M222larh333jdens skola 8e industriella revolutionen 444 l111ngt borta men alltid n222rvarande del 1

Industriella revolutionen –

lüngt bort men alltid närvarande

Förord Vi har arbetat med Industriella revolutionen och hela tiden försökt tänka på varför saker som känns så långt bort än idag påverkar oss och alltid finns närvarande.

Texterna är skrivna av elever i klass 8E på Mälarhöjdens skola under vårterminen 2015. Texterna är av helt olika karaktär, större delen är skrivna som en generell förklaring till industrialisering, andra som en studie av ett specifikt ämnesområde och ytterligare andra som en skönlitterär tillbakablick. Boken består av “Del 1” och “Del 2”.

Bilderna är tagna av eleverna själva eller publicerade med tillstånd av förvarande enhet. Bildförteckning finns i slutet av “Del 2”. För frågor, kontakta vår lärare Josefina García Hultqvist på Mälarhöjdens skola.

Trevlig läsning!

Mälarhöjden, april 2015

Vad är den industriella revolutionen?

Det var väldigt smutsigt i Stockholm innan den industriella revolutionen. Allt avfall kastades direkt ut på gatorna och människor gjorde även sina behov utanför dörren.

Konsekvenserna för all smuts och att folk bodde väldigt tätt, blev att sjukdomar lätt spreds.

Hälften av alla barn dog innan de fyllt 10 år. Det var så många som flyttade till Stockholm, men ändå ökade inte antalet invånare då dödligheten var alldeles för stor.

Innan den industriella revolutionen tillverkades nästan allt tyg i byarna. Spinnerskorna vävde tyg av bomull till kunden som skaffade bomull och sedan köpte det färdiga tyget.

Men vävstolarna var väldigt långsamma. Då uppfanns en spinnmaskin och mycket tråd tillverkades snabbt. Sedan kom den mekaniska vävstolen till. Textilindustrins utveckling gick snabbt och nya uppfinningar tillverkades. Maskinerna flyttades sedan till lite större hus istället för bondstugorna som var små. Då var alla arbetare på ett ställe och ägarna kunde kontrollera dem bättre. Det var de allra första fabrikerna och jordbrukssamhället blev till industrisamhälle och smittkoppsvaccinet tillverkades även då.

Efter textilindustrin kom bara fler och fler fabriker. Det började tillverkas järn, kol och ångdriva maskiner. När tillverkningen spred ut sig så mycket var behovet av transport mycket stort. I början av 1800-talet användes hästar för att transportera kol, men sedan uppfanns ångmaskinen som gick på järnvägar och det spreds väldigt snabbt över hela England och även över Europa.

Den industriella revolutionen startade i England och spreds sedan därifrån. Jordbruket förändrades under 1700-talet och de engelska bönderna lärde sig mer om mat och odling.

De första fabrikerna i Stockholm kom under 1700-talet, då var det väldigt enkla verkstäder och utan maskiner. Arbetarna gjorde allt för hand och hade ingen hjälp av maskiner.

Många fattiga tog sig till staden i hopp om jobb, och för att få ihop pengar till att försörja

1. Bilden 채r fr책n 1900-talet och tagen vid Kindstugatan i Gamla stan.

familjerna behövde barnen även jobba då lönen var väldigt låg.

I fabrikerna arbetade hela familjen, lönerna var så låga så om familjen skulle överleva behövdes all arbetskraft. Men arbetsgivarna började höja de arbetande männens lön och fler och fler kvinnor började stanna hemma, och mannen blev den som försörjde familjen. De rika familjerna levde såhär, och det ville även många arbetare.

De kvinnor som ändå måste arbeta för att överleva fick stå ut med att få lägre lön än de arbetande männen. Orsaken till att kvinnor fick lägre lön var att de ansågs vara svagare än männen och inte kunde göra lika mycket nytta. Många småbarn fick även följa med och arbeta i gruvan, det var väldigt hårt arbete och många protesterade mot att ha barnarbete i Stockholm. I Sverige idag är det mer jämställt än vad det var för många år sedan, men det förekommer att mannen tjänar mer än kvinnan när de jobbar på samma jobb och har samma tjänst. Jag tycker att det är långt ifrån okej att det ska vara så här på arbetsplatser, det är en självklarhet att det ska vara samma lön för två personer om de jobbar med samma tjänst oavsett kön.

När städerna växte, växte även medelklassen. De som inte var arbetare eller bönder hörde till medelklassen. De som var advokater, ämbetsmän eller läkare hörde till den högre medelklassen, och hantverkare eller folk som hade små företag hörde till den lägre medelklassen. Här blir Sverige även ett demokratiskt land.

Mycket nya och viktiga idéer kom till om hur samhället skulle se ut. Politiska ideologier om vem som skulle bestämma, och om människor skulle tillhör olika folk och varje folk skulle ha ett eget land. Idéerna kom från upplysningstiden och även från den franska revolutionen. Dessa tankar förändrade mycket och det var ett stort steg. Det skapades olika ideologier som socialismen, konservatismen, liberalismen. Socialisterna ville ha ett samhälle som byggde på samarbete och att alla skulle äga lika mycket och göra

orättvisan till rättvisa. De konservativa ville bevara och ha kvar mycket av det gamla samhället och att alla skulle vara beroende av varandra. Liberalerna ville att alla skulle ha så mycket frihet som möjligt.

Den industriella revolutionen har förändrat Stockholm mycket, vi fick fabriker som vi har även idag fast mer utvecklade. Revolutionen förändrade även människors liv, de flyttade in till staden och fick jobb och bättre ekonomi. Kvinnorna blev dåligt behandlade och nedvärderade, men med tiden utvecklades kvinnans rättigheter positivt, och de kämpade mycket och fick rösta för första gången år 1921. Politiska idéer utvecklades och som sagt blir kvinnorna också en del av politiken.

Jag tycker att industrialiseringen är något positivt och att det har fått mest positiva konsekvenser på dagens samhälle.

2. Antalet födda barn i Stockholm har varierat mycket. År 1920 föddes bara ca 5000 barn och år 1944 och 1945 föddes tre gånger så många barn. Efter förra sekelskiftet dog ca 5000 människor per år. År 1976 avled nästan 10 000.

Sverige under industriella revolutionen Maskinernas påverkan på samhället var absolut nödvändigt för industriella revolutionen i Sverige och resten av världen, dessa maskiner var framtagna för effektivitet och inte för att skona miljön som det handlar om idag, då vi försöker framställa maskiner som både skonar miljön och är effektiva. Men tillbaka till 1800-talet. När Sverige började industrialisera så hade vi bra förutsättningar, vi hade politisk vilja, vi hade många naturresurser som var bra att använda och då vi inte hade resurserna som behövdes hade vi kapital till att importera det, till exempel bomull, men vi hade järnmalm och stenkol som var några ytterst viktiga tillgångar förutom bomull.

Det vi behövde i uppfinningar fanns oftast i områden som redan var industrialiserade såsom England, så därifrån kunde vi köpa ritningar på uppfinnigar såsom automatisk vävstol som vi sedan kunde förfina. Vi kunde då också utnyttja uppfinningar såsom stenkol som ett effektivt drivmedel istället för mer ineffektiva lösningar såsom träkol. I och med det kunde vi fokusera på att förfina dessa kunskaper. Ett exempel på att förfina kunskaper var när Alfred Nobel förfinade nitroglycerinet, ett oerhört farligt sprängämne som sprängdes vid minsta stöt, till dynamiten som var en blandning av flera andra ämnen som gjorde nitroglycerinet mindre farligt att hantera. Till dynamiten uppfann även Nobel stubinen som användes för att antända dynamiten.

Några saker som var nödvändiga för revolutionen överallt var smittkoppsvaccinet som gjorde att fler människor överlevde och det ledde till att befolkningen ökade. En annan var det effektiviserade jordbruket. Båda styrdes av saker som uppfunnits i andra länder och var extremt nödvändiga. En annan viktig sak i och med det var att mindre folk var tvungna att bo på landet och istället kunde de söka sig till städerna för jobb. I och med det så skedde en stor urbanisering. Folk dog inte lika ofta av smittkoppor det i sin tur gjorde att befolkningen blev större och det ledde till att ytterligare fler människor också kunde flytta till de allt

större städerna, då det inte behövdes lika mycket arbetskraft till jordbruket på landsbygden.

