En underbar sommarvind Som rör lĂ€tt vid min kind Den Ă€r synnerligen varm och skön dĂ„ Ă€ngen fylls alldeles grön Ăntligen snart Ă€r sommaren hĂ€r Och skogen fylls med bĂ€r Med vĂ€rme och vacker sol SĂ€tter vi oss pĂ„ varsin stolen En varm sommardag vi alla tycker om Och uppskattar kĂ€nns det som Vi blir uppslukade av all vacker grönska Och vinterns kyla snart faller i glömska
Jag kÀnner en stad dÄ vintern kommer med kyla och snö Jag kÀnner en stad dÄ vÄren börjar vakna, och lÄter vintern rinna ut i sina bÀckar Jag kÀnner en stad dÄ dagen blir kort och det sista av sommaren tynar bort Jag kÀnner en stad dÄ skymningen faller djup och blÄ Jag kÀnner en stad dÀr jag stÄr i den iskalla snön, frysandes om mina hÀnder, med skallrande tÀnder Jag kÀnner en stad med den tunga trafiken Jag kÀnner en stad dÄ natten kommer kall och underbart lÄng, mörkret med vindens visslande sÄng
Av: Marianne Bournobuke
Mitt i Bromma Du, jag och tvĂ„ röda stjĂ€rnor. Det var bara hjĂ€rtan, inga hjĂ€rnor. Jag valde att se förbi den mörka sidan av dej. Ăven fastĂ€n jag visste att i dina tankar var jag inte ensam tjej. Men jag vet inte vad som hĂ€nde? Vad som slĂ€ckte lĂ„gan vi tĂ€nde. Men jag vet hur hĂ„rt ett hjĂ€rta faller. Hur tĂ„tar landar nĂ€r de krossar som kristaller. Jag vet hur högt tystnaden kan skrika. NĂ€r tvĂ„ sjĂ€lar aldrig blir sig lika⊠Mitt i Stockholm Att ligga bredvid dig. I en stor grĂ„ sov tröja och strumpor med smĂ„ runda cupcakes pĂ„ Klockan 3 pĂ„ natten Och prata om universum Betyder mer för mig Ă€n vad du tror. Jag vill veta allt om dig. Vilka Ă€r dina mörkaste tankar? Vad gör du nĂ€r ingen ser? SĂ„ fort du inte Ă€r vid min sida saknar jag dig. SĂ„ lĂ€nge jag har dig kommer allt annat lösa sig.
Av: Liv Henley
Nu Àr tiden som fylls av glÀdje och hopp Hopp om att allt ska bli bra Bra som det alltid brukade vara nÀr hon var hÀr HÀr hos mig och gjorde mig trygg Trygg som bara hon kan Kan jag nÄgonsin kÀnna sÄ igen? Igen och igen tÀnker jag pÄ minnena Minnena av henne
Nattens mörker Àr full av hemligheter Nattens mörker stÀrker sig tusentals meter Nattens stjÀrnor glimmar som glitter Nattens stjÀrnor faller till splitter Nattens mÄnljus blÀnker pÄ haven Nattens mÄnljus sprider alla kraven Nattens oÀndliga evighet Nattens oÀndliga frihet
Av: Lovisa Friefeldt
Solen Àr röd, Blommor Àr röda Men, Du Àr blÄ, BlÄ och iskall Iskall som stadens grÄa betong.
Snön faller Tinar direkt Och Cykla? Kommer du kunna göra perfekt HÀr kan du mycket Och Lite mer Mycket lite mer
Av: Rurik Högberg
En natt i Stockholm De sena kvÀllarna, KvÀllarna som aldrig tog slut, Slutet var dock nÀra, NÀrmare Àn vi trott, Tro det eller ej men jag saknar dig, Dig och ingen annan, Annat Är andra tider, Tider som jag saknar, Saknar du mig?
