N채r drakarna kom till Stockholm
Tre sagor ber채ttade och ritade av eleverna i FC i Bromstenskolan
Den h채r sagan 채r ber채ttad och ritad av Alicia, Armand, Benjamin, Ellie, Eshal, Kevin, Oskar och Teodor i klass FC i Bromstenskolan.
Det var en gång en varm försommarkväll i Stockholms stad. Solen hade precis börjat gå ner och två pojkar satt på trappan vid vattnet och tittade på båtarna. Plötsligt blev himlen täckt av en stor mörk skugga och de såg en grön drake som landade på stadhusets torn precis uppe vid de tre guldkronorna.
Draken puffade ut små rökmoln och gav ifrån sig ett ledsamt litet ljud och gled sedan ner på ner till borggårdens mitt. Barnen tittade undrande på varandra och som den minsta av dem, Olof, som också var den modigaste, sa till den andra pojken Calle – kom vi måste se vad som hänt!
Draken spydde sedan ut ett stort rökmoln. Barnen som hade sprungit dit blev jätterädda och undrade vad som hänt.
Helt plötsligt började det blixtra, åska och regna. Ur molnen kom en ännu större drake. Den hade stora vingar och var grön med taggar och röda prickar den prutade eld på en den gröna mindre draken som låg alldeles stilla. Barnen såg att den lilla gröna drakens ena vinge var sönder, den hade antagligen gått sönder när draken ramlade ner från taket tänkte den lilla pojken Olof.
Helt plötsligt stiger en trollkarl fram på en balkong, han har ljust kort hår, hans ansikte är täckt av en mörk mask, han har starka ben för att kunna flyga med dem, han har rödprickiga handskar och gröna glasögon. Han är klädd i en lila mantel med gula stjärnor på och den var magisk, för att om trollkarlen vände utoch-in på den blev han osynlig. Trollkarlens namn var Jonas.
Han pekar med sin trollstav så att den stora draken förvandlades till en jättestor skorsten. Det kom en massa rök ur skorstenen och den lilla draken började långsamt röra på sig.
Den lilla pojken Olof kryper långsamt fram till den lilla gröna draken. Olof tänker att han ska försöka laga vingen med hjälp av tyg och försöka sy ihop vingen igen. Precis när Olof har kommit fram till drakarna spricker skorstenen och den stora draken kommer ut och börjar spruta eld mot där trollkarlen var. Trollkarlen använder sin mantel och blir osynlig och springer iväg.
Den sårade draken kramar Olof med sin vinge för att skydda honom från den stora drakens eld. Helt plötsligt läker vingen och Olof sätter sig på draken och flyger iväg för att hämta den lilla pojken som stod och gömde sig bakom en stolpe eftersom att han var han var rädd för drakarna, men man såg honom ändå så Olof flög fram till honom och ropade – kom! Den här draken är snäll, kom nu och sätt dig så flyger vi iväg härifrån.
När de flyger uppe i luften ser de hur trollkarlen går till den stora draken och pekar med sitt trollspö mot den. Den stora förvandlas till en liten snäll drake och trollkarlen ropar på Olof och Calle att de ska komma ner till honom för att fira att drakarna har kommit till Stockholm och är snälla.
Plötsligt öppnade sig himlen och det kom en hel arme av drakar som ville festa mitt på stadshusets borggård med trollkarlen, Olof och Calle.
Den h채r sagan 채r ber채ttad och ritad av Axel, Casper, Elsa, Eszter, Linn, Nico och Panos i FC Bromstenskolan
Det var en gång en varm försommar kväll i Stockholms stad. Solen hade precis börjat gå ner och några barn satt på trappan vid vattnet och tittade på båtarna. Plötsligt blev himlen täckt av en stor mörk skugga och de såg en grön drake som landade på stadhusets torn uppe vid de tre guldkronorna. Draken puffade ut små rökmoln och gav ifrån sig ett ledsamt litet ljud och gled sedan ner på ner till borggårdens mitt. Barnen tittade undrande på varandra och den minsta av dem, som också var den modigaste, sa till de andra – kom vi måste se vad som hänt!
