Sj333222ngsskolan 5c en resa under 1800 444 talet

En resa under 1800-talet Ett skrivprojekt i 책rskurs 5

Bild: Natalie Knezevic & Lovisa Fohlheim

Ett skapande skola projekt När vi på Vivaldi som vårt arbetslag på mellanstadiet kallas, fick veta att vi hade blivit beviljade pengar till Skapande skola, så började vi spåna över om vi ville ha ett specifikt tema och vad det skulle innehålla etc. Ganska tidigt var det några kollegor som kom på att ”tema Stockholm” lät som en bra idé, den öppnar upp för många arbetssätt och valmöjligheter. Tillslut så delade vi in de olika årskurserna i nutid för årskurs 4, dåtid för årskurs 5 och framtid för årskurs 6. Vi i årskurs 5 skulle göra ett skrivprojekt där både kursplanerna i SO och svenska väl passade in i vårt arbete. Dåtid som begrepp kan vara hur brett, eller snävt som man väljer att göra det, men vi valde att koncentrera oss på 1800talet i Stockholm.

Under arbetets gång har visat PP-presentationer över Stockholm förr, sett på olika filmer från bl.a. SLI. Vi har varit på två skräddarsydda visningar på Nordiska museet, den ena med fokus på människorna och historien under 1800-talet, samt utställningen ”dukade bord/smaka på historien”. Eleverna har även varit på en väldigt omtyckt stadsvandring i Gamla Stan. För att sätta igång skrivprocessen har vi högläst ur Per Anders Fogelströms lättlästa version av Mina drömmars stad. Den har varit perfekt att arbeta med och har fångat många elevers intresse. Det är spännande att få veta hur det var förr, vilka olika yrken man kunde ha som ex. sumprunkare (tänk er första gången ni ska förklara det för ett gäng 12-åringar), hur man bodde och hur man kunde klä sig. Skrivprojektet har varit indelat i sex olika delar, där eleverna har fått skapa en fiktiv karaktär. Till karaktären ska man sedan skapa ett jobb, familj/vänner, bostad, en speciell händelse ska inträffa och slutligen ska eleverna knyta ihop säcken och sia om sin karaktärs framtid. Till dessa olika skrivdelar har de även fått måla bilder om de har velat. Eleverna har sedan skrivit en del i taget, visat mig sin text, fått respons och sedan renskrivit sin text på iPad/dator. Som sista moment har de även fått läsa sina kamraters texter och gett respons på dessa. Ett sådant här projekt tar mycket tid och med många olika nivåer i klassrummet, så är det ett knåpande för att få in allt arbete i tid. Men jag hoppas att slutprodukten kommer att bli ett kul minne för eleverna i klassen. Vi är nog alla väldigt stolta över det arbete vi har gjort tillsammans och den skapandeprocessen som vi alla har varit delaktiga i.

Vid pennan klassföreståndare/mentor Linda Kåreus, Vivaldi, Sjöängsskolan , Älvsjö Stockholm 9 mars 2015.

Livet på 1800 talet Min gubbe heter Peter. Han är 197 cm lång, har blåa ögon och kort ljusbrunt hår.

Han är stark, snabb, snäll och hans stora intresse är även hans jobb. Han är 25 år och han jobbar som smed. Han brukar vara klädd i skinskor och trasiga kläder på dagarna, men på fester är han fint klädd.

Peter bor i Stockholm i ett hus som ligger på samma gata som där hans smedja finns, så när han jobbar sent kan han förhoppningsvis ta sig hem snabbt om han inte är full. Peter bor på Handelsvägen nära hamnen, så när han jobbar ser han ibland några fiskare och han jobbar väldigt nära affären, så han handlar där så ofta han kan och när han inte har någon kund i hans smedja. Annars brukar han gå till puben. Peter bor ganska fint, i hans hus finns det ett: badrum, kök, rum för gäster, vardagsrum och ett sovrum med två sängar. Ibland när han är ledig brukar han skriva i sin bok under det stora trädet vid torget.

Peter jobbar ju som smed och det är ett väldigt svårt jobb. Först kommer det en kund som vill ha t.ex. ett svärd och då måste Peter ha järn, sedan måste han smälta järnet, efter det måste han hamra på järnet så att det blir smalt och bra och slutligen behöver han ett handtag som han sätter fast på järnet och tillslut har det blivit ett svärd. Sedan kommer hans köpare, hämtar svärdet och tillslut får Peter betalt, han får inte en likadan summa för varenda sak. Peter jobbar ungefär från morgon till kväll, ibland har han tur så han får arbeta från dagen till kvällen istället.

Peter hade ett drömjobb, men det gick inget vidare med det jobbet, Peter ville nämligen bli soldat men dom sa nej. Hur mycket Peter än bad dem var deras svar nej.

Tillslut sa Peter att han kunde få ett bättre jobb, sen gick han till torget där sa de att en smed hade dött och frågade om någon ville blir smed Peter tänkte att man nog får bra betalt och han sa att han kunde bli smed och efter det blev Peter en smed.

Peter har några kompisar hans bästa kompisar heter Olof, Erik, Johan och Henrik.

Erik har fina kläder och är prins över Sverige, han har brunt hår, bruna ögon, han är stark, han är rik och han bor i ett slott. Olof och Henrik är kolbärare och tvillingar med blå ögon, blont hår, trasiga kläder. Johan är fiskare med fina kläder, han är stark med svart hår och blågröna ögon och han är ganska rik. Peter och hans gäng brukar ställa saker till rätta om de inte fiskar eller något annat.

Författare: Edvin Kronvall

1800-talet Erik är en prins och är rik. Han är 16 år gammal. Eriks pappa är kung över Sverige.

Erik har brunt och ganska långt hår, bruna ögon, guldsmycken, fina bruna läderskor, en vit skjorta av högsta klass och fina svarta byxor. Byxorna var fläckiga för han hade varit ute och lekt med sina syskon som han gillar att göra. Han gillar även att måla och räkna pengar.

Erik bor i ett slott i Stockholm. I slottet ligger det guldmynt på golven. Bakom en dörr är det jättemycket pengar. Golvet är gjort av trä i några av rummen. Eriks sovrum har ett golv av sten. Golvet är grått som ett berg. Väggarna är också gjorda av sten. Det var för dyrt att köpa en säng åt pappa kungen så han får sova i tronen.

Tronen är gjord av guld och sitsen är gjord av rött tyg fyllt med bomull. I kungarummet står tronen. Där brukar Erik få sitta när han vill räkna pengar. Eriks bror Olof har ett sovrum med ett skrivbord i. Annars ser det ut som Eriks sovrum. I köket finns det en öppenspis där de lagar mat det finns även grytor och kastruller. I matsalen står det stora riddarstatyer, några av statyerna föreställer pappa kungen och mamma drottningen. Det finns också en staty av Erik som nyfödd.

Erik är prins men han tjänar lite extra pengar när han jobbar som tegelbärare. När man är en tegelbärare så ska man bära tegelstenar i ett nät över axeln till personen som bygger huset. Det är ett tufft jobb och man får ofta ont i ryggen av det. Erik är ganska stark för han måste gå fram och tillbaka med tegelstenar över axeln i tio timmar alltså från klockan 8 på morgonen till klockan 6 på kvällen. Sen får Erik gå hem. Han fick jobbet för att han var stark och han hotade sin chef med att han skulle hamna i fängelset om han inte fick jobbet. Erik vill inte jobba som tegelbärare men han bryr sig inte för egentligen så kan han gå när han vill, eftersom han är prins. Men han har inget annat drömjobb. Han är ju prins vad annat kan man önska sig, ja förutom att bli kung.

Eriks kompisar heter: Olle, Kalle, Freja, Erik, Matilda och Ludde. Ludde är Eriks hund som han hade fått av sin pappa. Den har slät och lite guldig färg på pälsen. Olle har brunt hår och blåa ögon han har en brun tröja som en gång hade varit vit men han är ganska fattig och bor i ett smutsigt hus, hans byxor är också smutsiga och man kan inte se vilken färg byxorna har. Kalle har en hatt som är brun och är väldigt rik men inte rikare än Erik. Kalles hatt är brun med ett svart band runt han har en fin blå tröja, blont hår och svarta byxor. Freja har en ljusblå blus bruna ögon och gråa byxor. Matilda har blont hår, en röd tröja och gråa byxor En gång när Erik var ute och gick till jobbet kom det en kille som ville ha hans pengar men Erik sa nej. Killen blev jättearg och försökte slå honom men Erik hann undan, då blev killen ännu argare och slog Erik i magen. Men Erik var tillräckligt stark för att slå tillbaka. Killen ramlade och låg på marken i några minuter men när Erik trodde att han hade dött och skulle gå därifrån så hoppade killen på Erik och slog honom i bakhuvudet flera gånger. Erik var nära att svimma men då kom det någon och ropade: "sluta slå honom Anders"! Erik fattar att killen som slår honom heter Anders. Anders slutar slå Erik en liten stund och tänker. Det tar en stund men Anders fortsätter tillslut att slå honom. Erik tänkte att Anders skulle bli trött någon gång men det blev han inte. Men Erik slår tillbaka och Anders börjar blöda och svimmar. Personen som hade ropat sprang till Anders och kände på hans hjärta det hade slutat dunka. Han var död. Erik sprang hem och la sig i sängen och somnade.

Erik kommer bli kung över Sverige och kommer kriga mot Danmark och göra Sverige till ett fredligt land. Han kommer ha en fru och tre barn. Han kommer dö i en sjukdom. Han kommer ha en begravning utanför slottet i Stockholm och hans fru lever tills hon är 70 år och hon kommer sörja Erik varje dag i resten av hennes liv.

Hans barn dör i ett slagsmål på skolgården mot en lärare.

Författare: Nils Asplund

Familjen Sundqvist Familjen Sundqvist. Hej! Jag heter Maja och jag ska fylla 12 år snart. Och jag har blont hår och blå ögon. Jag är serverings flicka. Och mitt intresse är att laga mat. Jag har en mamma som heter Freja som är 30 år och en pappa som heter Olle som är 32 år. Och en lillasyster som heter Matilda och är 8 år och en lillasyster som heter Malin och hon är 6 år. Jag och min Familj bor på landet en dag när jag skulle ut och hämta vatten i Brunnen kom jag på att pappa var sjuk så jag skyndade hem. Sen när jag kom hem så var det alldeles tyst. Sen gick jag några steg in. Sen vart det väldigt livligt då frågade jag -vad är det som är så stressande. Då sa mamma det är pappa han är väldigt sjuk.

– Kommer han att dö? frågade jag.

Jag vet inte sa mamma. Då gick jag in till pappa. Jag öppnade dörren sen gick jag in i rummet. Jag satte mig på säng kanten sen tog jag pappas hand. Sen frågade jag – Har du en dödlig sjukdom?

Då sa pappa jag vet inte. Men jag tror inte det. Sen gick jag ut ur rummet. Sen gick jag ut ur rummet. Jag sa till mamma jag vill inte att pappa ska dö. Nej jag förstår det sa mamma. Det vill inte jag häller. Då gick jag in igen till pappa och kände på hans hjärta det slog fortfarande det var en lättnad. Sen kom jag ut till mamma och sa pappas hjärta slår fortfarande. Han dör nog ändå tror jag sa mamma. När frågade jag? Ja om några veckor kanske. Om några veckor jag vill att han ska leva tills han är hundra år. Ibland får man inte som man vill. Ja ja jag vet det men nu vill jag det. Jag vet men han dör än då snart. En dag gick mamma till doktorn för att pappa blev bara sämre sen kom doktorn. Han knackade på ytterdörren. Hon sa att pappa låg i rummet till vänster. Doktorn gick in i till pappa. Jag gick till dörren till rummet där pappa lagg. Efter några veckor dog pappa. Han begravdes dagen efter han dog.

