Del 1
Förord Texterna i den här boken har skrivits under momentetet “Revolutionernas tid” som elever i årskurs 8 på Mälarhöjdens skola jobbat med under vårterminen 2015. Eleverna har skrivit väldigt varierade texter, var och en har fått sätta sin personliga prägel på texten. Några har skrivit faktatexter, andra har jobbat inom ramen för fiktiva skildringar utifrån industrialiseringen och en del andra historiska företeelser. Det här är “Del 1” som innehåller faktatexter, “Del 2” är fiktiva skildringar inspirerade av verkligheten. Gemensamt för alla texter är att författarna vill visa på vilken skillnad idustrialiseringen inneburit och ännu innebär. Att det är en process som tänjer på gränserna och som format det samhälle vi har idag. De vill visa att det krävs mod och tålamod för att förändra ett samhälle. Bilderna är tagna av eleverna själva eller publicerade med tillstånd av förvarande enhet.
Mälarhöjden, april 2015
Industriella revolutionen I Sverige förändrades folkets liv dramatiskt tack vare den Industriella revolutionen. Förr i tiden brukade de flesta bo ute på landsbygden men då började allt fler flytta till staden (urbanisering) i hopp om att få ett bättre liv genom att arbeta som t.ex. fabriksarbetare. Tyvärr var det många som inte lyckades med att få nytt jobb och blev ännu fattigare. I städerna bildades farliga slumområden där de fattiga bodde, många sjukdomar härjade där på grund av att alla bodde så tätt ihop och inte hade råd att gå till doktorn eller med medicin. Det uppstod en helt ny samhällsklass; arbetarna. De hade det inte så mycket bättre än de fattiga bönderna. Arbetet i fabrikerna var tungt och farligt så olika sjukdomar som skadade lungor och rygg var alltför vanliga bland arbetarna. Chefen brydde sig ofta inte om sina arbetare, om de skadades så de inte kunde jobba längre kunde de ju alltid ersättas. Ofta fick de bo flera män inuti en barack som inte ens hade värme. Lönen var usel och skillnaden mellan deras lön och sina chefers var alltför stor. Därför blev det många strejker där arbetarna krävde att få sin lön höjd. Samtidigt började många att få det bättre, medicinska uppfinningar som till exempel vaccinet mot smittkoppor räddade miljontalsliv, medellivslängden blev då högre och då ökade befolkningsmängden snabbare än någonsin. Andra uppfinningar som telefonen förenklade kommunikationen. Glödlampan som gick på elektricitet istället för olja var en stor förbättring, en stark belysning ute på vägarna minskade vägolyckor på natten.
1. Ventilångmaskin (egen produkt), installerad i den egna ångpannecentralen. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.
En ny uppfinning, ångmaskinen, förändrade allt. Den var basen för alla maskiner som fanns då, som till exempel ångloket. Det var de maskinerna som började ersätta människor och djur. Ångloket var outtröttligt och mycket starkare än hästen. Den var också enklare att sköta eftersom allt den behövde var värme och vatten för att fungera, då kunde man dra mycket mera last över land och blev en mycket viktig del inom infrastrukturen och handeln. Maskinerna i fabrikerna producerade snabbare än mänskliga arbetare och behövde ingen lön eller vila.
När man kunde producera så mycket på så lite tid så började man exportera varor till andra länder, då förbättrades handeln ännu mera.
Redan på tidiga 1800-talet hade de flesta länder i Europa använt all sin skog och allt järn utom Sverige och Ryssland. Då behövde de flesta länderna importera järn från Sverige. Järnet blev då den viktigaste av naturresurserna för Sverige. År 1921 infördes den allmänna rösträtten och alla fick då rösta, även alla kvinnor och de mindre förmögna, det spelade inte längre någon roll om man var rik eller fattig, man eller kvinna, man fick ändå rösta.
Av: Oscar
SVERIGE INDUSTRIALISERAS På ungefär 80 år gick Sverige från ett av Västeuropas fattigaste länder till ett av de rikaste. Hur gick detta till? Vad var det som hände egentligen med Sverige i mitten av 1800-talet? Jo, man började utnyttja sina naturtillgångar på ett bättre sätt och produkterna som tillverkades i Sverige blev eftertraktade ute i Europa. Ovanstående berodde på den industrialisering som skedde under denna tid och det är den jag nu skall skriva om. Vid mitten av 1800-talet var Sverige ett mycket glesbefolkat land, nio av tio bodde på landsbygden och jobbade inom jordbruket. Jordbruket sköttes ungefär på samma sätt som det gjorts under flera hundra år och var inte speciellt effektivt. Städerna på den här tiden var ofta små och de som bodde i städerna sysslade mest med handel och hantverkssysslor. Ny teknik utvecklades under denna tid (t.ex. stålbeklädda träplogar byttes ut mot plogar helt i järn) som bl.a. gjorde att Sveriges jordbruk blev effektivare samt nya växtslag togs fram som i sin tur gav bättre skördar vilka kunde livnära fler människor. Trots detta var Sveriges ekonomi väldigt dålig, man var en av Västeuropas fattigaste länder och hade dåligt med handelsutbyte med andra länder ute i Europa. För att kunna få en bättre ekonomi var det viktigt att ha varor man kunde exportera till andra länder samt att varorna var eftertraktade och att man hade goda handelsförbindelser. Under denna tid så började England industrialiseringen i världen. Ångmaskinen uppfanns och en "självgående" vävstol togs i bruk. Dessa uppfinningar togs till Sverige och detta var början på en ny tid i Sverige. I Storbritanniens växande städer drogs spårvagnarna och droskor av hästar. Hästar äter havre och Sverige hade gott om havre. Detta ledde till att Sverige började sälja havre till England vilket var väldigt uppskattat. Detta var början till ett gott samarbete. Sverige hade nu för första gången en utrikeshandel med ett land på riktigt och ekonomin blev sakta starkare. Dock var skörden stundtals fortfarande dålig och en förändring
behövdes. Under denna tid fortsatte England industrialiseras och pengarna samt befolkningen växte. Eftersom befolkningen i England växte och blev större behövde man fler hus där folk kunde bo. Det mest effektivaste husmaterialet som gick snabbast att bygga hus av var trä, men under industrialiseringen i England hade man förbrukat all skog man hade i landet utan att plantera nytt och använde då inte den förnybara resursen bra. Därför var England tvungen att etablera ett utrikessamarbete med ett land med mycket skogsbruk och där trädde Sverige in. Sverige hade som sagt mycket skog men dock hade man inte maskinerna eller redskapen till att utnyttja allt. Där hjälpte England Sverige till en början och Sverige fick på detta sätt in bra med pengar men även ett kunnande till att fortsätta utvecklingen av olika teknologier. Nya uppfinningar togs i bruk vilket bl.a. gjorde att Sverige kunde tillverka papper samt pappersmassa av träden som vi hade rikligt av. Papper blev en viktig exportvara, dessutom var pappret viktigt då barn kunde lära sig att skriva på det. Pappret var även viktigt till de tidningar som utgavs under denna tid. Sverige var ett av världens mest läskunniga länder då de flesta tvingats lära sig läsa för att kunna läsa ur bibeln, att läskunnigheten var stor innebar indirekt att "vanligt" folk hade lättare till utbildning. Tidigare hade man använts sig av gammalt tyg när man tillverkade papper men nu gick det både snabbare och pappret var hållbarare. Både England och Sverige gynnades i samarbetet då England kunde växa som land då det fanns fler platser att bo på och Sverige hade fått en ny stor exportindustri samt att ekonomin blev betydligt starkare. Varorna kunde även transporteras enkelt och smidigt mellan England och båthamnen i Göteborg. Sverige var väldigt mån om sitt skogsbruk och man använde förnybar energi (vattenkraft) på ett bra sätt vilket ledde till att man kunde sälja till fler länder vilket gjorde att ekonomin blev starkare men man använde den också till att bygga fler hus inom Sverige och då kunde även Sverige växa som land. Sveriges ekonomi hänger fortfarande än idag stort på skogsbruket. Inget av detta skulle faktiskt varit möjligt vid den här tidpunkten utan jordbruket och säljandet av havre. Utvecklingen skulle inte skett på samma sätt då pengarna från havresäljandet gav bönderna bättre redskap att arbeta med. Det var grunden till hela
industrialiseringen inom Sverige då nya maskiner och uppfinningar med konstgödsel och förädlade växtsorter gav större skördar.
