En bok av Sarah Gesouli, Amina Klai, Sigrid Karlander & Kevin Badwi
FÖRORD Vad åt vi stockholmare under 1600-talet? Vad äter vi idag? Och vad äter vi om 50 år? Maten är vår samlande punkt i vardagen men också till festen. Det är vid matbordet samtal om livet, kärleken och politiken kryddas av välsmakande mat från hela världen. Fakta om hur maten var förr i tiden, fanns det väldigt ont om trots att intresset hos folket är väldigt hög. Därför valde vi att skriva en bok om hur maten i Stockholm var, är och kommer bli då intresset från folket finns men eventuellt kunna väcka intresset hos fler människor om hur mat framställs och den viktiga frågan om hur maten kommer att framställas i framtiden. I SVT sänds redan Infotainmentserien Historieätarna där Lotta Lundgren och Erik Haag wallraffar sig igenom de olika tidsepokerna med hjälp av maten där de kommer att få smaka på både det bästa och det sämsta ur vår svenska mathistoria. Serien har fått ett fåtal hyllningspriser till exempel Årets livsstilsprogram år 2013, detta påvisar att intresset bland folket i Sverige finns och är väldigt stor. Boken är både pedagogisk och lärorik och kan läsas från mellanstadieålder och uppåt. Den är också skriven som ett bidrag till Stockholms stad Kul1415:s egna projekt där elever har chansen att berätta om ”Mitt Stockholm”. Vi är fyra gymnasieelever som heter Kevin Badwi, Amina Klai, Sarah Gesouli och Sigrid Karlander som har fått chansen att skriva en bok om maten i vårt Stockholm. Vi vill tacka vår naturvetenskapslärare Carolin Lysell för inspiration, kunskap och utlånande av färgpennor.
Det är en kall vintermorgon i Stockholm och en kall vintermorgon vet vi alla hur den är. Kall, mörk och man vägrar lämna sin varma säng. Trots väder och känslor är skolan ett måste, iallafall för Kim. Kim är en helt vanlig tonåring som utför sina dagliga rutiner väldigt smidigt och utan några problem. Hen vaknar, gör sig iordning inför skolan, äter frukost och går till skolan. I skolan går hen på alla sina lektioner, är ute och rör på sig på skolgården under rasterna och äter lunch. När skolan är över åker Kim hem och äter mellanmål därefter sätter hen sig och pluggar och sen går hen och lägger sig. När Kim väl går upp denna kalla vintermorgonen sitter hela hens familj vid matbordet och äter frukost samtidigt som de tittar på nyhetsmorgon på tv4. Eftersom Kims mamma oftast arbetar eftermiddagar på sjukhuset, brukar hon ha tid för att kunna baka och laga en väldigt god frukost till familjen. På frukostbordet finns det allt möjligt man kan tänka sig äta smör, ost, marmelad, kalkon, nygräddade våfflor, vispgrädde, te, kaffe, varm choklad, nybakat bröd och en massa mer. Det är självklart att ingen i familjen orkar äta upp allt som finns på matbordet men man hittar alltid något man tycker om lite extra. Kim går fram till matbordet och sätter sig på sin plats samtidigt och funderar på vad hen ska äta.
