Industriella revolutionen –
lüngt bort men alltid närvarande
Förord Vi har arbetat med Industriella revolutionen och hela tiden försökt tänka på varför saker som känns så långt bort än idag påverkar oss och alltid finns närvarande, vilken effekt den har på oss idag. Texterna är skrivna av elever i klass 8E på Mälarhöjdens skola under vårterminen 2015. Texterna är av helt olika karaktär, vissa är skrivna som en generell förklaring till industrialisering, andra som en studie av ett specifikt ämnesområde och ytterligare andra som en skönlitterär tillbakablick. Boken består av “Del 1” och “Del 2”. Bilderna är tagna av eleverna själva eller publicerade med tillstånd av förvarande enhet.
Trevlig läsning! Mälarhöjden, april 2015
Industriella revolutionen i Sverige och i världen Vad är den industriella revolutionen? Vid 1800-talets mitt så var Sverige ett mycket fattigt land och de flesta av oss var bönder och bodde på landet där vi brukade vårt land för att tjäna pengar och vårt levebröd på jordbruk och djurskötsel. Det var hela 9 av 10 svenskar som bodde på landet och jobbade inom lantbruk. Det fanns fortfarande dåliga skördar och städerna var små. 50 år efter detta så var Sverige ett modernt industriland. Hur gick detta till? Det hela började i Storbritannien i slutet av 1700-talet och var startskottet för den industriella revolutionen. En tid efter detta så började industriella revolutionen sprida sig till länder utanför Storbritannien och på 1830-talet så spred sig den industriella revolutionen till Väst- och Centraleuropa (främst Frankrike, Preussen och Belgien) och så klart USA. Men detta var bara den andra fasen av industrialiseringen. Den tredje kom på 1870-talet då den spred sig till tex länder och regioner som Ryssland, Skandinavien, Japan och Indien. Även efter att den spridits hit så fortsatte den att spridas och är ännu inte klar idag då det finns länder i tex Afrika som inte industrialiserats pga att de saknar nån ”byggsten/faktor” i sitt land för att kunna industrialliseras som tex råvaror (några exempel är stenkol, bomull eller järnmalm) eller kapital (pengar) Men hur kommer det sig att den Industriella revolutionen startade i Storbritannien? Den industriella revolutionen var inte planerad utan växte fram över tid. Att det var just Storbritannien det hela började var något av slump. Det var så att Storbritannien hade ett antal parametrar som tillät dem att industrialliseras, det vill säga: Pengar/Kapital Maskiner/Uppfinningar Marknad
Material/Råvaror Utbildning/Kunskap
Människor/Arbetskraft Politisk vilja
Den industriella revolutionen i Storbritannien började med textilindustrin. När väl den industriella revolutionen tagit fart så tog urbaniseringen även fart i takt med att de nya fabrikerna behövde anställda som jobbade på fabrikerna. Så folk började flytta in till städerna. Städerna växer och i takt med att städerna växer så uppstår även hobbys och fotbolls lag som Manchester United (grundat 1878) eller AIK (grundat) 1891 växer fram då folket behöver något att göra då de inte jobbar. Det var även ett sätt att träffa vänner då man flyttat ifrån sin t ex lilla by. Folk kände som sagt en gemensamskap då man höll på samma lag och man träffade vänner genom detta. Genom den industriella revolutionens framsteg så blev ångdrivna fartyg och tåg allt vanligare och detta leder till att folket börjar resa mer. Det skapar möjligheter som inte fanns förut. Det leder även till att man kan utöka försäljningen av sina varor då man kan frakta dem till andra städer eller kanske till och med andra länder! Men med allt bra kommer även något dåligt (oftast) och när t ex krig var i görningen såg såklart de olika länderna en möjlighet att frakta soldater, vapen och proviant till frontlinjen och vem vet utan tågen kanske krig inte skulle vart lika hemskt/stort under WWI eller WWII då man inte kunnat frakta soldater osv… Men vi skulle inte heller ha möjligheten att resa så som vi gör idag och vi skulle inte ha samma världsuppfattning. Världen skulle nog hursomhelst se väldigt annorlunda ut. En annan konsekvens av den industriella revolutionen var att flera nya samhällsklasser uppstod. En av dem var arbetarklassen. Arbetarklassen var dem som hade tagit jobb i fabrikerna. Detta leder till att nya uppfattningar om folks rättigheter uppstår och fackföreningar uppstår. Detta är enligt mig bara bra då de ”lilla folket” också får något att säga till om på sin arbetsplats då det ändå är de som ska jobba på den platsen och de borde få vara med och bestämma och sätta upp regler på sin arbetsplats Med den industriella revolutionen så förändardes folks liv totalt. Städerna växte och med det blev utbilningen även bättre då allt fler skolor växte fram och man fick mer lärdom om världen då tåg hade uppfunnits så att man kunde resa sig i världen och skaffa sig en världsuppfattning som inte var möjlig förut, nya politiska idéer uppstod, kvinnors
10. Katarinahissen vid Slussen, I bakgrunden Mosebacke och gamla arbetarbostäder och kvarter där folk behövde ta sig uppför Mosebacke upp på söder varje dag.
rättigheter utökades och allmän rösträtt även för kvinnorna infördes 1868 i USA och några år efter i andra länder, det varierar mycket beroende på land, kontinent, länder runt omkring då dem påverkar, styre osv… Men det var inte bara bra saker som kom ut av den industriella revolutionen (enligt mig). I takt med att städerna uppstod även stora miljöproblem då de nya fabrikerna började ösa ut avgaser i luften utan att tänka på konsekvenserna. Men det är enligt mig inte så konstigt tycker jag då man inte hade den visdomen man har idag om miljö förstöring, människorna hade inte heller någon gång upplevt något som det vi upplever just nu med miljön. På den tiden så eldade man med kol som ger ifrån sig en svart rök (koldioxid). Det finns många exempel idag som tex Beijing där en tjock smog ligger över staden. Men det finns även historiska exempel som tex London under 1800-talet där en tjock svart smog låg över staden, man kunde på de flesta ställen inte se himlen utan allt man såg var en tjock smog.
