BODY TALK - Swedish

K I N N A R P S O M E R G O N O M I , H Ä L S A O C H VÄ L M Å E N D E

2

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

YOUR BODY. OUR CONCERN. You have just one body. The one we care about.

KINNARPS ERGONOMY

3

Det handlar om människan.

ERGONOMI BRUKAR DEFINIERAS som läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan. Ska du lägga ett enda ord på minnet från den definitionen så är det ”människan”. För det är vi, du och jag och våra unika förutsättningar, som är utgångspunkten för allt Kinnarps gör inom ergonomi.

De möbler vi utvecklar, tillverkar och säljer hjälper oss att skapa genomtänkta och bra inredningslösningar och trevligare arbetsplatser. Men viktigast av allt: Vårt arbete får människor att må bra och trivas på jobbet.

Vi lever i en tid med ständiga förändringar, snabb teknikutveckling och nya krav på arbetsprestationer. Därför är det viktigare än någonsin att stanna upp och reflektera över hur vi jobbar och vad det innebär för oss.

Och det är precis det vi vill göra här, i ett projekt som startade som en broschyr, men som slutade med ett magasin till bredden fyllt med hälsa. Det handlar om välmående på jobbet och det handlar om Kinnarps. För ergonomi är så djupt förankrat i vilka vi är och vad vi gör.

Men det stannar inte ens där. När jag läser igenom det vi skrivit så inser jag att det handlar om så mycket mer än om hur vi sitter, står, bär och möts på jobbet.

Det handlar om samhället. Det handlar om livet. Det handlar om människan.

Trevlig läsning!

Per-Arne Andersson VD KINNARPS AB

4

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

INNE HÅLL

6–7

VÅR FILOSOFI KRING HELHETSERGONOMI

Så fyller Kinnarps kvadratmetrar med välmående.

8–11

MÄNNISKAN I FOKUS

Ergonomen Lena Lehmann om människans makalösa kropp.

18–21

FORSKAR PÅ FRAMTIDENS ERGONOMI

Rob Stuthridge förespråkar förändring på arbetsplatsen.

22–23

DU ÄR VAD DU ÄTER

Häsocoachen lär oss grunderna om Functional Food.

32–35

NY AVHANDLING FRÅN ARAM SEDDIGH

Forskaren om sambandet mellan kontorstyp och prestation.

36–39

NEXT OFFICE™ – ABW

Framtidens arbetsplats främjar rörelse och växlar mellan positionerna.

40–41

VIKTIGA VISIONER MED GIUSEPPE BOSCHERINI

Om samspelet mellan ergonomi och arkitektur.

42–45

DEN TYSTA REVOLUTIONEN

Så påverkar ljudet vår arbetsmiljö.

46–51

INSPIRERANDE INTERIÖRER

Vi sätter färgkodad inspiration i första rummet.

56–57

ATT LEVA SOM VI LÄR

Högsta ambitionen hos Kinnarps.

DESSUTOM HITTAR DU DETTA:

58–59

ERGONOMI I PRAKTIKEN

12. SAKER VI GILLAR Prylar och företeelser som får oss att må bra.

Fem handfasta tips till bättre arbetsposition.

62–63

LJUSARE TIDER PÅ JOBBET

Senaste nytt om biologisk ljussättning.

16. TRÄNA DIG FRISKARE Aktiva val i vardagen höjer hälsan.

26. TREND ALERT Trendspanare Stefan Nilsson blickar framåt.

30. FRÅN SKRIVBORD TILL SACCO Det perfekta kontoret tar ny form.

54. ERGONOMIHISTORIA Några milstolpar i Kinnarps ergonomiutveckling.

64. ÅRETS STORA MÖBELNYHET – FIELDS En viktig byggsten för framtidens aktivitetsbaserade kontor.

66. SAMMANHANGET Elisbeth Slunge sammanfattar vår satsning på ergonomi.

Faktakontrollant i denna trycksak är Anna-Lisa Osvalder. Professor i Människamaskinsystem och Universitetslektor in Ergonomi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Dessutom vice ordförande i Svenska Ergonomi & Human Factorssällskapet.

HELHETS ERGONOMI

6

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

Idag handlar Kinnarps ergonomiarbete mer

av erfarenhet att det finns lika många behov

FYLL KVADRATMETRARNA MED HÄLSA

om välmående och hälsa, än om möbler.

som det finns medarbetare på en arbetsplats.

Vi är experter på att skapa miljöer som främjar

Om att hantera alla de verktyg som krävs för

välmående ur alla aspekter. Det är också det

att individuellt kunna anpassa en arbetsplats

FOKUS PÅ HELHETSERGONOMI

som är syftet med vår stora satsning på ergo-

för olika förutsättningar, behov och kroppar.

Genom flexibla lösningar, innovativ teknik och

nomi: Att fylla våra kunders kvadratmetrar

För oss handlar ergonomi om människor,

intelligenta kombinationer av stolar, bord,

med god hälsa!

helt enkelt.

belysning, färgsättning och ljuddämpande åtgärder skapar vi en helhetsergonomi

För att uppmuntra till ökat välbefinnande har

Ergonomi är så mycket mer än att stå, bära

som ser till hela människan. Vi beaktar hur

vi skapat ett helt magasin innehållandes vår

och sitta rätt. För oss på Kinnarps innebär

människor interagerar med arbetsredskapen,

kunskap, intressant forskning, spännande

ergonomi i första hand att må bra – i huvud,

omgivningen, arbetsuppgifterna och andra

artiklar om träning, kost och trender samt

kropp och själ. Vårt mål är att fylla kontor

individer för att skräddarsy individuellt plane-

intervjuer med inspirerande människor – för

med välmående, snarare än med möbler.

rade och stimulerande miljöer där flexibilitet,

inspirerande människor. För oavsett vem

Därför utgår vi ifrån varje individs förutsätt-

rörlighet och variation är våra nyckelord till

du är vill vi på Kinnarps att du ska må ännu

ningar för att uppnå hälsa på jobbet. För vi vet

det viktigaste: En bra hälsa på jobbet.

bättre på jobbet.

SÅ FUNGERAR KROPPEN

Med kroppen som främsta redskap Du är hemma. Telefonen ringer och ett engagerande samtal börjar. Du håller mobilen i handen och mot örat, och börjar gå runt under tiden du pratar. Efter en stund sätter du på dig ditt headset och lägger telefonen i fickan.

Nu kan du med hela ditt register ägna dig åt samtalet.

Du rör dig, gestikulerar och beskriver med ditt kroppsspråk det som din samtalspartner aldrig kommer se, men väl känna ändå.

Många av dagens arbetsplatser tar tillvara de goda ergonomiska arbetssituationer som en hemmamiljö erbjuder. För ergonomi är som bäst då vi kan anpassa vår arbetsmiljö så den ger optimalt resultat både för mig själv och för uppgiften som ska genomföras.

För att göra det behöver vi förstå en del om vår makalösa kropp.

Vi ger här ordet till Lena Lehmann, ergonom och Leg sjukgymnast med gedigen erfarenhet av kopplingen mellan en god arbetsmiljö och en välmående kropp.

8

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

SÅ FUNGERAR KROPPEN

RÖRELSE

riktigt bra när man väl sitter. Just därför behöver vi arbetsredskap

Vi männsikor är i alla avseenden skapta för rörelse och våra

och möbler som är flexibla och som är enkla att anpassa efter olika

funktioner – från nervsystem till matsmältning – är beroende av att

individers förutsättningar.

vi rör på oss. Därför ska vi skapa effektiva ergonomiska miljöer som ger goda förutsättningar för fysisk aktivitet. Trots det prioriteras

ÅTERHÄMTING

oftast tänkandet. Vi har i allt högre grad gett hjärnan företräde och

Likaväl som vi behöver rörelse och aktivitet, behöver vi varva ner och

anpassat våra miljöer efter stillasittande sysslor där datoranvändan-

återhämta oss. Det räcker inte att ta ledigt under några veckor per

de, tv-tittande och läsning av krävande dokument är några exempel.

år – aktiv vila behövs hela tiden. Ur anspänning kommer avspänning

Eftersom människan är ett vanedjur har vi vant oss vid att det är så

och tvärtom.

det ska gå till och ägnat mycket kraft, tid och pengar åt att försöka anpassa människokroppen till långvarigt sittande.

Stress är en kraft som generellt är bra för oss och stimulerar oss till kreativtet – förutsatt att den kombineras med återhämtning. Vi blir

Idag finns det forskning som stödjer den starka kopplingen mellan

oftast inte sjuka av stressen i sig, utan av bristen på återhämtning.

rörelse och välmående. Den säger att vi ska sitta mindre och att

En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för återhämtning under

sittandet ska vara kvalitativt och hälsosamt. Man ska alltså sitta

arbetspasset. >>

V I B L I R O F TA S T INTE SJUKA AV STRESSEN I SIG, U TA N AV B R I S T E N PÅ ÅT E R H Ä M T N I N G.

KINNARPS ERGONOMY

9

Ergonomi är läran om arbetet.

Detta innebär att alla behöver förstå vad arbetssituationen kräver och hur man kan rusta BILDarbetsställningar, KOMMER sig medNYgoda

rätt redskap, variation och den träning som krävs för ett hållbart arbetsliv.

10

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

RYGGEN

fönster eller bristfällig syn och ökad stress, vilka samtliga leder

Vår rygg är en av vår kropps svaga länkar och behöver behandlas med

till ökad spänning i nacke och axlar, så har vi muskelsyrebrist som

respekt. Den består av 32-35 kotor som alla har sin unika plats och

ett brev på posten.

unika funktion. Den anatomiska konfigurationen på ryggraden har en S-liknande form som vi ska sträva efter att behålla i så stor utsträck-

God ergonomi för nacke och axlar är att skapa miljöer där vi kan jobba

ning som möjligt när vi sitter. Det gör vi med hjälp av både ergono-

med avslappad nacke och axel, ta regelbundna pauser och variera vår

miskt utformade stolar och kringliggande muskler.

arbetsställning för att sätta igång blodflödet och erbjuda en god inomhusmiljö med god belysning. Möblernas utformning och individuella

Eftersom hela dagar av stillasittande gör att vi inte längre belastar

anpassningar ger förutsättningar för gynsamma belastningar.

vår kropp naturligt i vår vardag, kan man behöva ge vår kropps egna muskelkorsett träning. Rätt utförs styrketräning kan förebygga

HÄNDER OCH ARMAR

problem eftersom musklerna blir starkare. Viktigt att tänka på är att

Överbelastning innebär att kroppen utsatts för något som är för tungt

den sittande ställningen – trots bra stolar – är onaturlig för ryggen,

eller att den gjort något för länge eller för många gånger. Kontorsar-

vilket är en ytterligare anledning till att variera arbetsställning mellan

bete är oftast inte något tungt arbete, men däremot upprepas samma

sittande och stående.

små rörelser i händer och underarmar ofta under ett arbetspass.

Två vanligt förekommande smärtsamma åkommor förknippade med

NACKE OCH AXLAR

monotona rörelser vid datoranvändande är musarm och karpaltun-

Vårt system är som en porlande vårbäck. Vi mår bra av ett ständigt

nelsyndrom. (Smärta och domningar i handen på grund av nerver som

flöde, en kontinuerlig cirkulation. Stannar det upp blir det risk att

kommer i kläm i handleden.) Dessa besvär förebyggs med hjälp av bra

flödet hindras. Våra kontorsarbeten innebär långvarigt statiskt arbete

arbetsredskap och genom att byta arbetsställning då och då.

för axel och nackparti. Blodkärlen i vilka vårt blod skall forsa fram för att ge våra ”datamuskler” syre är väldigt trånga. De är så trånga så

Utmana vanan och flytta musen från en hand till en annan, använd

att en blodkropp full av syre får vika sig dubbel för att komma fram.

kortkommandon och säkerställ en arbetsställning som är anpassad

Detta innebär att även spända arbetsställningar med låg belastning

till just din kroppslängd och storlek. Alla monotona ensidiga arbets-

ger syrebrist i musklerna med värk och skador som följd.

uppgifter behöver dessutom avbrytas regelbundet för att få igång den

Om vi till detta lägger att vi har lite dålig belysning, drag från nåt

porlade bäcken – vår fantastiska kropp.

