Skapa rum för livskvalitet

SK APA RUM

FÖR LIVSK VALITET MILJÖER MED HEMKÄNSLA

Inspirerande inredningslösningar som stöttar boende, personal och anhöriga.

EXPERTERNA OM HÄLSOFRÄMJANDE VÅRDMILJÖER: ”Forskningen om den fysiska miljöns påverkan måste komma alla till del."

HELLE WIJK SID 12

”Även placeringen av möbler påverkar upplevelsen av rummet.”

GUN AREMYR SID 8

”Vänta inte till slutet av processen med att börja planera inredningen.”

ANNIKA LÜCKNER SID 16

INNEHÅLL Det är dags att ställa rätt krav på inredningen i vårdmiljöer........3 Hållbara och hälsofrämjande vårdmiljöer...................................... 4 Entrén - Ett varmt välkomnande ......................................................6 Gun Aremyr - Vi måste alltid prata om människan, inte sjukdomen.................................................................................. 8 Matplatsen - Hjärtat i verksamheten ............................................ 10 Helle Wijk - Människans livskvalitet i centrum ............................ 12 Sällskapsrummet - Känslan av att vara hemma .......................... 14 Annika Lückner - Upphandling med fokus på mjuka värden........ 16 Referenscase - Äldreboendet Djupängen ..................................... 18 Vägen till er nästa vårdmiljö ........................................................ 24 Hälsoekonomiska effekter............................................................ 26 10 råd vid utformning av hållbara vårdmiljöer............................ 28

2

DE T ÄR DAGS AT T STÄLL A R ÄT T KR AV PÅ INREDNINGEN I VÅRDMILJÖER Forskning och studier visar tydligt att den fysiska miljön påverkar människors välbefinnande och livskvalitet. Men når forskningen fram när nya särskilda boenden planeras? I moderna vårdmiljöer måste fokus ligga på individen och därför behöver inredningslösningen utformas efter varje verksamhets unika behov och förutsättningar. För att skapa hållbara och hälsofrämjande vårdmiljöer måste flera intressenters kunskap och erfarenhet tas i beaktning och rätt krav ställas på inredningen. Först då nås hälsoekonomiska effekter.

Kunskapen kring hur vårdmiljöer utformas har utveck-

lans. Här finns naturliga och inkluderande platser för

lats mycket de senaste decennierna. Ändå finns en hel

interaktion, rörelse och vila. Möblerna är ergonomiskt

del att önska i praktiken, eftersom det inte har hänt lika

riktiga, flexibla och lättskötta, samtidigt som de har en

mycket när det gäller hur inredning för vårdmiljöer faktiskt

design med mjuka former och naturliga, taktila material

planeras och köps in. Ofta efterfrågas de normer som

som skapar värme och hemkänsla.

etablerades på 1980-talet, istället för att utgå från den

En sådan genomtänkt inredning, baserad på kunskap

senaste forskningen kring individfokus och den fysiska

och utformad efter kartlagda behov, främjar möjlighe-

miljöns betydelse.

terna för de boende att leva ett så gott och självständigt

Generellt kommer inredningsperspektivet in alldeles

liv som möjligt. Den underlättar för personalen, så att de

för sent i processen. Här behövs förnyelse och en hel-

har mer tid och ork till omsorgsarbetet samt får anhöri-

hetssyn på inredningen redan vid projektets uppstart, en

ga att känna sig välkomna och inkluderade. Det är kort

fysisk miljö som bygger på gedigen kunskap, kartlagda

sagt miljöer som får alla människor att må bra under

behov och rätt typ av kravställningar. Detta ger en lång-

känsliga faser av livet.

siktigt hållbar investering.

Tiden för förändring är nu. De närmsta åren måste en

INSPIRERANDE EXEMPEL

mängd nya vårdplatser skapas, med fokus på särskilda

Vi på Kinnarps samarbetar kontinuerligt med ledande

boenden. Det är verkligen hög tid att belysa den fysis-

experter, forskare och personal inom vård och omsorg.

ka miljöns värde och prioritering. Det blir allt tydligare

På följande sidor har vi intervjuat några av dem om

att dessa vårdmiljöer måste ha inredning som stödjer

vårdens fysiska miljöer, med fokus på särskilda boenden

människorna som vistas i dem och förenklar deras var-

för äldre. Vi tittar även närmare på tre specifika vård-

dag så att de kan möta alla typer av utmaningar. Det är

miljöer – en entré, en matplats och ett sällskapsrum.

dags att ställa rätt krav på inredningen i vårdmiljöer!

Kring dem har vi skapat exempel på vad vi ser som hälsofrämjande och hållbara inredningslösningar.

SÅ SKAPAS FRAMTIDENS VÅRDMILJÖER

Välkommen att läsa och inspireras av exemplen och

Framtidssäkrade vårdmiljöer tar hänsyn till både hårda

intervjuerna – och att fundera på hur den fysiska miljön

värden, till exempel funktion, hygien och ergonomi, och

stödjer din vårdverksamhet. Du kan också läsa om

mjuka värden, till exempel estetik, doft och smak.

Kinnarps Next Care®, vår metod för att skapa verksamhets-

I dessa miljöer används färger och kontraster för att

anpassade inredningslösningar. Trevlig läsning!

göra det enklare att hitta, känna sig trygg och få stimu-

3

HÅLLBAR A OCH HÄLSOFR ÄMJANDE VÅRDMILJÖER Den fysiska miljön påverkar hur vi mår och fungerar som människor. Det blir aldrig så tydligt som i vårdmiljöer. Johan Franzén, konceptansvarig för Kinnarps Next Care®, vill sätta individen i centrum och skapa hållbara och hälsofrämjande inredningslösningar som stödjer både boende och personal såväl som anhöriga.

VAD ÄR DRIVKRAFTEN BAKOM DITT OCH

generell kunskap som gäller för alla vårdmiljöer; vilka krav

KINNARPS ARBETE MED VÅRDMILJÖER?

man bör ställa, vad man ska prioritera och vad man ska

Det är att vi vet hur bra det kan bli när man gör rätt. Vi har flera

undvika.

projekt där vi har kommit väldigt långt och då handlar det inte om ekonomiska resurser utan om att vårdmiljöerna är byggda på gedigen och aktuell kunskap samt kartlagda behov. Det är mycket glädjande men samtidigt frustrerande, eftersom vi vill att alla som behöver ska få vistas i sådana miljöer.

Vi tycker att vi har hittat nycklarna till hur man skapar framtidens hållbara och hälsofrämjande vårdmiljöer och då vill vi

Allt handlar om människors hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

förstås vara med och skapa fler sådana miljöer.

VILK A ÄR DE STORA SKILLNADERNA MELLAN

VILK A KRAV MÅSTE MAN STÄLLA PÅ INREDNINGEN?

GÅRDAGENS OCH FRAMTIDENS VÅRDMILJÖER?

Funktion är ett grundläggande krav. I våra möbler integre-

Under 1980- och 90-talet formulerades specifika funktioner,

rar vi den i designen för att undvika känslan av institution.

mått och standarder som bildade en slags skola för inredning

Exempelvis sitter spakar och knappar i och inte på möbeln.

av vårdmiljöer. Det var viktiga steg att ta då, men många

Det handlar om detaljer så som karmstolar som är både

projekt bygger fortfarande på de här idag gamla kravställning-

stapel- och upphängningsbara, ytor som klarar desinfek-

arna och har inte förändrats i takt med att kunskaper utveck-

tion, slittåliga, enkelt avtagbara tyger som går att tvätta i

lats och behoven förändrats.