- Är det något speciellt du vill äta Kim? Frågar Kims mamma. - Njaa, jag funderar fortfarande. Kanske vore det bra med en varm choklad nu när det ändå är kallt ute och en smörgås med smör och ost, svarar Kim. - Ja, bra tänkt Kim, det kan jag fixa åt dig, säger Kims mamma. Medan Kims mamma gör i ordning frukosten, sitter Kim och lyssnar ivrigt på nyheterna. Först är det utrikesnyheter som inte alls är så intresseväckande. Samma sak är det med sporten. Sedan kommer inrikesnyheterna det handlar om nya lagar hos försäkringskassan, boende på åldershem och olika debatter i riksdagen mellan de olika partiledarna. Kim är en sådan person som gärna sitter och lyssnar på debatter under en hel dag utan att tröttna. Kim älskar debatter och debatterar gärna själv med vänner och familj. En av debatterna som politikerna debatterar om på TVn handlar om GMO. Kim har sedan tidigare hört ordet men inte vetat vad GMO står för. Så nu passar hen på att fråga sina föräldrar. - Mamma och pappa, vad står GMO för? - Det står för… Ja du, det står för… Nej, jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara för dig, svarar Kims pappa. - Mamma, vet du? frågar Kim sin mamma ännu en gång. - Det står för genmodifierade organismer och det är en organism som blivit manipulerade av gentekniska metoder. Man kan använda sig utav det när man vill förbättra växter och andra organismer. Det gyllene riset är ett exempel på en genmodifierad produkt. Enligt livsmedelsverket finns det väldigt hårda krav på att alla genmodifierade varor ska vara tydligt märkta för konsumenterna medan i USA, finns det inga krav på detta. Trots att GMO kan ha en positiv konsekvens om att förbättra växter och organismer, har den också negativa konsekvenser. Naturvårdsverket skriver att GMO:s negativa konsekvenser är att organismer kan komma till skada eller att främmande gener kan uppstå i naturen som dessvärre kan ge negativa konsekvenser för vårt ekosystem. Detta är vad jag kan om GMO älskling, säger hens mamma.
Kim sitter och funderar över det här ett tag. De nya kunskaperna om GMO gör att Kim börjar fundera på maten som finns på matbordet, vad är genmodifierat och vad är inte? Det är nu dags för Kim att åka till skolan. Kim bor i Gamla Stan och hens gymnasium ligger på Kungsholmen så det är lättast för hen att ta buss 3 mot Karolinska sjukhuset. På vägen till busshållplatsen vid Mälartorget funderar Kim fortfarande på hur det är med GMO. Hen går förbi coop konsum och Matboden och undrar om de matbutikerna säljer några genmodifierade varor. När Kim kommer till skolan tänker hen fortfarande kring på hur det ser ut i matbutikerna runt om där hen bor. Det är inga stora matbutiker men tillräckligt stora för att det iallafall ska finnas ett hyfsat utbud med varierande varor. Det är inte bara matvarorna som skiljer sig åt, utan även inom en sorts matvara finns det varor från olika företag som skiljer sig lite och även olika sorter inom matvaran t.ex. äpplen. Det finns Granny Smith, Golden Delicious, Red delicious, Jonathan, Gala och Royal Gala. Detta är något som inte så många tänker påt när de köper äpplen. Oftast är tanken att äpple är ett äpple och så länge det är ett äpple, är det tillräckligt.
Kim har svårt att koncentrera sig på lektionen med alla dessa tankar och tar istället upp mobiltelefonen och googlar lite. Kim läser att enligt Ica-förlagets faktabok Matvarorna i din butik, har fruktdiskarna under den senaste tiden utökats med ett stort antal nya sorter och helt nya produkter. Frukterna importeras från alla världens hörn speciellt de exotiska frukterna såsom apelsiner, bananer, och mango. Frukt har stora användningsområden då de flesta frukrna kan ätas eller användas direkt till mellanmål, matlagning eller dessert. Frukter är väldigt rika på vitaminer och anses vara en matvara rik på näring som är väldigt viktig för människan. Detsamma gäller för grönsaker. Efter skolan åker Kim till konsum i Gamla Stan för fråga om hur det hela går till. Vid grönsaks- och fruktdisken ser hen en anställd som står och packar upp varor från kartongerna till disken. Så hen går fram och ber snällt om hjälp. - Hejsan! Jag heter Kim och har ett par frågor att ställa dig som anställd i denna butik angående era matvaror, går det bra att fråga dig? Frågar hen. - Ja men självklart går det bra, fråga på du, säger den anställda. - I eran butik så ha ni ett hyfsat varierat sortiment på frukt och grönt- samt kött och fiskavdelningen. Importerar ni allt eller är det mesta framställt här i Sverige ? - Ja, majoriteten av våra varor är importerade från andra länder. Vissa länder har större utbud av frukt och grönt än Sverige, framförallt under vintern och detta resulterar i att vi måste importera varor från de andra länderna för att kunna bibehålla vårt varierade sortiment. Men här i Sverige odlar vi också, till exempel så har vi väldigt gott om rotfrukter som vi både importerar till olika butiker runt om hela Sverige men också exporterar till flera länder runt omkring. Men allt vi har i denna butik är importerad från olika ställen. Förr i tiden i Gamla Stan kunde man hitta små matbutiker som sålde matvaror som ägaren själv kunde ha hade odlat och tillagat. Sådant kan man inte hitta längre vilket är väldigt synd då det var fint.