KINNARPS ERGONOMY

11

SAKER VI GILLAR Vissa saker omkring oss fångar vår uppmärksamhet och gör oss nyfikna och vetgiriga. Här är några prylar som ligger i tidens anda, som vi tycker är värda att visa upp lite extra. Saker vi tycker om, som skulle göra vår vardag lite vackrare, roligare, och kanske till och med en aning mer ergonomisk.

CYKLA VACKERT Brompton är en lika stilig som smidig vikcykel. Hojen, som handbyggs i England, viks ihop – eller ut – på 20 sekunder. Du utrustar din cykel helt efter dina behov genom att välja bland mängder av utföranden och tillval innan du lägger din order. Allt för att anpassa din cykling efter dina förutsättningar och din bekvämlighet.

MULTITASKANDE MATSÄCK Med en snygg, praktisk och ihoprullbar Compleat lunchlåda tillverkad av livsmedelsklassad silikon och utan plastkemikalier kan du – ihop med en gnutta god planering – hålla energin på topp hela arbetsdagen. Tar liten plats när den inte används, kan så klart köras i diskmaskin och fungerar ju lika bra som pennfack, sminkväska eller laddsladdsförvaring.

INSEKTSFULLHET De är proteinrika, lättskötta, lever på sopor och går att odla nästan överallt.

Insekter spås vara framtidens trendmat, och ett klimatsmart alternativ till kött.

Trots att över 2 miljarder människor äter insekter regelbundet, är det inte alla som är redo att stoppa en knaprig rackare i munnen. Börja då i mindre

ACCENTUERA MERA Färgen i ett rum spelar avgörande roll för helhetsupplevelsen

skala, som med NutriBugs

och färgpsykologi är ett eget kapitel som de flesta ergonomer

Pro Pasta gjord av brunt

och arkitekter är väl bekanta med. Efter ett inspirerande

ris och insektsmjöl.

stopp på designveckan i Milano kan vi konstatera att färgskalan nu går från matta pasteller mot piggare kulörer.

Håll särskilt ögonen öppna för accenter i rött, gult och Kinnarpsblått under kommande säsong.

12

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

STILFULL LYSSNING Hörlurstillverkaren Aëdle gör några av marknadens smäckraste lurar. Modellen The Valkyrie VK-1:s kombination av aluminium och läder ger en slitstark lättviktslur som sitter bekvämt på huvudet och öronen – hela dagen. 2015 mottog man Red Dot award, en priestigefylld utmärkelse inom produktdesign, för sin estetik och konstruktion i kombination med en fascinerande ljudkvalitet.

ETT MED NATUREN MOVNAT, MOVE NATURALLY, är det nya träningskonceptet där du plockar fram den primitiva människan i dig. Detta spås bli nästa stora fluga på fitnesshimlen.

Genom att träna utomhus, barfota och med hjälp av rörelser vi hade som djur, letar vi oss tillbaka till vårt evolutionära och biologiska ursprung. Istället för maskiner eller löpband står träd, stenar och terrängens egna hinder för utmaningen.

SKRÄDDARSYDDA SNEAKERS En välsittande sko är hälsosamt och ergonomiskt riktigt för kroppen om något. Med rätta studset i dojan mår kroppen bra. Via Nikes tjänst NIKEiD anpassar du själv dina skor exakt som du vill ha dem. Du designar din vardags- eller träningssko från grunden och väljer material, sula och färger. Bestäm själv om du vill skräddarsy den efter prestation eller design – eller både och.

TRANSFORMERBAR TÄNDNING Ljuset är livsviktigt för oss och dessutom ett av de grundläggande elementen för ett gott arbetsklimat.

Vi gillar Transformable Lamp av Arend Groosman som kommer som en byggsats och som du själv bygger och formar helt enligt tycke, smak och kreativitet.

Lampan är handgjord och i björk där varje remsa är noggrant beräknad för att minimera spill.

KINNARPS ERGONOMY

13

14

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

KINNARPS ERGONOMY

15

VARDAGENS TRÄNING

TRÄNA DIG FRISK ERGONOMISKA MÖBLER GÖR ATT DU SITTER OCH STÅR BRA PÅ JOBBET. MEN DIN KROPP BEHÖVER MER ÄN SÅ. FYSISK TRÄNING ÄR DEN BÄSTA VÄGEN TILL ÖKAT VÄLBEFINNANDE FÖR BÅDE KROPP OCH KNOPP. SPECIALISTSJUKSKÖTERSKAN OCH TRÄNINGSENTUSIASTEN ANGELICA BAUER HAR STENKOLL PÅ VARDAGSMOTIONEN SOM GÖR SKILLNAD.

DET ÄR DE SMÅ FÖRÄNDRINGARNA i vardagen som gör den stora

För den som vill rensa huvudet med en rejäl pulshöjare på lunchen,

skillnaden, menar Angelica Bauer som är stor förespråkare av effektiv

rekommenderar Angelica intervall- eller cirkelträning i olika former.

vardagsmotion. Alltså att lite i taget införa nya, enklare rutiner i tillvaron

16

som tack vare kontinuitet och planering blir ett högst aktivt val till en bättre

– Det är kort och intensivt men ger ändå en bra allroundträning.

hälsa. Effektivt som i ”stor effekt, liten anstränging”, men också i tid.

En snabb intervallträning kickstartar kroppen och ger snabba resultat,

För vardagsmotion är och ska vara enkel – både att göra och att hinna med.

men förutsätter att du verkligen kör slut på dig själv.

– Ta cykeln till jobbet, gå av bussen en hållplats för tidigt eller ta en

VILA ÄR VIKTIGT

snabb promenad på lunchen. Skippa fikat på eftermiddagen och ta istället

Precis lika viktigt som att träna är det också att vila, poängterar Angelica.

en nypa luft och välj trapporna istället för hissen. Utnyttja varje litet

Dagens stressiga samhälle påverkar oss negativt både fysiskt och

tillfälle till att skapa en stor och långsiktig förändring som både syns och

psykiskt. Stresspåslag utsöndrar hormonet kortisol i kroppen, vilket i för

känns. Har du ett stillasittande arbete så ta en paus med jämna mellan-

stora mängder minskar vår insulinproduktion, som i sin tur skapar ett

rum, ställ dig upp, sträck på dig, stretcha eller gör enklare rörelseträning.

förhöjt blodsocker vilket leder till övervikt och fetma. Ett högt stress-

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

VARDAGENS TRÄNING

NÄR DU LÄRT DIG AVSPÄNNING KOMMER DU KÄNNA DIG LUGNARE,

LEVER SOM HON LÄR. Angelica Bauer lever som hon lär. Hellre en snabb vända med kettlebells på lunchrasten istället för en långlunch med köttbullar.

Angelica är för övrigt en av Kinnarps kroppsmodeller

FÅ EN BÄTTRE

på våra svartvita kampanjbilder.

Namn: ANGELICA BAUER

MUSKELKÄNSLA OCH

Ålder: 33 år Bor: Linköping YRKE: Specialistsjuksköterska, egen företagare FÖR ATT MÅ BRA: Jag äter sunt och tränar cirka

EN FRIARE ANDNING.

4 gånger i veckan. Jag försöker hålla en bra balans mellan aktivitet och återhämtning.

SÅ TRÄNAR JAG HELST: Jag blandar styrketräning med gruppträningspass med någon form av cardio.

Och så älskar jag morgonpromenader!

påslag gör även att resultatet av vår träning uteblir och då spelar det

HITTA KONTINUITET

ingen roll hur hårt vi tränar eller hur bra vi äter eftersom kortisolet bryter

Oavsett vilken nivå du siktar på, så är den bästa träningen den som blir av.

ner våra kropp istället för att bygga upp den.

Om dina nya rutiner ska bli vardag är det viktigt att de ger energi och att

”ATT FÅ MIKROPAUSER OCH KORTA ÅTERHÄMTNINGSSTUNDER UNDER DAGEN ÄR BETYDANDE FÖR HUR DU MÅR.”

du kan genomföra träningen kontinuerligt.

– Testa dig fram till olika rörelsemoment eller träningsformer som du tycker är roliga och som passar in i din vardag. Allt från en lågintensiv

– En kort stunds meditation eller avslappning är en väldigt positiv sak att

morgonpromenad till din arbetsplats till en högintensiv löprunda med

ta sig tid till ur hälsosynpunkt. Att få mikropauser och korta återhämt-

arbetsgruppen på lunchen. Vad du än väljer så ska det vara något du

ningsstunder under dagen är betydande för hur du mår. När du lärt dig

ser fram emot. Är du nybörjare så gå ut lugnt men var aldrig rädd för

avspänning kommer du känna dig lugnare, få bättre kroppskännedom och

att utmana dig själv. Det är först då du blir starkare, uthålligare och får

en friare andning. Förmågan till avspänning är en förutsättning för vila,

synliga resultat. De övriga vinsterna med en mer aktiv vardag kommer

återhämtning och djup sömn som alla främjar dina prestationer.

du att känna långt tidigare.

KINNARPS ERGONOMY

17

18

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

I F R A M T I D E N S TÅ R

MÄNNISKAN I CENTRUM I ETT ARBETSLIV MED SNABBA FÖRÄNDRINGAR Ä R VÅ R FÖ R M Å G A AT T VA R A K R E AT I VA O C H I N N O VAT I VA NYCKELN TILL FRAMGÅNG. MEN VILKEN ROLL SPELAR A R B E T S P L AT S E N S U T FO R M N I N G FÖ R VÅ R K R E AT I V I T E T ?

O C H H U R H Ä N G E R E R G O N O M I O C H I N N O VAT I O N I H O P ?

E R G O N O M I FO R S K A R E N R O B S T U T H R I D G E M E N A R AT T D E T A L LT I D H A N D L A R O M AT T S ÄT TA M Ä N N I S K A N I C E N T R U M .

ARBETSLIVETS FÖRUTSÄTTNINGAR,

Inte på något vidare bra sätt, om vi ska tro

platser, men de kommer ha svårt att hävda

möjligheter och krav förändras snabbt. Det

beteendevetaren och ergonomiforskaren

sig i framtiden.

är forskare och andra experter överens om.

Robert Stuthridge.

OSÄKERHET BRA FÖR UTVECKLING

Kort uttryckt går vi från ett förutsägbart och kontrollerat arbetsliv till en arbetsvardag

– Vi människor är kreativa och innovativa

Robert Stuthridge menar att den fysiska

som allt mer präglas av förändring. För att

varelser till vår natur, men på våra arbeten

miljön ofta är en spegling och förstärkning

vara framgångsrika i detta nya, mer oförut-

har vi större eller mindre möjligheter att få

av den kultur som finns på en arbetsplats.

sägbara – men också friare – arbetsliv måste

utlopp för de egenskaperna. Minst möjlig-

Den kan hindra eller stimulera individens

individer, organisationer och hela samhällen

het har vi på arbetsplatser som präglas av

kreativitet och hjälpa eller stjälpa organisa-

vara kreativa och innovativa.

kontroll, rutiner och rädsla för förändring.

tionen att utveckla sin fulla potential.