Levnadsstandarden förändrades drastiskt i och med att det gamla bondsamhället ändrades till ett stadssamhälle där sjukdomar spreds som löpeldar, men där vissa fick ett bättre liv än vad de skulle haft på landet. Vissa fick ett bättre liv och vissa fick ett sämre liv. Ett exempel på det sämre livet var om man kom till Stockholm med sin familj där pappan blev främsta inkomstkällan och där mamman stannade hemma med sina tre barn och tog hand om dem.

Om pappan sedan dog så kunde deras levnadsstandard sänkas drastiskt. Mamman och hennes tre barn var tvungna att arbeta mer än vad de skulle behöva ifall pappan fortfarande levde och vara han arbetade.

Varför det blev så här var att kvinnan tjänade i genomsnitt mindre än vad mannen tjänade och barnen drog inte alls in så mycket pengar som springpojkar. Så de kvarvarande fyra tillsammans kunde knappt skrapa ihop lika mycket som fadern kunde dra in själv. I den situationen skulle det varit mer lönt att arbeta ute på landet, där en kvinna och tre barn kunde dra in lika mycket som tre eller fyra män (detta är räknat i det fallet där det är barn med, inte vuxna).

Angående levnadsstandarden så bildades en ny del i samhällspyramiden ”medelklassen” som var över arbetarna och under överklassen. De jobbade oftast som egna företagare med mindre företag de kunde också vara skomakare till exempel.

Energikällorna som användes var framtagna för effektiviteten och inte för miljön. Det var inte maskinerna som var de riktiga miljöbovarna utan det var deras energikällor.

Transportmedel var otroligt viktiga under industriella revolutionen oavsett om de var naturliga eller skapade av människan. Ångloket kanske inte blev det bästa transportmedlet, men det användes som en symbol för den industriella revolutionens framsteg. Ett naturligt transportmedel var floder eller vattendrag som kunde användas som transportmedel för

stockar som användes till energi och bygge.

Några av människornas transportmedel var cykeln, båten, bilen och ångloket. De var alla använda som transportmedel för effektivitetens skull och de var alla framgångsrika då de fortfarande finns eller deras förfinade efterlevande produkter.

Stockar kunde transporteras via vattendrag hyfsat långt till en upphämtningsstad där de kunde transporteras vidare till fabriker som kunde använda träet till uppvärmning. Ett exempel på en av de människobyggda transportmedlens framsteg är båtens, där de flesta fartygen gick från att använda segel till att använda motorer som drevs av kol som förstahandsenergikälla.

Miljön försämrades kraftigt i och med att vi använde mer och mer fossila bränslen såsom kol som producerade mer koldioxid än vad som det normalt borde funnits i luften. I och med det så försämrades naturen och vår hälsa.

Könskillnader änddrades så att kvinnan fick rättigheter, men det var långt ifrån jämlika med männen. Det var en början på jämställdheten, ett arbete som fortfarande håller på.

Sveriges demografi ändrades dramatiskt då urbaniseringen startade.

SVERIGES INDUSTRIALISERING Jag ska prata om den industriella revolutionen och svara på frågorna: • Vad krävs för att ett land ska industrialiseras?

• Varför hade Sverige så goda förutsättningar för att industrialiseras?

• Vilka var de viktigaste industrierna i industrialiseringsprocessen och varför?

Det krävs ganska mycket för att ett land ska industrialiseras. Man behöver; kapital, arbetskraft, uppfinningar, bra naturtillgångar/resurser, idéer, maskiner, energi, politisk vilja och marknad.

Jordbruket var viktigt för industrierna och för Sveriges utveckling för att man kunde sälja råvarorna till andra länder så man fick in pengar. Sverige hade bra förutsättningar för att industrialiseras tack vare våra naturtillgångar som var t.ex. järn och skog. Skogen kunde vi hugga ner och få trä, sedan bränna trät och få energi som är bra att ha när man ska industrialiseras. Järn kunde vi använda för att tillverka saker som t.ex. maskiner som behövs vid industrialisering.

Bönder i Sverige började odla mer mark. Orsaken till detta var att Sveriges befolkning ökade. Orsaken till varför befolkningen ökade var att folk började leva med hygieniskt och fick bättre livsmedelstillgångar samt fick bättre jordbruk. Detta hände mest under industrialiseringen istället för innan, typ under 1800-talet.

Redan i början av 1800-talet hade Sverige börjat påverkas rätt mycket av Englands industrialisering. Genom Englands industriella ”metoder” kunde England skapa/producera järn av högre kvalitet än Sverige vilket påverkade den svenska järnindustrin väldigt mycket. Dessutom var järnet en av Sveriges bästa råvaror. Sverige gjorde dock sina industrier bättre och effektivare. Träindustrierna blev allt större pga att Sverige har så mycket skog. Det finns många länder som t.ex. England som inte har så mycket skog och behöver frakta trä till sitt land och då kunde ju Sverige tjäna mycket pengar på det.

Industrialiseringens för- och nackdelar I grund och botten är den industriella revolutionen en teknisk utveckling som ledde till samhällsutveckling. Istället för att man satt hemma ute på landet och gjorde sysslor och odlade, flyttade man nu in i staden och börja jobba i fabriker.

Eftersom den industriella revolutionen är en enorm utveckling drar den med både fördelar och nackdelar.

Fördelar: Det krävdes maskiner för att kunna industrialisera. Dessa maskiner gjorde allting mycket snabbare och lättare. Istället för att sitta hemma och väva för hand går man till jobbet och jobbar med t.ex. vävmaskiner. Mer textil producerades och människor blev rikare.

När folk fick höra om dessa maskiner började folk flytta in i staden. Det kallas urbanisering. Jag tycker att urbaniseringen var bra och dåligt. Bra för att urbanisering leder till att fler människor får utbildning eftersom ”alla” är samlade på samma ställe och då är det mer effektivare att sätta en skola där. Det kan vara ganska kostsamt att på den tiden sätta ut skolor över hela landet. Dåligt för att sjukdomar sprider sig mycket lättare när det bor massa personer på ett och samma ställe, vilket leder till att fler dör.

Den industriella revolutionen drog inte bara med materiella fördelar utan även politiska förändringar. Sen om man vill se politiska förändringar som något positivt eller något negativt får man bestämma själv. Jag tyckte det var bra eftersom detta ledde till den politik vi har idag, sen förstår jag om man kan tycka det var dåligt eftersom att det fanns tydliga nackdelar. Eftersom mera personer fick utbildning kunde de börja tänka på politik. Det börjar komma till nya politiska idéer och demokratin utvecklas vidare. Även kvinnor börjar få mera och mer rättigheter. Kvinnorna träffades ofta i hemlighet och pratade bl.a. om sina rättigheter. Detta ledde till hur vi har det idag.

Enligt mig är en av de största fördelarna att folk började leva längre. Varför tycker jag det, jo eftersom flera personer levde längre ökade befolkningen vilket ledde till att det fanns mer arbetskraft vilket tillslut ledde till att Industrialiseringen kunde utvecklas. Det fanns flera anledningar till det. Under industrialiseringen fick man tillgång till många saker som hjälpte en att leva lättare, t.ex. underkläder kunde vara väldigt betydelsefullt för bl.a. bra hygien. Utveckling för medicinen gick också framåt. Eftersom folk började leva längre växte också befolkningen vilket ledde till större behov som maskinerna kunde förse.

En annan fördel som inte pratas om så mycket är handeln. Eftersom olika länder hade olika naturtillgångar kunde man handla med varandra. Handeln mellan länder ledde till ett bättre förhållande mellan de handlande länderna. Vilket i sin tur ledde till en ny krigsföring med ny teknik och allianser. Det kan t.ex. ha lett till att Sverige slapp stora förluster under första och andra världskriget.

Industrialiseringen gav också 150 år av tillväxt i Sverige. Det syns tydligt här: År Befolkning Milj.

