Portfolio 2017 - Urban Planning by kimberlydisley

PORT F OL O

Kimberly Disley

CV Kimberly Disley Hej! Jag är för närvarande student på Chalmers där jag läser mitt första år av två på masterprogrammet Design for Sustainable Development. Här i min portfolio finns ett urval av projekt jag arbetat med under mina studier på kandidatprogrammet Fysisk planering på BTH, och från min första termin på Chalmers. Mail: kimberly.disley@gmail.com Telefon: +46 (0) 768-355533

Utbildning

Arbete/praktik

2016 – pågående Chalmers Design for Sustainable Development (masterprogram)

Januari 2017 – pågående AL Studio, Göteborg Praktik, deltid (ca 20%)

2012 – 2015 Blekinge Tekniska Högskola Programmet för fysisk planering Kandidatexamen juni 2015 (Referens: Ulla Haglund, BTH)

Augusti 2015 – augusti 2016 Stadsbyggnadskontoret Tyresö kommun Praktik, heltid (Referens: Sophia Norrman-Winther, SBK Stockholm)

2007 – 2010 Söderportgymnasiet Samhällsvetarprogrammet inriktning ekonomi

Januari 2011 – augusti 2012 + sommaren 2013, 2015 Tingsrätten i Kristianstad Domstolssekreterare

Föreningsengagemang

Juni 2014 – augusti 2014 Ica Kvantum, Gällivare Butikssäljare/kassapersonal

Mars 2013 – mars 2015 Styrelseledamot/sekreterare Linjeföreningen för Fysisk planering (PlanKan)

Programvarukunskaper

December 2013 – December 2014 Studentrepresentant i lokalstyrelsen för Sveriges Arkitekter Blekinge April 2014 – november 2014 Medlem i projektgruppen för Planarkdagen 2014 (Nu: Arkipelago BTH)

Adobe Illustrator Adobe InDesign Adobe Photoshop AutoCAD (Autodesk) Focus detaljplan (Insticksprogram till AutoCAD. Sokigo)

Innehåll Rör runt! - för ett socialt och sammanlänkat Hjo Kurs: Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context, Chalmers När? År 4, HT 2016 Var? Hjo

Planering som möjlighet för social hållbarhet? Kurs: Kandidatuppsats inom Fysisk planering, BTH När? År 3, VT 2015 Var? Malmö

Ett hus för alla - ett nytt kulturhus i Karlskrona Kurs: Arkitektur och offentlig miljö, BTH När? År 3, HT 2014 Var? Karlskrona

Sustainable:izing Sundsvall

Kurs: Planering och hållbarhet., BTH När? År 2, HT 2014 Var? Sundsvall

s. 04-06

s. 07-10

s. 11-15

s. 16-18

Rör runt! - för ett socialt och sammanlänkat Hjo Kurs: Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context, Chalmers När? År 4, HT 2016 Var? Hjo

Uppgift och upplägg Chalmers samarbetar varje år med en liten till mellanstor kommun i Västra Götaland för att kunna hålla denna kurs där lokala förutsättningar och mindre orters möjligheter till hållbar utveckling belyses. Syftet med uppgiften var att utifrån de lokala förhållandena i Hjo kommun och stad formulera ett projekt med syftet att göra Hjo mer hållbart kopplat till givna förutsättningar. Kursens fem veckor grundade sig på att gemensamt i studion inventera, intervjua, analysera och lära oss mer om de lokala förutsättningar som Hjo kommun innehar. Detta inledande skede skulle därefter ligga som grund för fördjupningsprojekt kopplade till hållbar utveckling i en lokala och mindre kontext. Därefter tog fördjupningsprojekt i grupp vid där varje grupp själva fick formulera sin projektidé.

Analys och koncept Den inledande analysen pekade tydligt på ohållbara livsstilar i Hjo gällande transporter och rörelse. Både på grund av Hjos läge som bostadsdominerad pendlingsort och för dess fysiska utformning som inte uppmuntrar användande av gång och cykel. Därför valde vi att arbeta med en programidé som skulle visa på hur

kommunen skulle kunna jobba med små medel för att skapa sammanhängande kopplingar, både för vardagen och för rekreativa ändamål. I detta skede utförde vid en enkätundersökning för att grunda våra förslag på vad lokalborna tyckte och tänkte. Enkätundersökningen efterfrågade vilka platser/aktiviteter som invånarna tyckte om respektive inte tyckte om och vad de önskade fanns i Hjo som inte finns idag eller vad som skulle förstärkas.