Där personalen ses som en produktionsen-

De mest framgångsrika organisationerna

Frågan är då hur dagens arbetsplatser

het, snarare än människor. Tyvärr finns det

bejakar förändring, uppmuntrar nytänkande

hjälper oss att leva upp till det kravet.

fortfarande ganska många sådana arbets-

och använder design för att stimulera >>

KINNARPS ERGONOMY

19

diskussioner, innovationskraft och utveck-

– Absolut, en stark och självklar koppling.

Även om de anställda har olika uppgifter

ling. Andra bygger istället på kontroll och

Det enklaste sättet att uttrycka det är att både

måste inte arbetsplatsen vara uppdelad

gränsdragningar och vill helst eliminera all

kreativitet och ergonomi handlar om att sätta

fysiskt. Robert Stuthridge menar att fysiska

osäkerhet med hjälp av regler och rutiner

människan i centrum. Att anpassa arbetet

avgränsningar bidrar till splittring mellan

som avskräcker de anställda från innovativa

efter individen, snarare än tvärtom.

team och avdelningar, när man istället borde

tankar och handlingar.

skapa en känsla av gemensamt engagemang Betyder det att den mest ergonomiska

i hur organisationen presterar.

– Överdrivet kontrolltänkande dödar män-

arbetsplatsen också är den mest kreativa

niskors kreativitet och gör organisationen

och innovativa?

– En säljare kan till exempel välja att sitta

trög, tung och i någon mening omänsklig.

– Riktigt så enkelt är det förstås inte. Eller

med någon på ekonomiavdelningen, eftersom

Utveckling uppstår istället genom ett positivt

snarare – det beror på hur man ser på ergo-

de trivs bra ihop eller för att de båda gillar

förhållningssätt till osäkerhet och förändring.

nomi. Om begreppet används på ett ytligt sätt

just den platsen på kontoret. Poängen är att

Genom att vara snabbtänkt och kvickfotad och

och enbart syftar på arbetsplatsens fysiska

erbjuda en inkluderande miljö som individerna

ha flexibilitet inskrivet i sitt DNA kan organi-

design, då har ergonomi inte så mycket att

kan anpassa efter både sina önskemål och

sationer inte bara överleva alla förändringar

göra med kreativitet. Men om man förstår att

arbetsuppgifter.

utan faktiskt dra nytta av dem.

ergonomi inte bara handlar om hur vi sitter, står och bär, utan om ett helhetstänkande

På en mer konkret och detaljerad nivå kan det

FÖR HJÄRTA OCH HJÄRNA

kring människa, organisation och teknik – ja,

innebära flexibla möbler och mobila lösningar

Det Robert Stuthridge säger innebär alltså

då har ergonomin en stor inverkan på innova-

som passar alla, oavsett ålder eller fysisk

att arbetet ska planeras, organiseras och

tionsförmågan.

kapacitet, och ytor som snabbt kan förändras

genomföras på ett sätt som tar vara på indivi-

för att hantera ny teknik och nya sätt arbeta

dens potential för nytänkande. Arbetsplatsens

UPPMUNTRA TILL NYTÄNKANDE

fysiska utformning är ett viktigt verktyg för att

Hur är då en sådan person- eller människo-

förverkliga den ambitionen.

centrerad arbetsplats utformad? Ett övergri-

Allt det Robert Stuthridge säger ställer

tillsammans.

pande krav är att den saknar hierarkier i den

förstås höga krav på ledarskapet:

– Man ska försöka skapa en arbetsmiljö

fysiska designen. Den ska istället spegla en

– Som jag ser det blir ledares uppgift alltmer

som känns hemtrevlig och tilltalar både

horisontell organisationsmodell där innova-

att undanröja hinder för medarbetarnas inno-

hjärtat och hjärnan. Utan att kompromissa

tion och utveckling kan uppstå överallt, och

vationskraft. Var inte i vägen och stoppa inte

med funktion måste arbetsplatser utgå från

stärka individens betydelse för att organisa-

människors naturliga impulser till nytänkande.

faktiska människor – vilka de är och vad de

tionen mår bra och presterar väl. Den inno-

Osäkerhet och förändring är en oundviklig del

förmår både individuellt och som kollektiv. Vi

vativa arbetsplatsen bidrar till organisationens

av arbetslivet och organisationer som vill vara

måste skapa personcentrerade snarare än

funktion och förmåga att nå sina mål, till

framgångsrika i framtiden måste ta vara på

processcentrerade arbetsplatser.

exempel vinst, men är också en trevlig plats

människors förmåga att vara kreativa.

att vara på. Den underlättar för människor Finns det någon koppling mellan det du

att mötas på ett naturligt sätt som de också

säger om kreativitet och ergonomi?

skulle kunna göra utanför jobbet.

”... både kreativitet och ergonomi handlar om att sätta människan i centrum.

Att anpassa arbetet efter individen, snarare än tvärtom.”

20

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

”Om begreppet ergonomi används på ett ytligt sätt och enbart syftar på arbetsplatsens fysiska design, då har ergonomi inte så mycket att göra med kreativitet. Men om man förstår att ergonomi inte bara handlar om hur vi sitter, står och bär, utan om ett helhetstänkande kring människa, organisation och teknik – ja, då har ergonomin en stor inverkan på innovationsförmågan.”

Robert Stuthridge Ph.D., CPE, är beteendevetare och ergonom.

I sin doktorsavhandling undersökte han orsakerna till varför vissa arbetsplatser designas på felaktiga sätt. Dr Stuthridge har arbetat inom det beteendevetenskapliga fältet i 20 år och bedriver konsultverksamhet i Storbritannien och USA.

KINNARPS ERGONOMY

21

ÄT DIG FRISKARE

FUNC TIONAL FOOD Intresset för functional food, alltså mat som optimerar kroppens funktioner, växer så det knakar. Vi tog kontakt med Anneli Hallberg, kock, hälsocoach och personlig tränare, som gärna berättar mer om hur vi kan må bättre.

22

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

ÄT DIG FRISKARE

FUNCTIONAL FOOD kanske känns som ett

funktionella livsmedel. Jag skulle gärna se att

äter mer middag eller köper något onödigt på

nytt begrepp, men är ett fenomen som myn-

vi börjar klassa frukt och grönt som functional

vägen hem för att man är alldeles för hungrig

tades under 80-talet när det i Japan startades

food och ger grönsaksdisken en egen funk-

och trött. Det sliter på kroppen.

ett forskningsprogram för att kartlägga olika

tionslista där vi får veta vad alla grönsaker gör

födoämnens hälsoeffekter. I Asien är det

med kroppen. Att äta mer grönt är hållbart

– Matlådor är bra, men kräver också viss

enligt traditionen helt normalt att betrakta

både för vår hälsa och hela vår planet.

omsorg och planering för att verkligen fylla

mat som medicin och vice versa. Magen anses

sin funktion. Innehåller matlådan “för mycket

central, det är där som själen sitter och därför

PLANERA DIN MAT

av allt” känns den inte särskilt aptitlig och det

är det viktigt vad man stoppar i sig. Dessutom

Functional food är ingen diet eller magisk

är lätt att man istället går ut och äter eller

är det viktigt i österlandet att förebygga sjuk-

kur. Hörnstenarna till en god kosthållning

äter någonting annat, rent innehållsmässigt

dom istället för att bota.

menar Anneli Hallberg är att äta regelbun-

sämre alternativ.

det, äta frukost, äta mycket grönsaker och – Vi tänker inte alltid på att det vi äter ska

dricka vatten. Begränsa i största möjliga mån

LYSSNA PÅ DIN KROPP

hjälpa alla koppens celler, muskler, hjärta och

socker, halvfabrikat och alkohol. Öka intaget

Anneli tror på att skaffa sig “lagom” med

hjärna att fungera på ett optimalt sätt utan

av grönsaker och minska på kött och snabba

kunskap genom vetenskapliga sidor på nätet

komplikationer, säger Anneli Hallberg. Vi vill

kolhydrater.

eller ta hjälp av dietist eller kostrådgivare.

vara friska och välfungerande men tankar

Hon uppmuntrar desto starkare var och en att

kroppen med mat som inte ger det vi behöver.

– God mathållning handlar en hel del om pla-

Med mer kunskap om functional food kan vi

nering. Det är vanligt att man hoppar över ett

bli bättre på att i vardagen fylla kroppen med

mål eller inte hinner med frukosten, på grund

– Jag tror att man som individ ofta vet bäst

mat med funktion.

av tidsbrist. Genom att ta 30 sekunder till att

vilken mat man mår bra av – om du lär dig

tänka igenom morgondagens ”matdag” blir

känna efter. Vi är alla olika och mår bra av

De mest kända matvarorna inom functional

det enklare att hålla sig till planen. Har jag

olika mat. Ha för vana att hålla koll på hur

food är mejeriprodukter med nyttig bakterie-

det jag behöver i morgon? Om inte hur ska jag

dina tarmar mår, vilken mat som håller ditt

kultur, fiberrika bröd- och pastaprodukter

göra då? Kan jag handla på vägen till jobbet

humör i schack och fundera över ditt ätbete-

och margariner med nyttiga fetter av typ

eller på lunchen? Den enda som har svar på

ende. Först när du vet varför du är så sugen

omega-3-fettsyror.

vad som krävs för att få ihop ditt livspussel är

på godis kan du göra något åt det. Känn efter

du själv.

ordentligt hur du mår när du äter mycket

– Dessa fungerar, men att ”addera funktiona-

bli bättre på att lyssna till kroppens signaler.

socker, jämfört med mat som har funktion.

litet” är också ett bra sätt att marknadsföra

Under arbetstid är det lätt hänt att man

Det är klart det skall finnas plats för kakor,

sig och sälja mer produkter. Bönor, nötter och

hoppar över lunchen eller äter något litet för

men inte som substitut för mat.

grönsaker är strålande exempel på naturligt

att spara tid. Följden av det blir ofta att man

“ V I TÄ N K E R I N T E A L LT I D PÅ AT T D E T V I ÄT E R J U Ä R D E T V I B E S TÅ R AV . ”

NAMN: Anneli Hallberg

NÄR JAG INTE ARBETAR: Är jag ute i

ÅLDER: 41

naturen med mina hundar, spelar beach-

BOR: Göteborg

volleyboll eller myser inne i fåtöljen.

YRKE: Efter tio år som som kock skolade

MIN FAVORITRÄTT: Torsk med äggsås och

jag om mig till hälsopedagog. Idag driver

potatis, gröna ärtor och broccoli.

jag ett eget företag där jag arbetar som

FÅR MIG ATT MÅ BRA: Umgås med

hälsocoach och personlig tränare med

de jag älskar, jobba med min personliga

inriktning på viktnedgång och hållbara

utveckling och vara ute i naturen.

hälsosamma vanor.

Gasa och bromsa!

KINNARPS ERGONOMY

23

24

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

KINNARPS ERGONOMY

25

OMVÄRLDSTRENDER

A HEALTHY PERSONAL UNIQUE FUTURE

26

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

OMVÄRLDSTRENDER

STEFAN NILSSON ÄR EN AV SVERIGES LEDANDE TRENDEXPERTER OCH ÄR EN OFTA ANLITAD FÖRELÄSARE OCH KOMMUNIKATÖR. HAN HAR ETT STÄNDIGT FINGER I LUFTEN OCH KÄNNER TIDIGARE ÄN DE FLESTA AV VAD SOM KOMMA SKALL. VI PÅ KINNARPS UNDRADE HUR STEFAN SER PÅ UTVECKLINGEN AV ERGONOMI OCH HÄLSA PÅ JOBBET.