Hon bor i ett litet hus med en spis två sovrum och en ugn. I ett sovrum finns det en säng och två madrasser. I det andra sovrummet var det en stor dubbelsäng. Utan för köksfönstret finns det en stor skog. Och det här huset ligger i en liten by. I den här byn finns det massa hus bredvid Majas hus. Bredvid Maja bor hennes bästa kompis. I skogen brukar Maja och hennes kompis leka. I huset finns det också ett köksbord och vid köksbordet finns det stolar.

Maja är 12 år. Hon jobbar som serveringsflicka. Hennes jobb går ut på att servera mat och dryck. Hon jobbar 10 timmar per dag. Hon fick jobbet för att hennes farbror jobbar där. Hennes dröm jobb är att utbilda sig till bagare. Hennes andra dröm jobb är att utbilda sig till doktor. Hon är serveringsflicka och bär på tunga brickor hela dagarna.

Majas kompisar heter Frida och Emma, Frida är 12 år gammal, hon har blont tjockt hår, hon har blåa ögon, hon är 147 cm och hon är smal. Emma är också 12 år gammal, hon har brunt tjockt hår, hon har gröna ögon, hon är 150 cm lång och hon är ganska smal. Frida och Emma är också serveringsflickor som Maja. På deras fritid brukar de vara ute i skogen.

Majas pappa blev svårt sjuk. Sen efter några veckor dog han. Han begravdes dagen efter han dog. Maja var jätteledsen på begravningen. Och en lång tid efter åt. Efter några veckor så tänkte hon inte så himla mycket på det. En dag när Maja skulle ut och leka sina kompisar berättade hon att hennes pappa var död. Så fort hon tänker på det blir hon ledsen.

När Maja blev stor får hon två barn. Barnen hette Karl och Maria. Maja gifte sig med en person som hette Hans. Maja och Hans var väldigt fattiga. Dom flyttade till Stockholm. I Stockholm blev de lite rikare. Hans jobbade som kolbärare. När Karl och Maria blev lite större började dem jobba. Karl jobbade som tegelbärare. Och Maria jobbade som serveringsflicka.

Författare: Emma Sundkvist

Eriks 1800-tals liv Erik Jönsson är 17 år och har precis flyttat till Stockholm och fått jobb som kolbärare. Han tjänar 7 öre i månaden. Kol-Eken som han kallas är väldigt fattig och bor i ett rum på 3 kvadratmeter med två andra personer. Den ena heter Olle och den andra Erika. Erik har blå ögon och ljusgult hår, han väger 79 kg och är 178 cm lång. Erik har ett par svarta fina läderskor som han fått av sin syster Astrid innan han gav sig av. Skorna är lite förstora, de är storlek 42 men Erik har egentligen storlek 40. Innan Erik staden. Det är så skönt! åh vad han saknar det! Eriks mamma och pappa är döda sedan länge, de dog i svält när Erik var 10 år. Men Erik hade då en storasyster som klev fram och tog ansvar över Erik. Hon heter Astrid och är nu 22 år. Och jobbar också i Stockholm som servitris på en restaurang som heter "Ragnars " Erik som precis flyttat till staden, fattig och lortig som han var. Erik hittade tillslut en bostad på Verdegränd nära Stortorget. Han hade råd med hyran, hyran var 3 öre i månaden och hans lön var 7 öre. Erik blev glad för nu hade han en bostad och ett jobb. Perfekt tänkte han! I rummet Erik bodde var det bara 10 grader varmt, Erik frös hela tiden. I rummet som var 3 kvadratmeter stort bodde 3 personer: Erik, Erika, Olle. I rummet fanns en vanlig säng av trä med en madrass på, där sov Erik.

Bredvid Eriks säng står en byrå i trä. Den har 3 lådor en låda var, i Eriks låda finns en extra tröja och ett par extra byxor. Det är allt han äger!

I rummet finns också en dubbelsäng där sover Erika och Olle. Det är 3 m till tak i rummet och längst upp finns ett litet brinnande ljus som lyser Upp nästan hela rummet. Dörren är gjort av ek och det såg Erik nästan direkt. området där Erik bodde var väldigt fattigt och trångt. Men Erik trivdes ändå!

När Erik flyttade till Stockholm var målet att skaffa jobb och bostad. Bostad var Ganska lätt att hitta men jobb var lite svårare.

Men med hjälp av hans syster Astrid hittade han tillslut ett jobb som kolbärare.

Hans arbete går ut på att han Ska bära kol från ett ställe till ett annat. Han tjänar sju öre i månaden, det var okej lön men egentligen är hans drömyrke att bli smed. Han jobbar 11 timmar om dagen, och är helt slut när han kommer hem. Efter jobbet brukar han ta en tur till Astrid och prata, sen går han hem och lägger sig!

Erik har fått en ny kompis. Dom träffades på jobbet, eller träffades och träffades, dom träffas på jobbet. Dom jobbar båda som kolbärare och de brukar prata ganska mycket på jobbet för att underlätta jobbet. Kompisen heter Olof och är 19 år och är född i Stockholm. Olof är 181 cm lång och väger 84 kg. Han har långt, ljust lockigt hår och ovanpå huvudet har han alltid en brun basker. Hans ögonfärg är en unik blandning av blått och grönt. Efter jobbet brukar Olof och Erik ta en tur till Astrids restaurang och ta någonting att dricka!

En dag när Erik gick i staden på vägen till jobbet, lossnade en knapp från hans jacka, den åkte ner i en brun. Då blev Erik ledsen, men han kom på att han kunde gå till Smeden och köpa en ny. Och det gjorde han. När han kom in i affären såg Smeden bekymrad ut, så Erik frågade vad som stod på. Då sa Smeden att hans kollega dött av ålder. Så han sökte nytt folk, och jag kan Säga att Erik inte väntade en sekund med att fråga om han fick jobbet. Till Eriks förvåning fick han jobbet, Bara sådär! Nu var Erik jätteglad han hade fått sitt drömjobb. Erik mådde bra i den här situationen.

Nu Jävlar! Ska de få se vad jag går för. Nu tjänar han 15 öre och var nästan rik.

5 år senare...

Nu har Erik träffat en tjej. Hon heter Tilda och har ljust fint hår och är 165cm lång.

Erik tycker att hon är den vackraste tjejen på jorden! Om en månad skulle Erik och Tilda gifta sig. 1 år senare...

Nu har Erik en hel familj med en fru och tre barn och de flyttade ut till landet och där levde de lyckliga i alla sina dagar.

Författare: Emil Kivistö

Min 1800-talstext Hej! Jag heter Dagobert Edvin Frithiof, Men jag kallas bara för Dagobert. Jag är 14 år och jag har blå ögon, Ljust hår, Lite mörk hy. Mitt yrke är att vara en hjälp pojke.

Och mitt intresse är att spela fotboll.

Hej! Det är jag Dagobert. Nu ska jag säga hur det ser ut hos mig. Jag bor i en liten by i Dalarna. Jag bor i ett ganska litet hus med min bonusfamilj. Familjen jag bor hos heter familjen Jönson. Huset är byggt på jord, lera, stenar och stockar. Den familjen jag bor hos var ganska fattiga så vi kunde inte bo i tegelhus. I huset är det en brasa och ett bord i vardagsrummet. Det fanns en stor träbänk där familjen sov.

Jag fick sova på golvet bredvid brasan och hålla koll på brasan så den inte slocknade för då blir det kallt. Nu har jag sagt hur det se ut här inne. Men nu ska jag säga hur det ser ut här ute hos mig. Det är ett stort berg några meter ifrån huset. Det finns ett träd där man kan klättra i jag kallar det för ett klätterträd. Det finns en kulle som är jättestor när det är sommar så brukar jag rulla ned för kullen. Men nu har jag sagt hur det ser ut hos mig så det var allt hejdå!

Hej! Nu är jag tillbaka, mitt yrke är att vara hjälppojke inte det bästa jobbet men helt ok. Mitt yrke går ut på att jag ska göra allt hemma i huset jag ska diska, laga mat, hjälpa till hemma liksom. Jag arbetar ju hela dagarna långa. Jag fick jobbet tack vare att jag ville ha ett jobb, så jag gick och frågade folk i fall jag fick jobba hemma hos de och det första huset jag knackade på fick jag ett jobb jag blev en hjälppojke. Mitt drömyrke är att vara kolbärare men det kunde inte jag bli för jag var för svag sa de.

Hej! Mina kompisar heter Bob och Lollo. De har svart hår lite mörk hy och slitna kläder Lollo är 165 cm och Bob är 154cm. De är också hjälppojkar fast åt någon annan som bor här i granntrakterna. Vi brukar leka uppe på kullen, så mina ägare bara kan ropa på mig så kommer jag och hjälper de.

Hej! Jag har något att säga, min bonusmamma dog i dag. Det är väldigt sorgligt.

Hon dog av kolera. Det var ganska läskigt att se henne helt död, jag kommer nog aldrig att kunna sova igen. Det var på grund av att vi bara hade en bajamaja så bajslukten kom in i huset och vi började må illa så mamma blev sjuk och dog. Jag vet inte om det är rätt men jag är bara 15 år så jag vet inte så mycket om kolera.

Och jag fick ju inte gå i skolan heller för det hade de inte råd med.

Nu har det gått tre år efter att mamma har dött det har inte hänt så mycket på de här tre åren. Det enda som har hänt är att vi har fått tegelhus och vi har fått lite pengar för att mamma dog med ett smycke som var värt mycket. Men det var allt för den här berättelsen, så hej då.

SLUT!

Författare: Casper Johansson Englund

Olles liv i storstaden Det här är berättelsen om en pojke som heter Olle. Han är 13 år och är född i Stockholm. Olle arbetar som kolbärare. Olle är 1,74cm lång, han har brunt kort hår, ljus hy och är ganska stark. Olle har gröna ögon och hans intresse är att måla.

Olle bor i ett litet ganska trasigt hus på Kolvägen 3. Huset har två rum. Ett litet sovrum med en säng, i det andra rummet är det ett kök och ett vardagsrum. Huset har två fönster. Bredvid Olles hus finns det ett stall för Olles häst. Bakom huset finns det ett dass och en vedbod. Där hämtar Olle ved till sin vedspis när han ska koka kaffe. Olles hus är gjort i trä och målat med tjära. Huset var därför mörk brunt.

Olle är kolbärare. Olle arbetar i 14 timmar. Olles arbete går ut på att bära kol till olika ställen. Olle tycker att arbetet är tråkigt, men han måste arbeta för att han inte kan tjäna pengar på något annat sätt. Olle har ganska många arbetskamrater.

Några av hans arbetskamrater är snälla, andra är inte snälla. Olles kompis fixade jobbet. Olles dröm är att bli målare.