Jag föddes sĂ„ hĂ€r, Men ibland kĂ€nns det inte som jag, Som om jag kollar pĂ„ mig sjĂ€lv ovanifrĂ„n, Jag drömmer mig bort, Ănskar att jag var nĂ„gon annan, I staden Stockholm Ă€r jag som osynlig, Men snart Ă€r det över, Jag ska stĂ„ upp för mig sjĂ€lv, visa mig vĂ€rdig VĂ€nta baraâŠ
Av: Wilda Tottie-HĂ„kansson
Vi har mycket fina saker hÀr HÀr i Stockholm Stockholm Skandinaviens huvudstad Huvudstaden med lugnet och livet Livet för 2 miljoner mÀnniskor MÀnniskor med olika ambitioner och mÄl MÄl med livet och framtiden Framtiden vi vÀntar pÄ
Rebeca Eneroth
Sakta men sÀkert gick jag mot strömmen Strömmen som alla andra följde Följde för att de inte visste nÄgot annat Annat var inte nÄgot man var om man följde strömmen Strömmen som alla följde Följde för att de inte visste nÄgot annat Annat var inte nÄgot man var om man följde strömmen Strömmen som alla andra följde
Staden som Àr finast Tunnelbanan som Äker mil Och som Äker igenom hela staden Cyklar stad Kultur Àr en viktig del Humoristisk stad Om du reser hit, blir det en resa du ej kommer att glömma Liten och mysig stad Mycket Vatten
Oliver Bisset
Du tittar ut över horisonten Du kÀnner kallfronten TÀnker och undrar Varför jag det stora blÄ beundrar Finns det nÄgon grÀns eller kommer jag alltid att falla Ja det undrar nog alla Blickar ner i den mörka massa Undrar varför alla Àr sÄ kassa Hur kan man vara sÄ radikal Nu har jag inte ens ett val Jag skulle förstÄs kunna simma Eller helt enkelt bara försvinna Mitt liv Àr pÄ vÀg ut för kanten Snart Àr det borta i atlanten Isfrusen, stel Och inte ett dugg hel Jag behöver dig kom hit och hjÀlp Det skulle vara otroligt snÀllt Nu slutar dikten hÀr För mitt liv bÀr av dÀr
Stockholms stad skiner som solen Strilar strÄlar starkt Speglar sjöns skummiga svall Sakta sakta Stare sparv sjunger symfoni Silverpilar spricker Saven stiger Sommarens snÄriga skogar stÄr stilla Susar svagt Stockholm sover, slumrar sött
I staden finns skratt och bus I staden finns fina gamla hus I staden hittar du fullt med kultur I staden under sommartid Àven en och annan skur I staden hittar du fullt med parker I stadens yttre Äkermarker I staden som Àr kolmörk om natten I staden med goda fiskevatten I staden diskuteras det om politik I staden har detta fÄtt mycket kritik I staden med statsskick som monarki I staden som fick en ganska fri demokrati I staden vill jag leva och dö I staden med en relativt stor sjö I staden dÀr jag bor I Sverige med en huvudstad som inte Àr sÄ stor I Stockholm
Elin Svartz
Stockholm Àr en vacker stad Som alltid Àr pÄ högsta grad Gatorna Àr stora Tunnelbanorna Àr smÄ TÄgen pÄ banan Àr oftast blÄ VÀdret Àr ganska bra Det bÀttre Àn Moskva Hej dÄ nu ska jag dra Till Stockholm och jag ska ha det jÀttebra. HÀr Àr mitt enda hem. Hem Àr Stockholm. Stockholm Àr nÄgonting man ska minnas. Minnas för livet. Livet Àr kort. Kort och roligt. Roligt och bra. Bra ska det vara. Vara hÀr. HÀr i Stockholm. Stockholm Àr bÀst.
