Gröndalsskolan vintergatan år 3 stockholm by KUL1415

GrĂśndalsskolan Vintergatan ĂĽr 3

Innehåll Texter Sid. 4-5 Sid. 6 Sid. 7 Sid. 8-11 Sid.12-14 Sid. 15 Sid. 16 Sid.17 Sid. 18- 20 Sid.21 Sid. 22-23 Sid. 24-25 Sid. 26-27 Sid. 28 Sid. 29 Sid. 30-31 Sid. 32 Sid. 33

Min dagbok av Olle Björnstadius Spöket vid Globen av Otis Carlqvist Ormen Orvar av Silas Franceen Lägret av Hugo Westman Magins värld och det mystiska huset av Milla JM Tysken och Bellman av Folke Stare Gustav Vasa och hans båtar av Emil Enström Bästa matchen av Felix Kjörling Mysteriet med melodifestivalen av Fiona Liljestöm Dinosarien Dino av Tilda Ståhl Agent 1 av Ines Bergman Kusinen av Alvin Dyberg Festen av Noa Blomberg Fakta om Globen av Linnea Larsson Fakta om Stockholms blodbad av Albin Karlsson Jakten på Babba av Olle Antonsson Sagan om Ibrahim av August Ahlstedt Genc Vampyrer i Globen av Niklas Gudmar Sanches

Elevarbeten Sid. 34- 35 Sid. 36-38

Stockholms byggnader, e-val2-3:or teknikgruppen Bildarbeten samt fotografier av elever i arbete.

Min dagbok 7 november 1520 Kära dagbok detta är första gången jag skriver dagbok. Jag heter Gustav förresten. Jag är 13 år och bor i Stockholmen. Jag är ganska lång. Jag har ljust hår och jag gillar faktiskt skolan. Stockholmen är en ganska trång stad. Och det luktar ganska äckligt. Mor och far är väldigt lyckliga för dom ska på en mycket fin fest. Den ska vara i slottet och den är imorgon! Den ska vara i tre dagar. Så att jag ska vara ensam hemma. Jag är väldigt spänd inför det, men också lycklig! 8 november 1520 Nu har precis mor och far gått. Det känns lite tomt. Jag önskar att jag hade en äldre broder som kunde trösta mig. Jag har alltid önskat mig det. Men aldrig lika mycket som denna dag. Jag ska äta lunch nu. Jag är väldigt hungrig. 9 november 1520 Tänk att det är hela två dagar kvar tills mor och far kommer. Det känns som två år! Jag måste gå till skolan nu men jag fortsätter skriva efteråt. Nu är jag tillbaka. Idag har vi jobbat med klockan. Jag tycker det är kul med skolan jag gillar att lära mig att läsa och skriva fast jag är ganska trött. Jag tror att jag blir så trött för att jag koncentrerar mig så mycket. Nu måste jag sluta.

10 november 1520 Hej idag har......VÄNTA NÅGON SKREK! Jag går och kollar fönstret. Där är mor och far. Något säger mig att jag inte ska ropa! Men det är EN AVRÄTTNING! Någon ser mig! Han kommer! Jag måste gömma mig och dagboken NU! Olle Björnstadius

Spöket vid Globen En gång för länge länge sen fanns ett spöke vid Globen. Hen hade huggtänder. Hen gillade väldigt runda saker. Hen ville äta upp alla människor för hen ville ha alla runda saker för sig själv. Fem år senare blev statsministern för gammal så han dog. Några år senare efter det blev kungen för gammal så han dog. Lite senare blev Bert bäst. Bert var ett annat spöke. Sen träffade Bert och spöket varandra. För de var ärkefienden. Bert kastade en klocka i halsen på Spöket så hen dog. För de blev avundsjuka på varandra. Och sen gick världen under. För en stor asteroid kraschade på jorden.

Otis Carlqvist

Ormen Orvar En gång för länge sedan i Stockholm på en korvkiosk bodde ormen Orvar. En dag blev Orvar hungrig och fick en korv av den snälle korvgubben. Men då blev Orvar JÄTTESTOR!!! Och åt upp slottet Tre kronor. Men då blev Orvar ÄNNU STÖRRE!!! Han ålade sig till Globen OCH ÅT UPP GLOBEN!!! Du kan säkert gissa vad han blev, ja ÄNNU STÖRRE!!! Sen kom polisen och såklart åt han ju upp dom också. Men sen kom militären och så åt han ju upp dom också. Men sen när han åt sin första pansarvagn, då blev han så stor så stor att jorden va som hans huvud. Sen kom en rymdfärja och hällde vatten på honom. Och då blev Orvar liten igen. Han ramlade rakt ner i Långholmens fängelse. En efter fem dagar i fängelset kom vakten med ett paket. Orvar öppnade paketet och vad som låg där i var såklart – en korv!