Spädbarnsdödlighet%

1850 3,5 15

1900 5,1 9

1950 7,0 2

2000 8,9 0,35

Medelivslängd Män Medellivslängd Kvinnor

40 45

52 55

69 72

76 81

Nackdelar: De flesta fördelar jag har pratat om kan också ses som nackdelar ur ett annat perspektiv. T.ex. maskinerna var inte bara bra. Enligt fabriksarbetarna var de hemska maskiner. Maskinerna var ofta i en dålig miljö med mycket rök och farliga partiklar.

Fabriksarbetarna blev ofta sjuka och skadade. Maskinerna arbetade i sin egen takt och arbetarna hann ofta inte med. Arbetstiderna var väldigt långa och sträckte sig ofta från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Många jobbade ofta 6 dagar i veckan och hade bara ledigt på söndagen. Allt detta gjorde att fabriksarbetarna mådde sämre och dog oftare.

3. Till vänster: Här bodde Sveriges arbetarklass under industriella revolutionen. Husen var dåligt byggda och av trä. Denna plats kallas Vita Bergen på Södermalm.

4. Till höger: Östermalm i Stockholm. Här bodde Sveriges överklass. Husen var bra byggda och låg centralt. Det var stor skillnad mellan dessa hus och arbetarklassens hus.

En av de allra största nackdelarna är miljöproblemen som industrialiseringen dragit med sig. För att kunna sköta dessa stora fabriker krävdes mycket naturtillgångar och det har Sverige. Man började skövla skogar och bryta malm och sten. Runt om Stockholm och vid Stockholm fanns gott om skog. Om man tar en titt på Stockholm nu är det mesta borta.

Detta fick konsekvenser t.ex. blev det sämre luft, flera områden blev också enormt förorenade så det var farligt att vara där. Folk gick heller inte ut i naturen lika mycket som förut vilket ledde till att man inte motionerade lika mycket och slapp den friska luften vilket inte alls var bra för hälsan. Själv tycker jag att miljöproblem är allvarliga eftersom de fortsätter även nu. Även om befolkningen växte och folk började leva längre dog ändå många. Runt Stockholm bildades slum kvarter där husen var nerfallna, mögliga, trånga och ohygieniska.

Många mådde inte bra och sjukdomar spreds snabbt. Själv tycker jag att man kunde gjort en maskin som hjälpte människorna bygga husen stadigare och bättre. Varför gjorde man

då inte det här? Jo för att man inte hade kommit så pass långt i utvecklingen för att kunna börja göra sådana här utvecklade maskiner. Dessa hus var byggda väldigt slarvigt eftersom man inte hade tid att bygga bra hus eftersom industrialiseringen kom så plötsligt och alla arbetare behövde nånstans att bo.

Jag har pratat om att industrialiseringen ledde till samhällsutveckling vilket är både bra och dåligt. I grund och botten tycker jag samhällsutvecklingen var bra eftersom det ledde till demokratin idag. Det var bra på lång sikt men mindre bra på kort sikt eftersom det skapades en ny samhällspyramid där allt byggde på arbetarnas arbete. Arbetarna fick knappt någon makt förrän de börja kämpa för det genom att strejka, dvs. att inte komma till jobbet.

Ett extremt exempel på en nackdel med industrialiseringen var att vissa personer började fundera på det mest effektiva sättet att döda folk på. Förut gick man runt med enpersons dödande vapen t.ex. enskjutande gevär. Med utvecklingen av vapen i fart kunde mer och mer effektivare vapen skapas. Ett exempel är giljotinen som togs i akt i Frankrike för första gången. Man tog fram giljotinen under den franska revolutionen eftersom man behövde något som effektivt dödade folk på p.g.a. allt kaos som rådde i Frankrike. När man i Sverige fick höra om detta ville man också ha giljotinen. Giljotinen färdades till Sverige och användes bara en gång i Sveriges största stad Stockholm. Mannen som blev avrättad på Långholmen hette Alfred Ander. Han var den sista i Sverige som blev avrättad. Detta skedde 1910.

Jag har funderat och resonerat om vad jag tycker om industrialiseringen. I grund och botten tycker jag det var bra, men det är viktigt att komma ihåg alla nackdelar också. Många kan tycka att det här med miljön är väldigt viktigt och det tycker jag också, men enligt mig behövdes det första steget tas någon gång och då är det bättre tidigt än sent. Jag har pratat om perioden 1850-1900 då industrialiseringen var som störst i Sverige. Men industrialiseringen sträcker sig i liten grad ända fram till nu och min gissning är att det kommer fortsätta långt framåt eftersom människans behov bara ökar efter att de får det bättre.

Av: Algot

5. Bilden är en bild på Stockholms järnväg när den var relativt ny.

Industriella revolutionens dominoeffekt Den industriella revolutionen i Sverige började på 1800-talet. För att ett land ska kunna industrialiseras krävs arbetskraft, råvaror, kapital, uppfinningar, energi, politisk vilja och en marknad.

Det var flera saker som drog in pengar till landet, jordbruksexporten drog in mycket pengar p.g.a. att bönderna odlade upp nya åkrar eftersom Sveriges befolkning växte och behövde mer mat. Jordbruket effektiviserades tack vare nya redskap, det var bl.a. tack vare det som satte fart på Sveriges utveckling. År 1848 skapades aktiebolagslagen i Sverige som skulle påskynda industrialiseringen. Lagen gjorde det lättare för industrier att skaffa kapital, flera industrier skapades nu och industrialiseringen fortsatte. Men för att en fabrik ska kunna skapa en produkt behövs råvaror. Och råvarorna kom antingen till hamnarna från utlandet,

gruvorna uppe i norr eller från skogarna. Så för att alla fabriker inte skulle behöva vara i närheten av vart råvarorna kom ifrån, men transporten fortfarande skulle gå hyfsat snabbt byggdes järnvägar. Byggandet av järnvägar pågick mellan 1850 och 1880. Då kunde man bygga fabriker långt ifrån där råvarorna kom ifrån men samtidigt få dit det snabbt.

Jag tror att utan järnvägarna hade industrialiseringen gått mycket långsammare eftersom det inte hade kunnat byggas så många fabriker. Och i och med det hade allt gått mycket långsammare. Till alla de fabrikerna behövdes arbetskraft, människor som kunde jobba, och det fanns det. En ny stor grupp i samhället växte fram när Sverige blev ett industrisamhälle, industriarbetarna. De flesta var fattigfolk från landsbygden och i grund och botten var de bönder. De kom ofta för att arbeta med järnvägsbygge, timmerflottning på älvarna eller i sågverken. Utan arbetarna hade de inte kunna producera allt och industrialiseringen hade inte gått lika snabbt och smidigt.

Sverige hade två viktiga råvaror, järnmalm och skog. Av järnmalm tillverkade man järn och stål, när industrialiseringen började i alla länder växte efterfrågan på järn och stål.

Man behövde järn till bl.a. järnvägar och maskiner. Så järn drog in mycket pengar till Sverige p.g.a. att det fanns en stor marknad och efterfrågan.

Men utan järnvägen tror jag inte att det hade varit lika industrialiserat idag, eftersom järnmalmen kom från Norrland och man kunde transportera snabbt tack vare järnvägen.

Träet från skogen kom till stor användning för Sverige. I och med att vanligt folk började läsa i Sverige för att vi fick vår första skollag år 1842, lagen krävde att sockarna skulle erbjuda folkskola, så började även vanligt folk läsa tidningen. Man började även använda mycket papper i kontorshus och i och med det växte efterfrågan av papper.

En tidning som var skapad tidigt och tillgänglig för dem flesta var Stockholms-Tidningen.

Stockholms-Tidningen skapades år 1889 av Anders Jeurling. Han ville att tidningen skulle vara tillgänglig för alla och det var den, genom att den var lättläst men framförallt billig.