Kom Kom Kom Kom Kom Kom Kom Kom
till Stockholm kÀra du hit, jag saknar dig hit sÄ snabbt du kan, fortare Àn vinden hit innan det Àt föresent till mig, jag behöver dig innan jag blir för svag hit innan min kropp blivit till aska hit innan vinden blÄst mig bort
Varför lÀmnade du mig? Jag som trodde att vi hade en grej Du som sa att jag var din tjej Jag vet att det inte var som bÀst vid slutet Men nu Àr mitt hjÀrta brutet Allt Àr som en saga, men nÀr vi nÄdde bokslutet Blev det lyckliga avbrutet Det finns inga feer eller troll i vÄr saga Bara folk som klagar Du Àr min prins Den finaste som finns Ta mig tillbaka till den dag jag först sÄg dig I nordens Venedig, Stockholm
Madeleine Fehrm
Tyst Stockholms vinternatt Àr tung Tung Àr snön som ligger pÄ gatan Gatan som ropar efter ljus Ljuset som alla ÄtrÄr à trÄn för att det ska vÀnda VÀndningen mot ljusare tider Tiden Àr allt och inget Inget eller ingen förstÄr sig pÄ den Den Àr ÀndÄ det som styr vÄra liv Liv föds och frodas i vÄr stad, Stockholm
Jag vill egentligen Den dĂ€r killen Som jag ser varje dag Det Ă€r nĂ„got med hans ögon NĂ„got mystiskt jag vill veta mer Jag har sett att han kollat pĂ„ mig ocksĂ„ VĂ„ra blickar har mötts Det Ă€r bara nĂ„got hos honom som jag vill ha Men jag vill inte se honom varje dag pĂ„ mataffĂ€ren vid Ăstermalmstorg Jag vill gĂ„ dit med honom Jag vill hĂ„lla honom nĂ€ra TĂ€tt mot min bara kropp Finns det nĂ„gon chans för att det ska hĂ€nda? Kommer han acceptera min kĂ€rlek som jag vill ha den? Ăven fast jag Ă€r killeâŠ?
Ella Mogard Lindén
Stigande lycka Till alla de schyssta Om de i Stockholm bor Citroner Àr sura Klart de Àr, men det fÄr duga Hotell det finns Om du inte hellre vill gifta dig med en prins Lukten av kaffe sprider sig med vinden Mellan Stockholms vimmel
Destiny Holmberg
HÀr lyser stadens gator upp av leenden Leenden frÄn de lyckliga Lyckliga som bor i den vackra staden Stockholm Stockholm vÄrt underbara hem Hem Àr det minsta man kan kalla det Det fina folket Folket av Stockholm Stockholm vÄrt fina Stockholm
FĂ„glar kvittrar vackert frĂ„n trĂ€dens toppar Medans molnen slĂ€pper vattendroppar Vi fĂ„r inte lĂ€nge vĂ€nta pĂ„ kyla Vargarna ger tecken genom att yla löven blĂ„ser i den kalla vinden Handen tĂ€cker den rödrosiga kinden Med din hand i min Kan du aldrig försvinna, nĂ„gonsin RĂ€cket kĂ€nns kallt mot mina fingertoppar Ăngslan blir bara större och större Dimman frĂ„n mina andetag ger mig rysningar lĂ€ngst ryggraden Stigen smalnar av och drar sig lĂ€ngst den gamla stenvĂ€ggen LĂ„ngt bort ser jag den mörka rysliga skuggan Andetagen blir tyngre och tyngre
Mathilda Boman
Kommer du ihĂ„g nĂ€r vi pratade Kommer du ihĂ„g det vi sĂ„g Kommer du ihĂ„g staden som sken dĂ€r vi lĂ„g Kommer du ihĂ„g vĂ„ra löften Kommer du ihĂ„g vad du sa Kommer du ihĂ„g vad jag svarade Kommer du ihĂ„g att allt blev bra Kommer du ihĂ„g natten i Stockholm Stockholm, en av vĂ„ra finaste stĂ€der Du mĂ„nga mĂ€nniskor glĂ€der NĂ€r mörkret faller blir du ett vinterland Men pĂ„ sommaren erbjuder du vacker strand Norr, öst, vĂ€st och söder I denna stad Ă€r vi alla bröder HĂ€r i vĂ„r nordiska stad DĂ€r kungen sa âVi vĂ€nder bladâ
Hannah Bahri
