad gäller UCutbildningen har vi gjort framsteg så till vida att det nu finns möjlighet att förlänga utbildningen från 32 till 34 veckor. Dessutom har vi nu ett avtal som inte bara är ett år utan det kan förlängas upp till tre år. Framtiden för Arbetsförmedlingens platser är oklar och vi kommer att fortsätta bevaka vilken typ av utbildning som efterfrågas framöver.

•

Mål 2 berör tydlig kommunikation mellan uppdragsgivare och utförare inom organisationen. De planerade åtgärderna har genomförts och kommunikationen har fungerat mycket bättre för de berörda enheterna Administration och Försäljning&Reklam. Inför kommande verksamhetsår skall vi se över hur framförhållningen för Hantverksenhetens uppdrag kan förbättras.

•

Mål 4 berör kommunikationen mellan organisation och personal. Vi konstaterade att det inte gjorts någon uppföljning av de förbättringsområden för KFUM Umeå som helhet som personalen kartlade under hösten 2007.

• Mål 5 handlar om tydlig kommunikation mellan organisation och externa intressenter. Några kontaktpersoner hos intressenterna har bytts ut under året och vi har arbetat för att de skall få en god inblick i Vågbrytarnas verksamhet. Ungdomscentrum håller på med en omorganisation och inför kommande verksamhetsår blir det viktigt att etablera gott samarbete med eventuella nya kontaktpersoner. • Mål 6 tar upp medvetenheten kring vad som utmärker Vågbrytarna och hur verksamheten kan utvecklas. Under pågående verksamhetsår

är det ofta svårt att hitta tid till utveckling av verksamheten. Vi planerar därför att avsätta en till två extra dagar vid höstupptakten till kompetensutveckling och utveckling av nya idéer. • Mål 7 rör datoranvändningen. Kommande år behöver uppgraderingar göras hos Interaktiv Multimedia både vad gäller datautrustning och programvara. • Mål 8 berör arbetsmiljön och vid uppföljningen framkom att det fortfarande finns många saker kvar som behöver åtgärdas. •

Mål 9 behandlar tillfredsställande anställningsförhållanden. Majoriteten av Vågbrytarpersonalen har nu helårsanställningar.

Teambuilding på Norrbyskär för Administration och Försäljning&Reklam. Alla hjälper ”den blinde”.

4. Verksamhetsidé Verksamhetsidén beskriver en organisations underliggande kultur och fastställer värdegrunden. Verksamhetsidén utgörs av de fyra komponenterna: • • • •

Organisationens grundläggande mål Organisationens syfte Organisationens regler Organisationens värdegrund

Verksamhetsidén måste gås igenom varje år för att säkerställa att den fortfarande är relevant.

Grundläggande mål för KFUM Umeå De grundläggande målen framgår av en organisations stadgar och kan vara giltiga i många år. De grundläggande målen skall förklara varför verksamheten är viktig för samhället och visa på vilka allmänna behov man vill ta itu med. I KFUM Umeås stadgar stipuleras följande: Målsättning för KFUM Umeå KFUM Umeå är en gränsöverskridande kristen ungdomsrörelse med en helhetssyn på människan och välkomnar alla i sin gemenskap. KFUM Umeå strävar i sin verksamhet efter att aktivt engagera sig i samhällets utveckling. Föreningen verkar i enlighet med KFUK-KFUM rörelsens målsättning och idrottsrörelsens verksamhetsidé. KFUM Umeå vill förverkliga dessa mål och verksamhetsidéer genom: att

utifrån en kristen grund inspirera till en personlig livsåskådning

att

ge möjlighet till meningsfulla aktiviteter i miljöer fria från missbruk

att

verka för och stimulera till personlig utveckling

att

fördela ansvar och uppgifter så att alla känner sig medansvariga och värdefulla

att

öka kunskapen om och förståelsen för andra kulturer

att

bedriva barn-, ungdoms- och utbildningsverksamhet samt socialt arbete

att

motverka främlingsfientlighet, sexism och rasism

att

utbilda ansvarstagande och kunniga ledare och instruktörer

att

verka för internationell solidaritet och rättvisa

att

förmedla kunskap om och inlevelse i gångna tiders liv och arbete på Norrbyskär

att

verka för jämställdhet samt skapa förståelse mellan olika åldrar och samhällsgrupper

att

stimulera till samverkan mellan föreningens olika verksamhetsgrenar

att

verka för ett ekologiskt hållbart samhälle

Vågbrytarnas syfte och mål En organisations syfte definierar vilken positiv påverkan organisationen har för intressenter och användare och visar på specifika målgruppers behov som man vill ta itu med. Under 2007-2008 har Vågbrytarnas syfte och mål omformulerats något i samband med upprättande av verksamhetsplanen och vid arbetet med anbudet till Umeå Kommun i maj 2008. Nedan följer de nya formuleringarna. Det är främst punkten om Yrkeskunnandet som justerats så att den bättre passar in på den verksamhet som vi bedriver. Huvudsakligt syfte Syftet med Vågbrytarna är att förbereda ungdomarna för vidare studier eller till arbete. Mål Målen för Vågbrytarna indelas i kvalitativa och kvantitativa mål: Kvalitativa mål

Utbildningens mål är att stärka deltagarnas självförtroende och självkänsla genom att utveckla ansvarstagandet, yrkeskunnandet, initiativkraften samt samarbetsförmågan. Deltagarna skall bli medvetna om sina resurser, utvecklas som individer och få förutsättningar för att fortsätta till studier eller arbete. Ansvarstagandet skall stärkas dels genom att ge befogenheter med ansvar utöver vad som är vanligt för unga på arbetsmarknaden, dels genom att alla får uppgifter där de får känna sig behövda och viktiga för att verksamheten ska fungera. Frågor kring moral och etik i arbetslivet ska på ett naturligt och aktivt sätt föras in i det dagliga arbetet.

Yrkeskunnandet skall utvecklas med hjälp och vägledning av duktiga och engagerade handledare. Ungdomarna får använda sina kunskaper i en så verklig miljö som möjligt och arbeta praktiskt med sina uppgifter. I de grupper där det passar in i verksamheten möter deltagarna också kunder vars krav och förväntningar stimulerar till kvalitetsförbättringar. Vid eventuella möten med kunder förs även ekonomiaspekter och produktivitetskrav in som en naturlig del i arbetet/utbildningen.

Initiativkraften skall stärkas genom att ungdomarna stimuleras till kreativt tänkande. Det personliga ansvaret inför kunden och för produktionen samt en medveten strävan att de enhetsansvariga inte ska servera färdiga lösningar på problemen ska utveckla ett konstruktivt och initiativkraftigt agerande hos ungdomarna.

Samarbetsförmågan skall stärkas genom att varje arbetsgrupp är delaktig i målformuleringen för det praktiska arbetet samt med hjälp av en satsning på grupputveckling. På detta sätt vill vi också utveckla ungdomarnas flexibilitet och förmågan att möta nya situationer. Kvantitativa mål De kvantitativa målen kopplas till vad som händer med deltagarna efter utbildningen och skiljer sig åt beroende på målgrupp:

Deltagare från Arbetsförmedlingen: 40% beräknas erhålla arbete, 50% att söka till vidareutbildning och 10% ej specificerat.

Deltagare inom Individuella programmet (Ungdomscentrum): 20% beräknas erhålla arbete, 70% att söka till vidareutbildning och 10% ej specificerat. I samband med arbetet med anbudet till Umeå Kommun har vi utifrån våra tidigare erfarenheter reviderat de kvantitativa målen för deltagarna som kommer via Ungdomscentrum enligt följande: 10% beräknas erhålla arbete, 80% att söka till vidareutbildning och 10% ej specificerat.

Organisationens regler Verksamheten skall bedrivas i enlighet med KFUM Umeås policydokument. För Vågbrytarna gäller vidare följande regler: • Deltagare och personal skall passa tider samt meddela eventuell frånvaro i god tid • Visa varandra respekt • Sträva efter att hålla överenskomna deadlines • Varje enskild deltagare har rätt att löpande få feed-back på utförda uppgifter. Uppföljningen skall dels avse hur själva uppgiften lösts och dels med vilken inställning den genomförts. • Deltagarna skall vara delaktiga i målformuleringen av det praktiska arbetet. • Verksamhetschef och verksamhetsansvarig sprider med jämna mellanrum information om hur verksamheten fortskrider till finansiärer och andra samarbetspartners.

Värdegrund i verksamheten Värdegrunden utgår från organisationens grundläggande mål, syfte och regler och betonar de viktigaste principerna. I samband med arbetet med den sociala redovisningen för några år sedan förfinade vi beskrivningen av värdegrunden och fastslog följande: KFUM Umeås verksamhet vilar på vissa grundläggande värderingar som styr både verksamhetsutveckling och vårt förhållningssätt till andra människor. De värderingar som KFUM Umeå vill förmedla är: • • • • • • • • • •

Verksamheten är öppen för alla människor oavsett bakgrund Alla människor har lika värde Individen deltar på sina villkor Det skall finnas en plats för alla Alla skall delta i den demokratiska processen Alla får vara med och ta ansvar Vi bemöter människor med respekt och omtanke Vi arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män Vi verkar i en miljö fri från missbruk Vi engagerar oss för och är solidariska med svaga och utsatta

I vår förening strävar vi efter att utveckla verksamhetsformer som stimulerar unga människor att växa och utvecklas utifrån de ovan beskrivna värderingarna. Utgångspunkten som vi skall ha i fokus är att vi i första hand ska arbeta med barn och ungdomar upp till 25 år som av olika anledningar känner utanförskap i samhället eller känner sig utsatta d v s samhällssystemet tar lite eller inget ansvar för dem. Sammanfattande synpunkter efter genomgång av verksamhetsidé: Verksamhetsidén har gåtts igenom av redovisningsteamet samt av Vågbrytarnas personalgrupp. I samband med upprättandet av Vågbrytarnas verksamhetsplan för 2008 och anbudet till Umeå Kommun i maj 2008 gjordes en omformulering av Vågbrytarnas syfte och mål för att bättre passa in på det sätt som vi arbetar. Det är främst punkten om Yrkeskunnande som omformulerats. Tidigare har stort fokus legat på deltagarnas kundkontakter och hur dessa skall stimulera deltagarna till kvalitetsförbättring, ekonomitänkande och en förståelse för produktivitetskrav. Interaktiv Multimedia och Design arbetar dock sällan med direkta kundkontakter och en omformulering har därför gjorts för att bättre passa in på alla grupper. En revidering av de kvantitativa målen har också gjorts utifrån erfarenheter från tidigare år.

5. Externt perspektiv Den externa analysen syftar till att beskriva vilken relation verksamheten har till omvärlden. Man söker svar på frågor som: Hur sker samverkan? och Hur anser de externa intressenterna att vi som organisation utför våra uppgifter? Redovisningsteamet beslutade att göra en skriftlig SWOT-analys (S=Strengths/Styrkor, W=Weaknesses/Svagheter, O=Opportunities/Möjligheter, T=Threats/Hot). Vågbrytarnas möjligheter och hot rör verksamhetens förhållande till sin omgivning. Vågbrytarnas styrkor och svagheter rör hur verksamheten som organisation utför sitt uppdrag. Frågeformulär skickades i början av juni ut till personal vid Arbetsförmedlingen, Ungdomscentrum, Socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin till sammanlagt tretton personer. Vi fick in svar från totalt 4 personer vilka representerade Ungdomscentrum respektive Arbetsförmedlingen. I slutet av juni hade Vågbrytarnas styrgrupp möte och i syfte att fånga upp åsikter från fler externa intressenter diskuterades Vågbrytarnas framtid med avseende på möjligheter och hot. Tre externa intressenter fanns med från Arbetsförmedlingen, Skolan i Umeå och Socialtjänsten. Utifrån enkätsvaren och styrgruppens diskussioner framkom följande: Möjligheter • Små grupper • Flexibilitet • Kanske kunna ändra inriktning på inriktningar i framtiden • Att utvidga verksamheten mot fler områden t ex Restaurang eller andra yrkes- /intresseområden där våra ungdomar kan få in en fot på arbetsmarknaden när de inte vill eller kan gå traditionellt gymnasieprogram (UC) Hot • Ingen långsiktig planering och det beror på upphandlingstid • Mindre pengaanslag från Umeå Kommun • Ändrade regler för arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens möjligheter att upphandla utbildning för ungdomar

Styrkor • Korta beslutsvägar • Nära samarbete med Ungdomscentrum • Ungdomarna behöver inte ha kontakt med så många olika vuxna när det är en ansvarig lärare som har hand om gruppen på heltid • Att verkligen se den enskilde ungdomen i hans/hennes utveckling i ett sammanhang • Stort engagemang hos personalen • Personalens förmåga att se varje elev Svagheter • Vikarier Förslag på förbättringar inför kommande år: • Ge eleverna lov som andra elever och förläng vårterminen istället Sammanfattande synpunkter efter genomgång av Externt perspektiv: Våra intressenter hos Ungdomscentrum ser möjligheter för Vågbrytarna att i framtiden ändra inriktning eller starta nya inriktningar vilket tyder på att de har ett förtroende till vår förmåga att vara flexibla. I likhet med tidigare år utgör finansieringen det stora hotet. Den långsiktiga planeringen kommer förhoppningsvis att bli bättre i och med det nya avtalet med Umeå Kommun som löper på 1 år med möjlighet till förlängning i maximalt 1+1 år. Hotet om överlevnad är däremot överhängande för de platser som Arbetsförmedlingen köper p g a de ändrade reglerna för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingens efterfrågan kommer noga att övervakas framöver och förhoppningsvis kan vår förmåga till flexibilitet vara till gagn för oss. Vågbrytarnas styrkor kan sammanfattas med engagerad personal som har förmåga att se varje elev. Det faktum att deltagarna bara har en lärare lyfts också fram liksom det nära samarbetet med Ungdomscentrum samt korta beslutsvägar. Vad gäller förbättringsområden skulle vi gärna se att deltagarna fick skollov men trots upprepade påtryckningar hos Umeå Kommun har man av ekonomiska skäl avslagit detta. Det nya avtalet ger dock möjlighet att förlänga utbildningen med några veckor. Inför hösten kommer vi att göra en uppdaterad plan för vikarieanskaffningen till de olika grupperna.

6. Internt perspektiv Den interna analysen genomförs för att hjälpa en organisation att förstå sig själv bättre och underlätta eventuella förändringar. Verksamhetsåret 2007-2008 valde teamet att i likhet med året innan låta den interna analysen omfatta dels deltagarna, dels personalen i Vågbrytarna. Deltagarperspektiv

Kvalitativa mål Vi har själva genomfört enkätundersökningar i januari och april/maj med muntlig uppföljning i mars där en representant från varje grupp var närvarande (se bilaga 2 och 3). Vid den muntliga uppföljningen var det utfallet från januari som diskuterades. Vi har också fått ta del att de uppföljningssamtal som Ungdomscentrums studievägledare genomförde under våren (bilaga 4). Vågbrytarnas deltagarenkät bestod av 14 kryssfrågor och fyra öppna frågor. Svarsfrekvensen var god. Vid januarimätningen deltog 83% av deltagarna i enkätundersökningen. Vid den senare mätningen var motsvarande siffra 94%. Frågorna var uppdelade så att de åtta första frågorna behandlade läget i gruppen medan resterande var individinriktade. Vi har använt oss av s k variansenkät. På kryssfrågorna fick deltagarna sätta ett kryss för hur de ansåg att det fungerade i deras utbildningsenhet idag och en ring för hur de ville att det skulle vara. På detta vis kan man snabbt bilda sig en uppfattning om det finns områden där det råder stora avvikelser (varianser) mellan den upplevda verkligheten och hur man önskar att det skulle vara. När man tittar på hela gruppen av vågbrytare rådde det på de flesta gruppinriktade frågorna liten varians mellan nuläge och optimalt läge såväl vid mätningen i januari som i april (se bilaga 2). Den största variansen i april/maj var ett glapp på 1,0 och gällde frågan om gruppens arbetsmiljö. Utfallet vid januarimätningen indikerade samma sak, då var glappet 0,8. Vid den muntliga uppföljningen av enkäten med deltagarna diskuterades också arbetsmiljön och hur den skulle kunna förbättras hos främst Design och Fordonsteknik.

Hur väl lyckas då Vågbrytarna med att nå sina kvalitativa mål? Utifrån vårt eget enkätutfall och Ungdomscentrums uppföljningssamtal skall vi försöka besvara den frågan. Stärka deltagarnas självförtroende och självkänsla Självförtroende definieras som tilltron till den egna personlighetens förmåga att prestera och kan variera för olika uppgifter. Självkänsla är däremot medvetenheten om den egna personlighetens värde oavsett 2 vad man presterar. Kombinationen av självförtroende och självkänsla formar individens självbild. I fråga 9 får deltagarna skatta om de anser att de har ett dåligt eller bra självförtroende. På en skala 1-7 skattar gruppen som helhet att de har ett självförtroende på 5,5 (januari) och 5,7 (april/maj) där 7 är maximalt utfall för ett gott självförtroende. Gruppen som helhet strävar efter att nå ett bättre självförtroende och glappet mellan verkligt läge och optimalt läge har minskat från 0,9 till 0,8 under våren. Utfallet indikerar således att självförtroendet stärks under tiden i Vågbrytarna. För att kunna besvara frågan om hur deltagarnas självförtroende och självkänsla utvecklats måste man dock titta på vad som hänt på individnivå. Då enkätsvaren är anonyma kan vi inte göra en jämförelse på individnivå. Vi får istället titta på deltagarnas kommentarer för att bilda oss en uppfattning om hur självförtroendet och självkänslan påverkats. Nedanstående åtta kommentarer styrker att deltagarna fått stärkt självförtroende och självkänsla under Vågbrytartiden. - Vad har Vågbrytarna betytt för dig? ”Betytt jävligt mycket och framförallt lärt mig massor och fått ett bättre självförtroende” ”Självförtroende. Lärt mig jättemycket.” ”Utbildningen har gett mig bättre självförtroende och våga tro på mina idéer väldigt mycket mer.” ”Fått bevisa för sig själv att man kan något. Tror lite mer på mig själv och min förmåga. Att se till sig själv vad gäller prestation. Bättre självförtroende. Våga prova nya saker.” ”Trevligt, lärorikt, självförtroende.” 2

Självkänsla nu! Mia Törnblom, Forum 2005, s 11

”Att man aldrig känner sig dålig och att man inte får ge upp.” ”Ser ljust på framtiden. Har inte tidigare haft något hopp för framtiden. Vill börja jobba och flytta.” ”Det är A och O för mig. Jag vet inte var jag varit idag om jag inte gått här. Mådde så dåligt innan. Bra för alla.” Utveckla ansvarstagandet I grupperna bedömer man vid båda mätningarna att man i gruppen får ta relativt mycket ansvar och att det ligger nära vad som är önskvärt (fråga 7). I fråga 12 får respektive deltagare skatta hur ansvarstagande de är och utfallet ligger på 5,3 i januari och 5,6 i maj med ett glapp till optimalt läge på 1,0 vid de båda mätningarna. Kommentarerna nedan belyser också hur man i Vågbrytarna får tillfälle att utveckla ansvarstagandet: - Vad har varit bra med Vågbrytarna? ”Att få ha tagit eget ansvar och att skruva alldeles själv.” ”Man lär sig att ta eget ansvar. Man lär sig att man själv vill, inte för att man måste = JÄTTEBRA.” ”Det egna ansvaret, den lilla gruppen, känslan av att ingenting är omöjligt, allas individualitet.” ”Roligt, ansvar och lära sig bra saker.” ”Ansvarstagande, Lärorikt, Roligt. ”Att alla räknas.”