60 grader och möbler med glipa mellan sits och rygg så

Vi upplever att det ofta ställs fel frågor om inredningen,

att smuts och bakterier inte fastnar. Bord som är höj- och

och det leder tyvärr till fel svar. Idag måste man möta varje

sänkbara för möjlighet till individanpassning och bordsskivor

människas behov, istället för att efterfråga storskaliga stan-

med ljuddämpning för god ljudmiljö.

dardlösningar. Framtidens vårdmiljöer är unika, hållbara och

Att se till helheten är också viktigt, en enhetlig inrednings-

framtidssäkrade lösningar utifrån många parametrar, där den

lösning ger ett lugnt intryck. Färger, kontraster, ljud och dofter

enskilda individens värde, välbefinnande och självständighet

gör hela skillnaden för hur människor orienterar sig en miljö,

står i centrum.

om den upplevs som trygg och stimulerande eller inte. Estetik i form av god konst, harmonisk färgsättning, utblickar genom

VILK A ÄR DE TYDLIGASTE DRAGEN I EN

fönster, växter och möbler med sköna rundade former och

SÅDAN FRAMTIDA VÅRDMILJÖ?

taktila material kan skapa positiv distraktion.

Det finns inget färdigt facit som kan appliceras på alla verk-

Man behöver alltså ställa krav på både hårda värden som

samheter. Innan man gör en förändring i den fysiska miljön

hygien och ergonomi samt på mjuka värden som rör estetik

måste man först enas om vision och mål, kartlägga behov

och sinnlighet. Flexibla, trygga och stödjande inredningslös-

och involvera alla berörda i projektet.

ningar för olika behov. Tilltalande former tillsammans med

Det blir så mycket bättre när man har en långsiktig helhets-

naturliga, taktila material som trä, läder och vackra och tåliga

syn på inredningen och när planeringen kommer in tidigt i

tyger med textur. Syftet är att skapa en inkluderande miljö

processen. Med det sagt finns det också massor av

för både interaktion och integritet, anpassad för de boende,

4

personalen och anhöriga. Till exempel kan en ej eftertänkt inredning kring matplatsen vara otrygg, asocial, bullrig, exkluderande, diskriminerande samt tids- och resurskrävande.

Om man istället skapar en väl eftertänkt inredning kan detta förändra situationen till en helt annan verklighet.

VAD SK A MAN TÄNK A PÅ INFÖR SITT PROJEKT? Grunden är att kartlägga nuläget och fundera på hur man vill arbeta framåt, inhämta kunskap och involvera alla olika intressenter.

I Kinnarps koncept Next Care ® har vi samlat vår långa erfarenhet av utformning av vårdmiljöer och erbjuder en metod med olika verktyg i de steg vi ser är nödvändiga inför en förändring av den fysiska miljön. Grunden är vår Handbok för

En ej eftertänkt inredning kring matplatsen kan vara otrygg, asocial, bullrig, exkluderande, diskriminerande samt tids- och resurskrävande.

Om man istället skapar en väl eftertänkt inredning kan detta förändra situationen till en helt annan verklighet.

skapande av läkande rum som är en guide med både konkreta kravlistor och råd för att skapa den ideala vårdmiljön för varje specifik verksamhet. Insikterna vi fångar upp i processen analyseras och sammanställs i en resultatrapport där vi ger rekommendationer om den fysiska miljön inför nästa steg.

Rapporten blir en kunskapsbas när inredningslösningen ska ritas och möbler köpas in, för att säkerställa att man får den bästa investeringen för just sin verksamhet. Det grundläggande här är att fråga efter funktioner och lösningar som lever upp till verksamhetens uppställda värdegrund, snarare än specifika produkter. Det ställer högre krav på oss som leverantör, men resultatet blir bättre. Vi önskar att fler såg till totalekonomin och hälsoekonomiska effekter, det vill säga värdet av den långsiktiga investeringen, snarare än den kortsiktiga kostnaden.

VAD INNEBÄR DET ATT SE TILL TOTALEKONOMIN I EN NY VÅRDMILJÖ?

Allt handlar om människors hälsa, livskvalitet och välbefinnande, då syftar jag på boende, personal och anhöriga – var för sig och i samverkan.

Med rätt inredning mår och fungerar individer bättre. Det är alltifrån konkreta saker som att minska antalet fallolyckor och tunga lyft, till mer subjektiva upplevelser av miljön som kan bidra till bättre hälsa och mindre smärtupplevelse och stress.

Hälsovinsten är också en samhällsekonomisk fördel, bland

OM JOHAN FRANZÉN

annat i form av en inredning som håller längre men även vad

Johan Franzén är konceptansvarig för Kinnarps

gäller minskade vårdkostnader för de äldre och sjukfrånvaro

Next Care® och sortimentsansvarig på NC. Han

för personalen. Tesen ”dagens lägsta pris kan bli framtidens

har arbetat med inredningslösningar och möbler

högsta kostnad” gäller verkligen för hur den fysiska miljön

för vårdmiljöer under flera decennier och byggt

prioriteras och köps in. Jag kan inte förstå varför särskilda

upp sin expertis i samarbete med vårdexperter

boenden och andra vårdmiljöer håller så olika kvalitet. Det

från forskning och praktik.

borde vara jämlikt överallt, så att alla människor kan leva ett värdigt liv.

Läs mer om Next Care ® på sid 24.

5

ENTRÉN Ett varmt välkomnande Entrén är det första intrycket av en vårdmiljö. Här gör inredningslösningen att alla känner sig välkomnade, inkluderade och får en uppfattning om verksamhetens vision. Upplevelsen förstärks med till exempel lugn musik och doften av färska blommor eller kryddväxter. Entrémiljön är så mycket mer än bara en passage, det är en plats att vänta, mötas, arbeta eller fika på. En frizon som är nära och i anslutning till boendet. Miljön har en varm färgsättning, är enkel att förstå och visar tydligt hur man tar sig dit man vill.

Inredningen är mjuk och inbjudande med platser både för avskildhet och gemenskap.

6

2

4

5 1 6

3

1. HUMLAN Möbelfamilj med soffor och fåtölj i mjuka, rundade former i taktila materialval som skapar trygghet och hemkänsla. Möjlighet att kombinera olika tygnyanser för rätt kontrast, harmoni och färgupplevelse. För bästa hygien har Humlan gummiväv, avtagbart och tvättbart tyg i sitsen samt glipa mellan sits och rygg för att undvika att smuts och bakterier fastnar.

4. DU & JAG I den inkluderande soffan Du & Jag möts barn och vuxen på lika villkor, med ergonomi som är utformad för att passa både liten och stor. Designen är lekfull, omslutande och välkomnande genom sitt uttryck och blir i sig en positiv upplevelse även i känsliga miljöer.

2. BE A PART OF Flexibel modulsoffa som i sin design naturligt inkluderar den rullstolsburne som sitter i soffan istället för bredvid – eller skapar social distans när det behövs.

För bästa hygien har Be a part of gummiväv, avtagbart och tvättbart tyg i sitsen samt glipa mellan sits och rygg för att undvika att smuts och bakterier fastnar.

5. MAJA Serie soffbord i tillgänglig höjd, olika storlekar och former som gör det enkelt att välja efter behov och skapar en helhetskänsla och harmoni i inredningen.

Underhyllan ger naturlig plats för förvaring av tidningar och spel.

3. STURE Möbelfamilj med soffbord, fåtölj med fotpall samt gungstol som ger en genomgående harmonisk inredning. Soffborden finns i tre olika höjder och storlekar som kan kombineras efter behov – under dagen eller över tid. Hörnen är mjukt rundade för smidig passage.

6. VIBE Flexibel och multifunktionell skärmserie i en mängd olika utföranden och med tillbehör som krokar, hyllor, spegel, tidningsficka med mera. Delar snabbt och enkelt av ett rum vid behov och ger en god ljudmiljö med sina ljuddämpande egenskaper.

7

VI MÅSTE ALLTID PRATA OM MÄNNISKAN, INTE SJUKDOMEN Gun Aremyr är noggrann med orden, eftersom vårt språkbruk bidrar till att skapa vår verklighet.

För att kunna skapa hållbara och hälsofrämjande miljöer för personer med demenssjukdom måste vi se och prata om människan, inte sjukdomen. ”Individens hela livsberättelse måste få spela roll även inom vården”, säger hon.