Silas Franceen

Lägret Jag hoppade och skuttade av glädje. Jag skulle få åka på läger! Jag hade ansökt i vinter att åka på något sommarläger men varit säker på att jag inte skulle få någon plats. Men idag på frukosten så hade mamma kommit in med ett brev adresserat till mig och ett leende på läpparna. ”Vad står i det där brevet?'' hade jag sagt snabbt. ''Det är mitt brev. Jag vill läsa det.'’ ''Ta det lugnt'', hade mamma sagt. ''Det står att du har fått en plats på ett sommarläger''. Jag skulle åka om fyra dagar. Det här skulle säkert bli ett minne för livet. Jag satte mig framför datorn och googlade på lägrets namn. Det kom upp lägrets officiella hemsida och ett par blogginlägg från folk som hade varit där. Jag kollade på ett av blogginläggen. Det var kul. Vi fick göra mycket saker, till exempel bada. Men jag hade aldrig varit så långt hemifrån förut, så det var lite läskigt… Jag flinade. Var det bara det som var läskigt? Allt skulle bli hur bra som helst. En annan sak som var läskigt var att det var några som kom in i våra stugor när vi sov första natten. Men som tur var det bara några som inte hittade hem i mörkret och ville låna en ficklampa. En dag så var det min födelsedag. Då hade de fixat en jättefin överraskning och alla fick äta tårta. Jag hoppas jag får komma dit nästa sommar också. Mitt hjärta slog en volt. Jag fyllde år under sommarlägret. Det var därför de ville veta födelsedag när man ansökte. Hon skrev aldrig var överraskningen var. Det kanske var olikavarje gång. Jag fick se det när jag fyllde år. Jag hade varit utanför Stockholm 23 gånger och utomlands 15 gånger, så jag var van vid att åka bort. En gång hade jag åkt själv och hälsat på en kompis som bodde i Kroatien. Mamma och pappa lämnade mig vid säkerhetskontrollen. Sen var det bara att gå igenom den och gå på flyget. Vid flygplatsen väntade min kompis och hans familj. Det här skulle säkert gå bra.

*****Fyra dagar senare***** Jag stod med väskan i handen. ’’Är du säker på att du klarar dig själv?’’ frågade mamma nervöst. ’’Ja. Lita på mig. Det är bara att gå 100 meter, ta pendeltåget, gå 50 meter på stationen, ta det där tåget, gå 100 meter och vips är jag framme!’’ sa jag en aning irriterat. Mamma och pappa utbytte oroliga blickar. ’’Okej’’, sa pappa. ’’Men du måste vara försiktig. Har du med dig allt, Bozinak?’’ Jag kollade igenom allting. Mat, kläder, sovsäck och min uggla Snöboll. ’’Jepp!’’ sa jag. ’’Hej då nu, du klarar dig väl två veckor?’’ sa mamma. ’’Nema problema.’’ sa jag. ’’Jag har åkt hem till Kroatien flera gånger själv. Vad kan gå fel?’’ Jag såg hur Stockholm försvann bakom mig. Till slut syntes bara Globen och Stadshuset, innan allt försvann helt. Tåget saktade in på stationen. Jag mådde illa-jag var inte van att åka så snabbt. Jag tog en plastpåse, öppnade den och kräktes. Sen tog jag påsen och min väska i handen, utan att slänga en enda blick på innehållet i påsen. Jag gick av tåget och slängde påsen i närmaste papperskorg. En kille i tjugofemårsåldern stod kanske 40 meter bort med några i min ålder runt sig. ’’En kvar!’’ ropade han. ’’Bozinak Milosevic, var snäll och kom hit’’ Jag tvekade lite. Hur kunde han veta vad jag hette? Men såklart, han var säkert en av lägerledarna. Jag sprang mot dem och ställde mig bland de andra. ’’Heter du Bozinak Milosevic?’’ frågade killen bredvid mig. ”Ja”, sa jag tyst. Vissa retade mig för mitt namn, eftersom de tyckte det var otroligt ”osvenskt”. Det var ju inte svenskt, det var kroatiskt.

’’Coolt namn’’, sa han. ’’Jag har inte ett lika coolt namn.’’ ’’Vad heter du då?’’ frågade jag. ’’Rio Johansson.’’ ’’Okej, sluta prata nu!’’ sa lägerledaren. ’’Vi går till lägret nu. Det är bara att gå en bit genom skogen. Alla på ett led!’’ Jag och Rio pratade mer och upptäckte att båda gillade samma fotbollslag. Vi kom fram till lägret ganska snabbt. Det fanns många små stugor och jag gissade att man skulle dela på stugorna två och två. Då började lägerledaren prata. Han sa att vi själva fick välja vem vi skulle dela stuga med och vilken stuga vi skulle bo i. Jag och Rio gick mot varandra. ’’Vilken stuga vill du bo i?’’ frågade jag. ’’Den där kanske?’’ sa han och pekade mot nummer 13. ’’Du är väl inte en skrockis va?’’ ’’Nej.’’ Vi gick till stugan och försökte öppna dörren. Det var låst. ’’HALLÅ! NI GLÖMDE NYCKLELN!’’ ropade han efter oss. Vi sprang och hämtade nyckeln och låste upp. Jag dumpade min enorma väska och pustade ut. Jag slängde mig på en av sängarna och sa: ’’Pax för den här sängen!’’ Lägerledaren kom in i vår stuga. ’’Vilka vill bada?’’ frågade han. ’’VI!’’ skrek jag och Rio samtidigt. Jag slet upp väskan, sa åt Rio att gå in i badrummet, bytte om till badbyxor och sprang ut till bryggan och hoppade i vattnet. Det var skönt, jag hade varit väldigt varm innan. Vi simmade ut till en ö och hoppade upp på den. Ända från andra sidan hördes en ringsignal. ’’Det är min telefon!’’ skrek Rio och alla gapskrattade. Även Rio, fast hans ansikte var rött som en tomat. ’’Vi skiter i det’’, sa Rio. ’’Ingen känner igen min telefonsignal’’. Vi fortsatte gapskratta och tillslut puttade Rio i mig i vattnet. Jag sjönk ner i vattnet. Jag tänkte lura dem att jag drunknat för jag var ganska bra på att hålla andan. Efter 45 sekunder så orkade jag inte längre och flöt upp som en livlös kork. Lite senare åt vi middag och grillade spett över öppen eld medan vi berättade historier. Jättemysigt. Sen gick vi och la oss.