Detalj från Design.

Utveckla yrkeskunnandet I fråga 11 får deltagarna ställa påståendet ”Jag har ett bra kunnande inom mitt utbildningsområde” (1 på skalan) mot ”Jag har mycket att lära inom mitt utbildningsområde” (7 på skalan). Vid första mätningen skattade man sig 4,8 på skalan och i april/maj 5,3. Här har alltså en viss förskjutning skett från ett bra kunnande mot att man har mycket att lära. Glappet till optimalt läge är 1,3 d v s man anser sig fortfarande ha kvar att lära. Uppfattningen att man fortfarande har mycket kvar att lära i slutet av utbildningen är inte så konstig då Vågbrytarna är en förberedande utbildning och vi inte har några förkunskapskrav till utbildningen. Det är svårt att bli fullärd på 32-35 veckor. Dessutom kan det vara så att ju mer de lär sig upptäcker deltagarna att det finns ännu mer att lära. I många av kommentarerna framgår det att man lärt sig mycket under Vågbrytartiden. Nedan följer några röster från de olika grupperna: Design ”Bra att man får prova på så många olika saker. Jättebra lärare som kan lära ut saker från grunden.” ”Lär sig mycket mer när vi bara arbetar praktiskt. Jag har utvecklats.” ”Jag har lärt mig tänka på ett annat konstnärligt sätt. Lärt mig på ett annat sätt än om jag skulle gått bild/form på gymnasiet. Det är mer fullhjärtat här.” Fordon ”Det som varit bra med Vågbrytarna är att man har fått lära sig mycket som jag inte kunde förut och lärarna har varit bra.” ”Vågbrytarna har betytt att jag fått mycket kunskaper inom fordon som en bra grund inför fordonsprogrammet och Lilja.” ”Det har varit MYCKET vettigt som jag fått lära mig som jag tar med mig vidare i livet.” Hantverk ”Det som varit bra är att man lärt sig mycket. Bra att få jobba med händerna. Skönt att man inte är så många i klassen. Bra hjälp av läraren. Det var roligt när vi gjorde stolarna. Stolt när den var klar.”

”Det mesta har varit bra. Mycket att lära sig. Bra klass, bra lärare och svets. Hur man lägger en svets och hur man inte ska göra. Så här ska en utbildning vara med inte så mycket teori.” ”Jag har lärt mig så mycket. Blivit bättre på allt. Ser stor skillnad på sån´t jag gjort tidigare.” IMM ”Vågbrytarna har gett mig mer kunskaper om bild- och ljudredigering och webbdesign. Kan behöva kunna det om jag kommer i en jobbsituation där jag ska göra något med multimedia.” ”Det bästa är att man fått hålla på med något man tycker om. Bra lärare. Är nöjd med utbildningen. Mer innehåll i utbildningen den här gången som foto, nytt program (InDesign).” Administration ”Det är bra att man får jobba praktiskt för att lära sig.” ”Man får se vad man går för!” Försäljning & Reklam ”Jag har lärt mig massor, alla är trevliga!” ”Jag har lärt mig mycket. Inte bara de program vi gått igenom, utan även mig själv, hur jag kan förbättra mina kunskaper. Men viktigast för mig är nog de kontakter jag har fått, de vänner jag har fått.”

På Hantverk byggde deltagarna bl a stolar under året

Utveckla initiativkraften I fråga 10 får deltagarna ta ställning till om de tar få (1) eller många (7) initiativ. Vid de två mätningarna skattar deltagarna själva att de tar relativt många initiativ. I januari markerar de verkligt läge 5,1 på skalan och i april/maj har en förskjutning skett till höger till 5,3 d v s ett upplevt högre initiativtagande. Glappet till optimalt läge var vid de båda mätningarna 1,0. På vilket sätt arbetar vi då i Vågbrytarna för att utveckla initiativkraften? I detta arbete är givetvis gruppledarens sätt att arbeta avgörande. Så här beskriver några deltagare sin ”lärare” och sättet att arbeta i grupperna: ”Det är jättebra lärare och att dom vet vad dom gör. Det är ju bra helt enkelt. Det är ganska fritt och mycket elevdemokrati.” ”Läraren är väldigt bra faktiskt. … Uppmuntrat att vi ska prova och se vad som händer, än att be om svaret. Blir det fel får det vara fel och göra om det. Han är som en människa, inte lärare. Vanlig person. En i gruppen med kunskap.” ”Hon vill att alla ska lära sig. Bra på att styra upp saker och driva det framåt t ex en ny idé. Hjälpa till att utveckla en idé. Hon kan så mycket.” ”Vågbrytarna har betytt att jag är mer säker på mig själv. Vågar säga vad jag tycker och tänker. Fått det jag behöver. Fått hjälp hitta vägar vidare. Fått göra saker jag aldrig skulle provat på och inte kommit på att göra själv. Mer öppen för nya personer.” Utveckla samarbetsförmågan I målsättningen står det att samarbetsförmågan skall stärkas genom att varje grupp är delaktig i målformuleringen för det praktiska arbetet samt med hjälp av en satsning på grupputveckling. Det finns ett flertal frågor i enkäten som kan ge en indikation på hur samarbetsförmågan varit. I fråga 8 fick deltagarna skatta om gruppen haft dåligt (1) eller bra (7) samarbete. Utfallet för det verkliga läget i april/maj var 6,0 med ett glapp på 0,7 till optimalt läge. Deltagarna fick också bedöma individuellt om de var dåliga (1) eller bra (7) på att samarbeta. I slutet av utbildningen var utfallet 5,8 med ett glapp till önskvärt läge på 0,9. Deltagarna skattar således att de anser att de i gruppen har ett bra samarbete och att de själva är bra på att samarbeta.

Förutsättningar för ett gott samarbete är t ex att gruppen har känsla för gemensamma mål (fråga 2), att många människor känner att de har möjlighet till inflytande i gruppen (fråga 3), att gruppen har god kommunikation (fråga 4) och att man i gruppen har möjlighet att påverka beslut (fråga 5). Alla dessa frågor uppvisade mindre varianser mellan 0,3 och 0,7 i maj. Här får man dock komma ihåg att utfallet är en sammanslagning av svaren från alla grupper och att det upplevda samarbetsklimatet kan ha varierat i de olika grupperna. Vid diskussioner i personalgruppen och med deltagarna har vi identifierat flera faktorer som påverkar samarbetsklimatet i grupperna: • •

•

Deltagarnas intresse och fallenhet för utbildningsområdet Successiv antagning där det löpande kommer in nya deltagare och hela gruppen går tillbaka i sin utveckling. I gruppen måste man åter igen lära känna varandra, komma underfund med vilka normer som gäller, hur man skall kommunicera och vilka roller man skall ha i 3 gruppen Deltagarnas varierande bakgrunder t ex uppväxt, skolerfarenhet, eventuella diagnoser

Det är med andra ord en viktig utmaning för respektive enhetsansvarig att skapa ett gott gruppklimat. Påfallande många deltagare lyfter dock fram i sina kommentarer att de trivts på Vågbrytarna för att de fått lära känna nya människor, att stämningen ute i grupperna varit god och att man blivit respekterad för den man är eller som en deltagare uttrycker det på svar på frågan hur gruppen har fungerat: ”Den funkar väl bra. Mest en hel grupp. Alla är liksom med fast ändå inte.”

Samarbetsförmågan sattes på prov i början av utbildningen på KFUMs aktivitetscenter på Nydala. Mikael Boström på Fordonsteknik hade med sig grejor från verkstan som skulle namnges rätt 3

Läs mer om FIRO-modellen utvecklad av den amerikanske psykologen Will Schutz. FIRO-modellen beskriver olika faser i en grupps liv.

Arbetet med att lista Vågbrytarnas styrkor och svagheter har gjorts utifrån svaren på de öppna frågorna i vår egen enkät (bilaga 2), den muntliga uppföljningen med deltagarna i mars (bilaga 3) och Ungdomscentrums uppföljning (bilaga 4). Värt att notera är att åsikterna kan variera beroende på grupp. Styrkor deltagarperspektiv • Man lär sig mycket -genom praktiskt arbete med koppling till verkligheten -fördel att man får hålla på med en sak under lång tid -man får utmaningar • Möjlighet att växa som person • Kan vara sig själv och bli respekterad vilket skapar trivsel • Möjlighet att få ta ansvar • Får vara med och bestämma • Gemenskapen i gruppen • Små grupper i en lugn och avstressad miljö • Yrkeskunnig personal som bryr sig om, en ledare per grupp Svagheter deltagarperspektiv • Designs lokaler: trångt, dålig luft och dålig belysning • Utbildningslängden är för kort (Design) • Fordons lokaler: för små om man vill jobba med projekt • Fordon efterlyser fler och bättre verktyg • Hantverk: för lite verktyg på träsidan, för få MIG-svetsar, ingen fungerande TIG-svets, dåligt utsug i målarrummet • Inga lov (gäller UC-grupperna) • Försäljning&Reklam: Arbetsborden gå ej att höja och sänka • Administration: Lite trånga lokaler

Fulltecknad tavla hos IMM. Porträttet föreställer enhetsansvarig Mattias Kling och är resultatet av en teckningsövning som gruppen gjort tillsammans.

Kvantitativa mål Vi har gjort uppföljningar av var deltagarna tar vägen efter Vågbrytarna slutat. Uppföljningen av deltagarna från Ungdomscentrum gjordes i slutet av augusti efter det att gymnasieskolan startat igen efter sommaruppehållet. Utfallen presenteras i tabellerna nedan: Deltagare från Ungdomscentrum, Individuella programmet Mätning 2008-08-26 Arbete Utfall 15% Mål 20%

Studier 78% 70%

Ej specificerat 7% 10%

Totalt var det 41 ungdomar som deltog i utbildningen i minst 3 månader och vi har tagit med dessa i uppföljningen. Vi kan konstatera att utfallet i augusti ligger nära de uppsatta målen. Vid mätningen hade så många som 15% arbete inom områden som svets, vaktmästeri, hemtjänst, städ och en hade arbete på gång i Norge. På Hantverk hade man under hela året ett nära samarbete med bemanningsföretag vilket sedan resulterade i att två av deltagarna fick arbete som svetsare den vägen. Ytterligare en deltagare fick jobb som svetsare efter Vågbrytarna. För två av dem som hade jobb vid mätningen gällde dock att de i september planerade att gå IV Teknik hos Ungdomscentrum då deras anställningar var på väg att gå ut. Av Ungdomscentrums deltagare studerade 78% av ungdomarna. Kategorin ”Studier” kan delas upp i följande underkategorier: Gymnasiet

Umeå Folkhögskola Access Ungdomscentrum Individuella programmet Konstskola 39% 7% 5% 5% 22%

Av de 41 deltagare som gått Vågbrytarna var det 16 st som kommit in på gymnasiet. Alla möjliga gymnasieprogram finns representerade bland deltagarna. Hos Fordon kan vi se en tydlig koppling till utbildningen hos oss då så många som 5 st kommit in på Fordonsprogrammet på Liljaskolan. En av deltagarna har börjat på John Bauer-gymnasiet.

Från Hantverk har 1 kommit in på Fordon, 1 på Industriprogrammet och 1 på Musikestet. Dessutom planerar 3 av Hantverksdeltagarna att gå IV Teknik via Ungdomscentrum. Från IMM har 6 st kommit in på program som IT, Media, Samhälls, Naturbruk och Interclass. En går allmän linje på folkhögskola. En av Designs deltagare har börjat på Mediaprogrammet, 3 st har kommit in på Umeå Konstskola och en går allmän linje på Folkhögskola. Två av deltagarna går Access som är ett utbildningsprogram i regi av Umeå Kommun. Gruppen Ej specificerat uppgår till 7% och här ingår 2 st som är arbetssökande och 1 som det är oklart vad personen gör. Deltagare från Arbetsförmedlingen Deltagare 2007-2008 Vi har valt att dela upp utfallet dels vad deltagarna gjorde den sista juni, dels vad de gjorde den sista augusti, tre månader efter avslutad utbildning. Totalt var det 16 deltagare som deltog i utbildningen i minst 3 månader. Mätning 2008-06-30 (årets deltagare) Arbete Studier Utfall Mål

44% 40%

0% 50%

Ej specificerat 56% 10%

Vid mätningen den sista juni, en månad efter avslutad utbildning, var det 44% som hade arbete. Av dessa hade 2 st ordinarie arbete inom administration respektive lokalvård. Resterande 5 st hade sommarjobb inom reception, administration, ekonomi, vård eller i butik. Sommarjobben var i många fall på ställen där deltagarna gjort praktik eller hos KFUM Umeå. Bland de övriga 9 gjorde 1 praktik, 1 var mammaledig och resterande 7 var arbetssökande d v s 44%. En deltagare hade sökt utbildning till hösten (KY-utbildning till kvalificerad redovisningsekonom).

Mätning 2008-08-31 (årets deltagare) Arbete Studier Utfall Mål

38% 40%

0% 50%

Ej specificerat 62% 10%

Tre månader efter avslutad utbildning hade 6 st d v s 38% av deltagarna arbete. Arbetena var inom områdena reception, administration, vård, personlig assistent och reklamtryck. Bland de resterande 10 gjorde 1 praktik, 1 var mammaledig och övriga 8 (50%) var arbetssökande. En av de arbetssökande hade en lärlingsplats på gång. Vid båda mätningarna ligger vi nära målet om att 40% av deltagarna skall ha arbete. Ingen studerade och efter sommaren var 50% arbetssökande. Förhoppningsvis kommer siffran för dem som är arbetssökande att sjunka under hösten i takt med att allt fler får arbete. Deltagare 2006-2007 Verksamhetsåret 2006-2007 hade vi 14 deltagare som deltog i Vågbrytarna minst 3 månader. Vi har valt att följa upp vad de gjorde ett år efter avslutad utbildning och utfallet var enligt följande: Mätning 2008-06-30 (förra årets deltagare) Arbete Studier Ej specificerat Utfall 64% 7% 29% Mål 40% 50% 10% Så många som 64% hade arbete när mätningen gjordes. Av dessa hade 6 st ordinarie arbete inom administration, ekonomi, reklambyrå, personlig assistent eller på tryckeri. Övriga 3 hade sommarjobb i butik eller inom ekonomi. En person studerade turism. Av de resterande 29% var 1 mammaledig vilket innebär att 21% var arbetssökande. Totalt arbetade eller studerade alltså 71% av deltagarna ett år efter att de slutat Vågbrytarna vilket måste anses vara ett bra utfall. Enligt Arbetsförmedlingen är målet att minst 70% skall arbeta eller studera efter avslutad åtgärd och detta mål har vi därmed klarat med marginal.

Personalperspektiv I maj genomfördes en enkätundersökning med personalen för Vågbrytarna. Enkäten bestod av 11 kryssfrågor och 4 öppna frågor. För att kunna uppmärksamma skillnader mellan nuläge och optimalt läge användes variansenkät (se bilaga 5). Följande frågeställningar uppvisar liten varians: • • • •

Fråga 7: I personalgruppen får vi ta mycket ansvar (0,2) Fråga 11: Verksamheten uppnår sina mål (glapp 0,5) Fråga 9: I personalgruppen har vi bra samarbete (glapp 0,7) Fråga 10: I personalgruppen blir jag rättvist behandlad (glapp 0,8)

Övriga frågor, med undantag av fråga 6, uppvisar glapp på 0,9-1,0. Utfallet på frågan om ansvar visar att det finns en önskan om att få ta lite mindre ansvar. På personalens utvärderingsdag konstaterades att man som enhetsansvarig har ett stort ansvar för gruppen vilket är positivt men att det tidvis också kan bli intensivt. Ansvaret gäller först och främst deltagarna och deras utbildning men ibland också praktiska frågor som att få ordning på sina lokaler. Den största variansen uppvisar följande fråga: • Fråga 6:

I personalgruppen har vi bra/dålig psykisk arbetsmiljö (glapp 1,9)

Liksom ifjol och de två åren innan uppvisar frågan om psykisk arbetsmiljö ett stort glapp med våra mått mätt (i år 1,9, tidigare år 1,8). Samarbetet och klimatet i personalgruppen i sig upplevs som gott men det finns både yttre och inre faktorer som påverkar den psykiska arbetsmiljön i stort. Dessa är i huvudsak: • Osäkerheten kring Vågbrytarnas framtid • Ett intensivt utbildningsår utan lov och med lite tid före och efter utbildningen till planering, uppföljning och utveckling • ”Seglösta” arbetsmiljöfrågor som påverkar det dagliga arbetet

Utifrån personalperspektivet kan sammanfattningsvis följande styrkor och svagheter urskiljas: Styrkor personalperspektiv • Vågbrytarkollegornas kunskap och engagemang för unga • Öppet och stöttande arbetsklimat i personalgruppen • Arbetet med deltagarna präglas av frihet under ansvar • Utökad delaktighet i frågor kring t ex ekonomi, planering och upphandling • Tillsvidareanställningar (började införas 2007) • Samarbetet med intressenter hos Ungdomscentrum och Arbetsförmedling Svagheter personalperspektiv • Brister i fysisk arbetsmiljö • Pressad arbetssituation - Tid för möten - Tid till planering - Tid till utveckling - Tid till samarbete mellan grupperna - Inga lov för återhämtning • Ej tillräckligt uppdaterad utrustning • Utspridd verksamhet, tid krävs för transporter emellan • Otydliga samarbetspartners vid inköp

Billyften hos Fordonsteknik

I samband med personalens utvärdering för några år sedan kartlade vi vad det är som är unikt med Vågbrytarna och vad som därmed utgör Vågbrytarnas styrkor. Resultatet av detta arbete blev en modell som vi fortfarande arbetar efter (se figur 1 på nästa sida).

