گل پژمرده
De elever som har skrivit denna bok går i årskurs 4-5 i Akallaskolan. De har persiska språket som modersmål och de har skrivit noveller om relationer, kärlek och mobbning. Texterna är deras egna berättelser och är skrivna på både svenska och persiska. Ett stort tack till Akallaskolans ledning, lärare och personal som samarbetar med modersmålslärare för att eleverna ska utvecklas till goda sociala individer med olika etniska bakgrunder. Jag jobbar för Språkcentrum och har både studiehandledning och modersmålsundervisning på Akallaskolan. Mahnaz Seadganzadeh Mars 2015
Upp och Ner Han gjorde det, han gjorde det verkligen. Han kysste mig! Förra månaden började jag i en ny skola. I klass 9B. Jag passar in bra och det finns en kille som sätter mitt hjärta i brand. Och det är inte bara jag som tycker så utan också alla andra tjejer i klassen. Han hade kysst mig. Den snyggaste killen i klassen hade kysst mig. Han sa: Jag älskar dig, jag älskar dig verkligen. Jag blev mållös. Sen sa han nervöst: Vill du bli min tjej? Jag sa: Är du inte ihop med Natasha? Jo jag är det… men jag ska göra slut med henne imorgon, vårt förhållande fungerar inte mer… Låt mig gå hem och tänka på saken så ser vi vad som händer! sa jag glatt och kollade på honom. När jag gick hem så visste jag redan att jag ville bli ihop med honom men jag var inte helt säker på det. Om jag ska bli ihop med honom får ingen veta om det speciellt inte Natasha eller mina två bästa vänner, Sofia och Lisa. Lisa är också kära i honom och jag vill inte förlora dem för de är de enda jag har.
Mamma ropade: Maten är klar! Kom ner! Jag kommer, ropade jag tillbaka och gick ner. När jag hade satt mig så pratade vi lite sen blev det helt tyst och vi bara åt. Efter en stund frågade mamma hur det hade gått i skolan idag och jag svarade: Det gick bra som vanligt. Sen frågade mamma min lillebror Max samma sak och som vanligt räknade han upp varenda sak som hade hänt som om han skulle berätta en hel berättelse. Efter maten gick jag upp igen till mitt rum och tänkte en stund om det här med att bli ihop med honom. Jag måste berätta det här för någon, jag måste berätta det för Sofia och Lisa. De är ju mina bästa vänner. De kommer nog inte bli arga, hoppas jag. Jag tog min mobil messade till dem att komma hit och båda svarade ja. Efter en stund ringde det på dörren, mamma öppnade och släppte in dem. När de kommit in i mitt rum så satte de sig på min säng och Lisa frågade: Vad har hänt? Jag berättade allt för dem och de blev inte det minsta arga utan glada. Sofia sa: Varför svarade du inte ja? För jag vet inte om jag ska det för vem vet vad Natasha kan göra. Men han ska ju göra slut. Det är just det. Hon kanske blir arg på mig, svarade jag. Men hon behöver inte få reda på det, sa Sofia och jag sa: Men de andra kommer att säga till henne.
Sen sa Lisa att de inte heller behöver få veta typ som hemlig kärlek. Vilken bra ide, sa Sofia. Och jag sa: Men om någon avslöjar oss. Ta det lugnt ingen kommer att göra det, sa Lisa. Sen svarade jag: Okej, det ska väl funka. Efter att vi hade pratat en stund till gick de hem. På morgonen dagen efter åt jag snabbt min frukost och tog min väska och gick till skolan. Ingen hade kommit än för jag gick tidigare för att han hade ringt mig på morgonen och sagt att vi skulle komma tidigare för att hinna prata. Jag var helt ensam. Sen hörde jag ett ljud, någon kom. Jag såg honom komma och när han var nära mig sa han: Har du tänkt på saken? Ja, jag har tänkt att jag vill vara ihop med dig men bara på ett villkor om det är hemligt. Vad menar du med det? Alltså ingen ska få veta. Okej, svarade han tillbacka. Nu började det komma fler från vår klass och fem minuter senare kom vår klassföreståndare Sarah och öppnade dörren. vi gick in och sen gick vi till NO-salen.