GUN AREMYR, EXPERT INOM DEMENSOMRÅDET

Det ligger alltid nära till hands att dra slutsatser om världen

vila, gärna kompletterat med en möjlighet att välja att lyssna på

och andra människor utifrån sina egna erfarenheter, upplevel-

musik eller njuta av en utsikt mot naturen”, säger hon.

ser och behov. När det gäller personer med demenssjukdom

Inredningen ska också bidra till trygghet, exempelvis

kan det lätt bli fel, särskilt om man faller i fällan att se gruppen

genom inkluderande möbler som är stabila och är klädda med

snarare än individen.

enfärgade tyger, eftersom småmönstrat kan upplevas som

”Även om vi får nya behov och förutsättningar för att kunna leva ett gott liv om vi drabbas av demenssjukdom bär vi alltid

insekter av personer med demenssjukdom. ”Även placeringen av möbler påverkar upplevelsen av

med oss våra egna unika livsberättelser och de måste speglas

rummet. Att möbler står mittemot varandra kan kännas

i den fysiska miljön där vi bor och vistas. Vi måste alltid prata

hotfullt, bättre då att ställa dem lite snett mot varandra. Att

om människan, inte sjukdomen”, säger Gun Aremyr.

sitta i ett hörn känns tryggt, därför är också soffor med mellanarmsstöd bra. Naturligtvis ska det inte stå möbler i vägen

En fysisk miljö som doftar gott, är estetiskt tilltalande och välkomnande signalerar att jag är värd att ha det fint omkring mig. Den kan också sänka blodtrycket och minska behovet av smärtlindring.

någonstans”.

SINNENAS BETYDELSE När det gäller muskel- och ledsinnet rekommenderar hon robusta sittmöbler med bra sitthöjd som är enkla att sätta sig i och resa sig ur, eftersom det skapar en känsla av självständighet och en möjlighet att klara sig själv utan assistans.

Genom att ändra sittställning aktiveras också muskler och tryck minskas.

När Gun Aremyr talar om våra sinnen är de sju till antalet, utöver syn, hörsel, känsel, doft och smak även muskel- och ledsinnet samt balanssinnet.

Gun har arbetat inom demensområdet sedan slutet av 1980-talet

”Med försämrad balans är det förstås viktigt med stabila

och har mött massor av människor och miljöer i rollen som ar-

möbler som det går att ta stöd emot. Vaggande fåtöljer stimu-

betsterapeut, anhörigkonsulent, föreläsare och författare. En sak

lerar balanssinnet och verkar lugnande, så en gungstol kan ha

är hon säker på: en välplanerad fysisk miljö underlättar livet på en

positiva effekter”, säger Gun Aremyr.

rad olika områden för personer med kognitiv svikt. ”Bland annat blir behovet av vila större och man behöver

Visuellt tydliga rum som inte känns röriga fungerar vårdande. Särskiljande färger på till exempel toalettdörrar och

kunna ta igen sig flera gånger om dagen för att hjärnan ska

stolar och tydliga markeringar runt ljusknappar underlättar

orka. Då kan till exempel fåtöljer utplacerade längs en prome-

orienteringen och ökar känslan av frihet och självständighet.

nadväg i en korridor bidra till en bra balans mellan aktivitet och

8

”Stängda dörrar kan däremot skapa en känsla av instängdhet

och bidra till aggressivitet, medan glasdörrar kan vara svåra att uppfatta och göra att man går in i dem. Utsikt mot naturen eller tavlor med naturmotiv är ofta positivt”, säger Gun Aremyr. ”När det gäller val av färger är det viktigt att tänka på att om en fåtölj eller soffa har färgtoner som upplevs som varma känns de ofta mer tilltalande att sätta sig i. När man använder

5 T I P S K R I N G VÅ R D M I L J Ö E R FÖR MÄNNISKOR ME D DEMENSSJUKDOMAR 1.

Ett rum där golv, väggar, dörrar och inredning har

kontrasterande färger ska det vara mättade kulörer snarare än

kontrasterande kulörer blir enklare att hitta i. Det

ljusa pastellfärger”, säger Gun Aremyr.

skapar känsla av trygghet och självständighet och

Hon fortsätter:

minskar oro och frustration.

”Det åldrande ögat har en tendens att uppleva färger som mindre intensiva, så om vägg- och golvfärg liknar varandra blir rummet svårt att orientera sig i. Det är också lättare att skilja

2.

lugn miljö. Porlande vatten och musik kan vara både

Allt detta påverkas också av ljussättningen. En bra

lugnande och stimulerande, om jag kan välja om

belysning som hjälper till med dygnsorienteringen ökar livs-

och när jag vill lyssna.

kvaliteten. En enkel tumregel för att underlätta koncentration Dofter som skapar hemkänsla, så som doften av nybakade

3.

orienteringen, ge dygnsrytm och skapa fokus vid

sofrämjande och även kan bidra till att maten smakar bättre.

matbordet. Tänk på att upplevelse av färg förändras

Starka lukter från rengöringsmedel som skapar associationer

med åren.

till sjukhus ger däremot motsatt effekt. välkomnande signalerar att jag är värd att ha det fint omkring

4.

resa sig ur ökar självständigheten. Ärliga, naturliga

smärtlindring”, säger Gun Aremyr.

material och mjuka kanter ökar tryggheten. Klädslar

Det är en effekt som även beröring kan ge och mjuka runda

som är enkla att ta av och tvätta gör att miljön

former med välkända material som trä, tyg och läder känns

känns tillåtande.

tryggt. Ett annat sätt att skapa positiva associationer är ljud

HUR GÖR VI VERKLIGHET AV ALL KUNSKAP? Gun Aremyr säger att det viktigaste är en kunnig, inkännande och närvarande personal som får vara med och påverka hur den fysiska miljön utformas.

Rätt möbler skapar en trygg och säker miljö.

Soffor och fåtöljer som är enkla att sätta sig i och

mig. Den kan också sänka blodtrycket och minska behovet av

som vågskvalp och fågelsång.

Tänk på att ögat förändras med åldern. Belysning är viktig för att förebygga olyckor, hjälpa till med

bullar, är en annan sak som stimulerar sinnena, fungerar häl-

”En fysisk miljö som doftar gott, är estetiskt tilltalande och

Inred med mjuka ljud. Möbler som inte ger ifrån sig skrapande ljud och ljudabsorbenter skapar en

mellan röda och gula nyanser än mellan blå och gröna.”

och orientering är 80 år = 80 watt, eller ungefär 1200 lumen.

Använd kontrastfärger för enklare orientering.

5.

Ett hem ska kännas hemma. Det särskilda boendet är hemma för de boende. När det känns hemlikt känner de boende harmoni, inkludering och trygghet. Och kom ihåg att inreda så även barn och barnbarn känner sig välkomna!

”För de människor vi talar om här, är en hälsofrämjande miljö en miljö där jag kan leva gott även med kognitiv svikt. För att skapa hållbarhet måste man satsa på kvalitet. Möblerna måste vara estetiskt tilltalande och samtidigt vara flexibla och enkla att använda, rengöra, förnya och flytta.”

Det betyder att genomtänkta funktioner verkligen gör skillnad. ”Det är lätt att skapa oro hos människor med demenssjukdom. Då behövs det både mer personal och medicinering. Det leder till sämre hälsa, livskvalitet och ekonomi för kommunen och tvärtom. En genomtänkt, verksamhets- och individanpassad inredning skapar positiva cirklar för alla.”

En genomtänkt, verksamhets- och individanpassad inredning skapar positiva cirklar för alla.

9

MATPLATSEN Hjärtat i verksamheten Under måltiderna kan alla sinnen involveras. Här används estetik, dofter, taktila material och anpassad ljudnivå för att förstärka matron och smakupplevelsen. Känslan av att vara hemma i sitt eget kök är stark och matplatsen är hjärtat i verksamheten. Rutiner och möbler är anpassade till individen och får alla att känna sig trygga, respekterade och bekväma. Stödjande inredning sparar tid och kraft för personalen, hjälper de boende att känna sig självständiga och får de anhöriga att vara delaktiga. Här finns alltid plats, oavsett storlek eller begränsande funktioner.