Figur 1 Beskrivning av vad som 채r unikt med V책gbrytarna

Sammanfattande synpunkter efter genomgång av internt perspektiv: Analysen av deltagarnas och personalens åsikter resulterade i följande förslag på åtgärder: • De påtalade bristerna i den fysiska arbetsmiljön som förts fram från såväl deltagare som personal måste tas på allvar. Åtgärder behövs främst hos grupperna Design och Fordon men även hos IMM och Hantverk finns förslag på förbättringar. • Det behövs en uppgradering av utrustningen i flera grupper. • Samarbetspartners vid inköp behöver tydliggöras. • Personalens psykiska arbetsmiljö måste följas löpande. Arbetssituationen upplevs som pressad och det är viktigt att det finns fungerande stödfunktioner i organisationen. Det behövs en tydlighet kring hur personalen skall agera i olika situationer och en genomgång av olika policydokument och eventuellt upprättande av nya policydokument skall göras inför nytt verksamhetsår.

Kreativt skapande på Design

7. Att fastställa mål De långsiktiga mål som sattes upp i slutet av föregående verksamhetsår är fortfarande aktuella. Under de elva år som Vågbrytarna varit igång har finansiering till verksamheten fått sökas från år till år. Det första långsiktiga målet är därför starkt kopplat till överlevnad på lång sikt. De två övriga långsiktiga målen handlar om kommunikation på olika nivåer samt utveckling av verksamheten. Långsiktiga mål: Långsiktigt mål 1. Att bli en del av utbildningssystemet i Umeå som passar ihop ungdomars behov med samhällets behov

Indikator

Förutsättningar

År 1 År 2 År 3 År 4 Undersöka Start av nytt Utbildningsår 2 Utbildningsår 3 intresset hos utbildningsår Kommun, Arbetsförmedling och näringsliv för en fortsättning av Vågbrytarna och utveckla verksamheten i enlighet med de behov som finns Kommunen avropar ytterligare utbildningsår Anbud lämnas till Arbetsförmedlingen • Att det finns ett behov av den utbildning som Vågbrytarna kan bedriva • Att det finns vägar att finansiera verksamheten

Långsiktigt mål 2. Tydlig kommunikation mellan

År 1 År 2 Revidera befintliga Revidering av metoder metoder

a) uppdragsgivare och utförare inom organisationen

Utarbeta och etablera nya metoder för tydlig kommunikation

b) personal och deltagare

År 3 Revidering av metoder

År 4 Revidering av metoder

År 3 Revidering av metodarbetet

År 4 Revidering av metodarbetet

c) organisation och personal d) organisation och externa intressenter Långsiktigt mål 3. Medvetenhet om vad som utmärker Vågbrytarna och hur verksamheten kan utvecklas

År 1 Revidering av metodarbetet

År 2 Revidering av metodarbetet

Kortsiktiga mål: De sex långsiktiga målen har brutits ned i kortare tidsperioder till kortsiktiga mål för det kommande året (se bilaga 6, arbetsblankett 1). Vid genomgången av de olika stegen i den sociala redovisningsprocessen framkom en rad frågeställningar och problem och hänsyn har tagits till dessa vid målformuleringen. Några av frågeställningarna bedömdes som mer kortsiktiga varför vi kompletterat med nedanstående tre kortsiktiga mål. • Tillfredsställande utrustning i utbildningen • Tillfredsställande arbetsmiljö för såväl personal som deltagare • Tillfredsställande anställningsförhållanden för personalen och minskad sårbarhet Åtgärdsresurser: I bifogad arbetsblankett 2 (bilaga 7) finns angivet vilka resurser som krävs för måluppfyllelse, hur arbetet skall bedrivas, vem som är ansvarig samt förväntat resultat.

Vågbrytarnas traditionella avslutningslunch i maj hölls detta år på Restaurang Piren på KFUM Hostel. Ca 90 personer njöt av vår kock Pasis goda lunch. Deltog gjorde alla vågbrytare, personal och samarbetspartners från Umeå Kommun, Arbetsförmedlingen, praktikföretag m fl.

8. Slutsatser Vi har nu genomfört den åttonde sociala redovisningsprocessen i vår verksamhet. Den sociala redovisningen har kommit att bli ett användbart verktyg i vårt arbete för att identifiera vad vi är bra på och vad vi kan förbättra. Med hjälp av den sociala redovisningen kan vi också systematiskt fånga upp vad olika intressenter, såväl internt som externt, anser om Vågbrytarna. Våra sociala mål handlar om att stärka deltagarnas självförtroende och självkänsla genom att utveckla ansvarstagandet, yrkeskunnandet, initiativkraften och samarbetsförmågan. Våra egna uppföljningar, liksom Ungdomscentrums intervjuer, visar på att vi lyckas bra med att nå våra sociala mål. I många fall handlar tiden i Vågbrytarna om att återupprätta unga människor och få dem att känna att de är värda respekt, att de besitter olika förmågor och att det finns hopp om en framtid. Även utfallet för de kvantitativa målen är positivt. Av Ungdomscentrums deltagare var det 39% som kommit in på gymnasiet, 7% har börjat på Umeå konstskola, 5% har kommit in på Folkhögskola, 5% går Access och 22% fanns kvar hos Ungdomscentrum inom det individuella programmet. Mer än hälften har således gått vidare från det individuella programmet och fortsatt med andra studier. Ca 15% hade arbete. Av Arbetsförmedlingens deltagare hade 44% arbete under sommaren. Vi anser att det är ett bra utfall med tanke på att många i vår målgrupp kan ha varit arbetssökande under en länge tid och kanske aldrig haft ett sommarjobb tidigare. En uppföljning i slutet av augusti visar att 38% av deltagarna då hade arbete, 6% gjorde praktik, 6% var mammaledig och resterande 50% var arbetssökande. Förhoppningsvis kommer siffran för dem som är arbetssökande att sjunka i takt med att allt fler får arbete. Vi har också följt upp förra årets deltagare ett år efter avslutad utbildning hos oss. Så många som 64% hade arbete och 7% studerade vilket måste anses vara ett bra resultat Även om vi lyckas väl med att nå våra sociala mål finns det ändå områden vi behöver arbeta med framöver. Vi har identifierat sex områden som vi kommer att koncentrera oss på det kommande verksamhetsåret.

Dessa är: ÖVERLEVNAD UTRUSTNING

KOMMUNIKATION ARBETSMILJÖ

UTVECKLING PERSONAL

I slutändan handlar Vågbrytarna om att vi vill att utbildningen skall ÖVERLEVA. Vi är övertygade om att Vågbrytarna behövs då vi gör en viktig, många gånger livsavgörande, insats för unga i Umeå med omnejd. Denna övertygelse driver oss att kämpa hårt för att Vågbrytarna skall leva vidare. Det är av yttersta vikt att vi lyckas med vårt uppdrag och att såväl deltagare som köpare är nöjda med hur vi genomför utbildningen. Det krävs dessutom att vi är lyhörda inför vilka behov som finns hos ungdomar och i samhället så att vi kan vara beredda att anpassa vår verksamhet. Utmärkande för KFUM är just att engagera sig i samhällets utveckling och följa med de behov som finns. Ett annat nyckelord är KOMMUNIKATION såväl internt som externt. Internt behöver vi t ex tydliggöra rutinerna vid interna beställningsjobb och för KFUM i stort finns det ett önskemål om att förbättringsförslag från personalen följs upp inom organisationen. Vad gäller den externa kommunikationen vill vi etablera ett närmare samarbete med leverantörer. Ett samarbete med Byggvaruhandeln är på gång som kan gynna deltagarna genom att de får kunskap om nya verktyg och material samtidigt som de kan etablera värdefulla kontakter med det lokala näringslivet. UTVECKLING är ett annat viktigt ledord för att utbildningen skall bli bättre och kännas inspirerande för personalen att arbeta med. Vi ser flera utvecklingsmöjligheter för Vågbrytarna. Hos t ex Fordonsteknik kommer man att bygga om och skapa en ny s k projektlokal. Tanken är att deltagarna skall kunna delas in i två grupper. I projektlokalen får man öva på att meka och i verkstaden arbetar man med ”skarpa” kundjobb. På detta vis blir det möjligt att skapa en bättre och lugnare inlärningsmiljö för deltagarna. På Hantverk kommer träsidan att utvecklas och hos Design ses löpande momenten över och nya provas. Foto infördes som ett nytt moment hos IMM ifjol och kommer att utvecklas ytterligare det kommande året. Vi vill också satsa på personalens kompetensutveckling och undersöker möjligheterna att genomföra en del av denna i samarbete med Ungdomscentrum.

Tillfredsställande UTRUSTNING är av stor vikt för att hålla kvalitet i utbildningen. Tidigare har vi haft avtal på ettårsbasis vilket gjort det svårt för att oss att göra långsiktiga investeringar. Det nya avtalet med Umeå Kommun som löper på 1 år med möjlighet till förlängning i maximalt 1+1 år innebär att vi kommer att satsa på att höja standarden på utrustningen. Fordonsteknik och Hantverk behöver t ex en uppgradering av verktyg och hos IMM skall datautrustning och programvaror ses över. Design efterlyser förbättringar i lokalen. Vid utvärderingar hos såväl deltagare som personal är synpunkter kring ARBETSMILJÖN vanligt förekommande. Vad gäller den fysiska arbetsmiljön finns det för varje grupp tydligt definierat vad som behöver åtgärdas. Den psykiska arbetsmiljön påverkas av en pressad arbetssituation där tiden skall räcka till undervisning, planering, möten, extra stöd till deltagare, utveckling av nya idéer samt andra arbetsuppgifter som rör t ex inköp, lokaler och administration. Vågbrytarna har inte heller lov när deltagare respektive personal kan återhämta sig. Vi vill arbeta på flera olika sätt för att komma till rätta med den psykiska arbetsmiljön. Vi kommer att i våra diskussioner med Umeå Kommun fortsätta argumentera för att deltagarna skall få lov. För att skapa mer trygghet i rollen som enhetsansvarig skall vidare en genomgång av policydokument göras i samarbete med Ungdomscentrum. I kniviga situationer är det viktigt att veta hur man skall agera och vilka resurser som finns till hands. Genom att samordna praktikperioderna hoppas vi även kunna hitta mer gemensam tid till kompetensutveckling och utveckling av verksamheten. Då att det nya avtalet med Umeå Kommun har en längre tidshorisont än tidigare år reduceras också osäkerheten kring Vågbrytarnas framtid vilket i sin tur har en positiv inverkan på den psykiska arbetsmiljön. Det sista ledordet är PERSONAL. Våra och Ungdomscentrums utvärderingar visar hur viktig personalen är för Vågbrytarnas framgång. Det är därmed av yttersta vikt att vi får behålla duktig personal för att kunna upprätthålla kvalitet och stadga i utbildningen. Sedan ett år tillbaka har personalen helårsanställningar och det gäller att ta till vara personalens kompetens på ett bra sätt under hela året. Det är också viktigt att vi kan genomföra de förbättringsförslag som utkristalliserats vid arbetet med den sociala redovisningen.

I samband med den sociala redovisningsprocessen har det kommit fram en mängd olika synpunkter. Det är trots allt uppskattningsvis närmare 80 personer som fått tycka till om Vågbrytarna. Vi tar med oss resultaten i form av våra mål för 2008-2009 och använder dem som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete. Styrkta av att vara medvetna om vad vi är bra på och vilka våra framgångsfaktorer är strävar vi efter att genomföra erforderliga förbättringar i verksamheten under kommande verksamhetsår.

Svetsövning hos Hantverk i verkstaden på Östra

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat Mål 1. Att bli en del av utbildningssystemet i Umeå som passar ihop ungdomars behov med samhällets behov

Åtgärd Månad 3 Undersöka intresset hos Kommun, Arbetsförmedling och näringsliv för en fortsättning av Vågbrytarna och utveckla verksamheten i enlighet med de behov som finns

Resultat Månad 3

Åtgärd Månad 6 Lämna in anbud om fortsatt utbildning för Vågbrytarna

Resultat Månad 6

Fortsätta verka för att utbildningen skall bli längre för Ungdomscentrums deltagare

Indikator Dokumentation finns

Färdiga anbud

Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Ungdomscentrum: Anbud lämnades in i början av maj till Umeå Kommun. Inför verksamhetsåret 2008-2009 blev det i början av juni klart med 40 platser med samma inriktningar som tidigare. Ett framsteg är att det i avtalet framgår att utbildningen är 32 veckor med möjlighet till förlängning av utbildningen i 2 veckor. Tidigare har vi enbart haft ettårsavtal men det avtal som nu tecknats löper på 1 år med möjlighet till förlängning på maximalt 1+1 år. Arbetsförmedlingen: Hos Arbetsförmedlingen har det genomförts en mängd förändringar under de senaste åren. Vi har löpande bevakat vad som händer och det är fortfarande oklart om det kan bli någon fortsättning på Vågbrytarna. Upphandlingarna styrs numera centralt från Stockholm. Under juni-juli har man upphandlingsstopp. Eventuellt kommer man att få tillgång till en lokal pott med pengar efter sommaren.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 2. Tydlig kommunikation mellan uppdragsgivare och utförare inom organisationen

Åtgärd Resultat Månad 3 Månad 3 Ge återkoppling till KFUMs ledningsgrupp och berörd KFUM-personal ang. upplevda brister i samband med KFUMs marknadsföringsuppdrag (T ex dålig framförhållning, oklarhet kring vem som är ansvarig)

Åtgärd Månad 6 Berörda parter utvärderar hur kommunikationen fungerar

Resultat Månad 6

Utarbeta åtgärdsplan för att komma till rätta med bristerna Genomföra utvärdering med administrativ personal av Vågbrytaråret Utarbeta plan för att uppnå bättre samordning mellan KFUMs administration/ reception och Vågbrytardeltagarna Indikator 100% av interna Dokumentation finns uppdragsgivare och utförare upplever att kommunikationen fungerar tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Försäljning&Reklam: Jimmy Halläng anställdes under hösten för att ta hand om KFUMs marknadsföringsuppdrag och därmed avlasta enhetsansvarig för Försäljning&Reklam. Överlag har framförhållningen blivit bättre och beställningarna har varit bättre förberedda. Personalens attityd vid beställningsuppdrag har också förbättrats. Administration: Utvärdering har genomförts med berörd ekonomi- och administrativ personal. Samordningen mellan kontorspersonalen och Vågbrytardeltagarna har fungerat mycket bättre detta år. Övriga grupper: Hos Hantverk behöver framförhållningen bli bättre vad gäller interna uppdrag. Ett noggrant beställningsformulär med kostnadsförlag bör tas fram för att undvika missförstånd. Detta skulle också göra det enklare för enhetsansvarig att göra prioriteringar mellan externa och interna jobb.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 3. Tydlig kommunikation mellan personal och deltagare

Åtgärd Månad 3 Kommunicera Vågbrytarnas arbetssätt och regler vid rekrytering samt löpande under utbildningen

Resultat Månad 3

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Genomföra enkätundersökning 2 Diskussion av utfall i varje grupp samt i personalgruppen

Förbättra hemsidan så att den ger en tydlig bild av vad Vågbrytarna innebär Revidera enkäten så att deltagarnas synpunkter på verksamheten och sin egen utveckling tydliggörs Genomföra enkätundersökning 1 Diskussion av utfall i varje grupp samt i personalgruppen Dialog med representanter från respektive grupp i Vågbrytarna Indikator Rapport över deltagarnas synpunkter Deltagare och personal upplever att kommunikationen är tillfredsställande

Tydlig beskrivning av arbetssätt och regler finns och kommuniceras till deltagarna

Färdig enkät

Färdig enkät Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Rekryteringen fungerade bra och med de deltagare som vi haft har vi kunnat genomföra utbildning. För några år sedan upplevde vi nämligen att vi började gränsa till behandlingsverksamhet fast Vågbrytarna skall vara en utbildning. Hemsidan har förbättrats och kompletterats med mer bilder för att tydliggöra för de som vill söka vad Vågbrytarna går ut på. Mer bilder skulle dock behövas från grupperna IMM och Fordonsteknik. Vi har i grupperna fortsatt med fredagsmöten för att fånga upp deltagarnas synpunkter och ge feedback på deras arbete. Enkätundersökningar och diskussioner kring dessa har genomförts som planerat.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 4. Tydlig kommunikation mellan organisation och personal

Åtgärd Månad 3 Upprätthålla tydlig kommunikation genom att fortsätta med regelbundna möten varje vecka bland Vågbrytarpersonalen

Resultat Månad 3

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Personalen utvärderar om kommunikationen är tydlig

Ge återkoppling till ledningsgruppen angående de synpunkter som kommit fram om KFUMs organisation och information Indikator Personalen upplever att Dokumentation finns kommunikationen är från möten tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Informationsflödet från ledningsgruppen till Vågbrytarpersonalen har under året intensifierats. Vi har fortsatt med regelbundna möten varje vecka och verksamhetschefen har varit med på i stort sett alla möten och rapporterat från ledningsgruppen. Ledningsgruppen har också börjat skicka ut veckobrev till all personal vilket upplevts som positivt. Under hösten uppmanades all personal att identifiera vilka förbättringsområden man kunde urskilja för KFUM Umeå. En sammanställning lämnades in till ledningsgruppen men tyvärr har det inte skett någon uppföljning av detta.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 5. Tydlig kommunikation mellan organisation och externa intressenter

Åtgärd Månad 3 Styrgruppen träffas regelbundet

Resultat Månad 3

Åtgärd Månad 6 Extern analys genomförs

Resultat Månad 6

Möten hålls med Ungdomscentrum med jämna mellanrum Ev ny personal får ordentlig introduktion om mål, arbetssätt och hur vi samarbetar med AF och UC Den sociala redovisningen distribueras till externa intressenter Indikator Styrgruppen träffas 3-4 ggr Möten med Ungdomscentrum hålls 7-8 ggr Extern analys med god svarsfrekvens genomförs

Dokumentation finns

Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Styrgruppen har träffats två gånger under året. Socialtjänsten har en ny representant som introducerats i Vågbrytarnas arbete. Under våren bytte Arbetsförmedlingen chef och därmed också representant i styrgruppen. Den nya chefen från Arbetsförmedlingen har också fått en introduktion i Vågbrytarnas arbete. Vågbrytarnas UC-personal har en gång i månaden haft möte med personalen på Ungdomscentrum. Kommunikationen upplevs som tydlig och tillräckligt tät. Ungdomscentrum håller på att genomföra en omorganisation och vi kommer att få en ny studievägledare att samarbeta med. Till hösten blir det därför viktigt att få igång detta samarbete på ett bra sätt. Det här året har vi lagt mer vikt vid att sprida resultatet av den sociala redovisningen såväl internt som externt. Förutom distribution av själva rapporten har muntliga dragningar hållits för Ungdomscentrums programråd, KFUM Umeås styrelse och styrgruppen. Totalt har rapporten spridits i 40 ex till Vågbrytarnas intressenter. Vågbrytarnas samarbetspartners har också löpande fått månadsrapporter från varje grupp.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 6. Medvetenhet om vad som utmärker Vågbrytarna och hur verksamheten kan utvecklas