Den var hälften så billig som Dagens Nyheters pris i Stockholm och en fjärdedel av priset i landsbyggden. Jag skulle säga att det är mycket tack vare den här tidningen som gjorde att

6. På bilden ser man tydligt en av de stora användningarna av papper. Bilden togs mer än 50 år efter industriella revolutionen men man kan se hur man använde papper förr i tiden.

vanligt folk kunde börja läsa tiningar och få in läsandet i vardagen. För även om det erbjöds skola så att man kunde lära sig läsa så kostade det att köpa en tidning och alla hade inte läsandet i vardagen. Så genom en betydligt billigare tidning hade många fler råd att unna sig det. Och allt detta blev möjligt i och med att pappret blev billigare p.g.a. att man nu tillverkade det med hjälp av nya uppfinningar. Allt detta gynnade Sverige väldigt mycket eftersom det finns väldigt mycket skog här.

För att en industriell revolution ska ske är det en lång rad händelser som ska gå ihop. Jag skulle kunna jämföra det med ett dominospel. Det är en lång rad olika brickor i en stor kedja. Och varje bricka knuffar på en annan, som alla händelser knuffar på varandra. Men utan en bricka tar allting mycket längre tid innan det rullar på igen. Och det är samma sak med alla händelser, utan en skulle inte en annan ske. T.ex. utan järnvägen skulle man inte kunna bygga lika många fabriker eller transportera råvaror lika snabbt. Så om någon av händelserna inte skulle skett eller om vi skulle saknat någon faktor skulle Sverige inte blivit eller varit industrialiserat lika snabbt.

7.

Industriella revolutionen En person som föddes 1860 och levde i 80 år fick vara med från att de flesta bodde i glesbygden till att man flyttade in till staden, det blev missväxt. Och en miljon flyttade till USA. Men det som jag ska skriva om nu är lite om varför Sverige industrialiserades så snabbt och vad industrialiseringen har gett för spår än idag Men man ska börja från början. År 1850 var Sverige bland de fattigaste länderna i Europa, de flesta bodde på landet och var bönder medan i England var industrialismen i full gång och det var som stort rökmoln över London. Men det var också kan man säga på 1850 talet som Sverige började bygga upp sin viktigare industri. Sverige började bygga upp sitt järnvägsnät och till det behövdes järnmalm, och järnmalmen behövdes i nästan i hela Europa. Men Sverige hade flera problem det första var att Sverige inte hade något stor järnmalmsindustri. Men det skulle det snart ändras på.

Staten i Sverige såg en möjlighet att få in pengar till statskassen som var helt tom. Till det behövde de adeln som investerade pengar i gruvan. Adeln såg en möjlig att investera pengar i gruvan för att det fanns en marknad för järnmalmen, inte bara i Sverige utan i andra länder också. Nu var det bara att förbruka järnmalmen. Så lätt var det tyvärr inte för det fanns fosfor i järnmalmen som gjorde den mer sårbar alltså den går sönder lättare men genom att det fans ett interesse för järnmalm så löstes det ganska snabbt med en uppfinning som fixade det. Nu saknades det bara arbetskraft.

Nu var den stora frågan hur skulle man få bönderna att komma till industrierna. Sverige var tvunget att locka med något för att få folk till industrierna.

Själv tror jag att man inte behövde locka med något speciellt för folket var redan urfattigt och bered att prova något nytt. Så jag tror att folket ville till industrierna och då blev effekten att folket flyttade till städerna.

När Sverige byggt upp sitt järnvägsnät kunde man frakta folk och råvaror ut i landet från hamnarna. Under 1800 talet började medelklassen att läsa tidningar och intressera sig för vad som händer i landet. Så det producerades mycket mer tidningar. Sen kom en uppfinning som gjorde att man kunde skapa pappersmassa av trä. Det bidrog till en fler industrier och till fler arbetare, alltså flyttade fler till städerna tex Stockholm som ledde till en större urbanisering.

Det gick bra för de svenska industrierna och ägarna/adeln tjänade mycket pengar medans de som jobbade i industrierna hade dåliga arbetsvillkor och dåliga löner De som jobbade i industrierna var de forna bönderna kan man säga och ett mindre antal borgare. Jag tror at adeln och kungen var vana vid att köra med folket och ge dem så lite makt som möjligt och adeln ville nu ha mer makt/pengar och drog ner på de arbetandes löner och miljö och höjde sina egna. Jag tycker man kan se det här problemet i dagens samhälle när tex en privat skola som tar ut vinst och för att ta ut så mycket som möjligt drar de ner på material möbler, mat osv.

Genom att det var så dåliga villkor i industrierna och missväxt så såg de svenska ungdomarna att det inte var någon möjlighet att vara kvar i landet och en tredjedel av Sveriges befolkning flyttade till USA. Jag förstår att man prövar allt för att överleva. För i Sverige var det missväxt och ont om mat och man hade en lön som man knappt kunde klara sig så jag förstår att de flyttade till USA. Jag förstår att staten i Sverige såg det här som ett problem för man hade precis börjat få in pengar i kassan och nu fanns det inga som skulle kunna ta över jobbet i fabrikerna så jag förstår att det var ett problem för då kunde de inte få in lika mycket pengar till kassan.

Strax där efter startades de första fackföreningar som var till för att stå på arbetarens sida och arbeta men deras önskemål tex arbetsmiljö eller högre lön. Och som småningom blev det färre som flyttade till USA. I Stockholm kunde man se stora förändringar. Från att ha en ganska liten befolkning till att det urbaniserades med massvis folk till Stockholm eftersom man såg att framtiden och jobben fanns där. När många flyttade till Stockholm behövde man än vänkrets och därför startades de flesta sportklubbar runt 1880 – 1930. Folk ville få vänner och man kunde få det genom sporten. Det skapades också andra sorts klubbar där folk kunde träffas.

I Stockholm startades också många företag som blev stora som även finns kvar idag så som Sony Ericson. Konsekvensen av det blev att många fabriker i Stockholm släppte ut avgaser då försämrades luften i Stockholm drastiskt, men luften var bara farlig i industrierna inte för en vanlig Svenson som gick på gatan. Sen när de flesta flyttade in i städerna så avtog rangordningen adel, präster, borgare och bönder blev överklass, medelklass, arbetare.

Det här och många andra faktorer har format Sverige och Stockholm till det som det är idag.

Av: Felix

STOCKHOLMS INDUSTRIALISERNG Industrialiseringen innebar att människor flyttade från landsbygden och in till staden för att jobba med industrier, och att majoriteten inte längre sysselsattes i jordbruket.

Urbaniseringen av Stockholm var ett faktum. Det var en utav de största förändringarna som har skett för människorna genom alla tider. Detta för att man hade nya transporter, hus, kommunikation osv. En ny samhällsklass skapades: arbetarklassen.

I början fick arbetarna usla villkor. Tillgången på arbetskraft var stor och arbetsgivarna kunde nästan behandla sina anställda hur som helst.

Att denna förändring var möjlig berodde på flera saker. I slutet av 1700-talet under upplysningen fanns ett stort intresse för vetenskap. En rad uppfinningar gjorde det möjligt att producera/masstillverka med hjälp av maskiner. Avgörande var ångmaskinen. För att industrierna skulle utvecklas krävdes transportmöjligheter, ångmaskinen gav upphov till både ånglok och ångbåt. Maskinerna krävde kol och koks som blev den viktigaste energikällan i samband med all förbränning av det.

Stockholm under 1800-talets första hälft var en skitig och ohygienisk plats. Arbetare trängdes ihop i undermåliga bostäder. Luften var fylld av rök från mängder av skorstenar.

Husens fasader blev gråa av röken. I dessa usla förhållanden växte en vrede och en arbetsrörelse fram som krävde bättre villkor. Den politiska makten gick långsamt från kungen över till en mer demokratisk styrelseform och man gjorde förbättringar i stadsplaneringen.

Stenstaden växte fram. Kvinnorna hade det inte bra ställt runt den här tidsepoken. De flesta var hemmafruar medan i många fall kvinnorna försörjde familjen. De få kvinnorna som arbetade hade väldigt låg lön i jämförelse med männen i Stockholm och de blev heller inte

behandlade medmänskligt, som objekt. Vilket i deras sits måste ha varit hemskt att slita lika hårt, kanske hårdare än vissa män få men ändå få minimum lön, och dessutom inte behandlade som de borde ha behandlats.