TRENDER OCH ERGONOMI känns kanske

Miljöer fylldes med möbler klädda i material som påminde om

inte så självklart. Oftast tänker man på tren-

sportkläder, och konferensbordet blev ett temporärt pingisbord.

der som kortsiktiga lösningar, till exempel ett visst färgval för ett visst år, och på ergo-

Miljöfrågan och det egna engagemanget ökade också under 2015.

nomi som effektivitet och välbefinnande på

Det är nu tio år sedan Al Gore kom med filmen ”An Inconvinient Truth”

kontoret. Men ergonomi följer så klart också

och det här året gjordes manifest under designveckan i Milano om

tidens anda.

att det producerades för mycket onödiga nya saker. 2015 blev absolut året då anti-konsumtion slog igenom. En av världens mest inflytelse-

Historiskt sett har kontoret förändrats. Efter första världskriget kom

rikaste personer i designvärlden, Daniel Charny, menar att vi går mot

de första lösningarna för relationen mellan människor och maskiner.

en värld där vi vill vara involverade mer i produktionen av produkten.

På 70-talet kom de ergonomiska stolarna. På 90-talet datorerna och

För att känna oss mer delaktiga – och gärna genom att återbruka.

det papperslösa kontoret. Runt millennieskiftet exploderade möjlig-

Han kallar rörelsen ”makers & fixers” och inkluderar allt från vanliga

heten med mobila lösningar och vi kunde arbeta på andra platser. När

hemmagjorda projekt till avancerade 3D-printade saker. Men allt är

hemmet eller loungen lockade oss iväg från arbetsplatsen så blev den

egengjort och motsats till massproducerat och ”quick fix”.

nya arbetsplatsen mer hemmalik, dvs. sköna hemmasoffor, vanliga kökslampor etc.

Det här är en rörelse som så klart kan kopplas till personifieringstrenden där allt ska vara personligt och miljövänligt. Så i ett kontor

Flera saker är aktuella som trender just nu. Den första handlar om

präglat av ”makers & fixers” kommer vi att se återbrukade kontors-

hälsa och välbefinnande. En andra rörelse berör det personliga ut-

möbler i kontinuerlig förändring. För att ge en tydligare bild – tänk

trycket och har en egen subkultur som man kallar makers & fixers.

det vita kontoret – nu tänk motsatsen. In med udda stolar, olika bord, konstiga lampor och gärna med spår av dig i möbeln.

Hälsotrenden exploderade verkligen under 2015. Helt plötsligt skulle alla köra en löprunda på lunchen och cheferna pratade om

När du har varit delaktig i arbetsmiljön så kommer ditt välbefinnande

vikten av att träna. Kontor ritades om för att uppmuntra till mer

att öka och prestationen öka. Om inte annat så får du ta en motions-

rörelse. Kaffemaskinen behövde kanske inte vara så nära?

runda på lunchen.

KINNARPS ERGONOMY

27

28

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

KINNARPS ERGONOMY

29

GENERATIONSARBETE

FRÅN SKRIVBORD TILL SACCO

De flesta kontorsarbetare prioriterar tillgång till gym på jobbet före såväl bra kök som espressomaskin och vacker utsikt. Faktum är att hela 27 procent vill ha gym på jobbet, vilket gör det till den tredje mest efterfrågade detaljen.

Endast modern och ergonomisk arbetsutrustning är viktigare! Detta enligt en undersökning gjord hösten 2015 av Kinnarps och United Minds.

30

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

GENERATIONSARBETE

OÄNDLIGA SOFFGRUPPER OCH BRA WI-FI ELLER ERGONOMISKT FULLÄNDADE SKRIVBORD OCH STATIONÄRA DATORER? I DAG FINNS LIKA MÅNGA SÄTT ATT JOBBA SOM DET FINNS ANSTÄLLDA OCH OLIKA GENERATIONER STÄLLER OLIKA KRAV PÅ SIN ARBETSMILJÖ. DEN PERFEKTA ARBETSPLATSEN MÅSTE DÄRFÖR STIMULERA BÅDE KREATIVITET OCH FLEXIBILITET – UTAN ATT INSKRÄNKA PÅ ERGONOMIN.

EN GÅNG I TIDEN VAR SKRIVBORD, robusta arbetsstolar och

Det är dock viktigt att inte gå all-in på en trendig arbetsplats genom att

ovala konferensbord det självklara sättet att inreda ett kontor.

skrota alla skrivbord till förmån för kuddrum och bollhav. För även om

Fortfarande är det komponenter som ingår i de flesta arbetsplatser

kreativa miljöer är uppskattat så vill fyra av fem kontorsarbetare ha

– men i dag jobbar många av oss lika bra i soffan eller saccosäcken

tillgång till ergonomiska arbetsmöbler, enligt en undersökning som

som vid skrivbordet.

Kinnarps och United Minds har gjort. Fyra av tio arbetar stående varje vecka och varannan efterfrågar hjälp från en ergonom.

– Jag gör det själv oftast då jag jobbar en hel del hemma och för – Skrivborden behövs, däremot tycker jag att alla

mig fungerar det jättebra, säger Jane Ahlin, ergonom på Ergo@Work och ordförande i Ergonomi & Human Factorssällskapet Sverige. Hon fortsätter: – Många kan få en bra arbetsställning i soffan, eftersom du får nedsänkta armar när du har laptopen i knät. Det som kan vara ett problem är om du har lång rygg och ont i nacken, eftersom du

”Skrivborden behövs, däremot tycker jag att alla skrivbord ska vara höj- och sänkbara. Det finns ingen anledning att köpa något annat i dag.”

skrivbord ska vara höj- och sänkbara. Det finns ingen

JANE AHLIN

kontorsrum medan mindre än hälften av personerna

då lätt får en böjd nacke i soffan.

anledning att köpa något annat i dag, säger Jane Ahlin.

Synen på arbetsmiljö skiljer sig mellan olika generationer, där de äldsta är mest traditionella med fokus på ergonomi och lugn och ro. 76 procent av kontorsarbetare i åldern 51-69 år tycker att det är viktigt att ha ett eget mellan 15 och 35 tycker det är en viktig fråga, enligt

DET PERFEKTA KONTORET ÄR I FÖRÄNDRING

Kinnarps undersökning.

I dag kan den viktiga kundpresentationen lika gärna ske över Skype i soffan som på plats i företagets konferensrum och de flesta är över-

Men medvetenheten ökar även där, menar Jane Ahlin:

ens om att en varierad kontorsmiljö gör underverk för kreativiteten.

–Jag tyckte det var mer skillnad förut. Jag har föreläst på gymnasie-

Några av världens största och snabbast växande företag, som Google,

skolor och hos unga killar som jobbat med CAD. Förr var de ”odödliga”

Microsoft och Spotify, har också blivit hyllade för sina galna kontor där

men i dag är man mer medvetna. Många har haft känningar av

hängmattor, tv-spel och pingisbord är lika viktiga som arbetsstolar.

muskeltrötthet själva eller har personer som upplever detta i sin omgivning, och då blir man mer uppmärksam.

– Det perfekta kontoret har olika arbetsstationer för olika behov.

Alla mår bra av att kunna variera sig, säger Jane Ahlin.

JANE AHLIN Ergonom på Ergo@work, och ordförande i Ergonomi och Human Factorssällskapet Sverige

KINNARPS ERGONOMY

31

INTERVJU ARAM SEDDIGH

Aram Seddigh presenterar sin forskning om sambandet mellan

KONTORSTYP, HÄLSA

Vi har alla upplevt hur arbetsmiljön påverkar humör, trivsel och kvaliteten på det arbete vi utför. Men vad är fakta och vad är myt?

I sin avhandling undersöker Aram Seddigh hur kontorstyp, hälsa och prestation hänger ihop – och svaren är inte alltid de förväntade.

VI BLIR FLER OCH FLER som tillbringar våra dagar i kontorsmiljö, vilket också innebär att vi blir fler och fler som har upplevelser, åsikter och erfarenheter av hur vi mår och fungerar i olika typer av kontor. Några menar att eget rum är bäst, andra trivs bäst i öppna landskap, medan en tredje grupp har anammat det flexibla kontoret.

Men det är en sak att tycka och gissa, en annan att mäta i vilka miljöer vi faktiskt mår och jobbar bäst. Det sistnämnda är precis vad Aram Seddigh gjort i sin doktorsavhandling ”Office type, performance and well-being”, framlagd vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. I avhandlingen undersöker han om kontorstypen påverkar de anställdas hälsa och prestation, och om den eventuella effekten i sin tur påverkas av den anställdes personlighet och typ av arbetsuppgift.

– Resultaten visar att skillnaden mellan hur vi mår och presterar i olika kontorstyper är andra, och i vissa fall mindre än vad många tror, säger Aram Seddigh.

MYT ATT EGET RUM ÄR BÄST Avhandlingen bygger på data från sex organisationer och 3000 personer som arbetar i cellkontor, kontorslandskap och flexkontor. Det är en både större och bredare undersökning än vad som tidigare gjorts på området.

– Det rör sig om enkätsvar och kognitiva tester, vilket gör att jag har kunnat undersöka både hur personerna upplever sin arbetsmiljö och testa hur den verkligen påverkar dem. Att arbeta med objektiva fakta som jag gjort gör att mina resultat skiljer sig något från de resultat som kommit fram i tidigare forskning, säger Aram Seddigh.

Så vilka är då resultaten? När människor själva får uppge hur de mår uttrycker oftast >>

32

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

INTERVJU ARAM SEDDIGH

OCH PRESTATION

FOTO: KLARA LEO

KINNARPS ERGONOMY

33

INTERVJU ARAM SEDDIGH

de som har ett eget rum bäst hälsa, följt av flexkontor, medan de som arbetar i kontorslandskap uttrycker mest problem.

Men går vi lite djupare i materialet visar det sig inte vara riktigt så enkelt. För när det kommer till objektiva data så är det inte självklart att de som sitter i cellkontor alltid presterar bäst.

– Många människor tror att eget rum alltid är det som är mest gynnsamt för dem, men när vi mäter i verkligheten är skillnaden jämfört med övriga kontorstyper inte så stor. Kognitiva test på minnesförmågan visar till och med att anställda som sitter i cellkontor påverkas mest av störningar, medan personer i små eller medelstora kontorslandskap klarar sig betydligt bättre.

Kanske för att de lärt sig att koncentrera sig trots att de blir distraherade eller för att det egna kontorsrummet inte används på rätt sätt.

UNDERSÖKER MER FLEXIBILITET Vi som hoppats på entydiga svar får alltså acceptera att verkligheten inte alltid är så enkel. Även om det går att se vissa mönster finns det inte en kontorstyp som alltid är bäst. Olika lösningar har olika utmaningar och Aram Seddighs råd är att arbetsplatser ska utformas efter varje enskild organisations förutsättningar.

– I dag handlar kontorsinredning mindre om att möblera och mer om att ha ett helhetsperspektiv på organisationens process och arbetssätt. För ett företag som Kinnarps kan det innebära att undersöka hur deras produkter verkligen används ute på arbetsplatserna och fortsätta jobba tätt tillsammans med sina kunder.

Aram Seddighs fortsatta forskning fokuserar nu på att undersöka hur flexibla och aktivitetsbaserade kontor påverkar oss. Han konstaterar att de stora, historiska trenderna länge rört sig mot att vi lever och arbetar mer flexibelt och att den utvecklingen bara kommer att fortsätta.

– Den valmöjlighet som det aktivitetsbaserade kontoret skapar kan vara positiv för medarbetarna. Det kan ge en känsla av kontroll som i sin tur kan leda till större trivsel och mer effektivt arbete. Men ökad valfrihet ställer också nya krav på självledarskap i organisationen. Vid övergången från till exempel eget rum till aktivitetsbaserat kontor måste ledningen skapa en bra förändringsprocess där de anställda är involverade och delaktiga. Det är ett säkert sätt att bidra till både hälsa och prestation.