10

3 4

5 3 7 1 6 2

7

1. JACKIE Möbelfamilj fåtöljer, soffor och stolar med olika funktioner och storlekar med taktila material som skapar ett varierat men harmoniskt och enhetligt intryck. En inkluderande och tyst karmstol som finns i olika bredder och höjder för att passa alla och ge en lugn miljö. Det praktiska grepphandtaget bakom ryggen minskar antalet tunga lyft för personalen.

Karmstolen är upphängningsbar och stapelbar (även med glidhjul) för goda städrutiner och yteffektivitet när det krävs.

Gummiväv, avtagbart och tvättbart tyg samt glipa mellan sits och rygg för att undvika att smuts och bakterier fastnar.

4. GUSTAV 241 Bordsserie i en mängd storlekar och utföranden för att passa i olika miljöer. Stabilt matbord som är höj- och sänkbart samt går att komplettera med iläggsskiva för att bidra till flexibilitet och inkludering av alla individer.

2. RUTER En generös och lättmanövrerad serveringsvagn i trä som rymmer mycket. Den stilrena designen och tysta hjulen bidrar till hemkänsla och en god ljudmiljö.

6. JULIA Möbelfamilj med hylla och serveringsvagn som ger en genomgående och luftig design för alla slags miljöer. Hyllan med sin tidlösa design och rundade former är lättplacerad och fungerar både som förvaring och luftig rumsdelare.

3. SPACE Praktiska förvaringsmoduler i en mängd olika utföranden, färger och material som går att kombinera efter behov och omgivning. Ett lätt och praktiskt sätt att skapa en lugn och organiserad miljö, samtidigt som alla saker finns nära till hands.

7. KOMPIS Nätt, fällbar och inkluderande pall med generös sittyta och höjd som även kan hängas på vägg. Enkel att bära med sig för den tillfälliga besökaren utan att ockupera någon annans plats.

5. GUSTAV 243 Bordsserie i en mängd storlekar och utföranden för att passa i olika miljöer. Stabilt pelarbord som går att komplettera med iläggsskivor efter behov och möblering.

11

MÄNNISKANS LIVSKVALITET I CENTRUM Den fysiska miljön kan stödja eller hindra god vård och omsorg. Krångligare än så behöver det kanske inte formuleras. Helle Wijk har länge forskat om den fysiska miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande, för henne är det självklart att varje människas livskvalitet måste sättas i centrum när vårdmiljöer planeras, byggs och inreds.

HELLE WIJK, PROFESSOR I OMVÅRDNAD MED INRIKTNING MOT VÅRDMILJÖ OCH VÅRD AV ÄLDRE

Det har blivit bättre, men det finns fortfarande mycket att göra.

Ungefär så sammanfattar Helle Wijk, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, situationen på särskilda boenden i Norden.

Hon ser mindre av den institutionsverksamhet som

arkitektur vid Chalmers tekniska högskola. ”Det är ett välkommet samarbete mellan institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och ett sätt att utveckla den

fortfarande var vanlig för några decennier sedan, och mer av

nödvändiga dialogen mellan vård, arkitektur och design för att

personcentrerade, välkomnande och hemlika vårdmiljöer.

nå ut till beslutsfattare”, säger hon.

”Idag finns en allt större medvetenhet om att den fysiska miljön är en del av vårdprocessen och att olika yrkesgrupper

Hon fortsätter: ”En vårdmiljö av bästa kvalitet kan aldrig skapas av en

måste arbeta tvärprofessionellt mot ett gemensamt mål för

enskild person eller yrkesgrupp, utan kräver samverkan

att skapa de bästa lösningarna. Kunskapsläget är gott, men

förankrat i ett medvetet ledarskap på alla nivåer för att skapa

det behöver också få ett större genomslag i realiteten”, säger hon.

förutsättningar för utveckling.”

Grunden bör alltid vara att formulera vad miljöns funktion och syfte är. Hälsa är en subjektiv upplevelse och innebär olika saker för olika människor. Att förstå målgruppen, att lyssna på de boende och involvera och inkludera alla berörda är nödvändigt.

hållbara och hälsofrämjande miljöer för äldre, en stor fråga

Grundfrågan i samtalet med Helle Wijk är hur vi bäst skapar med många begrepp som kan tolkas och förstås på olika sätt.

Helle Wijks utgångspunkt är ett personcentrerat förhållningssätt: alla kan råka ut för ohälsa, men man är aldrig sin sjukdom. Vi är alla unika personer som kan drabbas av en situation av sjukdom eller skada som är specifik för var och en och där varje människa är expert på sitt eget liv.

Utifrån det synsättet kan man urskilja en mängd faktorer i vårdmiljön som påverkar de boendes välbefinnande, personalens möjligheter att utföra sitt arbete och de närståendes upplevelse av boendet. ”Grunden bör alltid vara att formulera vad miljöns funktion och syfte är. Hälsa är en subjektiv upplevelse och innebär olika saker för olika människor. Att förstå målgruppen, att lyssna på de boende och involvera och inkludera alla berörda FORSKNINGEN MÅSTE KOMMA ALLA TILL DEL

är nödvändigt.”

Helle Wijk skrev i början av 2000-talet sin avhandling om färguppfattning när vi åldras och är sedan länge en självklar

HÅLLBARA VÅRDMILJÖER

referens när vårdmiljöns betydelse för människors hälsa dis-

När vi pratar hållbarhet finns flera faktorer att tänka på.

kuteras. Hon är också gästprofessor vid Centrum för vårdens

12

”Utöver de aspekter som har med klimatsmarta val att

5 T I P S F Ö R E N B ÄT T R E VÅ R D M I L J Ö

göra, handlar hållbarhet om att den fysiska miljön ska bidra till att människor håller, både de äldre som bor på det särskilda boendet och personalen. Individens hälsovinst är också en samhällsvinst. Det är en god investering att skapa genom-

1.

tänkt inredning, så att till exempel fallolyckor eller tunga lyft

Involvera flera i planeringen. De boende, personalen och anhöriga – de människor som ska

minskar, eller att tid frigörs för personalen att faktiskt ägna sig

vistas i miljön – ska vara med tidigt i planerings-

åt omvårdnad. Alla vinner på hållbara vårdmiljöer”, säger Helle

och byggprocessen.

Wijk.

Hon menar att det går att se tydliga kopplingar mellan

2.

en hållbar arbetsmiljö och en hållbar samhällsekonomi. Ett

Funktion och estetik ska gå hand i hand. Möbler ska vara anpassade för de boende och ergonomiskt

särskilt boende där personalen upplever att den fysiska miljön

riktiga, men samtidigt vara snygga och inte ge

är attraktiv ur funktionellt och estetiskt perspektiv har enklare

känslan av institution.

att både rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. ”Sjukskrivningar och personalflykt kan bli mycket

3.

kostsamt, både ur hälsosynpunkt och i kronor och ören. Utan

Investera i kvalitet. Fokusera inte på vad kvalitet kostar utan vad det bidrar till. Det lönar sig i längden.

att dra några långtgående, säkra slutsatser är det också ett perspektiv som aktualiserats av Corona-pandemin. Att ha

4.

mycket ny, tillfällig och ovan personal försvårar troligen hin-

Skapa tydlighet med kontraster och koder. Genom att underlätta orientering med färg och design

drandet av smittspridning.”

skapas trygghet och värdighet. Det ska vara lätt att göra rätt.

RÄTT FÄRGSÄTTNING OCH KONTRAST GER TRYGGHET En fysisk miljö som fungerar som en del av vården behöver

5.

alltid ta hänsyn till både hårda och mjuka värden. Sinnliga upp-

Utgå från personcentrerad vård. Det ska finnas en inbyggd valfrihet i vårdmiljön, som bygger på att vi

levelser som ger trygghet och stimulerar, tillsammans med

alla är unika personer. Ge plats både för den som

arkitektur, design och möbler som är praktiska och trygga.

vill vara social och den som vill dra sig undan en

Miljön kan till exempel förbättras med kunskap om hur

stund.