- Det låter väldigt fint. Men man kan också se att det finns väldigt många varor där man kan välja mellan ekologiskt eller vanliga. Vad är skillnaden? - Skillnaden mellan de vanliga varorna och de ekologiska är att de ekologiska varorna inte har utsatts för några kemiska bekämpningsmedel och att varorna inte är odlade på konstgödsel. Hos vissa individer är detta viktigt därför anmärker vi de ekologiska varorna så tydligt som möjligt så att kunderna kan se skillnaderna, dessutom finns det en prisskillnad. De ekologiska varorna är några kronor dyrare än de vanliga och det beror på att de ekologiska varorna kräver mer arbete och ofta blir det en mindre skörd på t.ex ekologiska morötter än vanliga. - Hur funkar det med köttproduktionen då? Frågar Kim - Vår köttproduktion, eller köttproduktionen i allmänhet här i Sverige, har sedan 1988 fått den mest kraftfulla djurskyddslaget i världen. Enligt Svenskt kött utgår den svenska djurskyddslagstiftningen från att djur ska ha all möjlighet att bete sig naturligt, till exempel att kor går på bete under sommartiderna och grisar får ordentligt med strö. Här i Sverige har vi eventuellt en lag på att djuren får som max transporteras i åtta timmar till slakteriet men enligt EU-reglerna är det 14 timmar som gäller. Men detta gäller om bara djuren får en timmes vila för att vattnas. När djuren väl är framme vid slakteriet bör de enligt svensk lag, bedövas före slakt. Detta gäller inom hela EU men det finns ett undantag som gäller vid religiös slakt då djuret får halsen avskuren vid fullt medvetande. Att djuren bör bedövas innan slakt här i Sverige betyder inte att djur som inte bedövats innan slakt i andra länder, inte får importeras till Sverige. Det samma gäller för all ekologisk kött. Djuren ska ha fått en ekologisk uppfödning på en ekologisk gård, haft det bra och kunnat bete sig naturligt.
- Oj, det var väldigt mycket men ändå bra information. Det känns tryggt med att ha en sådan lagstiftning, det är ju i slutändan för djurens bästa. Men hur är det med priserna då? Skiljer de åt sig beroende på kött? Frågar Kim. - Ja men visst känns det tryggt. Prisutvecklingen för Sveriges köttproduktion har varit som en berg- och dalbana. Från år 1980 till 1990 höjdes priserna på köttproduktionen i Sverige men år 1995, när Sverige inträde i EU skedde, sjönk priserna på både kött och bröd. Men sedan dess har prisutvecklingen varit väldigt långsam jämfört med andra konsumtion. Till exempel är danskt kött mycket billigare än det svenska köttet och det beror på att det danska köttet inte har samma lagstiftning som i Sverige vilket leder till en billigare produktion då man får ut en större mängd för en billigare peng. Svarar den anställda. - Så det är så det är. Har ni några genmodifierade varor i er butik då? Frågar Kim. - Ohjaa, det finns det. Till exempel är vår raps och majs genmodifierade och importerade från Frankrike. Däremot är inte vårt kött, fisk och ägg. Enligt livsmedelsverket, beskriver de att EU-lagstiftningen ställer väldigt hårda krav på märkning av GMO. Detta är för att man som konsument ska ha det väldigt tydligt för sig på att varan är genmodifierad och kunna därefter göra ett medvetet val mellan konventionella livsmedel och genmodifierade livsmedel. Så våra genmodifierade varor är tydligt GMO-märkta. - Tack för dina svar och att du tog din tid till att besvara min frågor, säger Kim. - Tack själv!, svarar den anställda.
