Handbok för skapande av läkande rum by Kinnarps Group

HANDBOK FÖR SKAPANDE AV LÄKANDE RUM

INNEHÅLL INLEDNING 3 VAD ÄR LÄKANDE RUM KRAV PÅ MÖBLER

6 12

MÖBLERING 30 5 STEG TILL LÄKANDE RUM

SÅ LÄNGE SOM MAN LEVER, HAR MAN RÄTT TILL ETT LIV Det kan hända på ett ögonblick, närsomhelst i livet. Eller också sker det gradvis i takt med stigande ålder. Men alla kommer till en punkt i livet där vi själva eller någon vi älskar inte längre klarar vardagen själv. I den situationen förväntar vi oss att bli bemötta som de människor och individer vi är – utifrån våra personliga behov och på ett rättvist och jämlikt sätt. Hur vård- och omsorgsmiljön är utformad har stor betydelse för vårt välbefinnande. Vi på Kinnarps vill gärna dela med oss av våra insikter – en kunskap som bygger på många års erfarenhet och samarbeten med experter på området. Vi har sett att resultatet blir allra bäst när de hårda och de mjuka värdena får arbeta tillsammans, med individen i centrum. Och vi har lärt oss vad som krävs för att nå hela vägen i skapandet av det som vi vill kalla Läkande rum. Den här boken är till för dig som ska göra en mindre eller större förändring i en befintlig vårdmiljö eller som står inför utformningen av en helt ny vårdmiljö.

VA D Ä R L Ä K A N D E R U M? RUMMET

6 18

M Ö B E R N A 34 K I N N A R P S N E X T C A R E ® 42

ATT INREDA MED RÄTT MÖBLER OCH FUNKTIONER PÅ RÄTT PLATS ÄR EN LÅNGSIKTIGT GOD INVESTERING. SUPPORT. Inredning som underlättar städning och omflyttning sparar tid för personalen. Att möblerna även underlättar för brukaren att i största möjliga utsträckning klara sig själv – utan att riskera att falla eller hamna i situationer som kräver hjälp – sparar också tid. Tid som kan användas till att öka kvaliteten på vården. HÄLSA. Inredningslösningar som stöttar, stimulerar och aktiverar individen i vardagen ökar välbefinnandet. Färre tunga lyft och smidiga, flexibla lösningar minskar belastningen och stressen för personalen. HÅLLBARHET. Möbler i god design är inte bara hållbara ur kvalitetssynpunkt. De är en framtidssäkrad investering i form av tidlösa former och funktioner som möter även morgondagens behov. IDENTITET. Inredningslösningar i god design ger vårdmiljön en attraktiv identitet för både brukare, personal och anhöriga.

VAD ÄR LÄKANDE RUM? Läkande rum är en miljö där varje individ känner trygghet, stimulans och delaktighet. En plats att höra hemma i, där man är bekväm och känner sig sedd. Miljöer som ökar välbefinnandet och som därigenom stödjer läkandeprocessen. Helt enkelt rum där vård och omsorg är i fokus. Forskningen visar att den fysiska miljön faktiskt påverkar vårt välbefinnande. Att vi får bo eller vistas på en plats där vi trivs och känner oss hemma och som skapar de bästa förutsättningarna för ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter, är avgörande för vårt välmående. När inredningen utformas i samspel med våra sinnen skapas en plattform för vårdande rum som kan vara stimulerande, lugnande och läkande. Genom att identifiera verksamhetens aktiviteter och behov skapas förutsättningar för en optimal, inspirerande och inkluderande inredningslösning. I läkande rum arbetar de mjuka värdena och de hårda värdena tillsammans. Upplevelser i form av syn, känsel, hörsel, lukt och smak möter praktiska lösningar i form av rätt möbel på rätt plats.

HÅRDA VÄRDEN

Nationella och lokala lag- och trygghetskrav

Funktionskrav (s. 13-23)

Hygienkrav (s. 13-23)

Ergonomiska krav (s. 13-23)

MJUKA VÄRDEN

Det ska vara enkelt att förstå möblernas funktion (s. 13-23)

Estetik (s. 13-23, 24-25)

Sinnliga upplevelser (s. 13-23, 32-33, 34-35)

VÅ R

A SINNE

LÄKANDE RUM

FYS K

ILJ

VIS

Den optimala vårdmiljön, Läkande rum, uppstår när den fysiska miljön omfattar både hårda och mjuka värden i form av sinnesupplevelser. För att lyckas med omdaningen eller nyskapandet av en vård- och omsorgsmiljö är det viktigt att skapa samsyn och en tydlig vision kring projektet, inte minst genom att engagera och inkludera personalen. 7

GUN AREMYR FÖRFATTARE OCH HANDLEDARE ”FÖRR HADE VI SJUKHEM DÄR VI VÅRDADE SJUKA MÄNNISKOR SOM EN GRUPP. I DAG HAR VI VÅRDHEM SOM VÅRDAR INDIVIDER.”

Gun Aremyr är en av Sveriges ledande experter inom demensområdet. Sedan 1987 har hon mött personer med demenssjukdom, deras anhöriga och personal i rollen som arbetsterapeut, handledare, föreläsare och anhörigkonsulent. Hon har även skrivit fem böcker om ämnet. HUR HAR VÅR SYN PÅ VÅRDEN AV ÄLDRE

VILKEN ÄR DEN STÖRSTA FRAMTIDS-

FÖRÄNDRATS ÖVER TIDEN?

UTMANINGEN FÖR ÄLDRE- OCH DEMENSVÅRDEN?

Förr hade vi sjukhem där vi vårdade sjuka människor

Att skapa ett demensvänligt samhälle: Eftersom

som en grupp. I dag har vi vårdhem och äldreboenden

ett demensvänligt samhälle är ett samhälle som är

där individer med sjukdomar och aktivitetsnedsätt-

bra för alla individer – oavsett om man är sjuk eller

ningar får assistans. I mitten av 1900-talet trodde vi

frisk, gammal eller ung! Att sakta ner tempot där det

att demens hörde ihop med åldrande och att det inte

behövs. I kassan, i affären likaväl som inom vård och

var så mycket att göra åt. Omvårdnaden var visserli-

omsorg. Egentligen i alla situationer där den som har

gen god men vårdsalarna var stora och alla patienter

en demenssjukdom ska fatta ett beslut. Att vi samtalar

hade samma kläder. De som satt upp placerades,

istället för att tilltala varandra. Omgivningen bör också

ibland med hjälp av ett bälte för att inte glida ur, i

ge tydliga signaler om var jag befinner mig. Det kan

fåtöljer längst med väggarna i korridorer och i dagrum.

vara skyltar i en affär eller att toalettdörrarna har en

Idag vet vi att demens är en kognitiv sjukdom och att

särskiljande färg och en text eller symbol som berättar

individerna som får den är just individer. När man har

att jag har kommit rätt.

behov av omsorg dygnet runt får man en egen lägenhet som man möblerar med egna möbler. I allrum och kök

TYCKER DU ATT BESLUTSFATTARE HAR

försöker man skapa en miljö där man kan umgås.