äldre upplever färg, ljus och kontrast, ett område som ligger Helle Wijk varmt om hjärtat. Det handlar om att hjälpa människor att orientera sig i rummet och känna trygghet men även uppleva att de möts med respekt och värdighet. ”En fysisk miljö som inte är planerad utifrån de äldre personernas behov gör ofta att de hamnar i beroendeställning eller upplever oro helt i onödan. Det handlar om att utforma

hinder eller till och med nivåskillnader och hål”, säger Helle

en miljö som underlättar orientering så det blir enkelt att hitta,

Wijk.

känna igen sig och vara självständig. En toalettdörr målad i en tydlig färg som bildar kontrast mot bakgrunden gör till

STOLTHET ATT JOBBA MED ÄLDRE

exempel att man enklare hittar dit i tid och då blir färgsättning-

I mångt och mycket handlar det om vilken människosyn vi har,

en en viktig del av en god vård och oberoende!”

att se och bemöta alla människor med värdighet och respekt

Den exakta färgsättningen av vårdmiljön måste förstås

oavsett ålder. När vi blir äldre har vi visserligen andra behov

anpassas till de unika förutsättningarna, men tydlighet och

med ålderns rätt, men är i huvudsak samma personer som vi

kontrast är en viktig princip.

varit genom ett långt liv.

”Mörka möbler mot mörka mattor kan vara förvirrande

”Det ska vara en stolthet att jobba med äldre, något positivt

då det kan vara svårt för en person med nedsatt syn att se

när en släkting flyttar till äldreboendet som ska erbjuda något

vart man ska sätta sig vilket ökar risken för fall. En fåtölj i en

bättre än den privata bostad som inte längre möter den äldres

attraktiv kulör som sticker ut mot bakgrunden är enklare att se

behov – och framför allt en stor glädje för den boende!”

och kommer då också mer till användning. En svart mugg mot en mörk bordsskiva kan däremot vara svår att upptäcka med risk för att den stöts omkull. Kulörskillnader i nyanser mellan motstående väggar kan ge vägledning för rumsuppfattningen, medan skarpa kontraster vid trösklar och golv kan tolkas som

13

SÄLLSKAPSRUMMET Känslan av att vara hemma Sällskapsrummet är en miljö där det finns stora möjligheter att skapa hemkänsla. Här bjuder vi in till samverkan, gemenskap och god livskvalitet. Inredningslösningen är flexibel och kan förändras under dagen och över tid. Här finns en tv-hörna och ett bord i matbordshöjd med fåtöljer för spel och samtal, här inkluderas enkelt en rullstol i gemenskapen. Naturligtvis kan man också delta passivt och på sina egna villkor, genom till exempel egna zoner som skapas med omfamnande fåtöljer och avskärmande, luftiga hyllor. Variationen är viktig för att inkludera alla och skapa känslan av att höra hemma. Samtidigt finns en röd tråd med möbler och färger som hör samman för att rummet inte ska upplevas som rörigt. Stora fönsterpartier släpper in dagsljus och ger vackra utblickar. Alla sinnen stimuleras.

14

5

4

2

1 3 6

1. STURE Möbelfamilj med soffbord, fåtölj med fotpall samt gungstol som ger en genomgående harmonisk inredning. Den stadiga men vaggande rörelsen i gungstolen stimulerar balanssinnet och verkar lugnande.

4. KNOP Bordsserie i en mängd storlekar och former för att passa i olika miljöer. Välj ljuddämpande bordsskiva för en god ljudmiljö.

2. KURBITS Möbelfamilj som innefattar fåtöljer, stol, soffbänk, fotpall och soffbord som möjliggör ett varierat men enhetligt intryck.

Fåtöljen med sin generösa, mycket stabila och omslutande design erbjuder plats som visar värdighet och trygghet för individen som sitter i den. Möjlighet att kombinera olika tygnyanser för rätt kontrast, harmoni och färgupplevelse.

Gummiväv, avtagbart och tvättbart tyg ger god hygien.

Ryggdyna och nackkudde medföljer alltid, välj till sittdyna för bästa komfort!

5. DAHLIA Mjuk och bekväm familj fåtölj och soffor som skapar en riktig hemkänsla. Dahlia är lätt att sätta sig i och resa sig ur för att inkludera alla individer, i kombination med alla nödvändiga funktioner för att hålla god hygien: gummiväv, avtagbart och tvättbart tyg samt glipa mellan sits och rygg för att undvika att smuts och bakterier fastnar. Möjlighet att kombinera olika tygnyanser för rätt kontrast, harmoni och färgupplevelse.

3. JOHN Funktionsfåtöljen John är utvecklad för att ge alla individer, oavsett förutsättningar och behov, värdighet, respekt, komfort och känslan av självbestämmande. De diskret inbyggda funktionerna ger en elegant design men är samtidigt enkelt tillgängliga. Allt för att ge en god ergonomi, säkerhet och trygghet. Genom sina många tillbehör så som transportvagn med fotplatta, bord med hjul, reglerbart bålstöd och fotpall är John ett framtidssäkrat koncept som går att variera allt efter individ och behov.

6. JACKIE Möbelfamilj fåtöljer, soffor och stolar med olika funktioner och storlekar samt taktila material som skapar ett varierat men harmoniskt och enhetligt intryck. Soffan är flexibel och inkluderande genom möjlighet att anpassa i en mängd olika varianter efter individ och behov. Kombinera till exempel hög och låg rygg och lägg till mellanarmstöd för att skapa tydliga sittplatser – eller en hel plats att sträcka ut sig på. Gummiväv, avtagbart och tvättbart tyg samt glipa mellan sits och rygg för att undvika att smuts och bakterier fastnar är självklara detaljer.

15

UPPHANDLING MED FOKUS PÅ MJUKA VÄRDEN Samarbete mellan olika professioner, fokus på mjuka värden och en upphandling som efterfrågar bästa lösningen snarare än lägsta priset. Det är nyckeln till att skapa vårdmiljöer som främjar hälsa och är hållbara över tid, enligt Annika Lückner projektledare för det nya äldreboendet Djupängen i Hammarö kommun.

ANNIKA LÜCKNER, PROJEKTLEDARE HAMMARÖ KOMMUN

Annika Lückner gör det gärna lite svårt både för sig själv och för andra, i alla fall när det rör sig om en så stor och viktig

tillsammans med serviceförvaltningen. ”De byggde och ansvarade för de hårda värdena, och vi

investering som ett nytt äldreboende med 120 lägenheter i

tog ansvar för innehållet och de mjuka värdena. Det får inte

en kommun med drygt 16 000 invånare.

vara så att omvårdnadsperspektivet, som ju är kärnan i det

”Vi valde ett arbetssätt som ställde högre krav både på oss själva och på våra samarbetspartners i det här projektet, men det var nödvändigt för att det skulle bli så bra som vi ville och som det måste för de äldres skull”, säger hon.

vi vill skapa, kommer in först på slutet, då blir det inte bra”, säger Annika Lückner.

Det här arbetssättet gjorde det möjligt att låta visionen för vårdmiljön och hur den skulle upplevas leda arbetet, något som också förstärktes av att Hammarö arbetade tillsam-

Det får inte vara så att omvårdnadsperspektivet, som ju är kärnan i det vi vill skapa, kommer in först på slutet, då blir det inte bra.

mans med en arkitekt som förstod och var intresserad av vårdperspektivet. ”Vi hade en arbetsgrupp med flera olika professioner, inklusive personalen som skulle arbeta på Djupängen, för att få så många olika perspektiv och expertis som vi kunde och skapa oss en helhetsbild av kraven, möjligheterna och behoven. Dessutom hade vi en dialog med olika intresseorganisationer, till exempel PRO.” Vad gäller inredningen säger Annika Lückner att möbelfö-

Det Annika Lückner syftar på är bland annat hur upphand-

retagen måste få en chans att komma in tidigt i processen.

lingen av inredning till Djupängen formulerades. Kommunen

Både för att få en förståelse för upphandlarens visioner och

ville komma ifrån ett ensidigt fokus på pris. Istället valde

behov och för att själva kunna bidra med sin kompetens.

man ett upplägg där det blev möjligt att efterfråga en funk-

”Inredningen är helt avgörande för upplevelsen av

tionell lösning utifrån visionen om en varm och välkomnande

boendet, det är den som skapar känslan i miljön. Jag ser mö-

vårdmiljö.

belföretagen mer som samarbetspartners än leverantörer,

”Vi bjöd in inredningsföretag och försökte beskriva den

några som man kan ha en dialog med och utbyta kunskap

känsla vi ville skapa, snarare än att bara be om förslag på

och idéer. Här har Kinnarps verkligen levt upp till våra för-

produkter. Det var mer som en öppen fråga där företagen

väntningar och tillfört mycket med sitt koncept Next Care ©

fick tolka oss och komma med idéer. Det ställer högre krav

som visar att de förstår de speciella behoven i vårdmiljöer.”

på leverantören, men resultatet blir bättre för alla. De boende, personalen, anhöriga och kommunen”, säger hon.