Sverige hade efter ovanstående insatser goda förutsättningar för en betydligt bättre ekonomi och nya maskiner att fortsätta utnyttja andra råvaror som det fanns gott om i Sverige, till exempel järnmalm. I början hade inte Sverige ekonomin eller maskinerna för att utvinna järnmalmen som Storbritanniens industri behövde, järnmalmen innehöll fosfor vilket gjorde järnet ömtåligt. I Storbritannien gjorde man järnet starkare och mer tåligt med hjälp utav olika typer av processer vilket Sverige inte kunde göra då man inte hade tillgång till teknologin. Då valde länder att bara köpa järnmalm från Storbritannien. Nu var det annorlunda efter att teknologin och ekonomin i Sverige utvecklas tack vare skogsbruket och vetskapen om nya metoder att ta bort fosforn från järnmalmen och det gjorde att många länder började köpa järnmalm från Sverige och nu hade Sverige två stora handelsvaror att sälja. Båda handelsvarorna hjälpte Sverige något enormt då järnmalmen även hjälpte till att göra järnvägar över Sverige. Råvarorna fraktas snabbare över hela Sverige men även människorna kunde färdas lättare tack vare järnvägarna, fler fabriker byggdes långt från hamnarna och fler och fler flyttade in i storstäder som blivit vanligare. Bl. a. grundades ASEA och Bolinder Munktell. Eftersom folk hade gott om mat, barndödligheten var låg och Sverige inte varit i krig på nästan hundra år fanns det även gott om arbetskraft. Industriella revolutionen passade perfekt för Sverige under denna tid och Sverige passade perfekt för industriella revolutionen. Sveriges ekonomi hänger fortfarande stort på dessa varor och Sverige gick på 80 år från en av Västeuropas fattigaste och icke viktiga länder till att bli en av dem rikaste med stor påverkan. Av: Gustav
Industriella revolutionen Industrialismens början Industrialismen började främst i Storbritannien under sent 1700-tal. Utvecklingen av handeln och marknaden var en utav de viktigaste händelserna under industriella revolutionen. I fabrikerna var det först inom textilbranschen som produktionen tog fart. Nya uppfinningar gjorde arbetet lättare, exempelvis spinnrocken utvecklades till spinnmaskinen och den manuella vävstolen utvecklades till den mekaniska vävstolen. Industrin ersatte hantverkare med ångmaskiner som exempelvis kunde driva en vävstol mycket snabbare och billigare än vad en människa kunde göra. Priserna kunde därmed sänkas vilket ledde till en ökad efterfrågan som i sin tur skapade en större marknad där mer kunde säljas och produktionen kunde öka. Detta ledde till allt större vinster för industriägarna. Alltså de som hade investerat kapitalet för att kunna bygga fabrikerna. En massproduktion hade startats. Ägarna ville hela tiden ha högre vinster, vilket ledde till att arbetsförhållandena blev väldigt dåliga. Arbetstiden var lång, lönen låg och farorna många för arbetarna. Den ökade handeln ställde också krav på infrastrukturen. För att klara av den ökade handeln byggdes järnvägar, hamnar anlades och vägnätet expanderade. När produktionen ökade behövdes mer maskiner som höll i längden och vilket drev på utvecklingen inom metallindustrin som tillverkade stål och järn, vilket också skapade ett behov av allt mer järnmalm och så utvecklades också gruvindustrin. För att forsla råvarorna till och från fabrikerna vart transport viktigt. Nya uppfinningar uppfanns hela tiden exempelvis var ångmaskiner, ångbåtar och järnvägar några av de nya uppfinningarna och de började användas till att exempelvis pumpa vatten ut ur gruvor. De nya uppfinningarna band också samman städer, människor och företag. Till exempel med hjälp av järnvägar som kunde transportera varor och människor och med hjälp av att man kunde kommunicera med brev och frimärken så blev det också en kommunikationsrevolution.