KUNSKAP OM VILKA KRAV DE BÖR STÄLLA PÅ

HUR DEFINIERAR DU BEGREPPET

Vi bör bli bättre på att engagera personal multipro-

INREDNINGEN I VÅRDMILJÖER? LÄKANDE RUM?

fessionellt inför restaureringar och nybyggnationer av

Ett läkande rum är ett rum där jag känner mig trygg, där

vårdboenden. Vi måste tänka på att undersköterskor,

jag får stimulans men också upplever lugn och ro. Det

sjuksköterskor och rehabpersonal har skilda infalls-

är genom våra sinnen som vi upplever tillvaron. Med en

vinklar kring vad som krävs i miljön. Hög kvalitet lönar

kognitiv funktionsnedsättning är det vanligt att jag har

sig i längden liksom att göra rätt från början.

svårt att koncentrera mig och att alltför röriga miljöer hindrar mig. I ett läkande rum har man därför tagit hänsyn till alla våra sinnen: syn, hörsel, känsel, smak, doft, muskel- och ledsinnet samt balanssinnet. Inredningen i ett vårdboende ska skapa trygghet och ge möjlighet till både vila och stimulans. En vacker, tilltalande miljö hedrar mig som person men en sliten omgivning av låg kvalitet kan tolkas som att jag inte betyder något.

UTFORMNING AV LÄKANDE RUM Allt handlar om respekt, förståelse och empati för brukare, personal och anhöriga. Det här är en miljö där alla individer kan samverka, känna sig trygga och sedda. Inred med möjligheter till kravlös stimulering av alla sinnen! Inredningslösningen ska erbjuda variation och ge tillgång till olika typer av rumsligheter som möter många olika behov. Det är viktigt med flexibilitet så att miljön enkelt kan anpassas för olika aktiviteter. Möblerna måste både vara – och upplevas – som säkra och stadiga och får inte riskera att tippa eller välta. Välj till exempel alltid tippsäkra karmstolar. Färgsätt för att underlätta orientering och tänk på att skapa kontraster, till exempel mellan vägg och golvfärg, mellan bordets färg och stolarna runt det. Möblerna ska synas tydligt mot golv och väggar. Det är också viktigt att miljön är bländfri. Använd ljuddämpande material för att undvika störande buller, men ljudsätt gärna med ljud som väcker positiva minnen. Välj material som är och känns vad de ser ut att vara, till exempel riktigt trä istället för träimiterande laminat. Det är också viktigt att välja material och lösningar som minskar brandrisken och underlättar evakuering.

KRAV PÅ MÖBLER

KRAVSTÄLLNING I SAMBAND MED MÖBELVAL HÅRDA KRAV Styrs av funktionskrav, trygghetskrav, hygienkrav och ergonomiska krav.

Möjlighet till olika höjder och bredder för individanpassning.

Avtagbara tyger som är tvättbara i 60 grader.

Tippsäkra armledare som inte går för långt fram mot framkant.

Glipa mellan sits och rygg för att undvika bakteriefickor.

Möblernas ytor ska vara extra slittåliga samt spritbara.

Inga vassa kanter.

Ställbara möbler för komfort, sittvariation och tryckavlastning.

Upphängningsbara karmstolar för att underlätta städning.

Staplingsbara stolar och fällbara bord för flexibilitet och yteffektivitet.

Inredning med ljuddämpande material för en god ljudmiljö.

MJUKA KRAV Bygger på estetik och sinnliga upplevelser.

Möbeln skall signalera trygghet.

Det ska vara enkelt att förstå möbeln och dess funktion.

Möbeln ska ha egenskaper som är anpassade för alla våra sinnen.

Möjlighet till val av färg på möbeln. Kontrastfärg där det behövs.

Möbeln ska ha sköna naturliga material för beröring.

13 0

Staplingsbara stolar ökar flexibiliteten och ger yteffektivitet.

Glidhjul för lättare förflyttning av stolen.

Upphängningsbara stolar underlättar vid städning.

KARMSTOLAR

Möjlighet till olika höjder för individanpassning. Standardhöjd är

45-47 cm men det bör också finnas 50-52 cm och 60-65 cm

för den som är t ex höftledsopererad.

Stolen ska vara stabil och ha ändamålsenliga armledare.

Tippsäkra armledare som inte går för långt fram mot framkant.

Stolen ska vara lätt att hantera för både brukare och personal.

Flera varianter i en stolsfamilj gör det lättare att individanpassa

och ger estetiska fördelar.

Stolen ska kunna förses med glidhjul.

Staplingsbara stolar ökar flexibiliteten.

Upphängningsbara stolar underlättar vid städning.

Stolen ska kunna förses med ljuddämpande sits samt möbeltassar

i filt för god ljudmiljö.

Välj avtagbart och tvättbart tyg (60 grader) eller konstläder på sitsar och rygg samt gummiväv på sitsar.

Inred alltid med stolar som har en glipa mellan sits och rygg, på så sätt fastnar inte onödig smuts och det är lätt att hålla rent.

Greppvänliga handtag som underlättar vid förflyttning.

FUNKTIONSFÅTÖLJER

Möjlighet till olika höjder för individanpassning. Standardhöjd är 45-47 cm men det bör finnas möjlighet till 50-52 cm.

Steglöst reglerbar för tryckavlastning.

Lätt åtkomliga reglage för brukaren.

Greppvänliga handtag som assisterar vid förflyttning.

Reglerbart sitsdjup, bålstöd samt nackkudde.

Glipa mellan sits och rygg.

Gummiväv i sits.

Avtagbart tvättbart tyg (60 grader) eller konstläder.