Efter NO hade vi 10 minuters rast och då gjorde han slut med Natasha. På nästa lektion var inte Natasha där. Hon hade blivit så ledsen att hon hade låst in sig på toan. På lunchen ville jag inte att alla skulle märka att vi var ihop så vi satt vid olika bord och Natasha satt med sina två vänner Sisi och Tina. Efter vår sista lektion gick jag och han hem till honom för att hans föräldrar jobbade sent. Men jag hade sagt till mamma att jag skulle till Lisa och plugga. När vi var hos honom sa han att vi var ensamma hemma. Först gick vi till köket och tog var sin drink och sen gick vi till hans rum. När vi kom in i hans rum satte jag mig på hans säng och han satte sig bredvid mig och vi började prata om allting som hade hänt innan vi blev ihop. Vi pratade i 4-5 timmar. Efter det ringde min telefon. Det var mamma, hon undrade när jag skulle komma hem. Jag sa att jag kommer nu. Jag sa till honom att jag måste gå. När jag gick ut sprang jag till bussen och åkte hem. Hemma hade mamma precis dukat färdigt och ropat på Max. När han kom ner satte vi oss och åt och mamma undrade hur det gick i skolan. Och jag svarade: Det gick bra och vi har ett NO- prov nästa måndag. Var det ni plugga till hos Lisa? frågade mamma. Ja, svara jag tillbaka. sen frågade hon Max samma sak och som vanligt berättade han en hel historia.
Dagen efter hade jag sovmorgon för det var fredag. När jag gick ner var mamma och Max inte hemma. Jag åt min frukost och gick till skolan. När jag kom till skolan kom Lisa och Sofia fram till mig och Lisa sa: Jag tror inte att någon har märkt att ni är ihop. Vi har ju bara varit ihop i en dag, svara jag.
Sen öppnade Sarah dörren och vi gick in. Första lektionen var svenska och eftersom det var fredag hade vi bara tre lektioner så dagen gick snabbt. Efter att vi hade slutat gick jag och han på bio för att vi hade bestämt att vi skulle det igår men jag sa till mamma att jag Lisa och Sofia skulle på bio. Efter filmen gick vi ut och åt på en restaurang så jag kom hem sent alltså klockan 10 på kvällen. Hemma frågade mamma varför jag kom så sent och jag sa att vi stannade länge hos Sofia för att vi glömde tiden. Max var uppe och sov och mamma tittade på tv. Jag gick upp och bytte om. Jag var trött och gick och la mig. På morgonen när jag vaknade gjorde jag frukost och sen sa jag till mamma att jag skulle till Sofia för att Sofia, Lisa och jag skulle plugga till provet. Jag bytte om tog mina böcker och åkte till Sofia. När jag var framme knackade jag på och Sofias mamma öppnade och släppte in mig. När jag gick upp hade Lisa och Sofia redan börjat läsa och när de såg mig frågade de en massa saker om igår. Sen sa jag: Ska vi plugga eller fråga mig massa frågor. Förlåt, nu ska vi plugga, sa Lisa. Därefter läste vi och förhörde varandra i tre timmar. Då var vi hungriga och gick ner för att äta något sen gick vi upp och pluggade igen. Vi hade pluggat länge.
Dagen efter när jag hade vaknat messade Lisa mig och sa att hennes nya adopterade syster hade kommit och att vi skulle få se henne. Jag gick fort till bussen. När vi kom till gatan som Sofia bor på gick motorn sönder. Vi fick stanna en stund och då kom Sofia, från andra sidan gatan kom en bil och föraren kunde inte stanna så bilen körde på henne. När jag såg det sprang jag mot henne och kramade om henne och försökte se om hon andades men hon andades inte och då började jag gråta. Föraren ringde efter ambulans och efter fem minuter kom den. Sofias mamma och pappa hörde ljudet och gick ut och såg henne. De föll ner på marken och grät. Jag tog fram min telefon och ringde till Lisa och berättade allt. Hon började gråta.