Olle har bara tre kompisar. Den första kompisen han fick heter Kalle. Kalle är ganska kort, han har ganska ljust hår och har ljus hy. Kalle är 12 år och jobbar som tegelbärare. Olles andra kompis heter Bert. Bert är lite större än Olle. Bert jobbar som sumprunkare. Bert tycker att det är ganska tråkigt jobb men det är samma som Olle, Bert måste jobba för att han inte har något annat sätt att tjäna pengar på.

Bert har ljus hy och är 15 år. Olles tredje kompis heter Bertil. Bertil är 14 år och är Olles arbetskamrat. Bertil har ljus hy. Även fast Bertil är äldre än Olle är han inte lika stor och stark som Olle. När ingen av dem jobbar så brukar de gå och fiska, ha picknik eller bara vila.

En dag när Olle var ute och gick så fick han höra att kungen behövde en ny målare.

Det gjorde Olle glad. Det var en uttagning, då tänkte Olle att han kunde gå på den uttagningen. Då såg han att uttagningen var om en timme.

Olle skyndade hem för att göra sig iordning. När han hade gjort sig iordning gick han till slottet. När Olle kom fram till slottet knackade Olle på dörren. Det kom en betjänt och öppnade dörren. Då sa Olle att han är här för uttagningen, då släppte betjänten in Olle i slottet. När Olle kom in i slottet kände han sig stolt för att han var inne i slottet. Då sa betjänten att kungen kunde träffa Olle om tio minuter. När det hade gåt tio minuter kom betjänten och sa att kungen kunde träffa honom. Nu och så visade betjänten Olle till kungens rum. När Olle hade kommit till kungens rum sa kungen att Olle är den första som har kommit. Sen sa kungen att Olle skulle måla av kungen och om kungen blir nöjd så blir Olle kungens personliga målare. En halvtimme senare har Olle hämtat utrustningen och nu skulle Olle måla av kungen.

När Olle hade sagt att han hade målat klart så tittade kungen på tavlan och såg förvånad ut och sen sa kungen att han älskade tavlan då blev Olle förvånad. Sen sa kungen att han ville ha Olle som hans personliga målare. Olle blev så glad så att han höll på att svimma! Kungen såg det så han sa till betjänten att hämta vatten till Olle.

När Olle hade kvicknat till så går han genom Stockholm och tänker vad lycklig han är! l hela sitt liv jobbade han kvar på slottet som hovmålare. Olle trivdes bra i sitt lilla hus så att han bodde kvar där. Det var det enda huset på gatan som hade tavlor. På grund av sitt jobb som kolbärare fick Olle en jobbig hosta. Men efter några år så gick den över. Olle fick inga barn men lekte gärna med sin kompis Kalles söner.

Författare: Alfons Thedsén

Sofias liv Det var en vacker dag och familjen hade börjat arbeta. Barnen gick till skolan, pappa var på jobbet och tjänade pengar och mamma började väva. Mamma heter Maria och pappa heter Tom. Det yngsta barnet heter Natalie och sen kommer Karl och det äldsta barnet heter Sofia och är huvudpersonen. Det handlar om Sofias liv.

Det började bli kväll och barnen kom hem från skolan och pappa kommer hem från jobbet. Pappa hade goda nyheter till oss, vi skulle få en lillasyster och jag blev överlycklig eller det trodde jag i alla fall. Min mamma dog i barnsäng, alltså i sviterna av sin förlossning. Vi alla sörjde, vad skulle vi göra utan mamma, vem skulle ta hand om barnen, vem skulle ta hand om bäbisen då? Tiden gick jag, Natalie, och Karl blev äldre jag blev 16, Karl blev 15, Natalie blev 7, Matilda blev 2 och pappa blev 50. Vi var fortfarande ledsna och jag kunde inte sluta tänka på mamma. Jag träffade en ny tjej när jag började i högstadiet, vi ville att våra familjer skulle träffas.

Jag blev bästis med Freja och Matilda och Frejas lillebror Olof blev vänner och vi lekte varje dag efter skolan och pappa och Karin blev bra vänner.

Sofia och hennes syskon kom precis hem från skolan. Sofia, Karl och Natalie är rika så de bor i ett fint vitt hus mitt ute på landet. De bodde tidigare mitt inne i staden, men de tyckte att det var lugnare ute på landet. De tyckte att det var vackert i staden, det fanns massor med restauranger, många bagerier och massor med affärer. I staden bodde det flera trevliga människor, som brydde sig om varandra.

Sofias hus var stort. När man kom in i huset såg man först en klädhängare och det låg en matta på golvet. På väggen satt det en stor fin tavla och det fanns ett stort fönster. Om man gick lite längre in i huset såg man vardagsrummet, där stod det en soffa. På väggarna fanns det massor med tavlor, på golvet låg det en vacker dyr matta och rummet hade stora fina fönster. Det fanns en övervåning också. Det fanns ett kök där inne och i köket stod det ett matbord, i kökets lilla fönster stod det en blomkruka och stolarna hade vackert tyg på sig.

Sedan kom man in till matsalen, där inne fanns det stora fönster, vackra tygstolar och en matta och massor med tavlor, det fanns också en brasa.

Sofia blev äldre och hennes pappa sa att hon behövde skaffa ett jobb. Jag ville inte börja jobba. Pappa sa att det var bra för att jag kunde tjäna pengar. Jag ville jobba som vävare precis som min mamma, jag ville väva vantar men pappa sa att jag måste ha ett mycket bättre jobb så vi gick till ett bageri där jag skulle jobba. Min pappa sa att det var ett riktigt jobb. På bageriet bakade man bröd det luktade jättegott. Pappa sa att jobbet går ut på att man ska samarbeta. Man måste vara noggrann med att hälla i rätt kryddor och att vara försiktig. Efter några veckor fick jag sparken, för att jag hade sparkat en kille på smalbenet. Jag arbetade inte så länge. Det är inte så bra att jag fick sparken, pappa vet inget eftersom att det var pappa som fixade jobbet åt mig. Jag ville ju jobba som vävare.

Jag och Freja går alltid hem från skolan tillsammans. När vi kom hem frågade jag min pappa om vi kunde leka, han sa ja men inte så länge. Vi gick upp till mitt rum.

Freja har blont rakt hår och hon är lika lång som mig och hon har en ljus blå klänning och vita skor. Freja jobbade på ett annat bageri, men hon fick också sparken. Men det var av en annan anledning, hon hällde inte i någon krydda så när en kund kom och skulle äta det brödet så gick han och sa att det här var det sämsta bageriet någonsin. Freja brukar bara vara med mig nuförtiden. Vi brukar ibland sova över hos varandra annars brukar vi bara leka på skolan.

Jag och Freja lekte efter skolan, vi fixade varandras hår och vi pratade om någon av oss hade varit med en olycka. Det hade Freja, hon hade varit med om två olyckor.

Hon skulle berätta om den första olyckan, då hade hon åkt bil och krockade med ett träd. Freja visste inte riktigt hur det gick till och hon visste inte varför det skulle hända henne, men hon sa att hon var rädd. Freja sa att det var jobbigt att prata om det och det förstod jag. Jag och Freja hade samma dröm, vi ville båda bli vävare för hennes mamma hade också dött. Jag hopas att jag blir vävare precis som min mamma och att jag får en lycklig familj.

Författare: Inez Bodén

Olof Jonsson Hej Jag heter Olof. Jag är en prins och är 17 år gammal. Jag har blont hår, jag är 185cm lång och gillar mat.

Hej Olof igen. Nu ska ni få veta hur jag bor. Jag bor på ett slott mad min bror Eric.

Slottet heter Örby slott. Det består av 300 rum, 150 till mig och 150 till brorsan.

Mitt favoritrum är tränings-rummet där jag sover, dricker äter men framför allt tränar. Där har jag en soffa som är två meter hög och sju meter bred. Vår trädgård är jättestor med en sjö i mitten.

Eftersom jag är prins behöver jag inte arbeta. I slottet har jag betjänter som gör allt jag vill. Om jag hade ett annat jobb skulle det vara att få spela för Real Madrid det är min största dröm.

Mina kompisar heter Pelé, Johan och Eric som också är min bror. Johan är 187cm lång och har brunt hår och skägg. Pelé kommer från Brasilien och är grym på fotboll. Eric är 183cm lång och gillar att lyfta på tunga saker.

En gång när jag, Pelé och Johan var i Frankrike så hände det en rolig sak. När vi skulle äta sniglar och satt på en soffa. Men vi visste inte att det var en katapult soffa. Rätt som det var sköt soffan iväg. Efter några minuter landade vi utan för Frankrikes kust. Där såg vi en vithaj och vi blev jätterädda så vi simmade så fort vi kunde in till stranden. vi var tydligen i en stad som kallades Nantes. Vi var tvungna att övernatta på stranden. Lagom till läggdags kom en skabbig hund förbi. Hunden glufsade i sig alla våra kläder som vil lagt på tork. Nu var vi utan pengar, mat och kläder. Nästa morgon träffade vi en gubbe som hette Matthew. han hade en T-Ford och extra kläder som vi fick låna. Sedan erbjöd han sig att skjutsa oss till hamnen så vi kunde ta nästa Atlantångare hem igen.

Olof Jonsson är känd över hela Europa, han har blivit ett proffs på fotboll och han tycker att det är jätteroligt att hans bror är världsmästare på tyngdlyftning.

Författare: Anton Stertman

1800-talet Hon gick på grusgången, det var mörkt och hon var på väg hem för hon hade varit långt hemifrån för att hämta vatten. Hennes familj skulle flytta till Stockholm för hennes pappa var död och han var den enda som kunde skaffa pengar till familjen.

Hon var inte långt hemifrån, när hon kom hem la hon ifrån sig hinken och slängde sig på mattan, där hon somnade. Hon låg där smutsig och imorgon fyllde hon 12 år.

– Freja, häst och vagnen är här. Du älskar ju att åka vagn. Freja gick upp, hämtade Olof och sprang till hästen. Det var en jobbig resa för Olof grät i flera timmar. Tillslut somnade Freja och när hon vaknade såg hon en stor stad. Freja hade blivit lovat jobb som servitris.

– Mamma, vad kollar du på? Freja såg att hennes mamma kollade på något. Hon såg att det var en man, en stor och rik man. Mannen gick mot mamma.

– Hej! Jag heter Anders, får man bjuda på middag i kväll? Mamma stod still.

– Ja, men mina barn då?

– Ja, de också. Vad heter denna fröken?

– Karin och mina barn heter Freja, Louin och Olof.

– Jag har också två barn som heter Hans och Greta. Jag såg att det var en flicka där, hon vinkade åt mig och fnissade. Jag sprang dit, hon hade jättefina kläder och håret var uppsatt – Hej! Jag heter Greta och mannen där är min pappa, han är nog förälskad i din mamma och ni kanske kommer hem till oss och vi bor där. Hon pekade på ett jättestort och vackert hus.

– Kom vi går hem till mig! Flickan sprang och Freja följde efter henne.

Hon sprang genom gata efter gata tills de såg en grusgång. Det var sommar och det växte blommor. Efter ett tag såg hon huset och de gick in. Det var en stor sal med högt tak. Det var ett stort utrymme och två trappor. Flickan sprang uppför den ena trappan och vi kom till en stor hall. Där låg det en heltäckningsmatta i färgen röd. Åt varje håll fanns det 18 rum och alla rum hade minst två fönster. Sedan sprang vi ner till matsalen, den var vacker med vita tapeter och ljusblåa stolar och en vit duk.