Förslag Resultatet från analysen manifesterade sig senare i förslag på 3 olika rundor, i olika skalor och med olika tema. Dessa rundor är också kopplade till varandra för att främja ett mer sammanlänkat nätverk för gående och cyklister i Hjo stad och med kopplingar till närliggande natur och landsbygd. Även förslag på platsbundna ingrepp och förändringar gjordes för att dessa rundor skulle innehålla stimulerande upplevelser, aktiviteter och attraktioner. Föreslagna ingrepp baserades på en ekätundersökning med över 200 svar från boende i Hjo. De valda rundorna hade även som avsikt att binda ihop och lyfta befintliga attraktioner och platser identifierade i samma enkätundersökning. Stor del av arbetet redovisades även och diskuterades i en skriven rapport. Projektet utfördes i en grupp om 4 presoner där material gjort av annan gruppmedlem redovisas för.

Lilla rundan Tema: Kultur och historia

Mellanrundan Tema: Rekreation och aktivitet

Varje runda representeras i separat kollage utifrån rundans tema. Kartbilderna nedan visar hur rundorna löper, vilka platser som ingår och vilka som tillkommer - där Lilla rundan är koncentrerad till Hjo centrum, Mellanrundan binder ihop hela Hjo stad med dess intilliggande landskap och den Stora rundan binder ihop stad och landsbygd. Samtliga kollage samt den högra av de tre kartbilderna är gjorda av mig.

Stora rundan Tema: Natur och friluftsliv

Bastu och bad

Exempel på förslag på tillägg i Mellanrundans södra del

“Jag önskar att Hjo drar nytta av närheten till vattnet och gör det möjligt att, året runt, bada, basta och njuta av detta.” Uttalande från enkätundersökningen angående vad lokalborna i Hjo skulle önska fanns i staden.

Hjo allmänna bastu Välkommen in i värmen!

100 50 10

Allmänna öppettider om inte bokat: Sön - Tors kl. 08-20 Fre - Lör kl. 10-23 Bokning sker på följande sätt: Kontakta XXX

Hjo allmänna bastu Välkommen in i värmen!

Hjo allmänna bastu 100 50 10

Välkommen in i värmen!

100 50 10

Allmänna öppettider om inte bokat: Sön - Tors kl. 08-20 Fre - Lör kl. 10-23 Bokning sker på följande sätt: Kontakta XXX

Konceptskisser och kollage för hur bastubyggnaden skulle kunna tillföras redan befintlig brygga (se foto t.h.)

Foton från den valda platsen för ett bastu.

Planering som möjlighet för social hållbarhet? Kurs: Kandidatuppsats inom Fysisk planering, BTH När? År 3, VT 2015 Var? Malmö

Uppgift och upplägg

Analys

Syftet med kursen var att genomföra ett eget projekt eller arbete omfattande 15hp på kandidatnivå inför examen.

Analysen i arbetet grundade sig på inventeringar av områdets strukturer, barriärer, kommunikationer, kopplingar etc och kombinerades med en forskningsöversikt och innehållsanalys för att utstaka vad forkning kontra praktiken förespråkar eller gör.

Jag valde att arbeta enskilt och främst utforska hur aktuell forksning och teori behandlade begreppet social hållbarhet inom planeringen samt hur social hållbarhet förespråkas kunna helt eller delvis möjliggöras genom förändringar i den fysiska miljön. Jag valde ett område kring den planerade Rosengårds station, väster om centrala Malmö. Området i sin helhet präglas av tydligt separerade och olikartade stadsdelar avgränsade med dominerande barriärer. Vid planeringen för den framtida stationen har därför en diskussion kring förtätning och sammanlänkning förts inom Malmö stad. Detta område användes därför av mig för att visa hur teori och forskining inom social hållbarhet och planering skulle kunna exemplifieras genom förändringar i den fysiska miljön.

Resultat och förslag Resultaten presenteras främst i skriven form men kompletteras och konkretiseras genom att visa på konceptuella lösningar för att främja en social hållbarhet i denna delen av Malmö stad. Konceptlösningarna grundar sig på de strategier som formulerades utifrån den forskningsöversikt och analys som genomfördes inom ramarna för arbetet. Resultatet redovisas med hjälp av kartor med schematiska förändringar samt kollage.