Sen ringde jag mamma och berättade och hon började också gråta. Jag kramade om Sofia och ville inte släppa henne. Ambulansen fick dra loss henne och de sa att hon var helt död och att de inte kunde rädda henne. Jag grät nästan hela dan på gatan. Några personer fick bära bort mig från gatan. Hela dagen gick åt att gråta. Dagen efter gick jag till skolan och alla visste att jag och Lisa skulle vara ledsna. När jag och Lisa såg varandra kramade vi varandra och grät. Sen kom alla även Natasha och sa: Beklagar. Även han kom och kramade om mig när han såg att ingen kollade. Alla lärare gjorde också så för de visste hur mycket Sofia hade betytt för mig och Lisa. Efter det tyckte jag att varje söndag var en dålig dag. På Sofias födelsedag och dagen hon dog går vi alltid till hennes grav. Jag gjorde slut med honom och jag blev aldrig mer så glad igen som jag hade varit förut.
Ava 5 B
باال و پائین ِالس ٩ب شروع كردَم.دَ ر آن كِالس ِپ َسرى َهست كه قل َبم را به آ َتش مى ِك َشد . ماه پيش من دَ ر ك ٍ داردَ .و ٓاز من پرسيد ا َگر من او من را بوسيد .زيبا َترين ِپ َس ِر كِالس من را بوسيد َو گفت كه من را دوست َ مى خوام كه او دوست ِپ َس ِر من ب َش َود .من به او ُگف َتم كه َفردا َچواب ميدَ هـم. وقتى به خانه ِرسيدَم و فكر َكردَم به آن َنتيجه ِرسيدَم كه مى خواهم با او دوست ِب َش َوم اَما نِمى خواهم َكسى اَز دوستام ِب َفهم َهند چون آنها َهم اَز او خو َششان مى آيد و شا يد ناراحت ِب َش َوند دوبار به اتا َقم َرف َتم َو َكمى فِكر َكردَم اَما مادَ َرم من را صِ دا َكرد َو گفت كه غذا حاضر اَست بعد اَر غذا ِ ُ َ باالخره َت َحمل َن َكردم َو به دوستا َنم ليسا و سوفيا َزنگ َزدم َو به آنها گف َتم كه به خانه َمن بيايند بعد اَز مدَ ت كوتاهى َزنگ دَ ر خانه ما َزده ُ شد َو دوستا َنم آ َمدَند َو َمن َهمه چيز را َبراى آنها تعريف َكردَم. َمن به آنها ُگف َتم آن ِپ َس ِر َهنوز با ناتاشا دوست است .وبا او َتمام َنكرده اَست َو من مى ترسم كه او ناراحت شود . دَ ر آخر من و دوستا َنم به اين َنتيجه رسيديم كه من و ِپ َس ِر چند وقت يواشكى و بدون اين كه كسى بداند با هم دوست باشيم. فرداى آن روز كه من ِپ َسررا ديدم به او گفتم كه من فكر كرده ام و به شرط اين كه ما يواشكى با هم دوست باشيم َقبول مى ُك َنم كه با اودوست ِب َش َوم . بعد اَز ان ِپ َسر َكمى فكر كرد و قبول كرد كه ما با هم يواشكى دوست شويم .اَز ان به بعد من و ِپ َسر همديگر را چند ين بار ديديم و سعى كرديم كه بيشتر و بيشتر با هم اشنا شويم . آن ِپ َسر دوستى اش را با ناتاشا تمام كرد و تمام مدت با من بود. يك روز بعد اَز مدتى به من خبر ِرسيد كه يكى اَز دوستانم تصادف كرده و مرده اَست.از آن به بعد من ديگَر هيچ وقت خوشحال نشدم و با آن ِپ َسر هم تمام َكردَم . آوا کالس ٥ب
Evigt Mobbad Pappa stod tyst i några minuter för att tänka på vilken aktivitet han skulle ge barnen. Sen slog det bara till i pappas huvud. Han skulle berätta om sitt liv när han var mobbad. Hans barn hette Lina och Alex. Lina var 10 år och Alex var 8 år. Lina sa på ett tråkigt sätt: -Seriöst pappa, har du inget mer att göra? Pappa sa på ett bestämt sätt: -Nej. De slängde sig själva in i soffan. Alla gosade med varandra. Pappa började berätta.