Köket var jättefint och de hade en ugn. I vardagsrummet hade de en soffa och tre fåtöljer. När de var klara var klockan mycket och vi skulle snart äta middag med Anders.

– Oj, du måste få låna kläder av mig. Vi gick in i Gretas rum. Hon hade en garderob med spegeldörrar, en himmelsäng och ett bord med läxor på.

– Ta på dig den här. Hon höll upp en rosa klänning med vit spets.

– Tack så mycket Greta. Freja testade klänningen.

– Pling plong.

– Jag öppnar! ropade en röst som Freja aldrig hade hört. Dom sprang till trapporna och såg att det var Frejas mamma och Anders.

– Freja, ditt arbete börjar imorgon. Mamma hade med sig servitriskläder hem.

– Maten är klar, ropade kocken. Vid maten pratade de mycket om pengar.

– Freja, Louin och Olof vi ska nog gå nu. Mamma reste sig upp.

– Nej stanna här, sa Anders och såg glad ut, hon log mot Freja och Louin.

– Kom så kan jag visa vart ni kan sova, sa Greta. När Greta hade visat vart de skulle sova sprang Freja och hoppade i sängen och somnade.

– Freja vi är sena till jobbet. Freja kastade på sig sin klänning och hon och Greta sprang ner till restaurangen som hette "Öl och vin gratis svin".

– Jaha, ni är en halv sten sen..

– Vad pratar du om Gunnar? Gunnar var en gammal gubbe som alltid drack och han ägde restaurangen. Freja hade alltid velat jobba som servitris. Freja skulle bara servera alla fulla och äckliga gamla gubbar det de beställde. Men hon får bara jobba i ett år. Hennes pappa hade sagt att vid hennes 12 årsdag får hon jobb som servitris.

– Restaurangen ska stängas ner och jag har fixat så att Freja kan gå i skolan. Freja tackade Gunnar och hon och Greta sprang genom stora torget till skolan. Freja tänkte för sig själv: hur skulle hon säga till mamma att hon inte kunde skaffa pengar till familjen. Men det slutade hon tänka på då hon såg tre killar gå emot en liten flicka. Flickan var i samma ålder som hon själv.

– Hejdå Freja vi ses i eftermiddag. Freja såg att Greta gick till ett tjejgäng och de gick in. Men när hon kollade tillbaka på flickan puttade de tre killarna omkull flickan och tog hennes väska och började sparka på henne. Nu gick Freja fram till killarna och puttade omkull en av killarna.

– Vad är det för stil att gå emot yngre, ditt lilla kräk.

– Håll din käft.

– Ställ upp på ett led. Det var en dam i tjock kostym och kort hår som slog upp dörrarna in till skolan. Flickan ställde sig upp och sprang och ställde upp.

– Kom, ropade flickan till Freja. Freja sprang efter och ställde upp. Tanten gick framför alla barnen och hon höll i en stor piska.

– Du! Tanten hade stannat framför en flicka till i hennes egen ålder.

– Ja madam, sa flickan lite tyst.

– Vad är det där för något? Tanten pekade på flickans vackra flätor.

– Min mamma säger att jag är söt i dem. Flickan såg nu jättegenerad ut.

– Då kan du hälsa din mamma att hon är en idiot som tycker du är söt i de där snorkiga flätorna. Tanten tog tag i hennes ena fläta och puttade ner henne på marken och slog till henne med piskan.

Tanten gick in och Freja sprang fram till flickan.

– Gick det bra? flickan reste sig upp, hon var smutsig.

– Ja, det kunde ha blivit värre.

– Ring. Ringklockan ringde och alla skulle in på lektion och de två flickorna och Freja blev kompisar. På fritiden så började de att gå till stallet. Mathilda, flickan som hade blivit kränkt hade brunt hår och bruna ögon. Den andra flickan Nelly såg likadan ut.

Efter en vecka hade Freja börjat lära känna skolan mer och viste att den tjocka damen är rektor Sjöström och att hon är rädd för hundar. Freja vill jättegärna ha en hund och idag ska Anders och Frejas mamma gifta sig. Bara om en timma börjar bröllopet. Freja sprang in på rummet där låg Louin med sin bok.

Freja gick snabbt och bytte till sin klänning, sen gick hon till bröllopet. Hon kom lite sent men det gjorde inget. Freja var jätteglad hela bröllopet. Mamma och Anders älskade varandra jättemycket. Efter bröllopet blev det fest och Mathilda och Nelly kom då också. Efter ett tag fick man dansa Freja såg en pojke i hennes egen ålder som satte sig bredvid henne.

– Hej! Jag är Antonio, jag kommer från landet.

– Hej Antonio! Jag heter Freja, jag kommer också från landet. hela kvällen pratade Antonio och Freja, när det blev sent gick alla vuxna.

– Jag måste gå, sa Freja.

– Vi ses igen va? frågade Antonio.

När Freja var 18 hade hennes mamma dött och det kom det en ny man till staden han var 39 och alla unga flickor ville gifta sig med honom. Efter ett tag fixade han en fest. Freja hade ingen lust att fästa så hon satte sig på en bänk. Festen var mest för att fira hans bror Jans. Freja ogillade Jans för han var en stor skrytmåns och var inte särskilt trevlig men det tyckte Mathilda.

Freja började tänka sig bort i en annan värld hon tänkte vad som fanns bortom staden och var Olof och Louin var.

– Ursäkta mig Freja? Freja vaknade upp. Hon såg att Antonio satt bredvid henne.

– Vill du bli min fru?

Denna saga slutar bra. Freja gifter sig med Antonio och de får två barn en flicka som heter Inez och en pojke som heter Karl. Båda går i skolan och Freja fick ett jättebra jobb. Dom bor i ett fint vitt hus och i bröllopspresent fick Freja en hund. Freja lät sin hund bita rektor Sjöström i benet och lät anställa en ny rektor.

Snip snapp snut så var denna saga slut.

Författare: Emelie Bergström

Klaras liv HEJ! Jag heter Klara och är 15 år. Jag jobbar som färgare (man färgar tyg), men mitt intresse är fotboll. Jag har blågröna ögon, väger 40kg och har brunt långt hår. Jag är 1,75 cm lång. Jag har en mamma som är 40 år hon jobbar som kock och hon älskar att laga mat. Min pappa är död han dog i kriget, han var 30 år när han dog och han jobbade som målare. Jag har en bror som heter karl. Han är 11 år och jobbar som snickare. Han älskar sport, men mest fotboll som mig.

Klara har ett litet hus som är gjord av trä. De har trasiga fönster och en trasig dörr.

Ett rum två sängar, en madrass och lite kläder. Det finns en bakgård med grönt gräs och med blommor. De är en odlingsmark där de planterar grönsaker, bönor osv. Det finns en sjö där de tvättar sig och ibland tvättar de sina kläder.

Klara jobbar som färgare, i hennes jobb färgar man tyg. Hon arbetar 10 timmar varje dag för utom söndag och de tycker hon är skönt. Klara fick jobbet för att de såg hennes kläder och då frågade de om hon ville jobba som färgare så klart svarade Klara ja!

Då fick hon jobba där, dom tyckte att hon jobbar mest så då fick hon ledigt varje söndag. Men hennes dröm yrke är att bli fotbollsproffs men de inte är inte ett yrke direkt, men annars vill hon bli drottning men det kommer att vara det kommer att bli svårt för hennes föräldrar var inte kung eller drottning.

Klaras vänner heter Olle, Pär och Lisa. Lisa är blond och har blåa ögon. Olle är brunett och har blåa ögon, kort hår. Klara gillar Olle men hon vet inte om Olle gillar Klara. Olle gillar Klara, men Klara vet inte om att Olle gillar Klara och Olle vet inte att Klara gillar Olle. Pär har orange hår och bruna ögon Pär gillar Lisa men lisa gillar honom lite inte mycket. Alla jobbar som färgare. De har super roligt tillsammans på fritiden är de hos Olle. För han har ett gästrum som ingen annan har, men alla är fattiga

En vacker dag när hon jobbade så kom hennes chef och sa till klara.

– Du ska åka till Frankrike, sa chefen.

– Va är det sant? sa Klara.

– Ja det är sant, sa chefen – Men jag vill inte åka till Frankrike, jag vill inte lämna mina vänner, sa Klara.

– Men dina vänner ska också åka till Frankrike, sa chefen.

– Men då vill jag åka, sa Klara.

– Men bara så du vet så kommer du bli drottning och dina vänner kommer bo hos dig, sa chefen.

– VAA! Men varför mig? sa Klara – För du jobbar så hårt och vi tänkte att du förtjänar ett bättre jobb, så vi ringde Frankrike och fråga om dem hade lediga jobb som man tjänar mycket pengar då sa han att du kunde bli drottning sa chefen.

5 år senare..

Så gifter klara sig med Olle hennes kompis så han blir kung Olle och hon blir drottningen klara. de gifte sig 1 Mars. Efter ett år fick hon tvillingar killen föddes 5 min före tjejen. Killen heter Oscar och tjejen heter Medina, Klara älskar namnet Medina och Olle döpte killen till Oscar.

Klara.

Klara drottning.

Författare: Shayan Gardawan

Pelles liv i Stockholm Det var en gång en pojke som hette Pelle Simonsson, han bor i en fattig by i Stockholm. Pelle bor med sin pappa i en stuga som har två rum. Pelles pappa heter Tomas och är 50 år gammal. Tomas är så sjuk, så att han inte orkar resa sig upp.

Pelle tycker synd om Tomas. Pelle är 15 år gammal och är 180 cm lång. Pelle har slitna gråa kläder med hål i. Han har gult hår och svarta fula skor. Pelle har de vackraste blåa ögonen i byn.

Pelle jobbar på en bondgård, han jobbar med att mata djuren på gården. Det finns tio hönor, fem grisar, fem får, två hästar, en katt och en hund. Katten heter Gustav och hunden heter Asta. Katten är Pelles bästa vän, men Pelle gillar även att tävla i att springa. Pelle vill att pappa Tomas ska bli frisk.

Pelle bor i ett fattigt område i Stockholm. Pelle bor i ett hus med två sovrum och två madrasser. I sovrummet finns det en byrå och ett fönster. Huset har trägolv och tak. Byggnaderna är röda och vita. Det andra rummet har en eldstad där Pelle grillar eller kokar mat. Det finns ett bord och ett fönster. I byn så finns det ett fält.

Det finns ett torg där människorna samlas för att rösta eller ha fest. Alla hus i byn är små röda fula hus, det finns även en liten bondgård där man har djuren.

Pelle jobbar med att mata djuren på gården. Pelle går från hage till hage och matar djuren. Pelles arbete går ut på att ta hand om djuren så att de inte blir sjuka. Pelle matar djuren på kvällen och morgonen. När Pelle har paus så hjälper han till på fältet. Pelle fick jobbet för att han gillar att vara med djur. Pelle är så bra vän med alla djuren så han har gett namn till dem som t.ex. Carl, Stina och Olle. Han vill inte att de ska äta upp grisarna eller fåren.

Pelle har två kompisar som heter Pär och Viktor. Dom är lika gamla som Pelle och väger runt 70- 80 kilo. Pär är 170cm lång och har gult hår och gröna ögon. Viktor är 185cm lång och har brunt hår och bruna ögon Pär och Viktor jobbar med att bygga och måla nya hus. På fritiden så brukar de tävla om allt möjligt som springning. När kvällen närmar sig går de till ladan och kollar på månen.