34

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

VID ÖVERGÅNGEN FRÅN TILL EXEMPEL EGET RUM TILL AKTIVITETSBASERAT KONTOR MÅSTE LEDNINGEN SKAPA EN BRA FÖRÄNDRINGSPROCESS DÄR DE ANSTÄLLDA ÄR INVOLVERADE OCH DELAKTIGA. DET ÄR ETT SÄKERT SÄTT ATT BIDRA TILL BÅDE HÄLSA OCH PRESTATION.

INTERVJU ARAM SEDDIGH

FAKTA I sin avhandling ”Office type, performance and well-being: A study of how personality and work tasks interact with contemporary office environments and ways of working” (2015) undersöker Aram Seddigh hur kontorstyperna cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, stora kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap och flexkontor påverkar medarbetarnas hälsa och prestation.

Aram Seddigh är verksam vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och driver även företaget WeOffice som erbjuder förändringsledningstjänster – läs mer på www.weoffice.se.

Han bloggar också på www.kontorsforskning.se där du även kan ladda ner hans avhandling.

KINNARPS ERGONOMY

35

NEXT OFFICE

™

Activity Based Working

Next OfficeTM - ABW ger stort utrymme för personligt utformade inredningar där rörelsen är i fokus.

38

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

Idag är arbetet inte det du går till, idag är arbetet vad du gör. Arbetsmetodiken förändras i takt med tekniken och de traditionella arbetsplatserna är på väg ut för att ge plats åt nya lösningar.

Kinnarps Next Office™ – Activity Based Working är ett platsobundet inredningskoncept som främjar rörlighet med ergonomiskt utformade arbetsplatser, anpassade för just den specifika uppgift som ska utföras.

EN VANLIG DAG PÅ JOBBET innebär för de flesta kontorsanställda

VÄLMÅENDE SOM VINST

många skilda arbetsuppgifter. Tekniken – mobiler, plattor, bärbara dato-

Vinsterna med den aktivitetsbaserade lösningen Next Office™ är

rer och trådlösa nätverk – gör det idag, till skillnad från tidigare, möjligt

många. Minskade lokalkostnader tack vare ytor som används effektivt.

att utföra dem i olika miljöer, både på och utanför kontoret. Medan vi

Ett mer hållbart kontor som går att anpassa till förändringar i perso-

förr gick till arbetet, tar vi idag arbetet med oss dit vi går.

nalstyrkan under många år framöver. Större kreativitet när det skapas plats för spontana möten. Och, inte minst, ett ökat välmående hos

För att tillgodose de nya behoven har Kinnarps utarbetat Next Office™

medarbetarna som får möjlighet att flytta sig mellan flera ergonomiskt

– Activity Based Working. Ett aktivitetsbaserat koncept för en ergono-

riktiga miljöer – anpassade helt efter vilka uppgifter som ska utföras.

misk arbetsplats som främjar rörligheten. Det personliga skrivbordet plockas bort till förmån för flera olika typer av platsobundna arbets-

Det enda som styr Next Office™ – ABW är behovet. Och fantasin.

rum, under ett och samma tak. Det kan vara små tysta rum jämte stora landskap där samtalen flödar. Olika stora mötesrum kan placeras jämte en lounge för mer avslappnad atmosfär och däremellan ges utrymme för spontana sammankomster.

”IDAG ÄR DET SMARTARE ATT UTGÅ FRÅN HUR MÅNGA MEDARBETARE SOM ÄR PÅ PLATS NÄR MAN PLANERAR KONTORSYTA. UTIFRÅN DET KAN VI SEDAN,

Den personliga arbetsutrustningen förvaras i ett skåp och varje dag väljer medarbetarna arbetsplats utifrån vilket arbete som ska utföras.

Next Office™-filosofin utgår från ett helhetsperspektiv som omfattar allt från möbler till ljud, belysning och färgval där varje komponent är en avgörande del för en lyckosam helhet.

TILLSAMMANS MED FÖRETAGET, DESIGNA ETT FLEXIBELT KONTOR DÄR MEDARBETARNA KAN SÄTTA SIG PÅ DEN PLATS SOM BÄST PASSAR UPPGIFTEN” HENRIK AXELL, KEY ACCOUNT MANAGER, KINNARPS

KINNARPS ERGONOMY

39

FUNKTION SKÖNHET OCH HÅLLBARHET Arkitekter ser ofta ergonomi som ett nödvändigt ont, snarare än som en inspirerande kreativ möjlighet. Det menar arkitekten Giuseppe Boscherini när vi ringer upp honom i London. Han vill knyta arkitekturen tydligare till människors vardag och låta ergonomiperspektivet genomsyra arkitektens och designerns vision.

DEN ROMERSKA ARKITEKTEN och ingenjören Vitruvius skrift

ARKITEKTUR SOM KRAMAS

”Tio böcker om arkitektur” räknas ofta som det äldsta bevarade

Giuseppe Boscherini är arkitekt, inredningsarkitekt och industride-

verket om arkitektur. I den definieras arkitektur som samspelet

signer, och arbetar även som arbetsplatsstrateg och lärare på bland

mellan funktion, skönhet och hållbarhet.

annat KLC School of Design i London. Han vill att fler arkitekter skapar byggnader och inredningar som är tydligt förankrade i hur vi människor

Diskussionen om var tyngdpunkten ska ligga är minst 2000 år gammal,

faktiskt lever, rör oss och arbetar. En arkitektur som kramar om oss,

men fortfarande aktuell. När ergonomiperspektivet lyfts in i ekvationen

utan att klappa oss på huvudet, som han citerar arkitekturteoretikern

ställs frågan på sin spets. Ska arkitekturen ge efter för ergonomin, ska

Charles Jencks.

ergonomin styra arkitekturen – eller kan de olika områdena samverka, kanske till och med hämta näring från varandra?

– Arkitektur och inredningsdesign ska göra människors vardagsliv bättre. Få oss att växa och känna oss starkare. Tyvärr ligger fokus i

– Absolut, för mig finns det ingen motsatsställning mellan ”god

dag snarare på ikonbyggnader och landmärken som inte tar hänsyn till

arkitektur” och ”god ergonomi”. Tvärtom skulle jag säga att de hänger

människorna som ska använda dem.

tätt samman, bland annat genom att de båda utgår från människan

40

och insikten om att den skapade fysiska omgivningen bör sträva efter

Och då finns det inte heller plats för ergonomi?

balans mellan just funktion, skönhet och hållbarhet. Så i grund och

– Nej, i dag ser många arkitekter ergonomi som något de måste förhålla

botten handlar arkitektur och ergonomi egentligen om samma sak,

sig till när lagar eller uppdragsgivaren kräver det, snarare än som en

det är bara en fråga om ”skala”, säger Giuseppe Boscherini.

kreativ inspiration eller möjlighet att utforska nya områden.

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

Men ergonomiperspektivet kan aldrig vara något man bara adderar i

vi faktiskt agerar, interagerar och jobbar. Han nämner Googles huvud-

slutet, istället bör det vara vägledande i hela den arkitektoniska visionen

kontor i Kalifornien som ett bra exempel.

kring hur byggnaden och inredningen ska användas och gestaltas.

– Kärnan i det projektet är en vision om den ultimata flexibiliteten, TÄNK PÅ MÄNNISKAN

baserad på insikten om att vi faktiskt inte vet hur vi kommer att arbeta

Arkitektur och design ska alltså, precis som ergonomi, bidra till

om 10 eller 20 år. Därför har de skapat en arkitektur som fungerar som

att människor mår bra i både kropp och själ. Målet bör vara att skapa

en mjukvara och kan uppdateras ungefär som en app. Lätta mobila

föremål som är fina att se på och bekväma och roliga att använda,

blockliknande strukturer, istället för en fast och statisk betongbyggnad.

varje dag och under många år. Som exempel nämner Giuseppe Boscherini sin ihopfällbara Bromptoncykel som han använt i 15 år

LÅT SINNENA VARA MED

utan att tröttna på.

I samma anda vill Giuseppe Boscherini uppmuntra sina studenter att bruka och utforska sina sinnen när de utvecklar ett projekt, med syftet

– Hemligheten är att alltid ha människor, våra liv och det vi gör i

att de ska utveckla ett helhetsperspektiv när de arbetar.

tankarna. En fråga man kan ställa sig är till exempel hur ett barn skulle uppfatta det man designar. Eller en äldre person. Eller någon

– Jag brukar prata om design som en process som måste vara öppen

med funktionsnedsättning. På det sättet är både bra design och

och mottaglig för sinnesintryck. Det bara är genom att förstå våra fem

ergonomiskt tänkande synonymt med att arbeta inkluderande.

sinnen som vi arkitekter och designers kan skapa miljöer som är lyhörda för människors behov. Och sådana miljöer kommer också automatiskt

Giuseppe Boscherini pratar också om ergonomifeedback som ett sätt

vara bra ur ett ergonomiskt perspektiv.

att förstå hur människor använder och beter sig i en miljö över tid, för att kunna göra förbättringar på till exempel en arbetsplats utifrån hur

Eller med andra ord – balansera funktion, skönhet och hållbarhet.

FAKTA GIUSEPPE BOSCHERINI Giuseppe Boscherini är arkitekt (Dip Arch UCL/ RIBA), industridesigner (MDes RCA) och inredningsdesigner. Han har 30 års erfarenhet av att leda och inspirera designteam i tvärdisciplinära globala projekt på uppdrag av internationellt välkända verksamheter som Foster and Partners, Gensler, IBI, Woods Bagot och CBRE. Senast var han kreativ chef för CBRE Workplace Consulting group och arbetade med att skapa workshops för kunder, utveckla projektinnehåll och leda forskningsinitiativ. Han driver nu sin egen London-baserade studio.

KINNARPS ERGONOMY

41

DEN TYSTA REVOLUTIONEN GRÄNSEN MELLAN LJUD OCH OLJUD ÄR INTE ALLTID SJÄLVKLAR. VAD SOM STÖR, STRESSAR OCH TRÖTTAR VARIERAR MELLAN OLIKA MÄNNISKOR OCH BEROR OCKSÅ PÅ VÅR DAGSFORM. DESTO VIKTIGARE ATT INTE HÅLLA TYST OM HUR VI UPPLEVER SAMTAL, SKRATT OCH SURR PÅ ARBETSPLATSEN. VI MÅSTE PRATA OM LJUDET.

LISBETH FORSBERG, akustik och miljömärkningsansvarig på

– Jag tror att den tekniska utvecklingen som gör att vi arbetar mer

Kinnarps, menar att ljudergonomi är lite av ett bortglömt område. På våra

flexibelt och i öppna landskap gjort att frågan om ljudmiljö kommit

arbetsplatser, men också i hela samhället. Även om det lagts massor av

upp på agendan. Vi på Kinnarps har bland annat tillsammans med

möda på arkitekturen och inredningen i en ny byggnad är det inte ovanligt

kollegor i branschen utvecklat gemensamma regler för hur vi ska

att hela upplevelsen förstörs av en ogenomtänkt och störande ljudmiljö.

mäta ljudabsorption hos våra produkter.

– Ljud är ett extremt komplext och komplicerat område. För det första

Lisbeth Forsberg påpekar att det finns lagar för buller som är skadligt

handlar det om avancerad fysik. För det andra är ljud inget vi kan ta

för hörseln, men när det gäller ljud som ”bara” är störande blir grän-

eller se på, vilket gör det lätt att glömma bort. Så de flesta tänker nog

serna mer flytande.

inte på den ljudmiljö som omger dem, men vi vet att den ändå påverkar hälsa, trivsel och prestationsförmåga.

– Vi vet att ljud påverkar vår prestationsförmåga. Att det kan orsaka stress, huvudvärk och koncentrationssvårigheter, men också ligga

LJUD PÅVERKAR PRESTATIONEN

bakom fysisk smärta i axlar och nacke. Samtidigt är det ju oundvikligt

Kinnarps var tidigt ute med ljudergonomi, till exempel genom

att det låter på våra arbetsplatser. Ja, det kan också upplevas som

att mäta ljud för att på det sättet kunna skapa bättre ljudmiljöer.

positivt att arbetskamraterna diskuterar, skrattar eller spelar musik.