Den andra nyckeln var samarbete. Från att projektet startade på allvar 2017 har socialförvaltningen arbetat tätt

16

Låter allt detta för bra för att vara sant? På frågan om alla varit med på tåget hela vägen säger Annika Lückner att det faktiskt inte varit några stora problem på vägen, men att det naturligtvis alltid är en utmaning att bygga ett äldreboende

för cirka 300 miljoner kronor. ”Vi började diskutera det här redan 2013. Ett förslag var att renovera ett befintligt äldreboende men en demografisk beräkning visade att den byggnaden inte skulle räcka till.

Det blev ett incitament till att bygga något nytt från grunden, snarare än att lappa och laga det vi hade.”

Annika Lückner fortsätter: ”Men det är naturligtvis ändå en utmaning att förklara att det här är en investering över tid, både i livskvalitet och ekonomi.

Våra äldre får ett bättre boende, vår personal får en mer funktionell arbetsplats och kommunen stärker sitt arbetsgivarvarumärke.”

5 TIPS FÖR KOMM U NE R SOM SK A INRE DA SÄRSKILDA BOENDEN 1. Satsa på samverkan redan från början. Arbeta tvärprofessionellt, skapa delaktighet och få med alla olika perspektiv, inte minst vårdpersonalen, för att inte tappa bort viktig kunskap.

2. Tänk inredning tidigt. Vänta inte till slutet på processen med att börja planera inredningen. Bjud in inredningsföretag tidig i processen och diskutera er vision. Testa och ta hjälp av deras kompetens.

3. Upphandla bästa lösningen. Formulera upphandlingen så att den fokuserar på er vision.

Fråga inte efter de billigaste möblerna, utan efter

Inredningen är helt avgörande för upplevelsen av boendet, det är den som skapar känslan i miljön. Jag ser möbelföretagen mer som samarbetspartners än leverantörer, några som man kan ha en dialog med och utbyta kunskap och idéer.

den mest funktionella lösningen. Beskriv den känsla ni vill skapa.

4. Tänk långsiktigt för allas skull. Ett nytt äldreboende är en stor investering, inte minst för små kommuner. Det är viktigt att försöka få alla att förstå att kvalitet är en investering som lönar sig för alla på sikt.

5. Skapa en go’ känsla. Särskilda boenden är just platser där människor bor. Deras hem. ”Varmt, hemtrevligt och välkomnande” är viktiga värdeord för att skapa hållbara och hälsofrämjande vårdmiljöer.

Samlingssalen på Djupängen. Se mer på nästkommande sidor.

REFERENSCASE:

ÄLDREBOENDET DJUPÄNGEN Det befintliga äldreboendet var för litet, så Hammarö kommun beslutade att bygga ett nytt.

Projekteringen av Djupängen blev en möjlighet att tänka igenom både funktion och estetik från grunden. Med stöd av Kinnarps koncept Next Care® har Djupängen fått en fysisk miljö som ökar de äldres livskvalitet, frigör mer tid till omvårdnad för personalen och gör att kommunen kan känna stolthet över investeringen.

Behovet av ett nytt äldreboende har diskuterats i Hammarö

kommunen satsade verkligen på att alla inblandade skulle

kommun sedan 2013. Den första planen var att renovera ett

förstå varför vi bygger och möblerar på ett visst sätt för äldre

befintligt ålderdomshem, men en utredning visade att det

och människor med demenssjukdom”, säger hon.

skulle vara en kortsiktig lösning eftersom antalet äldre ökar och platserna snart skulle bli för få. ”Dessutom tror jag att alla förstod att det inte skulle bli riktigt bra med en renovering. Vi hade inte kunnat skapa det vi ville skapa – en vårdmiljö med en varm och välkomnande känsla som utstrålar respekt, omtanke och värdighet”, säger kommunens projektledare Annika Lückner.

För Kinnarps Karlstad började allt i ett möte med arbetsgruppen för Djupängen. På mötet förklarade gruppen sin vision med det nya äldreboendet och var tydliga med att de ville ha förslag på lösningar, snarare än bara en lista med produkter. Det passade väldigt bra, eftersom Kinnarps alltid vill erbjuda kunskap i sina projekt.

Genom konceptet Next Care® har Kinnarps utvecklat en metod för att kartlägga och analysera vårdmiljöer innan själva inredningslösningen ritas. Delar av denna metod var självklar att använda i projektet med Djupängen. Baserat på kundens önskemål skräddarsydde Kinnarps Karlstad en process som

Jag hade utbildningsdagar med hantverkare och inredare för att alla verkligen skulle få information om hur vi tänker och vad vi vill åstadkomma.

Vi var också noga med att hela tiden fånga upp synpunkter från personalen som skulle jobba på Djupängen för att inte missa några viktiga detaljer.

K ARIN BOSTRÖM, SILVIASYSTER I HAMMARÖ KOMMUN

bland annat innehöll en workshop för att samla olika intressenters expertis och involvera alla inblandade i projektet.

Karin Boström, Silviasyster i Hammarö kommun och speci-

Hon fortsätter: ”Jag hade utbildningsdagar med hantverkare och inredare för att alla verkligen skulle få information om

alutbildad inom demensvård på Sophiahemmet i Stockholm,

hur vi tänker och vad vi vill åstadkomma. Vi var också noga

betonar hur viktigt det var att arbetet med Djupängen basera-

med att hela tiden fånga upp synpunkter från personalen

des på kunskap i varje detalj.

som skulle jobba på Djupängen för att inte missa några

”Det har varit ett långsiktigt arbete internt för att nå dit,

18

viktiga detaljer.” Karin Boström säger att Kinnarps var oerhört

Under planeringen av Djupängen framkom det att man på tidigare äldreboenden saknat ett tak vid entrén vid upphämtning och avlämning. Detta tog man fasta på när huset ritades.

lyhörda och verkligen förstod behoven. ”Det märktes direkt att det finns en stor kompetens hos dem och att de tar det här området på allvar. De kom inte med massor av förslag utan det vi fick var alltid väl genomtänkt och utformat efter våra krav. Sedan är det förstås också avgörande att de har rätt produkter, sådana som är både funktionella och estetiskt tilltalande vad gäller design och materialval.”

EN VARM OCH TYDLIG HEMMILJÖ Elin Larsson på Tengbom Arkitekter berättar att personalens delaktighet i allt från byggnadens funktioner till detaljer i inredningen var en central del i utformningen av Djupängen.

Det moderna boendet ska spegla livet utanför, under ett och samma tak. Med ängen och skogen i ryggen och staden framför dig ska du känna dig trygg. Lägenheten är din privata bostad. På avdelningen finns möjlighet att passivt eller aktivt delta i den sociala samvaron med dina närmsta grannar.

Vandringsgången utanför avdelningen är din närmsta gata och samlingssal med café och innergård är ditt torg. Du kan gå till frisören, delta i dans och sång, fika på caféet, stapla ved i trädgården, läsa en bok i biblioteket, bjuda din familj på födelsedagskalas, eller bara sitta och njuta av miljön du är i, både ute och inne.

Inredning och produktval främjar en god boende- och arbetsmiljö, bidrar till ökad orienterbarhet och är anpassad utifrån målgruppens behov.

Serveringsvagn Ruter och gungfåtölj Sture.

19

I anslutning till samlingssalen finns ett separat rum med skjutdörrar som de boende kan hyra tillsammans med sina anhöriga för privata tillställningar.