Pelle har en händelse som han aldrig kommer att glömma. Den utspelar sig i ett krig där mamma skulle lagga mat till männen. Men de förlorade och mamma blev dödad av danskarna. Pelles mamma valdes till att göra mat för hon lagar den godaste maten i Sverige. När mamma aldrig kom hem så blev Pelle och pappa Tomas ledsna. De kunde inte glömma det någonsin.

När Pelle blir äldre så kommer även att Tomas att gå bort. På jobbet så är det inte lika mycket att göra så han gav bort yrket till en annan pojke. Istället började han jobba på fältet med Pär och Viktor. Pelle har byggt ut sitt hus. Han är lycklig för att han har de bästa vännerna. Även om mamma och pappa är borta, så är han den lyckligaste i byn.

En bild föreställandes Pelle.

Författare: Edvin Isén

Idas liv i Stockholm Ida Blomkvist var16 år gammal och bodde med sin syster i Gamla Stan. Hon hade en hund som hette Freja och det var en Golden retriever. Idas familj hade väldigt mycket pengar, väldigt fina smycken, skor och kläder. Ida hade långt blont hår, färgglada kläder och skor, hon bar ofta väldigt mycket smycken. Ida jobbade som barnläkare, hennes syster med. Ida gillade mode och att sy kläder. Hon gillade också att rita väldigt mycket.

Ida har också en kompis som heter Kristina, som hon brukar umgås rätt mycket med. Ida hade inte så många vänner förutom Kristina. Ida jobbade 8 timmar om dagen, alla dagar i veckan, hon fick ungefär 2 kr i månaden. Ida träffade sin familj bara några gånger om året, för att hennes familj reste bort väldigt mycket.

Ida bor i en lägenhet i Gamla Stan på Björkarbygatan 7. Hon bor med sin syster och sin hund. Lägenheten är väldigt stor. Lägenheten är ett höghus och byggnaden är orange med lite guldskimmer på. Lägenheten har många stora fönster och många balkonger.

Bredvid den stora lägenheten fanns en stor park. Parken hette Björkarbyparken och var väldigt stor. Längre ner på gatan fanns fler småbutiker och små marknader.

Lägenheten hade 6 rum, två sovrum, ett kök, två badrum, ett vardagsrum och en balkong. Balkongen har en uteplats där man sitta och fika.

Ida jobbar som barnläkare och hon hjälper barn att bli friska. Ida jobbar 8 timmar om dagen, alla dagar i veckan. Hon får ungefär 2 kr i månaden. Ida fick jobbet av Kristinas pappa som har mycket pengar. Ida är jättenöjd med sitt jobb och sin lön.

Ida hade bara några kompisar. De var Kristina, Ingrid och Ylva. Kristina hade långt brunt hår, bruna ögon och grå klänning. Ingrid hade lockigt orange hår. Gröna ögon och mest svarta kläder. Ylva hade långt fint blont hår. Blå ögon och hon hade mest färgglada kläder på sig. Kristina jobbade som barnläkare. Ylva jobbade som spinnerska och Ingrid jobbade som tvätterska. På fritiden gick de runt på marknader och köpte kläder eller så jobbade de sent på dagarna och helgerna.

När Ida hade fyllt 18 år fick hon reda på att hennes föräldrar hade kraschat med en vagn, hennes föräldrar var på väg till en jobbresa i Tyskland. Den kvällen var det stormigt, med regn och blixtar, så det var svårt att ta sig fram i ovädret. Det var då vagnen blev träffad av en blixt och hennes föräldrar dog. Ida och hennes syster blev helt förkrossade när de fick reda på att deras föräldrar hade dött.

Jag tror att Ida kommer jobba som läkare ett bra tag till. Hon kommer nog flytta till en större lägenhet där hon bor själv. Hon hade rätt mycket pengar så jag tror att hennes hälsa kommer hålla sig bra. Jag tror att hon kommer träffa en kille och bilda familj. Hennes hund kommer nog inte leva om några år.

Författare: Anja Bodén

Från fattig till rik Hej! Jag heter Oscar Johansson och jag kan även kallas kung Rote den första. Jag är 12 år gammal. Jag och min bror Dante hittades ute på gatan i Afrika på en affärsresa. Jag har ljusbrun hudfärg, mörka ögon och är 1,45cm lång. Jag jobbar som tjänare åt kung St. Johansson den första. Jag bor i St. Johanssons den 1:as slott. Slottet är ganska stort. Det har hundra rum och kök. Jag bor i ett stort rum på nedervåningen. Personalen bor på den våningen. Jag har det största rummet på nedervåningen. På våningen över mig bor kungen. Runt slottet är det massa bostäder. I mitt rum har jag en säng, en soffa, ett stort fönster, soffbord, badkar, beigea väggar, rutigt golv som kakel och en tavla som föreställer Stockholm uppifrån. Åren har gått och jag är nu 20 år och jag jobbar fortfarande som tjänare hos St. Johansson den 1:a. Mitt jobb går ut på att jag ska tjäna kungafamiljen. Jag jobbar hela tiden eftersom att jag bor i slottet. Jag fick jobbet då jag hämtade brännvin åt kungen. Mitt drömyrke är att vara kung. Mina bästa vänner är Kung St. Johansson och Dante Johansson (min bror) som var bödelns lärling. Kung St. Johansson ser ut som en kung. Dante ser ut som mig. Kung St. Johansson är kung. Jag och Dante brukar gå till kyrkan några dagar annars badar vi i en sjö.

Det var en vacker dag i juli. Jag är nu 29 år gammal. Jag och min bror Dante var i kyrkan, då helt plötsligt kom våra tre yngre syskon in i kyrkan och skrek.

– Oscar och Dante kom till Stortorget nu! skrek de högt.

Jag och Dante sprang efter dem till stortorget. Där såg vi något som gjorde att vi började gråta. Våra två äldre bröder Jim och Jesper, dem var småtjuvar och skulle avrättas. Dem hade dödat bödeln.

Vi sprang till kungen och berättade allt som hände just nu, han erbjöd oss vapen. Vi tog dem och tackade så mycket. Vi sprang tillbaka till Stortorget och dödade den nya bödeln. Det sprutade jättemycket blod. Vi befriade Jim och Jesper och gömde oss i mitt rum på slottet i en vecka.

När kungen dog blev jag ny kung. Jag utsågs till Sveriges värsta kung i historien. Jag bodde i slottet kung St. Johansson den 1:a bodde i. Jag startade många krig, speciellt mot Danmark. Jag tyckte att Sverige skulle varit med om det första och andra världskriget. Men det blev inte som jag ville. Jag anslöt mig till Frankrike i 1:a och 2:a världskriget. Jag var orolig ofta, eftersom jag tänkte på att jag kunde dö närsomhelst. Jag kunde blivit skjuten, kanske sprängd eller kanske bli huggen. Jag tänkte på det dag och natt. Jag såg så många människor dö, jag började bli psykiskt sjuk. Jag dödade alla i min armé. Tillslut vart jag rädd så jag retirerade.

När jag kom tillbaka till Sverige var det första jag ville träffa min familj. Jag gick till den fina villan som jag hade byggt till dem. Där jag skyddade dem från dem som hatade mig och ville döda mig och alla i min familj. När jag kom in så sprang alla mina tre barn och kramade mig. Efter en stund kom någon bakom mig. Jag hade varit med om så mycket skit så att jag blev rädd. Jag trodde att personen skulle döda mig och personen skrek Oscar glatt. Jag trodde att det var någon som skulle skjuta mig rätt i huvudet. Jag vände mig om fort. Jag hann inte titta på vem det var.

Jag drog fram en pistol och sköt personen rätt i huvudet. Grannarna skrek och bildade en ring runt personen. Jag lyckades tränga mig igenom ringen. Jag såg vem jag precis hade dödat. MIN FRU! Grannarna sprang hem och hämtade sina högafflar och försökte att attackera mig med dem. Men jag och mina barn sprang ner till källaren och låste dörren. Det var natt. Jag och mina barn satt och pratade om gamla minnen.

– Kommer ni ihåg när vi såg den första svensken flyga utan en luftballong? Frågade jag.

– Ja! sade dem.

– Kommer ni ihåg vad fordonet hette? sade jag.

– Ja det var ett flygplan, sade dem.

– Bra, själv kom jag inte ihåg vad det hette sade jag. Barnen började skratta.

– Det var bara 5 år sen pappa, sade dem.

– Mm, sade jag.

– Försök att sova nu, vi måste upp tidigt imorgon, jag ställer väckarklockan på halv 5. Sade jag. Alla somnade efter en stund. Klockan 4 knackade någon på dörren till källaren. Jag ville vara modig så jag öppnade dörren. Där stod en ung man som sade: – Jag måste ta dig till Stockholms psyk hem, sade mannen och tog ett hårt grepp om min arm.

Han körde mig till Stockholms psyk hem. Jag satt inlåst i min cell med en tvångströja på mig ända tills 20 augusti 1939 då jag var då 78 år gammal, då jag blev släppt. Jag hade en sådan dödslängtan så jag körde hela vägen till slottet, där frågade jag min tjänare om han kunde skjutsa mig till Frankrike, han sade ja. När vi var i Frankrike så fick jag gå på en uttagning till andra världskriget. Jag blev överlycklig, dem sade ja.

Redan 1 september började det. Jag dödade många även fast jag ville dö istället för att dem skulle dö. Dem var så unga för att dem hade ett helt liv framför sig. Det hade gått två år och jag var 80 år gammal. Jag gick in i Hitlers bunker, där stod han.

– Hello! sade han ont. Jag hann inte svara, för precis i samma sekund jag skulle svara blev jag knivhuggen i halsen och dog på fläcken. Fem år senare hittade arkeologer min döda kropp i Tyskland. Nu finns jag på ett muséum i Tyskland. Jag hoppas att min familj lever ända tills år 2015.

Författare: Oscar Johansson

Minns mig som Sveriges bästa kung hittills Hej! Jag heter Theodor Johansson men de flesta kallar mig för St. Johansson 1. Min historia börjar så här. Jag föddes på en liten gård två mil utanför Sundsvall. När jag var fyra år flyttade jag och min familj till Stockholm. För att komma dit fick vi åka på en vagn med hö som drogs av en häst. Det blev väldigt smutsigt i vagnen efter att vi hade åkt igenom massor av lera, på dem små stigarna. När jag hade vaknat så blev mitt blonda hår svart och min randiga tröja fick många fläckar av leran. Det fanns inte så mycket mat, så min spinkiga kropp blev nästan ännu spinkigare. Jag mätte mig nästa varje dag på resan till Stockholm, men jag var bara 117cm under hela resan, när jag sen kom fram till Stockholm så slutade jag mäta mig. Sen när vi bodde i staden fick jag snabbt ett yrke där jag ska fylla mjödglas med mjöd. När jag är på jobbet brukar jag längta tills när jag får leka med min storebror, det är nog mitt favoritintresse.

Jag bor i ett litet hörn och när jag inte kan sova brukar jag sätta mig upp och kolla på slottet som är där utanför. Där bor kungen och jag brukar drömma om att jag någon gång ska bli kung. I vår stuga bor det tre familjer vi som är familjen Johansson, familjen Sundman och familjen Olofsson. Det är en liten stuga som är brun med pinnar, hö och gräs som tak. Det är mycket träd runt vår lilla stuga.