Var det bara dåligt att stora fabriker slog upp? Men det var självklart inte negativt för alla att stora fabriker slog upp utan även positivt beroende på hur man hade det ställt i samhället, det vill säga vilken samhällsklass du tillhörde. Det fanns de som tjänade samt de som inte tjänade på fabrikerna och så kommer det alltid att vara. De som tjänar tycker så klart att det är bra då de tjänar på det medan de som jobbade på landet eller med jordbruk innan tycker att det är mindre bra då man kanske tjänade mer som person när man sålde sin egen produkt då man själv kunde sätta priset. Detta betyder att man nog tjänade mer på sin egen skörd än om man skulle jobba i fabrik där lönen inte är speciellt bra. Fast de som tog jobb på fabrikerna hade ett säkrare ”kort” än vad lantbrukarna hade då det fanns/finns dåliga skördar vilket leder till att inkomsten kunde minska under ett år. När lantbrukarna började bli utkonkurrerade av de nya maskinerna var många tvungna att ta jobb i t ex stan, Detta ledde till att städerna växte och växte. I samband med detta så uppstod resturanger/krogar/pubar, affärer, skolor osv… Män och kvinnor fick allt fler juridiska rättigheter och allt mer folk levde då tillsammans utan giftemål då det blev lättare rent praktiskt, industrisamhällets byggsten var inte storfamiljen eller kärnfamiljen utan individen. Ett av problemen med att storfamiljen försvann var att allt fler blev av med jobbet, blev sjuka eller liknande ock hade inte någon som tog om dem. När staten reagerade så bildade de t ex sociallagstiftningen, med försäkringar och pensionssystem. Men att man levde tillsammans utan giftemål ogillades så klart av folk som tex präster eller troende. I England började industrialiseringen med textilindustrin. Även i Sverige så startade den industriella revolutionen med textil. Men den riktiga industrialiseringsvågen kom dock igång först under 1850-talet. Anledningen till att vi i Sverige hade möjligheten att industrialiseras var som i alla andra länder som industrialiserats, Vi hade det som behövdes för för att kunna industrialiseras (Järnmalm, arbetskraft, kunskap, kapital, energitillgångar, Tekniska uppfinningar och transportmöjligheter). I England och flera andra europeiska länder hade skogstillgångar, sten & träkol som förbrukats under första halvan av 1800-talet. I Norden och Skandinavien däremot hade vi en massa skog och kol av olika slag då vi inte använt våra resurser. Detta var en faktor som gav Sverige möjligheten att industrialiseras. Världen behövde våra råvaror då deras tog slut. Länder som t ex Grekland som inte industrialiserats hade till skillnad från Sverige inte möjliga då de saknade t ex råvaror som det fanns intresse för i
världen. Fabriker började slå upp i Sverige och precis som i England började folk flytta in till staden från landet för att jobba i de nya fabrikerna och nya samhällsklasser som t ex arbetarklassen uppstod. Miljön försämrades när vi började dumpa ut avfall i vatten (Sjöar t ex) och rakt ut i luften. Nya maskiner och uppfinningar blev byggda som t ex Katarinahissen vid Slussen. Allt detta var möjligt tack vare nya tankar och idéer som gav liv till fabrikerna och det liv vi har idag. Jag tycker själv att den industriella revolutionen var något positivt då det ledde till att vi lever längre har bättre utbildning och fräschare liv (i alla fall i Sverige). Men även solen har fläckar och den industriella revolutionen bidrog till stora miljöproblem som lever kvar idag och skapar fortafarande debatt och problem. Anledningen till att vi lever längre är att vi har bättre mat nu och kunskap om hur vi ska ta hand om våra kroppar och att vi har bättre sjukvård som hela tiden går framåt och detta bidrar till bättre och sundare liv. Anledningen jag tror till att folk inte reagerade på miljöförstöringen var att vi inte kunde veta vad som skulle hända och att det skulle påverka alla i världen. Av: Arvid
Industriella revolutionen; från jordbruk till industri På mitten av 1800 talet var Sverige ett mycket glesbefolkat land och en stor del av Sveriges befolkning levde på deras jordbruk men hur kan Sverige ha blivit ett industrialiserat land så fort efteråt? Det började genom att det var hungersnöd inne i städerna där de som hade det bättre ställt bodde, bönderna var de i landet som hade tillgång till råvaror som de i städerna behövde. Bönderna började sälja vidare in till städerna och de började ske en liten marknad inom landet. I Sverige så har vi mesta tid haft gott om järnmalm, järnmalm som man senare gör till järn blev stort under industriella revolutionen eftersom stora länder som Storbritannien och Tyskland behövde järnet för att bygga nya maskiner som det sedan byggde annat med Sverige sålde vidare en del av järnmalmen och en del av pappersmassan. När vi sålde vi vidare detta började Sverige skapa sig en bättre ekonomi och vi fick ett bra handelsnätverk. De personer som arbetade var för mesta dels bönder med detta hårda arbete men vad fick egentligen dom ut på detta? Adelsmännen tog åt sig det mesta. Det som skulle kunna ha hänt i ett sådant läge är att bönderna gör som man gjorde i franskarevolutionen man störtar kungen och adeln för att man tyckt att de missbrukade sin makt men det blev inte så eftersom de som satt vid makten då tänkte nog på det och då gav en del gåvor som bönderna skulle glädjas av som maskiner så att det blev lättare att arbeta. När Sverige nu hade börjat sälja vidare pappersmassa och järnmalmen hade vi fått en bra ekonomi, bra med råvaror, Sverige blev allt mer känt på handelsmarknaden. Men allt kunde inte gå i en frid och fröjd det som började hända var att de som styrde Sverige hade börjat glömma bort folket. Samerna och andra urfolk börjades glömmas bort. Jag tror att det berodde på de som satt vid makten var lite maktgalna de tänkte för mycket på handeln och pengarna. Konflikter med samer har lett även till dagens samhälle då man vill flytta gruvorna där man utvinner järnmalmen i Sverige på samernas betesmarker. Sverige har fått stark kritik från EU för agerandet mot samer. Men om man ser ett annat scenario att Sverige under industriella revolutionen skulle lugnat ner sin utgrävning och lyssnat på vad urfolken tyckte var rätt, skulle vi få samma handelsnätverk som Sverige hade under den industriella revolutionen skulle det ha påverkat oss
11. Tele 2 Arnea, 2015
idag? Jag själv tror det eftersom om Sverige inte skulle sålt en stor del av malmen skulle vi antaglien inte fått så bra kontakt som vi hade med Storbritannien och Tyskland . Sverige skulle inte fått samma möjlighet att få in de råvaror och den ekonomin vi hade.
Jag tror även det skulle påverka Sverige och Stockholm idag inte bara med råvaror och ekonomi. Jag tror det skulle även kunna påverka vårt sett på nöje, Stockholmsklubbarna i fotboll grundades på slutet av 1800-talet då den industriella revolutionen ägde rum. När dessa fotbollsklubbar grundades så hade nog inte många i tanke att Sverige skulle bygga fotbollsarenor för flera miljarder och även att man skulle ha stora fotbollsarenor har Sverige tagit av Storbritannien. Även teater som är ett nöje i Sverige har kommit från Storbritannien. Jag tror att handeln med Storbritannien har påverkat Sverige och Stockholm väldigt mycket till att få de här idéerna och då tror jag själv att det var bra att ha den stora utvecklingen som man hade under den industriella revolutionen. Jag tror också att om man har handlat med ett annat land tidigare och det har gått bra kommer det att gynna båda länderna i längden eftersom då får man en bra kontakt. Fotbollen idag är en stor del av kulturen i Sverige. Folk spelar fotboll på elitnivå och på skojnivå. Folk kollar fotboll på blodigt allvar och bara för att det är kul att se sina barn spela. Folk spelar på stora arenor för flera miljarder och folk spelar på de gamla planken i sina trädgårdar. Det är så stor skillnad men ändå brinner de för sina intressen. Om denna industrialisering aldrig skulle ske så skulle detta kulturarv som funnits i genarationer i Sverige nog inte förts vidare genom tiden ända till idag.