När jag var liten var jag och min mamma jättefattiga. Min pappa dog när jag var 13 år. Han bodde med sin mamma hela sitt liv tills han träffade vår mamma. Varenda dag drömde jag om att vi åt som kungar. I skafferiet hade vi massor av god mat. Vi hade kakor, kyckling, potatis mos och juice. Min mamma satt varje dag med ny maltkaffe och dagens tidning. Men i verkligheten var det inte så. I skafferiet hade vi på riktigt en skivad kalkon, en bit rutten ost och en strumpa. Min mamma hade en tidning som var 17 månader gammal. Jag kunde den utantill. Jag gick i skola för att det var gratis. I skolan hade vi ett mobbar gäng. De tog folks luncher och mobbade folk. Mitt på lunchen såg jag att de kom mot mig. Jag darrade av skräck. Jag hade inte ätit något på 3 dagar och ville desperat få mat. Jag var rädd och ledsen och försökte rädda min lunch. Jag höll bara fast vid lunchlådan. Alla kollade konstigt på mig. Killen sa till mig högt: -Ge mig den! Men jag svalde mitt Adams äpple och sa nej. Alla stod tysta i 10 sekunder sen applåderade dem. Jag kände mig stolt. När jag gick hem var det mörkt ute och gatulamporna var tända. Jag såg något hemskt. Jag såg mobbargänget! Jag blev jätte rädd. De kom närmare och närmare. Sen slog de mig i ansiktet. Min mamma skrek: -Vad har hänt! Jag svarade inte henne och gick ut till gården. Jag såg mig själv i vattnet och slog på vattnet. Jag satt och grät. Jag kommer bli mobbad för evigt.
Parmida 5B
آزار همیشگی پدر چند دقيقه ساكت ماند و فكر كرد كه با كودكانش چه بازى كند .بعد فكرى به ذهـنش رسىد .او ميخواست در موردزندگی خود بگويد که او مورد آزار واقع شده بود نام بچه هـاىش لينا و الکس بود .لينا ١٠ساله و الکس ٨ساله بود .لين بى تفاوت گفت :پدر شما كار ديگرى ندارى كه انجام بدهـى.پدر جدى گفت ١:خ .كه با كودكانش چه بازى كند .بعد فكرى به ذهـنش رسىد. آنها خود را بر روى مبل انداختند .همه آنهـاهـمديگر را نوازش ميكردند .پدر شروع به تعريف كرد .وقتى من بچه بودم من و مادرم خيلى فقير بوديم .زمانی که من ١٣ساله بودم پدرم فوت كرد .پدرم بامادرش زندگی می کردند تا زمانی که مادرم را مالقات كرد .هر روز من خواب مى ديدم که ما غذاى شاهانه ميخوريم . ما در قفسه مقدار زيادي غذاهاى خوشمزه داشتيم .ما کيک ،جوجه,پوره سيب زمينی و آب داشتيم .مادر من هر روز با قهوه و روزنامه مى نشست .اما واقعييت چيز ديگرى بود. در قفسه خانه ما در حقيقت يك تكه بوقلمون ،يک قطعه پنير كپك زده و جوراب بود .مادر من يک روزنامه که ١٧ماه قديميتر بود داشت .من آن را از حفظ بودم. من به مدرسه مى رفتم براى اينكه مجانى بود .در مدرسه ما يك گروهى بودند كه اذيت مى كردند .آنها ناهار مردم رابرميداشتند و مردم را مورد آزار قرار ميدادند .وسط ناهار من ديدم كه آنها به سمت من آمدند .من از ترس لرزيدم .من تا سه روز چيزىنتوانستم بخورم و اال حالم بد می شد .من نگران و ناراحت بودم و سعى مى كردم كه به غذايم برسم .فكر من فقط به ظرف غذاى خودم بود .نگاه همه به من عجيب بود .پسر با صداى بلند من را صدا زد :آن را بده به من! اما من سيبم را بلعيدم و گفتم نه .همه براى ١٠ثانيه ساكت ماندند وكف زدند .من احساس غرور كردم. وقتى من به سمت خانه رفتم ،هوا تاريك بود و چراغهاي خيابانها روشن بود .من چيز عجيبى ديدم .من آن گروه خشن را ديدم وخيلى ترسيدم .آنها نزديك و نزديكتر آمدند و بعد زدند توى صورتم. مادرم فرياد كشيد :چه اتفاقى افتاده! من جواب ندادم و رفتم داخل حياط و خودم را در آب ديدم و با دست به آب زدم .من نشستم و گريه كردم و براى هميشه اذيت شدم. نويسنده :پارميدا ٥ب