Fällbara karmar för att underlätta förflyttning från och till rullstol.

Bör finnas i variant med hjul och fotplatta eller fotpall.

Fällbara karmar underlättar vid förflyttning från och till rullstol.

FÅTÖLJER OCH SOFFOR

Standardhöjd är 45-47 cm men det bör också finnas 50-52 cm.

Möbeln skall vara stabil och ha ändamålsenliga armledare.

Flera varianter i en möbelfamilj gör det lättare att individanpassa

och ger estetiska fördelar.

Välj avtagbart och tvättbart tyg (60 grader) eller konstläder på sitsar och rygg samt gummiväv på sitsar.

Möjlighet till olika höjder för individanpassning.

Inred alltid med sittmöbler som har en glipa mellan sits och rygg, på så sätt fastnar inte onödig smuts och det är lätt att hålla rent.

Välj en soffa som har en glipa mellan sits och rygg. Då fastnar inte onödig smuts och det är lätt att hålla rent.

BORD

Möjlighet till olika höjder för individanpassning. Standardhöjd är

73-77 cm men det bör också finnas 78-82 cm för plats för rullstol

och 90 cm för höftledsopererade. Ett höj och sänkbart bord är till

stor fördel då det kan anpassas.

Möjlighet till olika former och mått på bordsskiva för anpassning till aktiviteter och aktuella sittmöbler.

Anpassning till olika typer av förekommande rullstolar.

Ska klara desinfektion.

Ska kunna förses med ljuddämpande bordsskiva för god ljudmiljö.

Möjlighet till bord som kan förses med låsbara hjul för flexibilitet och säkerhet.

Olika bordsformer ger möjlighet till olika möbleringskombinationer

UNDVIK

Institutionsliknande möbler och väntrumsliknande miljöer.

Möbler med vassa kanter och hörn.

Höga ljudnivåer och skrapande stolar.

Randiga, prickiga och småmönstrade tyger.

Konst som kan skapa skrämmande illusioner.

Möblering där du sitter med ryggen mot en dörröppning.

Skuggor och speglingar i blanka ytor.

Störande skyltar som ger överflödig information,

till exempel ”Elskåp”.

NY TEKNIK GER NYA MÖJLIGHETER

varianter som larmar så att alla kan höra.

Trådlösa hörlurar kan hjälpa dem som vill njuta av musik utan att störa andra.

Nattillsyn med hjälp av kameror ger trygghet utan att man blir väckt av den som öppnar dörren och tittar in.

GPS-trackers ger rörelsefrihet.

Kommunikationsteknik, till exempel videosamtal, underlättar

kontakt med anhöriga och vänner.

Välj tyst teknik – till exempel tysta larm istället för äldre tiders

Bildskärmar på väggarna ger möjlighet för bild och filmvisning.

GUIDE FÖR PRODUKTVAL Verksamhetens behov, krav och prioriteringar är utgångspunkt för val av produkter. En tydlig matris tydliggör vad varje produktval innebär.

Är det viktigt med....

Tänk då på att...

miljö/kvalitet/socialt ansvar?

Möbelfaktas kriterier uppfyller kraven.

träråvarans ursprung och miljöpåverkan?

FSC®-märkta produkter säkerställer att krav är uppfyllda.

hållbarhetsprestanda?

The Better Effect Index visar en bredare bild av produktens hållbarhetsaspekter, vilket är mer än miljöparametrar.

individanpassade produkter för många olika kroppsformer?

välja en produktfamilj som erbjuder en XL modell.

individanpassade produkter med hänsyn till olika kroppslängder?

välja en produktfamilj som erbjuder en sitthöjd på +45 cm.

patienttrygghet?

matstolar ska ha fullkarm för att undvika fallskador.

hygien?

det ska finnas gummiväv under produktens tyg.

tvättbarhet?

välja möbler med avtagbara och tvättbara klädslar.

support när stol dras ut eller skjuts in?

karmstolens framben bör ha glidhjul med tippskydd.

valfrihet när det kommer till färger och tyger?

välja möbler som erbjuder olika typer av betser och tygvarianter.

åtkomst av golvyta vid städning?

karmstolar ska vara upphängningsbara.

flexibilitet i möblering och anpassning till varierande antal rullstolar?

karmstolar bör vara staplingsbara.

en god ljudmiljö?

stolar ska vara försedda med ljudabsorbent och möbeltassar i filt.

The Better Effect Index

Hållbarhetsprestanda

XL Individanpassat Sitthöjd 45+ Individanpassat Tippsäker fullkarm Trygghet Gummiväv Hygien Avtagbar, tvättbar klädsel Hygien Glidhjul Stöd Alla valmöjligheter tyg/ bets Design Upphängningsbar Städ Stapelbar med glidhjul

Flexibilitet

Ljudabsorberad Ljudmiljö

· · · · · · · · · · ·

IDUN

FSC® Miljö

· · · · · · · · · · · · ·

ELIN

Möbelfakta SE Kvalitet/Miljö

ELLINOR

ERIK

JACKIE

KARMSTOL

· · · · · · · · · ·

Matrisen visar ett exempel på ett urval av Kinnarps stolar och de behov som de uppfyller.

PETER ANDERSSON FORMGIVARE ”MÖBLERNA SKA INTE UTSTRÅLA SJUKDOM ELLER SVAGHET.”

Peter Andersson är designer med många års erfarenhet av att formge vård- och omsorgsmöbler. Med inkluderande design möter han behoven hos användare och personal. HUR ARBETAR DU MED INKLUDERANDE

innebär att jag måste ta hänsyn till en rad funktions-

DESIGN?

krav och ergonomiska krav. Men det är jätteviktigt att

Inkluderande design är att inte exkludera någon.

möbeln också har estetiska värden, att inte kompro-

Alla ska kunna sätta sig i en stol och ta sig upp ur den

missa bort det vackra. Det finns skräckexempel på

oavsett kondition. Använder jag rullstol så ska det

funktionsstolar som ser ut som stridsvagnar. Jag vill

förstås finnas alternativ. Möbeln ska vara inbjudande

att mina möbler ska signalera omsorg och överraska,

och lätt att läsa av. Jag ska direkt känna att här vågar

det kan vara så enkelt som en läderrem som håller fast

jag sätta mig. När jag väl har satt mig, ska jag kunna

stolsdynan.