Industrialiseringen i Sverige I Sverige började den industriella revolutionen senare. Det som förändrades först var jordbrukssystemet. I Sverige började den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vid den tiden arbetade 9 av 10 inom jordbruket och man bodde ute på landsbygden. Jordbruksmarken hade tidigare varit uppdelat i tegar, varje bonde fick en egen bit mark utanför deras by där de kunde odla, men det var inte så effektivt eftersom att bönderna odlade samma gröda år efter år så jorden blev näringsfattig. En dålig skörd kunde leda till svält. Tegarna togs bort och man ändrade till skiftesjordbruk. Det innebar att tegarna omfördelades till större marker att odla på och då till färre bönder. Skiftesjordbruket var mycket effektivare så nu kunde färre bönder försörja fler människor än tidigare. Urbanisering Utvecklingen inom jordbruket ökade, livsmedelsproduktionen ökade snabbt och det ledde till att Sveriges befolkning växte. Den växande befolkningen krävde mera mat. Befolkningen blev betydligt större och urbaniseringen tog fart alltså att fler människor flyttade från landsbygden till städerna för att börja ett nytt liv. En av orsakerna till att de flyttade var på grund av bristen på arbete inom jordbruket. Därför försökte de skaffa ett nytt arbete inom den framväxande industri inne i städerna. Detta var grunden till industriella revolutionen. 1750-1900 ökade Sverige med tre miljoner invånare, orsaken till befolkningstillväxten var bättre mat som potatis och att inte lika många dog i svält längre. Vaccinet mot smittkoppor uppfanns och räddade massa människor ifrån sjukdomen. Och efter napoleonkriget var det fred i Europa under en lång tid. Vad krävdes för att industrialiseringen skulle komma igång i Sverige? Förutsättningar i Sverige för industrialiseringen: Råvaror/ Naturresurser- ex skog, järnmalm Teknik/ Uppfinningar- ex Ångmaskinen Kapital pengar och maskiner, att unna riskera kapital i hopp om den större vinst Arbetskraft- gärna billig arbetskraft, några att utföra produktionen
Energi - vattenkraft Marknad- består av de då en eller flera villiga köpare Politisk vilja/ Samhällsorganisation Utbildning Kommunikation, kanaler och järnvägar/ transport Sverige hade mycket skogar och järnmalm, vattenkraften spelade också roll. Med ångmaskinen fick man också en ny energikälla. Industrierna i Sverige Den första som utvecklades i industrialiseringen i Sverige var sågverksindustrin. Därefter kom järn och stålverk och sedan pappers och massaindustrierna. Speciellt kända var Sverige för sin träindustri. Många efterfrågade trä från Sverige, till exempel britterna behövde Sveriges trä eftersom att de inte fanns så mycket trä i England att bygga av. Järnmalm var en stor exportprodukt, den hade stor betydelse för Sveriges utveckling. Arbetarna i Sverige Sveriges sjukvård var bra vilket resulterade i friska arbetare. Det var många i Sverige som fick utbildning vilket ledde till att det var lättare för dem att få jobb. I och med att Sveriges befolkning fick bra utbildning ledde det också till många nya bra idéer och uppfinningar. Till en början hade arbetarna dåliga arbetsförhållanden, efter ett tag så bildades fackföreningar och tillsammans så kunde man kräva bättre lön och kortare arbetsdagar. Min åsikt om industrialiseringen En negativ effekt med industrialiseringen som jag ser det är att den bidragit till våra miljöproblem. Fordon, fabriker ger massor med utsläpp som inte är bra för miljön. Jag önskar att vi har en industriell utveckling nu som innebär att vi får miljövänligare industrier och fordon. Av: Isabelle
2a. Söders höjder
Hur förändrade Industriella revolutionen människors liv i Stockholm? Den första halvan av arton hundratalet var Stockholm stillastående, inte mycket hände och inget ändrades. I Stockholm fanns det cirka 70.000 invånare år 1810. Tät befolkning, fattigdom, svält och dålig hygien var väldigt stora problem på den tiden bland annat. Sjukdomar spreds lätt eftersom fler folk bodde nära varandra. Det tog lång tid för att hitta investerings kapital för att bygga ut och det skapade slumområden. I vissa städer är det fortfarande tätbefolkat som Sao Paolo i Brasilien till exempel. På grund av missväxt uppmanades folk att flytta till stan för att hitta jobb och både nu och då var det svårt att hitta jobb. Med mer folk som flyttade in till staden då skapades ännu större fattigkvarter.
Dödligheten var hög, medellivslängden var låg i Stockholm. Mäns medellivslängd var tjugo år och kvinnors 26 år. Som perspektiv, medellivslängden i Stockholm för män är cirka 78 år och för kvinnor 83 år. Industrialiseringen kom igång på allvar i Sverige under 1860- och 70-talet. Det blev stadens mest expansiva period med kraftig urbanisering. Fler jobb skapades och ett större kapital som ägarna var villiga att investera fanns. År 1870 hade antalet invånare i Stockholm expanderat från cirka 70.000 till cirka 136.000 invånare. Stockholm var mer än dubbelt så stort som Göteborg. På Norrbro tändes den första gaslyktan den 18 december 1853 med gas från Klaragasverket. Och med gas ifrån Klaragas då kunde man börja sätta upp gatubelysning och enligt mig så var och är gatubelysning viktig för med hjälp av lyktor kunde förarna se tydligare på de mörka nätterna och då minskade olyckorna. Stockholms första vattenverk invigdes 1861, det hette Skanstullverket. Kanske var det något av det viktigaste som hände i Stockholm under industriella revolutionen enligt mig eftersom vattnen i brunnarna var orent och folk hämtade vatten längs Stockholms stränder fast vattnet var förorenat av avskräde och latriner. Enligt mig är rent vatten som inte är förstört med avfall, sjukdomar och smuts viktig för alla samhällen. 1861 till1895 sänktes dödligheten med 50 procent tack vare det rena vattnet. Brunkebergsverket var det första elektricitetsverket i Stockholm. Det invigdes den 13 september 1892 och levererade 2x110 volt likström. Järnvägen var en viktig tillkomst till stadens utveckling. År 1860 öppnades den första banan från Stockholm till Södertälje, trafikjärnvägen.
2b. En gaslykta t채nds av lyktt채ndare Gustaf Adolf Hallqvist
3a. En man står i förgrunden till södra Hammarbyhamnen, i fonden ligger Barnängens fabriker.
Industriella Revolutionen För att ett land ska industrialiseras måste det landet ha resurser, arbetskraft, råvaror, kapital, uppfinningar, energi, politisk vilja samt marknad. Om ett land ska industrialiseras måste man vara rik på någonting. Om man ställer sig frågan "Vad finns i Sverige"? Jo, i Sverige finns mycket järnmalm och skog, vilket gjorde att man kunde exportera trä. Man kunde också tillverka varor av trä som till exempel möbler. Tack vare duktiga svenska entreprenörer, har varor tillverkade i Sverige en hög och bra kvalitet. Därför är svenska varor konkurrenskraftiga i hela världen. Utav järnmalmen som Sverige också är rik på, kunde man tillverka järnvägar. Järnmalmen var grund för tillverkning av bilarna som blomstrade senare på 1900-talet. Bilplåt består mestadels av järn och aluminium. Det ledde till bilindustrin. Järnväg byggdes från malmfälten i Kiruna till Narviks hamn i Norge. Det ledde till stor efterfrågan på järn som ökade snabbt i Sverige och flera andra länder. Husqvarna som grundades 1689 tillverkade diamantverktyg för byggnads- och stenindustrierna samt vapen. Järnmalm var även där en viktig tillgång för den framtida utvecklingen.