Solen skiner i den vackra staden Man ser folk strosa omkring hela dagen I staden finns det massor av sevÀrdheter SÄ mÄnga att jag inte ens vet vad alla heter HÀr har folk bott i flera Ärhundraden För denna stad, Àr huvudstaden ValhallavÀgen, den lÀngsta vÀgen i stan ValhallavÀgen, hÀr gÄr folk hela dan ValhallavÀgen, med hem och hus ValhallavÀgen, hÀr finns det flera ljus ValhallavÀgen, hÀr finns min skola ValhallavÀgen, dÀr de flesta Àr coola ValhallavÀgen, hÀr spenderar jag det mesta av min dag ValhallavÀgen, hÀr bor jag
Noel Nûrzman
Av:Linnea
Dikter PÄ skolgÄrden, i staden dÀr jag gÄr Finns ett klÀttertrÀd som ingen klÀttra i fÄr Trots allt som alla sagt VÀljer jag att lita pÄ min egen makt Jag klÀttrar gren för gren sakta opp Tills jag har kommit till trÀdets topp FrÄn den höga vÀxtens höjd Kan jag se alla husen med fröjd Men ju högre upp man Àr desto lÀttare Àr det att falla LÄngt lÄngt ner, ner till det kalla Men nere Àr bra, bra som allt annat SÄ jag klÀttrar ner till dÀr jag borde stannat PÄ skolgÄrden, i staden dÀr jag gick Finns ett klÀttertrÀd som bara jag klÀttra i fick
Nya möjligheter i varje riktning Ytan fylld av grÄa moln som driver bland husen à ret som börjar med ekande smÀllar Raketer flyger upp frÄn varje gata. Skador pÄ folk med ovetande sinnen Avaktande djur i varje skugga Familjer uppe efter midnattstimme Tonerna frÄn en avlÀgsen folksamling OÀndligt med fÀrger fyller upp vÄr himmel Nya möjligheter vart jag Àn gÄr
Virar omkring pĂ„ stadens torg MĂ„nga, mĂ„nga mĂ€nniskor Jag kan kĂ€nna lukten av deras sorg Sedan till en park Ăntligen, andra som jag Och grĂ€sfylld mark Sedan tillbaks till stressdagens hus Och den högljudda tanten I samma gamla blus Tillslut gĂ„r vi ut för mörktimmens svĂ€ng Sedan mat och tysthet Och drömvĂ€rldens sĂ€ng NĂ€sta morgon ska hon upp för en morgon latte Min svans svĂ€nger mycket Det betyder att jag Ă€lskar min matte Linnea Söderlund
Ă rstiderna Sverige Ă€r ett tryggt land Stockholm Ă€r en vĂ€rmande hand PĂ„ sommarnâ Ă€r det varmt och skönt Solen skiner och grĂ€set Ă€r grönt PĂ„ vintern Ă€r det mörkt och kallt Snön ligger överallt Jag myser gĂ€rna med en varm choklad PĂ„ hösten Ă€r jag extra glad Ăver husets toppar Skymtar vĂ„rens knoppar Ă rstiderna Ă€r det bĂ€sta jag vet De skildrar Sveriges personlighet Sommaren i Stockholms skĂ€rgĂ„rd Sommaren dĂ„ vi satt pĂ„ piren Sommaren dĂ„ vi Ă„kte ring Sommaren dĂ„ vi plockade smultron Sommaren dĂ„ vi lekte som barn Sommaren dĂ„ vi gick och la oss fem pĂ„ natten Sommaren dĂ„ allt var bra Sommaren dĂ„ det bara var du och jag Sommaren i Stockholms skĂ€rgĂ„rd Stockholms finaste stjĂ€rna En förlorad stjĂ€rna StjĂ€rnan i mitt liv Livet med dig Ă€r ett ljusĂ„r bort Borta med vinden Vinden som skakar om min kropp Kroppen du rörde vid lĂ€tt LĂ€tt som en fjĂ€der FjĂ€drar har du mĂ„nga, goda och onda Wilma Marhaug
Stadens höga ljud av skratt och prat. Vid bordet fullt med mat. Band som spelar i den stora byggnaden. Skriken och jublandet vid kanten. Hunden som skÀller bredvid den glada hussen. Som ofta Äker med bussen. Dagis och skolor med barn som Àr fullt igÄng. Leker pÄ gatan med skratt och sÄng. De gamla som spelar bingo och vinner. Katten pÄ golvet som ligger och spinner. Staden som dansar och har kul. Sveriges flagga blÄ som gul. Stadens skimmer under nattens gÄng. Stadens fÄglars sÄng. Stadens mysiga resturanger. Stadens vackra volanger. Stadens stora slott. Stadens lÄnga mÄtt. Stadens stora hus. Stadens barns bus. Stadens skatt. Stadens skratt.