Mobbad till döds Bella satt och grät på toaletten för att hon hade blivit mobbad igen.Sen Bella började i 6-an hade hon blivit mobbad av en person . Men varje gång hon blev mobbad och slagen kunde hon inte se personens ansikte för att den hade mask, och Bella kände inte igen rösten. -Hallå??, hör Bella någon fråga . -Vad har hänt?? Det var Stella som frågade. Hon hade kommit till toaletten för att sminka sig och hon hade hört Bella gråta.
-Inget , svarade Bella tyst. -Men varför gråter du då ? frågade Stella . -Det är inget , svarade Bella. -Ok , kom så går vi till klassrummet , sa Stella. De gick till klassrummet och när de var framme så började alla stirra på Bella. Bella rodnade. -Var har ni varit !?, frågade Bellas lärare Hanna. -Vi var på toaletten., svarade Stella. Sedan gick de och satte sig på sina platser . * en timme senare * Skolan hade slutat och Bella var på väg hem när personen kom . -Du var nära på att få stryk i klassrummet, sa personen, -Varför? , undrade Bella. -Du höll på att berätta , sa personen. -Ja men … Ajjjj. Hon blev slagen igen. Sedan sprang personen därifrån utan att säga något mer. Bella ställde sig upp och började halta hem. Efter 10 minuter var hon hemma. Hon sa ’hej’ till sin mamma. -Hej, svarade hennes mamma. När Bella var på väg till sitt rum så såg hennes mamma att Bella haltade. -Vad har hänt ? frågade hennes mamma.
-Inget, svarade Bella. -Ok men varför haltar du då?? undrade hennes mamma. -Jag ramlade på en sten , svarade Bella. -Ok. Bella höll på att gå upp för trapporna när hennes syster Elin kom hem. Men det verkade att hon hade dåligt samvete för någonting för att hon sa inte ens ’hej’ till deras mamma. Deras mamma hade förstått att något hade hänt så hon sa inte heller ’hej’. Bella gick till Elins rum för att prata med henne men då såg Elin att Bella haltade och då verkade det som att Elin typ blev ledsnare. -STICK!!! skrek Elin till Bella. -Men jag … Bella höll på att prata nät Elin avbröt henne. -Men stick bara!! utropade Elin . Bella gick till köket för att ta en macka. Hennes mamma satt på en stol ovh drack kaffe och läste en tidning . Elin var så trött att hon gick till sitt rum för att sova . -God natt, sa Bella till sin mamma. -God natt, sa hennes mamma. *nästa dag* Bella vaknade sent på morgonen och hon var sen till skolan . Hon hade så bråttom så hon gick till skolan i sin pyjamas. Hon sprang till skolan och på vägen ramlade hon. Hon ställde sig upp för att börja springa men personen var där .