Kvinnorna i Stockholm blev medvetna om sin situation och kvinnorörelsen uppstod, kvinnorna ville bli jämlika med männen men de ville mest av allt kunna rösta. 1919 fick alla kvinnor i Sverige rösträtt. 1921 var det första valet de fick rösta i. Enligt SCB så deltog endast 47 % av alla röstberättigade kvinnor i Sverige under det första valet 1921 även fast det fanns mer kvinnor än män, i det valet var det mycket fler män som röstade. Genom åren har kvinnorösterna ökat och från 1980 och framåt har de ökat till en högre grad än män.

Numera röstar kvinnor och män i Sverige väldigt jämställt vilket leder till ett rättvist resultat.

Jag tycker att den industriella revolutionen var en bra sak eftersom det har medgett så mycket. T.ex. bättre kläder, förmågan att resa till Italien på 2-3 timmar med flygplan, jämställdhet mellan män och kvinnor och hela grunden för hur vårt samhälle ser ut idag.

Vilket är väldigt bra enligt mig.

Kvinnans liv efter industriella revolutionen Den industriella revolutionen innebar en stor förändring för de flesta människor i Sverige.

De flesta flyttade från landsbygden till städerna och många började arbeta i de nya fabriker som hade startas. Stockholms befolkning ökade med 400 % mellan 1860 och 1930.

I och med den industriella revolutionen skapades det för kvinnorna många nya arbetstillfällen. De flesta kvinnorna som flyttade till städerna tog plats i fabrikerna och arbetade främst med textil, porslin och tobak. Kvinnorna gjorde ofta ett mycket bra arbete och var bra arbetskraft för företagen. Att kvinnorna skulle kunna försörja sig själva skapade en osäkerhet bland många män. De ogillade att kvinnan nu skulle kunna leva ett bra liv och kunna försörja sig själv utan att vara beroende av en man. Tidigare behövde hon mannen för att kunna överleva. Kvinnas egendom blev då mannens egendom. Att mannen nu, i och med den industriella revolutionen, inte skulle vara lika viktig för kvinnan kunde inte bara upphöra.

Och eftersom männen på den tiden satt på de flesta maktpositioner i samhället var det enkelt att fortsätta diskrimineringen av kvinnorna. Trots att kvinnan kanske gjorde ett lika bra eller bättre jobb än sin manliga kollega fick hon lägre lön.

De flesta männen tyckte att de var mer värda än kvinnorna och ansåg därför att de förtjänade mer i lön och eftersom de på den tiden var enbart männen som satte lönerna var det enkelt att diskriminera kvinnorna. Självklart skapades det ett missnöje bland kvinnorna över att de blev diskriminerade och de män som var insatta i frågan försökte göra sitt yttersta för att bevisa att männen skulle ha mer i lön.

Ett argument som männen använde var att de var starkare och förtjänade då mer i lön eftersom de kunde göra tyngre arbeten. Männen lade också mycket pengar på vetenskap för att kunna förklara skillnaderna mellan männen och kvinnorna och att det skulle vara till

männens fördel. En del rika män sponsrade också vetenskapsmän som lade fram ”vetenskapliga bevis” för att män hade biologiska fördelar, nåt som lyftes upp som argument för att ge kvinnor mindre i lön Tyvärr ser vi konsekvenserna av den diskrimineringen än idag. Kvinnoyrkena på den tiden hade lägre löner än mansdominerade yrken vilket vi ser än idag. Trots att vi bor i kanske världens mest jämställda land, Sverige, är det olika lön för lika arbete.

Jag tror att om lönerna hade blivit jämställt fördelade redan från början skulle lönediskrimineringen år 2015 inte vara ett faktum. För diskriminering av grupper påverkas mycket av hur det har sett ut under en lång period. T.ex. romerna i Rumänien har under lång tid varit diskriminerade och är det än idag bara för att de är romer. Eller de svarta i USA som trots att det var länge sen de fick samma rättigheter som vita, fortfarande blir diskriminerade på arbetsmarknad och i skolan.

Det tror jag också gäller kvinnor i Sverige. Om de från början hade fått samma förutsättningar som männen tror jag att tankesättet hos allmänheten och främst arbetsgivarna i Sverige skulle vara annorlunda och lönerna skulle vara jämställda. Att en kvinna enligt SCB med en genomsnittlig lön år 2012 hade 80 % av mannens genomsnittliga lön talar sitt tydliga språk.

En rik gift kvinna hade ett ganska bra liv efter industriella revolutionen. Eftersom mannen tjänade tillräckligt med pengar för att kunna försörja familjen kunde han lämna sin maka hemma för att ta hand om hemarbetet. Anledningen till det var att på den tiden ansågs det fint och det ingav respekt att kvinnan arbetade hemma. Det visade att mannen tjänade bra, men också att familjen hade tid att uppfostra sina barn väl och man trodde att risken för sjukdomar skulle vara mindre eftersom huset skulle vara renare då kvinnan var hemma och städade.

Idealet att kvinnan skulle vara hemma strävade många familjer på den tiden efter, men det var främst den övre medelklassen och överklassen som hade råd att låta kvinnan stanna hemma. De familjer som inte hade tillräckligt mycket pengar för att låta kvinnan stanna hemma helt, lät kvinnan jobba deltid.

Att pressa ut kvinnan från arbetsmarknaden fick också konsekvenser som vi ser än idag.

2013 jobbade enligt SCB 30 % av kvinnorna i Sverige deltid, vilket är ungefär tre gånger mer än männen i Sverige. Många kvinnor vill jobba heltid men inte erbjuds inte alltid heltidsjobb. Men jag tror att i många fall är det också så att kvinnan lämnas hemma för att ta hand om huset och barnen. Det tror jag gäller främst i rika familjer där mannen tjänar mycket. Mannen jobbar förmodligen mycket och kvinnan får då gå ner i arbetstid för att hemarbetet ska bli av. Ett annat tydligt exempel på hur kvinnan pressas ifrån arbetsmarknaden är föräldraförsäkringen där kvinnan 2014 tog ut 75 % av föräldradagarna.

Du kanske tänker: vad spelar det för roll att många kvinnor jobbar deltid? Men lyssna på det här. Enligt finansdepartementet skulle Sveriges BNP öka med 10 % om kvinnorna i Sverige skulle jobba i lika stor utsträckning som männen. Och vad har detta med industrialiseringen att göra? Jo, när Sverige industrialiserades började kvinnorna gå ner i arbetstid. Innan dess bodde de flesta på landsbygden och arbetade som bönder. Då arbetade kvinnan lika mycket som mannen och i många fall till och med mer.

En viktig milstolpe efter industriella revolutionen var att kvinnorörelsen växte fram i Sverige. Tankarna om jämställdhet mellan kvinnor och män dök upp under franska revolutionen men tog fart i Sverige när vi började industrialiseras. Orsaken till att kvinnorörelsen växte fram just då tror jag beror på att det var då ojämställdheten blev uppenbar. I bondesamhället delade familjen på pengarna och eftersom de flesta var bönder var inte utbildning så viktigt. Kvinnan hade då inte så mycket sämre levnadsstandard än männen att det var något att reflektera över.

Men i och med industrialiseringen blev diskrimineringen av kvinnorna uppenbar.

Kvinnorna fick lägre lön än männen, utbildning blev allt viktigare och till skillnad från männen fick inte kvinnorna utbilda sig och kvinnans egendom blev hennes fars eller mans egendom och de demokratiska rättigheterna var begränsade. Innan revolutionen var levnadsvillkoren för kvinnorna inte jättemycket sämre än männens men efter revolutionen påverkade de diskriminerande lagarna kvinnans liv så mycket att kvinnas levnadsvillkor och förutsättningar till ett bra liv var mycket sämre än mannens. Ett missnöje bland många

8. Fredrika Bremer

kvinnor skapades och mellan 1870-1890 började det bildas föreningar som kämpade för jämställdhet.