Åtgärd Månad 3 Införa ett informellt möte/månad med utrymme för nya idéer och erfarenhetsutbyte mellan Vågbrytarenheterna

Resultat Månad 3

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Personalen utvärderar planerade åtgärder

Skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan Vågbrytarpersonal och övrig utbildningspersonal Medveten satsning på kompetensutveckling med fokus på yrkeskunskaper inom respektive yrkesområde Göra plan för hur verksamheten på Fordonsteknik skall fungera bättre Lägga till digital fotografering som ett moment på IMM Indikator Personal och deltagare Dokumentation finns känner väl till de metoder som Vågbrytarna arbetar efter och upplever att verksamheten utvecklas Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Förbättringsplanen för Fordonsteknik har börjat genomföras. Enhetsansvarig Mikael Boström har fått förstärkning av Kari Suonsaari så att deltagarna skall få tillräckligt med handledning. Lokalerna har också förbättras och kommer att utökas med en projektlokal under hösten 2008. Digital fotografering har lagts till som nytt moment på utbildningen i Interaktiv Multimedia. P g a tidsbrist och osäker framtid har inte så mycket tid avsatts till idéutveckling. Planer finns på att avsätta tid för två dagar till hösten utöver de två förberedelseveckorna. En dag skulle förslagsvis innehålla kompetensutveckling kring kommunikation och konflikthantering. Den andra skulle vara en utvecklingsdag om Vågbrytarna.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 7. Tillfredsställande datorkapacitet

Åtgärd Månad 3 Administrationsgruppen får datorer med högre kapacitet Behovet av uppgradering av programvaror ses över (t ex Photoshop)

Resultat Månad 3

Åtgärd Månad 6 Undersökning genomförs bland deltagare och personal om hur datorerna fungerar

Resultat Månad 6

Indikator Personal och deltagare upplever att datorerna fungerar tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat De planerade åtgärderna har genomförts. Administrationsgruppen fick ta över Försäljning&Reklams datorer när de fick nya. Photoshop har uppgraderats hos Försäljning&Reklam. Även ekonomivågbrytarna har fått nya skärmar inne på ekonomiavdelningen. Vi har under året fått få klagomål från deltagarna med avseende på datorerna. Design har enligt önskemål fått en bärbar dator och trådlöst nätverk. Inför kommande verksamhetsår behövs uppdateringar göras hos IMM. Enhetsansvarig önskar nya skärmar, tangentbord och möss samt uppgradering av Photoshop.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 8. Tillfredsställande arbetsmiljö för såväl personal som deltagare

Åtgärd Resultat Månad 3 Månad 3 Planer görs för hur den fysiska arbetsmiljön kan åtgärdas m a p: Design * Ventilation (utbildningslokal + Evas kontor) * Värme * Allmänljus * Akustik * Golv (ej plant) * Avlopp * Stolar Försäljning & Reklam * Ventilation * Toaletterna Administration * Ventilation (utbildningslokal + Elisabeths kontor) * Värme i lunchrummet IMM * Belysning * Dragit (täta fönstren) * Ventilation (Mattias kontor)

Åtgärd Månad 6 Undersökning genomförs bland personal och deltagare om hur de upplever arbetsmiljön

Resultat Månad 6

Införa coachingsamtal 1 ggr/månad för Vågbrytarpersonalen för att kunna följa fysisk och psykisk arbetsmiljö Indikator Personal och deltagare upplever att arbetsmiljön är tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat Följande åtgärder har genomförts: Design har fått nya stolar och ventilationen har blivit något bättre hos Försäljning&Reklam men i övrigt kvarstår behoven. Verksamhetschefen har infört coachingsamtal men upplever själv att de genomförts alltför sällan och uppmanar alla att boka in coachingsamtal vid behov.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Mål 9. Tillfredsställande anställningsförhållanden för personalen och minskad sårbarhet

Åtgärd Resultat Månad 3 Månad 3 Aktivt verka för att utbildningen förlängs Aktivt verka för att hitta helårsarbete för Vågbrytarpersonalen

Åtgärd Månad 6 Undersökning genomförs bland personalen om hur de upplever sina anställningsförhållanden

Resultat Månad 6

Aktivt verka för skäliga villkor m a p t ex lön och arbetsbelastning Indikator Personalen upplever att Dokumentation finns anställningsförhållandena är tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Utvärdering av mål och resultat I det nya avtalet finns en möjlighet att förlänga utbildningen med två veckor från 32 till 34 veckor. Vi ser helst att utbildningen förlängs på slutet så att deltagarna slutar längre fram i maj istället för i början av maj. Arbetet med att utarbeta helårsanställningar har fortgått under året. Enhetsansvarig för Design kommer att jobba med inredning av lägenheter åt Fenix-verksamheten (ensamkommande flyktingungdomar), enhetsansvarig för Hantverk kommer att ansvara för KFUMs vaktmästeri och enhetsansvarig på Fordonsteknik driver verksamheten som bilverkstad under sommaren. Önskemål har kommit från vissa enhetsansvariga om att under sommaren inte jobba lika intensivt med människor som under Vågbrytartiden och hänsyn har tagits till detta. Det är också viktigt att respektive enhetsansvarig ges tid att avsluta arbetet som rör Vågbrytarna vilket varit ett problem för bl a enhetsansvarig på Hantverk.

Bilaga 1 Utvärdering av förra årets kortsiktiga mål och resultat

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

Enkätsammanställning Vågbrytarna januari 2008 Sammanställning av alla enheterna "X" markerar den gemensamma upplevelsen om påståendet i förhållande till hur det fungerar i din utbildningsenhet idag."0" markerar hur enheten ansåg att det skulle vara. Gruppen har 1. otydliga mål 1

tydliga mål 2

6,0

6 5,8

7 6,5

möjligheter att påverka beslut 3

6 6,2

7 6,5

bra arbetsmiljö 2

5,8

6,6

får ta mycket ansvar 2

6 5,9

I gruppen har vi 8. dåligt samarbete 1

6,1

6,3

I gruppen får vi 7. ta lite ansvar 1

bra kommunikation

I gruppen har vi en 6. dålig arbetsmiljö 1

många människor inflytande

I gruppen har vi 5. inga möjligheter att påverka beslut 1

6,2

6 5,7

I gruppen har vi 4. dålig kommunikation 1

känsla för gemensamma mål

I gruppen har 3. få människor inflytande 1

6 5,9

Gruppen har 2. ingen känsla för gemensamma mål 1

6,0

bra samarbete 2

6 6,2

7 6,4

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning Jag har ett 9. dåligt självförtroende 1

bra självförtroende 2

5,5

Jag tar 10. få initiativ

6,4

många initiativ

5 5,1

Jag har 11.ett bra kunnande inom mitt utbildningsområde 1

6,1

är ansvarstagande 3

bra på att samarbeta

6 6,1

14. Mina förväntningar på Vågbrytarna har så här långt uppfyllts ja, stämmer i ja, stämmer i nej, stämmer nej, stämmer högsta grad stort sett i mindre grad inte alls Design Hantverk IMM Admin Reklam Fordon Totalt

80% 75% 63% 43% 60% 50% 62%

20% 25% 38% 57% 40% 50% 38%

0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Svarat

Ej svarat

I gruppen

SVARSFREKVENS

Design

Hantverk

IMM

Admin

Reklam

Fordon

83%

17%

Procent

7 6,3

5,3

Jag är 13. dålig på att samarbeta

Totalt

7 6,2

4,8

mycket att lära inom mitt utbildningsområde

Jag 12. tar lite ansvar 1

0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

7 6,6

6 8 9 10 11 12 13

få initiativ

ett bra kunnande inom mitt utbildningsområde

tar lite ansvar

dålig på att samarbeta

dåligt självförtroende

Fråga nr

dåligt samarbete

ta lite ansvar

dålig arbetsmiljö

inga möjligheter att påverka beslut

dålig kommunikation

få människor inflytande

ingen känsla för gemensamma mål

otydliga mål

Medelvärde

bra på att samarbeta

är ansvarstagande

mycket att lära inom mitt utbildningsområde

många initiativ

bra självförtroende

bra samarbete

får ta mycket ansvar

bra arbetsmiljö

möjligheter att påverka beslut

bra kommunikation

många människor inflytande

känsla för gemensamma mål

tydliga mål

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

Vågbrytarna totalt januari 2008

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

x jan o jan

2,0

1,0

0,0

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

Kommentarer från enkäten i januari 2008 Sammanställning av alla kommentarer som lämnades på enkäten

15. Sammanfatta Vågbrytarna i tre ord! Avbrott, lärorikt, bästa valet jag har fått/gjort Givande, roligt, stödjande Jättebra, roligt, lärorikt Avslappnat, frivilligt, neutralt Personligt utvecklande och trevligt! Mycket väl godkänt Gemenskap, roligt

Design

Underbart, roligt, lärorikt Lugnt, bra, äppelpaj Kul som fan Trevligt, lugnt, roligt Mattias är bäst! (och Djimmyh) Kör i vind Trevligt, bra, vågbrytare

IMM

Kunskap och vänner Trevligt, lärorikt, roligt Självständigt, utmanande, krävande Skoj, bra, tid

F&R

Roligt, bra, intressant Bra utbildning om man vill lära sig mycket Det är bra Kul, roligt, omväxlande Bra, lärorikt, roligt Gemenskap, bra lärare, fina lokaler Intressant, bra, lärorikt

Hantverk

Trivsel, roligt,lärning King, bäst, underbart Roligt, lärorikt, ansvar Banan, kutter och getskägg Vågbrytarna är bra Duger Bra, kul, schyssta ledare Vågbrytarna är bra Det är bra Banan, kutter och getskägg

Fordon

Lärorikt, utvecklande, trevligt Organiserat, utmanande, sammarbete Rolig, lärorik utbildning Lärorik, praktisk, trevlig. Intressant, roligt, utvecklande Kristliga föreningen unga människor, KFUM

Admin

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning 16. Skriv vad Du tycker har varit bra i Vågbrytarna Man får ett avbrott från stressen och pressen i skolan, man får göra nått man tycker är roligt som man orkar med. Man får prova på många olika saker, man träffar nya människor, världens bästa lärare, man får stöd i och utanför skolan. Alla har varit trevliga Allt är bra och jag är jättenöjd! Jag har gått två år och det blir bara bättre och bättre. Jag tycker allt har varit bra. Det är bra med frukt i klassrummet. Bra upplagt. Att man får ta rast när man vill samt att man har en lärare som vet vad man gör och pratar om. Att man aldrig känner sig dålig och att man inte får ge upp. Trevlig stämning, kul att vara här, bli mer kreativ. Det är avslappnande miljö. Gruppen är ihop mestadels. Samarbetet är bra. Jag tycker det är bra att allt är på ens egen nivå, om man har en dålig dag så respekteras det, det finns inga hårda måsten och känns fritt. Att man inte behöver plugga vanliga ämnen. Design Att alla räknas Lärarna har varit bäst av allt. Kul att lära sig Photoshop o.s.v. Allt i stort sätt. Får lära sig mycket, bra lärare och roliga lektioner Sammanhållningen Mattias! Inga läxor, bra tider, bra lärare Inget

IMM

Nästan allt! Lärorikt, bra umgänge och trevligt folk Jag har lärt mig massor, alla är trevliga Äntligen något att göra på dagarna! Träffa vänner och fått en ny hobby! Roligt att göra saker som används i verkligheten, tvång till praktik. Roliga projekt, bra lärare, bra klass och bra stämning

F&R

Jag tycker det var roligt att svetsa Liten grupp så man arbetar bättre och lär sig mer Det mesta (3 st) Att jag får lära mig svetsa m m Typ allt Träffa nytt folk, bra linje

Hantverk

Bra att man får jobba i sin egen takt. Bra med liten grupp då det är lättare att lära känna varandra. Känns skönt att få lära sig genom att göra saker. Studier blandat med praktiskt arbete har varit jättebra! Man får se vad man går för! Bra upplägg, Elisabeth är bra lärare, trevligt folk, utvecklande uppgifter Normalt

Admin

Jag trivs bra och tycker det är roligt Att det är mycket praktiskt arbete Typ allt Allt har varit bra Meka

Fordon

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning 17. Skriv vad Du tycker bör förändras i Vågbrytarna Bättre luft, det är jättetorr luft så man blir helt slut i huvudet. Bättre ljus och större lokaler. Större lokaler Arbetsmiljön d v s luften, vi tappar orken i slutet på dagen p g a detta! Bättre luft i lokalerna! Vet inte, bra som det är just nu Luften, dofterna Faktiskt ingenting Inget Att saker tas på allvar. Idag är det ej så.

Design

Inga kameror Absolut inget allt är bra Mer musik Inget Ingen aning Mer Photoshop Lite mysigare inredning kanske

IMM

Lite mer planering, annars är Vågbrytarna väldigt bra! Däremot marknadsföra bättre, eftersom AMS tydligen inte kan det. Möjligtvis behövs det koncentreras mer på de moment som ingår i kursen Längre sovmorgon, mer idrott Vet inte

F&R

Inget allt är bra Inget alls Inge aning Inget Det är bra som det är VVS Tycker det funkar som det ska Det mesta

Hantverk

Den är bra som den är! Fler uppdrag till alla Mer svenska, hade varit bra om man hade fått frukt Att utbildningen blir kortare och mer intensiv

Admin

Inget Vet inte Det är bra Inget Allt är okej Vet inte riktigt Vet inte Inget typ

Fordon

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

18. Om vi inom KFUM Umeå skall utöka vår verksamhet vad tycker du att vi skall utöka med? Vet ej Kanske fler utbildningar och få Vågbrytarna till ett gymnasium. Nått bra i sånna fall för ungdomar Mellanmål Fler platser och kurser En frisörutbildning

Design

Frisör/personlig stil liknande linjer Ingen aning Vet ej Frisör, personlig stil :) Musik Frisör, foto, inredning, psykologi Vet ej

IMM

Högre ålder till utbildningen Mer reklam, fler deltagare i de kurser som redan finns. Bättre kaffemaskin? Vet inte

F&R

Inget! Ingen aning Fler utbildningar Vet inte Inget! Jag tycker att ni ska utöka med industrilinje. Ingen aning

Hantverk

Fler intagningsplatser till Vågbrytarna Mer receptionstid och mer Företagsekonomi till receptionsdeltagarna Större lokaler

Admin

Reklamera mera Ingen aning Vet inte Man ska kunna skruva i motorcyklar Köra lastbil, traktor, transport Vet inte? Vet inte, media finns redan antar jag? Ingen aning Vet inte Penninga till Motorgården

Fordon

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

Enkätsammanställning Vågbrytarna april-maj 2008 Sammanställning av alla enheterna "X" markerar den gemensamma upplevelsen om påståendet i förhållande till hur det fungerar i din utbildningsenhet idag."0" markerar hur enheten ansåg att det skulle vara. Gruppen har 1. otydliga mål 1

tydliga mål 2

6,4

6,2

6,8

möjligheter att påverka beslut 3

6,2

6,5

bra arbetsmiljö 2

5,7

6,7

får ta mycket ansvar 2

7 6,2

5,8

I gruppen har vi 8. dåligt samarbete 1

6,5

bra kommunikation

I gruppen får vi 7. ta lite ansvar 1

7 6,2

I gruppen har vi en 6. dålig arbetsmiljö 1

många människor inflytande

I gruppen har vi 5. inga möjligheter att påverka beslut 1

6,5

6 5,7

I gruppen har vi 4. dålig kommunikation 1

känsla för gemensamma mål

I gruppen har 3. få människor inflytande 1

6 6,1

Gruppen har 2. ingen känsla för gemensamma mål 1

bra samarbete 2

6 6,0

7 6,7

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning Jag har ett 9. dåligt självförtroende 1

bra självförtroende 2

7 6,5

5,7

Jag tar 10. få initiativ

många initiativ

5 5,3

Jag har 11.ett bra kunnande inom mitt utbildningsområde 1

6,3

6 5,3

6,6

bra på att samarbeta

6 5,8

88% 40% 67% 71% 50% 44% 60%

13% 60% 22% 29% 50% 56% 38%

0% 0% 11% 0% 0% 0% 2%

Svarat

Ej svarat

I gruppen

SVARSFREKVENS

Design

Hantverk

IMM

Admin

Reklam

Fordon

94%

Procent

7 6,6

5,6

Jag är 13. dålig på att samarbeta

Totalt

är ansvarstagande 2

mycket att lära inom mitt utbildningsområde

Jag 12. tar lite ansvar 1

0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

7 6,7

6 8 9 10 11 12 13

få initiativ

ett bra kunnande inom mitt utbildningsområde

tar lite ansvar

dålig på att samarbeta

dåligt självförtroende

Fråga nr

dåligt samarbete

ta lite ansvar

dålig arbetsmiljö

inga möjligheter att påverka beslut

dålig kommunikation

få människor inflytande

ingen känsla för gemensamma mål

otydliga mål

Medelvärde

bra på att samarbeta

är ansvarstagande

mycket att lära inom mitt utbildningsområde

många initiativ

bra självförtroende

bra samarbete

får ta mycket ansvar

bra arbetsmiljö

möjligheter att påverka beslut

bra kommunikation

många människor inflytande

känsla för gemensamma mål

tydliga mål

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

Vågbrytarna totalt jämförelse januari och april-maj 2008

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

x april-maj o april-maj x jan o jan

2,0

1,0

0,0

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning

Kommentarer från enkäten april-maj 2008 Sammanställning av alla kommentarer som lämnades på enkäten

15. Sammanfatta Vågbrytarna i tre ord! I LOVE it! Jättebra, utvecklande, Roligt Utvecklande, personligt, trevligt! Bra, Utvecklande, Mysigt Livsviktigt, inspirerande, givande

Design

Bästa i världen Dator, jacka och snällt hund Bra, jättebra, bäst Jiggy är ingen brandvägg! Soligt på IMM Väldigt bra ställe Vet ej For the win

IMM

JAG VET INTE Roligt, lärorikt, gemenskap Polare, kunskap, Nöje Bra, roligt, lärorikt Bra

F&R

Små klasser Bra, bättre, bäst De e bra Underbart Stämning Det är bra Bra bra bra En bra utbildning Bra, kul, Roligt Härlig utbildning

Hantverk

Roligt, Trivsel, Lärdom Mycket mycket bra Det är bra I like it Trivsel, Lärdom, Roligt Det funkar bra Bra, bättre, bäst Roligt, ansvar och lära sig bra saker

Fordon

Trevligt, lärorikt, självförtroende Lärande, ansvar, trevligt Kul, lärorikt, Utvecklande Ansvarstagande, Lärorikt, Roligt Utvecklande, trevligt, underbar gemenskap Ok

Admin

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning 16. Skriv vad Du tycker har varit bra i Vågbrytarna Att det inte finns några bestämda raster och att det är så fritt. Jag tycker allt har varit jättebra, även fast man inte alltid velat göra något (det är tillåtet att ha en dålig dag). Man lär sig att ta eget ansvar. Man lär sig att man själv vill, inte för att man måste = JÄTTEBRA.