Nu har åren gått och jag är 35 år. Min dröm har gått i uppfyllelse jag är Kung! Så här började allt. Jag fyllde 19år och behövde ett välbetalt jobb så jag kan försörja mina föräldrar. Jag ansökte om att vara en av kungens soldater. Det tog tid men tillslut kom jag in. Det var ett krävande men roligt arbete. Jag lärde känna kungen väl och han frågade om inte jag kunde jobba som soldaten längst fram typ som hans krigs livvakt jag tackade såklart ja.

Jag fick högre lön och några dagar efter träffade jag min framtida fru hon heter Alice hon är lika gammal som mig. Det var ett krig år 1826, kungen blir hårt skjuten i hans vänstra axel och jag skriker NEJ! Motståndarna siktade mot kungen och jag slängde mig framför och jag räddade kungens liv men jag blev träffad i handen. När jag låg där nere på marken så sköt de kungen tre gånger med en hagelbössa. Jag skriker högt NEJ! medan kungen säger: Theo styr Sverige bra nu, och föll till marken. Jag bräde honom hem och la honom i hans säng under hans täcke. Några dagar senare läste vi hans testamente, där stod det att han ville att jag skulle styra Sverige. Jag tänkte efter och då kom jag på, min dröm är uppfylld, JAG ÄR KUNG! Då kom jag på vad han sa när han föll till marken.

– Theo styr Sverige bra nu. Så nu är alltså mitt yrke att styra Sverige på ett bra sett.

Jag trivs väldigt bra som kung även fast jag arbetar nästan dygnet runt. Även fast jag nu är 74 år och kung så har jag mina kompisar. Jag har min kompis som jag vart vän med sedan jag var 5 år han heter kalle och så har jag en till kompis som är min tjänare han heter Oscar Johansson. Oscar har mörkt hår och mörka ögon. Kalle har ganska långt hår och blåa ögon. Kalle är största förman i en av Sveriges mest framgångsrika fabriker. På kvällarna brukar de komma hem till mig och dricka sprit och mjöd.

För cirka en vecka sedan fyllde jag 93 år. Nu mår jag väldigt dåligt och ingen av mina mediciner har hjälpt. Tre dagar senare dör jag sovandes, min sjukdom hade gått för långt. Alla i nästan hela Sverige blev riktigt ledsna och särskilt Oscar Johansson och Kalle. Sveriges nationaldag blev efter min död den 6 juni.

Nästan alla tänker på mig och en dag läser Oscar och Kalle mitt testamente där står det att Oscar Johansson tar över tronen efter mig då mina barn dog i vanliga barnsjukdomar. Alla firar nationaldagen och minns mig som Sveriges bästa kung hittills.

Författare: Theodor Johansson

Frejas liv på 1800-talet Freja är 16 år gammal och bor i en liten stuga i Stockholm. Freja är blond, hennes läppar är lika röda som jordgubbar, hon har olivfärgade ögon. Freja är 168 cm lång.

Freja jobbar som spinnerska, hon spinner varje dag. På sin fritid brukar Freja ta hand om sina syskon, eller hjälpa sin mamma. Annars brukar hon gärna ta en promenad i staden. Freja äger en häst, men hon rider ofta i smyg. Hon brukar nämligen inte få rida, men hon gör det ändå. Frejas häst heter Malin. Frejas intresse är att sjunga. Hon sjunger ofta när hon spinner, då hon sjunger olika små visor. Freja bor med sin familj. Frejas far, Olof är 55 år gammal. Mor Ulla är 50 år.

Freja bor med sina två yngre tvillingbröder, Olle och Kalle. Hon har även en storasyster som heter Frida. Frida och Freja har en väldigt bra relation. Frida är 20 år gammal. Kalle och Olle är 10 år gamla.

Freja bor i en liten röd stuga i Stockholm. Runt omkring finns det gräs, jordbruk, andra stugor och en liten smal krokig väg. Freja bor på Lindgrändgatan. Det är ungefär 10-20 meter mellan stugorna. Stugan som de bor i har en våning. Inuti stugan är det brunt, grönt och vitt. Huset var inte så fint, det var det de hade råd med. Det fanns många skinnmattor på golvet, och några stycken var upphängda på väggen. Freja delar rum med hennes storasyster Frida. Tvillingarna (hennes två yngre syskon) sover i rummet bredvid. Frejas föräldrar sover i vardagsrummet, stugan är verkligen liten. Köket ligger i vardagsrummet. Lite längre bort från stugan ligger en skog. Det är där Freja gömmer sin häst.

Freja jobbar som spinnerska. Freja spinner kläder och täcken. Hennes jobb slutar klockan 19:00, men hon brukar oftast jobba extra timmar för att tjäna mer så hon kan försörja sin familj. Innan Freja fick jobbet brukade hon hjälpa sin mamma hemma. Då hade de det inte lika bra som nu. En dag, när hon planterade potatisar mötte hon en flicka i hennes ålder.

Flickan var ganska vänlig och erbjöd Freja ett jobb, som spinnerska. Freja tog emot jobbet och berättade för sin familj. Freja ville egentligen inte bli en spinnerska, hon ville jobba på ett barnhem. Men hon har inte råd med att drömma om andra jobb.

Hon måste ta emot jobbet, bra eller dåligt. Sen Freja fick jobbet blev allt bättre.

Flickan som fixade ett jobb åt Freja, är nu Frejas bästa vän. Flickan heter Alexandra.

Alexandra är ganska vänlig och har många vänner som Freja fått lära känna. Freja har ungefär fyra vänner sammanlagt. Kerstin, Karin, Erik och Alexandra är Frejas vänner. Kerstin har blont långt hår och blåa ögon. Karin har blont kort hår och gröna ögon. Erik har guldbrunt hår och blåa ögon. Alexandra har brunt hår och blåa ögon.

Karin, Kerstin och Alexandra är spinnerskor. Det är så Freja har lärt känna Karin och Kerstin. Erik jobbar som tegelbärare. När de ses alla fem så brukar de prata om vad de varit med om under tiden de inte har setts.

Idag var det Frejas sista dag på jobbet. Hon är ganska ledsen för att om hon inte hittar ett jobb, kommer allt bli som förut. Hon kommer inte kunna försörja sin familj. När Freja gör sig i ordning för att gå ut ur huset stoppas hon av en kvinna.

Kvinnan är andfådd och livrädd, Freja släpper in kvinnan i huset. Freja visar in kvinnan till vardagsrummet, där sätter sig kvinnan på en stol. Freja hämtar vatten åt kvinnan och sätter sig på huk framför kvinnan.

– Kan jag hjälpa dig? frågar Freja.

– Ja, jag behöver ett ställe att bo på under natten, säger kvinnan.

Freja nickar till svar och kvinnan stannar under natten. Kvinnan får sova i Frejas säng, då Freja sover i vardagsrummet med hennes föräldrar. Kvinnan är tacksam över hjälpen. På morgonen när kvinnan skulle ge sig av, stannade hon till vid ytterdörren. Hon log mot Freja och gav henne en kram.

– Har du ett jobb? frågade kvinnan.

– Nej, igår var min sista dag på jobbet, svarar Freja.

– Skulle du vilja jobba på ett barnhem, för det är så att jag nämligen äger ett, säger kvinnan och ler.

– Ja, tack så mycket, säger Freja.

Kvinnan ger sig av. Freja har fått sitt drömjobb! Freja känner sig glad eftersom man tjänar bra på att jobba på ett barnhem och Freja har alltid velat jobba på ett barnhem. Nu mår Freja riktigt bra.

Freja är 25 år. Hon har gift sig med en adelsman och har ett barn i tre årsåldern.

Hennes familj mår bra, och hon skickar pengar till dem varje månad. Freja jobbar inte längre. Hon tar hand om sitt lilla barn och lever lyxigt. Freja bor i ett slott och omkring slottet finns det en jättestor gräsmatta. Där betar hennes hästar. Frejas familj ska komma över ikväll för att äta middag. Allt är bra i hennes liv och hon lever lyckligt i alla sina dagar.

Författare: Maryam Al-Khafaji

Kristina Jonsson Kristina Jonsson är 16 år gammal och bor med sin bror i en lägenhet. Kristina hade en hund som hette Simon, de gick på promenad varje dag ända tills den dagen då Simon dog. Kristina var ledsen i ungefär ett års tid. När hon fyllde 17 år blev hon väldigt glad då hon fick en valp som hon döpte till Dante. Kristina hade en stor klänning, långt brunt hår och ett halsband som hon hade fått av sin far. Kristina älskade mode och att sy kläder. Trots att hon hade mycket pengar, så hade hon sytt de flesta av sina egna kläder själv.

Kristina bor i en lägenhet med sin bror. Hon har en egen säng och ett skrivbord som hon har sina tyger på. Hennes sängbord har ett stearinljus, en bok och en kanna med vatten. De har ett dass i källaren som dem delar med sina grannar. Runt bostaden finns det ett bageri och en affär. Kristina jobbar som barnläkare och hon hjälper barn att bli friska. Hon jobbar 8 timmar sju dagar i veckan. Hon får ungefär 2 kr i månaden. Kristina fick sitt jobb av sin pappa. Kristina är nöjd med sitt jobb som hon har.

Kristinas kompisar heter Ida och Frida. Båda har brunt hår och är cirka 160cm långa.

Jag och Ida jobbar som barnläkare och Frida jobbar som tvätterska. De brukar sy kläder och baka kakor till middagen. Kristina tyckte den här dagen var sämst, Kristina och hennes bror kommer hem från jobbet och ser att Kristinas säng brinner, hon hade glömt att släcka stearinljuset. Kristina blev så arg på sig själv, hon ville bara bort från situationen. Kristina sprang till sin pappas villa och berättade allt som hade hänt. Hon var så besviken över sig själv.

Jag tror att Kristinas pappa kommer att dö för att han är 52 år och han är den mannen som har levt längst av både män och kvinnor och har därför slagit rekord i Sverige. Kristina kommer nog bo i hennes pappas villa. Jag hoppas verkligen att Kristina får en bra framtid.

Författare: Louisa Fohlheim

Matildas liv Det var en gång en tjej som hette Matilda Granqvist. Matilda är 12 år gammal, hon har svart hår och blåaögon och går i skolan. Matildas intresse är att spela fotboll hon spelar nästan hela tiden fotboll på hennes fritid. När hon blir stor vill hon bli bagare. Matilda har en pappa som heter Kalle, han jobbar som snickare och är 39 år. Matilda har en mamma som heter Sofie, hon jobbar som en spinnerska och är 35 år gammal.

Matilda bor med sin mamma och pappa i en stuga. Stugan har tre rum, den har ett sovrum som hela familjen sover i. Och det finns ett ganska litet kök och ett prydnadsrum där de har alla sina prydnader. Stugan ligger ungefär i närheten av Långsjön. När man kollar ut genom prydnadsrummets fönster, kan man se en sjö och en skog. Det finns också ett utedass utanför deras ytterdörr.

Tio år senare. Nu är Matilda tjugotvå år gammal. Matilda jobbar som en bagare. Då bakar man bröd, pajer och mycket mer. Matilda jobbar sju timmar varje dag från klockan 06.00 till klockan 13.00. Matilda fick det har jobbet när hon gick till ett kaffe då frågade chefen om hon ville göra ett test/prov att jobba på det har kaffet och Matilda sa ja, och hon hade rätt på hela testet/provet. Matilda blev jätteglad för nu fick hon äntligen hennes drömyrke, hon alltid har drömt om.