sitta bekvämt, få hjälp med hållningen men ändå kunna slappna av. Om det finns möjligheter att reglera stolen

HUR TYCKER DU ATT VÅRD- OCH OMSORGS-

ska handtaget vara lätt att hitta och enkelt att förstå

MILJÖER SKA MÖBLERAS?

hur det fungerar. För mig är det också viktigt att inklu-

Det allra viktigaste är att se till helheten. Om du bara

dera personalen. Möbler i god design kan göra arbetet

väljer ut möbler efter funktion – funktionsfåtöljer för

enklare. Om designen kan hjälpa användaren att själv

sig, sittgrupper för sig och matgrupper för sig – och

ta sig i och ur stolen så slipper personalen tunga lyft.

ställer in dem i ett rum så är risken att intrycket blir

Flexibla möbler som inte är tunga och kan flyttas runt

rörigt. Många äldre är känsliga för röriga miljöer. Se till

med hjälp av handtag och hjul, eller hängas upp på

sammanhanget och välj möbler som har ett släktskap

borden, underlättar när man möblerar om och städar.

eller som passar ihop med varandra. Personligen tycker jag att möblerna ska kännas nya och fräscha både

VAD ÄR ETT LÄKANDE RUM FÖR DIG?

i utförande och form. Jag tror det finns en missupp-

Det är en plats där jag får vara människa – inte en

fattning att gamla människor bara vill omge sig med

vårdtagare. Ett rum där jag känner att jag får leva ut

gamla ting. Ett vård- och omsorgsboende kan inredas

den jag är. Och det är något som jag försöker ta fasta

med en blandning av både gammalt och nytt. Självklart

på när jag ritar möbler. Möblerna ska inte utstråla

är det viktigt med saker som bär på historia och min-

sjukdom eller svaghet. Möbler ska vara möbler, sedan

nen – men det går att skapa en hemtrevlig miljö som

ska de förstås ha funktioner som stödjer och hjälper

speglar samtiden och ger en skön känsla av att livet

mig i mitt liv. Att designa möbler för vård och omsorg

händer här och nu.

”DET ALLRA VIKTIGASTE ÄR ATT SE TILL HELHETEN. OM DU BARA VÄLJER UT MÖBLER EFTER FUNKTION – FUNKTIONSFÅTÖLJER FÖR SIG, SITTGRUPPER FÖR SIG OCH MATGRUPPER FÖR SIG – OCH STÄLLER IN DEM I ETT RUM SÅ ÄR RISKEN ATT INTRYCKET BLIR RÖRIGT.”

PLATS FÃ&#x2013;R EGNA ANTECKNINGAR

HÅLLBARHET MÖBELFAKTA En svensk möbelmärkning med tydligt fokus på hållbarhet. Omfattar produktkrav inom områdena kvalitet, miljö och leverantörskrav på socialt ansvarstagande. FSC ® En märkning för ett ansvarsfullt skogsbruk. En FSC-märkt möbel är tillverkad av trä från ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. THE BETTER EFFECT INDEX The Better Effect Index är Kinnarps sätt att förenkla och förtydliga hållbarhetsarbetet i inredningsprojekt. Produkterna betygssätt enligt ett index som tar hänsyn till dess egenskaper inom sex olika hållbarhetsområden. Indexet ger svar på viktiga frågor om produkternas ursprung och egenskaper och gör det möjligt att jämföra dem med varandra. På kinnarps.se kan du söka olika produkter för vård och omsorg och se deras index.

2.40

00 29

MÃ&#x2013;BLERING

INKLUDERANDE DESIGN SOM STÖTTAR INDIVIDEN Möbler som är lätta att förstå och använda stöttar individen och ger stora samhällsvinster i form av till exempel färre fallskador och sparade ryggar. Det kan handla om så enkla saker som att möblerna är lätta att flytta, hänga upp i samband med städning eller att de har avtagbara och tvättbara klädslar. Höj- och sänkbara bordsskivor, fällbara bord och staplingsbara stolar är andra lösningar som ger flexibilitet i vardagen. Inredningen blir en framtidssäkrad och långsiktigt god investering som kan förändras i takt med behoven.

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR INFÖR MÖBLERING

Hur speglar inredningslösningen verksamhetens vision?

Vilka behov finns?

Vilken verksamhet är rummet avsett för?

Hur kan man utnyttja ytorna?

Finns det behov av att kunna möblera om?

Hur många ska vistas i rummet samtidigt?

Vilka olika behov finns och vilka är nödvändiga?

Hur kan inredningen påverka ljudnivån i rummet?

Hur breda är korridorerna och hur kan de möbleras med tanke på brandsäkerhet?

SINNENAS BETYDELSE Jag upplever, alltså är jag! Det är genom våra sinnen som vi upplever att både vi själva och omgivningen finns till. Den som har en kognitiv funktionsnedsättning kan ha svårt att koncentrera sig eller hindras av röriga miljöer. Genom att inreda med och för sinnena kan den fysiska miljön bidra till ökat välbefinnande hos individen.

SYN Synupplevelser med färg, form och utblickar ska-

även aktivt tillföra positiva dofter – men tänk på att det

par positiva känslor. Om det inte finns ett fönster med

kan finnas individer med allergier. Doften av nybakat

utsikt över naturen kan vackra blommor och växter,

bröd eller kanelbullar signalerar värme, omtanke och

eller en tavla med naturmotiv, fylla ett liknande behov.

hemlikhet och skapar en positiv upplevelse. Luktsinnet

Kontraster, både på nära och långt håll, hjälper perso-

försvagas ofta med åldrande och demenssjukdom. Det

ner med nedsatt syn att bättre förstå omgivningen.

har också en tendens att vänja sig vid dofter som det

Högre ljusstyrka underlättar för äldre personer samt

utsätts för under en längre tid.

individer med grå starr. Om du vill leda ögat mot ett område eller speciellt föremål i rummet kan du belysa

SMAK Smaksinnet är beroende av doftsinnet och

det. Välj gärna enfärgade tapeter och möbeltyger och

försvagas generellt i samband med åldrande och de-

undvik mönster med små prickar som lätt kan skapa

menssjukdom. Men också de andra sinnena medver-

oro.

kar till smakupplevelsen. Om inredningen i en matsal är tilltalande så smakar maten bättre när man sätter

HÖRSEL Att inreda med ljud är ett effektivt sätt att

sig till bords.