3b. Norra Hammarbyhamnen och Hammarbysjön, 2012
Man såg folket som en förutsättning för att man hade entreprenörsviljan. Av skogen, alltså trä kan man tillverka papper, stolar, soffor, bord, TV-bänkar mm. Det leder till skogsindustri och pappersindustri. Efterfrågan ökade för att vanliga människor började att läsa tidningar. I de stora städernas kontorshus satt människor på flera våningar och skrev på vanligt papper. Människor som köpte mat varenda dag fick sina varor förpackade i vanligt papper. Ny exportindustri i Sverige var ett faktum när det dök upp nya uppfinningar som gjorde att man kunde framställa papper och pappersmassa av ved. Förut producerades ett vanligt papper av gammalt textil. I industrialiseringssamhället ökade behovet av papper avsevärt. I dagsläget tjänar Sverige en stor del på pappersmassaindustrin. Behovet av jordbruksmaskinerna och järnvägar orsakade en större efterfrågan på fler hantverkslokaler för att framställa och laga redskap och maskiner. Om man startar ett nytt företag krävs det arbetskraft, råvaror, kapital, uppfinningar, energi, politisk vilja och marknad. Därför man byggde bostäder väldigt nära jobbet, urbaniseringen växte fram och på så sätt blev Stockholm större. Stockholm växer fortfarande Av: Emir
4
Industrialisering England var mycket tidig med en utveckling till det vi har i dag. Redan på 1700-talet var produktionen i fabriker igång. Samtidigt som Sverige, Kongo och Indien som exempel, levde på samma vis som förut. Bara 50 år senare hade Sverige fått inspiration, svar och exempel på hur man industrialiserar sig, från England. Eftersom vi ligger på samma breddgrad, har ungefär samma temperatur och klimat, var det mycket som var likt i utvecklingen. Till skillnad från Indien och Kongo så har de inte alls samma förutsättningar, helt olika temperatur, klimat och resurser. Detta ledde till att för att de skulle industrialisera sitt land behövde de nya egna idéer, vilket tar tid att utveckla. Tiden som det tar vet vi inte än eftersom de i nutid fortfarande lever till stor del som Sverige och England gjorde innan industrialiseringen. För att industrialiseras behövs det resurser. På ett eller annat sätt behöver man energi då vi bytt ut människokraft och det är en stor anledning till att England var tidig i sin utveckling. De hade kol och stenkol vilket är två effektiva och energifulla råvaror och även el på
Senare tid. Nackdelen med kolen är och var att det sotar mycket vid förbränning vilket leder till många hemska sjukdomar då vi andas in partiklarna som sedan sätter sig på lungblåsorna. Under tiden Indien och Kongo kämpar med sin resa för att industrialiseras håller Sverige och England på att utvecklas ännu mer. Inte bara i mängden fabriker utan fabrikerna själva också. Tanken att minska utsläpp börjar på allvar då statistik visar på en ohållbar utveckling av giftiga utsläpp. Filtrering av fabrikernas avgaser införskaffas. Men det var ingen självklar lösning eftersom det är dyrt och kräver underhåll. Under industriella revolutionen skedde mycket urbanisering då jobben och drömmen om ett bättre liv fanns i städerna. Men livet var inte alltid bättre där. Oftast tvärtom, sämre. Barnadödligheten var mycket värre i städerna, var tredje barn dog till skillnad från på landet då var femte barn dog. Eftersom flerfamiljshus var lösningen för att få plats med alla bodde man extremt tätt och hygienen inte var den bästa, på landet hade det inte spelat så stor roll var man tömde sina sopor. På grund av detta spreds sjukdomar mycket snabbt. Detta ledde som jag tidigare nämnt till högre barnadödlighet och många andra sjukdomar. Jobben var inte desamma som på landet. Att plöja en åker eller att mjölka kossor var inte att tänka på. När fabriker utvecklats fanns det plats med många jobb. Tider med robotar som sköter i princip allt fanns inte, maskinerna behövde människorna hålla koll på. Utvecklingen av fabriker var på 1800-talet i sin början så arbetssäkerhet fanns knappt. Mycket nytt var uppfunnet och kunskap om allt fanns inte t.ex. tändstickor. Till skillnad från idag använde man vit/ gul fosfor istället för röd (eftersom det inte är giftigt) på tändstickan. Vad man inte visste var att vit/ gul fosfor är väldigt giftigt. Vid kontakt av fosforånga får man nekros vilket betyder att cellerna i området dör som på bilden. Det ledde till att många tog livet av sig av lidandet. Under den industriella revolutionen fanns inte så mycket klimatproblem utan problemen fanns i miljön för människan. Barnadödlighet och dåliga arbetsförhållanden p.g.a. lite kunskap och mycket smitta. Av: Felix
5. Stadshagen ,1902
Urbanisering Under urbaniseringen skedde många förändringar, från att leva på landsbygden i en gård som du ärvt av dina föräldrar som de antagligen ärvt av sina föräldrar till något annat. Innan urbaniseringen var det sällsynt att man kom ifrån den fattiga livstilen, svält och sjukdom var en av de vanligaste dödsorsakerna. Anledningen till att man sällan kom ifrån familjegården var oftast att man inte kunde ge upp en arbetskraft för att skicka barnen till skolan eftersom kanske 1 av 5 barn klarade sig till vuxen ålder. När människorna sedan flyttade tätare, effektiviserade man jordbruket, vilket förändrade människans levnadsvillkor drastiskt och innebar att man odlade t.ex. vete ett år för att sedan odla potatis det nästa. Det resulterade i att missväxten och svälten reducerades. Detta ledde till att befolkningen ökade och man bodde ännu tätare än förut. Eftersom man bodde tätare nu uppstod fler jobbmöjligheter i städerna, vilket resulterade i att många bönder vandrade långt hemifrån för att hitta arbete, inte sällan i fabriker. Man bodde oftast i baracker i små rum, oftast utan värme eller vatten. Trots detta var hyran väldigt hög, så att de flesta tvingades ha inneboende för att ha råd med hyran
Industrialiseringen av Sverige Varför kunde Sverige industrialiseras? För att ett land ska kunna industrialiseras måste man ha råvaror i form av järn, trä, bomull eller t.ex. stenkol. Men det räcker inte, man måste kunna använda dem effektivt också och det gjorde Sverige. Det måste också finnas någon slags drivkraft hos folket, eller en del av folket i alla fall, att pengar ska tjäna mer pengar. I början av 1800-talet var Sverige ett glesbefolkat land och städerna som fanns var få och små. I Stockholms stad bodde det endast 90 000 invånare, idag i Stockholm bor det nästan 900 000 så på 200 år har befolkningen ökat med 10 gånger. Nästan alla jobbade inom jordbruket men ändå hände det att blev dåliga skördar och folk svälte. Men man började odla upp nya åkrar och skördarna blev större. Livsmedelsproduktionen ökade då och man började t.ex. exportera havre till Londons hästar. Nya uppfinningar och redskap kom också till jordbruket som konstgödsel och mer effektiva redskap. Med de nya uppfinningarna och redskapen fick man ännu större skördar och kunde jobba mer effektivt. Detta ledde till ökad export och livsmedelsproduktion och mer pengar kom in till landet. Pengarna var mycket viktiga för Sveriges utveckling. Efterfrågan på järn ökade i Europa eftersom fler länder började industrialisera sig och behövde då järn till alla maskiner, järnvägar och fabriker som var själva grunden i ett industrialiserat samhälle. England, som redan var industrialiserat kunde bryta och producera järn mer effektivt än något annat land. Sverige, som inte hade lika effektiv produktion halkade då efter i produktionen och inflytandet på marknaden sjönk. Mycket av järnet i Sverige innehöll fosfor vilket gjorde järnet oanvändbart. Men nya uppfinningar kom och man kunde separera fosforet från järnet och på så sätt använda det. Nu kunde man