Kim går sin väg hem och funderar på alla svar hen precis hade fått av den anställda. Hen tycker att det är väldigt fascinerat hur allt detta kan lyckas gå ihop och fungera. När Kim kommer hem tittar hen lite i sin skolbok Genetik, kloning och stamceller, skriven av Henrik Brändén, för att ta reda på hur det faktisk går till när man genmodifierar en växt eller liknande. I boken hittar Kim väldigt intressant information, där står det man kan gå tillväga på två olika sätt när man vill föra in egenskaper i form av DNA i en växt. Antingen använder man en slags genkanon och skjuter in DNA i cellerna på växten. Det andra alternativet är att utnyttja det faktum att bakterien Agrobacterium tumefaciens livnär sig på att stoppa in gener som gör att växten tillverkar näringsämnen i rötterna på växter. Då kan man byta ut genen som bakterierna vill föra in i växten till en gen med önskad egenskap. Efter detta måste växtcellen skapa hela plantor. Genom att styra balansen mellan olika hormon i växtcellen kan man få den att utvecklas till en hel planta. Det här är ett större projekt än vad det kan låta som då det för det första krävs ett stort forskningsarbete för att hitta gener som kan tillföra den önskade genen och för att testa den i laboratorium. För det andra måste genen anpassas till att stoppas in i växtceller som sedan ska utvecklas till hela plantor. Efter det plockar man ut de plantor som har blivit lyckade, d.v.s. har den önskade egenskapen. Det är inte alla plantor som får den och hos vissa plantor märks den tydligare då genkonstruktionen lägger sig på olika ställen i växtens arvsamlag, hur mycket som bildas av genens protein. Hur mycket protein som skapas avgör hur stark den önskade egenskapen blir. De mest lyckade plantorna korsas sedan med dem växter som man ville utveckla och ge den nya egenskapen.
Senare på kvällen när Kim går och lägger sig tänker hen på hur knäppt det är att hen idagbara kan gå ned till konsum vid järntorget eller att vem so helst i Stockholm kan gå in till vilken matbutik som helst och handla varor som har importerats från den stora världens alla hörn. Det är ju egentligen helt otroligt! Kim börjar fundera på hur det såg ut förr i tiden, för det kan väl ändå inte alltid sett ut såhär?
Nästa dag vaknar Kim som vanligt upp i sitt hem, i Gamla stan. Men året är 1603 och samhällsklasserna var i full fokus, Adeln, Präster, Borgare och Bönder. Samhällsklasserna skulle till varje pris hållas isär, Bönderna fick inte klä sig som Adeln, de fick till och med inte ens äta samma mat som Adeln. Kim tillhör Adeln som var den dåvarande minsta samhällsklassen, bara en halv procent av befolkningen. Ungefär lika många svenskar som idag jobbar som sjukgymnaster. Från adeln kom stormaktstidens ideal och allt verkligen blommade ut. Just idag känner sig Kim ganska sjuk, så när hen tar sig upp ur sängen bestämmer sig hen för att ta sig till läkaren. Väl där kommer läkaren fram till att Kim är sjuk och föreslår hen en hälsolunch. Lunchen innehåller torkad ren med ostindiska kryddor, duva i vin och ättika, kokt get i svarta vinbär, ostron, melon, nässlor och ris. På 1600-talet skulle man nämligen äta mat som balanserar kroppens ”fyra” vätskor; blod, slem och gul och svart galla. För mycket eller för lite av någon vätska var inte bra! Men det kunde man rätta till med hjälp utav maten. Under denna tid trodde människorna att man blev sjuk på grund av denna obalans mellan kroppens olika vätskor och därför var det vanligt att äta inälvor, såsom njure, lever, hjärta mm, för att man trodde att det skulle hjälpa. Det var speciellt vanligt ifall man var adlig i Stockholm. Hälsan, inte smaken, var i fokus inom stormaktstidens finmat, inte konstigt med tanke på hur ofta man var sjuk och hur lite man kunde göra emot det.