skapa positiva upplevelser. Närheten till vatten har genom evolutionen varit viktig för människans överlev-

MUSKEL- OCH LEDSINNE Muskler och leder

nad och ljudet av porlande vatten eller vågskvalp kan

ger hjärnan information om hur våra kroppsdelar är

upplevas som lugnt och harmoniskt (men tänk på att

aktiverade. En trygg och robust inredning underlättar.

det även kan skapa oro för vissa individer, eller göra att

Stolar och fåtöljer ska ha rätt sitthöjd och vara lätta att

man känner sig kissnödig). Fågelkvitter och musik är

sätta sig i och resa sig ur – och sittytan får inte skära

andra bra alternativ. Personer med nedsatt hörsel har

in i knävecken. Ryggstödet ska gärna vara möjligt att

ofta problem med buller, och inredningen bör utformas

reglera individuellt, till exempel med hjälp av stadi-

därefter.

ga kuddar. Det ska gå att ändra sittställning för att aktivera muskler och leder men samtidigt undvika tryck

KÄNSEL Känseln är ytterligare ett sätt för oss att läsa

som kan ge smärta och trycksår. Inredningen bör vara

av och anpassa oss till omgivningen. Den är också

utformad så att det inte står möbler i vägen när man

starkt kopplad till vårt välbefinnande; beröring från

vill ta en promenad med eller utan rollator eller rullstol.

andra sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket och får kroppen att utsöndra endorfin, ett ämne med smärt-

BALANSSINNE

lindrande egenskaper. Inred med välkända material

Personer med dålig balans behöver trygga ytor som

som trä och mjuka, trygga former. Ett rundat armstöd

kan erbjuda stöd och hjälp. Robusta bord att ta stöd

i trä som ger stöd för handen ger en helt annan upp-

mot och sittmöbler med rejäla armstöd som är lätta

levelse än ett smalt och kantigt armstöd. Strukturer

att sätta sig i och resa sig ur. Möblerna kan också an-

i materialet kan också göra det lättare att avgöra var

vändas för att skapa en positiv balansupplevelse. Att

man befinner sig.

bli vaggad är en känsla som vi minns från livmodern och som verkar lugnande och tillfredsställande. En

LUKT Doften på en plats säger mycket om platsens

gungstol som inte riskerar att välta men som återska-

egenskaper och värdet på de individer som vistas där.

par samma rörelse är skön att vila i.

En miljö som doftar gott och inte av urin, signalerar att platsen är hel, ren och välstädad. Därför är det viktigt att möblerna är lätta att tvätta och torka av. Du kan

KONTRAST OCH FÄRG Konstraster och färger har inte bara en estetisk betydelse. Att medvetet arbeta med detta i miljön kan bidra till ökat välbefinnande och underlätta den rumsliga orienteringen. Fel färger kan å andra sidan förvirra och skapa ångest.

DET ÅLDRADE ÖGAT HAR

Ett sämre kontrastseende.

Minskad upplevelse av intensitet och mättnad i färger.

(Rött kan till exempel uppfattas som rosa och lila som grått.)

Svårt att särskilja olika blå kulörer.

TÄNK DÄRFÖR PÅ ATT

Arbeta med kulörskillnad mellan väggar och lister genom att måla in listerna i en mörkare färg.

Måla fönsterväggarna i en ljusare nyans än de andra väggarna för bättre rumsuppfattning.

Kamouflera dörrar som inte ska dra uppmärksamhet till sig genom att måla in dem i samma färg som väggen.

Välja diskreta textilier och tapeter, gärna i enfärgat.

Undvika randiga, prickiga och sicksack-mönster samt småmönstrat

som kan väcka förvirring och oro.

Använda färger som kontrasterar mot varandra och som har olika

ljushet.

Välja möbler i en färg som kontrasterar mot golv och väggar så att de är lätta att urskilja.

Använda olika färger för olika rum för att signalera rummets funktion.

Ljussättningen är viktig för att undvika skuggor. En jämn allmänbelysning

bidrar till en god ljusmiljö och minskar risken för skuggbildning.

Välja porslin i färg – det gör att maten syns tydligare på tallriken.

Undvika golv som skiftar från ljusa färger till mörka då personer med

demenssjukdom kan uppleva de mörka partierna som hål i golvet.

Framhäva ledstängerna genom att måla dem i en avvikande färg.

ANNE-LI ISGÄRDE ENHETSCHEF ÄLDREOMSORG, JÖNKÖPINGS KOMMUN ”VÅR VISION ÄR ATT VARDAGEN SKA VARA VACKER.”

På äldreboendet Rosengården i Jönköping är inredningen högprioriterad. Anne-Li Isgärde och hennes medarbetare arbetar aktivt med att skapa stimulerande sinnesupplevelser för de boende. VAD INNEBÄR EN ”VACKRARE VARDAG”

MÄRKER NI RESULTAT?

PÅ ROSENGÅRDEN?

Vi upplever att våra hyresgäster och anhöriga är mycket

Det ska finnas något vackert för alla sinnen. Färska

nöjda. För oss har den fysiska miljön blivit en viktig del

snittblommor, doftande kryddor och mjuka plädar.

av Rosengårdens varumärke. Vi har hyresgäster som

Doften av kanelbullar – vi bakar varje dag. Våra hyres-

står på kö för att komma hit och personal som spon-

gäster ska känna att de lever i en välkomnande och

tant ansöker om jobb för att de har hört så mycket gott

hemlik miljö. Vi har förmånen att ha nära till naturen

om vår miljö. Ett viktigt konkurrensmedel i en situation

och utnyttjar det så mycket som möjligt genom en stor,

där det annars är svårt att hitta personal.

välmöblerad altan, balkonger och utflykter till den närliggande parken. Vi erbjuder två aktivitetsmöjligheter varje dag och anordnar även hockeykvällar, pubkvällar och spadagar med till exempel nagelvård. Till många aktiviteter är alla är välkomna – även anhöriga och andra gäster utifrån. HUR HAR NI INRETT? Här finns ingen institutionskänsla eller några trasiga möbler. Vi har inrett med god design, stabila men vackra möbler för olika typer av sittande – från funktionsfåtöljer till soffgrupper och gungstolar. Möblerna är stadiga men ändå flexibla och lätta att flytta om det skulle behövas för stunden. Vi har också utnyttjat kor-