bryta järnet i Norrland och där fanns massor av järnmalm. En järnväg byggdes från Kiruna och råvarorna kom då snabbare till hamnen i Narvik vilket i sin tur ledde till att man kunde exportera järn ut i hela världen från hamnen. Järnet var Sveriges största exportvara och en mycket viktig inkomstkälla, om inte den viktigaste. Än idag är järnet en mycket viktig inkomstkälla och en stor del av Sveriges exportvaror är järn. Efterfrågan på trä och papper ökade också i Europa. Alla hus som byggdes i städerna för att folk skulle kunna bo närmare sina jobb krävde mycket trä. Mer av det ”vanliga” folket började också läsa mer tidningar för att hålla koll på vad som hände i samhället då stora förändringar skedde snabbt under industriella revolutionen. I kontorshusen i storstäderna skrev folket på papper. Husmödrar som handlade varor fick dem inslagna i papper, alltså användes väldigt mycket papper och behovet växte oavbrutet. I Sverige fanns väldigt mycket träd och när uppfinningar gjorde att man kunde tillverka pappersmassa av trä kunde Sverige producera massor. Än idag är trä, pappers och massindustrin en stor inkomstkälla för Sverige. I alla fabriker och i jordbruket användes massor av redskap och maskiner i arbetet. Men, de höll inte för alltid, redskapen var nog inte de mest hållbara under den tiden, och när de gick sönder eller något var fel behövde man någon som kunde laga dem. Sverige fick en verkstadsindustri. Verkstäderna var små men många, i dem jobbade endast några mekaniker och uppfinnare. Många av de stora företagen idag som Ericcson, ABB och SKF började som små verkstäder. På bara femtio år gick Sverige från ett fattigt bondesamhälle till ett modernt industriland. Jag tror att det gick så pass snabbt för att Sverige hade väldigt mycket av de viktigaste. Av: Simon
Industrialisering Industriella revolutionen betyder att man övergick från ett jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Människors liv skulle nu förändras. Stora maskiner som skulle öka produktionen byggdes för att hjälpa arbetarna. Vissa tycket att det var dåligt och att maskinerna skulle ta deras jobb med industrialisering men dom flesta trodde på detta och tyckte att detta skulle förändra livet för människorna. Revolutionen tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Det finns många anledningar till att industrialiseringen började just i Storbritannien. Dom hade resurser, resurser som Sverige ännu inte hade. Dom hade råvaror, rika köpmän som kunde investera i industrierna, bra kommunikationer och landet började urbaniserars. Fler började bosätta säg i stan vid fabrikerna vilket gjorde att städerna växte och kunde urbaniserars. Problemet med detta var att endast medelklassen och överklassen fick det bättre av industrialliseringen. Arbetarna fick det bara sämre än om dom varit bönder. Dom första fabrikerna var ohälsosamma, lönerna var låga och maskinerna var farliga. Efter ca 80 år hade villkoren ändrats och lönen hade höjts för man var rädd att arbetarna skulle genomföra uppror och orsaka en politisk revolution. Man trodde detta för arbetarna hade haft dåliga villkor och låga löner i ca 80 år och hade börjat bli arga över det. I början av 1800-talet hade industrialliseringen spridit sig till Stockholm. Sverige hade nu fått resurserna som krävdes och skaffat sig goda förutsättningar för att övergå till ett industrisamhälle. Villkoren hade ändrats nästan hela tiden och lagarna hade också ändrats. Sverige hade antagit en aktiebolagslag som skulle göra det enklare för industrier att skaffa sig kapital. Detta gjorde att industrierna blev fler. Och i med att lagen antogs och fler industrier kom till började även Stockholm att urbaniseras. Dom första fabrikerna i Sverige var också textilindustrier. Genom övergången var det tänkt att maskinerna skulle hjälpa och inte stjälpa. Levnadsstandarden ändrades, från att bo i små enfamiljshus till att bo i stora flerfamiljshus. Staden skulle nu behöva mer energi vilket satte energiförretagen i en knivig sits. Dom skulle nu behöva generara dubbelt så mycket energi som förut.
6. Bilden visar fabriksarbetare på en motorfabrik under 1900-talet.
En lösning på detta var att fabriker placerades vid energikällor så som vattenfall för att driva en generator eller så kunde fabrikerna använda ångmaskinen eller kol. Miljön blev bara smutsigare och smutsigare. Med fabriker som använde kol och ångmaskiner släpptes dålig luft ut och i en tät förpackad stad blir det snabbare sämre. Jag tycker själv att industrialisering är bra. Hade inte Sverige utvecklats och blivit ett i-land utan varit ett uland som exempelvis Tahiti där naturkatastrofer sker skulle stora summor alltid gå åt till återuppbyggande, något som skulle slå hårt mot landet av uppbyggandet av fabrikerna. Tahiti är ett land som håller på att utvecklas och skulle en industrialisering ske så skulle nog deras ekonomi ändras vilket jag tror skulle ge landet lite mer inflytande i världen. Under slutet av 1700-talet till början va 1800-talet så finns det självklart saker som skulle kunnat ändrats på. Jag tycker främst att lönen och villkoren för arbetarna skulle ha ändrats
till det bättre, det är ju ändå dom som sköter fabrikerna. Det var ju inte alltid arbetarna fick lön utan ofta fick dom sparken när jobbet var klart, detta gjorde livet inte enkelt för arbetarna. Dom behövde ju pengar både för sitt hus och även för mat på bordet. Om arbetarna istället hade fått en låg lön istället för ingen alls så hade arbetarna nog mått bättre. Det var även stora könsskillnader som jag skulle vilja ändra på då det var kvinnorna som ansågs vara dom skulle arbeta i textilfabrikerna och männen som skulle arbeta i dom tyngre fabrikerna. Utan en industrialisering hade vi inte kunnat åka på semester till andra länder, ta oss från punkat A till punkt B utan att behöva gå långa sträckor. Det skulle ju inte gå att ändra på allt men lite kan göra stor skillnad. Av: William
Industriella revolutionen För ca 300 år sedan bodde de flesta européer och svenskar ute på landet och jobbade på åkrar som bönder, men samtidigt började nya idéer om hur världen ska se ut ta form och ca 100 år senare kom man på idéer som sedan ledde till industrialiseringen. Under industriella revolutionen bytte de flesta levnadssätt från att alla kämpa för sig själva till att man massproducerar saker i bl.a. städerna. Industriella revolutionen var revolutionen som kanske mest kännetecknas av att folk flyttade från landet till städerna, den så kallade urbaniseringen, och starten på massproduktion. Stockholm t.ex. fick en enormt stor befolkningstillväxt från 100 000 invånare på mitten av 1800-talet till 300 000 vid sekelskiftet 1900. Olika industrier som t.ex. kläd- och träindustrier startades och nya industriområden byggdes. Det framstod t.o.m. en ny samhällspyramid p.g.a. revolutionen med arbetarklassen längst ner och sedan medelkassen, överklassen, militären, präster, kungen och högst upp i pyramiden var kapitalet. Många städer byggdes så att den nya stora befolkningen skulle få plats att bo någonstans. Självklart kom många nya uppfinningar inom industrin. T.ex. industrialiserade man jordbruket med maskiner och uppfinningar så att mer mat producerades för att få en större befolkning så att de nya industrierna t.ex. kunde få mer arbetskraft. Industriella revolutionen startade eftersom att på den tiden, runt 1700-/1800-talet, började människor få nya tankar om hur världen ser ut och hur världen ska se ut. Exempel på detta är Franska och Amerikanska revolutionen som visar att människor fått en ny syn på hur styrandet ska se ut. Vid den här tiden började även forskare att forska mycket mer än förut och försökte uppfinna nya maskiner och varor som underlättar livet för folk, upplysningstanken.