Mitt i natten vaknade jag av ett glassplitter. Jag kände mig rädd. Men det hann jag inte med. För två maskerade män klättrade in genom ett fönster nu. Jag gömde mig under min säng. Rio låg redan under sin. Båda vi darrade av skräck. ’’Sök igenom stugan’’ hördes en mörk röst. ’’ Det kan finnas värdesaker. Jag tar badrummet.’’ ’’Dörren är öppen’’, viskade jag till Rio. UhUPUSTADE ’’På tre. Ett, två, TRE!’’ Vi sprang ut. Där var nästan alla andra. Lägerledaren kom klättrande från ett fönster. Då kom de maskerade männen ut de också och de skrek: ’’Döda barnen och den där killen, de kan skvallra!’’ En av männen kom framför. Jag sparkade bort honom och han blev kvar i gräset. ’’Repet i vår stuga! Hämta det!’’ skrek jag till Rio. Rio sprang iväg till vår stuga och kom tillbaka med ett rep som han band runt den maskerade mannen. En avklarad, fyra kvar. ’’Akta bomben!’’ skrek ledaren och en som var väldigt nära mig släppte en grej vid min fot. Jag sprang för livet och bomben exploderade utan att skada någon. ’’Det var den sista vi hade, klantskalle!’’ skrek en annan kille. ’’Repet! I vår stuga! Hämta det Rio!’’ skrek jag och Rio sprang iväg och kom senare tillbaka med ett rep. Vi band honom. Två avklarade, två kvar. Ingen av oss hade blivit skadad. Jag sprang in i skogen och ringde 112. Sen sprang jag och hjälpte mina kompisar att slåss igen. Två hade blivit skadade och det började bli allvarligt. Just då hördes ljud av sirener. Poliser kom ut och tog fast de maskerade männen. Fast det var mitt i natten så grillade vi mackor och åt. Sen gick vi och la oss. Poliserna åkte tillbaka till stationen. Lägret fortsatte och det blev trots bråket den bästa resan i mitt liv. Vill du läsa mer om Bozinak och hans resor? Gå in på http://skrivetochoskrivet.blogg.se/category/bozinaks-resor.html Hugo Westman

MAGINS VÄRLD OCH DET MYSTISKA HUSET

Av Milla Lo Christina Jägerfeld Arthur.

KAPITEL 1 HUR ALLT BÖRJADE Hej jag heter Rose, nu ska jag berätta något jag aldrig varit med om. Mina namn är Rose Vivka Vivan Luna Miamåre Avignon och jag 12 år. Jag har en gullig cockerspaniel Lena som är 10 år och jag har haft henne ända sen hon var valp. Vi är bästa vänner. Men nu går vi vidare till historien. Jag hade sommarlov och jag skulle åka till mormor och morfars hus i utkanten av Valdemarsvik men jag visste inte vad som skulle hända. - Hej mormor och morfar! nästan skrek jag. - Hej Rose, sa dom. Mamma och jag sa hej då till varandra sen åkte hon i väg i droskan. Jag fick ett eget rum som var min mammas gamla rum och hennes porslinsdockor stod kvar i ett glasskåp. Mormor berättade om mamma & hennes tre syskon. Det var rätt spännande att höra om hur det var på den tiden. Morfar kom in i rummet och sa: – Här sitter ni och berättar historier sa han ska vi inte fika nu? – Ja det gör vi sa jag. Efter fikat gick vi in i vardagsrumet. Då hörde jag något? 12

KAPITEL 2 SJÖN OCH SJÖODJURET Jag och morfar skulle gå och fiska. Morfar kan berätta han, man kan sitta i flera timmar och bara lyssna på hur han berättar det mest fantastiska historier någonsin jag har hört. Då kom min mormor ut och sa: – Men det var väl snällt att ni fiskar till maten. Sen gick hon in i köket och fixade bland alla saker. Medan morfar berättade såg jag någonting stort i sjön som ett sjöodjur. – Var vad det i sjön? Morfar ryckte på axlarna och sa: – Jag vet inte men Rose nu har vi nog med fisk nu äter vi middag. Mormor kom ut i gen och sa: – Ni kan passa på att bada. – Ok mormor. När jag badade i sjön såg jag inget sjöodjur. Det var mystiskt. Jag dök under vatten och såg massor av hål. Jag blev fundersam, det pågick någonting här. KAPITEL 3 BIBLIOTEKET OCH BOKEN På kvällen låg jag i min säng och tänkte på vad jag hade sett. Då kom jag ihåg någonting, mormor och morfar hade ett bibliotek. Undrar om inte jag kan gå in i där om inte det är låst? Jag beslöt mig för göra ett försök! Dörrarna öppnades av sig själva utan att jag ens behövde röra dem! Jag letade igenom hela biblioteket tills jag hittade det jag sökte efter: "Väsen och historiska platser och sjöar". Jag gick in i mitt rum och letade igenom registret tills jag hittade det: "Sjöodjur och sjön Dimtricks". När jag hade läst om båda så beslöt jag mig för att dyka i hålen tills jag hittade odjuret. 13