12. Här ser man en del av Stockholm där det inte förändrats så mycket. Och det är det fina med bilden.
1930 Jag har gått upp och ned för backen med tvätt fem gånger idag. Jag kollar ut över vattnet från slussen, allt har blivit så högljutt nu för tiden. Den första bilen har kommit, fler järnvägs spår har byggts för att kunna transportera olika råvaror och material som bidrar till den industriella revolutionen. Jag går till liten park och sätter mig ned på det blöta gräset framför en damm där vattnet är klarare än vad det är i havet. Det kommer några barn springades förbi mig, fyra stycken killar, tre av dem är lite äldre ungefär runt femton - sexton och en yngre som ser ut att vara runt tio. Det är också två stycken tjejer som ser ut som tvillingar i 15 års åldern med blont flätat hår och ögon runda som dockögon. Den yngsta pojken går fram till dammen och sätter sig bredvid mig och säger: ”Det är inte värt att leva när världen är som den är. Hur var det när du var liten?” Jag tittade på den lilla pojken förvånat men log sedan. ”Det var jobbigare att leva förr, så du ska inte klaga. Som du kanske vet så har det inte varit allmän rösträtt så länge, kvinnor fick inte rösta när jag var liten. Men det har förändrats mycket
och Sverige idag är ganska mycket bättre än vad det var förr. När du blir äldre kommer du säkert hitta ett mycket bra jobb som du kommer tjäna mycket på!” ”Men varför är det så, varför finns det inte så bra jobb nu?” fortsatte den lille. ”Det finns bra jobb nu också men Sverige, och världen, utvecklas fortfarande men om det fortsätter som det gör nu så kommer du få det bra. När jag var liten, ungefär sju år – 1877, åkte mina föräldrar och min lillebror till USA för att få bättre jobb, tjäna mer pengar och helt enkelt leva lite bättre än vad det var i Sverige. De lämnade mig och min moster kvar här i Sverige, Borås. Min moster dog tio år senare av smittkoppor så från när jag var 17 år fick jag klara mig själv. Mina föräldrar kunde inte komma på begravningen, men de skickade ett brev med väldigt mycket dollar i och skrev att de hade hittat ett superbra jobb till mig, i en tyg fabrik. Men jag hade redan andra planer för framtiden, jag flyttade till Stockholm med min pojkvän och köpte ett litet hus här på söder med dollarna som mina föräldrar hade skickat. Jag började jobba på en tyg fabrik här i Sverige istället och då insåg jag att Sverige var på god väg framåt. Första bilen kom till Sverige 1890, allmän rösträtt för män 1909, första flygmaskinen i Sverige 1910.” ”Din lillebror, bor han kvar i USA?” ”Nej, det gör han inte. Han dog tyvärr i en flygkrasch för ett tag sen när han var på väg hit. Han hade lyckats mycket väl i USA, då fick han chansen att ta en flygresa i några dagar och han valde att åka hit fast det var väldigt långt. Men du jag måste tyvärr gå nu. Men det var trevligt att träffas, vad heter du föresten?” ”Oj förlåt, Olof men alla kallar mig Olle” Jag gick upp för backen den sista gången idag, den sjätte gången. Sedan gick jag och tittade över vattnet från Slussen igen, jag är glad att jag lever i Sverige, här hör jag hemma. Mycket har förändrats, men det är mycket kvar.
Industriella revolutionen i Sverige Den industriella revolutionen började i Storbritannien slutet av 1700-talet, och i Sverige började industriella revolutionen på 1870-talet. Det innebar att vi slutade ha en jordbruksbaserad ekonomi och övergick till industriproduktion. Järnvägar och industrier blev allt vanligare så folk ifrån landsbygden flyttade till städerna. Utveckligen inom jordbruket ledde till att befolkningen ökade. Bönderna fick större jordstycken att så på och större skörd att skörda. Ju större skörd desto lägre pris. Fler kan då handla varor på ett lågt pris. Råvarorna kunde nu transporteras med järnvägar och fabriker kunde byggas långt från hamnarna. Mer människor kunde få tag på varorna och om fabrikerna skulle vara kvar så skulle all utsläpp hamna i havet och då skulle havet bli förorenat. De fattiga som bodde ute på landsbyggden arbetade ofta med järnvägsbygge och sågverk. Lönen var dålig och arbetsförhållandet var inte bra, med gifter och damm. Man kunde bli sjuk, få stenlunga, allergi m.m. Sverige var jättefattigt under industrialiseringen och många människor kunde inte ta hand om sina familjer för att de hade ont om pengar. Många blev sjuka och dog för de inte hade råd med medicin och många svenskar utvandrade till Amerika där de fick gratis jord av staten där de kunde odla mer och få pengar så att man kan försörja familjen. Även lönen var högre i Amerika och det fanns större behov av arbetskraft där. Då fick arbetsgivarna i Sverige höja lönerna för att få arbetskraft. När bönderna flyttade till stan så började kvinnorna arbeta i bland annat fabrikerna, småskolor, och på kontor. Det var lågavlönade och fick sällan de jobb som gav makt t.ex. chef. På 1800- talet bildades fackföreningar som kämpade för ett jämlikare samhälle och högre lön. 1921 var de val där både män och kvinnor som fyllt 23 år fick rösta. Det spelade ingen roll om man var rik eller fattig, kvinna eller man alla fick rösta.
13. Bilden är tagen i Stockholm vid slottet år 1943
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Den industriella revolutionen startades i England i slutet på 1700-talet. Revolutionen handlar om att samhället gick från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle. Vad som orsakade den industriella revolutionen var att jordbruket blev mycket mer effektivt vilket ledde till att det blev ökad befolkning eftersom människor flyttade till dem städer det gick bra för just då. Allt nytt folk som kom ville ju såklart ha jobb för att få in pengar till familjen, vilket ledde till att folk nästan stod på kö för att få jobb. Vad som krävs för att ett land ska kunna industrialiseras är bland annat arbetskraft. Det måste finnas människor som är villiga att arbeta, vilket absolut inte var något problem eftersom folket stod i kö för att få jobba och tjäna pengar.
När Sverige skulle industrialiseras hade vi inte mycket pengar eller människor som kunde arbeta. Men det var något som gjorde att Sverige hade goda förutsättningar och det var våra råvaror. Sverige hade järnmalm, väldigt bra och mycket. Vi hade/har en gruva i Kiruna som ligger i norra Sverige där det fanns gott om järnmalm. Gruvan är ägd av svenska staten och grundades år 1890. Sverige har även mycket skog som gav trä som är mycket användbart när man till exempel ska göra papper och tidningar av. Det behövs mycket till kontorsarbete till exempel. Järnmalm gick mycket bra att sälja eftersom att det behövdes till exempel för att göra rälsar som tåg åker på. Alltså fanns det en bra marknad för dom råvaror som Sverige hade mycket av. Om Sverige började arbeta upp järnmalm och såga ner fler träd och sen sålde det så fanns det mycket bra förutsättningar för industrialisering. Vi blev ju som sagt en viktig leverantör för England som behövde trä. Så på så sätt hade Sverige goda förutsättningar för industrialisering, genom våra råvaror. Det blev en del konsekvenser av revolutionen, både positiva och negativa. Dom negativa konsekvenserna var till exempel att många flyttade till dom större städerna och det blev mycket folk vilket ledde till att det blev trångt. Om man bor så trångt så sprids sjukdomar lättare vilket leder till att risken att bli sjuk ökar ganska rejält. Fattigdomen ökade även eftersom att jobben inte räckte till, folk blev alltså arbetslösa och fick inga pengar till familjen. Det blev också en del positiva konsekvenser som till exempel att det blev ett ökat utbildningssystem, kvinnorna fick även mer rättigheter som att till exempel rösta vilket bara män fick tidigare. Det fanns även mer transportmöjligheter och det blev lättare att kommunicera med varandra. Det uppfanns också många uppfinningar under industriella revolutionen som bil, träkol, stenkol, vattenhjul osv.. Den industriella revolutionen hade alltså både positiva och negativa konsekvenser men jag tror att det var en mycket bra tid eftersom att Sverige funkar mycket bättre nu än vad det gjorde tidigare. Det är inte lika mycket fattigdom i Sverige som det var förr och det finns fler jobb och flera industrier vilket är ett gott tecken. Dock så har miljön försämrats en del eftersom att det släpps ut en hel del avgaser ut i luften som inte är bra.