Kontrast mellan golv och möbler bidrar till en tydlig bild över

Djupängen tog de fasta på både hårda och mjuka värden

rummet och dess funktioner. Möbler i gemensamhetsrum

samt värderade kombinationen av funktion och design.

för de boende är lika i form och följer avdelningskulörer. Det

”Det har varit mycket av ett samarbete där vi delat

finns sex olika färgsättningar med vardera två avdelningar

kunskap, idéer och visioner med varandra. I slutänden

kopplade till sig. Varje avdelning, tolv stycken, har en egen

handlade det om att Kinnarps förstod vad vi behövde och

symbol i form av en blomma från ängen.

ville ha, och hade både de produkter och den kompetens

Miljön och inredningen skapar hemkänsla. Samtliga allmänna ytor fungerar för socialt umgänge, är stimulerande

som krävdes för att leverera en helhetslösning”, säger Annika Lückner. Hon fortsätter:

och erbjuder vilsamma sittplatser i avskildhet. Möbleringen

”Vi vill att Djupängen ska kännas så hemtrevligt som möjligt,

främjar både aktivt och passivt deltagande. Exempelvis kan

samtidigt som vi naturligtvis har respekt för de speciella behov

den stå vänd för utblick genom ett fönster eller inåt rummet

som äldre kan ha. Inredningen ska vara både snygg och funktio-

för umgänge.

nell på samma gång, då skapas det en go’ känsla!”

VÄGEN TILL HÅLLBARA VÅRDMILJÖER I många vårdprojekt finns två tydliga utmaningar när det kommer till hur inredning upphandlas. Den ena är att man ofta fokuserar på lägsta pris, istället för att fokusera på kvalitet som blir en långsiktigt god och hållbar investering.

Den andra utmaningen är att ställa rätt krav på både funktioner och design i kombination. Inredning baserad på både hårda och mjuka värden skapar trygghet, stimulans och respekt vilket ger ett ökat välbefinnande. ”Att skapa det ena utan det andra är enkelt, det är kombinationen som särskiljer Kinnarps. Ett sådant sortiment är nyckeln till att det här projektet blev så lyckat, säger Kinnarps Karlstad.”

När Hammarö kommun formulerade upphandlingen till I entrén möts man av soffan Du & Jag. 20

I samarbetet mellan Kinnarps och Elin Larsson på Tengbom framkom en önskan om en soffa med mer hemkänsla anpassad för vårdmiljöer.

I processen utvecklades möbelserien Dahlia.

Den vackra innergården är lättillgänglig och noga planerad för att stimulera flera sinnen.

FAKTA

I korridorerna finns naturliga pausplatser framför fototapeter med motiv från välkända omgivningar på Hammarö. Motiven är tänkta att skapa igenkänning, väcka minnen och uppmuntra till samtal.

Arkitekt:

Tengbom

Antal boende:

120

Antal arbetsplatser:

45

Färdigställt:

2020

21

Sällskapsrummen på Djupängen har utsikt mot den vackra innergården och naturen utanför. Här ses Kurbits fåtöljer och karmstolar samt Dahlia soffgrupp med Maja soffbord.

Med största fokus på den boende, en god arbetsmiljö och genomtänkta produkt- och materialval, har vi tillsammans i projektet genom hela processen skapat förutsättningarna för en varm och tydlig hemmiljö som ska hålla och kännas fräsch över tid.

ELIN L ARSSON, BYGGNADSINGENJÖR/ De genomgående stora fönstren i byggnaden ger alltid en närhet till naturen.

Stolen Curt i olika utförande ger variation och samtidigt ett enhetligt formspråk.

22

INREDARE/PARTNER, TENGBOM

Dold förvaring ger ett lugnt och harmoniskt intryck, här ses Space med skjutdörrar. Bredvid står Kurbits fåtöljer med generös sittyta samt mjuka sitt- och ryggdynor för bästa komfort.

För att kunna inkludera och individanpassa efter behov har alla matplatser försetts med höj- och sänkbara bordet Nivå samt stapel- och upphängningsbara karmstolen Jackie med glidhjul. Karmstolen finns även även i en extra bred variant för att inkludera alla, oavsett kroppsstorlek. Med möbler från samma möbelfamilj skapas ett enhetligt och harmonisk intryck.

Alla sinnen ska stimuleras, Djupängen arbetar mycket med mjuka värden så som doft och syn.

Karmstolen Jackie hängs lätt upp på bordet och serveringsvagnen Ruter rullas undan för att underlätta vid städ.

Taktila och naturliga material uppmuntrar till beröring.

Tyg med struktur, trä och läderdetaljer.

23

VÅRDMILJÖANALYS

INREDNINGSLÖSNING

IMPLEMENTERING

UPPFÖLJNING

VÄGEN TILL ER NÄSTA VÅRDMILJÖ Hur skapar man en attraktiv och välfungerande vårdmiljö där boende, personal och anhöriga trivs och mår bra? På Kinnarps skräddarsyr vi alltid en process som passar för ert unika projekt. Med vår erfarenhet ser vi fyra tydliga faser som involverar projektets alla intressenter, alltid med utgångspunkt i den specifika verksamheten och med individen i centrum.

I första fasen rekommenderar vi vår vårdmiljöanalys Next Care ® där vision och mål fastställs, utmaningar och möjligheter identifieras samt behov idag och framåt kartläggs. Resultaten sammanställs och analyseras innan de översätts till konkreta förslag på en inredningslösning anpassad efter behov. Implementering sker i form av leverans, installation och genomgång av produkter och de nya miljöerna med personalen för att säkerställa att alla vet vilka möjligheter den nya vårdmiljön ger och hur den fungerar. I den sista fasen görs sedan en uppföljning för att utvärdera, analysera och eventuellt justera så att vårdmiljön fungerar på bästa sätt för alla individer.

24

SÅ FUNGER AR KINNARPS VÅRDMILJÖANALYS

Vår vårdmiljöanalys Next Care® tar reda på vad som behövs för att skapa den ideala vårdmiljön för just er. Den ger goda förutsättningar för en stödjande vårdmiljö och ett underlag att utgå från när inredningsförslaget ska ritas. En viktig del i analysen är att utbilda ansvariga i rätt kravställning på inredningen. En annan att involvera, inkludera och förbereda alla individer som ska vistas i de kommande miljöerna. Enkelt uttryckt handlar det om att förstå och analysera för att kunna förbättra. Så här ser vår metod ut:

+ VISION OCH MÅL

= K ARTLÄGGNING

RESULTAT OCH

Först samlar vi ledning eller

OCH INVOLVERING

REKOMMENDATIONER

projektgrupp för att skapa

I nästa steg involverar vi personal

Allt det som kommit fram

samsyn kring projektet. Vi håller

och andra intressenter i projektet

under möten, diskussioner och

en föreläsning om framtidens

för att samla så många olika per-

workshops sammanställs i en

vårdmiljöer grundad i forskning

spektiv som möjligt. Vi utbildar

rapport. Tillsammans går vi

och erfarenheter samt genomför

i kravställning på inredning

igenom rapportens resultat och

en workshop för att identifiera

och kartlägger behov idag och

dess slutsatser. Utifrån vision

utmaningar och möjligheter.

framåt. Genom olika workshops

och mål ger vi rekommendatio-

Tillsammans formulerar

testar vi nya idéer och tankesätt,

ner om den fysiska miljön och

gruppen värdeord, vision, mål

går igenom de olika rumslighe-

vad som är viktigt att tänka på

och strategi. Det är viktigt att

terna och vilka aktiviteter som

i nästa steg när en ritning ska

ledningen har en tydlig och

sker i dem samt diskuterar hårda

utformas och inredning köpas

gemensam bild av verksamhet-

och mjuka värden.

in. Med rapporten och den nya

ens mål och värdegrund.

kunskapen som grund finns förutsättningar för att skapa en verksamhetsanpassad vårdmiljö.