KAPITEL 4 SAMTALET OCH DISKÅRD På morgonen sov jag länge och åt mycket och mormor sa: – Vilken aptit du har Rose. När jag gick ut såg jag en pinne som svävade och glittrade. Jag tog den och satte mig på bryggan och viftade med den. Jag sa: – Jag önskar att jag fick något skydd! Då hände något märkligt. Då fick jag av något slag en bubbla runt mig. Jag åkte under vattnet i hålen tills jag hittade honom. Där pratade jag med Diskård. Jag blev förvånad att jag kunde tala så många språk tillochmed med väsen. Jag frågade vad som pågick. Han sa att magins värld håller på att väckas till liv igen. – Va?! sa jag. KAPITEL 5 SKOLAN OCH HEMLIGHETEN När jag kom hem igen stod mormor och morfar där. – Rose det är en sak vi måste berätta, sa de, du är magins prinsessa. – Va? sa jag. – Ja det är du. Precis då kom en uggla med ett brev till mig där stod det: ”Du är välkommen till magins skola för häxkonster och trolldom för trollkarlar och häxor. Åk till Stockholm och ta tåget 9/3 kvart med vänliga hälsningar Magic." – Ja sa jag. Sen åkte jag i väg till Stockholm. Milla Jägerfeldt Arthur

Tysken och Bellman Det var en gång som Tysken och Bellman skulle gå på restaurang. Tysken ville ha glass. Då sa Bellman att han inte fick glass nu. - Vi måste äta först. Dom gick till Stockholms slott i Gamla Stan, för att äta där. När de kom fram så gömde sig tysken under en soffa på kungens bar. Han var sur för att han inte fick glass. Bellman letade och letade och letade men han hittade inte tysken. Han lockade på tysken med glass. Bellman gick till baren och lockade med den GODA GLASSEN. Tysken kom fram och tog glassen och åt upp den. När han hade ätit upp glassen så sa Bellman att glassen inte var glass utan potatis och fisk. Tysken frågade Bellman varför glassen var så god. Jag sa ju det, glassen var inte glass. Det var potatis och fisk, och det tycker tyskar om. Bellman var hungrig han ville gå till McDonald’s vid T- centralen och äta. Du får en RIKTIG GLASS om du följer med sa han till tysken. Nu blev båda två glada!!! Folke Stare

Gustav Vasa och hans båtar Det var en gång för mycket länge sedan en kung som hette Gustav Vasa. Han hade en radiostyrd båt. En dag när Gustav var ute och körde sin radiostyrda båt kom han ihåg när han var liten och ville bygga ett eget fartyg. Han bestämde sig för att bygga sig en skuta. Skeppet skulle heta Vasa. När Vasa var ute på sin första färd var det varmt och soligt. Men som otur var kom det sjö-tender! Sjö-tender är små otäcka varelser som har en otäck vana att bita hål i skepp. Vasa skeppet gick under! alla ramlade ur. Men till deras förvåning kom det en masa radiostyrda båtar och räddade alla. De styrdes av någon som satt i ett fyr-torn. De åkte väldigt fort. När de kom hem så blev alla glada. Snipp snapp snut så var sagan slut! Emil Enström

Bästa matchen forever En gång skulle jag och pappa på Hammarby vs syrianska. Det skulle bli jättekul. När vi kom fram till Tele2 arena så träffade vi min kompis Anders och hans pappa. Då gick vi in och satte oss. Och vi hade jättebra platser. Det kändes jättebra. Hammarby gjorde mål!!!! Det var Lars Fuhre. Det vart fler och fler mål. Det kom in en huligan och slog Pablo Pinones - Arce. Matchen avbröts. Men den började igen efter 10 minuter. Slutresultatet blev 6-0 till Hammarby. Det var en av mina bästa matcher jag har varit på. När vi åkte hem tog vi sällskap med Anders och hans pappa. Sen kom det en råtta och hoppade in i Anders byxor. Och den kissade på Anders kalsonger. Han hoppade runt och sa: - Jag har nåt blött på mina kalsonger! " Euuuuu" vad äckligt, sa jag. Jag går hem och byter kalsonger, sa Anders. Vi sa hejdå och vi gick hem. Felix Kjörling