På väg hem kan Kim bara tänka på vad hen ska äta till middag. Hen har hört folk runt omkring tala om hur mustig ölen människorna dricker i denna tid är. Kim vet också, efter att ha tittat lite vad som finns i mataffärerna där det in princip bara finns mat producerad i Stockholm och runt omkring, att hen inte kommer kunna äta stekt mat idag, för i den här tiden äter man framförallt torr mat såsom torkad skinka, saltfläsk, tjäder, björktrast, torkad torsk och tupphuvud. Och de mest förekommande kryddorna verkar vara kanel, saffran, ingefära, kryddnejlika och muskotblomma. Det är inte alls likt Kims moderna smakpreferens. Men däremot är den ganska allsidig, det vill säga att det finns lite av allt man behöver få i sig. Däremot märker Kim att det är ont om vatten och vattnet är inte alltid helt rent, därav är öl att föredra. Kaffe finns inte heller nu på 1600-talet. Detta nöjer sig Kim inte med, hen har aldrig varit med om så här ovanlig mat. Därav bestämmer sig hen för att gå och lägga sig i väntan på bättre tider istället för att äta middag.
Kim vaknar upp med en otroligt kurrande mage och inser ganska snart att hen inte längre befinner sig i 1600-talets Stockholm. 1977 är året. Kim hasar sig fram till kylen för att värma lite fryspizza, tyvärr verkar inte fryspizzan gå att hitta och Kim förstår att den inte har kommit till Sverige eller uppfunnits än då de alltid vanligtvis har fryspizza hemma. Och det har Kim rätt i men en sak som var relativt ny och populär var frysen. Inget i frysen står i Kims smak, så hen tar på sig ett par manchesterbyxor som finns i byrålådan i hens rum och sin tränings jacka för att ta en promenad till affären. Gatorna i gamla stan ser ovanligt slitna ut, kanske för alla demonstrations tåg som pågår nu förtiden tänker Kim. Väl framme vid affären var frukt hyllan var den första Kim gick till. Det slog Kim att det nästan bara fanns närodlade frukter. På 70-talet så var nämligen importerade varor exklusiva eftersom de inte var så mycket som importerades till Sverige. Banan, Ananas och Avokado var bland de få frukter som importerades och därför var de också bland de populäraste.
Enligt Lisabeth Johansson, tävlings kock, matskribent och kockboks författare fanns tre olika sorters mat som var i speciellt populära under 70-talet dessa var pulvermat, frysmat och konserverad mat. Kim känner inte för att stå och laga mat i flera timmar utan väljer att göra det enkelt. Pulvermaten är ganska god och snabb att göra. I kylen finns allt från krabba till mandlar. Det finns t.ex. gratinerad bandspaghetti med tomater och anjovis, Räk och krabbtimbali, gratinerad falukorvsring, en lunch låda med ost och skinka, pulvernyponsoppa, mandelbiskvier, apelsinfromage med chokladflarn eller mixad rökt skinka med ungsbakad leverpastej utspätt med grädde och gelatin.