Det egna ansvaret, den lilla gruppen, känslan av att ingenting är omöjligt, allas individualitet. Allt vi fått lära oss, våran lärare, Allt i princip. En fantastisk lärare som är pedagogisk, kunnig och som bryr sig om sina elever. Man får pröva på många olika saker. Peppning och inspiration.

Väldigt fritt, bra människor, respektfullt ställe. Att få måla och teckna.

Design

Chans att få göra nått man tycker om, utan en massa krav. Allt är bra förutom arbetsmiljön i klassen. Musmattor Allt Mattias sätt att tolka våran humor! Allt (och våra får) Fina lektioner Gruppen, lärarna, varit roligt att vara här, utbildningen Att lära sig Photoshop Lärare, arbetstider, sluta tidigare

IMM

Praktiken, roliga uppdrag Bra stämning, roliga uppgifter för det mesta Jag har lärt mig mycket. Inte bara de program vi gått igenom, utan även mig själv, hur jag kan förbättra mina kunskaper. Men viktigast för mig är nog de kontakter jag har fått, de vänner jag har fått. Alla nya vänner, kunskaperna man har fått och nöjet man haft för få dessa. Mycket aktiviteter i form av friskvård. Lärarna, kamraterna, miljön, stämningen, programmen, lektionerna.

F&R

Allt Det är roligt, inget plugg Allt. De mesta utom tummen Inga läxor Det mesta! Allt Det mesta Andres sjuka ätar händelser som t. ex. en svamp, en tvål, samba krydda Mest praktiska

Hantverk

Jag tycker det är bra att ha fått möjligheten att gå Vågbrytarna. Det är skönt att vara med i en gemenskap, umgås, lära sig nya saker samt inse att man inte är ensam om att det är svårt som ungdom att få jobb och visa vad man går för. Jag tycker mest att det har varit positivt! Att man fått varierande uppgifter. Att man fått ta ansvar. Små grupper, då har man större chans att få lära och prova på saker. Bra att man får jobba praktiskt för att lära sig. Bra arbetsmiljö. Att få jobba i egen takt. Allt är på en nivå som alla klarar av. Trevliga lokaler. Allt Praktik

Admin

Planeringen, tiderna. Man har fått en bra grund inför kommande gymnasielinje man valt. Man har lärt sig mycket. Man har lärt sig massa saker, som meka och lite andra goa grejer. Utbildningen och trivseln. Vi har 2 lärare som kan mycke. Man har fått göra det som jag tycker är kul.

Fordon

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning 17. Skriv vad Du tycker bör förändras i Vågbrytarna Lokalen och luften. Större lokaler för Design, bättre luft (även om det är fixat, känner inte så stor skillnad). Större lokaler annars INGET. LOKALERNA! ARBETSMILJÖN! LUFTEN! LJUSET! Arbetsmiljön! För att: * det är för små lokaler. * det är mycket dålig luft. * det är inte tillräckligt med ljus. Bättre lokal, större.

Design

Allt bra Mer musmattor Vet ej Ta bort vissa saker som är drygt. Ingenting bör förändras. Vet inte, är bra så här. Mer Photoshop. Helst inga kameror. Inget

IMM

Bättre kaffe Jag vet inte Vet nog inte riktigt för tillfället. Mer bestämd friskvård. Bättre luft och nya bänkar (höj-/sänkbara). Vet ej

F&R

Vet inte Inget Ingen aning, mer än uppgradering av prylarna. Uppgradera prylar Ingenting, typ längre praktik Mer trä Vet inte Mer sovmorron

Hantverk

Jag tycker att det inte finns några nackdelar eller ställen där man bör förändra. Ingenting jag kan komma på. För kort utbildning. Inget speciellt, hoppas bara att utbildningen får fortsätta att drivas i framtiden.

Admin

Inget så länge. Mer/bättre verktyg till Motorgården. Större garage Nästan ingenting, allt är perfekt. Inget Bättre kommunikation Körkortsutbildning Man borde kunna få betyg så man lättare tar sig in på framtida skolan.

Fordon

Bilaga 2 Vågbrytarnas enkätundersökning 18. Om vi inom KFUM Umeå skall utöka vår verksamhet vad tycker du att vi skall utöka med? Vet ej Bättre & större lokaler samt fler utbildningar. Minst 2-årig utbildning. Designutbildningen borde vara minst två år!

Design

Inredning, foto, frisör Musmattor Mer frukt… kanske bananer? Vet ej

IMM

Vet inte Mer utbildningar som lockar tjejer, eller göra de nuvarande utbildningarna mer lockande för tjejer. Läder-slöjd kanske? Jag vet inte Vet ej

F&R

Större lokaler Mer svetsar Vågbrytarna Vet inte Mer trä Vet inte Hantverk, Mer industri riktat Ingen aning

Hantverk

Längre och fler utbildningar t ex någon typ av lärlingsutbildning. Fler utbildningsområden.

Admin

Fler elever Förbättra Motorgården Större garage Inget typ? Sovmorgon? Vet inte Körkortsutbildning En MC-avdelning som man kan välja.

Fordon

Bilaga 3 Grupputvärdering

Möte med en representant från varje utbildningsenhet i Vågbrytarna 2008-03-27 Per gick igenom målsättningen med mötet som var att gå igenom de svar som eleverna gett vid den enkätundersökning som alla enheter genomfört ställda mot Vågbrytarnas syfte och mål, förutsättningar och arbetssätt. Vidare så gick Per igenom uppdragets innebörd mot AF, UC och Socialtjänsten (uppdragsgivarna). Alla fick läsa igenom kommentarerna i enkätundersökningen samt kommentera: -

Sammanfatta Vågbrytarna i tre ord (fråga 15) Vad har varit bra med Vågbrytarna (fråga 16) Vad bör förändras i Vågbrytarna (fråga 17)

KOMMENTARER TRE ORD Design, att vi trivs och ingen blir bortglömd IMM, roligt, det som är stimulerande Reklam, lärorikt med bra sammanhållning Hantverk, liten klass, specialisering, gemenskap Fordon, trivsel, roligt och ansvar Admin, organiserat, lärorikt och trevligt VAD TYCKER DU HAR VARIT BRA I VÅGBRYTARNA Design, samhörigheten och gruppkänslan IMM, öppenheten och pedagogerna Reklam, att man lärt sig nya saker Hantverk, kopplingen till verkligheten Fordon, att vi har verkliga objekt – ansvar Administration, kompetensen på läraren och upplägget FÖRÄNDRINGAR Reklam tycker man att marknadsföringen på AF måste bli bättre och att de vill ha fler ”cases” att jobba med Design vill ha en mer anpassad lokal samt utöka kursen till två år IMM vill utöka fotokursen med koppling till de program som gås igenom

Bilaga 3 Grupputvärdering

Fordon vill ha större lokaler där man kan jobba med projekt Hantverk vill utöka träsidan samt ges möjlighet till längre praktik Administration vill ha större mer anpassade lokaler

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Vi var alla överens när vi gick igenom det vi hade sagt om att det finns ett antal ledord som präglar Vågbrytarutbildningen och dessa är: Trivsel Lärorikt Utvecklande 1

Det finns en komplexitet i upplägget mot AF och UC med löpande intag som kan påverka grupperna negativt och ställer stora krav på pedagogerna och deras pedagogiska förmåga.

AF och KFUM måste bli bättre på att marknadsföra utbildningarna hos AF och handläggarna (har inte fungerat detta utbildningsår)

KFUMs pedagogiska upplägg och metoder med bl a små grupper med filosofin ”learning by doing” är kanon.

En återkommande återkoppling mot syfte, mål och värdegrunderna skulle förstärka orden: Trivsel, lärorikt och utvecklande

Vid pennan Per Lundgren

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal

Sammanställning av Ungdomscentrums tvåpartsamtal våren 2008 (Design, Hantverk, IMM och Fordonsteknik) 1. Vad har varit bra? -

Nästan allt är roligt. Kul att hålla på med Photoshop och hemsidor. Att man håller på med en sak under lång tid. Det mesta har varit bra. Photoshop är roligast och att få jobba länge med en sak. Det bästa är att man få hålla på med något man tycker om. Bra lärare. Är nöjd med utbildningen. Mer innehåll i utbildningen den här gången som foto, nytt program (InDesign). Man har lärt sig så mycket som är användbart. Jätteroligt och Mattias är bra. Trevligt, roligt och lärorikt. Bra lärare. Photoshop utan tvekan bäst. Det äger. Rörliga bilder också kul. Bra att vara i en liten lokal med en liten grupp, än att vara på en skola. Man har fått lära sig mycket om Photoshop. Det är kul. Allt är kul, men Photoshop är roligast. Mycket skönare här utan att stressa med uppgifterna. Gott om tid att göra klart allt. Att man fått lära sig Photoshop och göra hemsidor. Bättre att jobba länge med en sak. Det är nästan allt. Photoshop och alla programmen. Dom som går här och lärarna. Bra att jobba med samma sak länge. Alltihop. Allt det vi hållit på med. Photoshop. Bra utan lektionstider. Blandning mellan avslappning och arbete. Utslitna ungdomar kan lätt jobba. Att göra egna hemsidor. Jag fick bra resultat där. Snygg hemsida. Dreamweaver roligare när vi jobbar med hemsidor. Att man lärt sig mycket. Bra att få jobba med händerna. Skönt att man inte är så många i klassen. Bra hjälp av läraren. Det var roligt när vi gjorde stolarna. Stolt när den var klar. Att det är mycket praktiskt jobb och inte så många i klassen. Svetsa är roligast. Jag har haft tur att slippa träjobb. Lärt sig mycket om trä och hur man ska snickra. Bra klass och att det inte är lektioner när man är skoltrött. Fått ta ledigt när man behövt. Inte snåla med ledighet. Skolan är inte så strikt, utan har lyssnat på eleven. Att vi slutar tidigare än andra i vår. Då hinner jag sommarjobba och tjäna pengar innan andra blir lediga. Det var mycket praktiskt och det var det inte på John Bauer och därför jag hoppade av. Jag vill jobba praktiskt med händerna. Det är hur kul som helst att vara här. Det gick fort att komma in i gruppen och alla är lika. Har lika inställning och samma intresse. Det är alltid roligt med enskilt arbete, men också de projekt vi haft i gruppen. Svets är roligare än trä. Trä har man fått göra i slöjden och hemma, men det är fortfarande kul. Valde linjen för att få lära mig svetsa. Många bra övningar. Bra klass, bra lärare, slappt, men inga läxor förutom ibland. Lärt oss svetsa och bygga grejer. Hålla på med metall. Det är roligast. Bra lokaler. Fysen är bra (fotboll och gym).

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Det mesta har varit bra. Mycket att lära sig. Bra klass, bra lärare och svets. Hur man lägger en svets och hur man inte ska göra. Så här ska en utbildning vara med inte så mycket teori. Att man lärt sig nya saker inom hantverk och svets. Att man får jobba med maskiner man inte har hemma. Det bästa är att man får jobba med samma sak hela tiden och inte ha svenska, engelska och matte. Bra teoripass på förmiddagarna varje vecka, men en del har svårt att sitta still en stund. Mestadels praktiskt. Inte så mycket teori. Man lär sig mer genom praktiskt jobb. Man blir bara trött på att lyssna på teori lång tid. Inte så mycket teori. Ganska fritt. Inte alltid behövt svetsa samma plåtbit, utan en massa olika jobb. Roligt. Det är typ som att jobba i stort sett. Det var inte som jag trott, men bättre. Visste inte så mycket innan jag började, men jag hade väl inte läst så noga. Jag var skolless innan och inte orkat engagera mig i skolan. Det är praktiskt och lärt sig mycket. Liten grupp, än större klass. Då får man mer hjälp. Nästan allt är roligt. Man lär sig nytt hela tiden. Bra tider. Det vi vill göra, så är läraren öppen för förslag. Jag har gjort mycket grejer till min nya lägenhet. Att få ha tagit eget ansvar och att skruva alldeles själv. Det har varit lagom tider och bra anpassning mot busstransporterna. Det har varit mycket att göra och att vi fått en lärare extra. Ser det som en bra grund om man börjar på Fordon på Lilja. Allt har varit mycket bra. Man har fått lära sig mycket som jag inte kunde förut och att lärarna har varit bra. Allt har varit toppen som både lärarna och rasterna, lugnt och skönt och ingen stress samt bra arbetstider. Man har lärt sig mycket. Framförallt bra lärare, både Kari och Micke är toppenledare. Tycker också att det varit omväxlande uppgifter. Det är jättebra lärare och att dom vet vad dom gör. Det är ju bra helt enkelt. Det är ganska fritt och mycket elevdemokrati. Att dom tar hänsyn till om man har några problem. Att man får jobba praktiskt. Man får göra det man tycker är kul och att man får komma med egna idéer. Att man lär sig mycket och bra stämning i gruppen. Bra lärare. Att man får bra material att jobba med. Fritt att jobba utifrån vad man själv kan. Att det är en liten grupp. Anpassat efter vad gruppen vill. Inte stress eller prov. Man jobbar för sin egen skull. Är här för att man vill. Vågar vara sig själv. Blir sedd som en person och inte elev. Bryr sig om en som man är. Allt det man gör för sin egen skull. Inte för någon annan. Man tar det i sin egen takt. Att det är mer personligt. Man får sina egna behov uppfyllda. Annan kontakt mellan läraren och eleverna. Det känns inte som att gå i skolan, utan att få göra något som är roligt på samma ställe med personer med samma intresse. Bra tid, än att bara fördriva tiden hemma. Lär sig mycket mer när vi bara arbetar praktiskt. Jag har utvecklats. Allt faktiskt. Det egna engagemanget har dalat ibland. Man kan inte vara överpositiv hela tiden. Måla är roligt. Man tar paus när man är trött, utan att ha det på fasta tider. Skönt upplägg. Dom är trevliga här. Att måla.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Att man får prova på så många olika saker. Jättebra lärare som kan lära ut saker från grunden. Att ha något att göra som man tycker om. Struktur på dagarna. Att man gör något så det känns att man kan saker och ting. Att det blir ett resultat man blir nöjd med. Jättebra grupp. Inget tjafs. Man känner sig aldrig lämnad vind för våg. Maria och Annelie håller koll på oss. Behöver inte klara allt själv. Att man får hålla på med det jag tycker om som måla, teckna och kreativitet. Det här är mer jag än det jag gjort tidigare. Roligare. Bra att jobba länge med något. Blir inte så stressat. Då jobbar man på bra och tar raster när det passar. Jag tycker om hela tanken med allt. Jag älskar att måla olja. Allt är hur bra som helst. Fått bättre självförtroende/självkänsla. Funkar bättre i grupp efter ett år här. Lär sig mycket om sig själv. Skillnad mellan tidigare skola och den här utbildningen. Haft mindre frånvaro. Hittat mig själv. Mer säker i situationer om man inte känner någon. Jättenervös innan. Det blir inte så längre. Mer säker på sig själv. Här gör alla det man tycker är roligt. Mycket gruppövningar och intervjun i början är bra.

2. Vad har varit mindre bra? -

Ja, foto även fast jag inte hållit på med det så mycket. Inget har varit dåligt. InDesign – gillar inte att göra typ tidningar. Loven spelar ingen roll. Vi slutar tidigare. Kan sommarjobba tidigare och vara ledig när andra får sommarlov. Kamerorna. Jag gillar inte att ta kort. InDesign är inte heller roligt. Nej. Kan inte tänka ut något konkret, kanske brist på omedelbara ”straff”. Om det fortsätter stökas så händer inget. Läraren lite för snäll. Webbdesign är lite tråkigt. Tänker inte använda InDesign hemma, men sett var det kan vara nödvändigt att använda det. Arbetar mest bara med Photoshop hemma. Ingenting. Arbetsron. Har haft huvudvärk ofta. Mattias är för snäll. Inte så mycket jag är missnöjd med. Saknar Internet ibland. Man sitter så mycket vid datorn. Man vill röra sig mer. Alla friluftsdagar och sån´t känns bara onödigt. Maskinerna är inte toppmoderna. Saknas nya maskiner. Det tar längre tid med jobb maskinerna som skolan har än företagens nya teknik. Inga lov på gott och ont. Får lära sig något istället. Kompisar är lediga – inte vi. Beror på vad man ska göra i maj. Att man är ganska avskild här i utbildningslokalen fast vi är i en stor skola. Ser inga andra elever i källaren. De man känner på skolan har inte alltid rast samtidigt som oss. Utrustningen har väl inte varit den bästa. De är gamla och fungerar inte lika bra som nya t ex vid inställningar som är svårare på en gammal utrustning. Verktyg som skulle kunna vara nyare. Två dagar lov på loven har varit ganska bra när vi haft det. Loven och att under loven behöva gå fulla dagar. Korta av dagarna under loven så man typ kommer hem när kompisarna vaknar. Nej. Allt har varit bra här. Nej.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Alldeles för lite verktyg på träsidan. Saknar typ allt. Läraren har tagit med egna maskiner annars saknas det mesta. Svarv skulle vara sjuk kul att arbeta med. Om man möblerar om så skulle det rymmas. Läraren är lite grinig ibland. Inte saknat något, men drygt utan lov. Jag gillar inte mattefrågor. Är inte här för att räkna matte. Skadan på tummen. Vissa personer i klassen har varit mer jobbiga än andra, men det är bara att ignorera. Synd att någon enstaka som gått kursen inte i grunden varit motorintresserad. Då har den eller de så att säga bara ”hamnat i vägen” men det har bara handlat om typ ett par stycken. Näe inget särskilt bara varit bra mest hela tiden. Allt har varit ok tycker jag. Njäe inte just nåt särskilt. Nja njo men hade väl trott att jag skulle få skruva lite mer på MC-sidan. Det är väl inget. IMM var inte min grej bara därför bytte jag inriktning. Luften – det påverkar att man blir trött. Läraren hjälper de andra mer om hon känner en – tar för givet att jag kan, men det kan jag säga till henne. Arbetsmiljön. Lite trångt och dålig luft. För kort utbildning. Jag vet inte, men dom saker som inte varit kul – pepparkakshusen var jättetråkiga. Lite jobbigt att jag kom in så sent. Svårt att ta sig in i gruppen i början. Ta eget ansvar kan vara svårt för en del i arbetet. Ingenting. Lokalen är så liten, dålig luft och dåligt med ljus. Maten. Att det bara är ett års utbildning. Loven. Andra är lediga, men inte vi. Ibland spelar det ingen roll för vi har något att göra.