Lokalisering och geografisk avgränsning

Valt område för projektet, var i Malmö det är lokaliserat, områdets olika stadsdelar, dess två huvudsakliga barriärer (Amiralsgatan och Kontinentalbanan) samt lokaliseringen för den planerade tillkommande pendeltågsstationen. Exempel från den teoretiska översikten:

“In this process [globalization], and especially during the last decade, social inequality, cultural conflict and political fragmentation within urban boundaries have sharpened. Social sustainability is seen as a useful concept, ’the polar opposite of exclusion both in territorial and social terms’, in order to adress the challenges that cities all over the world face.” Koning, 2002

“Co-present individuals may not know each other and may not necessarily form a community, but they form the raw material for a community, a necessary prerequisite for the development for an urban life. The degree to which public space is populated and whether the copresent people are residents or strangers largely determines the essential character of truly public space.” Legeby & Marcus, 2011

Strategier

Strategierna grundar sig på de inventeringar som gjorts på plats i området och genom arbetets gång. Strategierna utgör också basen för de förändringar som föreslås i den fysiska miljön för att främja en bättre konnektivitet, blandning och diversitet, som aktuell forskning inom området, förespråkar kan främja den sociala hållbarheten.

Resultat och förslag Förslag nya vägstrukturer och kopplingar

Nya gröna stråk för rekreation

Förslag tillkommande bebyggelse

Nya mötesplatser och aktiviteter

Samtliga strategier presenterade finns representerade i kommande förslag på förändringar (från nästa sida) för området.

Koppla samman delarna

Överbrygga barriärer

Prioritera människor och möten

Främja och möjliggör för blandning

Hantera och tydliggör gränser

Konceptuella kollage

3. Kollagen presenterar hur strategierna och förslagenpå fysiska förändringar skulle kunna ta sig uttryck i området, på en konceptuell nivå.

1. Amiralsgatan som stadsgata 2. Utomhusgym och motionsslinga vid St. Pauli kyrkogård 3. Stadsodling kan möjliggöras på flera platser i området 4. Nya mötespaltser kan skapas vid kollektivtrafiknoder 5. Vid tillkommande bebyggelse ska variation eftersträvas 6. Kontinentalbanan och nya rörelsemönster som kan möjliggöras Utdrag ur kandidatarbetets avslutande diskussion:

”Viktigt att poängtera är att detta arbete enbart belyser problematiken från ett uppifrån- och outsiderperspektiv. Detta medför att slutsatser och förändringsförslag för fallstudieområdet främst kopplas till fysiska förändringar och inte har förankring i medborgarnas behov och synpunkter – något som i sig motsäger hela konceptet av ett socialt hållbart förhållningssätt inom planeringen. Förändringsförslagen får därför betraktas som ett sätt att exemplifiera hur förespråkade fysiska förändringar för främjande av social hållbarhet i stadsplaneringen skulle kunna tillämpas inom fallstudieområdet. Förslagen handlar därmed mer om koncept och idéer sprungna ur resultat och slutsatser som dragits i arbetet.”

10 2.

Ett hus för alla - ett nytt kulturhus i Karlskrona Kurs: Arkitektur och offentlig miljö, BTH När? År 3, HT 2014 Var? Karlskrona

Uppgift och upplägg Kursens behandlade ämnet arkitektur och offentliga rum där den specifika uppgiften för projektet var att rita ett kulturhus på en given tomt i centrala Karlskrona. Tomtens storlek och placering är begränsande genom att platsen är något gömd, marken sluttar, arean är liten och intilliggande bebyggelse nära inpå. Särskilda krav fanns i uppgiften på vad som skulle inrymmas i byggnaden.

Koncept och förslag Karlskrona domineras av offentliga rum i en stor, nästan överdimensionerad , skala i förhållande till stadens storlek och utformning. De offentliga platserna är nästintill

alltid väldigt öppna och utsatta och mindre, mer intima offentliga platser saknas. Därför eftersträvades att skapa ett ett komplement till dessa storskaliga platser genom att skapa ett lugnt och relativt slutet gårdsrum i anslutning till kulturhuset. Karlskronas centrala delar domineras också av ståtliga byggnader längs dess huvudgator och torg. Rör man sig ifrån de mest publika gatorna och platserna ser bebyggelsen ofta väldigt annorlunda ut. Därför tyckte jag det kunde vara intressant att arbeta med att försöka maximera utnyttjandet av tomten samtidigt som byggnaden smälte in med den omgivande bebyggelsen och att det istället skulle vara innehållet, mötena och medskapandet som skulle stå i fokus. Därför anspelar utformningen av huset också på den väldigt enkla formen och idén av en simpel huskropp eller ikon av ett hus.

Form och koncept

Studier av takets form med grund i den föränklade formen av en huskropp

Byggnadens placering på tomten samt tillhörande takplan för olika riktningar och lutningar på taket.