Medan Kim äter maten som hen har fixat ihop, sätter hen sig i soffan och slår på TV:n och programmet handlar om mat. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om att köttkonsumptionen är väldigt låg, bara 70g kött i veckan per person. 70g är ju nästan som 2 och en halv till 3 kött bullar i veckan tänker Kim. Det är väldigt lite om man jämför med dagens konsumtion som ligger runt en kvarts kilo i veckan. Tellström fortsätter berätta att matpriserna är dyra, hela 28% av stockholmarnas pengarna går till maten. Kim snappar även upp att år 1974 så svarade 40% av det svenska folket att de varken hade gått på café, restaurang eller pub det senaste året. Kim reagerar starkt över det då det är en förnöjelse i Stockholm i Kims nutid. Vanligtvis är restaurangerna, caféerna och barerna i Gamla stan proppfyllda men skillnaden är att konsumtionen av vin har ökat enormt. Vin drickandet går för första gången i Sveriges historia om sprit drickandet. Kim börjar spekulera kring hur det ser ut i framtiden. Äter vi mer eller mindre kött då, och hur ser det ut med GMO?
Året är 2050 och Kim vaknar upp i sin säng. Kim reflekterar inte särskilt mycket över detta utan hoppar upp ur sängen, klär på sig kläderna och skyndar till konsum på järntorget i gamla stan. År 2050 har efterfrågan på mat hat ökat med 70 procent. Det första Kim se när hen kliver in i butiken är små fryspåsar som ser ut att innehålla insekter. Kim blir mycket chockad av detta och bestämmer sig för att ta en närmre titt på påsarna. När Kim inser att hen faktiskt såg rätt, påsarna innehåller insekter, så bestämmer hen sig för att kalla på en expedit. När expediten kommer frågar Kim, med darrande stämma, varför de har börjat sälja insekter här i Stockholm. - Detta beror på att insekter är fulla av näring och finns i ofantliga mängder. Då köttindurstin är mycket dyr och miljöfarlig har olika alternativa ersättare börjat växa fram, säger expediten. Det expediten säger är baserat på National Geographics forskning kring framtidens mat.
Kim blir helt paff när hen får höra detta. Att äta insekter tycker hen inte låter särkilt frestande så hen börjar traska vidare genom butiken när han plötsligt inser att hyllorna är fulla av kikärtor. Detta beror på att även kikärtor, enligt National Georaphic, kommer att vara ett bra alternativ i framtiden så de innehåller dubbelt så mycket protein som majs och fyra gånger så mycket fibrer som brunt ris. När Kim kommer fram till köttdisken får hen syn på ett stycke kött som inte riktigt ser ut som köttet han är van vid. Strukturen på köttbiten är skrovlig och till synes senfri. Det Kin inte vet är att man i framtiden tros börja odla kött på grund av den miljöfarliga köttindustrin. Faktum är att köttindustrin i dagsläget står för 18% världens koldioxidutsläpp. Att odla kött gör man genom att odla muskelceller på näringsplattor. Denna del är relativt enkel så utmaningen ligger i att få detta att se ut som köttet vi är vana vid. Men att skapa kött som kan användas till köttfärs eller liknande är inte lika svår som att efterlikna exempelvis en kotlett. Odlat kött tros finnas tillgängligt i butik 2022-2023. Bortsett från det odlade köttet så tillhör grödor som i sin natur är odligsbara med stor sannolikhet framtidens mat. Något som kommer värderas högt i framtiden är hållbarhet då behovet av mat kommer att öka och miljökraven kommer att höjas. Att slänga mat ugör en onödig skada på miljön och då vi inte äns har tillräckligt med mat för att föda jordes befolkning. Mat med längre hållbarhet skulle alltså kunna föra oss “på rätt väg”.