Industriella revolutionen Den industriella revolutionen satte igång i slutet av 1700-talet, allt startade i England. Sedan spreds det därifrån ut till hela världen, och kom till Sverige ca år 1850. Anledningen till att allt började var att bönderna började få fram mer och bättre mat, genom annorlunda odling, och började använda jordbruksmaskiner på åkrarna. Tekniken gick framåt och anledningen till att man inte hade använt jordbruksmaskinerna innan var att man inte hade uppfunnit dom än. Det gjorde att det inte behövdes lika många bönder längre, så väldigt många flyttade in till städerna och skaffade andra jobb. Dom flesta jobbade i fabrik. Eftersom alla numera skulle bo i städerna så var städerna tvungna att bli större. När man flyttade ifrån landet till staden bodde man inte lika tätt och när någon i familjen drabbades av en smittsam sjukdom så var det mycket lättare att skydda sig och att överleva, tack vare att maten var bättre och att man inte bodde lika tätt som innan. Fast det var lite skillnad beroende på om man hade mer eller mindre pengar. I Stockholm på den tiden var det så att dom som hade lite mer pengar oftast bodde på Östermalm i lite större hus, eftersom dom hade råd att värma upp det och att bo där. Om man var lite fattigare bodde man oftast på Söder i lite mindre hus. En annan sak som underlättade väldigt mycket när det gällde sjukdomar var att vaccinet uppfanns, vilket också gjorde att inte lika många smittades och fler personer överlevde. Man började jobba i fabriker. Och då räckte inte häst och vagn till längre när man behövde frakta allt men alla uppfinningar man kom på underlättade väldigt mycket. Istället för segelfartyg kom man på ångfartyg. I början av 1800-talet började man testa hur man kunde använda ångmaskinerer till tåg. Så häst och vagn byttes ut mot ångdrivna tåg istället. Dom nya transportsätten gjorde att man kunde importera olja från Ryssland och USA till Sverige. Det ena ledde till det andra, och av oljan man importerade gjorde man asfaltsvägar, det började man med i början av 1900-talet, vilket också underlättade när man skulle ta sig fram.
Levnadsstandarden blev högre för dom allra flesta. När man började jobba i staden så tjänade man lite mer pengar, och hade råd med att bo lite större och dyrare. När man var en bonde på landet så var det mycket viktigare att ha många barn så man hade några som kunde hjälpa en med det hårda arbetet och några som kunde ta hand om en när man blev äldre. När man bodde i staden behövde man inte hjälp på samma sätt längre med arbetet, då man inte hade som ett privat jobb i familjen. Det var redan väldigt många som jobbade i t ex fabriken och då kunde alla där hjälpas åt istället. Man hade inte heller samma behov av att bli försörjd av någon längre då man tjänade mer pengar på att jobba i fabrik. Lite olika uppfinningar man kom på var spinnmaskin, istället för spinnrock, som gjorde att det gick snabbare och att man inte behövde lika många personer för att spinna sin bomullstråd. Istället för vattenhjulet kom ångmaskinen. Eftersom vattenhjulet var beroende av att vara nära vatten så blev det mycket smidigare att få energi med ångmaskinen. Det ledde till att det inte var lika begränsat längre. I energiväg kom man även på att man kunde börja använda sig av stenkol istället för träkol. I samband med den industriella revolutionen infördes demokratin på riktigt. Innan det, om man ska se det från olika perspektiv innan så tror jag att männen på den tiden var nöjdare än kvinnorna. Det var ju bara männen som fick rösta först. I Sverige fick inte kvinnorna börja rösta förrän början av 1900-talet, och det var då det blev på riktigt. I Nya Zeeland som var lite tidigare än Sverige med att införa kvinnlig rösträtt införde dom det i slutet av 1800-talet. Sveriges grannländer Norge, Danmark och Finland infördes det också i början av 1900-talet, så Sverige var inte allt för sena om man jämför. Istället för att vara hemma och laga mat, tvätta och ta hand om barnen fick kvinnor börja jobba. Men även om en kvinna och en man gjorde exakt samma arbete så tjänade mannen mer, för att man ansåg att kvinnor var svagare. Det är klart att det blev bättre, alltså att kvinnor tjänade lite istället för ingenting alls, men det var fortfarande orättvist.
14. Bilden föreställer insidan av en fabrik. Det är ett exempel på hur det kunde se ut i Stockholms fabriker under industrialiseringen.
För att sammanfatta det hela så gjorde den industriella revolutionen att många flyttade från landet, fler skaffade jobb i städerna istället för att jobba kvar på sin bondgård på landet, man hittade smidigare sätt att ta sig fram och frakta saker, Sverige införde demokrati och människor blev i snitt äldre än innan. Mycket blev bättre, men fortfarande finns det alltid saker som kan utvecklas!
Det krävs också att det finns pengar. Att ett land ska kunna industrialliseras kostar mycket pengar. Vad som kostar är till exempel maskiner, människor, fabriker osv.
Det krävs också att landet ska ha någon råvara som dom kan använda. England hade till exempel inte så mycket skog vilket ledde till att dom behövde importera trä från till exempel Sverige som har/hade mycket skog. Det ledde ju vidare till en fördel för Sverige eftersom att vi blev en av dom viktigaste leverantörerna av trä. Sverige blev då också en mäktig sågindustri. Det som mer krävdes var maskiner och uppfinningar. Man behövde ju maskiner som gjorde jobbet för det räcker ju inte med att ha människor. Vävmaskinen och ångmaskinen är två exempel på uppfinningar som uppfanns i början av den industriella revolutionen. Det krävs även att det finns utbildning bland folket. Man måste kunna läsa och skriva för att man till exempel får instruktioner om vad man ska göra. Man behöver inte vara jätte bra på det men det krävs en grundläggande kunskap. Det kan även vara bra att man kan språket som talas i landet man jobbar i. Dom två sista sakerna som krävs för att ett land ska kunna industrialliseras är politisk vilja och en bra marknad. Det måste finnas en vilja hos folket och även hos dom politiska partierna som man röstar mellan, att göra en förändring i samhället. År 1919 fick Sverige allmän rösträtt då både kvinnor och män fick rösta. Vill man att något ska säljas krävs en bra marknad för produkten. Man måste få folks intresse av att köpa varan som säljs annars funkar inte industrin för att man inte får in pengarna som behövs. Sverige fick inspiration från England, vi ville också förändra samhället i Sverige eftersom att vi inte var nöjda med systemet. Det blev svält på grund av missväxt vilket ledde till att folk krävde förändring.
15. En bild på ett pappersbruk i Tollare, utanför Stockholm. Så här såg det ut på flera ställen i Stockholm under industrialiseringen.
Industrialiseringen i Sverige Sverige tog inspiration från England som redan var industrialiserade lite som att Frankrike tog inspiration utav U.S.A. vid den Amerikanska revolutionen. Vad gjorde så att Sverige kunde industrialiseras?
Sverige hade väldigt bra förutsättningar för att industrialiseras med stora tillgångar av skog järnmalm och andra viktiga råvaror som man kan tjäna mycket pengar utav om man säljer dem till andra länder. Man hade även mer villig arbetskraft på grund av att folk inte dog utav smittkoppor då ett vaccin hade uppfunnits, vaccin uppfanns då flera började tänka utanför kyrkans gränser och att om gud ville så överlevde man. En annan anledning till att Sverige hade mycket arbetskraft var att Sverige hade bra jordbruk så färre dog utav svält. Jordbruket gick bra för att man hade uppfunnit nya maskiner som förenklade jordbruket.