Mysteriet med melodifestivalen Prolog Hej jag heter Lova Andersson Jag är 11 år och bor i Stockholm. Min favoritmat är spagetti och köttfärssås, jag bor med min mamma och lillebror. Jag har startat en detektivbyrå för två år sedan. Idag läste jag i tidningen, dagens rubrik: Alla mikrofoner i Globen är borta! Om inte mikrofonerna hittas kommer det inte bli någon Melodifestival i år. Jag måste göra något, tänkte jag! Melodifestivalen är mitt favoritprogram. Kapitel 1, Globen här kommer jag! Nu är jag på väg till globen för att få veta lite mer om vad som hade hänt. Det var vinter och det snöade, det var svårt att gå, gatorna var täckta av is och det blåste. Äntligen framme, det var jobbigt. När jag tittade upp på den stora runda bollen (Globen) såg jag hur stor den egentligen är. Jag försökte komma in genom den vanliga dörren. Den var låst. Jag gick till personaldörren, den var öppen. Äntligen inne! Nu skulle jag bara hitta någon att prata med. Sen stod jag här med en snubbe som heter Snobben, sa han. Han var inte bra att prata med, han snackade bara om fotboll. Han sa: -Sverige blev slaktat av Kroatien igår… bla bla bla. Jag fattade ingenting! Jag ville bara veta lite mer om det som hänt. Kapitel 2, Dom misstänkta är…? Jag visste två personer som jag misstänkte: Francisko Lonchontuel, han gillar inte melodifestivalen, han kan inte sjunga, hans bror är med där (han hatar sin bror). Gunilla Pärsson, hon sökte men fick inte vara med, hon vill vara känd och berömd, hon hör inte så bra. Det är anledningarna till att dom var misstänkta.

Kapitel 3, den underliga händelsen Klockan var 04.00 och jag låg vaken i min säng, jag tänkte på vem som kunde vara skyldig, jag hörde mamma och lillebror snarka. Jag gick upp och skrev en lapp, så här stod det på lappen: Jag går ut en liten stund, hälsningar Lova. När jag gick ut på gatan såg jag att det stod om Gunilla Pärsson på löpsedeln, tidningen tror att hon är skyldig. När jag gick vidare ringde det, det var polismästaren. Han hade tagit Francisko Lonchontuel! När jag kom till polisstationen såg jag att det var sant, Francisko var där. - Hej, sa polismästaren. - Hej, får jag prata med Francisko? frågade jag. - Självklart det var därför jag ringde. Polismästaren tog av honom tejpen för munnen. Francisko och jag gick in i ett rum, det var kallt och trångt. - Säg allt du vet, befallde jag honom. -Det var inte jag! svarade han. - Det tror jag inte på! Sa jag. - Jag lovar det var inte jag. - Erkänn Francisko, sa jag och drog honom i håret. - Okej jag erkänner, det var jag. -Var finns mikrofonerna? - I skåpet på mitt kontor, i ett rött tegelhus till vänster om Globen. - Okej, hit med nyckeln! -Nej, den ger jag dig aldrig! - Hit med nyckeln! sa jag! Jag tog tag i första bästa luftpistol, jag riktade den mot hans öra. - Hit med nyckeln nu! - Nej, skjut mig inte, då tappar jag hörseln! -Får jag nyckeln då? - Okej jag ger mig, nyckeln ligger på bänken där borta, sa han och pekade på den vita bänken bakom mig. Jag åkte till Globen och gick in på kontoret till vänster om Globen, när jag kom in såg jag det lilla skåpet. - Får verkligen alla mikrofonerna plats i det lilla skåpet? sa jag tyst till mig själv. När jag hade tagit alla mikrofonerna gick jag ut, tur att Globen låg bredvid Franciskos kontor. När jag kommit in i Globen och lämnat mikrofonerna blev de glada och tackade mig.

Kapitel 4 6 veckor senare… Bonk! Hördes det från dörren. -POST! utbrast jag. Jag tittade på klockan, 09.00, stod det. Mamma och min lillebror Bosse sov fortfarande. Jag älskar post, men jag älskar inte, det vill säga hatar att sova. - Jag går upp! sa jag lite argt till mig själv, det har ju faktiskt kommit post. Jag gick förbi köket och sedan var jag i hallen. Jag rotade bland posten och då såg jag... ett brev till mig! Så här stod det: till Lova Anderson. Jag öppnade brevet, där låg det en biljett till melodifestivalen! Hej Lova! Vi vill ge dig en biljett till melodifestivalen 2015, som tack för att du har hjälpt oss. Jag måste säga till mamma! -Mamma får jag gå på melodifestivalen i kväll? Jag har fått en biljett! -Vill du ha en melon? - Mamma jag sa får jag gå på melodifestivalen i kväll!? -Ja… självklart älskling. -Mamma du sover eller hur? -Nej jag halvsover, glöm inte läxorna älskling. -Nej jag lovar. Varför säger mamma alltid älskling till mig? Hon kan väl säga Lova istället. Jag satt hela dagen och gjorde läxorna under täcket, och så ropade mamma: - Lova klockan är 19.45! Du måste skynda dig. Jag sprang till hallen och satte på mig jacka och skor. - Hejdå mamma och Bosse! ropade jag från dörren. Fiona Liljeström