Skiss och modell

Modell av byggnaden i vit kartong Skisser pĂĽ byggnaden och dess entrĂŠ och gĂĽrdsrum

Planlösningar och sektioner 1. Sektion A, snitt öst-väst 2. Sektion B, snitt sydväst-nordost 3. Planlösning bottenplan 4. Planlösning övre plan

Lilla salongen Stora salongen

Lilla salongen

Stora salongen Stora Möllebacksgränd

2,5

7,5

10m

2,5

Stora Möllebacksgränd

7,5

10m

Sektion A

2. Stora Möllebacksgränd

Stora Möllebacksgränd

Lilla salongen Kafé

Kafé Omklädning/dusch 0

2,5

7,5

10m

2,5

7,5

10m

Sektion B

Fasadritningar

Fasad från öst

Fasad från norr

Sustainable:izing Sundsvall Kurs: Planering och hållbarhet., BTH När? År 2, HT 2014 Var? Sundsvall

Uppgift och upplägg

Koncept och förslag

Uppgiften syftade till att varje grupp skulle manifestera och exemplifiera det vaga begreppet hållbarhet och hållbar utveckling. Detta skulle göras genom att söka i litteratur och analysera en given mellanstor svensk stad - i vårt fall blev detta Sundsvall.

Vårt koncept för våra strategier blev Green mobility. Detta för att samtliga strategier handlade om att främja mer hållbara transportsätt eller minska behovet av transporter.

Målet var att varje grupp skulle komma fram till strategier i fyra olika skalor - regional, stad, stadsdel och kvarter där hållbarhet skulle främjas. Hållbarhet skulle främjas för alla de klassiska benämningarna - den ekonomiska, den ekologiska och den sociala.

Projektet utfördes i en grupp om 5 presoner där materialet att producera fördelades. Allt material med här är gjort av mig där den regionala nivån främst lyfts då det var den nivå jag främst arbetade med.

Olika skalor av förändring Stad Nya hållbara transportmedel föreslogs. Genom att dra nytta av Sundsvalls topografi, där staden ligger mellan berg i nor roch söder, skulle ett nätverk av linbanor kunna främja de diagonala kopplingarna i staden. På grund av topografin försvåras det för exempelvis cyklister och en linbana skulle kunna vara ett bra komplement till gång och cykel och de traditionella kollektivtrafiksätten.

Stadsdel På stadsdelsnivå handlade strategin om att bättre sammanlänka olika delar. Inom staden, och vissa stadsdelar specifikt, är den fria rörelser väldigt begränsad av barriärer. Särför föreslogs förbättrade kopplingar, överbryggande eller borttagande av barriärer i form av exempelvis bättre sammanlänkade gång- och cykelnät, fler övergångsställen, gång- och cykelmöjligheter över vatten m.m. Denna strategi skulle främja mer hållbara rörelsemönster. Chosen city district

2 km

Kvarter På kvartesnivå fokuserade strategin på att minska behovet av transporter genom att lokalt prodicera mat. Genom att omvandla restytor i staden till odlingsområden som kvarter eller bostadsområden kan sköta och ansvara för kan mat produceras nära den slutliga konsumenten och transporterna minska. Chosen block

2 km

Region

Birsta

Strategin på den regionala skalan knöt av till att främja hållbara färdmedel regionalt samt Green TOD:s (Transit Oriented Development). Därför föreslogs en ny tågstation vid Birsta shopping center mellan Sundsvall och Timrå. Område tär idag nästintill enbart tillgängligt för motortrafik. Kompletterande bebyggelse föreslås också i området för att dra nytta av den redan befintliga servicen och infrastrukturen och skapa ett tätare och mer multifunktionellt område.

rå im

y Cit

all dsv n Su

ors atf Söråker

Timrå Birsta City shopping center Sundsbruk Johannedal

Soc

Eco lo

integration, interaction accessability, health

o con mi

decreasing CO2-emissions, biological diversity

ial

al gic

job opportunities, regional development

l ca

Sundsvall

Diagram på hur Birsta City skulle kunna kopplas på järnvägsnätet (ovan) samt ett digram för vilka aspekter inom de tre olika hållbarhetsaspekterna som främjas av strategierna (vänster).

Matfors

Stockvik

10 km

Alnön

Överst visas hur området kring Birsta City skulle kunna bli mer än bara ett handelsområde. Bilden under visar på hur området ser ut idag (2014) då det domineras av storskaliga externhandelsbutiker, markparkeringar och hårdgjorda ytor. I kartan till vänster syfs Birsta Citys lokalisering i förhållande till resten av regionen.

TACK!