Något Kim lägger märke till är att tomaterna vid grönsaksdisken är mycket större och rödare än tomaterna Kim är van vid. Faktum är att tomaten är den första grönsaken som började säljas genmodifierad. GMO tomater började säljas i USA år 1994. Tomaterna genmodifierades för att kunna förbli färska och fasta under längre perioder. Detta har gjorts möjligt att de genmodifierade tomaterna producerar ämnet som får dem att ruttna i lägre skala. Detta har många fördelar. eftersom att tomaterna håller sig färska längre så kan man låta dem solmogna vilket resulterar i att de smakar bättre. De kan även genomgå längre transporter. Detta innebär även att tomaterna inte behöver skördas gröna för att kunna genomgå transporten och förbli färska. Detta underlättar även för odlarna gå genmodifierade tomater kommer kunna skördas samtidigt. Då hållbarhet kommer värderas högt i framtiden och tekniken utvecklas i rasande takt kan man dra slutsatsen att tomaten kommer förbli populär.
Även majs spås bli en hit i framtiden. Detta märker Kim när han passerar majsburkarna som blivit betydligt fler här i Stockholm år 2050. Forskare har lyckats framställa ett majs som producerar ett ämne som dödar skadeinsekter. Detta leder i sin tur till att odlarna slipper använda sig av farliga besprutningsmedel. Denna majssorten kallas för Bt-majs. Detta majs medför ,precis som tomaten, stora fördelar. Odlaren behöver som sagt inte använda sig av giftiga medel för att bekämpa insekter vilket resulterar i att även den omgivande miljön slipper dessa farliga gifter. Detta gällen även odlaren själv. Ofta produceras majs i u-länder med dåliga arbetsförhållanden. Detta innebär att människorna som jobbar på åkrarna ofta själva utsätts för det farliga giftet och detta leder i många fall till allvarliga sjukdomar. Kim märker att även raps är en gröda som det finns mycket av år 2050. Forskare har lyckats överföra en gen till raps som gör den resistent mot bekämpningsmedel. Denna gen kommer från en bakterie som tål vissa bekämpningsmedel. Detta leder till att odlaren kan ta kål på skadedjuren utan att skada rapsplantorna. Detta resulterar i sin tur i en större skörd, att man i vissa fall kan använda sig av mer miljövänliga bekämpningsmedel samt en skonsammare skötsel av miljön då man inte behöver använda sig av lika mycket bekämpningsmedel som tidigare eftersom att bortfallet av grödan försvinner. Detta är en slutsats grundad i fakta från Bionet.
Kim går runt i affären och kollar lite på de olika priserna på varor och jämför med sin nutids priser. Priserna på maten är i genomsnitt billigare i Stockholm än år 2014 kan Kim konstatera. Det är tack vare att man använder sig så mycket av genmodifiering. Det här är en slutsats dragen av att man i boken Framtidens mat kan läsa att priserna på matvaror styrs av hur stort kapital, arbete och hur mycket energi som läggs på att tillverka en vara. Om man till exempel kollar på genetiskt modifierade grödor så är de billigare för jordbrukaren att producera än icke GMgrödor då det både blir billigare insatsvaror som ger högre avkastning. Detta leder till att varan som säljs i affären oftast blir billigare. I Kims nutid finns väldigt strikta regler om GMO inom EU, men i den här framtiden är GMO tillåtet i hela världen då det blev för svårt för de jordbrukarna som höll sig till strikta regler om full spårbarhet hos en vara att konkurera med andra jordbrukare som t.ex kunde köpa in billigt GM-foder till djuren. Men framförallt blev GMO tillåtet även i EU för att kunna producera tillräckligt mycket mat till den allt större världsbefolkningen. På bara två timmar ökar nämligen världens befolkning med ca 15000 människor. Och för att mätta den växande befolkninen behövde nya tekniker tas fram och GMO godkännas för att ge en större avkastning. Man kan tänka sig att maten skulle bli mycket billigare i e framtid där GMO är tillåtet över hela världen men precis som med allt annat styrs priset av utbud och efterfrågan. Ett större utbud finns tack vare forskningen inom GMO men även än större efterfrågan då värdsbefolkningen ökat. Förhoppningsvis fortsätter tekniker utvecklas i samma takt som den har gjort så att maten fortfarande kan hålla sig relativt billig.