För männen var kvinnorörelsen självklart ett problem. Om kvinnorna skulle ha mer lön och bättre levnadsstandard måste det bli på bekostnad av deras intressen och flera manliga organisationer började arbeta starkt mot kvinnorörelsen och jämställdhet. Ett exempel är arbetarrörelsen.

Arbetarrörelsen arbetade mycket starkt för att männen skulle ha mer i lön och det tror jag beror på att deras medlemmar skulle drabbas hårdast om lönerna skulle bli mer jämställt fördelade eftersom de oftast hade låga löner och om deras kvinnliga kollegor skulle ha mer i lön så var risken stor att deras löner skulle minska och deras levnadsstandard skulle sjunka.

I flera europeiska länder resulterade kvinnorörelsens framväxt i att kvinnorna blev ännu mer kränkta och lagar som hindrade kvinnor att vara med i politiska organisationer infördes. Men i Sverige resulterade kvinnorörelsens hårda arbete i att de juridiska skillnaderna mellan kvinnorna och männen började försvinna. År 1919 fick kvinnorna rösträtt och sex år senare hade också kvinnorna samma möjlighet att gå på läroverk som männen. I Stockholm leddes kvinnorörelsen av pionjären Fredrika Bremer. Hennes arbete för kvinnornas rättigheter var mycket viktigt och var starkt bidragande till lagen som infördes år 1858 som innebar att kvinnan blev myndig vid 25 års ålder. Hon var författare och hennes böcker skapade stor debatt om kvinnans roll i samhälle. Hon arbetade aktivt för jämställdhet och Fredrika Bremer förbundet skapades efter hennes död. Fredrika Bremer förbundet fortsatte det arbete som Fredrika Bremer hade påbörjat och deras arbete var mycket viktigt för att sudda ut de juridiska skillnaderna mellan kvinnan och mannen.

Kvinnorörelsens arbete och resultat visar att en stor opinion med en stark vilja till förändring ofta lyckas. Det såg vi under franska revolutionen där nästan hela befolkningen ville ha förändring och de lyckades. Under amerikanska revolutionen ville befolkningen bli självständiga från britterna och efter ett hårt arbete lyckades även de.

Kvinnorörelsen lyckades med att förändra lagar men kvinnorna hade fortfarande lägre löner än männen och så är det även idag. Men varför är det så?

Jo att ändra lagar är mycket enklare än att ändra vad folk tänker och tycker. De flesta männen tyckte fortfarande att kvinnorna var mindre värda även fast de stod lika inför lag.

Arbetsgivarna ville tjäna så mycket pengar som möjligt och eftersom det förut hade fungerat att diskriminera kvinnorna på arbetsmarknaden så fortsatte de med det eftersom de hade makten över lönerna.

Det ser vi än idag. Det svenska samhället anser att kvinnorna är lika mycket värda som männen och att den lönediskrimmineringen som råder genast borde upphöra och det tror jag nästan gäller varje enskild individ men fortfarande är kvinnorna diskriminerade på svensk arbetsmarknad. Till och med i offentlig sektor har kvinnan lägre lön än sin manliga kollega.

Jag tror att anledningen till det är densamma som för 100 år sedan. Tankesättet att mannen ska ha mer lön än kvinnan finns kvar även fast kvinnliga arbetsgivare idag är många fler.

Lönerna har blivit mer jämställda och jag tror att den utvecklingen kommer fortsätta men just nu går det för långsamt.

Sammanfattning: Jag skulle säga att industrialiseringen ledde till att kvinnan fick ett sämre liv på kort sikt eftersom industrialliseringen innebar att kvinnorna fick sämre levnadsvillkor. Kvinnans utbildningsrätt var inskränkt, de demokratiska rättigheterna var få och de var diskriminerade på svensk arbetsmarknad. . Dessa orättvisor gjorde att tankar om jämställdhet växte fram och kvinnorörelsens hårda arbete gjorde att de juridiska skillnaderna mellan mannen och kvinnan försvann. Så man kan säga att kvinnorna fick ett bättre liv i ett längre perspektiv.

Av: Björn

Sveriges Industrialisering Den industriella revolutionen sträcker sig ungefär från slutet av 1700-talet till 1900-talet.

Allt som hände där emellan är väldigt mycket att gå igenom, det blev stora förändringar i vårt samhälle, men det tog tid. Men vad var det egentligen som gjorde att Sverige blev ett industrialiserat land?

På 1850-talet hade Sverige inte hunnit bli industrialiserat ännu, det är det som vi idag kallar för ett underutvecklat land. Det bodde få människor i Sverige på den tiden, och inte särskilt tätt heller. Sverige var alltså ett väldigt glesbefolkat land. Det fanns knappt några fabriker, stora företag eller industrier heller, nästan alla jobbade som bönder. De skötte sig själva, odlade det som behövdes och sålde resten av sin skörd för att lyckas få ihop lite pengar. Det fanns även smeder eller andra hantverksjobb, men inte i lika stor utsträckning. Det var ganska så fattigt på den tiden, så det hände ofta att missväxt ledde till svält.

Det var i Storbritannien i England det hela startade. Den Industriella Revolutionen kom till England i slutet av 1700-talet och spreds sedan därifrån till andra länder, och där bland Sverige. Men det var inte förens i slutet av 1800-talet som Sverige började luta mot ett mer industrialiserat land. Det började byggas fabriker och maskiner som skulle kunna göra jobbet åt oss, på ett så mycket snabbare och mer effektivt sätt. Fler människor började flytta in i de större städerna i försök om att kunna skaffa jobb och bostad. Vilket i sin tur ledde till att städerna blev allt större. Många började jobba i fabrikerna, men det var inte fullt så enkelt. De tjänade inte alls särskilt bra, och att ha råd med mat och boende var svårt. Man får också tänka på att är det någon som vinner pengar så försvinner det för någon annan.

Eftersom maskinerna började göra jobbet så var det väldigt många som jobbat med att tillverka och sälja varorna innan, som förlorade sina jobb. Det eftersom att människorna till stor del ersattes av maskiner.

Men här slutar inte problemen. Att allting började tillverkas i så snabb takt ledde även till att vi började göra av med väldigt mycket olika resurser alltför snabbt. Vi gjorde av med

9.

mer än vad vi egentligen kunde och hade råd med. Vissa av resurserna är ju förnybara och går att få "tillbaka" om man använder de på rätt sätt. Det går som i en cykel som hela tiden rullar på och fungerar om man håller den i balans. En förnybar resurs kan till exempel vara skog inom pappersindustrin. Man hugger ner skog, och det växer upp nya träd igen. Men vad händer om vi skövlar alldeles för mycket skog? Jo det är just det som inte får hända.

Då hinner inte träden växa upp lika fort som de huggs ner och det blir obalans i cykeln. Så även med de förnybara resurserna bör vi vara försiktiga och använda oss utav de varsamt.

Sen är det de ändliga eller icke förnybara resurserna som verkligen kan ta slut. Att vi använde och än idag använder så mycket av de resurser som vi vet inte kommer att kunna gå att få tillbaka på något sätt när det väl är slut är verkligen synd. Vi borde börja ta tillvara mer på de ändliga resurserna än vad vi gör idag. Det kan till exempel vara olja som borras upp eller järnmalm som vi får ifrån gruvorna. När det tar slut så finns det ingenting vi kan göra åt det och dessa resurser är verkligen något vi använder väldigt mycket i vår vardag idag och som vi har svårt att klara oss utan.

Industrialiseringen fick flera olika konsekvenser, både bra och dåliga. Mycket beroende på vad du själv tycker och tänker. Till exempel hur könsrollerna och vår miljö har påverkats.

I och med att det började byggas fler och fler fabriker och industrier runt omkring storstäderna, ökade utsläppen drastiskt. Man var inte medveten om att det kunde åstadkomma så stor skada på lång sikt. Dels beroende på att allt var nytt och att man ännu inte hade några kunskaper eller erfarenheter om gifter och dess negativa påverkan på naturen. Mycket av det som släpptes ut från fabrikerna hamnade i vattnet, men även i luften och jorden. Det orsakade och skadar fortfarande många av våra viktiga naturtillgångar.