DINOSARIEN DINO. Det var en gång en dinosaurie som hette Dino. Dino bodde i Globen. Han var en grå dinosaurie som älskade godis. En dag hade Dino tandvärk och så var Dino på dåligt humör. Dino kände att det gjorde så ont, så ont att han ville äta upp allt han såg. Så han gick ut i den kalla vintern. Han sprang förbi Stadshuset. Alla mäniskor och djur sprang för livet. Träd flög åt alla håll. Dino kom fram till Konsum i Gröndal. Det luktade sockervadd och choklad. GODIS, stod de på en stor skylt. Han åt upp den, och Dino krympte och krympte… Dino blev så liten att han skulle passa som gossedjur. Till sist var Dino liten som en mus. Dino kröp och kröp… Tills han kom fram till ett apotek. Dino gick och gick... Tills Dino kom in. Där var en jätte söt flicka. Hon sa någonting med att hon hette Frida. Dino kröp fram till hyllan med plåster. Frida såg att Dino gömde sig. Hon gick fram mot hyllan och tog upp Dino. Frida tittade på Dinos tand och suckade. Frida tog fram någon spruta. Dino blev jätte räd och sen blev allting svart. Dino vaknade och Han kände sig konstig och så märkte han att tanden var borta. Nu kunde han gå hem till den sköna Globen. Tilda Julia Ståhl

AGENT I Hej! Jag heter Ines, jag är 9 år gammal. Jag har en hemlighet som ingen vet om för utom jag. Jag är agent, agent I. Nu ska jag berätta om när vi åkte till Lovlundaslott i Stockholm. - Ines, ropade mamma från köket. - Jag kommer, svarade jag. Vi ska åka på semester till ett gammalt slott Lovlundaslott, Stockholms mest kända slott. -Vad roligt, sa Ines. Nästa morgon blev galen, alla sprang fram och tillbaka. Tillslut var dom framme iallafall. - Välkomna till Lovlundaslott ,sa en man som såg sliten ut. Ni har bokat rum nummer 13. Middagen serveras om 30 minuter. Kom nu så går vi upp till rummet.sa mamma. När dom skulle gå ner till middagen så hände väldigt konstiga saker t.ex. saker hade flyttat på sig märkte Ines. Middagen var inte så god det var köpta köttbullar. Kvällen gick med skoj och skratt, snart var det dags att sova.

Mamma och pappa hade redan somnat men Ines ville bara titta på dom häftiga rustningarna. Men! Då såg hon något vitt som svepte runt hörnet! Hon tvekade, skulle hon, ja hon smög efter. Hon kom in i salongen. Hon såg spöket. Men spöket förstörde,krasade tallrikar och kastade kuddar.Nu förstod Ines allt, det är därför det inte går så bra för hotellet! Ines måste fånga spöket! Ines tittade sig omkring. Hon funderade på vad som kunde fånga spöket? Helt plötsligt fick hon syn på nåt! Det var en dammsugare, skulle det gå och suga upp spöket? Hon fick prova, hon såg inget annat val. Försiktigt smög hon sig till dammsugaren tog den och närmade sig långsamt spöket. Hon satte försiktigt på dammsugaren sträckte fram den mot spöket. Och vips så sögs spöket in i dammsugaren. Men? Ines hörde konstiga ljud inifrån dammsugaren, det var snyftningar. Ines öppnade försiktigt dammsugaren. Där satt spöket och snyftade. varför är du ledsen? frågade Ines. Därför att ingen vill vara med mig! snyftade spöket. Men varför förstör du för hotellet? frågade Ines. Jag vill bara få uppmärksamhet sa spöket. Jag vet hur du kan få uppmärksamhet! sa Ines. Att du är ett snällt spöke, och inte ställa till det. Spöket for upp. - Vilken bra ide! Utropade spöket. Jag börjar i morgon sa han finurligt. Ines sa hejdå till spöket och började gå upp till rummet. Innan hon somnade tänkte hon vad som skulle hända i morgon! Ines Bergman

Kusinen Det var en gång en kille som hette Håkan. Han bodde med sin familj på Mariatorget på Söder. Han skulle sova över hos sin kusin Sara. Hon bodde med sin mamma Josefin ganska långt ut på landet. Hans mamma sa; Kom nu! Bussen går om 5min. Håkan satte på sig sina ytterkläder och sprang till bussen. Han hann precis. När han kom fram till busstoppet stod Sara och hennes mamma Josefin där. Nu tycker jag att vi går hem och äter mat, sa Josefin. När de väl kom in, ville Håkan gå upp och kolla på Saras rum. Oj vad mycket leksaker hon har, tänkte Håkan. - Ja, ja, nu går vi ner och äter, sa Sara. Det blev spagetti och köttfärssås. Håkan tyckte inte att det var så gott, han åt ändå upp för att vara artig. När båda hade ätit upp sa Josefin att de fick en varsin glass. När Håkan hade ätit upp glassen kollade han vid Saras plats och märkte att hon var borta. Han ropade; - Sara! Sara svarade att hon höll på att välja film. Tillslut enades de om Harry Potter. När de hade sett klart filmen så sa Josefin att de skulle gå upp och borsta tänderna. Håkan gick upp för den knarrande trappan och gick och borstade tänderna. Han gick och la sig i gästrummet. När han hade legat i sängen i ca. 20min så skulle han gå och kolla om Sara hade somnat. På vägen mötte han Josefin som gick i sömnen. Hon viftade med händerna och vinglade när hon gick. Håkan gick snabbt tillbaka till sitt rum och la sig igen och somnade.