7a. Häst och vagn, vanligare fÜre revolutionen
Men allt blev inte bättre under industriella revolutionen. T.ex. kom massor av sjukdomar till Stockholm som t.ex. kolera p.g.a. det trångbodda livet i Stockholm och miljön blev mycket sämre med försurningar. Mycket skog höggs ner för att få plats med fler fabriker och bostäder, men i och för sig så borde skogen ha använts till andra saker som t.ex. papper, ved och virke. Men industriella revolutionen var inte bara dålig, enligt mig var den mer positiv än negativ men det är mina tankar. Exempel är att potatisen kom till Sverige på 1700-talet från Sydamerika och blev sedan en rotfrukt som används till många klassiska svenska rätter t.ex. köttbullar med potatis och lingonsylt. Ånglok uppfanns vilket gjorde så att folk och saker kunde transportera saker lättare. Förut var det hästar som drog vagnar vilket inte var lika effektivt eftersom hästar behövde havre medan ånglok endast behövde kol, samtidigt så var ånglok mycket starkare än hästarna. Folk började t.o.m. att leva längre tack vare att vi uppfann nya odlingsätt och nya maskiner. Industriella revolutionen startade tack vare att människor började få en ny syn på världen. Under revolutionen skapades nya uppfinningar med syftet att hjälpa människor att göra saker på ett lättare sätt som t.ex. massproduktionen. Konsekvenser blev att fler flyttade till städerna, vi blev mer moderna och jag antar att vi i längden också har blivit latare och jag menar också att de flesta fortfarande är latare än vad vi var 300 år sedan. Av: Filip
7b. Ă…nglok, vanligare efter revolutionen
Det var då… Den industriella revolutionen innebar att människorna övergick från agrart samhälle (jordbrukssamhälle) till industrisamhälle. Jorden i Sverige tog en vändning mot det dåliga eftersom att bönderna inte visste hur man odlade växter och grönsaker förr. De kunde då inte få i sig mat och näring vilket ledde till undernäring och svält. Människorna dog av näringsbrist och svält. Barnen var väldigt hungriga och barnen hade mer behov av näring än vad vuxna människor hade för att överleva. Under 1700-talet så började man sammansätta jordbruken för att få ett effektivare resultat utav det. Man lät djuren vandra fritt i marken. Bönderna blev uppdelade i två delar i det gamla bondeståndet. Det var de som fick behålla sin mark efter skiftesreformen och det fanns de som blev av med sin mark. Man använde nya uppfinningar och jordbruksverktyg för att utveckla det hela. Skiftesreformerna är jordbruksomställning som är nödvändig för en utveckling och förutsättning för industriell revolution. Man kunde i senare tid med ett effektivare jordbruk börja industrialisera ens egna jordbruk och bli företagare. Arbetskraft blev en handelsvara. Man började också med växelbruk, man fick olika grödor inom olika perioder. Man behövde inte vänta så länge på att få mat med hjälp av växelbruket. Urbanisering sker mellan bondesamhället och storstäderna. Anledningen till det var att dem nya villkoren för skiftesreformen ledde till att vissa inte kunde klara av det. Så de som förlorade sin mark behövde flytta till storstäderna för att jobba i fabriker eller industrier. Och det fanns några bönder som jobbade kvar för lantbruksföretagare. Städernas befolkning växte och färre började bo på landsbygden.
8. Järvafältet blir skjutfält 1905
Men det var inte enkelt för familjen att försörja sig med det minimilönen männen tjänade, och man hade långa arbetstider. Ett vanligt arbetspass var ungefär 14 timmar. Oftast ledde det till att även barn fick jobba under hårda omständigheter och dåliga arbetsmiljöer.
Bondefamiljerna tyckte att det var bättre att emigrera (utvandra) från Sverige till Amerika. I Amerika fick alla nybyggare gratis jord av staten. USA var ett stort land som hade kommit långt med industrialiseringsprocessen Det var främst landsbygdsfamiljer från Småland, Öland och Värmland. Mot slutet av 1800-talet var det inte bara bönderna som emigrerade till Amerika, utan flera människor från fabriker och människor från städerna börja också flytta till USA. Det var inte heller bara familjer som flyttade till USA utan unga män och kvinnor gav sig också av. Det var billigt att åka båt till Amerika.
Amerika var ett väldigt stort land och det innebar att naturtillgångarna var stora och varierade vid de olika landområdena. Det gjorde att Amerika var ett starkt industriland. Samt större frihet och ökade rättigheter (Religionsfrihet, yttrandefrihet mm.) som Sverige hade brist på då landet hade kristendom som huvudreligion. Många åkte till Amerika och stannade där några år, sen återvände hem med pengarna man jobbade för. De nya utvandrarna i Amerika flyttades oftast till städerna. Många svenskar hamnade i Chicagos Swede Town. Svenskarna flyttade oftast till områden där det redan bodde svenskar. Många människor från andra länder flyttar till Sverige just som svenskarna flyttade till Amerika. De flesta flyttar på grund av ekonomiska skäl eller att det är krig i deras länder. Man flyttar också på grund av att de flesta länderna inte är lika industrialiserade som Sverige och ser flera möjligheter i Sverige. Många svenskar visste mycket mer om USA än om andra länder. Landet beskrevs som ”världens största framtidsland”. Det lockade många svenskar och just för att USA var ett växande land, vilket Sverige inte var på den tiden, så hade de mer behov av arbetare och det innebar att lönen var oftast högre. Mellan 1840 och 1930 hade ungefär en miljon svenskar flyttat till USA. Och just för att det bodde cirka tre och en halv miljon invånare så var det ungefär 29 % av Sveriges befolkning som flyttade till USA. Sjukdomar var ett väldigt stort problem i världen. Man visste inte heller vad det var för något. Var det gud som straffade de för deras synder? Var det andar som var inuti våra kroppar? Det var sådana tankar människor fick. Vi vet att sjukdomar brukar vara virus och bakterier. Det kunde man i senare tid förstå. En smittsam sjukdom förr var smittkoppor. Den var extremt smittsam och dödade minst 300 miljoner människor under 3000 år. Kineserna visste redan under 1000-talet att om man överlevde smittkoppor så blev man immun mot den och kunde inte få den igen. Man brukade sätta in en liten dos av
smittkoppor i barn så att de antingen dog eller överlevde och blev immuna. Den idén praktiserades i Europa och Nordamerika under 1700-talet. År 1796 lyckades en engelsk doktor, Edward Jenner, skapa ett fungerande vaccin som gjorde människor immuna mot smittkoppor och överleva. Numera finns det vaccin för andra sjukdomar också. Det var mycket farligare i storstäderna än vad det var på landsbygden. På landsbygden var det en tredjedel av människorna som dog men i storstäderna var det två tredjedelar. Om det inte vore för vaccinationen så skulle det finnas färre människor i världen. Smittkoppor blev utrotat 1980 och finns inte vilt utan de finns förvarade i laboratorier. När det nu fanns vaccin fanns det fler människor i världen. Vaccinet spred sig runt omkring i världen och blev ett stort botemedel och en av världens viktigaste uppfinningar. Det var uppfinningar som dessa som gjorde så att kyrkans makt sänktes och många börja tro mer på vetenskapen och ifrågasätta deras makt. Industriella revolutionen spreds sig från Storbritannien till Sverige vid början av 1800-talet. Det började med att de rika kunde få mer pengar genom att investera pengar på tillgångar. Man kunde sälja och köpa arbetskraft. För att industrialiseras så måste man dels ha kapital och arbetskraft som är väldigt viktigt för att industrialiseras. En rik person ville investera på Edward Jenners uppfinning som använde sitt kapital för att människor ska kunna köpa det, på så sätt får de mer pengar. Människorna behövde vaccinet för att överleva. Det är så kapitalismen föddes. Det var fler bönder i Sverige och företagarna använde bönderna som arbetskraft. Bönderna behövde pengar och de rika behövde arbetare så man tänkte att det var vinst för båda sidorna. Men arbetarna hade inga bra arbetstider och fick knappt pengar nog som man kunde leva för med en hel familj. Under den tiden hade inte arbetarna några rättigheter. Om man klagade över något angående arbetet så kunde ägarna sparka en direkt.