-Ska du gå till skolan i pyjamas? , frågade personen. -Är du fattig? -Nej men jag …… Bella höll på att prata när hon såg att personen var borta. När hon var framme i skolan såg hon papper på väggarna och på papprena stod det ”Bella är fattig , hon går till skolan i pyjamas. ” Alla stirrade på henne och alla pratade om henne . Vissa av hennes kompisar började också reta henne. Bella förstod att det var personen som hade satt upp de där lapparna och gjort så att hennes vänner började reta henne. Det fortsatte i flera månader. Hennes vänner retade henne och kallade henne för antingen ”pyjamastjejen’” eller ”fattiga barnet”. De typ ropade framför alla ”hej fattiga barnet ” eller så sa de ”titta allihopa, fattiga barnet kommer ”. Personen började mobba henne mer och mer och hon blev slagen mer och mer. Men tillslut orkade inte Bella bli mobbad eller slagen så hon bestämde sig för att begå självmord. Efter skolan gick hon till bilvägen. Hon väntade tills en bil kom , hon hoppade framför bilen och hon blev påkörd. Hon dog på en gång.
*nästa dag* Bellas mamma och syster hade fått reda på att Bella var död. Bellas mamma och Elin hade åkt till polisen för att få veta vad som hade hänt . När polisen sa att de höll på att reda ut vad som hade hänt avbröt Elin honom. -Det var mitt fel , sa hon. -Varför? undrade polisen . -Jag var mobbaren, sa hon. -Och varför mobbade du henne? frågade polisen . Elin berättade att hon mobbade Bella för att hon var avundsjuk för att Bella var mer populär. Hon berättade allt hon hade gjort men tillslut sa hon med gråt i halsen: -Jag ville inte att hon skulle dö. Hennes mamma var jättechockad av det hon hade fått höra. Nästa dag var det Bellas begravning. Och poliserna hade hittat bilchauffören.
SLUT ♥ Akalla Grundskola 5B
آزار تا حد مرگ ا بال در دستشويى نشسته بود و گريه مى كرد. إز وقتى ا بال در كالس ٦شروع كرد ،يك آدم ناشناس او را اذيت مى كرد. بال آن آدم را نميشناخت براى اىن كه آن ناشناس ماسك داشت و ا اماا ا بال صداى او را نميشناخت. ا بعد إز ٥دقيقه دوست ا استال آمد و او را ديد و پرسىد: بال چى شده ابال؟ هيچى نشده .پس چرا گريه مى كنى؟؟هىچى نىست!!باشه بيابرويم به كالس.آن ها رفتند به كالس. •يك ساعت بعد• مدرسه تمام شده بود و ا بال در راه به خانه اش بود كه آن ناشناس آمد. تو داشتى امرؤز به آموزگار مى گفتى!!بعد آن ناشناس ا بال را زد و إز آن جا ً دويد و رفت. ١٠دقىقه بعد ا بال رسيد خانه.
*روز بعد* ا بال دير إز خواب بيدار شد براى همين او با لباس خواب به مدرسه رفت. در راه او آن ناشناس أمد و گفت: تو با لباس خواب به مدرسه مى روى ؟يعنى تو آنقدر فقىر هستى؟؟نه من.....وقتى ابال داشت حرف مى زد ديد كه آن ناشناس آن جا نىيست. وقتى ا بال به مدرسه رسيد ديد كه به ديوار ها يك كاغذ بود و روى آن نوشته بود : ا بال گدا است و براى همين او با لباس خواب به مدرسه مى رود. إز آن روز دوست هاى ا بال او را مسخره مى كردند. بال مسخره شد أماا ا چند ماه ا بال ديگر نمى توانست تحا مل بكند براى همين تصميم گرفت كه خود كشى بكند. او بعد إز مدرسه به جاده رفت و خود كشى كرد. روز بعد مادر و خواهر ا بال رفتند به اداری پليس. وقتى پليس داشت حرف مى زد خواهر ا بال حرف او را قطع كرد و گفت. كار من بود.چى؟؟من او را مسخره مى كردم.چرا او را مسخره مى كردى؟؟بال را مسخره مى كرد براى اين كه او به ا بال به پليس گفت كه او ا خواهر ا بال حسودى مى كرد براى اين كه ا بال إز خواهرش محبوب تر بود. من نمى خواستم كه او بميره.پايان!!