Under 1990-talet tog utvecklingen fart och under de senaste åren

Total tystnad behöver inte alltid vara bäst. Alla ljud är inte oljud.

har medvetenheten om ljud trots allt ökat rejält.

Och vissa ljud vill och behöver vi faktiskt höra så bra som möjligt. >>

LISBETH FORSBERG Akustik och miljömärkningsansvarig på Kinnarps

42

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

”De flesta tänker nog inte på den ljudmiljö som omger dem, men vi vet att den ändå påverkar hälsa, trivsel och prestationsförmåga.”

KINNARPS ERGONOMY

43

skärma av runt maskiner och områden som bullrar, surrar eller bara – Det är väldigt subjektivt vad vi upplever som störande. Alla är olika

låter lite extra, som skrivare, hissar, gångstråk, fikarum och reception.

känsliga. Det kan också variera från dag till dag. Är vi trötta, stressade

Skärmar mellan olika arbetsplatser dämpar ljuden i ett kontorsland-

eller har en arbetsuppgift som kräver ovanligt mycket koncentration

skap, utan att man förlorar fördelarna med ökad närhet och kommuni-

kan en kollegas skratt eller telefonsamtal störa oss mer än annars,

kation. Avskilda rum för kortare eller längre möten bidrar också till en

säger Lisbeth Forsberg.

bättre ljudmiljö.

SKÄRMA AV BULLER

– Vissa saker går också att påverka med sitt beteende. Ska man ha

Hur skapar man då en bra ljudmiljö? Eftersom ljudkänsligheten kan

ett längre telefonsamtal kan man gå undan lite. Tänk också på att vi har

variera mellan människor, dagar och arbetsuppgifter är en flexibel

en tendens att prata med starkare röst i telefon än vad som behövs.

miljö med flera olika ljudrum det allra bästa.

Ett lågmält samtal stör förstås mindre än ett högljutt, säger Lisbeth.

En bra början är att ta hjälp av en expert som analyserar kopplingen

EN TYST REVOLUTION

mellan arbetsprocesser och miljön, föreslår hur onödiga störningar

Det går att göra mycket med ljudmiljön om man bara uppmärksammar

kan elimineras och vilka olika ljudabsorbenter som kan behövas.

den och blir medveten om hur den påverkar oss. Allra bäst är det

Det handlar då både om specialdesignade produkter, som bordskärmar,

förstås om arkitekten är kunnig på ljudområdet och planerar ljudmiljön

skärmväggar och skensystem av olika slag, och om att se helheten och

redan när huset eller lokalen ritas.

hitta en bra balans med naturliga absorbenter som gardiner, mattor och möbler.

– Jag har stött på en del miljöer där akustiken helt glömts bort vid byggnationen och då kan det faktiskt vara svårt att lappa och laga i

– Mitt råd är alltid att göra en grundmöblering som man sedan kan

efterhand. Därför är det så viktigt att höja medvetenheten om ljud och

justera efter hand när lokalen börjat användas. Det är egentligen först

hur det påverkar oss, säger Lisbeth Forsberg och tillägger:

då man vet hur det låter. Fördelen med skärmar, förutom att de dämpar ljud, är att de också gör kontoret flexibelt och möjligt att anpassa efter

– Jag ser många positiva tecken på att utvecklingen går åt rätt håll.

nya behov, säger Lisbeth Forsberg. Särskilt noga ska man vara med att

Det är något av en tyst revolution på gång.

” M I T T R Å D Ä R A L LT I D AT T G Ö R A E N G R U N D M Ö B L E R I N G SOM MAN SEDAN KAN JUSTERA EFTER HAND NÄR L O K A L E N B Ö R J AT A N V Ä N D A S . ”

44

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

KORT OM LJUD

HUR PÅVERKAR STÖRANDE LJUD MIG?

JAG BLIR STÖRD AV LJUD FRÅN SKRIVARE

Det påverkar din hälsa och din prestationsförmåga.

OCH HISS. VAD SKA JAG GÖRA?

Det kan orsaka stress, huvudvärk och koncentrations-

Föreslå att ni skärmar av områden med höga ljud.

svårigheter, men också ligga bakom fysisk smärta i

Det har alla glädje av. Skärmar kan också skapa

axlar och nacke.

avskilda utrymmen i ett kontorslandskap.

VARFÖR STÖRS JAG MER VISSA DAGAR?

VAD KAN JAG SJÄLV GÖRA FÖR ATT

HUR PÅVERKAR OLIKA MATERIAL LJUDET?

Ljudkänslighet är personligt och kan även variera

FÅ EN BÄTTRE LJUDMILJÖ?

Mjuka och porösa material som gardiner, möbler

från dag till dag, till exempel beroende på hur trött

Prata tystare i telefon, du hörs ändå. Gå undan om

med textil och mattor absorberar ljud. Hårda ytor

eller stressad du är. Arbetsuppgifter som kräver hög

du ska ha ett längre möte. Var uppmärksam på och

som trägolv reflekterar istället ljud. I ett rum med

koncentration kan också göra att du upplever ljud

ta hänsyn till hur dina kollegor upplever ljudmiljön.

mycket hårda ytor blir ljudet därför mer störande

som störande.

Vänd dig mot den du pratar med så hörs du bättre.

och kan få en ekande effekt.

KINNARPS ERGONOMY

45

GENOM AKUSTIKPLANERING SKAPAR DU EN GOD LJUDMILJÖ PÅ KONTORET.

OLIKA UPPGIFTER KRÄVER OLIKA BELYSNING. TÄNK PÅ ATT INREDA MED ALLMÄNLJUS, ARBETSLJUS, OCH STÄMNINGSBELYSNING.

HA FLERA SITTMÖJLIGHETER GENOM ATT SKAPA MILJÖER I MILJÖN GÖR DU PLATS FÖR OLIKA TYPER AV AKTIVITETSBASERAT ARBETE. 46

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

PÅ DIN ARBETSPLATS, FÖR ATT VARIERA ARBETSSTÄLLNING.

Trendbarometern pekar spikrakt uppåt för individuellt utformade kontor. Det gynnar bland annat vår kreativitet, vår effektivitet och ökar vår trivsel på jobbet. Möjligheten till en personligare arbetsplats är oändlig – bara behovet och fantasin sätter gränser. Med öppet sinne och färgkoordinerade interiörer, uppbyggda av Kinnarpskoncernens varumärken Kinnarps, Drabert, MartinStoll, Materia, Skandiform och NC Nordic Care erbjuds ett brett sortiment av ergonomiska designmöbler som inspirerar till förändring.

EN ERGONOMISK ARBETSSTOL HAR FLERA FUNKTIONER SOM ANPASSAS EFTER DIN KROPP FÖR OPTIMAL ERGONOMI.

MED ETT HÖJ- OCH SÄNKBART BORD KAN DU VARIERA ARBETSSTÄLLNING EFTER SYSSLA OCH HUMÖR.

Skärm: Oktav, Kinnarps Stående skärm: Prim, Kinnarps Soffa: Pio, Kinnarps Liggande pall: Frisbee, Kinnarps Hög pall: Rialto, NC Nordic Care Peter Andersson Bord: Oberon, Kinnarps, Arbetsstol: Capella, Kinnarps Pall: Fields, Kinnarps Lutad skärm: Oktav, Kinnarps Soffbord Combine, Kinnarps Fåtölj: Bone, Materia Steinar Hindenes, Lars Tornøe, Atle Tveit Pall: Boullée, Materia Anders Johnsson

KINNARPS ERGONOMY

47

Stol: Papa, Skandiform Jonas Lindvall Soffa: Avec, Materia Birgitta Lööf Pall: Fields, Kinnarps Soffbord: Fields, Kinnarps Ljudabsorbent: Oktav, Kinnarps Soffa: Polar, MartinStoll Laptopbord: Slitz, Skandiform Mattias Ljunggren Fåtölj: Coat, Materia Fredrik Färg Stolar på vägg: Chip, Kinnarps Pall: Boullée, Materia Anders Johnsson

TEXTILIER ABSORBERAR LJUD OCH BIDRAR TILL EN LUGNARE MILJÖ.

ANVÄND MULTIFUNKTIONELLA MÖBLER VARS ANVÄNDNINGSOMRÅDE KAN ANPASSAS EFTER BEHOV.

48

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

LJUDABSORBENTER GER ETT BEHAGLIGARE ARBETSKLIMAT.

ANVÄND VÄGGARNA FÖR FÖRVARING SÅ SPARAR DU GOLVYTA.

PUNKTBELYSNINGEN ÄR VIKTIG FÖR DIN ARBETSPLATS.

EN RUND PALL BIDRAR TILL EN AKTIV ARBETSPLATS OCH BÄTTRE HÅLLNING.

BEKVÄMA SITTMÖBLER SKAPAR AVKOPPLING.

KINNARPS ERGONOMY

49

Stol på bord: Neo Lite, Materia Fredrik Mattson Gul fåtölj: Cosa, MartinStoll Bord: Modulor, Skandiform Claesson Koivisto Rune Stol på bord: Neo, Materia Fredrik Mattson Stol hängande: Jackie, NC Nordic Care Peter Andersson Staplade stolar: Chip, Kinnarps Stolar på hjul: Deli, Skandiform Thomas Pedersen Arbetsstol: Capella, Kinnarps

VÅRA KROPPAR ÄR OLIKA. GENOM ATT ERBJUDA OLIKA STOLAR RUNT BORDET, GER DU ALLA MÖJLIGHET ATT SITTA BRA. BELYSNINGEN ÄR GRUNDLÄGGANDE FÖR DITT VÄLMÅENDE PÅ JOBBET.

HJUL GER FLEXIBILITET.

STOPPADE MÖBLER ÄR BRA FÖR KOMFORTEN.

STOLAR MED INSTÄLLNINGSMÖJLIGHETER ANPASSAS EFTER ANVÄNDAREN FÖR OPTIMAL ERGONOMI.

50

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

FÖNSTER OCH NATURLIGT LJUSINSLÄPP ÄR DEN ABSOLUT BÄSTA LJUSKÄLLAN DU KAN HA PÅ KONTORET.

OLIKA BORDSHÖJDER GÖR DET MÖJLIGT ATT SNABBT OCH LÄTT BYTA ARBETS-

MED EN RIKTBAR

STÄLLNING.

ARBETSLAMPA STYR DU LJUSET EFTER DIG, ISTÄLLET FÖR TVÄRTOM.

STAPELBARA MÖBLER GÖR PLATS FÖR FLER.

MÖBLER SOM GÅR ATT LYFTA FRÅN GOLVET GER DEN SOM STÄDAR EN BÄTTRE DAG PÅ ARBETET.

Plint: Materia, Sandin & Bülow Runda bord: Cone, Materia, Carl Öjerstam Pall: Platon Lite, Materia Lucas E Hinnerud Stolar Jackie, NC Nordic Care Peter Andersson Stol stoppad: Primo, Skandiform Stefan Borselius Stol på pall: Oak, Skandiform Jonas Lindvall Pall: Plockepinn, NC Nordic Care Helena Svensson

Stol på bord: Neo Lite, Materia Fredrik Mattson Stol med hjul på bord: Deli, Skandiform Thomas Pedersen Stol hängande: Oval, Skandiform Claesson Koivisto Rune Stol: Deli, Skandiform Thomas Pedersen Stol lutad: Bone, Materia Steinar Hindenes, Lars Tornøe, Atle Tveit Bord: Modulor, Skandiform Claesson Koivisto Rune

KINNARPS ERGONOMY

51

PEOPLE ARE DIFFERENT. AND SOLUTIONS ARE PERSONAL.