”Min sambo bor numera på Rosengården och jag blev så glad när jag kom in här första gången. Det

ridorer och passager för att skapa spännande miljöer

doftar så gott. Det är ljust, rent och fräscht och

med sittgrupper och ett litet bibliotek. Bildskärmar gör

det allmänna välbefinnandet. Bara en sådan enkel

ordning och reda. Jag tror att det är väldigt viktigt för

det möjligt för anhöriga att koppla upp mobil eller USB

sak som att golvet i det egna rummet dammtorkas

och visa bilder. Vi har också installerat ’öppna spisar’

varit pedant och här tar personalen hänsyn till att

som eldas med specialbränsle.

varje dag gör stor skillnad. Min sambo har alltid han fortfarande tycker att det är viktigt med en välstruken skjorta. Det är en vacker och ordnad miljö som signalerar att han är viktig. Jag känner att han

BLIR DET INTE VÄLDIGT MYCKET EXTRAJOBB? Nej. Vi har skapat ett speciellt mappsystem som våra medarbetare jobbar med. Alla vet precis vad de ska göra under en arbetsdag vilket gör att allt hinns med

har det bra här, och dessutom känner jag mig själv välkommen vilket är väldigt roligt!”

GUN-ALICE SCHILLER ANHÖRIG TILL HYRESGÄST PÅ ROSENGÅRDEN

och vi får mer tid över tillsammans med våra hyresgäster. Det finns en struktur i vardagen och många medarbetare säger att det känns meningsfullt att komma till jobbet.

OLIKA VÅRDSITUATIONER KRÄVER OLIKA RUM Rätt möbler och funktioner på rätt plats är grundförutsättningen för en optimal vårdmiljö. Inredningen ska stötta såväl brukare, som personal och anhöriga. Framtiden ställer helt andra krav på vård- och omsorgsmiljöer och därför bör rummen inredas med hänsyn till det.

och upphängningsbara stolar samt fåtöljer på hjul. På så sätt kan

man lätt möblera för aktuell aktivitet i rummet. Tänk dock på att

personer med demenssjukdom kan påverkas negativt av en miljö i

ständig förändring.

Skapa spontana mötesplatser för interaktion.

Gör passiva utrymmen, som till exempel korridorer eller passager,

aktiva, genom att till exempel inreda med möjlighet att sitta ned

för en stund.

Skapa rum i rummet. Använd skärmväggar, textilier, bokhyllor med

genomsyn eller växtväggar. En soffa med en estetiskt tilltalande

baksida kan också användas som avskärmare.

Inred flexibelt genom att välja höj- och sänkbara bord, staplingsbara

Om verksamheten tillåter, planera för offentliga miljöer som ger

möjlighet till samverkan med övriga samhället. Restaurang, café,

bibliotek eller samlingssal som är öppen för alla, kan hyras ut eller

vara gemensamma med en förskola eller skola.

ENTRÉ Entrén är ofta vårdmiljöns mest förbisedda rum – med stor potential till utveckling. Det första intrycket ska vara välkomnande, hemlikt och inspirerande. Här finns möjlighet att signalera verksamhetens vision, varumärke och identitet vilket skapar stolthet och trivsel bland de boende, anhöriga och personal och skapar en positiv bild i samband med nyrekrytering av hyresgäster och även medarbetare. En inkluderande utformning och möblering med sittgrupper ger en trygg och lugn väntan på färdtjänst och besök, men skapar också utrymme för informella möten. Rummet bör vara utformat och skyltat så att det är lätt att hitta vidare.

Entrén är ansiktet utåt – att ge ett första gott intryck är viktigt, inte minst ur rekryteringssynpunkt.

Låt entrémiljön tydligt signalera verksamhetens vision och identitet.

Inred för sinnena: med musik, tilltalande dofter och naturliga element som växter och vatten.

Tänk på, och inred för, att i entrén sker både ankomst, avsked, väntan och olika sorters möten.

KORRIDORER Korridoren kan vara så mycket mer än en transportsträcka. Genom att inreda flexibelt med möbler som kan flyttas vid behov skapas en aktiv miljö som både gör förmiddagspromenaden roligare och kan bli en spontan och inbjudande mötesplats. Inred med möbler som man kan luta sig mot eller sitta i för en stunds vila, men också erbjuder något att titta på eller att göra. Tänk dock på framkomlighet och brandskydd och låt måtten på korridoren avgöra möbleringen.

Tänk på att det ska finnas plats finns för att kunna evakuera sjukhussängar utan att inredning hamnar i vägen.

Utnyttja väggarna, en bildskärm på väggen gör det möjligt för anhöriga att koppla upp sig och visa bilder och filmer.

Ett bibliotek med böcker och tidningar att sätta sig ned och titta i eller låna med sig gör korridoren till ett utflyktsmål i sig. Skapa inkluderande nedslagsplatser för en stunds vila och avkoppling i form av vacker utsikt eller minnestavlor.

MATSAL/RESTAURANG/CAFÉ Matsalen/restaurangen/caféet är hjärtat i verksamheten och bör ha en varierad möblering och sittning för att stärka den sociala gemenskapen. Borden behöver kunna anpassas eller redan vara anpassade för rullstolar samt för användare med olika behov, till exempel höftledsopererade. Stolarna behöver vara enkla att flytta utan att det uppstår störande ljud. Stolar som kan hängas upp på borden gör rummet lättstädat. Matsalen präglas av god akustik med minimalt med slammer och buller. Här är ljud, ljus och goda dofter extra viktigt – maten smakar helt enkelt bättre om alla sinnen får sitt.

Bygg rum i rummet genom att till exempel skärma av med växter, skärmväggar eller textilier.

Inred med olika höjder på möblerna.

Inred med ljudabsorbenter på väggarna och stolar med ljuddämpande sits och möbeltassar i filt eller glidhjul för god ljudmiljö.

För många brukare är matsalen synonym med ”världen utanför”, inred med färg, design och inkluderande inredning.

AKTIVITETSRUM Aktivitetsrummet ska verkligen kunna användas för alla ändamål – från morgonens yogapass till handarbete och bingo eller en kurs i hur man använder en läsplatta. Därför bör rummet inredas flexibelt, lättarbetat och ergonomiskt så att det snabbt går att ställa undan möblerna eller möblera om. Inredningen uppmuntrar aktivitet med stimulerande färger och former så att aktivitetsrummet blir en inspirerande plats man gärna vill besöka för att se vad som är på gång.