Matilda har tre kompisar dem heter Lisa, Maja och Sissela. Dom är jättesnälla tycker Matilda. Lisa har rött hår och gröna ögon och jobbar på samma jobb som Matilda. Sissela har bruna ögon och brunt hår och Sissela har också en storasyster som heter Sofia hon är 23 år och hon har blont hår och gröna ögon och är ganska kort. Maja är lång och har blont hår och gröna ögon och hon har inget jobb.

Lisa brukar vara med Matilda och Sissela och Maja det gör dem andra med på sin fritid. Fast de brukar också göra anat på deras fritid.

Nu är Matilda 98 år gammal. Matilda har alltid velat bli 100 år gammal och hennes dröm kanske blir san. Men om Matilda dör innan hon blir 100 så är hon ändå glad för att hon blev 98 år gammal. När Matilda var liten var hon på ett ställe i Sverige som hette djurgården. Matilda tyckte att det var roligt att ta färjan till djurgården hon åkte den nästan varje men Matilda tappade nästan alltid sin hatt i vattnet när det blåste. Det var inte roligt tyckte Matilda. Det hände för att det blåste då tappade hon sin hatt i vattnet. Matilda mådde både glad och ledsen för att hon gillar ju att ta färjan till Djurgården och så tappade hon nästan alltid sin hatt i vattnet det var inte så roligt men att ta färjan var rolig tyckte Matilda.

Matildas framtid kommer att bli bra tror hon för hon vill bli 100 år gammal och hon är nu 98 år gammal, Bara två år kvar. Matilda jobbar fort farande hon orkar inte jobba så hon kommer att sluta om 2 år typ om inte och är död då. Matildas kompis barn kommer att ta över Matildas hus det sa Matilda själv. Hon tror att hennes framtid kommer att bli bra och sann. Slut.

Författare: Jennifer Raitis

En nyinflyttad Stockholmares liv Nils Lindblom kommer från landet och där gillar han att fiska. Men han får bara göra det en gång i veckan, för de andra dagarna hjälper han till med jordbruket.

Han bodde hos mormor, var föräldralös och var 11 år gammal. Om han inte fångade fisk fick han 50 piskrapp. Han rymde en gång med båt och alla fiskesaker till staden.

På båtresan till staden fångade han mycket fisk, han tog med sig en hink och en kniv. Nils har svart hår, är 138cm lång och ganska kraftig (stor), hans ögon är röda av irritation och smuts.

Nils anländer till staden med 60 fiskar som han sålde hälften av för hela 55 öre, han jobbade som fiskare. Nils lyckades hitta ett övergivet hus på Helvetesgränd. När Nils Lindblom anländer till huset (om det ens kan kallas ett hus, mer ett ruckel) så hör han trippandet utav massa små fötter. Han antar att det är råttor, men han behöver inte ana särskilt länge för nu kommer råttorna tillbaks och hoppar på honom. Han blir riven i ena ögat och blir blind på det ögat. Därför kan han inte se så bra i mörkret men han tycks urskilja några möbler och ytterst få dekorationer, t.ex. blodstänk på ena väggen och där fanns det även en fin tapet, tyckte Nils. Den föreställde blommor på en blå himmel med några få moln. På den södra väggen så var det två fönster som blickade ut mot gränden, dörren fanns också där. Fönstren hade inget glas, utan det var hål och Nils beräknade att det skulle bli kallt i natt.

Det var kväll nu och det var en halvtimme sen Nils anlände. Han försökte sova men han höll ändå vakt med ena ögat, om det skulle visa sig något mer otyg. När han vaknade så kunde han klart och tydligt se ett fågelbo. På den östra väggen fanns det ingen tapet alls, men ett fint mus/rått hål.

På den norra väggen var det samma tapet som på den västra väggen (fast utan blod), men det stod en stege lutad mot väggen. Han letade nu efter en taklucka och rätt som det var hittade han en i taket mot den östra väggen. Han öppnade luckan och tog stegen och klättrade upp. Väl där uppe hittade han en ask. I asken så låg en ritning och några guldmynt.

Tapeterna på våning två var randiga och i kistan fanns det vapen, rustningar, men även en blodig yxa, några guld mynt och andra förnödenheter. När han gick så såg han ett bord med stolar, en vedspis, en bänk och några lådor. Nils öppnade dem och där fanns det redskap som man kan använda i köket. Nils förstod att det var bödelns hus. När han gick ut från huset så stod det massa människor utanför och såg med stora ögon på den nya bödeln, en gammal gubbe sa så här till Nils: – Så det här är den nya bödeln, jag säger bara att försök att inte bli halshuggen.

– Men jag är inte bödeln, sa Nils.

– Varför har du då yxan i hand då? sa den gamla gubben.

Då kom kungens män till Nils och sa så här: – Du, bödel följ med oss för nu är det ditt första uppdrag du får uträtta.

– Men jag vill inte döda.

– Du måste om du inte vill bli halshuggen själv, sa vakterna.

Då följde Nils med vakterna till avrättningsplatsen. Han höjde yxan över offret, tvekade och lät yxan falla ner mot halsen. Han såg huvudet rulla nerför gatan och till slut stannade det framför en ung pojke i 7 årsåldern och han sa: – Det där var min pappa!

Nils kände sig illa till mods och pojken började protestera och han gick mot Nils och slog honom och skrek: – Mördare! du ska få betala ditt pris.

Men längre hann han inte, för nu sa vakterna så här.

– Avrätta pojken, nu!

Och så gjorde Nils det, nu hade han dödat ett barn. Dom gav Nils 2 riksdaler, men han struntade i det. Han hade ändå dödat ett barn. Nils sa att han skulle gå hem, men vakterna sa att han skulle träffa kungen och få lite mer information om sitt arbete. Nils muttrade tyst för sig själv att han bara ville vara en vanlig fiskare.

Kungen sa så här till Nils att han kommer få uppdrag vart efter rättegången. Nils blev bjuden på en fest med kungens män i kungens sal, men då skulle han inte ha på sig bödel-dräkten. På festen så hittade han två nya vänner, fast de visste inte att han var bödel. Det skulle han berätta senare, men nu skulle han festa och förresten kunde han inte nu för han var full och kom inte ihåg det.

Efteråt gick han till hamnen och fiskade med kompisarna bredvid, Jonas och Lukas, med varsina fiskespön i hand. De bestämde att de skulle fiska varje kväll. De berättade annars att Lukas jobbade som vakt och Jonas var kunglig rådgivare. Lukas hade ljust hår och var klädd i rustning och hade gevär på ryggen och svärd i fästet, var ganska kraftig och hade blå ögon. Jonas var klädd i någonting som liknade en munkkappa var ganska liten och hade mörkt hår. De träffades ofta efter den kvällen. De fiskade ofta, men ibland gick de en promenad eller red tillsammans.

Men sen en kväll så hände det som inte fick hända, Lukas ramlade i vattnet en vinterdag och blev förlamad utav kylan. Nils gick till närmaste läkare men han sa att det bara fanns ett botemedel i hela Sverige och det fanns i kungens källare där bara kungen och hans närmaste fick vistas och ännu mindre ta med sig något därifrån.

Nils bestämde att från och med nu bli vakt och få tag på botemedlet. Han gick till Soldatsakademien och bad om ett arbete och han fick godkänt så nu var han soldat.

Han tågade nu mot slottet med några andra som hade klarat testet och han bar samma rustning som Lukas. Han fick gå in i källaren och då snodde han botemedlet när ingen såg och kungen trodde att det var en utav hans livvakter och han dömdes till döden. Så Nils skyndade sig och gav botemedlet till Lukas, tog på sig dräkten och tänkte kolla om Lukas mådde bättre, men Lukas bara stod och såg på honom för han hade inte hade berättat att han var bödel, så Nils förklarade det och då mådde Lukas bättre. Nils väntade på kungens män och de kom efter typ ungefär tre minuter. Han höjde yxan för tredje gången (fast nu lite mera skamsen eftersom det var han som tog botemedlet), men han måste ändå och han lät yxan falla, men innan den hade nuddat halsen så sa livvakten: – Snälla låt mig behålla livet som bödel i alla fall.

Och det gick kungen med på och Nils är numera ingen bödel, Lukas är botad och allting är bara helt perfekt.

– Det här ska vi fira, sa Lukas när Nils berättat klart sin historia om när han frigjordes från sitt jobb som bödel. Och så festade de resten utav kvällen.

Fem år senare.

Nils jobbar fortfarande som vakt, han har köpt ett jättefint hus i Mälarhöjden, har gift sig med en tjej som heter Sofia och fiskar som vanligt med Lukas och Jonas. Nils har nu tid att berätta sin historia för Lukas och Jonas.

– Egentligen så kommer jag från landet, men det fanns inget jobb längre kvar på kvarnen, så därför började jag min resa, med båt och allt från södra Östergötland, till staden...

Ritningen Nils hittade.

Nils resa till staden.

Nils fiskar med sina vänner.

Författare: Lukas Kuusivuori

Lillmoliv Mia är 43 år och jobbar på café Blommviven som ligger på Lillmogränd 20 på Östermalm. Mia gillar också att måla. Mia har tre barn Hugo, Greta och Louise.

Såklart har hon en man också, och han heter Olle och är 49 år. Men iallafall tillbaka till Mia. Mia heter Gretenlöv i efternamn och Sofia i mellannamn. Mia har ljusbrunt hår och gröna ögon. Mia och hennes familj bor på Östermalm i en liten stuga på 40 kvadratmeter. Hon bor på adressen Stampgatan 9. Mia och hennes familj har också en hund som heter Freja. Freja är en labrador. Mias favoritmat är plankstek. Mia är en väldigt glad och härlig person som gillar det mesta. Mellan 32-35års ålder jobbade hon som lärare för ganska så små barn. Men hon slutade med det för hon tyckte det var roligare att baka och få jobba på ett café. Redan när Mia var 7 år så ville hon jobba på ett café, och nu står hon här idag och jobbar på Blommviven.

Mia och hennes familj bor i en liten röd stuga på Östermalm, och på adressen Stampgatan 9. Dem bor i ett rätt så tryggt område. Huset är rött med gröna knutar och har en stor grön tomt med fina äppelträd. Dem har ett stall också med två hästar, Hugin och Mike. Hugin är brun med en brun man, det kallas fux. Mike är vit och det kallas även för skimmel. Båda är jättesnälla men Mike är ganska pigg.

Grannarna Karlsson brukar hjälpa till då och då på gården, när Mia och hennes familj åker till Småland. De har också en källare där lilla spindeln Ludde bor i, Ludde har bott hos familjen Gretenlöv i nästan 4 år. När man kommer in genom dörren så ser man först en massa av skor, sen kommer det ett kök och ett vardagsrum. Mias och Olles rum är på nedervåningen och barnens rum ligger på övervåningen, men det är typ som en vind så alla delar rum. Och hunden Freja har en liten egen koja på vinden.

Som sagt så jobbar Mia på ett café som ligger på Lillmogränd 20 på Östermalm. Mia har jobbat på caféet i snart 2 år, hon bakar tårtor. Mia får ungefär fyra beställningar per dag, men sen så brukar hon baka och ställa ut tårtan vid fönstret så kunderna blir ditlockade. Mia börjar klockan 9 på morgonen och slutar klockan 15:00 på vardagar, och på helgerna så börjar hon klockan 11:30 och slutar klockan 14. Hon jobbar inte så länge om dagarna, men hon bakar väldigt mycket och smaka av får hon också göra. Mia fick jobbet av en av sina vänner Martin som ville bli konditor.