Och de flesta arbetarna bodde tillsammans, det var två arbetare som låg i en säng. Risken att bli sjuk var väldigt stor, när man bodde så trångt. Och Stockholm var en smutsig stad. Man kastade skräp på gaterna och sjön var inte ren. Och några bönder hade inte råd med vaccin för att skydda sig och det fanns inte vaccin för små sjukdomar då. När man blev sjuk så tar man inte sjukledighet utan man blev sparkad direkt, och då fick andra bönder jobb. Men det var inte onormalt. Det fanns många jobb i Stockholm men det fanns några som inte fick jobb. Att hitta ersättare var det heller inga problem med. Det fanns alltid någon som kunde ta jobbet.. Med sjukdomar som spred sig och de som inte hade något jobb kunde inte rädda sig själv eller sin familj som var väldigt sjuka, framtiden såg inte så ljust ut för dem.
Vetenskapsmän/kvinnor och ingenjörer började skapa maskiner och andra verktyg till fabriker och industrier. Man använde dessa för att producera sina produkter snabbare och noggrant. Detta orsakade att många blev arbetslösa, det behövdes längre inte lika mycket arbetskraft då maskinerna kunde sköta arbete lika mycket som ett flertal människor. Maskinerna släppte ut mycket koldioxid och svavelsyra. Fabriker och industrier släpper inte ut lika mycket som man gjorde då. Nuförtiden använder vi reningsverk som gör att det inte blir lika mycket utsläpp. Men det förhindrar inte helt. Men det behövdes människor för att bygga dessa maskiner, men man behövde utbilda människor som förstod maskiner och dess funktioner. Man var tvungen att bli utbildad av de utbildade för att få jobb. Sedan kunde man börja massproducera bl.a. tyg, lampor och bilar. Under 1850-talet blev arbetarna i Sverige missnöjda med sina villkor, det var ägarna som startade företaget som satte kraven på arbetarna. Att bli ersatta av maskinerna gjorde människorna oroliga. Man var beroende av pengar som man tjänade genom arbete vilket man nu inte hade. Så de skapade arbetarrörelse där de ville att arbetarna skulle ha mer rättigheter och de ville förbättra arbetsvillkoren. De ville ha högre lön, bättre arbetstid och en form av socialförsäkringssystem som skulle ge dem säkerhet mot sjukdomar och arbetsskador. Man skapade en fackförening år 1870. Den skapades för att sprida idéer. Men de blev motarbetade av myndigheterna.
År 1889 bildades den socialdemokratiska arbetar partiet (SAP), Det var arbetarrörelsens största politiska företrädare. Man började strejka och arbetarrörelsens idéer spred sig väldigt fort och fler och fler arbetare började strejka. Till slut år 1940 fick arbetarrörelsen/SAP sina rättigheter och krav. När lönen från mannen inte räckte till familjen så började kvinnor arbeta. Kvinnor jobbade mycket i fabriker med att sy kläder och många kvinnor jobbade också i tändsticksfabriker. Det var mycket farligt just för att i tändstickor så finns det vit fosfor som med en kemisk reaktion med syre kan börja brinna. Och många kvinnor fick in fosfor och deras kropp blev förstörd. Man använde barn som arbetskraft, de var smidiga och de kunde gå in små hål och luckor. Vid mitten av 1800-talet så var Sverige långt ifrån att vara demokratiskt. Sveriges riksdag hade fortfarande fyrastånds-uppdelningar: adelsmän, präster, borgare (för att räknas som borgare ska man bo i en stad och vara en köpman, skomakarmästare eller skräddarmästare till exempel) och bönder. Många krävde att man skulle avskaffa ståndsriksdagen, för det var fortfarande många som inte fick rösta. De flesta som klagade var journalister, advokater och fabriksägare. Bönder och borgare var de två stånden som ville avskaffa ståndsriksdagen. Och adelsmännen vid senare tid. I en tidigare överstämmelse så röstade prästerna för att avskaffa den. Det var ett steg framåt mot demokratin, men Sverige hade fortfarande inte kommit dit än. De som fick rösträtt efter 7 december 1865 var en män och ganska rika. Och det motsvarade ungefär en tjugondel av Sverige. Under slutet av 1800-talet var rösträtten det politikerna argumenterade mest om. Socialdemokraterna och liberalerna var de två partier som ville ha allmän rösträtt. De som var mot förslaget var höger (överklassens och de rika böndernas parti). Kampen om detta gick långsamt fram. Man sänkte kraven med hur mycket pengar man skulle ha för att kunna rösta.