Stapelbara stolar/karmstolar gör det enkelt att möblera om och skapa fri yta när det behövs.

Fällbara men stabila bord ger flexibla inredningslösningar.

Identifiera alla olika aktiviteter som är vanliga i rummet och inred för dessa.

Gå igenom vilka fasta möbler som bör finnas och för vilket syfte och ändamål.

SAMLINGSSAL Den självklara platsen för bio, konsert, gudstjänst eller 100-årsfirande. Detta allmänna utrymme rymmer större grupper och evenemang och ska inredas flexibelt med plats för många utan att ge avkall på inkluderande design. Inred gärna med kopplingsbara och/eller staplingsbara stolar för optimal flexibilitet och komplettera med funktionsstolar eller andra ergonomiskt utformade sittmöbler med hjul för dem som behöver extra stöd. Flexibla och fällbara bord som lätt kan ställas fram och undan är en bra komplettering.

Stapelbara stolar/karmstolar gör det enkelt att möblera om och skapa fri yta när det behövs.

Fällbara men stabila bord ger flexibla inredningslösningar.

Runda bord i olika höjder med tillhörande stolar gör att samlingssalen också kan användas för högtider med servering och inte enbart som auditorium.

Komplettera med loungemöbler för vila och avkoppling.

PERSONALRUM Ett rum för avskildhet som snabbt kan nås och lämnas och som inreds med fokus på återhämtning och samvaro. Personalrummet bör möbleras för flera olika funktioner. Sitt- eller soffgruppen kan kompletteras med en matplats och för det administrativa arbetet krävs ergonomiskt riktiga skrivbord och arbetsstolar. Bra förvaring gör det enkelt att hålla ordning och bidrar till ökad trivsel.

Rumsavdelare, till exempel i form av skärmar, gör det möjligt att skapa olika aktivitetszoner i personalrummet.

Sittmöbler i flera olika höjder ger möjlighet till varierad aktivitet – från vila till ett mer aktivt sittande.

Sittmöbler med hög rygg och omslutande sidor ger lugn och avskildhet för den som vill koppla av

med en bok eller prata i telefon.

Vilfåtöljer ger möjlighet till avkoppling.

DAGRUM Avdelningens dagrum kan ses som brukarens hemmiljö och ska signalera hemlikhet och tillhörighet. Rummet bör inredas flexibelt med platser för måltider, sällskap och vila med fokus på individens behov och välbefinnande. Dagrummet kan vara uppdelat på flera mindre rum för olika funktioner, men allra vanligast är ett stort rum där man skapar rum i rummet med hjälp av textilier, skärmar eller förvaring. Möbleringen ska möta behovet av social samvaro och individuella aktiviteter med möjlighet till förflyttning mellan de olika platserna.

Tänk på att möblerna ofta fungerar som rumsavdelare och att en baksida på en soffa eller hylla ibland blir en framsida. Välj därför möbler som är estetiskt tilltalande från alla håll.

Byt ut soffan och fåtöljen runt soffbordet mot ett lite högre bord med bara fåtöljer. Då får alla en egen plats och det är lätt att rulla in en rullstol i gemenskapen.

En soffa upplevs lätt som upptagen om en person sitter i den. Med mellankarmstöd i soffan blir det naturligt för andra att sätta sig och sittplatserna kan användas av fler.

Inred med lättillgänglig förvaring för böcker, tidningar och spel intill möbler med skön sittkomfort. Det gör dagrummet till en populär samlingsplats.

Inred med upphängningsbara, staplingsbara och ljuddämpande karmstolar i olika storlekar runt matplatsen.

EGET RUM Det egna rummet är den privata sfären för enskild vila och återhämtning. Här inreder hyresgästen efter egen smak med personliga föremål som bidrar med en trygg och hemlik känsla. Det egna rummet kan med fördel kompletteras med möbler speciellt avsedda för vård- och omsorgsmiljöer för ökad funktionalitet.

Kombinera brukarens egna möbler med funktionella vårdmöbler.

En trygg och säker karmstol är viktigt i samband med egna måltider.

Inred med ändamålsenligt bord för eventuell rullstol.

Inred gärna med en funktionsfåtölj som gör det möjligt för användaren att själv ta sig i och ur stolen och sitta skönt när man tittar på TV, läser, pratar eller vilar.

PLATS FÃ&#x2013;R EGNA ANTECKNINGAR

25 29

LISA WÄNSTRÖM ARKITEKT SEMRÉN & MÅNSSON ”BRA RUMSMILJÖER KAN MINSKA ORO OCH SMÄRTA.”

Lisa Wänström är arkitekt specialiserad på vårdarkitektur med 15 års erfarenhet. Tillsammans med sina kollegor i Semrén & Månssons vårdstudio skapar hon vård- och omsorgsmiljöer som ger patienter och boende positiv distraktion.

VAD ÄR EVIDENSBASERAD ARKITEKTUR?

HUR TYCKER DU ATT VÅRD- OCH OMSORGS-

Begreppet evidensbaserad arkitektur, eller evidens-

MILJÖER SKA MÖBLERAS?

baserad design, bygger på mätbar kunskap om arkitek-

Den här typen av miljöer är komplexa eftersom många

turens betydelse för en god läkande miljö. Vi arbetar

tekniska krav, till exempel kring brandskydd och smitt-

mycket med det som kallas ”positiv distraktion”. Forsk-

skydd, påverkar rummets utformning och möjlighet till

ningen visar att vårdmiljöer med vissa egenskaper

möblering. Ju tidigare inredning och möbler kommer

kan bidra till minskad stress, oro och smärtupplevelse,

in i processen, desto bättre. Att efterhandsmöblera blir

vilket kan påskynda tillfrisknandet och minska behovet

givetvis inte lika bra. Ibland tycker jag också att man

av smärtstillande medel. Positiv distraktion kan man

väljer onödigt klumpiga möbler bara för att det är en

bland annat skapa genom att erbjuda utblickar, gärna

vårdmiljö. Så behöver det inte vara. Det finns många

över naturen, eller genom grönska i rummet. Det är

stadiga, ergonomiska möbler i vacker och inkluderande

också viktigt att erbjuda dagsljus eftersom det hjälper

design. Min erfarenhet är att entréer och korridorer

till att upprätthålla dygnsrytmen och en god sömn. God

ofta glöms bort. Här finns stora möjligheter att göra

konst är ett annat bra exempel på positiv distraktion,

vårdmiljön mer inspirerande. Personalrummet är också

men urvalet är viktigt – konsten får inte bidra till att

väldigt viktigt. Här finns möjligheten att skapa en

väcka oro.