52

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

KINNARPS ERGONOMY

53

SMÅ STEG TILL STOR ERGONOMI HAR SEDAN STARTEN 1942 legat Kinnarps varmt om hjärtat och genomsyrat allt från användarvänliga konstruktioner till träffsäkra helhetslösningar. Det var Jarl Andersson, en av grundarna, som själv gick i bräschen för det ergonomiska tänket. Som den uppfinnare han var, letande han ständigt efter små detaljer som gjorde stor skillnad.

Han såg till att Kinnarps, som en av de tidigaste aktörerna, redan under tidigt 50-tal började samarbeta med ergonomer. Vi listar några av de viktigaste åren i Kinnarps utveckling av ergonomiska lösningar.

UNDER 1950-TALET handlade ergonomi mest om hur man satt korrekt på stolen och det var också stolen som var den möbel man med sina ergonomiögon fokuserade på.

1975 lanserades arbetsstolen

SKRIVSTOL K 1538 var en

510, den första större ergono-

1989 Möbelserien Decade,

miska stolen med individuell

baserad på nya ergonomiska

anpassning genom ställbar

rön, lanseras med bla integrerad

sits och rygg.

kabeldragning och belysning samt ett sitt/stå bord.

av de arbetsstolar som såg dagens ljus på 1950-talet på Kinnarps 1987 Funktionen Vip Matic, som följde kroppens rörelsemönster, lanseras.

1963, då Ero-stolen med reglerbar sits och rygg lanserades, var den startskottet på en strid ström av nytänkande möbeldesign 54

från Kinnarps.

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

UTVECKLING

2016 Fields med mängder av kombinationsmöjligheter för flexibla arbetsplatser lanseras. Läs mer om Fields på sidorna 64-65.

2011 Erbjuder Kinnarps aktivitetsbaserade kontor genom Next Office™ – ABW.

1993 presenteras funktionen FreeFloat™ på stolen 6000, en unik mekanism där kroppen bestämmer stolens rörelser.

2015 Den revolutionerande FreeMotion® stolen Capella lanseras.

1997 presenteras kompaktarbetsplatsen Zapp – en ergonomiskt utformad arbetsplats. Nyheten röner stor uppmärksamhet i branschen.

1991 lanseras det motordrivna

Under de senaste åren har utvecklingen, och utbudet av ergonomiska lösningar närmast

sitt- och ståbordet i produktion.

exploderat. Idag kan du med Kinnarps hjälp hitta hållbara alternativ för de flesta arbetsmiljöer.

En föregångare till dagens höj-

Både samtiden och framtidens arbete bjuder på många utmaningar, men vi vet att design och

och sänkbara bord.

ergonomi i allt större utsträckning går hand i hand. Det gör det lättare att välja ergonomiska produkter som främjar välmåendet på jobbet. Vi vet också att Jarl Anderssons arv och nyfikenhet för funktion och användarvänlighet lever vidare hos dagens och morgondagens Kinnarps.

KINNARPS ERGONOMY

55

ERGONOMI PÅ KINNARPS

Ambitionen inom Kinnarps är att anställda ska slippa tunga lyft.

Stolsunderredet vinklas upp så att det blir enklare att utföra de finmotoriska momenten. Specialgjorda verktyg och anpassad verktygsplacering gör att arbetet flyter på utan stress.

56

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

ERGONOMI PÅ KINNARPS

VI LEVER SOM VI LÄR ERGONOMI HANDLAR OM HELA MÄNNISKAN – OCH HELA FÖRETAGET. I ALLA FALL NÄR DET GÄLLER KINNARPS. SAMTIDIGT SOM FÖRETAGET UTVECKLAR, PRODUCERAR OCH SÄLJER INREDNING TILL ANDRA ORGANISATIONER ÄR MAN JU OCKSÅ SJÄLV EN STOR ARBETSPLATS. MED LIKA HÖGA KRAV PÅ ERGONOMI SOM ALLA ANDRA, ELLER HÖGRE.

– JA, JAG TROR NOG ATT VI HAR HÖGRE AMBITIONER

istället för att de anställda ska tvingas arbeta i onaturliga och

än de flesta andra företag när det gäller ergonomi, det skulle vara

slitsamma kroppsställningar.

lite konstigt annars, säger produktionsansvarig Anders Hermansson.

För det första vet vi hur viktigt det är med ergonomi för att människor

– Vi har också höj- och sänkbara golv så att arbetshöjden blir rätt

ska må bra och kunna prestera. För det andra har vi redan den

oavsett hur lång man är, och så kan medarbetarna välja om de vill

kompetens som behövs i företaget, så det blir lite enklare och mer

sitta eller stå vid sin station.

självklart att vi ska ha bra egna ergonomiska lösningar då.

FORTSÄTTER ATT UTVECKLA ERGONOMI FRÅN STARTEN

Anders Lundahl fortsätter att berätta om linan när vi går runt

Den höga ambitionsnivån gäller förstås inte bara de egna kontors-

och tittar. Han visar det sviktande golvet, påpekar att ljuset varken

miljöerna, utan genomsyrar hela processen – från produktion till leve-

skuggar eller bländar och att verktygen är lättillgängliga och anpas-

rans. Eftersom många av Kinnarps produkter är tekniskt avancerade

sade efter arbetet. Varje liten detalj är genomtänkt, visar det sig.

är monteringen en av de stora utmaningarna. I Kinnarps fabrik i Jönköping har en ny lina för montering av stolsunderreden precis kommit

– Och du märker säkert också att jag kan prata i normal samtalston,

igång. Vi åkte dit för att prata med ergonomen och sjukgymnasten

eftersom ljudnivån är så låg, säger han.

Anders Lundahl, som länge arbetat med ergonomi på Kinnarps.

Säkerhet är förstås en självklar aspekt, något som bland annat – Vårt systematiska arbete med ergonomi genomsyrar allt vi gör

hanteras med dubbelkommandon, som kräver båda händerna av

och den nya linan är ett bra exempel på det. Ergonomitänket började

operatören, vilket gör att man förhindrar klämskador. Lika själv-

redan på ritningsstadiet och sedan har vi haft en testarbetsplats

klart är att materialtillförseln inte kräver några tunga manuella lyft.

som vi utvärderade innan vi byggde den färdiga linan, säger Anders

Anders Lundahl har all anledning att vara nöjd.

Lundahl när vi kommit ut i fabriken.

– Jo, jag är nöjd i den meningen att produktionsmiljön har blivit rikEn av de stora utmaningarna med just den här monteringen är de

tigt bra, men det finns ändå saker som kan bli ännu bättre, både här

många finmotoriska och precisionskrävande moment som måste

och på andra ställen i organisationen. Vi fortsätter att utveckla våra

utföras inne i underredet och i olika vinklar. Linan ser därför till att

ergonomiska lösningar och leva som vi lär.

stolsunderredet automatiskt hamnar i rätt vinkel för montering,

Anders Lundahl är utbildad ergonom och sjukgymnast som arbetar på Kinnarps. Förutom det ergonomiska utvecklingsarbetet kring produkterna, kontrollerar Anders alla arbetsplatser och ser till att alla medarbetare får utbildning och råd hur man arbetar ergonomiskt.

KINNARPS ERGONOMY

57

ERGONOMI I PRAKTIKEN 5 tips till bättre hälsa på jobbet

DET BRUKAR HETA ATT DEN BÄSTA TRÄNINGEN ÄR DEN SOM BLIR AV. Samma sak gäller för ergonomi. Forskning och teori är nödvändiga som grund för att utforma både produkter och hela arbetsmiljöer, men det handlar mycket om att du faktiskt gör det som är bra för dig i praktiken.

Stå upp delar av arbetsdagen. Rör på dig även när du sitter. Slarva inte med skärminställningarna och tangentbordet. Tänk på ljus och ljud, för både din egen och andras skull. Och inte minst – kom ihåg att din kropp är gjord för rörelse, belastning och variation.

STÅ UPP FÖR DIN HÄLSA De flesta sitter still alldeles för mycket för sitt eget bästa. Inte bara på jobbet. I bilen.

På bussen. Vid frukostbordet och framför TV:n. Vuxna beräknas i dag sitta 9 timmar av dygnets 16 vakna timmar. Tänk efter – hur många timmar om dagen sitter du still, hur många timmar rör du på dig och vad kan du göra för att bli mer aktiv?

Ett höj- och sänkbart bord är förstås en bra början på ett mer rörligt och hälsosamt liv.

Men kom ihåg att använda bordet och blanda sittande och stående regelbundet för att det ska vara till någon nytta. Att stå upp tio minuter då och då låter kanske inte mycket, men det gör stor skillnad för kroppen. Det bästa är förstås att du står upp för din hälsa innan värk i nacke, axlar och rygg påminner dig om hur viktigt det är.

TA EN AKTIV PAUS

58

En kort paus då och då är första steget mot

problem med till exempel hjärt- och kärl-

ett mer hälsosamt liv. Men att ta en paus är

sjukdomar. Flera nya studier visar hur viktigt

inte samma sak som passiv vila.

det är att röra på sig mer under arbets-

Tvärtom. Helst ska du röra på dig lite när du

dagen, då träning och annan fysisk aktivitet

pausar. Lätt muskelbelastning sätter igång

inte helt kompenserar för hälsorisken som

massor av positiva processer i kroppen och

långvarigt dagligt stillasittande innebär.

är rena dundermedlet för hälsan.

För mycket stillasittande är ett riskbeteende

En arbetsplats där rörelse och variation är

vad gäller vikt, blodfettvärden och diabetes.

inbyggt är därför inte bara bra för rygg, axlar

Ta en paus ungefär en gång i halvtimmen.

och nacke, utan minskar också risken för

Inte för att vila, utan för att vara aktiv.

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

HÅLL HUVUDET HÖGT I vår tid är det en ergonomisk utmaning att vi tillbringar så många timmar varje dag vid en bildskärm. Och inte bara på jobbet. På väg till eller från arbetet, när du handlar, på fiket, hemma i köket och i sängen – sitter vi med näsan i en skärm. Bokstavligt talat.

Skärmen i sig är inte problemet, utan vår tendens att luta oss ner och in i den.

Särskilt då du använder mobila skärmar som smarta telefoner, surfplattor och laptops.

Du får en så kallad skärmnacke.

Den kraftiga belastning som vi utsätter nacken för när vi böjer den på det sättet kan orsaka smärta i nack- och axelpartiet, men också göra att vi blir trötta, spända och får ont i huvudet.

När det inte finns några andra hjälpmedel får vi lita på oss själva. Det bästa tipset är att lägga undan skärmen och göra något annat. Om du måste ha den, så kan du göra stor skillnad genom att lyfta blicken och hålla huvudet lite högre. Då får du en bättre kroppshållning och avlastar nacken. Små detaljer som kan göra stor skillnad.

SITT GÄRNA, MEN INTE STILLA Har du svårt att sitta still? Grattis! Det bästa sättet att sitta är nämligen att röra på sig.

Glöm det där med att det finns en enda korrekt sittposition som alla ska sträva efter. Eller att du absolut inte får slå ner rumpan på en stol en stund och vila benen. Det är faktiskt helt okej att sitta delar av dagen, särskilt om sittandet innebär variation, rörelse och aktivitet.

Därför är det bra om du har en arbetsstol som följer din kropp istället för tvärtom, som är lätt att ställa in efter just dig och som tillåter dig att sitta på så många olika sätt som möjligt.

OCH SÅ DET SOM INTE SYNS

inte alltid kan påverka så mycket. Några tips är

Det är lätt att förstå att stolar och bord är viktiga

ändå användbara för att göra ljud- och ljusmiljön

för att skapa god ergonomi. De går båda att se och

bättre för både dig och dina kollegor.

ta på. Med ljud och ljus är det lite svårare.