Som till exempel att fisket blev sämre, eftersom sjöarna och haven var fulla med gift som både skadade och dödade en del fisk. Luften förorenas och på långsikt skadas även ozonskitet, vilket leder i längden till klimatförändringar. Skörden blir även sämre eftersom jorden är förorenad.

I början var det väldigt orättvist och långt ifrån jämställt. Du behandlades annorlunda beroende på om du var man eller kvinna. Men det ändrades med tiden. Än idag är det inte riktigt helt jämställt, men allt går framåt. En stor händelse inträffade för det svenska folket år 1919, det var nämligen då det beslutades att även en del kvinnor skulle få vara med och rösta och tycka till i samhället. År 1921 ägde sedan det första valet rum, där både män och kvinnor fick delta i röstningen. Men det var fortfarande inte alla.

Alltså, under Industriella Revolutionen är det mycket som har förändrats. Både bra och dåliga saker, mycket beroende på hur man själv tycker och tänker. Det har gått mycket framåt, framförallt i storstäderna, och där ibland Stockholm. Det var i de större städerna som industrialiseringen märktes som mest. Det var där fabrikerna startades och byggdes till en början. Folk från landsbygden var tvungna att flytta in i städerna för att kunna få jobb och bostad. På så sätt kom arbetskraft till fabrikerna men i sin tur avbefolkades då landsbygden.

Stockholmsnatt Jag trodde inte mina ögon. Underkläder till de fattiga? Underkläder till mig? Jag står framför den stora skylten och stavar mig fram. U-N-D-E-R-K-L-Ä-D-E-R. Sedan står det en siffra följd av texten Ö-R-E. Jag har inte lärt mig siffror, men eftersom det bara är en siffra antar jag att det inte är allt för dyrt. Säkert mycket pengar, men inte allt för mycket.

Det hade varit lättare att förstå pris och vad det stod om jag hade fått lära mig att läsa ordentligt, men jag får ändå fram betydelsen. Om jag jobbar hårt nog kanske jag kan få råd, men jag måste få någon att läsa priset åt mig. Vi fattiga har ju aldrig fått känna hur det känns att ha underkläder. Jag känner i fickan. Jag kan räkna även fast jag inte kan läsa siffrorna. Jag vet exakt hur mycket jag har där, men jag räknar ändå, hoppas att det kan ha tillkommit ett öre eller två.

Det börjar bli mörkt ute. Jag måste hem innan någon blir orolig. Jösses, med så mycket nytt folk i Stockholm vet man aldrig vem man stöter på. Speciellt inte när det är mörkt. Banditer och annat löst folk som kanske vill ta de få ören jag har. Gruset känns kallt mot mina fötter när jag går. Jag har skor på mig, men det är så mycket hål i dem att det strömmar in grus.

Skorna brukade tillhöra min far och är därför alldeles för stora för mig, men eftersom han är 60 år gammal och mycket sjuk kommer han nog inte att behöva dem mer. 60 år är väldigt gammalt idag med alla sjukdomar som följer med de som flyttar in till städerna.

Tacka fabriksägarna för det. Fast, man ska inte klaga. Det är tack vare dem vi är så fantastiskt moderna i Stockholm.

Jag passerar en gigantisk byggnad, eller snarare fabrik. Här har en viss Ljunglöf uppfört en tobaksfabrik. Jag undrar om man får bra betalt om man arbetar som tobaksmakare, bättre än i Barnängens tobaksfabrik där jag arbetar. Nu måste jag verkligen hem. Det är sent och mitt skift börjar tidigt i morgon. Jag går vidare bland de relativt nybyggda husen på Södermalm. Jag tycker att det är fina hus. Synd att de bara är till för de som har råd att bo där. Det ser ut att vara så varmt och skönt där inne. Jag fortsätter min vandring genom Stockholm.

Här luktar det väldigt illa. Det är en stor röd träbyggnad som det står S-L-A-K-T-E-R-I på.

Det förklarar lukten. Jag får igen tacka Herr Almgrens son som lärt mig att läsa. Konstigt att en adelsman ska komma till fabriken och lära oss fattiga grunderna i läsande. Det kanske är så att vi kan läsa instruktionerna till maskinerna och lära oss hur de fungerar bättre.

Jag ser någon en bit bort på vägen. Jag känner igen hållningen. Han ser trött och sliten ut.

Han kommer från samma fabrik som jag. Barnängens fabrik på Södermalm. När han kommer närmare ser jag hans ansikte. det är likt mitt, smutsigt och ovårdat men med klara, djupa ögon. Precis innan jag hinner hälsa på honom hörs ett förfärligt oväsen. Det är ett öronbedövande tjutande ljud som jag aldrig hört förut. Mannen ser förvånad ut, vilket jag förmodligen också gör, men hans min går snabbt från förvånad till glad. Jag kan inte förstå varför. Jag ser vad som skapat oväsendet. En stor, gråsvart maskin som rör sig på rälsen.

"Det är ett ånglok!" ropar mannen "Jag har aldrig tidigare sett en sådan, min vän som var i England berättade om den! Nu är den här!" Jag undrade förstås hur hans vän varit i England, ingen fabriksarbetare har väl råd med det och de som har råd skulle aldrig umgås med oss fattiga, men just nu är jag mer förvånad över den stora maskinen. Ångloket är helt gigantiskt, säkert fem meter högt och tio meter långt. Sedan kommer vagnarna. Varje vagn är nästan lika stor. Ånglok... Den måste drivas av ånga, som en ångmaskin! Sådana har man ju sett.

När ångloket är förbi hälsar jag på mannen från min fabrik. Sedan fortsätter jag att vandra genom Stockholm. Nu har solen helt gått ned. Ingen har någonsin tänkt på att lysa upp vägen till fattigkvarteren. Jag kan förstå det. De rika anser väl att de har bättre saker för sig än att ta hand om oss fattiga? Det gör faktiskt inte så mycket att det är mörkt. Mina ögon har vant sig och det finns ändå ingenting att se här, bara skog och grus. Jag har gått den här vägen så många gånger att jag inte behöver tänka på vad jag gör.

När jag inte behöver tänka på vad jag gör börjar jag grubbla över små oväsentligheter, vanligtvis skulle jag försöka fokusera på det viktiga, som vart jag går när det händer, men den här gången är det lika bra att fortsätta grubbla. Vad skulle hända om man jämnade ut

riksdagen så att de fattigas röster var viktigare för beslutsfattningen, vi är ju trots allt många fler än adeln och prästerna, tillsammans! Vi som arbetar i fabrik kanske skulle kunna få lite mer i lön? Om det är för mycket kanske vi kunde få upplyst väg hem? Inte för att det är väldigt viktigt, men det skulle ge känslan av att någon brydde sig om oss.

Något annat jag tänker på är att jag har hört om bönderna i England och några här i Sverige som har fått sätt att få bättre skördar, så att fler kan få mat. Då kanske mat blir billigare?

Engelsmännen ska även ha kommit på någon slags ”vaccin” som gör att de blir immuna mot sjukdomar som vanligtvis kan döda. De verkar ha det bra i England, tänk om jag levde där…

Jag ser hem härifrån. Mitt hem är inte stort eller vackert, mer som ett hafsigt byggt skjul, men det är mitt hem. Det hänger en massa kläder mellan husen och det ligger folk på gatan.

De är inte döda, bara rejält alkoholiserade, eller så har de smittkoppor och får inte vara i husen. En av de som ligger på gatan skriker att fabrikerna kommer att koka världen.

Någonting får mig att vilja tro lite på denna man.

Det är lerigt nära dörren, och mina skor fylls med kall lera. Om jag hade ett arbete där jag tjänade mer kanske vi skulle kunna bo på Södermalm i de nya, fina, varma husen. Men, man ska inte klaga. Det finns folk som har det sämre. Dörren knarrar när jag öppnar den.

Ljusen är tända, så min fru måste vara vaken. Det är mycket varmare här inne än det var där ute.

Industrialiseringen: positivt & negativt I början av 1800-talet var nästan alla i Sverige jordbrukare, alltså bönder. Det var ett tufft liv man levde, och bönderna slet utan någon makt eller något att säga till om.