När han vaknade nästa morgon så satte han på sig sina kläder och gick ner för att äta frukost. Josefin och Sara satt redan vid matbordet. - Godmorgon Håkan, sa båda i kör. Han gjorde iordning en macka och satte sig vid bordet. De pratade lite och plötsligt kom Håkan på att han sett Josefin gå i sömnen. Han berättade detta för dem, men Josefin kom inte ihåg någonting. När de hade ätit klart knackade det på dörren. De hade ingen aning om vem det var. Håkans mamma skulle ju komma klockan två och klockan var ju bara elva. Josefin gick och öppnade dörren. Där stod deras granne, han såg arg ut. Du har ju förstört hela min trädgård! ropade grannen argt. Grannen berättade att han hade ringt polisen. Josefin såg chockad ut. – Men det var inte med mening, jag måste ha gått i …. , stammade Josefin. Hon blev avbruten mitt i meningen för att hon hörde sirener från en polisbil. Polisbilen körde in i nummer 13:ons infart där Josefin och Sara bodde. Poliserna gick in och frågade; - Är det du som har förstört den här mannens trädgård? – Ja, fast jag gjorde det i sömnen, stammade Josefin till svar. Polisen sa att hon fick välja mellan att sitta ett år i fängelse eller att böta 300 000 kr till mannen. Det syntes att deras granne Luis ville att hon skulle böta. Det blev ett svårt val, men tillslut valde Josefin ändå att sitta ett år i fängelse. Sara frågade vad som skulle hända med henne. Då svarade Josefin; du kan väl bo hos Håkan och hans mamma Inez? – Ja, skrek Håkan. Och så blev det. Alvin Dyberg

Festen Det var en gång en gås som hette Biff. Biff började sin dag i sin sjö och slappade (som vanligt). Biff hade det jätte, jätteskönt. Biff stack huvudet i vattnet för att tvätta det. När han tittade upp igen så såg han att alla som bodde i närheten var samlade i en cirkel runt (nått). Biff orkade nästan inte gå dit men han var tvungen att kämpa dit av nyfikenhet. När Biff kom dit kändes det som om han hade bestigit Mount Everest. Nu såg han vad alla tittade på. Det var en skylt. På skylten stod det Fest. - En fest?!?!?! - Jag älskar fester, Stockholm det ligger ju jätte långt bort. Biff bestämde sig ändå att gå dit fast det låg så långt borta för Biff gillar fester mer än något annat. Efter många meter mer noga 200 meter var Biff framme. Festen var i Slottet Tre kronor. Slottet Tre kronor var jätte jättestort. Biff gick in. Dörren var tung ock svår att öppna. Denna Fest var inte så kul. Det enda dom andra gjorde var att prata. Efter nått som kändes som två timmar kom en gammal gubbe upp på en scen som jag inte lagt märke till. Sen sa han Jag, Cristian Banan inviger denna fest. Äntligen, tänkte jag. Nån satte på musik (jazzmusik). Festen var rätt lång. Efter en halvtimme öppnades dörrarna. Jag tänkte, festen har ju redan börjat, så oförskämt. Mannen som kom in var klädd som en kung. - Jag är Cristian 11... Cristian Banans ärkefiende. Jag är kung av Finland. Cristian 11?!, sa Cristian banan häpet. - Jag har med mig mina soldater. Bakom Cristian 11 stod runt 44 soldater. En av dom var bara en meter lång. Han höll i en pinne som det stod Sverige på. Då frågade Biff; - Varför står det Sverige på pinnen? - Va?! Står det Sverige på pinnen?!, sa Cristian 11 och lät lite förvånad. 26

- Jag sa ju att du skulle skriva Finland!, vrålade Cristian 11 till den korta soldaten. - Aja, sa Cristian 11, tyst. Nu ska jag avsluta mitt tal.- Från och med nu tillhör Sverige Finland. - Det tillåts inte, sa Cristian Banan. - Jag har ett kontrakt, sa Cristian 11 och visade upp ett papper. - Skit också, sa Cristian Banan bekymrat. Portarna stängdes ock låstes med ett klick. Cristian 11 plockade fram fem jätte-jättestora tårtor. -Kom igen nu, ät upp, vrååålade Cristian 11. Alla var jätte-jättemätta. Cristian Banan klappade två gånger med händerna. Då kom massa riddare fram upp på scenen. - Onödigt att ha riddare på en fest, sa Cristian 11. - Ska man ha en fest ska man ha vakter, sa Cristian Banan. - Attack!, skrek Cristian Banan. Alla riddare från Sverige började springa mot riddarna från Finland, - Attack!, skrek Cristian 11. Alla riddare från Finland började springa mot riddarna från Sverige. Det blev totalt bråk. Alla gästerna gick hem för det blev tråkigt. Riddarna fajtades och fajtades. Ingen vet hur länge riddarna fajtades. Vem vet kanske om man tittar in i slottet Tre kronor vid midnatt kanske man ser deras vålnader slåss. SLUT PS. sen tog Sverige tillbaka sig själva så ni som läser den här sagan behöver inte oroa er. DS. Noa Blomberg

Globen Globen är en byggnad i Stockholm. Globen invigdes 1989 och den blev klar samma år 1989. Globen är byggd av aluminiumplåt och glas. På Globen finns en bana som heter Skyview. Den har skapats för att man ska se Stockholm ovanför. Och så får man gå på taket. Den är rund som en kula. Den är en cirka 1001 meter lång gondolbana. Åkturen är på västra sidan av Globen. Källa: Wikipedia