Vad gäller ljud är omtanke en bra utgångspunkt.

För trots att vi vet att de påverkar människor är

Ett lågmält samtal stör förstås mindre än ett

de lite av bortglömda, osynliga områden.

högljutt. När vi talar i telefon har vi en tendens

När det gäller skadligt buller finns det lagar och

att prata med starkare röst än vad som verkligen

regler, men ljud kan vara störande utan att vara

behövs. Kanske kan du gå undan för längre samtal

direkt skadligt. Ljud är subjektivt och alla upple-

eller möten.

ver ljud olika, beroende på vem man är, vad man

Och visste du att för lite ljus gör att kroppen

jobbar med och hur stressad man är. Samma sak

avsöndrar melatonin som gör dig sömnig?

med belysningen. Bara en sådan enkel sak som

Bra belysning är alltså en ljus idé om du vill vara

att vi har olika behov av ljus i olika åldrar.

säker på att orka hela dagen. Se till att du kan

Både ljud och ljus handlar mycket om planering av

justera ditt belysningsbehov själv, med komplette-

arbetsplatsen och är något du som enskild person

rande lampor om du behöver.

KINNARPS ERGONOMY

59

”Hemligheten är att alltid ha människor, våra liv och det vi gör i tankarna. En fråga man kan ställa sig är till exempel hur ett barn skulle uppfatta det man designar. Eller en äldre person.”

GIUSEPPE BOSCHERINI

60

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

KINNARPS ERGONOMY

61

LÅT LJUSET GÖRA JOBBET

HELA DEN MÄNSKLIGA KROPPEN STYRS AV DEN BIOLOGISKA KLOCKA SOM I SIN TUR STYRS UTAV, JUST DET – LJUSET. MED VETSKAPEN OM ATT VI I SNITT SPENDERAR 90% AV VÅR VAKNA TID INOMHUS, ÄR DET INTE UNDRA PÅ ATT BELYSNING OCH LJUSSÄTTNING ÄR SÅ VIKTIGT FÖR OSS. INTE MINST PÅ ARBETSPLATSEN.

LJUSET HAR EN ENORM EFFEKT på oss människor.

Det innebär inte bara att vi kan se, utan påverkar i allra högsta grad vårt humör och vår aktivitetsnivå. Den mänskliga dygnsrytmen är anpassad till solen. Vi är piggare och presterar bättre under dagen, medan kroppen har sin återhämtning på natten när vi sover.

i lampan blir ljus (jfr med en glödlampa där ca 5% blir ljus, och resten värme). De har även väldigt bra färgåtergivning och låg mängd subliminalt flimmer.

Nackdelen är att ljuskvalitén kan skifta väldigt mycket mellan olika LED-lampor. Därför är det oerhört viktigt att vara noggrann i sitt val och verkligen se till att man får god kvalitet.

GLÖDLAMPA, LYSRÖR ELLER LED?

HUMAN CENTRIC LIGHTING – BIOLOGISKT EFFEKTIVT LJUS

Eftersom vår fysiologiska reaktion på ljus beror på ljusintensitet

Vi blir mer och mer medvetna om att belysningen även har icke-

och färgtemperatur har egenskaperna och kvalitén på det artificiella

visuella effekter. Human Centric Lighting är så kallat dynamiskt ljus

ljuset i vår omgivning stor betydelse, då den moderna människan

där man kan variera både belysningsstyrka och ljusfärg över dagen

tillbringar så mycket tid inomhus.

för att göra användarna lite mer alerta. Det kan stödja den mänskliga dygnsrytmen, öka koncentrationen, förebygga sömnproblem och

En gammaldags glödlampa har hela spektrat av ljusvågor, som dags-

förbättra vårt allmänna välbefinnande.

ljuset har, men är en oerhört energiineffektiv ljuskälla. Ett lysrörsljus har inte alls samma mängd ljusvågor, och ger därmed inte samma

Human Centric Lightinglösningar i skolor, på kontor och sjukhus

effekt och stillar inte vårt ljusbehov på samma vis. Dessutom är vissa

kan ge studenter, personal och patienter ökad energi och motivation.

ljuskällor mer känsliga för växelström, viket skapar ett subliminalt

Till exempel kan ett kallvitt ljus med hög intensitet i början av arbets-

flimmer* som kan ge huvudvärk och skapa upplevelsen av stress.

dagen förskjuta sömnfasen framåt och hjälpa till att återställa vår biologiska klocka. I länder med lite dagsljus under vintermånaderna

De nya LED**-lamporna är ett bra alternativ, då de är oerhört energi-

kan armaturer med justerbar färgtemperatur reducera vinterdepres-

effektiva, med en energikoeffcient på ca 70-80% av energin som går in

sion och andra säsongsrelaterade sjukdomar.

* Ett flimmer som vi inte uppfattar med ögat, cirka 100 ggr per sekund) ** Light Emitting Diods

62

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

TORBJÖRN LAIKE GER NÅGRA GODA RÅD FÖR ATT SKAPA EN BRA LJUSMILJÖ PÅ ARBETSPLATSEN. DAGSLJUS ÄR BÄSTA KÄLLAN Fönster är den absolut bästa ljuskällan man kan ha. Det finns inget annat ljus som ersätter dagsljuset helt och hållet, även om forskningen tagit stora steg mot en bättre ljussättning.

MYCKET LJUS, MEN INTE BLÄNDANDE Det bästa är ett indirekt ljus, som sätts via väggar och tak. En bländande lampa kan ha direkt negativ inverkan på kroppen, då vi människor gärna anpassar oss till vår miljö. Om vi bländas av en ljuskälla, så reagerar vi med att parera det felaktigt satta ljuset, vilket i sin tur ger en felaktig arbetsposition som snedbelastar kroppen och är direkt skadligt i längden.

BLANDA LJUSKÄLLOR Lysrörsljus kan ge ett bra allmänljus, men endast lysrör skapar oftast ett trist intryck.

Den nya typen av diodljus är mera smalstråligt, vilket ökar risken för bländning, men kan å andra sidan användas för att ”skulptera” mer med, och skapa rum med skuggbildningar och ljussatta punkter.

LJUSSÄTT RÄTT Bra armaturer skall ha reflektorer som motverkar bländning. För att inte ge blänk och reflektioner i skärmar, bör de placeras takhängda med indirekt ljus, strax bakom själva arbetsplatsen.

KOMPLETTERA MED PERSONLIGT LJUS Alla människor har olika ljusbehov. Forskningen visar att det är viktigt för personer att kunna komplettera så vi får vår mängd upplevda ljusbehov. En enkel skrivbordslampa kan vara TORBJÖRN LAIKE är Docent och Adjungerad Professor i miljöpsykologi och Fil Dr

lösningen.

i Psykologi vid Lunds Universitet. Han forskar om hur människor påverkas av ljuset i inomhusmiljöer, och hur det artificiella ljuset kan påverka oss. Speciellt har forskningen

ÅLDERN PÅVERKAR OSS

riktats mot de icke-visuella effekterna av ljus och färg, d.v.s. hur dessa miljöegenskaper

Barn och unga personer kan direkt påverkas

inverkar på hur vi mår och känner oss. Vårt välbefinnande har betydelse för såväl

negativt i form av att närsynthet uppstår vid

beteende som prestation. Torbjörn är även föreståndare för CEEBEL en nationell

dåligt ljus. Därför är ljuset för dem ännu

centrumbildning för energieffektiv belysning, vars syfte är att koordinera, sprida och

viktigare. Vid åldern 40+ blir ljusbehovet allt

initiera forskning om ljus och belysning inom Sverige.

större och med en aning ökad ljusmängd, kan man till exempel undvika läsglasögon.

KINNARPS ERGONOMY

63

FIELDS Den modulära och flexibla möbelserien Fields är den senaste

paus, till möten i mindre grupper. Från det privata till det sociala,

av Kinnarps produktlanseringar och en av byggstenarna inom

där både individen och gruppen hittar det utrymme som behövs.

Next Office™-ABW konceptet. Fields skapar möjligheter att indivi-

Konceptet består därför av ett stort antal moduler och funktioner

duellt anpassa en arbetsplats för alla personers olika förutsätt-

där alla delar går att kombinera för att skräddarsy möblering och

ningar och behov. Vi växlade några ord med Olle Gyllang,

inredning utifrån kundens behov och önskemål. Min tanke var att

designstrateg på Propeller Design.

hitta ett uttryck där alla dessa kombinationsmöjligheter är möjliga och samtidigt fungerar formmässigt. En balans mellan de

HUR FÖDDES IDÉN TILL FIELDS?

mjuka organiska sittdelarna och det mer kantiga skärmsystemet.

– Konceptet Fields baseras på noggranna analyser och strategier som utförts av Kinnarps. Redan när vi kopplades in i projektet visste man

HUR MÖBLERAR MAN BÄST MED FIELDS?

därför vad man ville ha, och mitt uppdrag blev att – tillsammans med

– Jag ser det som att vi har skapat byggstenarna och möjligheterna

temet på Kinnarps – hitta en lösning på ett redan identifierat behov.

för arkitekten att utifrån rum, behov och sammanhang utforma en bra och funktionell miljö med stor variation i både uttryck och användning.

VILKEN ÄR DIN TANKE BAKOM DESIGNEN?

– En stor del i arbetet med att utveckla Fields har varit att skapa bra

VAD ÄR DU MEST NÖJD MED?

förutsättningar för olika arbetsbehov och aktivitetstyper. Från att man

– Helheten och detaljerna. Jag tycker att Fields en bra representant

vill dra sig undan och arbeta ostört och koncentrerat, eller ta en stilla

för det nya Kinnarps.

”Formgivningen har balanserats utifrån att arkitekten skall kunna kombinera de olika delarna till att skapa flera typer av aktivitetsytor med bibehållet enhetligt uttryck.”

Olle Gyllang är designstrateg och partner på Propeller Design som i samarbete med Kinnarps står bakom nya modulmöbelserien Fields.

66

Y O U R B O D Y. O U R C O N C E R N

Allt hänger ihop.

FÖR OSS PÅ KINNARPS är det självklart att ha en helhetssyn på ergonomi, från de stora linjerna till den lilla detaljen. Hur arbetet planeras och organiseras. Hur arbetsmiljön utformas. Och hur väl arbetsredskapen fungerar och anpassas till användarna.

Våra produkter och våra tjänster är de verktyg vi har för att skapa arbetsmiljöer som bidrar till både individers och organisationers hälsa och prestation. Intensivt utvecklingsarbete, tester, tekniska innovationer och nytänkande design – allt är nödvändigt för att vi ska leva upp till våra höga ambitioner.

Ordet ergonomi kommer från grekiskans ”ergon” som betyder ”arbete” och ”nomos” som betyder ”lag”. Det antyder att det skulle finnas objektiva och eviga regler för vad som är god ergonomi, men jag vill hellre se ergonomi som något subjektivt och föränderligt.

Människors kroppar är visserligen samma över tid, men vårt arbetsliv förändras ständigt och kanske snabbare i dag än någonsin. Den utvecklingen följer vi på Kinnarps noga, så att vi hela tiden har de möbler, den kunskap och de lösningar som krävs för att människor ska må bra i kropp och själ.

Lyckas vi med det vet vi att både individerna och organisationen också presterar bättre.

På det sättet är god ergonomi också god ekonomi. Allt hänger ihop.

Elisabeth Slunge Brand Range Design Director, Kinnarps AB

KINNARPS ERGONOMY

67

KINNARPS M ARKET ING & COM M UNICAT IONS / FIREWATER / 8603105501/1601

YOUR BODY. OUR CONCERN.

www.kinnarps.com #betteratwork