3. Saknade du något? -

Nej (6 stycken) Loven. Inte så mycket. Saknar Jimmys kurs med webb-design. Blixtar till kamerorna, men det kommer. Inte vad jag vet. Det skulle kanske vara att få göra filmer/filmeffekter i datorn. Nej, jag visste inte vad jag gav mig in i. Hade ingen aning. Gick inte så noggrant in i informationen från UC, men den måste varit lockande i alla fall. I webb-design – jobba mer med kodning (Dreamweaver gör all kodning, men lite dåligt gjord med många små fel). Inget som jag kommer på. Kanske filmredigeringsprogram (jobba med filmsnuttar från nätet), men roligast att få göra film själv. Inget. Började för att få jobba med Photoshop och det har vi fått göra. Lov. Nej, inte vad jag kan komma på. Inget jag saknat. Nej, inte vad jag vet. Att man får lära sig att svetsa med TIG-svets. Utrustningen duger bra den som finns. Påsklov skulle jag vilja ha.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Sovmorgon. Mer MIG-svetsar för man måste stå i kö och ibland vänta någon dag innan den andra är färdiga. Finns inte svetsar till alla. Hade velat ha mer trä. Även på genomgångarna saknas trädelen. Mest bara metall och svets. Svets är inte tråkigt, men trä är roligare. Det skulle behövas bättre utsug när man ska måla. Det finns ingen utsug i målarrummet. Det blir kallt om man öppnar fönstret på vintern. Kursen ”Heta arbeten” pratade man om under praktiken. Kanske är olika för olika branscher. Mer olika svetsar – MIG. Idag får vi vänta tills någon svets är ledig. Lov till viss del. Fler MIG-svetsar. Det finns bara två och alla vill svetsa MIG. Får vänta. Att få prova med TIG och gassvets. I så fall att ha fått meka mer med just motorn i bilarna. Näe. Näe inget speciellt. Nädå hade nog förväntat mig att det skulle vara just så här. Hade varit kul om man hade fått stanna kvar mer på fredag eftermiddagar för att just köra lite egna projekt. Nej, jag tror inte det. Inget jag kan komma på direkt. Luften är dålig och en del småprojekt. Hade gärna sytt mer. Fått in mer design i utbildningen. Måste i och för sig först ha grunderna. Hinner inte allt på ett år. Ingenting. Hade varit kul att få prova på air-brush och graffiti. Inget annat. Luften, men det kommer nu. Tror inte det är något.

4. Hur har läraren varit: -

Han har varit bra. Han vet vad han pratar om. Han är ruskigt trevlig. Han fattar vad man pratar om, inte som mina tidigare lärare som bara sa - va? Han har varit lugn, sansad, informativ. Svårt att hitta någon mycket bättre lärare faktiskt. Mer som en lärare ska vara. Han är helt underbar, men lite för snäll. Skulle behöva ryta mer för alla respekterar inte vad han säger. Han är lätt att förstå när han berättar vad vi ska göra. Han respekterar mig och jag honom. Bra på alla sätt. Jättebra absolut. Bra. Berättar om man inte riktigt vet. Förklarar på ett bra sätt. En av de viktigaste sakerna som lärare. Brist att inte få alla att lyssna på honom – för snäll. Bra, förklarar bra. Bra mot oss. Han har varit bra. Han har förståelse och kan mycket. Han är mer sträng än den andra vi haft. Jag vill jobba med flera olika saker samtidigt, men får inte det. Det är jobbigt för mig att bara göra en sak. Jättebra. Att han beter sig inte vuxet och drygt. Han pratar med oss på vårt språk. Han har också varit ung nyss och vet hur det var. Han är lugn. Han är bra på att lära ut. Den bästa jag haft. Kan skämta med oss. Jättebra. Han är bra på att förklara. Blir inte irriterad om man inte förstår. Han tar tid på sig. Han har varit bra. Han orkar med alla utan att bli arg som andra lärare brukar bli hela tiden. Kan det han gör.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Väldigt bra faktiskt. Han tar gärna itu med problem när de uppstår. Lätt att följa när han instruerar. Går långsamt fram i genomgångarna. Väl varit bra. Blivit lite sur någon gång ibland lite väl länge, men det har han väl rätt att bli. Annars har han varit bra. Går att skämta med honom utan att han blir för allvarlig. Han kan väl allt i stort sett. Han har inte pluggat till det här. Han lär väl det han kan. Han är väl bättre. Tar inte allt så seriöst. Han är väl som en del lärare jag haft. Han är jättebra. Hur snäll som helst, men hård och sätter gränser. Om han inte sagt till hade nog många kommit för sent efter lunchen. Bra på att lära ut så man förstår. Märks att han saknar pedagogisk utbildning. Blir lättare sur än hur en som är utbildad lärare skulle reagera. Utbildad lärare ser det mer ur elevens perspektiv. Läraren vet mycket. Får direkta svar om man behöver veta något. Ganska sträng, men det kan behövas för vissa. Han kan yrket, men kanske en kurs för hur man ska vara som lärare kan bli bättre. Tycker han varit bra. Ibland har han väl haft sina dagar, men oftast av någon anledning. Lite konstig stämning från alla när läraren varit sur. Han har berättat varför dagen efter. Sur över när någon i gruppen gjort någon dum grej. Han verkar kunna allt man frågar honom om. Man får bra hjälp. Väldigt bra faktiskt. Vi är ganska lika i personligheten. Uppmuntrat att vi ska prova och se vad som händer, än att be om svaret. Blir det fel får det vara fel och göra om det. Han är som en människa, inte lärare. Vanlig person. En i gruppen med kunskap. En ledande figur. Alla har dåliga och bra dagar. En bra dag – ute och visa. Dålig dag – tillbakadragen och pratar inte lika mycket. Bra att kunna hjälpa till. Sagt till om något varit fel. Gett bra instruktioner bättre än tidigare lärare gjort. Snällare/trevligare. Glad ibland och grinig ibland. Skitsur hela dagen ibland och är då otrevlig och säger då inget till oss. Vi får lista ut saker själv först. Bättre än andra lärare då han kan hjälpa mer när vi är få. Läraren kan vara lite hård ibland. Skäller lite mycket. Ibland lite för mycket. Eftersom han inte varit lärare tidigare tar det nog ett tag att stadga sig. Lite för hård. Bra, men för hård. Skäller för mycket. Han kan ganska mycket. Bra. Lärt ut bra och vet vad han gör. Bra humör oftast. Bra humor. Sur och långsint om han inte är på bra humör. Det är bara som han är och nog inget som går att ändra på under så kort tid. Toppen och bra! Helt bara skön. Bra på att förklara och hjälpa. Kari har fungerat skitbra! Bara helt enkelt skött sig bra och lärt ut på ett bra sätt. Lärarna har varit helt ok och lyssnat, berättat och förklarat hur man skall göra. Bara varit bra. Schyssta. Inte som andra vuxna eftersom de uppträder så att säga ungdomligt. Lärarna är bra de vet verkligen vad de håller på med. Bara bra och de är mer som vad man kan säga ”vanligt folk” än just bara lärare. Micke och Kari har varit bra och väldigt schyssta med oss. Bra på alla vis. Dom visar hänsyn och är förstående. Inte som tidigare lärare. Vill inte klassa dom som lärare. Väldigt bra. Hon kan verkligen det hon lär ut. Väldigt givande. Hon får en att tänja på gränserna. Prova fast man tror att man inte kan. Visar på nya idéer

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal

och tekniker. Ringer om man är sen. Hon bryr sig. Vi är inte bortglömda när vi går hem kl. 15.00. Hon är väl inte som en vanlig lärare på gymnasiet. Det har funkat bra. Vi är 10 och har bara henne. Det är rätt bra att det är en, men gärna två skulle det kunna vara. En med huvudansvar. En med nya idéer och en med gammal stil. Underbar. Hon är skitbra både som människa och lärare. Man kan inte ha någon bättre. Hon orkar alltid med och man känner respekt för henne. Får respons av henne. Det är himla viktigt för självförtroende och då blir allt mycket lättare. Mycket mer personligt att ta itu med sina problem. Lättare att kämpa när något är roligt. Hon har varit jättebra. Hon kan säga till om hon måste. Man känner sig jämställd. Hon säger inte att hon är bättre än alla andra. Enklare att prata med henne. Hon lyssnar. Man når fram med saker till henne. Inte som andra lärare. Jättebra och det är verkligen viktigt och det är viktigare här eftersom vi har samma lärare hela tiden. Hon vet den enskilde personens behov. Hennes personlighet. Hon ska fungera mer än att bara lära ut. Hon är duktig på det hon gör. Duktig på att lära ut. Bra på att lyssna på vad vi vill göra och anpassa utifrån vad gruppen vill göra. Bra på att hjälpa om man har svårigheter med något. Förklarar gärna flera gånger. Man vågar vara sig själv. Stor skillnad att hon ser alla elever som individer och inte i grupp. Anpassar sig efter varje person. Vågar be henne om hjälp, utan att känna sig dålig. Bra även på att hjälpa en med hela livet som person och komma sig vidare efter det här. Allt är så jävla bra med henne! Hon är så snäll rakt igenom. Vill allas bästa. Ser alla. Bra på att ge beröm och säger vad hon tycker och menar det hon säger. Hon är som allas mamma på ett bra sätt. Vill att alla ska lära sig. Bra på att styra upp saker och driva det framåt t ex en ny idé. Hjälpa till att utveckla en idé. Hon kan så mycket. Bra. Hon lyssnar och är rolig.

5. Utbyte med andra enheter och studiebesök: -

Nej det spelar inte så stor roll vad de gör. Tycker det är roligare om man bara far ut den här gruppen på typ bowling (bada var väl inte det bästa). Studiebesök tror jag inte jag velat ha. Ja, absolut. Att få vara hos de andra grupperna 3-5 dagar för att prova på vad det håller på med. Annars kanske vi skulle kunna göra något arbete tillsammans, att göra en del var i ett stort projekt. Studiebesök skulle också vara att fara till något ställe där de håller på med det vi gör. Se hur man kan gå vidare och sen söka jobb, typ VK. Nej. Friluftsdagar är bra för att få komma utanför lite. Studiebesök – nej. Det låter inte som någon kul idé alls. Det är jag emot. Inte lust. Är asocial på så sätt. Inga studiebesök heller vill jag ha. Iallafall att se vad de andra gör. Studiebesök kan vara bra. Ja, det skulle jag vilja. Mest velat kolla på alla vad de håller på med. Ganska roligt att träffa de andra. Spelar inte så stor roll vad man gör bara det är friluftsdag. Gärna studiebesök, men vet inte var. Nej, vill inte det. Friluftsdag skulle vara kul t ex att få rida. Bara med den här gruppen. Inget behov av studiebesök. Nej det vill jag inte. Friluftsdagar är ganska bra. Inget behov av studiebesök.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Kanske prova vad de andra gör. Är intresserad av alla saker. Friluftsdag – hellre göra något bara med vår grupp och bestämma tillsammans vad vi ska göra. Inget förslag just nu. Studiebesök – JA! Nej och jag har aldrig gillat friluftsdagar. Uppskattar det mindre att ha andra aktiviteter. Det enda som var riktigt bra var badhuset. Vill hellre jobba kvar. Ganska neutral till aktiviteter. Studiebesök kan jag tänka att det skulle vara bra t ex någon webbfirma. Hur de tar in order och utför dom. Hälsat på Fordon och spelat innebandy med Fordon. Mer utbyte kan vara kul. Göra något tillsammans. Byta grupp skulle också vara roligt. Design skulle vara kul att kolla på. Jag är bilintresserad. Hade varit kul att byta en dag. Se vad dom gör och få lära sig. Studiebesök är inget jag tänkt på. Fordon skulle jag vilja prova en vecka. Att åka till Paradisbadet med alla grupperna. Gärna studiebesök på lastbilsställe t ex Dansas, Schenker, Moonshine express. Följt med ibland när vi köpt material. Nej, har valt det här för att det är det som passar. Om man byter får man mindre tid på det man ska hålla på med. Fys är kul att träffa andra. Utmana på innebandy eller badminton. Åka dit och se vad andra gör. Studiebesök hade också varit något. Det är alltid intressant t ex på Ålö. Där har jag inte varit. Kika på typ Percus som håller på med stora och små saker inom svets och hantverk (svetsar och bygger det som inte går att köpa). Fara och kolla, men inte byta grupp. Typ någon idrott (innebandy) med andra. Nej, vill inte byta utbildning. Men kanske lira en innebandymatch är kul. Jag skulle kunna testa fordon en vecka och spela innebandy igen. Studiebesök på större företag och aktiebolag t ex där jag praktiserade. Annars Degernäs mekaniska. Nej. Friluftsdagar finns på alla skolor. Studiebesök inom hantverksområde vore bra. Spela bowling med alla KFUM-klasser hade varit kul. Studiebesök inte så viktigt. Det hinner man göra sen. Nej. Trivs bra här nere i vår grupp. Studiebesök – nej. Jo IMM har varit här en gång. Nej. Ja Hantverk var här en gång. Ja Hantverk var här en gång och så tror jag IMM var här vid ett tillfälle. Njae, inte mycket mer än att Hantverk var här en gång och hälsade på oss. Njae, inte riktigt så men Hantverk var typ här en gång. Nä, kan inte komma på nåt utbyte med andra enheter. Ja, på ett mopedmuseum i Sörfors, PO Åbergs mopedsamling var vi på och så på skroten vid nåt tillfälle och så på Fordon på Lilja förstås. Jodå, varit på Fordon Lilja och Motorcentralen och på skroten. Ja, varit med till Lilja Fordon och på skroten en gång. Ja, var med till Lilja Fordon och på en del bilföretag som typ Mekonomen. Jodå var med till Lilja Fordon och mopedmuseet i Sörfors. Nej, inget studiebesök för mig var det. Näe har varit sjuk de gånger vi erbjudits studiebesök Tidigare ville jag det, men inte nu. Hantverk skulle vara kul att se vad dom gör och var dom är. Studiebesök – ja t ex hos folkhögskola. Kolla vad de gör och prova något en kort stund. Det är mer en kul grej och bra att veta vad de gör om man vill prova annat sen. Studiebesök tycker jag är

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal

en bra grej, men inte Reningsverket. Det ska vara något som väcker ens intresse i gruppen. Vad majoriteten vill. Mer ut av det då. Konstskolan borde vara en standardgrej egentligen för Design. Få några förslag och välja av det. Vore bra. Byta en dag för att kolla vad de andra gör. Träffas för sällan alla för att det ska bli kul. Helst bara de yngre från UC, inte de äldre. Det blir för mycket folk. Studiebesök är bra t ex Umeå konstskola och folkhögskola, men kanske lite tidigare (jan/feb). Nej, det tror jag inte. Inte så stort intresse och inget jag saknat. Friluftsdagar är väl kul. En speciell dag. Studiebesök – konstskolan eller någon formgivare. Nej, inget jag vill göra. Inget behov av att träffa de andra grupperna. Studiebesök – ja men jag vet inte var. Kanske konstskolan skulle vara en kul grej. Det skulle vara kul att träffa de andra. Vi är en Vågbrytargrupp, men vi har inte så bra koll på vad de andra gör. Se hur dom har det vore bra och stanna där ett par timmar. Friluftsdagar är roligt och gärna med alla. Vi missade en p g a praktik och det var tråkigt. Åka slalom/grilla/spela brännboll. Inga studiebesök för min del. Roligt att se vad de andra gör. Det är nog klokt. Studiebesök är också bra t ex Norrlandsoperan.

6. Praktik: -

Det beror på, typ några veckor. Om det är fritt att välja vad man ska göra kan man ändå ta det här området. Nej, jag gillar inte praktik. Dålig erfarenhet av det. Om det ska vara praktik ska den vara inom området och 1-2 veckor. Det var ganska kul. Lite praktik är bra 1-2 veckor. Välja fritt var man vill vara. Väldigt bra och lärorikt. Jag är inte så lat och mindre nu att jobba. Nyttigt för ungdomar att få något att göra. Man blir trött (positivt). Att verkligen jobba är viktigt för dagens generation ungdomar. Välja själv, men inte bara enkla val. Att läraren har kontrollen/uppfattning om vad som ska hända på praktiken. 2 veckor är väldigt bra. Verkar vara väl många som inte vill praktisera. Jag är en av dom, men jag kan se hur det är bra. Bättre om det är fritt att välja var man vill vara. Praktik behöver inte vara längre än en vecka. Bara så man hinner få insikt i det arbetet. Det var bra. Man får lära sig allt inom jobbet. 2 veckor räcker. Fritt att välja var man ska vara tycker jag. Det är alltid kul med praktik. Det borde vara inom det området som utbildningen handlar om. Kul att få testa t ex Photoshop och InDesign på företag. 1 vecka på några olika ställen. Bra med praktik och 2-3 veckor är lagom. Blir det längre tappar man fort om man är borta från utbildningen för länge. Hade inte praktik. Bör nog vara praktik och 1-2 veckor är bra. Nej det behöver inte ingå. Okej om det har med det här att göra, men det känns som onödigt. 1 vecka inom området i så fall. Det var bra, slappt. Max 2 veckor. Bra med praktik. Välja fritt var man vill vara.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Det var kul. Bra handledare och roligt folk. Fick mest klippa och bocka plåt. Praktik är bra. En månad som vi hade. Skulle varit mer mot slutet. Det var så kallt ute uppe på hustaken i stan. Hade inga bra kläder. Praktik borde vara frivilligt. Jag har inget emot praktik. Fick lära mig en hel del. Okej med 4 veckor. Bra med praktik i mitten av utbildningen. Ut och prova och det man lärt sig under praktiken – göra mer av det när man kommer tillbaka i skolan. Göra vad som helst, men styrd lite. Om det är fullt ta någon praktik som inte har med hantverk att göra typ ICA som en utväg. Från början var det inte så jävla superskoj. Sen bytte jag och där var det bättre. Det var bra med en månad. Då hann man som komma in i jobbet. Bra tid. Bra. Allt. Hade bra arbetskompisar. Hyfsat bra arbetstider. Svetsade, monterade. Praktiken kan vara längre (6 veckor). Låg bra i tid. Den var ganska tråkig. Lärde mig inte mycket. Långtråkigt. Komma ut i arbetslivet och fick inte så mycket ansvar. Bra handledare, men fanns inte så mycket att göra. Praktik ska ingå 3 veckor. En månad var lite länge. Låg bra i tid. Ska finnas praktik. Skönt med avbrott och att få söka plats fritt. Bra tid för praktiken och 4 veckor är bra. Jävligt roligt. Bra att vara ute på ett företag och lära sig ännu mer. Fanns så mycket nya saker t ex skära ut mönster i tjockt material med ”gasmaskin”. Lära sig att man måste tänka sig för så man inte skadar sig i jobbet. 4 veckor kändes kort. 5-6 veckor vore bra om man trivs bra. Ganska bra tid att gå ut i praktik efter halva tiden. Då hinner man tillbaka till utbildningen och jobba ett tag innan utbildningen är slut. Det är bra. Chans att visa upp sig. Få prova på om det är det här man vill göra. Se hur det är på ett företag. En månad tycker jag räcker. Varken för kort eller för länge. Jäkligt bra som det är nu. Om det är något jag är sämre på kan jag öva på det i slutet av utbildningen. Jag skulle vilja ha praktiken i slutet av utbildningen för att visa upp sig och för att kunna få jobb efteråt. Ska ingå 4 veckor minst. Egentligen frivilligt. Det var jättekul att praktisera. Då får man veta hur det är i arbetslivet. Nu är jag intresserad av det här och vill lära mig. Det var bra med 4 veckor – kanske en vecka till. Ligger bra i mitten. Ett tag tills man slutar. Ja, just nu är jag på Bergners Bil och trivs bra där. Nej ingen praktik för mig denna vår. Jodå har varit på Umeå Bilskadecenter i 3 veckor och haft det bra. Nej kommer inte att ha praktik, eftersom jag också läser in svenska på Ungdomscentrum. Nej, är tveksamt med praktik för mig just nu. Nej, ingen praktik för mig eftersom jag hade ett antal praktikveckor på svetsfirma i Hörnefors innan jag började här på vågis. Jodå skall snart ut på praktik och kolla lastbilsyrket och sen se hur maskinförarna jobbar. Ja, tre veckor är ganska bra. Jag tycker att det ska ingå. I år skulle praktiken varit tidigare (jan/feb). Vi kommer tillbaka och ska nästan sluta med en gång. 2-3 veckor är bra och att få välja fritt var man ska vara. Få sig ett extra jobb eller sommarjobb. Ja, kul att få göra något annat. Bra för att få pröva komma ut i arbetslivet. 3 veckor är ganska bra.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Den funkade bra. Hade varit där förut. Det var helt okej. 3-4 veckor är ganska lagom. Då har man kommit igång i rutinerna. Ska man ändå ha praktik ska det inte vara för lite. Både och om jag vill ha praktik. Egentligen borde det ha med design att göra. Underbart bra. Kunde inte bli bättre. Bra handledare. Pratat en del och fått stå i kassan från första dagen. 1-2 veckor är bra. Individuellt utifrån hur man mår. Fyra veckor om man hittat en bra praktikplats. Känna att man klarat av det. Jag trivdes jättebra. 3 veckor är ganska lagom. Om det blir längre kan det vara för länge att vara ifrån gruppen. I år låg praktiken för nära inpå påsken. Lite tidigare kan vara en fördel. Bra och lagom med tre veckor. Studiebesök bra, men inga förslag. Ja, det tycker jag ska ingå. Skönare att ha det tidigare på vårterminen. Inget kvar när vi kommer tillbaka. Blir lite stressad av att det är lite tid kvar. 3 veckor känns ganska lagom. Hinner blir lite självständig på praktikplatsen. Bästa praktikplatsen hittills den jag haft nu.