Josefin Börzsei
Globen lyser blĂ„tt, gult, och rött VĂ€gen runtomkring har dött Inne i Globen kokar det Spelarna slĂ€pade och slet Fjorton tusen tĂ€tt utstrött Fjorton tusen ett hav av rött DjurgĂ„rân gör mĂ„l och exploderar gör havet AIK Ă€r ute det Ă€r slut för Gnaget Stockholm vid havet T-centralen som aldrig sover Och det gör inte resten av staden heller City med sina moderna lösningar Karuseller pĂ„ Gröna Lund Havet som en blĂ„ filt runt staden Orken som aldrig tryter i folket Ligger inbĂ€ddad bland öarna Mitt i Sverige
Olof Hart
Stockholms gator frÄn förort till storstad, En hÀrlig transformator som visar livets parad, HÀr finner du dig bland alla sorters typer som har nÄgot för sig Stockholm nyper med sina logotyper.
HÀrdad i mÄnader HÀrdad i Är HÀrdad frÄn forntiden Men allt stÄr kvar, Att ta beslutet att förenas med platsen Sveriges huvudstad Sveriges mitt
Johan Bellbrant
Solen lyser svagt över Stockholm i den tidiga morgonen, som fÄr snön glittra lÀtt i ljuset TvÄ personer gÄr han i hand lÀngs den smala gatan Oset frÄn ett matstÀlle som har öppnat extra tidigt smyger sig ut i luften Clownen sitter i skyltfönstret i den gamla leksaksbutiken och stirrar tomt pÄ bokhandeln pÄ andra sidan gatan Katten smyger runt den stÀngda fiskbutiken, i vÀntan pÄ att den ska öppna, i hopp om att fÄ en bit mat HÀstarna tuggar lugnt pÄ sitt hö i det varma stallet ute pÄ DjurgÄrden Ostbutikens Àgare gÄr ut i den kalla luften, affÀren ska vara öppen om en timme Ljudet frÄn tv:n brusar lÄgt i bakgrunden medan familjen Andersson Àter frukost Matbutiken fylls med folk som Àr redo att köpa det sista rÀtterna inför julafton. Solens sista strÄlar singlar sig ner över Stockholm Snönflingorna samlar sig som smÄ stjÀrnor pÄ marken Snacket om snöstormen i Sigtuna sprider sig snabbt Snart stÄr hela Sverige snötÀckt Om denna stora storm fortsÀtter vara sÄ otÀck.
Jessika Sjöblom Wrangle
JulstÀmningen i Stockholm dör sakta ut Och jullovet har tagit slut Solen har Ànnu inte kommit fram Och ankorna gÄr över en frusen damm Snön pÄ gatorna ligger fortfarande kvar Och ingenting kommer nÄgonsin att vara som det var.