FRÅN ANALYS TILL EN NY VÅRDMILJÖ

levererar och installerar inredningen samt ger en

Vi konkretiserar vårdmiljön genom att rita en

introduktion till den nya vårdmiljön. Tillsammans

inredningslösning som grundar sig i resultatet från

med personalen går vi igenom vilka funktioner och

analysen. Med möbler i noga utvalda material och

möjligheter som finns, hur miljöerna ska användas

färger designar vi en fysisk miljö som förverkligar

på ett ergonomiskt riktigt sätt samt fungera enligt

verksamhetens vision. Kinnarps egen personal

framtagna riktlinjer för den specifika verksamheten.

25

26

HÄLSOEKONOMISKA EFFEKTER

Effekten du får av en vårdmiljöanalys är en hållbar och hälsofrämjande vårdmiljö som skapar rum för livskvalitet. Det är miljöer som är utformade efter kartlagda behov och inbjuder till måltider, sällskap, möten, aktiviteter och vila – enskilt eller tillsammans.

De tar också hänsyn till både hårda och mjuka värden, stöttar boende, personal och anhöriga över tid och skapar hälsoekonomiska effekter utifrån tre parametrar:

HÅLLBARA MÄNNISKOR

HÅLLBAR EKONOMI

•

•

Effektivt nyttjande av lokaler, som tar tillvara på

•

Hälsoekonomiska effekter genom att alla miljöer är

• • • •

Inkludering och involvering av alla intressenter i projektet från första stund för att skapa delaktighet och stärka kulturen.

En miljö som inspirerar, stimulerar och aktiverar såväl boende och personal som anhöriga.

En trygg miljö med hemkänsla som är avlastande och stöttar individen i vardagens aktiviteter. Ökat välbefinnande för alla genom möjlighet till variation – att kunna röra sig mellan olika typer av sinnliga upplevelser och ergonomiskt riktiga miljöer.

Känsla av samhörighet och stolthet över vårdmiljön

• • •

vårdmiljöns alla ytor. väl eftertänkta och stödjer det dagliga livet.

Rätt inredningslösning från början – en framtidssäkrad och hållbar investering baserad på kartlagda behov.

En miljö som stärker, särskiljer och markerar verksamhetens vision och varumärke samt gör det lättare att rekrytera både boende och personal.

Minskad risk för olyckor och sjukskrivningar.

man vistas i (hem, arbetsplats och mötesplats).

HÅLLBARA MILJÖER

•

Rätt inredningslösningar på rätt platser som ger miljöer

•

Variation av flexibla och multifunktionella miljöer som

• • •

som effektivt stödjer faktiska aktiviteter. går att anpassa efter vårdsituation.

Framtidssäkrade miljöer när det gäller kvalitet, tidlös design och möjlighet att anpassa över tid.

En miljö som är inkluderande och kan individanpassas efter många olika behov.

En miljö som är trygg, lätt att förstå och hitta i.

27

10 RÅD VID UTFORMNING AV HÅLLBARA VÅRDMILJÖER Här följer ett urval av råd som är viktiga att tänka på inför utformningen av en vårdmiljö. Dessa är viktiga krav man bör ställa på inredningen vid upphandling och inköp av möbler för att skapa hållbara, hälsofrämjande och framtidssäkrade vårdmiljöer. En komplett guide hittar du i Handbok för skapande av läkande rum.

1 2 3 4 5 28

Välj slittåliga och enkelt avtagbara tyger som är tvättbara i 60 grader.

Möbler med glipa mellan sits och rygg bidrar till god hygien genom att smuts och bakterier inte fastnar.

Tänk på att upphängningsbara och staplingsbara karmstolar (även med glidhjul) underlättar vid städ och är enkla att stuva undan vid behov.

Välj inredning med mjuka runda former för smidig passage samt taktila och naturliga material som uppmuntrar till beröring för att stimulera sinnen och bidra till lugn.

Tänk på att integrera ljuddämpande funktioner till exempel ljudabsorbenter under sits, ljuddämpande bordsskivor och glidhjul eller filttassar under ben för en god ljudmiljö. Ljudabsorbenter på väggar kan även fungera som vacker konst.

Inför en förändring av en vårdmiljö brukar vi be alla inblandade ställa sig 5 frågor: 1. Hur fungerar vår verksamhet i dag, till exempel vad gäller delaktighet, interaktion och trygghet?

2. Stödjer den fysiska miljön behoven hos boende, personal och anhöriga?

3. Hur upplevs akustik, ljus, luft och färgsättning i den nuvarande miljön?

kin na rp s.s e/

6 7 8 9 10

4. Stödjer vår vårdmiljö hälsa och välbefinnande hos boende, personal och anhöriga? om so rg /h an

db ok

5. Är vårdmiljöerna anpassade efter nuvarande och framtida arbetssätt och behov?

Inred med ställbara möbler med inbyggda funktioner för komfort, sittvariation och tryckavlastning.

Välj höj- och sänkbara matbord för individanpassning och möjlighet att anpassa för olika aktiviteter.

Inred med varma färgtoner samt tydlig kontrast mellan möbel och omgivning för att underlätta orientering i miljön. Välj enfärgade tyger istället för småmönstrat då det kan upplevas oroligt av personer med demenssjukdom.

Tänk på att möbler ofta fungerar som rumsavdelare och att en baksida på en soffa eller hylla ibland blir en framsida. Välj därför möbler som är estetiskt tilltalande från alla håll.

Inred med karmstolar i olika storlekar men i samma möbelfamilj. Detta skapar inkludering och möjlighet till individanpassning samtidigt som inredningen genomgående har samma formspråk och ger ett enhetligt och harmoniskt intryck.

29

VÄLKOMMEN ATT HÖRA AV DIG! Vill du veta mer om Kinnarps Next Care® och hur vår vårdmiljöanalys kan utveckla er verksamhet? Eller är du kanske intresserad av specifika delar av vår metod? Vi anpassar allt efter behov och var ni befinner er i processen. En inspirerande föreläsning? Utbildning i kravställning på inredning för vårdmiljöer inför köp av inredning?

Produktrådgivning? Workshops för att skapa en gemensam vision i personalgruppen? En nulägesanalys eller en helt komplett vårdmiljöanalys? Hör av dig så skräddarsyr vi en lösning.

K I N N A R P S .S E

30

L ÄS ME R OM HUR DE N F YSISK A MIL JÖN K AN PÅVE RK A LIVSK VALITE T. • Aremyr, Gun & Wijk, Helle. Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet.

Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet, 2015.

• Aremyr, Gun & Wijk, Helle. Checklista – Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet, 2015.

• Falk, Hanna. There is no escape from getting old – Older persons’ experiences of environmental change in residential care. Gothenburg: Gothenburg University, 2010.

• Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Främja hälsa. Tema: Hälsofrämjande kultur och vårdmiljö. Nr 2, 2010.

• Greasley-Adams, Corinne; Bowes, Alison; Dawson, Alison & McCabe, Louise. Good practice in the design of homes and living spaces for people with dementia and sight loss.

Stirling: University of Stirling, 2014.

• Kinnarps. Handbok för skapande av läkande rum. 2018.

• Nordin, Susanna; Elf, Marie; McKee, Kevin & Wijk, Helle. Assessing the physical environment of older people’s residential care facilities: Development of the Swedish version of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S‐SCEAM). BMC Geriatrics.

Vol. 15, No. 3, Art. 3.

• Reifeldt, Kicki (red); Aremyr, Gun; Thunborg, Charlotta; Wijk, Helle & Wångblad, Christina.

Livskvalitet vid demenssjukdom – Rörelse, bemötande, aktivitet i en personcentrerad miljö.

Göteborg: Kickihemmet/Hjälpmedelcenter Sverige, 2020.

• Ulrich, Roger. Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola, 2014.

• Wijk, Helle. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur, 2004.

• Wijk, Helle. Vårdmiljöns betydelse. Lund: Studentlitteratur, 2014.

31

VÅRDMILJÖANALYS

Vi hjälper dig planera inredningen till din framtida vårdmiljö!

KINNARPS GLOBAL MARKETING & COMMUNICATIONS / 8610899001 / 2020-09 / ALL INFORMATION IS SUBJECT TO CHANGE

NEXT CARE ®