7. Hur har gruppen fungerat? -

Den har fungerat bra. Funkat bra att komma in senare i utbildningen. Ganska bra i början, men sen blev det sämre. Ja, den har fungerat bra. Vi är smågrupper. Killarna och sen tjejerna. Gått bra när det kommit nya. Jättebra. En hel grupp, förutom en som kommit in sent. För mig fungerade det bra att komma in sent i gruppen. Kom in i den med en gång. Bra, sådär inget speciellt negativt eller positivt. Av 1-10 så är det en 4:a. För mycket slams. Har överseende i vissa fall. Tankesättet att jobba och inte bara vilja spela CS. Hel grupp, men kanske en utanför. Accepteras snabbt om det kommer någon ny ungdom. Mot varandra har det varit bra med vissa undantag. När det kommit någon ny i gruppen har det blivit utsatt. Omogen stämning och även behandlat läraren som skit och respektlöst. Smågnabb ibland, men skön stämning i alla fall. Den har fungerat bra som hel grupp Den funkar väl bra. Mest en hel grupp. Alla är liksom med fast ändå inte. Den har fungerat bra. Alla är ganska pratglada, utom två. Känns som en enda stor familj. Det har varit okej när det kommit nya. Den har väl fungerat bra. På rasterna spelar alla CS och då är man som en grupp. Fungerar väl bra. Sådär. En är dryg och fortsätter fast vi sagt till. Pratar inte så ofta med en person. Bra. En utanför gruppen. En pratar för mycket även på genomgångar. Läraren tycker också att det är störande. Den har fungerat jävligt bra. En lite för sig själv, men ändå med oss. Den har fungerat bra. Vi är som en hel grupp. Den fungerar jättebra ihop. Alla går ihop bra och pratar. En lite utanför. Inga smågrupper. Jobbigt om det hela tiden skulle kommit någon ny. Mycket bra. Om någon behöver hjälp får man hjälp av andra. Inget stök, men kul. Väldigt bra med två undantag. Fungerar bra att komma senare in i gruppen. Bra.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Funkat rätt så bra. Nya i gruppen tar ett tag innan man vet hur det blir. Lära känna någon ny – kan kännas fel. Det är jobbigt när det kommer nya. Ingen harmoni/lugn när det kommer nya. Skulle hellre få köra med färre i gruppen än fylla på med någon ny. Funkat bra. Trivts bra. Mycket bra och så kände jag många sen tidigare. Tycker också att alla är schyssta med varandra och man känner sig välkommen och vi tar hand om varandra. Alla har varit bra kompisar och varit bra på att arbeta. Bra, vi lyssnar på varandra, är schyssta och ingen mobbing. Bra sammanhållning tycker jag. Den har fungerat VÄLDIGT bra. Liten grupp som så att säga lärt känna varandra. Bara bra och alla schyssta. Gruppen har funkat skitbra, vi är som lika varann allihop och har samma intresse. Bara bra. Tråkigt att en slutat. Här är det lugn. Gick bra att komma in sent i gruppen. Kan vara svårt att få in någon i gruppen när alla är så tajta. Bra. Skönt att komma hit. Trygg i gruppen. Lite tystare i år. När det inte är en grupp med bara tjejer så blir det annorlunda. I år lite tystare och mer respektfullt. Bra. Bra. Kommit och gått lite folk. Alla har umgåtts med alla. Känts bra. Bra i stort sett. Alltid lite problem, men man förstår det. Liten grupp. Vågar säga vad man tycker. Bra tycker jag. Synd att några varit borta och att alla inte kan vara här hela tiden. I början hade jag svårt att hitta någon att vara med. Den har väl ändå fungerat bra. Det är skön stämning. Trygg i gruppen. Lite tystare i år, men respektfullt. Blir en annan grej när det inte bara är tjejer. Kommer nära de som man tror att man aldrig skulle umgås med. Det har fungerat jättebra. Inte så många som pratade med varandra från början, men det kändes inte negativt. En som inte hittat in i gruppen.

8. Vad har Vågbrytarna betytt för dig? -

Det har gett mig mer kunskaper om bild- och ljudredigering och webbdesign. Kan behöva kunna det om jag kommer i en jobbsituation där jag ska göra något med multimedia. En bra paus från den andra skolan. Grundskolan har alltid varit tråkig och utan utmaningar. Jag slutade bry mig. Det här är en helt annan grej. Ny utmaning. Alla människor man träffar ger dig en erfarenhet. Många jag inte umgås med annars. Lär sig av det och förstår sig på andra. Mer kunskap om Photoshop och sån´t och ett ställer att komma till varje dag. Det här slår att vara hemma hela dagarna. Nya kunskaper. Gjort så att jag kunnat tänka igenom vad jag ska göra i gymnasiet. Skönt att vila upp sig lite från skolan. Det har varit kul. Jag har lärt mig väldigt mycket om datorerna. Photoshop, Director, Macromedia. På ett sätt har det betytt mycket. Få slå sig ner här efter avhoppet från förra skolan. Hade inte ens tid att vara hemma när jag skadat

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal

mitt knä. Vill bara tillbaka hit. Det är skitbra här. Liten klass. Bra att det inte är lokaler i en skola. Lärt mig mycket om alla program. Bra dagar och tider. Mycket och Photoshop och alla program. Macromedia – när man ska göra så att det rör sig. Lärt känna nya människor. Kan rekommendera utbildningen till andra. Det har jag redan gjort. Kunskap om Photoshop och andra program. Hjälpt mig tänka vidare och en paus från skolan. Nya kompisar. Jag har lärt mig så mycket. Blivit bättre på allt. Ser stor skillnad på sån´t jag gjort tidigare. Har lärt mig ganska mycket. Svetsar bättre och allt möjligt. Jag har varit ganska trött på skolan, men varit här och lärt mig mycket. Fått arbeta med händerna. Blir mycket lättare med utbildningen i höst. Blivit mer motiverad. Mycket kunskap och en skadad tumme. Det här var typ sista chansen i skolan. Gett mig jävligt mycket. Annars hade jag nog bara legat hemma. Mer erfarenhet att lära sig svetsa. Tänka på annat sätt med millimeterprecision. Tänka på att vara noggrann. Träffa nytt folk. Kan rekommendera utbildningen till andra för det är brist på svetsare. Kan nästan garanteras jobb. Lärt mig svetsa. Sluppit sitta hemma hela dagarna. Nya kompisar. Den har gett mig att jag kan svetsa bättre nu. Kunskap om svetsning. Kompisar. En grundutbildning för det jag vill fortsätta med. Kunskap. Före kunde jag om svets, men kan bättre nu. Ser ljust på framtiden. Har inte tidigare haft något hopp för framtiden. Vill börja jobba och flytta. Betytt jävligt mycket och framförallt lärt mig massor och att jag fått ett bättre självförtroende. Att är och har varit en vettig sysselsättning för mig just nu. Att jag fått mycket kunskaper inom fordon som en bra grund inför fordonsprogrammet och Lilja. Det har varit MYCKET vettigt som jag fått lära mig som jag tar med mig vidare i livet. Jag har lärt mig mycket mer om att meka med bilar. Det har varit en bra sysselsättning när man inte går ”vanligt program” och framför allt en bra förberedelse inför ett Nationellt Program. Lärt mig mycket och så har det varit kul. Bra folk och bra ledare men ibland har jag haft svårt att ta mig upp på morgnarna. Fått kunskaper om bilar och motorer och att få ha arbeta i grupp har varit lärorikt och viktigt. Det är A och O för mig. Jag vet inte var jag varit idag om jag inte gått här. Mådde så dåligt innan. Bra för alla. Om jag inte gått här hade jag nog inte gjort något. Det blev en hållplats att gå vidare ifrån. Inte bara slösa iväg tid på ingenting. Fått hålla på med det som är kul. Kan lätt rekommendera utbildningen om man gillar att måla och design annars är det ingen utbildning att söka.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Ja har utvecklats väldigt mycket. En massa småsaker. Jag har lärt mig att tänka på ett annat konstnärligt sätt. Lärt mig på ett annat sätt än om jag skulle gått bild/form på gymnasiet. Det är mer fullhjärtat här. Självförtroende. Lärt mig jättemycket. Kunde inget om färg/färgskalor och skisser tidigare. Man har utvecklats, mognat och det märker man på andra också. Bra sammanhållning i gruppen. Bättre i år. Det har varit kul. Den har gett mig bättre självförtroende och våga tro på mina idéer väldigt mycket mer. Utbildningen har bara varit bra. Det är skönt att göra något som man vill göra, inte tvungen till det som i skolan tidigare. En rutin och fast hållpunkt i tillvaron. Fått bevisa för sig själv att man kan något. Tror lite mer på mig själv och min förmåga. Att se till sig själv vad gäller prestation. Bättre självförtroende. Våga prova nya saker. Ett avbrott från skolan. Göra sån´t jag tycker är kul. Lärt mig mycket som jag är intresserad av. Mer säker på mig själv. Vågar säga vad jag tycker och tänker. Fått det jag behöver. Fått hjälp att hitta vägar vidare. Fått göra saker jag aldrig skulle provat på och inte kommit på att göra själv. Mer öppen för nya personer.

9. Vad tänker du göra till hösten? -

Inte den blekaste aning. Kanske Access eller bara testa att söka jobb ändå. Leta jobb först. Får jag jobb så blir det kanske det. Beror på om jag kommer in på gymnasiet. Inte säker på att jag börjar. Jobbar hellre. Då ska jag gå gymnasiet är det tänkt. Jag vet inte. Om jag kommer in går jag gymnasiet annars har jag ingen aning. Gå gymnasiet. Ingen aning. Börja söka jobb. Fortsätta på Östra gymnasiet, men ett annat program. Vet inte riktigt, men troligen praktik. Folkhögskola tror jag. Gymnasiet. Gymnasiet. Gå gymnasiet. Sökt gymnasiet och hoppas jag kommer in. Om jag inte kommer in får jag söka hit igen. Vet inte. Söka jobb tror jag. Annars praktik typ Volvo. Då jobbar jag säkert. Söka jobb på Volvo när jag fyllt 18 i sommar. Liljaskolan - transport. Jobba förhoppningsvis. Om man inte jobbar så söker jag jobb. Ev praktik på olika ställen och utifrån det hoppas på en möjlighet Förhoppningsvis Teknikprogrammet på Draggen. Hoppas jag tar mig in på Fordon till hösten. Troligen Lilja Fordon. Hoppas det blir Lilja och Fordon. Skall nog söka John Bauer. Hoppas på Lilja.

Bilaga 4 Ungdomscentrums tvåpartssamtal -

Vill in på Lilja och Fordon. Folkhögskola. Jag tror jag måste fortsätta med mina studier på folkhögskola eller Umeå konstskola. Gå gymnasiet i Stockholm förhoppningsvis eller så är det att jag siktar på att inte behöva gå gymnasiet i Umeå. Jag vet inte. Vill bara gå konstskolan, men annars vet jag inte. Kanske folkhögskola. Access så fort jag slutar här. Vindelns folkhögskola. Lutar åt ett år till på Vågbrytarna – förhoppningsvis. Jag vet inte. Jag har jättemycket planer. Kanske jobba ett är i Norge. Tar nästan vad som helst med några kompisar. Efter det folkhögskola.

/Maria Andersson Ungdomscentrum

Bilaga 5 Vågbrytarpersonalens enkätundersökning

Enkätsammanställning Vågbrytarpersonal maj 2008

Sju inkomna enkäter av åtta X hur du upplever påståendet i förhållande till hur det fungerar i Vågbrytarna idag O hur du vill att det skall vara Verksamheten har 1. otydliga mål 1

tydliga mål 3

7 6,8

6,0

6,9

möjligheter att påverka beslut 4

5,7

6,7

bra psykisk arbetsmiljö 4

7 7,0

5,1

ta mycket ansvar 3

7 6,6

6,8

tydliga arbetsroller 3

7 6,6

5,7

I personalgruppen 9. dåligt samarbete 1

bra kommunikation

I personalgruppen har vi 8.otydliga arbetsroller 1

6,8

5,8

I personalgruppen får vi 7. ta lite ansvar 1

många människor inflytande

Inom personalgruppen har vi 6. dålig psykisk arbetsmiljö 1

6 5,7

I personalgruppen har vi 5. inga möjligheter att påverka beslut 1

6,7

I personalgruppen har vi 4. dålig kommunikation 1

känsla för gemensamma mål

I personalgruppen har 3. få människor inflytande 1

6 5,7

Personalgruppen har 2. ingen känsla för gemensamma mål 1

bra samarbete 3

6 6,0

7 6,7

Bilaga 5 Vågbrytarpersonalens enkätundersökning I personalgruppen blir jag 10. rättvist behandlad 1

1,0

orättvist behandlad 3

1,8

Verksamheten 11. uppnår sina mål 1

2 1,1

uppnår inte sina mål 3

1,6

12. Skriv vad du tycker varit bra i Vågbrytarna 2007-2008! Trevliga elever. Mycket jobb. Ny teknik, nya sätt att arbeta och ta fram material åt deltagarna, mer tid åt deltagarna, bättre förberedda arbeten. Tillsvidaretjänster. Större materialbudget. Att det blivit större öppenhet för oss pedagoger att ta del av Vågbrytarnas övergripande ekonomi, planering, upphandling etc. Det öppna klimatet i arbetsgruppen. Mitt arbete med allt vad det innebär. Deltagarnas resultat, mognad och utveckling. Vår förmåga att ta tag i saker när de sker. Fruktstund för deltagarna. Vågbrytarpersonalens engagemang. Har haft en intresserad grupp att arbeta med som gett bra respons på utbildningen. Annat ekonomiskt läge. Stämningen mer positiv. Mer fokus på Vågbrytarna än KFUM för Försäljning&Reklam. Ny utrustning har höjt utbildningen ytterligare. 13. Skriv vad du tycker varit mindre bra i Vågbrytarna 2007-2008! En massa transporter. Otydliga samarbetspartners för inköp. Mycket begränsad kunskap och egen skicklighet hos de individuella deltagarna. Det naturliga ögat för design & layout har detta år varit väldigt begränsad. Därmed blir det att man håller en mycket lägre nivå när det kommer till svårighetsgrad på arbeten och uppdrag. Att inte alla har möjlighet att delta på studiedagar och Vågbrytarmöten. För lite tid för planering och ordningställande vid terminsstart samt vid terminsavslut. Att lokaler slits ner under åren och inte renoveras. Avsatt tid saknas för att utveckla och förnya verksamheten. Timmarna räcker inte alltid till, både under deltagartid och övrig tid. Svårt att hinna med alla varje dag samt att alltid vara på gott humör och kreativ. Att det inte är några lov. Både deltagare och personal skulle behöva paus. Både för återhämtning och planering m m. Att arbetsmiljöfrågorna fortfarande är ett problem. De har varit prat om ventilationen hela året men det är fortfarande inte klart. Tidvis hög arbetsbelastning, t ex under budgetperioden. Samarbetet mellan de olika verksamheterna (utbildningarna). Seglösta arbetsmiljöfrågor.