Solen som en gÄng lyste har nu helt bleknat bort, Och himlen tÀcks av mörka moln Tiden rusar snabbt förbi inför första skoldagen, och hallen tÀcks av grus nÀr du snörar pÄ dig skorna i morgonens stress. Omgiven av stora betonghus och allt kÀnns som en oÀndlig labyrint Ciggaret lukter kommer som ett slag i magen nÀr du passerar ett tonÄrsgÀng Kylan sprider sig snabbare Àn en löpeld över hustaken och en hemlös försöker hitta skydd för den kraftiga kylan Hemköp öppnar 08:30 och mÀnniskor samlas redan utanför som bin till en bikupa Ofokuserad inför varje prov och lÀngtar bara bort Lamporna lyser svagt och det Àr dags för dem att bytas Mellandagsrean har precis börjat och mÀnniskor blir som galna.
Eric Törnqvist
Du Ă€r vackrast och bĂ€st den enda för mig Det enda jag tĂ€nker Ă€r du och dig Dig min vĂ€n, mitt hopp, min kĂ€rlek Du Ă€r min andra halva Den enda och den sanna Du fĂ„r mig att le Men ocksĂ„ att se Att allt jag behövde va framför mig Kanske det hade rĂ€ckt med ett enkelt HEJ Och inte en dum display Nu har jag mist allt det vill sĂ€ga dig âMinâ vackraste och bĂ€sta tjej Du Ă€r det vackraste och bĂ€sta som har hĂ€nt mig Och nu har jag mist dig.
Stan ligger öde och mörk I skyltfönstret sitter tomten och hans folk Luffaren sitter ensam mot en frostbiten björk Kylan hugger som en oslipad dolk Kyrkornas klockor ringer Korpen sjunger en dövande sÄng Tankarna flyr frÄn den kropp som inte springer Nu tar luffaren ett sprÄng Till en vÀg som Àr oÀndligt lÄng
Johan Priklonsky
Den lysande kristallkronan breder graciöst ut sig över himlen Himlen som natt efter natt efter natt finns kvar och alltid gĂ„r GĂ„r lĂ€ngre och lĂ€ngre bort varje dag. Dagarna som över Stockholm lysa. Lysa pĂ„ mig som dĂ€r olyckligt stĂ„r StĂ„r och tittar pĂ„ min kĂ€ra som stĂ„r dĂ€r DĂ€r stĂ„r den kĂ€ra men rör sig inte, utnyttjas inte, anvĂ€nds inte Inte kan den ta allt Allt kĂ€mpar jag inte för För jag kĂ€mpar för min kĂ€ra KĂ€ra Ă€r vi Vi ska tillsammans kĂ€mpa KĂ€mpa för revolution Revolution mot den som styr Styr stĂ€llet som ska kallas hem Hem har jag inget Ă€nnu Ănnu finns det ingen plats för mig Mig ska man inte tyck synd om Om âdenâ man ska tycka synd om Om den som bara förstör liv Liv som lever för att plĂ„ga PlĂ„ga kan âdenâ ÂŽÂŽDenââ Ă€r för dum för att se nĂ„gon annan utvĂ€g UtvĂ€g som det fanns sĂ„ mĂ„nga av Av dem vĂ€ljer ÂŽÂŽdenââ den vĂ€rsta VĂ€rsta av alla andra som skulle gĂ„tt GĂ„tt har jag inte Ă€n gjort Gjort Ă€r inte alltid för sent Sent Ă€r nĂ€r allting Ă€r förstört Förstört Ă€r allt Allt som kunde blivit bra Bra hade funkat Funkat hade det gjort Gjort Ă€r gjort och nu Ă€r allt mot ÂŽÂŽdenââ Den ska blöda och allt ska gĂ„ i kras William Lundgren
Stockholm Àr bÀst HÀr Àr det alltid fest HÀr finns det mycket folk TillrÀckligt för att alla ska fÄ en tolk PÄ skolan mÄnga elever finnas Men man med normerna tvingas SjÀlv sitter man kvar Och blir aldrig klar Livet sviker Medans mitt hjÀrta skriker Allt vill bara ut Precis som bilen sÀger TUT Stockholm Àr en stor stad Vasst som ett knivblad HÀr finns allas behag HÀr jobbar alla till Fredag Veckan Àr lÄng Precis som denna sÄng Stockholm Àr stad i vÀlden Man grÄter alltid pÄ avfÀrden VÀnner det alltid finns Det Àr sÄ jag minns