Kungen var den som bestämde på den tiden, men snart skulle det ske en förändring. Snart uppstod det nya arbeten, det byggdes fabriker och uppfanns nya maskiner. Det blev på ett sätt större variation av arbeten, men att jobba i fabriker var jobbigt, och arbetet var heller inte så varierat. Det var tufft att jobba i fabrik, det var lätt att skada sig på de stora maskinerna och man hade långa arbetsdagar.

Man byggde modernare fartyg och ångmaskiner, det blev lättare att frakta varor, ta sig fram (i t.ex. båtar och ånglok) och handla med andra länder. Ångmaskinen var den viktigaste maskinen/uppfinningen under tiden då Stockholm industrialiserades.

I Sverige hade vi gott om järnmalm och när det uppfanns maskiner som kunde ta bort fosforn ur järnmalmet (det gjorde man för att fosforen försvårade stålframställningen) så blev det såklart mycket lättare att handla med malmen med andra länder. Det var en viktig del för Stockholms handel.

Det var mycket som var bra med att Sverige industrialiserades, det blev ett rikare och modernare land. Urbaniseringen startade, städerna blev större. I fabrikerna specialiserade sig arbetarna på sakerna de arbetade med. Men det var inte många som tänkte på hur mycket dessa maskiner och fabriker skulle förstöra vår miljö. Med de stora städerna kom även slumkvarter (eller fattigkvarter) vilket gjorde det mer uppdelat i städerna. Det blev faktiskt även mer skillnader och orättvisor mellan kvinnor och män, då kvinnor fick jobba tyngst och hade minst att säga till om.

Det var bara männen med mycket pengar som fick rösta, men folk tröttnade, arbetarna tröttnade. De bestämde sig för att bilda ett eget politiskt parti som kallades

Socialdemokratiska Arbetarpartiet. Den idén kom från början ifrån orättvisan. Det var orättvist att de som ägde fabrikerna tjänade mest eftersom det inte var de som slet som mest. Orättvisan väckte idéer. Man ville göra en förändring och så uppstod socialismen. En grupp människor bestämde sig för att kämpa för rättvisan. Inspiration fick man även från andra länder som genomgått en revolution. De arbetade ihop med olika fackföreningar för att höja lönerna och för att få ett mer jämlikt samhälle.

Sverige industrialiserades, blev ett modernt land med fabriker och maskiner, men om allt detta inte hade hänt, hur hade Sverige då sett ut idag? Jag tror att vi hade utvecklat vårt land på andra sätt och jag tror att vi ändå hade blivit ett demokratiskt land. Kanske bara med fler bönder, annorlunda typer av jobb och andra sätt att leva. Jag tror alltså att vårt land hade utvecklats men inte sett ut som det gör idag. Jag tycker att det var både bra och dåligt att Sverige industrialiserades. Det var bra för folket då vi uppenbarligen lever ett bättre liv nu än för 150 år sedan. Samtidigt är det dåligt för vår miljö eftersom maskiner och deras avgaser bidrar till växthuseffekten. När Sverige inte var industrialiserat så tror jag att folk hittade mer nöje i vardagen då man kanske jobbade 7 dagar i veckan och man blev tvungen att hitta något man tyckte var kul i det. Jag tror att man uppskattade mer vad man hade, att en del av oss svenskar var mindre ”ytliga” innan Sverige industrialiserades.

Det finns också stora klasskillnader som i och för sig är större i vissa andra länder och städer men som även på kan synas på vissa svenska städer som t.ex. Stockholm.

Klasskillnader kan man se genom att vissa kvarter kan vara lite nedgångna och inte så nyrenoverade, i andra länder kan det vara mycket tydligare, de sämre ställda kanske bor i små skjul eller på gatan istället. Att det finns klasskillnader i Stockholm beror delvis på att när Sverige industrialiserades så flyttade många in till städerna fast det inte fanns jobb åt alla, stadslivet lockade, man trodde att man skulle få ett bättre liv i staden. Men folk blev arbetslösa och fick bo på gatan eller i sunkigare byggnader. På så sätt bildades även slumkvarter där det nästan bara bodde fattigare eller arbetslösa människor.

Så, jag tycker att industrialiseringen var bra för oss människor till större del, men desto sämre för den värld vi lever i.

Industriella Revolutionen Den industriella revolutionen startades i England i slutet av 1700-talet och det var från England den industriella revolutionen spreds dig till andra länder. För att ett land ska kunna industrialisera sig behövs det arbetskraft, råvaror, kapital, uppfinningar, energi, politisk vilja och marknad.

Man behöver just politisk vilja för att om politikerna är med på industrialiseringen så kan dom både skapa förutsättningar för att få pengar och få med folket att hjälpa till att jobba.

Pengarna kan man använda till utbilning för arbetarna ska få bättre arbetsförhållande.

I just Sverige finns det väldigt mycket skog som gör att Sveriges skogsindustri är väldigt viktig för Sveriges ekonomi. Det finns även väldigt mycket malm i Sverige som gör att gruvindustrin är väldigt viktig för Sveriges ekonomi. Idag så gräver vi väldigt mycket gruvor efter malm. Malmen var just en bra råvara för att när andra länder behövde bygga tex rälser så var Sverige ett bra land att handla ifrån. Och av skogen så var Sverige även ett populärt land där andra länder köpte tex papper ifrån. Just dessa råvaror som Sverige har vill många andra länder ha så att dom kan och när dom andra länderna köpte fick Sverige pengar så att kan vi uppfinna nya uppfinnigar.

En bra uppfinnig som bidrog i den industriella revolutionen är ångmaskinen som ersatte vattenhjulet vid slutet av 1700-talet. Det var just en bra uppfinning för att här i Sverige så är det väldigt kallt på vintern och vattnet fryser till is så då kan man inte använda vattenhjulet som en energikälla. Ångmaskinen kunde man hitta i en fabrik och när ångmaskinerna jobbade gav det el till landet. Ångmaskinen var en väldigt bra kapital för Sverige.

Sverige fick många nya och bra uppfinningar från industrialiseringen som har hjälpt Sverige att få in pengar. Många mer av befolkningen fick utbilning och Sverige blev ett mer attraktivt land att flytta till men det var ändå 1 miljon av befolkningen som flyttade till

U.S.A. Kvinnorna blev en del av demokratin i Sverige och kvinnorna fick mer rättigheter.

1919 så fick kvinnorna rösträtt men det var inte förrän 1921 de röstade första gången.

Men jag tycker fortfarande att det var dåligt förhållande till befolkningen under industrialiseringen. Det var många arbetare som delade på en säng och det fanns flera sängar i en barack. Barackarna var även kalla och smutsiga.

Om man jämför hur man bodde förut och hur vi bor nu så är det väldigt stor skillnad.

Jag tillexempel har ett helt rum för mig själv, jag har en egen säng och ett mycket fint och varmt hus och jag är inte ens vuxen än. Men såklart så bor ju inte alla som mig, några bor inte ens i ett hus, några får knappt vatten eller mat. Men under industrialiseringen i Sverige så delade tio personer på ett rum och två personer på en säng, men det fanns ju såklart personer som var rikare som bodde själva i ett rum.

Dom som jobbade under industrialiseringen fick små löner, ibland räckte inte alla pengar till allt dom behövde tex mat och boende. Arbetarna fick inte heller chansen att fråga efter lönehöjning för att så fort de hade gjort färdig sitt arbete så fick dom oftast sparken.

I början av den industriella revolutionen så hade kvinnorna och männen lika mycket rättigheter, de fick alltså lika mycket lön som männen. Men efter ett tag så märkte man att kvinnorna inte orkade jobba lika mycket som männen så kvinnornas lön sänktes och det blev jobbigare för kvinnorna att överleva när det redan var innan.

Vi som skrivit boken: Jonatan Leonard Hillevi Viktor Ellen S

Alicia Ina

Erik Anastasia

Rachel Björn WW

Klara

Leo

Arvid

Emil

Hanne

Vilma

Algot

Felix

Ellen O

Malin

Anna August Björn W

(Klass 8e, Mälarhöjden skola VT2015)