En sak som Kim lägger märke till när hen går runt i affären är att utbudet av kött, fisk och fågel är mycket mindre men däremot grönsaksavdelningen har ett otroligt stort utbud av olika frukter, grönsaker, rotfrukter och bär. Anledningen är att i framtiden är det vanligare att äta vegetariskt vilket leder till att Kim kommer ha svårare att hitta samma utbud och variation på olika animaliska produkter. Det här är en slutsats dragen av att många idag förespråkar en vegetarisk eller vegansk livstil och menar att det skulle vara hälsosamt. På hemsidan lakareforframtiden.se skapad av organisationen läkare för framtiden kan man läsa att genom att öka intaget av frukt, bär, nötter, frön, baljväxter, fullkornsprodukter och grönsaker och helt sluta äta kyckling, kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, socker och vitt mjöl så mår kroppen mycket bättre. Folk som väljer en sådan livsstil får över lag mer ork och energi och åkommor som huvudvärk, mensvärk, allergier och forstoppningar minskar. År 1998 publicerades en studie gjord av Dean Ornish, professor inom medicin på University of California, där man tagit 48 slumpmässigt valda patienter med medelsvår hjärtkärlssjukdom och delat in dem i två grupper. En som skulle följas som vanligt och en som skulle motionera mer och äta vegetariskt kost med låg fetthalt. Detta experiment uppföljdes under 5 års tid och sedan mättes graden av förträngning i hjärtkärlen på de olika patienterna. Studien visar att i den grupp som ändrat kost och motionsvanor hade förträngning minskat i genomsnitt med 8 procent medan förträngningen i gruppen som fortsatt sina vanliga vanor hade ökat i genomsnitt med 28 procent. Det var även 60 procent mindre hjärtinsidenter som ledde till inläggning på sjukhus hos den grupp med ändrade kost och motions vanor. Man kunde också se att ju mer vegetariskt och fettsnålt den gruppen åt desto mer gick sjukdomen tillbaka. Flera liknande studier med liknande resultat har gjorts bland annat av kirurgen Caldwell Esselstyn.
Det finns även studier som påvisar att en mer vegetarisk kost skulle ge en positiv utveckling av låggradig cancer och diabets och kan till och med bota dessa sjukdomar. Detta är folk väl medvetna om i framtiden och fler och fler kommer därför välja att äta mer vegetarisk och vegansk kost i Stockholm där folket ofta försöker anpassa sig och leva hälsosamt. Kim blir helt utmattad av all den nya informationen så hen bestämmer sig för att bege sig hemåt. På vägen hem funderar Kim över allt hen fått reda på om maten i både framtiden och historien. Hen funderar mycket över genmodifiering. Vilka för och nackdelar skulle detta kunna medföra? Allt detta tänkande leder till att Kim slumrar in samma sekund som hen lägger huvudet på kudden. När Kim vaknar nästa dag känner hen sig fortfarande otroligt trött. Hen kollar på sin telefon och ser att det bara gått en dag sen hen vaknade upp i nutid. Detta får hen att inse att allt bara var en dröm. Trots detta så minns Kim vartenda ögonblick kristallklart.
Dagarna går och Kim funderar bara mer och mer över GMO. Ju mer Kim lär sig om GMO desto mer positivt inställd blir hen till det. Då jordens befolkning ökar drastiskt kommer tillämpning av GMO vara till stor fördel för oss människor. Fördelen är att det blir längre hållbarhet, bättre grödor och man kan utnyttja odlingsmarken till en större skala. All information och den dröm Kim fick uppleva, får hen att se upp till forskarvärlden mer än förr och själv vilja bli forskare om GMO och liknande tillämpningar i framtiden.
Tack för att du har läst vår bok om mat i Stockholm! Här har boken utspelat sig och Kim bor innanför den röda cirkeln, i gamla stan.