Sverige var även ett land med mycket arbetslöshet och när fabrikerna kom så fick man lätt jobb. Under 1800-talet så började barn gå i skolan, det gjorde att flera började läsa böcker och då blev pappersindustrin större och skogen kunde utnyttjas mer. Barnen började gå i skolan för att jobben behövde utbildade arbetare. I och utanför Stockholm startades många pappersbruk och i Sverige fanns det 91 pappersbruk år 1831. Jag tror att skogen var viktig för att Sverige är ett kallt land och eld är en bra värmeenergikälla och trä är bra att elda. När man behövde all ved så var det viktigt att hitta något som förenklar att såga ner träd. Men i Sverige finns det fortfarande mycket mark kvar och det bor bara 21,66 personer/km² om man jämför med England där det bor 400,58 personer/km² eller Bangladesh där det bor över 1000 personer/km². Alla dessa uppfinningar; Vad blev då konsekvenserna? Jo landet blev rikare och fler jobb skapades men det fanns även dåliga konekvenser. Till exempel vissa länder i Afrika som inte har industrialiserats så är medellönen mycket lägre än i Sverige. Afrikanerna var slavar och fattiga. Länder som är industrialiserade använder Afrika och köper saker utav dem billigt, de säljer sina resurser billigt för att de är i stor nöd utav pengar på direkten och kan inte vänta. För att vi ska ha det bra måste någon annan ha det sämre. Industriella revolutionen gjorde det mycket bättre ställt för många men många fick det också sämre ställt då flera stora städer växte fram till exempel Stockholm som redan var en stad blev större och större. När städerna växte fram så blev det glesare på landet och då blev det färre och färre bönder vilket satte större press på dem som var bönder som fanns. Maskiner hade dock uppfunnits och det gjorde det enklare för bönderna men maskinerna släpper ut avgaser som förstör miljön. De fattigare blev även rikare och 1860 hade 65 % fattigaste procenten utav befolkningen i Sverige 25 % utav den numera höga inkomsten i Sverige som var ganska hög efter industrialiseringen.
Miljön förstördes utav alla avgaser som kom ifrån de nya uppfinningarna som inte fungerade perfekt och använde för mycket bränsle, det resulterade i stora mängder utsläpp utav växthusgaser. Just då tänkte man inte på det och forskarna fick upp ögonen för det runt 1980 då temperaturen hade höjts drastiskt. Jag tror att om de icke industrialiserade länderna till exempel Somalia skulle industrialiseras så skulle de släppa ut mindre växthusgaser än vad Sverige gjorde för att de kan se vad Sverige och andra industrialiserade länder gjorde fel Industrialiseringen är en process som inte har avslutats än utan den fortsätter fortfarande nu med nya uppfinningar men mest uppgraderingar på det som redan finns.
Av: Leonard
Varför har I-länderna industrialiserats? Vad krävs för att ett land ska kunna industrialiseras? För att ett land ska kunna industrialiseras krävs mycket. Det finns sju parametrar som måste vara uppfyllda i landet som ska industrialiseras. Det som krävs är pengar/kapital, som menas med att du måste ha en god ekonomi i landet hos vissa. För att ha en god ekonomi krävs det utbildning/kunskap, för det är ju folket som är en stor del av ekonomin och om folket inte har en utbildning så blir det väldigt svårt att skaffa jobb och då kan inte landet dra in lika mycket pengar. Det måste också finnas en arbetskraft, i det här fallet människor som blivit sysslolösa och som är villiga att lägga ifrån sig arbetet på åkern och börja jobba i fabrik. Och om det nu finns en arbetskraft så måste man ju också ha något att jobba med. Man behöver något slags material eller några råvaror som det finns stor tillgång av i landet, och det måste även finnas en marknad för det. Det måste vara något som man tror att många kommer vilja köpa och att det kommer säljas mycket av det. Men vad ska man göra av råvarorna man har? Jo man måste ju ha maskiner/uppfinningar som funkar. I I-länder har dom flesta en hög utbildning i jämförelse med de flesta U-länder där andelen högre utbildade oftast är lägre. Sen är det ju inte så att varje medborgare i ett I-land har en utbildning utan det varierar väldigt mycket. Nu har vi nämnt nästan allt som behövs för att ett land ska kunna industrialiseras. Det är bara en sak kvar och det är att det måste finnas en politisk vilja hos dom som styr/har makt. Och en politisk vilja menas med att man har en vilja om att förändra något i landet. Anledningen till att Sverige hade möjligheten till att industrialiseras var för att Sverige hade otroligt mycket råvaror bl.a malm. Och under den här tiden så var det även så att folket i Sverige hade ett behov av att släppa jordbruket och göra något annat, vi var trötta på att inte tjäna några pengar genom att jobba, utan vi jobbade mycket med att göra
spannmål till oss själva. Det betyder att vi även hade gott om arbetskraft, fast vi kanske inte hade en så stor befolkning. Vår största råvara var malmen som kom från norr(Kiruna). Malm var väldigt eftertraktad under den här tiden nu när man visste vad den kunde användas till, och det utnyttjade Sverige. Järnmalmen användes till största delen för att bygga räls. En person i England kom på att med hjälp av järnmalm kan man bygga räls. Ett tag efter att räls börjat tillverkas kom ångloken till och det var en fantastisk uppfinning som underlättade otroligt mycket för dem då levande. Järnmalm är ett otroligt starkt och tåligt material som orkade ta emot de dynamiska krafterna som kan uppstå men även orka bära upp tågens tunga hjul. Eftersom rälsen blev så populär försökte man hitta andra användningsområden till järnet och då började man bygga balkar och lok som sedan ledde till att man började bygga skyskrapor, fartyg och andra maskiner(detta är dock senare). Något otroligt revolutionerande var att ångmaskinen uppkom i början av industrialismen. Den underlättad otroligt mycket för folket eftersom innan det hade stora maskiner drivits av vattenkraft och det var otroligt ineffektivt för att under de kalla perioderna av året så skulle vattnet frysa och då funkar de inte. Eftersom Sverige ligger så pass långt norrut så blev det ju kallt snabbare i Sverige och då frös vattnet mycket tidigare än i t.ex Sydeuropa. Och för att kunna använda sig av vattenhjulet behövs strömmande vatten så man behövde ha nära tillgång till ett vattendrag där mycket vatten strömmade. Då kunde man inte konsten att göra konstgjorda vattendrag. Jag tycker att industriella revolutionen är en otroligt viktig del av vår historia för det var verkligen nu som allt började bli ett mer likt samhälle till det vi har idag. Det var ju nu som Sverige gick över från att vara ett lantbruksland till att vi helt enkelt blev ett industriland/fabrik land och så blev vi rikare(som land). Det är inte bara viktigt för Sveriges historia utan också för andra stora delar av världen.
Sveriges övergång till det moderna samhället Innan Sverige industrialiserades så var det mycket fattigdom, mest ute på landet hos bönderna. Fattigdomen ledde till svält som vanligtvis ledde till döden. 9/10 av Sveriges befolkning var bönder. Och deras skördar brukade oftast bli förstörda och det ledde också till svält. Innan Sverige blev ett industriellt land så var Sverige ett av väst Europas fattigaste länder. Industrialiseringen som ledde till dagens moderna samhälle började faktiskt ute på åkrarna. Bönderna odlade upp ny mark till nya åkrar som ledde till ny och snabb livsmedelstillverkning. Och genom det så ökades Sveriges befolkning kraftigt. Nu när Sverige började tillverka mycket livsmedel så började vi tjäna pengar på att sälja råvaror till omvärlden. Under industrialiseringen så kom det nya maskiner och uppfinningar som bönderna hade nytta av ute på åkrarna, som t.ex. konstgödsel. Det var nog väldigt svårt att försörja sig och få tillgångar till mat, vatten och sjukvård innan revolutionen. Men det var inte bara redskap till bönderna som uppfanns, utan till resten av lokalbefolkningen också. Viktiga transportmedel som järnvägar, ånglok och bilar. Nu med järnvägarna och ångloken kunde man åka från Malmö till Stockholm på cirka 16 timmar. Vilket var ett mirakel eftersom det brukade ta 8 dagar förut. 1850 byggde man ut järnvägarna, som var ett smart sätt att transportera råvaror till olika städer. Men andra maskiner underlättade också för andra personer med olika yrken. Först kom spinnmaskinen som spann bomull från garn till tyg. Sömmerskors yrke underlättades mycket med de här maskinerna. Och istället för att sy med vanlig tråd och nål (som man oftast då fick sår på händerna av) så uppfanns symaskinen. Textilfabrikernas utveckling ledde till kraftiga förändringar i vår livsstil.