William Lundgren
Hoppas att det forsĂ€tter sĂ„hĂ€r För jag Ă€r kĂ€r Inget kan hindra mig För detta Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta grej Stad i toppen För alla som gillar Hip Hoppen SjĂ€lv hoppas jag inte pĂ„ botten För detta Ă€r toppen Bara glida runt För mig Ă€r det sunt För jag gillar strunt HĂ€r bor jag Men jag tar inga slag För hĂ€r gĂ„r ingen sĂ€ker Men alla sĂ„r lĂ€ker Dagarna gĂ„r Som en hjord med fĂ„r Allt passerar förbi Precis som min fobi Nu Ă€r det slutâŠ
Stockholm som vi kan kalla hem Stockholm frÄn öster till söder Stockholm har alla sorters personligheter Stockholm invÄnare frÄn stora till smÄ Stockholm frÄn fÀrgglada hus till gröna parker Stockholm staden vid öarna Stockholm med allt man kan tÀnka sig Stockholm Àr helt enkelt bÀst
Stockholms sol skiner över staden SÄ att söndags Ängesten stannar upp Solen ser till att stressen slutar Somliga snackar om solens smÄsaker Stockholm stad sÄ stor sÄ skön Som sakta skiljer sig frÄn samtliga stÀder Som söker och visar sig sjÀlv SÄ sagorna seglar vidare SÄ synd att sagan Àr slut
Douglas Freidestam
Hamngatan 23 januari 2015
Vinden och kylan viner och kyler, pÄ marken ligger tÀcken och filtar, snön yr pÄ nÀstan folktomma gator, pappersmuggen och fotot med barnen fladdrar.
Reor i Gallerian, PK-huset och NK Ihopkrupna nÀstan fastfrusna skepnader, bara sitter och lider Skyltningen lockar, shoppa loss! De uppgivna ögonen följer oss lÀngs Hamngatan, för vissa handlar det om att överleva och fortsÀtta,
fortsÀtta drömma om ett bÀttre liv, medan vi andra bara rusar förbi.
HHa
Rolig Ort som Pekar StÄtligt Till Ensamma Nykterister
Felix Bjurenstedt
Stockholm Ă€r fantastiskt Och Ă€ven vĂ€ldigt praktiskt Tunnelbanan tar folk lĂ„ngt Ăven om det ibland kan vara trĂ„ngt Flera hundratusen Ă„ker varje dag För vissa tar det dock ett tag Att komma dit dem vill Till jobbet Eller för att bara ta det chill
Efter vinter kommer sommar: Snön ligger tÀtt pÄ den kalla marken och i Stockholm Àr det vinter. Vintern övergÄr till vÄr, blommor och grönt vÀxer till liv och det blir varmt, Varmt blir det senare in pÄ Äret dÄ sol och bad Àr ett stort ja för sommaren. Sommaren förlorar grönt och löven de faller med ett stort pladask. Pladasket försvinner och sedan börjar Äret om.
Kaos i Stockholm: Klockan pÄ centralen visar 07:53, Dörrarna pÄ tunnelbanan öppnas och mÀnniskorna pÄ tÄget gör sig redo för att rusa vidare. Rusa vidare till andra tÄg. Alla har sÄ stÀndigt brÄttom för att inte förlora tid, i rulltrappan springer vissa mÀnniskor upp och vissa ner. MÀnniskor springer mot tÄg som redan Àr pÄ vÀg. Jag förstÄr inte varför alla har sÄ brÄttom det kommer ett nytt tÄg om 2 min.
Tilda Vesterlund
Frida Krç«Żeger