Bilaga 5 Vågbrytarpersonalens enkätundersökning 14. Skriv vad du tycker bör förändras i Vågbrytarna inför kommande år! Va tydliga vid problem. Prata med den som kan lösa problemet. Avtal. Gemensam praktikperiod. Bättre marknadsföring, att AMS tar tag i sina inskrivna och verkligen skickar hit folk. Avsätt eller fondera pengar för renovering av lokaler och möbler. Riv baracken. På riktigt! Förläng utbildningen. Starta tidigare, några lovveckor, sluta senare. Se över vissa gemensamma inslag som inte fungerar för alla. Mer än en avslutningsvecka. Bättre arbetsmiljö för de grupper där det finns brister. En genomgång av utbildningslokalerna för att säkerställa att de är avsedda för rätt behov och utbildning. Ökat samarbete mellan utbildningarna. 15. Skriv ned dina synpunkter om KFUM Umeå i stort! Vad har varit bra/mindre bra under året? Bra: Bra och duktiga medarbetare inom personalen. Väl mottagen i början av min tid på KFUM. Intressant att få va en del av hur utbildningsdelen fungerar. Dåligt: Mindre bra behandlad utav de "högre upp" när det gäller diverse saker och ämnen. På gränsen till respektlöst och taskigt. - Svårt att få ett rättvist bemötande från Direktören. Usch vad geggigt det är mellan parkeringen och huset! Personalmöten på fredag eftermiddag då folk längtar hem och bara vill skynda på mötet för att få gå tidigare istället för att vara med och tycka till/påverka. Punkten "övrigt" saknas…. Vad hände med uppföljning på höstens medarbetarutvecklingsinitiativgrej? + Lätt att få ett rättvist bemötande från verksamhetschefen. Bra: Samarbetet mellan receptionspersonlen och ekonomipersonalen har fungerat bra för den administrativa utbildningen. Mindre bra: Att det inte blev någon uppföljning av personalens synpunkter som fördes fram under hösten. Jag upplever en viss "tröghet" i organisationen. Personalen arbetade fram "framtida mål" för verksamheten och i samband med det skulle vi, hela personalen träffas och diskutera framtid och förändring. Detta har inte skett. Att personalens representant i styrelsen inte får räkna sin närvaro som arbetstid. Jag tror att snålheten kan bedra visheten. - Ingen uppföljning från ledningen av den skrivelse som personalen gjorde. Inköp av strumpor och kallingar. Hur går det för vaktmästarna? + Trots allt en tryggare stämning kanske p g a ekonomin.

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009 Kortsiktiga mål 2008-2009 Mål 1. Att bli en del av utbildningssystemet i Umeå som passar ihop ungdomars behov med samhällets behov

Åtgärd Månad 3 Undersöka intresset hos Kommun, Arbetsförmedling och näringsliv för en fortsättning av Vågbrytarna och utveckla verksamheten i enlighet med de behov som finns

Resultat Månad 3

Åtgärd Månad 6 Verka för att Umeå Kommun vill avropa ytterligare utbildningsår Lämna in anbud om fortsatt utbildning för Vågbrytarna till Arbetsförmedlingen

Fortsätta verka för att utbildningen skall bli längre för Ungdomscentrums deltagare och att deltagarna får lov

Indikator Dokumentation finns Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Avropat utbildningsår Färdigt anbud

Resultat Månad 6

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 2. Tydlig kommunikation mellan uppdragsgivare och utförare inom organisationen

Åtgärd Resultat Månad 3 Månad 3 Beställningsrutinerna vid internjobb till Hantverksgruppen ses över. Beställningsformulär med kostnadsförslag tas fram.

Indikator 100% av interna Beställningsformulär uppdragsgivare och finns utförare upplever att kommunikationen fungerar tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Åtgärd Månad 6 Berörda parter utvärderar hur kommunikationen fungerar

Resultat Månad 6

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 3. Tydlig kommunikation mellan personal och deltagare

Åtgärd Månad 3 Fortsätta kommunicera Vågbrytarnas arbetssätt och regler vid rekrytering samt löpande under utbildningen

Resultat Månad 3

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Genomföra enkätundersökning 2 Diskussion av utfall i varje grupp samt i personalgruppen

Löpande uppdatera hemsidan så att den ger en tydlig bild av vad Vågbrytarna innebär, speciellt komplettera med bildmaterial från IMM och Fordonsteknik Revidera enkäten så att deltagarnas synpunkter på verksamheten och sin egen utveckling tydliggörs Genomföra enkätundersökning 1 Diskussion av utfall i varje grupp samt i personalgruppen Dialog med representanter från respektive grupp i Vågbrytarna Indikator Rapport över deltagarnas synpunkter Deltagare och personal upplever att kommunikationen är tillfredsställande

Tydlig beskrivning av arbetssätt och regler finns och kommuniceras till deltagarna Uppdaterad hemsida Färdig enkät

Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Färdig enkät

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 4. Tydlig kommunikation mellan organisation och personal

Åtgärd Månad 3 Upprätthålla tydlig kommunikation i arbetsgruppen genom att fortsätta med regelbundna möten varje vecka bland Vågbrytarpersonalen Påtala för ledningsgruppen att de förbättringsområden som all personal kartlade för KFUM Umeå i stort hösten 2007 bör följas upp

Indikator Personalen upplever att Dokumentation finns kommunikationen är från möten tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Resultat Månad 3

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Personalen utvärderar om kommunikationen är tydlig utifrån två perspektiv: • Kommunikationen inom Vågbrytarnas arbetsgrupp • Kommunikationen inom KFUM Umeå i stort

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 5. Tydlig kommunikation mellan organisation och externa intressenter

Åtgärd Månad 3 Styrgruppen träffas regelbundet Möten hålls med Ungdomscentrum med jämna mellanrum Ny personal hos Vågbrytarna och Ungdomscentrum får ordentlig introduktion om mål, arbetssätt och hur vi samarbetar med varandra Den sociala redovisningen distribueras till externa intressenter och muntliga dragningar görs av resultatet Samarbetspartners vid inköp fastställs för Hantverk och Fordonsteknik. Ett närmare samarbete med Byggvaruhandeln etableras för att underlätta deltagarnas kontakter med det lokala näringslivet

Indikator Styrgruppen träffas 3-4 ggr Möten med Ungdomscentrum hålls 7-8 ggr Personalen upplever att Vågbrytarna har tydliga samarbetspartners vid inköp Extern analys med god svarsfrekvens genomförs Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Dokumentation finns

Resultat Månad 3

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Extern analys genomförs med Vågbrytarnas externa intressenter

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 6. Medvetenhet om vad som utmärker Vågbrytarna och hur verksamheten kan utvecklas

Åtgärd Resultat Månad 3 Månad 3 Avsätta 1-2 extra dagar vid höstupptakten till planering, utveckling av nya idéer och ev kompetensutveckling Undersöka möjligheten att genomföra kompetensutveckling i samarbete med Ungdomscentrum Anpassa Fordons lokaler så att de passar bättre för utbildningsverksamhet (en projektlokal med övningsobjekt, en lokal med ”skarpa” kundjobb) Utveckla träsidan hos Hantverk Utveckla fotomomentet hos IMM genom att börja tidigare med det, ge det mer utrymme och involvera deltagarna mer i fotodokumentation hos KFUM Umeå

Indikator Personal och deltagare Dokumentation finns känner väl till de metoder som Vågbrytarna arbetar efter och upplever att verksamheten utvecklas Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Åtgärd Resultat Månad 6 Månad 6 Personalen utvärderar planerade åtgärder

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 7. Tillfredsställande utrustning i utbildningen

Åtgärd Månad 3 Datautrustning och programvaror uppgraderas hos IMM (Photoshop) Utrustning uppgraderas hos Hantverk, speciellt på träsidan Utrustning uppgraderas hos Fordonsteknik

Indikator Personal och deltagare upplever att utrustningen fungerar tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Resultat Månad 3

Åtgärd Månad 6 Undersökning genomförs bland deltagare och personal om hur utrustningen fungerar

Resultat Månad 6

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 8. Tillfredsställande arbetsmiljö för såväl personal som deltagare

Åtgärd Månad 3 Planer görs för hur den fysiska arbetsmiljön kan åtgärdas med avseende på: Design * Luft * Ljus * Ljud * Lutande golv * Utrymme Fordon * Utrymme IMM * Luft Hantverk * Ljus * Maskinunderhåll Genomgång av Ungdomscentrums policydokument (sekretess, likabehandlingsplan, m m). Ev upprättande av nya policydokument Verksamhetschefen fortsätter med coachingsamtal med Vågbrytarpersonalen för att kunna följa hur fysisk och psykisk arbetsmiljö utvecklas

Indikator Personal och deltagare upplever att arbetsmiljön är tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Resultat Månad 3

Åtgärd Månad 6 Undersökning genomförs bland personal och deltagare om hur de upplever arbetsmiljön

Resultat Månad 6

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 – Kortsiktiga mål 2008-2009

Mål 9. Tillfredsställande anställningsförhållanden för personalen och minskad sårbarhet

Åtgärd Resultat Månad 3 Månad 3 Aktivt verka för att utbildningen förlängs och att lov införs Aktivt verka för att Vågbrytarpersonalen har helårsarbete där deras kompetens tas till vara på ett bra sätt under sommaren när utbildningen inte är igång Uppdaterad plan för vikarieanskaffning görs

Indikator Personalen upplever att Dokumentation finns anställningsförhållandena är tillfredsställande Uppföljningsmetod Redovisningsteamet träffas varje kvartal för att bevaka hur det går Utvärdering Redovisningsteamet ger en beskrivning av utfallet

Åtgärd Månad 6 Undersökning genomförs bland personalen om hur de upplever sina anställningsförhållanden

Resultat Månad 6

Bilaga 6 Arbetsblankett 1 â&#x20AC;&#x201C; Kortsiktiga mĂĽl 2008-2009

Bilaga 7 Arbetsblankett 2 – Åtgärdsresurser 2008-2009 Åtgärdsresuser Vilka resurser som krävs

Vem skall göra vad Hur skall det göras

Förväntade resultat

Mål 1

Verksamhetschef och verksamhetsansvarig håller kontakt med Kommun, Arbetsförmedling och näringsliv för att kartlägga intresse och behov

Umeå Kommun avropar nytt utbildningsår

Resultatet av den sociala redovisningen delges berörd KFUMpersonal

Kommunikationen upplevs som tydlig

Att bli en del av utbildningssystemet i Umeå som passar ihop ungdomars behov med samhällets behov En person skall löpande kunna arbeta med att säkerställa en fortsättning på Vågbrytarna och annan utbildningsverksamhet

Mål 2 Tydlig kommunikation mellan uppdragsgivare och utförare inom organisationen Verksamhetschefen avsätter tid med enhetsansvarig för Hantverk för att se över beställningsrutinerna vid internjobb

Anbud om fortsatt Vågbrytarverksamhet lämnas in till Arbetsförmedlingen

Enhetsansvarig för Hantverk tar fram beställningsformulär för internjobb med kostnadsförslag och informerar KFUMs personal om beställningsrutinerna

Tydlig kommunikation mellan personal och deltagare

Vågbrytarnas arbetssätt och regler kommuniceras av respektive enhetsansvarig vid rekrytering och löpande under utbildningen

Mål, arbetssätt och regler uppfattas som tydliga av deltagarna

Tid avsätts på Vågbrytarpersonalens upptaktsdagar för att gå igenom arbetssätt och regler

Verksamhetsansvarig ansvarar för att informationen om Vågbrytarna uppdateras på KFUMs hemsida

Informationen om Vågbrytarna är tydlig

Representanter från Redovisningsteamet reviderar deltagarenkäten inför nytt verksamhetsår

Verksamhetschef och verksamhetsansvarig ansvarar för att enkät revideras

Deltagarnas synpunkter och utveckling fångas upp

Mål 4

Verksamhetsansvarig upprättar mötesplanering för hela verksamhetsåret

Kommunikationen upplevs som tydlig inom Vågbrytarnas arbetsgrupp och inom KFUM Umeå i stort

Mål 3

Tydlig kommunikation mellan organisation och personal

Verksamhetschefen tar upp med KFUMs ledningsgrupp att de förbättringsområden som all personal kartlade hösten 2007 bör följas upp

Bilaga 7 Arbetsblankett 2 – Åtgärdsresurser 2008-2009 Vilka resurser som krävs

Vem skall göra vad Hur skall det göras

Förväntade resultat

Mål 5

Verksamhetschef och verksamhetsansvarig delger den sociala redovisningen till Vågbrytarnas externa intressenter

God kommunikation mellan Vågbrytarna och externa intressenter där viktiga synpunkter fångas upp

Tydlig kommunikation mellan organisation och externa intressenter

Verksamhetschef och verksamhetsansvarig avsätter upp till 10 timmar för styrgruppsmöten

Tydliga samarbetspartners vid inköp

Vågbrytarnas UC-personal avsätter upp till 20 timmar för möten med Ungdomscentrum Ny personal får god introduktion i arbetet av verksamhetschefen, verksamhetsansvarig, enhetsansvarig på Design samt i förekommande fall av UCs personal Verksamhetschefen etablerar tillsammans med enhetsansvariga på Hantverk och Fordonsteknik kontakter med lämpliga samarbetspartners vid inköp Redovisningsteamet avsätter tid för extern analys

Mål 6 Medvetenhet om vad som utmärker Vågbrytarna och hur verksamheten kan utvecklas

Verksamhetschef och verksamhetsansvarig planerar upptaktsdagar inför nytt verksamhetsår

Personal och deltagare känner väl till de metoder som Vågbrytarna arbetar efter och strävar efter att utveckla verksamheten

Verksamhetschefen undersöker möjligheterna att samordna kompetensutveckling med Ungdomscentrum Enhetsansvarig för Fordonsteknik planerar för hur lokalen kan anpassas för att bättre passa verksamheten Enhetsansvarig för Hantverk planerar för hur träsidan kan utvecklas

Mål 7 Tillfredsställande utrustning

Enhetsansvarig planerar för hur fotomomentet kan utvecklas ytterligare Enhetsansvarig för IMM ger förslag på nödvändig uppgradering av datautrustning och programvaror Enhetsansvarig för Hantverk ger förslag på nödvändig uppgradering av verktyg Enhetsansvarig för Fordonsteknik ger förslag på nödvändig uppgradering av verktyg Förbättringsåtgärder genomförs i samråd med verksamhetschef och verksamhetsansvarig Dataansvarig ansvarar för iordningsställande av IMMs datorer

Personal och deltagare upplever att utrustningen fungerar väl

Bilaga 7 Arbetsblankett 2 – Åtgärdsresurser 2008-2009 Vilka resurser som krävs

Vem skall göra vad Hur skall det göras

Förväntade resultat

Mål 8 Tillfredsställande arbetsmiljö för såväl personal som deltagare

Verksamhetschefen tar upp bristerna i arbetsmiljön med fastighetsägaren KFUM Umeå

Tillfredsställande arbetsmiljö såväl fysisk som psykisk

Enhetsansvarig för Fordonsteknik genomför ombyggnationer i sina lokaler för att få bättre anpassade utbildningslokaler Verksamhetschef och enhetsansvarig för Hantverk utreder vem som är ansvarig för arbetsmiljön i verkstaden Verksamhetschefen planerar i samråd med Ungdomscentrum en genomgång av policydokument

Mål 9 Tillfredsställande anställningsförhållanden för personalen och minskad sårbarhet

Verksamhetschefen genomför regelbundna coachingsamtal med respektive enhetsansvarig för att kunna följa hur arbetsmiljön utvecklas Verksamhetschefen arbetar aktivt för Anställningsförhållandena uppfattas som tillfredsställande av personalen, att förlänga utbildningen för UCKFUM Umeå uppfattas som en ungdomarna och att lov införs attraktiv arbetsplats med god trivsel Verksamhetschefen arbetar aktivt för och möjlighet till utveckling att skapa helårssysselsättning där Vågbrytarpersonalens kompetens tas till vara på ett bra sätt Verksamhetschef och verksamhetsansvarig uppdaterar plan för vikarieanskaffning

Bilaga 7 Arbetsblankett 2 – Åtgärdsresurser 2008-2009

Bilaga 8 Pressklipp om V책gbrytarna

VK 2007-12-12 Designgruppen deltog under 책ret i Pepparkakshus-SM

Bilaga 8 Pressklipp om V책gbrytarna

Annons i ESK:aren april 2008 Fordonsteknik annonserar efter mer jobb till verkstaden

Bilaga 8 Pressklipp om Vågbrytarna

www.kravallslojd.se maj 2008 Kravallslöjd är en slöjd-, design-, konst-, och hantverksportal. De gjorde ett reportage om Designs vårutställning i maj 2008 och publicerade det på sin hemsida.

Vågbrytarnas designutställning 2008-05-11

Designutställning

Under ett år har ungdomar med särskilt intresse för konst och design fått möjlighet att studera vid KFUM:s designutbildning. Snart är terminen slut och Vågbrytarnas designutbildning visar stolt upp sina verk i en utställning.

Eva Hellqvist är kursföreståndare och lärare vid designutbildningen, hon berättar att utbildningen funnits i sju år och är ett komplement till de vanliga skolorna. Här går de som inte kan eller inte känner sig hemma i den vanliga skolan. Vad som sker under detta år är mycket upp till eleverna. Varje år har skilt sig från varandra. – I år har många varit intresserade av måleri och då har vi arbetat mycket med det. I ett samtal med två av eleverna, Teresa Jacobsson 19 och Vera Berkelder 15 år uttrycks en otrolig glädje och tillfredställelse kring arbetet med konst. De framhåller båda den personliga utveckling som det egna skapandet ger men även hur viktig gruppen är. Tillsammans går de igenom skapandeprocessen, med allt vad det innebär av motgångar och missnöje men där viljan att kämpa sig igenom alltid finns närvarande. – Det här är inte som en vanlig skola. Hit går man för att man vill lära sig, inte för att man måste. Båda två vill de fortsätta att utvecklas inom området och även om måleri är det som gör dem lyckligast just nu så inser de att det finns så otroligt mycket mer inom

Bilaga 8 Pressklipp om Vågbrytarna konstvärlden de vill lära sig. Eva Hellqvist och hennes elever arbetar efter filosofin ”learning by doing”. Det teoretiska bakas in i det praktiska arbetet. I block på tre veckor fokuserar de på olika tekniker och uppgifter. Parallellt med detta håller många på med egna projekt. Utställningen visar prov på flera av dessa uppgifter, de har bl.a. använt sig av en krokiteckning för att sedan gör en målning, utifrån en form som de tilltalats av har de sedan designat en väska, från gamla kläder och annat har de tillverkat tofflor.

Dagarna startar alltid med teckning som Hellqvist menar är den teknik som lägger grunden till skapandet men fungerar även som uppvärmning för dagens projekt. Längs väggarna i utställningen ligger en mängd blyertsteckningar och på golvet projiceras ett bildspel med kroki/modellteckningar. Eleverna har under året arbetat med allt från teckning till, skulptur, till att designa egna lampor. Intresset för måleri syns tydligt i utställningen där väggarna är täckta med tavlor. Utställningsrummet är välarbetat och en svart bård kring väggarna håller ihop de olika delarna i utställningen. På frågan vad som är konst, utbrister Teresa Jacobsson spontant – Mitt liv är konst! och det syns att Vera håller med. De lyser om dem och det lyser om den konst som de och deras klasskamrater skapat.

Besöket i designutställningen gjordes den 5 maj

Bilaga 8 Pressklipp om V책gbrytarna