patientfri zon där man både kan varva ner och jobba administrativt. Man får heller inte glömma bort grön-

HUR ARBETAR DU FÖR ATT SKAPA

skan utanför boendet. Alltför ofta händer det att man

LÄKANDE RUM?

kallar in en landskapsarkitekt att jobba med en tilldelad

Jag arbetar mycket med just positiv distraktion. Goda,

yta efter att allt är klart. Låt landskapsarkitekten vara

vackra och naturliga material som ger en känsla av

med från början!

välbefinnande är också viktiga. Rummen ska stimulera till rörelse, korridorer läggs så att man har en fin utsikt intill och trapporna utformas så att de blir vackra och behagliga att röra sig i.

”JU TIDIGARE INREDNING OCH MÖBLER KOMMER IN I PROCESSEN, DESTO BÄTTRE. ATT EFTERHANDSMÖBLERA BLIR GIVETVIS INTE LIKA BRA. IBLAND VÄLJER MAN ONÖDIGT KLUMPIGA MÖBLER BARA FÖR ATT DET ÄR EN VÅRDMILJÖ. DET FINNS MÅNGA STADIGA, ERGONOMISKA MÖBLER I VACKER OCH INKLUDERANDE DESIGN.”

KINNARPS Â® NEXT CARE

EN METOD SOM VISAR VÄGEN TILL MORGONDAGENS VÅRDMILJÖER Kinnarps Next Care® är en filosofi och metod för att skapa optimala vårdmiljöer, med hänsyn till den enskilda verksamheten och med individen i centrum. Den bidrar till en grundläggande förståelse kring hur vårdmiljöer aktivt kan utformas för att stimulera läkandeprocessen samt att beskriva de krav man bör ställa på inredning i dessa miljöer. Med utgångspunkt i aktuell forskning – och i samarbete med vårdgivare, brukare, anhöriga, arkitekter och formgivare – skapar vi inredningslösningar som stöttar brukaren, personalen och de anhöriga i deras vardag. Kinnarps Next Care® är en process i fem tydliga steg som involverar projektets alla berörda parter – från skapandet av en gemensam vision fram till färdig inredningslösning och uppföljning.

5 STEG TILL L ÄK ANDE RUM

Steg 1 och 2 kan du välja att beställa som en separat tjänst från oss.

INSPIRATION & VISION

Hur kan vi skapa läkande rum? I samarbete med verksamhetens intressenter och beslutsfattare samt ansvariga arkitekter genomför vi föreläsningar och studiebesök för inspiration och reflektion. I detta första steg resonerar vi också kring verksamhetens vision och hur den kan speglas i inredningen.

WORKSHOP Under en halv dags workshop presenterar vi vår kunskap och våra insikter kring vårdande inredningslösningar – insikter som bygger på erfarenhet, forskning och samarbeten. Vi berättar om hur inkluderande design och flexibla lösningar kan användas för att stötta både individen, personalen och de anhöriga. Vi utgår från Handbok för skapande av läkande rum med konkreta krav och praktiska lösningar och resonerar kring hur rätt lösning kan öka välbefinnandet, spara tid, förenkla arbetet och öka tryggheten. Hur kan till exempel några få centimeters höjdskillnad på en stolsits eller material i kontrasterande färger vara avgörande för en möbels funktion och användning?

KONKRETISERING Hur kan verksamhetens vision omsättas i praktiken? Vilka förutsättningar, behov och önskemål har ni? Med utgångspunkt i det som framkom under workshopen tar vi, i samråd med er och alla inblandade i projektet, fram ett konkret inredningsförslag.

IMPLEMENTERING När vi levererar inredningen till er nya vårdmiljö sker det med våra egna miljövänliga transporter där vi skyddar möblerna med filtar istället för att använda engångsemballage. Möblerna bärs in och monteras av våra montörer. Din Kinnarpskontakt finns givetvis på plats för att säkerställa resultatet och försäkra sig om att alla förstår hur inredningen ska användas för att fungera optimalt.

UPPFÖLJNING

Speglar den nya vårdmiljön verksamhetens vision? Stöttar, inspirerar, stimulerar och aktiverar inredningslösningen alla individer? Det är frågorna som vi diskuterar och utvärderar på de planerade uppföljningsmötena.

Vill du veta mer om eller beställa tjänsten i Kinnarps Next Care®, hör av dig till oss så berättar vi mer! Hitta ditt närmaste kontor på kinnarps.se/showrooms

MED KINNARPS NEXT CARE ® FÅR DU EN INNOVATIV OCH FRAMTIDSSÄKRAD HELHETSLÖSNING FÖR VÅRDOCH OMSORGSMILJÖER

En miljö som inspirerar, stimulerar och aktiverar alla som vistas i den.

En hemlik miljö som är avlastande och som stöttar individen

i vardagens aktiviteter.

efter många olika behov och som tar tillvara på vårdmiljöns alla ytor.

Ökat välmående för alla som får variation genom att röra sig mellan olika typer av sinnliga upplevelser och ergonomiskt riktiga miljöer.

En miljö som är trygg, lätt att förstå och hitta i. En miljö som underlättar jobbet och ger personalen mer tid över för de boende.

En hållbar, flexibel och yteffektiv inredning som kan individanpassas

En miljö som stärker, särskiljer och markerar verksamhetens vision och varumärke.

PLATS FÃ&#x2013;R EGNA ANTECKNINGAR

25 29

LÄS MER Gun Aremyr och Helle Wijk. Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet. Myndigheten för delaktighet. Gun Aremyr och Helle Wijk. Checklista – Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet. Myndigheten för delaktighet. Red. Helle Wijk. Vårdmiljöns betydelse, Studentlitteratur. Hanna Falk. There is no escape from getting old – Older persons’ experiences of environmental change in residential care, Göteborgs Universitet. Roger Ulrich. Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Chalmers Tekniska Högskola.

KINNARPS GLOBAL RANGE & COMMUNICATIONS/8606193000/1810 | ALL INFORMATION IS SUBJECT TO CHANGE

K INNARPS.SE