16.
Och på grund av alla dessa uppfinningar så fick många arbetslösa jobb. T ex när man byggde nya järnvägar. Dock så fick man väldigt låga löner och sunkiga baracker att bo i. Men en av konsekvenserna var att de fick så pass låg lön att det knappt gick att leva på det. Och när de hade byggt klart järnvägarna så fick arbetarna åka hem till sina byar, nästan lika fattiga som när de kom dit. Och det orsakade att arbetarna bildade ett parti, Socialdemokratiska Arbetspartiet som kämpade för att höja lönerna. Under all utveckling av pappersmassan, järnmalm (utan fosfor), telefonen, bilen och all så började Sverige få en stark arbetskraft, folket fick en stor arbetsvilja.
Genom den här masstillverkningen av kläder och livsmedel blev allt billigare så då var det lättare för alla att få tag på mat. Och då ökade Sveriges befolkning kraftigt. I dagens samhälle finns det ju masstillverkningsföretag, som producerar kläder till hela världen runt, som H&M (som är svenskt). Man bodde oftast väldigt litet i Sverige mot slutet av 1800-talet. Man hade oftast bara ett rum och kök. Och delade oftast en säng med ett eller flera syskon. Det fanns varken värme eller vatten. Och hyrorna var så höga att man fick ha en inneboende som hjälpte till att betala. Transporter förändrades väldigt stort under mitten 1800-talet. På 1700-talet använde man hästar och vagnar som transporter. Men år 1891 kom den första bensindrivna bilen till Sverige. Man började transportera råvaror, och kunde bygga fabriker långt ifrån hamnarna (där man brukade hämta lasten förut från stora fartyg). Det blev mycket effektivare att kunna transportera gods på marken och inte ute på vattnet, som tidigare. Sverige började sälja mer till omvärlden som järnmalm och havre. Och det var starten på det moderna samhället i Sverige. Könsskillnader i Sverige i mitten av 1800-talet började långsamt ändras. När familjer flyttade in till storstäder (som Stockholm) så behövdes kvinnorna på fabriker, dagis osv. I Februari 1854 på Kungsholmen öppnades det första dagiset i Stockholm. Syftet med varsamheten var att ta hand om barn på dagarna som var fattiga medan deras mammor arbetade. Och idén kom ursprungligen från Paris, där barnomsorg har funnits sen 1846. Alltså ändrades lagen till att kvinnor fick studera, arbeta och bli myndig. Men kvinnor fick lägre lön än män även om de hade samma arbete. Tydligen så behövde kvinnor inte lite mycket lön som män. Och det problemet kvarstår även i Stockholm i dagens samhälle. Innan kvinnor fick rösträtt (1919) så hade de bildat en kvinnorörelse som kämpade mot rättvisare lagar. Kerstin Hesselgren var en betydelse full politiker, och blev den första kvinnan som var riksdagsledamot av första kammaren.
17. Bilderna visar hur Stockholm har förändrats. Man ser att omgivningen förändrats, men husen står kvar. Man ser också att gatorna förändrats men spårvagnsspåret finns kvar.
Innan Sverige industrialiserades så var det stor svält i Sverige, och befolkningen ökade kraftig pga. Masstillverkning och billigare livsmedel. Sverige har betydligt förbättras sen industriella revolutionen. Och Stockholm har växt som en stad, och har en betydligt större befolkningsmassa.
Från jordbruk till industri Den industriella revolutionen var ett stort steg i människans samhälle. Att ta det stora steget att gå från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle var en långsam process som tog fart i England i slutet på 1700-talet. Men för att revolutionen började för så länge sedan betyder det inte att den har slutat att påverka vårt moderna samhälle. Den industriella revolutionen håller fortfarande på att utveckla länder över hela världen, för att hela tiden kommer människor på nya bra idéer för industrialiseringen. Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Den förändring som började hända var att människor kom på ett sätt att göra sina dagliga arbeten mycket enklare, detta var anledning till den industriella revolutionens början. Från England spreds revolutionen vidare ut i världen. England hade på den tiden de rätta resurserna och det som krävdes för en industrialisering. Till exempel många invånare som tack vare uppfinningar som t.ex vaccinet, som bidrog till att flera överlevde sjukdomar som tagit många liv innan. Så tack vare att många överlevde med hjälp av vaccin blev det fler invånare som behövde mer mat. Där av började bönderna få bättre redskap och möjligheten att odla mer. Den stora befolkningsökningen ledde till mycket arbetskraft som där av gav råvarorna till att börja skapa fler möjligheter för människorna. Nya maskiner uppfanns som hjälpte bönderna med det hårda arbetet ute på åkrarna, det blev mindre arbete och bönderna blev inte lika slitna och fick det lite bättre i vardagen tack vare råvarorna dem odlade och sen sålde. Matproduktionen gick snabbare och folk fick mer mat och blev starkare, till skillnad från innan maskinerna funnits. Då var det oftast svält bland dem fattiga medan dom rika fick överflödigt med mat. Mindre befolkning och ingen ork till arbetskraft som behövdes. Ett problem med maskinerna kan ha varit att komma på hur man skulle arbeta med dem och använda dem ute på åkrarna, att gå över från man och hästkrafter till att lita mycket på maskiner. Denna revolution startade inte i Sverige förrän i mitten av 1800-talet. Och då
hade England redan blivit ett fullt fungerande industrisamhälle. Men det var inte bara matproduktionen som förbättrades utan allt skulle bli snabbare att göra. Det tog lång tid att väva tyget till kläderna som man hade på sig. Och det behövdes ett snabbare sätt att göra kläder på, då uppfanns det en maskindriven vävstol som gick mycket snabbare att göra kläder med än när fem väverskor skulle väva allt tyg. Denna uppfinning ledde till att en textilproduktion tog fart och gick mycket snabbare och smidigare. Matproduktionen och textilproduktionen ledde till att fler maskiner uppfanns till att göra allt jobb smidigare. Det gick från att ha en liten affär som vävde till att affärsmän som kunde stämplas som adelsmän tidigare, köpte upp den lilla affären och flyttade den till en större anläggning med många fler maskiner. Detta ledde till några av dem första fabrikerna. Men allt var inte bra med maskinerna, eftersom dem maskinerna som användes gjorde det mesta arbetet utan människokraft, där av ledde det till att många fick sparken från sina jobb som dem hållit på med t i åratal. Levnadsstandarden blev annorlunda. För bönderna blev det bättre, mindre hårt arbete, mer skörd, snabbare arbete och mer pengar tack vare mycket skörd. Men för borgarna som dem flesta var hantverkare fick det inte lika bra. Deras jobb som gjordes med händerna ersattes med maskiner och inte alla fick jobb i fabrikerna, det blev mer arbetslöshet och mindre löner då affärsmännen inte behövde betala lika många personer som jobbade. I Sverige på 1800-talet var det tvärtemot England. Det var inte måna invånare, ingen bra mark för odling, och oftast blev skörden dålig och inte många överlevde när svält och sjukdomar härjade landet. Men det var också i mitten av 1800-talet och ända in i 1900-talet som många svenskar emigrerade till Amerika. En tredjedel av Sveriges befolkning på den tiden åkte till Amerika i hopp om ett bättre liv. Men industrialiseringen var på väg till Sverige. Det började med jordbruket, bönderna började odla på nya åkrar och skörden började gå bättre och matproduktionen i landet höjdes. Med detta på gång växte Sverige och maten som odlades behövdes verkligen. Tack vare att skördarna gick bra fick fler människor mat och man kunde tjäna mer pengar genom
18. Vanadislunden, Stockholm. Även om mycket av industrialiseringen har påverkat Stockholm och hela Sverige så har man bevarat platser där man bara kan sitta och titta ut över staden. Man ser ut över nya hus men även dem gamla husen finns kvar bland dem nya. En blandning av det nya och det gamla finn s kvar i Stockholm.