Barnen sprang och såg att draken låg på marken, de smög tysta, lite närmare och närmare, sedan såg de att draken hade en spik i sin vinge. Barnen blev lite rädda och funderade på vad som hänt med draken och hur det kom sig att draken hade en spik på det viset. De bestämde sig för att försöka gå lite närmare, men då upptäckte de att draken var borta.
Draken hade flugit upp i luften och försökte gömma sig i kronorna på stadshusets topp från barnen
Plötsligt upptäcker den lilla modiga pojken Viggo att han har fått superhjältekrafter och kan flyga. Han börjar flyga för att leta efter draken medan de andra barnen bestämde sig för att försöka göra en drakfälla för att fånga draken.
Helt plötsligt upptäcker ett av barnen som heter Vincent att han har fått krafter som gör att han kan skjuta laser från händerna.
Vincent säger åt Violetta att försöka göra fler fällor medan han ska försöka springa och spionera på draken för att försöka skjuta ner draken från stadshusets topp. Vincent laddar sina laserkrafter för att försöka få draken att ramla ner och laddar för att skjuta på byggnaden så att draken skulle ramla ner igen.
Helt plötsligt ser Viggo som är uppe i luften en annan liten drake. Draken börjar helt plötsligt prata med den stora draken och frågar varför den har så många spikar i sig och varför den inte kan skjuta eld. Den stora draken svarar – jag har tappat rösten och kan inte skjuta någon eld. Den lilla draken försökte hjälpa den stora draken att flyga iväg och började ta ut spikarna, men den satt jättehårt så han fick dra och dra allt vad han kunde. Viggo, som var modig, gick fram och började hjälpa den lilla draken att dra ut spikarna ur den stora draken. Den lilla draken ropade på Vincent använda sin laserhand för att få ut spikarna och när han använde sin laser mot spikarna försvann spikarna ur vingen på en gång.
Vincent sa åt den stora draken att öppna sin stora mun och sedan sköt han in laser i munnen och då kunde draken plötsligt skjuta och mådde bra igen. Drakarna tackade så mycket för hjälpen och innan de gav sig av bestände sig barnen för att drakarna skulle få smaka på glass och därför gick dem iväg tillsammans till närmsta glass kiosk och köpte jordgubbsglass. Kioskägaren tyckte att det var så kul att han bestämde sig för att byta namn på glassen till drakjordgubbsglass
När drakarna och barnen hade ätit upp glassen erbjöd drakarna barnen att få följa med till deras planet som hette Mars. Barnen fick en massa magiska krafter av drakarna så att de till exempel kunde bada i eld. Sedan levde de lyckliga i alla deras dagar tillsammans med drakarna på deras planet.
Den h채r sagan 채r ber채ttad och ritad av Alland, Barin, Elias, Emilia, Jakob, Max, Noah och Sara i klass FC i Bromstenskolan
Det var en gång en varm försommarkväll i Stockholms stad. Solen hade precis börjat gå ner och några barn satt på trappan vid vattnet och tittade på båtarna. Plötsligt blev himlen täckt av en stor mörk skugga och de såg en grön drake som landade på stadhusets torn uppe vid de tre guldkronorna. Draken puffade ut små rökmoln och gav ifrån sig ett ledsamt litet ljud och gled sedan ner på ner till borggårdens mitt
Barnen tittade undrande på varandra som den minsta av dem, Bertil som också var den modigaste, sa till de andra – kom vi måste se vad som hänt! – ja, vi springer, säger Isa – Nej jag vågar inte säger Felix Den minsta kille, Bertil, av dem sprang så fort han kunde. Isa gick snabbt och bestämt, men Felix han gick jättesakta för att han var jättejätterädd. Han höll sina händer i ett skyddande kryss över bröstet och andades snabbt.