Linnea Larsson

Stockholms blodbad Året var 1520 den 7 november. Det var en stor fest som Kristian II hade gjort för att han skulle bli kung och festen var tre dagar lång. Efter festen anklagades gästerna för kätteri, vilket betyder brott mot kyrkan. Kristian lät döda närmare 100 personer. På det viset försökte Kristian bli av med de som inte var på hans sida. De anklagade dömdes till döden, och avrättningarna sattes igång direkt, på Stortorget i Stockholm. Kristians plan vart misslyckad. Bara ett halvår senare gjorde några svenskar uppror mot Kristian. Gustav Vasa ledde svenskarna. Källa: NE

Albin Karlsson

Jakten på Babba Kap. 1 - Det är jag Hej jag heter Abadaba! Jag bor i Stockholm. Bunmbunm den fruktade onda härskaren är ute efter mej. Anledningen ill att dom letar efter mej är att jag har den legendariska juppjupp-spiran! För det första så är jag ingen människa. Det är ingen i Stockholm. Alla i Stockholm är nabianer. Det är en sorts varelse som liknar människor med stor näsa och en halvmeter lång och med grön tomteluva, i alla fal jag. Men hursomhelst nu ska vi inte prata om det. Ja måste fly till min vän trollkarlen Bruchkenburr! Han är snäll! . Jag gömmer mej inte ensam, min kompis Babba är med. Vi är påväg till trollkarlen. Men påväg till trollkarlen blir Babba fångad av Bunmbunm !!!!!

Kap.2 - Befrielsen Jag sprang och sprang tills jag hade skakat av mej dom. Nu såg jag Bruchkenburrs hus. Jag sprang in men det var ingen hemma. Jag blev stressad. Bruchkenburr var mitt enda hopp. Utan honom skulle jag inte kunna befria Baba. Jag sprang ut och la kursen mot Bunmbunm s slott men ändrade mej. Jag visste att utan Bruchkenburr skulle jag inte kunna klara mig. Jag gick in i ett bibliotek. Där satte jag mej vid en dator och sökte på Bruchkenburr och fick en hemsk upptäckt. Bruchkenburr är död! Det fanns bara en sak att göra. Att rädda Babba själv! Jag sprang mot slottet. Jag sprang in i slottet och ner till fängelse hålan. Där satt Babba, jag slog vakten med en pinne och snodde nycklarna och räddade Babba!!!!!!! Sen gick vi upp till Bunmbunm och låste in honom i fängelsehålan!

Olle Antonsson

Sagan om Ibrahim Jag är Ibrahim. Jag gillar fotboll. Mitt favoritlag är AIK. Jag är 7 år och jag bor i Gröndal. Jag ville se AIK-Hammarby. Men jag fick inte det för mina föräldrar. Så jag tänkte gå dit själv. Men nu var jag framme jag var stolt över mig själv. Men en vakt såg mig så han skickade ut mig. Men jag hittade ett litet hål i Friends Arena jag kröp in i hålet. Och jag kom in vakterna tyckte att de såg mig men jag sprang i väg och sate mig och tittade på matchen. AIK vann med 5-0. Mina föräldrar var oroliga. Mina föräldrar letade ock letade. De ringde till polisen för att spåra mig. De hittade mig och väntade på mig utanför Friends. Jag såg polisen och poliserna tog mig . Dom tog hem mig. När mina föräldrar såg mig blev de glada och arga.

August Ahlstedt Genc

Vampyrer i Globen Dom som byggde Globen glömde att stänga dörren. Så på natten kom vampyrer in i Globen för att det var mörkt ofta. En dag när det va hockeymatch . Då kom vampyrer och attackerade människorna. En pojke som heter Silas, han var en som överlevde. Han ringde till polisen. När polisen va på väg till Globen såg dom att en polis var vampyr . Dom började att skjuta på honom. Dom tände ficklamporna och började att tälja pinnar för att döda vampyrerna. Sen gick dom in i Globen. När dom kom in var det fullt av vampyrer . Då började att skjuta på vampyrer. Det började ett krig inne i Globen. Polisen skött vassa pinar på vampyrerna. Nästa dag var det slut, polisen vann och det var fest hela dan. Nästa dag fortsatte hockey matchen Djurgården mot A.I.K , A.I.K vann med 5-1. A.I. K kom till final mot Brynäs och A.I. K vann med 5-0. Och pojken Silas fick 3000 kr för att han ringde polisen.

Niklas Gudmar Sanchez

Teknikgruppen på e-val 2-3:or byggde några kända Stockholmsbyggnader med olika återvinningsbara förpackningar!

Stadshuset, Globen och Kaknästornet

Slottet och Riksdagshuset 34

Operan och Sergelfontänen

Gröna Lund med attraktionerna Eclipse och Lustiga Huset

Djurgårdsfärjan och Katarinahissen 35

H채r arbetar vi i 3:an med tema Stockholm i bilden;

På höstterminen 2014 har vi haft Stockholm som tema på Gröndalsskolan. Vi 3:or på Vintergatan har skrivit texter inspirerade fritt utifrån ”Stockholm”. I boken får ni även se några av våra arbeten ifrån elevens val/tema samt bilder från bildlektionerna. Trevlig läsning!