att sälja till andra länder i Europa. Maskiner och redskap kom till Sverige och det gick ännu snabbare för skördarna att odlas och bättre för bönderna. Jordbruksexporten var till stor del det som satte fart på Sveriges utveckling och industrialisering. I mitten av 1800-talet tog det verkligen fart för Sverige och några av dem snabbaste sätten att ta sig fram kom till. Det byggdes järnvägar och tåget kom till. Nu tack vare järnvägarna kunde råvaror transporteras genom landet och fler och fler fabriker kunde snabbt byggas runt om i Sverige. Så gick Sverige från att bara kunna ta sig fram till fots eller med häst och vagn till att kunna ta sig fram genom att åka tåg. Sveriges energikällor kom från vår järnmalm. Frågan efter järn blev stor och tack vare all järnmalm som fanns uppe i norra Sverige fick Sverige in mer pengar genom att transportera järnmalm till andra länder, men Sverige fick även en bra energikälla där av.
Detta kom till att bli en stor järn- och stålindustri. Även Sveriges stora skogar och många sjöar gav en bra energikälla. Som träkol, det fick vi när vi elda träet från skogarna. Skogs och vattenindustrin, som fanns tack vare våra sjöar och skogar finns fortfarande än idag och är en av våra största energikällor men även råvaror. Nu var Sverige på väg uppåt och fler och fler industrier kom till. Fabriker som arbetade ångade ut massa avgaser och påverkade miljön. Det framkom luftföroreningar och många som jobbade i fabrikerna kunde bli sjuka då det oftast var ett hårt jobb och dålig luft inuti fabrikerna. Så långsamt blev det mer föroreningar och miljön blev sämre. Mest i storstäder som t.ex Stockholm och Göteborg där det bodde mer folk och flest fabriker fanns. Människor som bodde på landet åkte till storstäder som Stockholm för att få jobb på fabriker. Så ju mer industrin växte desto fler flyttade till storstäderna och befolkningen blev större. Städerna blev större och miljön sämre medan folket som bodde på landet blev allt färre och det blev glesare med folk. Könsskillnaden på den tiden var ganska tydlig. Kvinnor fick inte samma jobb som männen. För det mesta skulle kvinnorna nog vara hemma och sköta om barnen och hushållet. Om de nu fick ett jobb i en fabrik kan det ha varit en textilfabrik och antagligen inte i en fabrik där styrka behövdes för arbetet. Könsskillnaden visades mer när partierna kom och det blev dags att rösta. Var femte svensk fick rösta de första åren på 1900-talet, och då var det bara bland männen. Med tiden blev det bättre med könsskillnaderna men det syntes nog mer ute på landet än i storstäder som Stockholm där det utvecklats mer, men könsskillnaden fanns fortfarande. Det gör de än idag men inte i samma grad och inte lika synligt på ytan. Stockholm hade nu blivit ett fullt fungerande storstad. Med många invånare och fabriker. Sverige hade blivit ett industriland. Med Stockholm som huvudstad och många industrier i hela landet hade Sverige gått från att vara ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle som fortsätter att växa.
Industriella revolutionen Jag hade tänkt skriva om för och nackdelar samt konsekvenser med industriella revolutionen, men först så ska jag beskriva lite om vad revolutionen innebär. Industrialisering sker när man övergår från bonde-samhälle till industrisamhälle där man jobbar mer med maskiner än händer och verktyg. Stockholm ökar i storlek och blir större när detta händer för att flera människor flyttar närmare för att komma närmare fabrikerna så det inte blir jättelånga vägar för att komma till jobbet. Innan revolutionen så bestämde man sina egna arbetstider då man började jobba när solen gick upp och slutade när solen gick ner. Men nu hade man uppsatta tider som ungefär i skolan där vi går från 8 - 15 , men här var det ännu värre arbetstider. Kvinnor och män hade olika lön och så kom feministbilden till som ville att kvinnor skulle bli mer jämställda än vad de då var. Men det var inte bara för kvinnor som arbetsvillkoren var dåliga utan för män som var arbetare hade de också väldigt dåligt, de fick dålig lön och nästan ingen fritid så att de kunde sköta om sina familjer. Att kvinnor har dålig lön ligger också kvar lite nuförtiden då kvinnor får lite mindre lön och blir inte lika ofta anställda om det är en kvinna och en man som är lika duktiga på jobbet eller till och med om kvinnan är bättre för att de tror att kvinnan ska vara hemma med barnen under en mycket längre tid för så har det alltid varit. En dålig sak med industrialiseringen är att arbetsgivaren fick så mycket makt. Om vi säger att till exempel Pelle 43 år kräver högre lön för att han knappt har råd att försörja familjen med de dåliga lönerna som erbjuds för att jobba så hårt, så kan arbetsgivaren bara sparka honom och de är ingen stor grej för de var så många som ville jobba i fabrikerna men hade inte plats. Idag så kan man inte göra så här alltid, för om man ska jobba på ett jobb så måste man ha utbildning för det jobbet och den du sparkar kanske är jätteduktig och därför vill den ha mer lön. Fast i fabriksarbetet så var nästan alla lika duktiga för det var inte så jätte komplicerat arbete men det var tufft.
Det första landet som industrialiserades var England. De industrialiserades ca år 1850 och Stockholm industrialiserades sent 1800-tal och i början på 1900-talet. Stockholm var relativt tidig med sin industrialisering till skillnad från andra länder som än idag inte är industrialiserade. De som inte är industrialiserade kallas för u-länder som betyder utvecklingsländer, Sverige är ett industrialiserat land och det kallas ett i-land. Jag tror att varför några u-länder i t.ex Afrika inte har kunnat industrialisera sig för att dom har blivit nertryckta av andra europeiska länder. För om vi ska ha det så bra som vi har så måste någon annan ha det lite sämre. En positiv sak med industrialisering är att vanligt folk lär sig läsa och skriva för att det behövs på de arbetsplatser som de arbetar på, De måste tillexempel kunna läsa arbetsbeskrivningar och kunna läsa tidningen som alla nästan i arbetsklassen gjorde. Arbetsklassen är dom som arbetar för kanske låg lön och dåliga arbetstider dvs fabriksarbetare, Socialdemokraterna som då kallades Arbetspartiet har kommit som en följd av industrialiseringen som jobbade för bättre löner och fler fritidstimmar. Under industrialisering så skapas många företag med vinstintresse, det betyder att dom vill tjäna mycket pengar på det de gör och därför försöker dom effektivisera arbetet och då kommer nya uppfinningar som man inte fattade att man behövde innan de uppfanns. Men dom här maskinerna gör det mycket lättare för oss i vardagen. Det är det som är det hela med industriella revolutionen, företag vill tjäna pengar och man vill förenkla vardagslivet. En konsekvens av industrialiseringen är att transportvägar mellan nästan alla europeiska länder skapas och det beror på att man fraktade sina varor emellan länderna och man kunde ta sig mellan fort. I Stockholms och Sveriges fall så fraktade man mycket järnmalm och trä och detta var bra och det behövdes på marknaden, alltså var pappersindustrin viktig. En annan konsekvens av industrialiseringen är att många uppfinningar och uppfinnare som kanske används än idag men har blivit förbättrade. En viktig uppfinnare för Stockholm var Alfred Nobel som uppfann dynamiten. Han har varit viktig för han har liksom satt Sverige på kartan. Att vi uppfann dynamiten har varit en stor vinst för Sverige.