När de kom fram till draken hade alla blivit bleka för att de var så rädda. Den gröna draken öppnade ena ögat och tittade vaksamt på den, sedan lyfte han hela huvudet och spände ut sina stora svarta vingar. Vingarna var täckta av ett silvrigt glittrigt fjäll.
Plötsligt tog draken sats och flög snabbt mot barnen. Barnen blev jätterädda, men Isa, Felix och Bertil springer allt vad dem kan och gömmer sig bakom svansen. Draken vänder sig om och barnen sprang jättefort och gömde sig bakom en av de vita pelarna. Draken började och leta efter barnen och började lukta runt om sig. Han sprang bort till pelarna och började sniffa på varje pelare, barnen sprang till en annan pelare varje gång draken var nära dem.
Felix, som knappt kunde prata längre av rädsla, ser vattnet och viskar till de andra att han tycker att de ska försöka hoppa ut i vattnet för att gömma sig för draken. De andra två nickar instämmande och barnen börjar sedan springa mot vattnet. Men draken såg att barnen sprang bort från honom, han tittade på dem ett tag och sprutade sedan rök efter dem.
Barnen dök ner i vattnet, och draken vände sedan sig om och började sedan gå tillbaka till borggården.
Bertil tycker att han ser att draken ser ledsen ut och nu förstår han att draken är snäll och att de har varit rädda i onödan. Han berättar vad han tänker för de andra två, men de andra två säger att de ändå inte vågar följa med.
Bertil går upp ur vattnet och fattar mod för att gå fram till draken, han tar sin hand och lägger den på nosen på draken och säger – du är allt en gullig drake du, jag vill hjälpa dig, men jag vet inte hur…
Helt plötsligt börjar draken prata och säger med en mörk skrovlig röst – Jag är så ledsen, jag kan inte spruta eld längre! Va- kan du prata! säger Bertil chockat – Ja, det kan jag! säger draken. – visste ni inte det? Jag har ju prata med er hela tiden, men ni bara springer bort hela tiden och är rädda för mig fast att jag inte är farlig! Isa och Felix, som fortfarande ligger i vattnen, ser hur Bertil och draken pratar, – Men äter inte draken upp honom? Är draken snäll? Vet du, jag tror han är snäll! Ska vi gå fram till Bertil frågar isa upphetsat – jamen… tänk om egentligen är jättefarlig och bara lurar oss så att han kan äta upp oss, viskar Felix -Men nej han verkar ju snäll, kom igen nu! Isa och Felix börjar springa mot Bertil och draken, trots att de fortfarande är lite rädda. När Bertil ser Isa och Felix förklarar han för dem att draken är ledsen för att han inte kan spruta eld längre och att han inte alls är farlig. Han undrar om de vet något sätt att hjälpa draken att kunna spruta eld igen.
Isa kommer då på att hon har en bit chili i fickan ifall att hon skulle bli sugen på någon stark mat. Hon funderade lite och tänkte att chilin är stark och att det kanske är värt ett försök. Hon stoppade chilin i drakens mun och helt plötsligt började draken att spruta eld och rapa små eldmoln!
– Tack! Nu är jag jätteglad! Är något jag kan göra för er, mina små vänner, frågade draken nöjt. – Ja vi vill jättegärna pröva att flyga med dig! Säger Berti! – Var då frågar draken? – till drakarnas värld så klart!
Vad händer den dagen då en drake landar på stadshusets kronor? Det här är tre spännande och vackra sagor som är berättade och ritade av eleverna i Fc i Bromstensskolan. Eleverna i klassen har delats in i tre olika grupper och har sedan fantiserat ihop en saga tillsammans. Vi har sedan pratat om vilka delar i sagan som vi ville illustrera och vad som var viktigt att ha med i dessa bilder. Sagorna börjar likadant men har tre olika spännande handlingar som alla handlar om vad som hände när drakarna kom till Stockholm.