Cancerpojken - LIKE IT Det var en gång en kille som hade cancer, han hette Tobias. Hans sjukdom gjorde så att han inte fick anstränga sig, t.e.x. springa lyfta tunga saker, hoppa eller göra något extremt. Tobias blev alltid utskrattad för att han bara kunde gå och för han var flintis. Han skulle bli frisk om ett år men han orkade inte bli retad så länge. Så han började springa, lyfta saker och leka.
Han visste att hans hjärta var svagt men brydde sig inte. Han började köra kull, basket, fotboll och springtävlingar. Men en dag när han körde basket så hoppade han upp och gjorde mål. När Tobias landade på fötterna. Klarade han lilla svaga hjärta inget mer så han dog. Kompisarna förstod att om de inte hade retat Tobias så skulle han vara vid liv just nu. Så kom ihåg folk gör hemska saker för uppmärksamhet.
Arya 5A
پسری که سرطان داشت پسری بود به نام توبياس که سرطان داشت.بيماری او باعث ميشد که نتواند فعاليت کند .مثل دويدن و بلند کردن وسايل سنگين و پريدن .بچه ها به توبياس می خنديدند چون که فقط راه می رفت و کچل بود. او قرار بود يک سال ديگر خوب شود اما تحمل مسخره شدن را نداشت. پس او شروع کرد به دويدن و بازی کردن .او می دانست که قلبش ضعيف بود ولی اهميت نمی داد .او شروع کرد به بازی کردن .ولی يک روز وقتی داشت بسکتبال بازی می کرد پريد باال و کل زد .وقتی توبياس با پا هايش به زمين رسيد قلبش تحمل نکرد و مرد .دوستانش فهميدند که آگر انها توبياس را مسخره نکرده بودند او حاالاو زنده بود.
آريا ٥آ
Mobba mig inte! Hej hej hej tjo tjo broder o tjaba på dig din… -Ej, du lägg av med det där, säg inte svär ord till oss! -jag gör o säger vad jag vill du kan inte bestämma över mig! Asså nej nej det går inte det går inte går inte går inte går inte! Han o hans gäng får inte mobba oss! Vi kommer att säga till rektor! -Jag bryr mig inte gör det bara så ska jag slå er HÅRT i ansiktet! -Vi bryr oss inte, du får sparken i alla fall! Hahaha -Våga bara! -Aa visst… Hahaha där fick han! Han kan inte mobba oss längre! Hurra hurra nu festar vi! Och har så kul så att vi aldrig glömmer denna dagen! Tjo tjo broder lever i fred nu JAAAA! Det är ingen nu som kan bestämma över oss! Men bara våra gulliga snygga fina och snälla föräldrar för det bara! BROOOOODEEEEEERRRRRRRRRR!! JJJJJJJAAAAAAAAAA!!!
Melissa Khademi Zakeri 4a
مارا اذیت نکن! سالم ،سالم ،سالم ،سالم. حالت چطوره؟ اى تو بس کن اذيت نکن! بهمان فحش نده! من هر کارى مى خواهم ميکنم!نه ،نه ،نه ،نه! نميشه ،نميشه ،نميشه ،نميشه! تو نمبتونى مارو اذيت بکنى !...تو نميتونى مارو اذِيت کنى! وگرنه به مدىر مدرسه ميگىم! برام مهم نيست! اگه بگى ميکشمت!ما برامون مهم نيست ،باالخره اخراج ميشى!جرئت کن! >(: باشه ;) ها ها ها ها ها فهميدى! اون دىگه هيچ مارا نميتونه دىگه اذيت کنه! االن جشن مىگىرىم ،و همه چىز ازيادمان مىبرىم! االن ديگه اون نيست ،االن هيچ کس که بد اخالق بمونه جرئت نداره ما رو اذيت کنه!! !!!):
مليسا خادمی ذاکری 4آ