Med tiden förstod högern att det var orättvis för människorna som tvingades betala skatt och göra militärtjänst och inte fick rösta för sitt land. Men högern visste att de skulle förlora mycket av makten om de fattiga skulle få rösträtt. Det var därför de var emot socialdemokraterna och liberalerna, för makten. Partierna försökte förhandla i flera år för att ändra allmänrösträttlagarna. Men för att ett förslag skall ändras så måste de flesta i riksdagen vara med på att ändra förslaget. År 1918 så hade det utbrutit revolution i Ryssland och första världskriget i Europa höll på att gå mot sitt slut. Efter första världskriget i Europa blev det brist på mat. Året innan var det redan brist på mat i Sverige. I november 1918 var det tiotusentals människor i Stockholm som demonstrerade mot riksdagen. Det var revolution i luften. Politikerna kallade in militärer men var rädda att dem inte skulle lyda deras befäl att ingripa mot folket. Socialdemokraterna och liberalerna kom med en snabb lösning för att dämpa upproret. Att ändra lagen om allmän rösträtt. Högerpartiet kunde inte säga något annat än att rösta för allmänrösträttslag. Nu var det rösträtt för både kvinnor och män som var minst 23 år gammal, rika och fattiga. År 1921 var det första gången alla fick rösta. Sverige var ett av världens fattigaste länder. Vi låg efter med att utvecklas till ett industrisamhälle. Och nu är Sverige ett utav världens rikaste länder. Vi har kommit långt fram med vår utveckling, medan några är i liknande utveckling som Sverige var för 100 år sen. Om man skulle jämföra Sverige med förr och nu så har många fler rättigheter och det är mer jämställt än vad det var då. Men det vi utvecklas fortfarande. Stockholm var en lortig stad med skräp och avfall överallt på gatorna. Nu är det renare tack vare sophämtarna som tar upp vårt skräp och gör det rent för oss så vi har ett fint samhälle. Många människor tar mer ansvar för sig själv också. Vi sorterar vårt skräp för att miljön ska bli bättre och hållbarare. Av: Tasin
Industrialisering Maskiner idag hjälper oss med många dagliga sysslor. Vi tar förgivet att saker ska funka, utan att vi ska behöva förstå hur det fungerar, det funkar bara. Men förr var man tvungen att göra det mesta manuellt, som att hämta vatten, det behöver vi inte bry oss om. Vi går bara till vattenkranen och häller upp ett glas vatten och fortsätter med vad man höll på med. När industrialiseringen började, fick folk det mycket enklare med alla maskiner som utvecklades. Men problem uppstod också och man behövde nya maskiner för att lösa dem. Ett vanligt exempel är spinnmaskinen, vävmaskinen och symaskinen. Innan de uppfanns spann man sin egen tråd, vävde den och sydde sedan ihop väven. Senare uppfanns en maskin som spann tråden automatiskt, men då uppstod ett nytt problem, som var att man hann inte väva all tråd, så man uppfann då en maskin som vävde tråden för att lösa det problemet. Men som med tråden hann man nu inte sy allt tyg så man uppfann då symaskinen. Nu trodde man att man hade löst alla problem, men det ”nya” problemet var energi källan man använde på den tiden. Man använde sig mest av vattenånga för att driva sina maskiner, vilket i sig inte är farligt, men det är hur man gör vattnet till vattenångan som fick konsekvenser. Man hade nämligen ganska nyligen kommit på hur man kunde använda sig av fossila bränslen för förbränning. De visste däremot inte att fossila bränslen släpper ut enormt mycket koldioxid, som på senare tid skulle få stora konsekvenser. Stora mängder koldioxid släpps även ut idag, men nu har man bland annat filter som filtrerar bort till exempel kolmonoxid och så kan man utvinna mer energi än förr, men det är fortfarande förorenande. Det finns inte heller oändliga resurser och material, som metall, sötvatten osv. En dag kommer det ta slut och vi får då leva på att återvinna eller dela med oss med andra. Det som vi kallar oändliga resurser som trä och så vidare, kommer inte att vara det för alltid, de kommer antagligen att dö eller skadas. Föroreningarna som finns idag och de som finns imorgon, kommer antagligen vara en av anledningarna till det.
Senare under 1800-talet började jordens befolkning öka, men det var under 1900-talet som det bröt ut. Man kallade det en ”befolkningsexplosion” och var på grund av att bland annat vaccinet uppfanns. Under år 1900 låg befolkningen på ungefär 1,6 miljarder, och år 2000 ungefär 6 miljarder. I och med folkökningen ökade folkets behov av olika redskap osv. Det betydde att material som järn, koppar, marmor, konsumerades fort och blev till skedar av stål, fina kastruller och exkulsiva golv hemma hos folk, och så har det fortsatt till idag. Det leder till att naturtillgångarna tar slut relativt fort. Det gick så fort att man gjorde en beräkning som sa hur mycket man fick förbruka under ett år, och år 2014 hade man tagit slut på det årets naturtillgångar efter ett halvår. Allt detta beror som sagt var på folkmängden som ökas ständigt. Folkmängden är så hög att vi i princip äter upp vår jord, och med hjälp av alla mediciner som framställs så fortsätter folkökningen. Allt detta förstör även miljön t.ex. global uppvärmning leder till högre havsnivåer genom att smälta isarna uppe vid nord- och sydpolen som gör att bl.a. isbjörnar kan få extra simhud, större lungor och fettigare päls för att kunna simma mellan isflak för att överleva. Det är en sak att se och prata om konsekvenser, men att lösa och komma fram till lösningar är annorlunda. Det man behöver för att göra det är samarbete och pengar. Problemet är att folk kanske inte vill skänka pengar eller hjälpa till för att de helt enkelt inte bryr sig om sådana saker. Men om man skulle få med dem på det så kanske de ändrar sin syn på hela. För vad är pengar bra för i en värld som inte existerar? Av: Adam
Bildförteckning Framsida: Illustration av elev i klass 8e, Mälarhöjdens skola. 2015 1. Fotograf: Okänd, Tid: 1919, http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=15958 Publicerat av: Stockholms Företagsminnen 2a. Fotograf: Okänd, Tid:1899, Objektidentitet:SE/SSA/Biblioteket/Wernerska, Publicerat av: Stockholms stadsarkiv 2b. Upphov: Lantz, Gunnar, Tid: 18 december 1953, Fotonummer: SvD 21122 Publicerat av: Stockholm stadsmuseum 3a. Fotograf : Okänd, Tid: 1890-1910, Bild id: F38086 Publicerat av: Stockholms stadsmuseum 3b. Fotograf: Holger Ellgaard, Tid: 5 september 2012
4. Fotgraf: Dr. Andreas Settje- SKM-Hospital, Nepal, 2005 (bearbetning) 5. Upphov: Okänd, Tid: 1902, Objektidentitet: F 33667 Publicerat av: Stockholms stadsmuseum 6. Fotograf: Okänd, Tid: 1873 - 2012, Upphov: Centrum för Näringslivshistoria Publicerat av: Stockholms Företagsminnen 7a. Fotograf: okänd, År: 1965, ID: 2207-119-1 Förvarande: Spårvägsmuséet 7b. Fotograf: okänd, År: ca 1900, ID: B4084 Förvarande: Tekniska muséet 8. Fotograf: Okänd, Tid: 6 oktober 1917, Fotonummer E 12105 Publicerat av: Stockholm stadsmuseum
Vi som gjort boken (Del 1 & 2): Jennifer Sophia Isabelle Tasin Filip
Alice Emir Theo Adam Markus Frida Simon Felix Oscar Lisa William Nelly Maggie Gustav
Frågor? Kontakta vår lärare Josefina García Hultqvist på Mälarhöjdens skola