19. AGA fabrik 1910
En negativ konsekvens med industrialiseringen är att folk har blivit mer överviktiga de senaste 25 åren för arbetena är ofta så stillasittande och man kan vara hur lat som helst för att det finns så många maskiner som underlättar vardagslivet. Det syns nog mer i USA där folk har blivit feta för att de är lata medans i fattiga länder som är u-länder så jobbar de mer fysiskt och då är de mer undernärda än överviktiga och det beror på att de inte har så lätt för sig för de har blivit nertryckta av europeiska länder som använt dom som slavar. Stockholm blev större folkmässigt för att flera personer flyttade in till stora städer för att ha närmare till sina arbeten för då fanns det inte lika många transportalternativ så många ville flytta in till stan och då ökade Stockholm både folkmässigt och storleksmässigt. Detta kallas urbanisering. Av: August
Ett modernare Stockholm Vid mitten av 1800-talet var Sverige ett mycket glesbefolkat land och nio av tio bodde på landet. Den tiondel som inte bodde på landet bodde i städerna. Det var ont om järnvägar och fabriker. Ute på landet var skördarna dåliga och folk svalt. Bönderna flyttade till Amerika där de var lovade fri jord. Ca 50 år senare gick vi mot ett modernare samhälle. Vi började industrialiseras. Sverige var ett ganska fattigt land, men vi hade bra naturtillgångar (råvaror). Inom jordbruket ökade livsmedelsproduktionen. För det mesta var det bönder som började odla upp nya åkrar. Tack vare det så började Sveriges befolkning växa och det behövdes mer mat. Det som jordbruket producerade sålde vi till andra länder och Sveriges ekonomi började växa. Bönderna fick verktyg och maskiner från bland annat England. Bönderna fick bland annat konstgödsel. Eftersom vi tjänade så mycket pengar kunde vi ta vara på våra egna råvaror och tillverka egna maskiner. Järnvägar och fabriker började byggas. Järnmalmen i gruvorna från Norrland innehöll fosfor vilket gjorde järnet väldigt känsligt. En del utav järnet gick inte att använda, men år 1860 kom en uppfinning som tog bort fosforet och allt järn gick att använda. Vanligt folk började läsa tidningar. Man hade upptäckt att man kunde tillverka papper av trä. Förut tillverkades papper av tyg och det var dyrt att köpa böcker, men i Sverige hade vi mycket skog. Pappersindustrin ökade och Stockholm som stad blev rikare när vi började sälja till andra länder som t.ex. England som redan hade förbrukat all sin skog, när de bland annat eldade upp det för tillverkning av träkol. Tidigare tillverkade man mest virke av träet. Man byggde hus och det var inte mycket mer med det. Eftersom de skapades många maskiner i Sverige så behövdes det någon som kunde reparera dem. Det skapades värkstäder. Ericsson var en utav de första verkstäderna i Stockholm. Nu
mera är Ericsson ett världskänt företag som har samarbetat med bland annat Sony. Flera människor kunde börja jobba och ingen svalt längre. Detta var en enorm utveckling från det gamla samhället, men när skulle kvinnornas rättigheter ändras? Tankar om att kvinnan faktiskt var lika mycket värd som mannen började väckas. Förr i tiden så skulle männen ut och jaga eftersom de var stora och starka. Kvinnorna skulle vara hemma, leta örter, ta hand om barnen osv. Fabrikerna skapade en möjlighet för kvinnor och män att kunna jobba tillsammans eftersom alla jobb inte behövde de starkaste. Alla fabriker tog ju inte emot kvinnor och de som gjorde det gav kvinnorna lägre lön. Kvinnorna började nog tycka att vi kan ju utföra samma arbete som männen, varför ska vi ha lägre lön? Och där tror jag att feminismen och tankar om jämnställdhet börjar. Eftersom vi gick mot ett modernare samhälle så måste ju kvinnornas rätt komma. Själv tycker jag att industrialiseringen var väldigt viktig. Utan den hade Sverige kanske varit ett u-land. Stockholm utvecklades och flera av våra andra städer började också utvecklas. Sverige har fortfarande bra med råvaror och är ett utav världens främsta länder inom skogs- och pappersbruk. Vi har gott om malm i våra stora gruvor och säljer mycket till andra länder och vi använder den själva.
Industrialiseringen var inte bra för miljön, men det var väl värt det? Vi fick så mycket nya tankar och idéer som ledde oss till dagens samhälle.
Bildförteckning till Del 1 & 2 Framsidor och baksidor: pixabay.com 1. Fotograf: Okänd, http://xn--stockholmskllan-blb.se/Soksida/Post/?nid=8748, År: 1901-1925 Förvarade: Stockholms stadsmuseum 2. Källa: Utrednings- och statistikkontoret, stockholmskällan.se, http://xn--stockholmskllan-blb.se/Soksida/Post/?nid=6463 3. Fotograf: Kasper, Salin, http://www.stockholmskallan.se/soksida/post?nid=15118, År: 1885-1915 Förvarande: Stockholm Stadsmuseum 4. Fotograf: Okänd, http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post?nid=2735, År: 1890-1915 Publicerad av Stockholms stadmuseum 5:Fotograf: Okänd, ID/URL: C 1309, År: 1896 Förvarande: Stockholms stadsmuseum 6. Fotograf: Lennart af Petersens, ID/URL: F 78617, År: 1955 Förvarande: Stockholms stadsmuseum 7. Fotograf : okänd, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Djurg%C3%A5rdens_IF__IK_Brage_Allsvenskan_Promotion_Playoff_1930.jpg, Datum : 1930 8. Fredrika Bremer, grafiskt blad, litografi. Ägs av Skara kommun. 9. Upphov: Okänd, Objektidentitet: Fotonummer Fa 2871 Publicerat av: Stockholms stadsmuseum 10. Fotograf: Arvid Frid Lenter, År 2015 11. Fotograf: Viktor Rosqvist, År: 2015 12. Fotograf: Klara Hamnmark, År: 2014 13. Fotograf: Okänd, ID: F 33087, År: 1943 Förvarande: Stockholms stadsmuseum 14. Fotograf: Okänd, ID/URL: http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=15941, År 1900-1919, Förvarande: Stockholms Företagsminnen 15. Fotograf: Carl-Oscar Östling, http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/bilder/LX2005-0252, År: 1940 16. Fotograf: Okänd, http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=16752, År: 1885-1899 Förvarande: Stockholms stadsmuseum 17. Fotograf: Hanne Doczi Söderström, Åt 2015 18. Fotograf: Hillevi Fridström, År 2015 19. Fotograf: Okänd, URL: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:AGA_Fabrik_1910.jpg#filehistory, År: ca 1910
En bok skriven av: Klass 8E, Mälarhöjdens skola VT2015 Jonatan Leonard Hillevi Viktor
Ellen S
Alicia Ina
Erik Anastasia
Rachel Björn WW
Klara
Leo
Arvid
Emil
Hanne
Vilma
Algot
Felix
Ellen O
Malin
Anna August
Björn W