Martin visste om att Mia gillade att baka så han frågade henne om hon ville testa på att jobba på Blommviven. Hon svarade såklart ja, hon jobbade där i ungefär två veckor innan hon fick reda på om hon fick jobbet eller inte, hon fick jobbet och började jobba som konditor på Blommviven.

Mia har ungefär fem kompisar som hon träffar någon gång ibland, eftersom Mia är 43 år har hon inte så jättemycket tid att vara med sina vänner. Dem hon brukar vara med är Klara, Pär, Sonia, Erik och Marie, nästan alla är mellan 39-46 år gamla. Klara jobbar som kassörska på en liten Ica som ligger några kilometer bort. Pär är tyvärr arbetslös, hans jobb gick i konkurs så nu pluggar han till läkare på läkarlinjen som ligger på söder. Sonia jobbar på ett badhus som heter Ankarebadet som ligger i Årsta. Erik jobbar på en skola på söder som heter Karljonsskolan. Och sist men inte minst så har vi Marie, Marie är också lärare fast på en annan skola som heter Flusviskolan som ligger på Södermalm. Dem brukar ses på söndagar varannan vecka. Dem brukar gå på en Indisk restaurang och käka, efter det så gör dem olika saker varje gång. Klara är 39 år och har blont hår och har ett barn. Pär har en Hustru men inga barn, och han är 42 år och har svart hår. Sonia har tre barn och en man och är 40 år, Sonia har mörkbrunt hår. Sen så har vi Erik, Erik är 46 år och har två barn men ingen fru. Och sist men inte minst så har vi Marie, Marie har fyra barn och en man.

När Mia var 13 år så blev hon mobbad i skolan, Mia hade nästan inga vänner och ville nästan aldrig gå till skolan, men en dag gick det för långt! Mia blev slagen av ett tjejgäng, hon blev riktigt slagen. Hon bröt näsan och fick genomgå en operation, hennes familj hade knappt råd att betala den men dem fick sälja saker och så vidare för att ha råd.

Mia kände sig väldigt ledsen och rädd varje gång hon kom till skolan. Mia hade inte gjort tjejerna någonting, dem började bara slå henne för dem tyckte hon hade fula kläder. Mias familj hade inte så mycket pengar så dem hade inte råd med så dyra kläder så hon fick ärva sin storebrors gamla kläder. Men operationen gick som förväntat, men hon kommer alltid ha en liten sned näsa för det som hände. Mia hoppas och tror att hon kommer jobba som konditor i resten av sitt liv. En sak som Mia vill göra innan hon dör är att åka till Indien och få äta god mat och utforska nya saker, det är Mias dröm.

Författare: Natalie Knezevic

Olle Olssons liv Olle Olson är 33 år gammal. Han har svart hår och är 163 cm kort. Han är lärare på Kostadsskolan och Myrgymnasiet på Östermalm. Han gillar att läsa och att hålla långa förklaringar så fort någon säger fel eller missförstår något. Olle bor på Östermalm i Stockholm, han är också född i Stockholm. Han ärvde lägenheten av sin kusin Tomas, som hade mycket pengar. Lägenheten ligger på Papegojgatan 36.

Olle har en fru som heter Frida och är 32 år gammal. Tillsammans har de två barn som heter Alexander (11 år) och Astrid (8 år). Olle har en bror som heter Gustav och är 35 år gammal (han är lite knäpp, enligt Olle). Han hade också en syster, men hon dog för tre år sedan, hon blev 36 år, hon hette Matilda. Olles pappa hette Erik, men han är död. Olles mor heter Malin, hon lever men är väldigt gammal. Olles favoritdjur är kor. Olle tycker själv att han är jättebra! Frida syr även för att tjäna in extra pengar till familjen. Olle har bara en kusin som är vid liv, hon heter Johanna och är 39 år gammal.

Olle bor i en lägenhet på Östermalm. Den ligger på Papegojgatan 36 och har sex rum: en salong, ett kök, två sovrum, ett bibliotek (alltså ett bokrum) och en matsal.

Lägenheten ligger på fjärde våningen. De har en husa som bor i ett litet rum vid köket. Där man kommer in i lägenheten finns en hall. Köket är stort (ca 20 kvadratmeter) och bakom köket ligger husans rum. Biblioteket är ett rum fullt med bokhyllor, vid ett av rummets hörn finns ett litet skrivbord med en stol. Vid ena väggen finns det två stora fönster. Biblioteket har en dörr som leder ut mot hallen. I matsalen finns ett stort bord och inte så mycket mer. I matsalen finns två dörrar: en till en liten korridor och en till köket. På väggen finns det ett stort fönster. Det finns två sovrum i lägenheten: ett för barnen och ett för Olle och Frida. Salongen är ett fint rum som är ganska stort, det har inga fönster.

Olles lägenhet ligger på Papegojgatan 36, där det ligger flera andra hus. Från Papegojgatan går Måsgränden, vid Måsgränden ligger Hägerparken. Måsgränden går till Kackerlacksgatan där Kostadsskolan (där Olle arbetar) ligger.

Olle arbetar som lärare på realskolan Kostadsskolan och på Myrgymnasiet (båda ligger på Östermalm). Hans arbetsuppgifter är att lära barn och tonåringar saker.

Olle arbetar åtta timmar om dagen, från åtta till fyra, sex dagar i veckan. Olle gillar sitt jobb och är helt nöjd med det. När han hade utbildat sig till lärare ville han dock hellre bli tolk och började studera tyska, engelska, spanska, ryska och polska. Han hade nästan inga pengar kvar, men lyckades få sin kusin att ge honom pengar och en lägenhet (där han nu bor) i arv när han dog. Dock fanns det inget behov av en tolk. Då behövde han bli lärare för att kunna försörja sig. När han väl blev lärare tyckte han att det var ett bra jobb och ville inte längre arbeta som tolk.

Olle har egentligen bara två riktiga kompisar, George och Kristina. George har blont hår och är 185 cm lång. Kristina har svart hår och är 168 cm lång. George är 37 år och Kristina är 34 år. George är förman på en stearinfabrik och Kristina är sömmerska (tjänar in extra pengar till sin familj). George och Kristina hatar varandra sedan de bråkade om vad elva gånger tjugotre blev. De kallade varandra "efterblivna dårar" och gick åt vart sitt hål. Olle har försökt att få de två att bli vänner igen, men med dåligt resultat. Olle har flera personer som tycker ganska bra om honom, mest arbetskamrater och tidigare skolkamrater (från högskolan). Men många, särskilt arbetskamrater tycker illa om honom. Anledningen till detta är att han verkligen gillar att hålla långa förklaringar om vad man sa fel eller missförstod, så fort någon säger fel eller missförstår något.

På vägen till jobbet träffade Olle Kristina och George och de bråkade, som vanligt.

– Du är mer efterbliven, idiot! skrek Kristina.

– Men jag är i alla fall inte fet, jävla lögnarpucko! svarade George.

– Säg att jag har rätt! skrek båda till Olle.

Han sprang därifrån. På jobbet hände inget speciellt, han undervisade folk, höll långa jobbiga förklaringar och åt lunch. Men när han gick längs stranden hände något fruktansvärt...

Han såg Gustav gå emot honom med något i sin hand, var det ett papper? När han var framme sa han: – Hur förklarar du detta? Han pekade på pappret. Nu såg Olle vad det var, det var pappret med planen på att lura Olle att Matilda försökte mörda Tomas och på så sätt få hela arvet, planen hade lyckats till hälften.

– Ja, alltså, jag vet inte vad det där är, sa Olle nervöst.

– Inte, jag har alltid undrat varför du fick en bit arv Tomas arv och inte Matilda fick hela arvet, nu vet jag, sa Gustav.

– Jag ska förklara... svarade Olle nervöst, men innan han hann säga klart meningen kastade Gustav ner honom i sjön!

– Hahaha! skrattade Gustav ondskefullt.

Olle skulle ha dött om inte en våg skulle ha svept upp honom på stranden efter ca trettio sekunder.

– Mördare! skrek Olle när han kom upp och började gå hem.

Läs "arv" för att fatta denna text bättre.

Framtid Olle kommer att anmäla Gustav för mordförsök. Olle kommer att ha samma jobb och bo kvar i sin lägenhet. Kristina och George kommer att bli så upptagna med att klaga på Olle för att han sprang iväg när de bråkade att de glömmer att de var ovänner. De kommer att bli vänner igen och efter ett tag kommer de sluta att klaga på Olle och bli vänner med honom igen.

Arv (detta är en förklaring till slutet) Olle lyckades lura Tomas (hans ganska rika kusin) att Matilda försökte mörda honom. Matilda fick honom dock att tveka, så han lät Olle och Matilda dela på arvet (Olle fick lägenheten och ganska mycket pengar och Matilda fick mer pengar men inte någon lägenhet). Det var med dessa pengar han kunde utbilda sig till tolk.

Papegojgatan med omgivningar

Olles lägenhet Kristina och George som bråkar Författare: Karl Kjellin

Historien om Malin Malin är 13 år gammal. Hon bor med sin familj, hennes mamma heter Ella, hennes pappa heter Olle och hennes lillasyster heter Maria. Malin har kort hår väger 40 kg och längd 159 och blå ögon. Malin arbetar som tvätterska. Hennes intresse är att dansa, och hon skulle vilja gå på bal. Malin och hennes familj är fattiga, nästan alla i hennes familj arbetar förutom Maria för hon är bara 2 år gammal. Men det är många som tycker att det är orättvis för att Maria inte jobbar fast hon bara är 2 år.

Men många tycker också att Maria borde lära sig men Ella tycker att Maria är för ung.

Malins familj bor i ett litet rum. De har en säng och två madrasser. Det finns ett litet kök och ett bord. De bor i en liten by, i byn finns fyra hus och en smal väg, två affärer och lite längre bort ligger slottet och där bor Stina. Ibland brukar Maria frysa, så hon har ofta kalla händer för i huset är det jättekallt, om de tänder en brasa är det risk för att huset kan börja brinna. Så de har filtar fast det hjälper inte så mycket kanske om alla har tre filtar. Rummet ligger i ett hus som inte är så stort. I Stinas slott finns det murar så fiender inte kan ta sig komma in. Stinas familj äger allt i byn t.ex. affärerna, hus, marken allt.

Malin tvättar kläder. Hon arbetar i fem timmar varje dag. En dag när Malin tvättade kläder, så såg en tant att hon tvättade så bra. Så tanten frågade om hon ville arbeta som tvätterska. Malin sa ja och därför arbetar hon som tvätterska. Men egentligen vill Malin arbeta som servitris. Det är inte det bästa jobbet men hon är nöjd, för om hon slutar så kommer hennes familj att dö av HUNGER! Malin känner en kille som jobbar som skomakare.

Malin har en vän som heter Stina och hon är 12år gammal. Stina har också kort hår och är ganska lång, hon har blå ögon och väger 47 kg längd 160 och. Stina arbetar inte för hon är rik, men hon går i skolan i klass 6. Malin och Stina brukar prata och leka med Malins lillasyster. Malin brukar hjälpa Stina med läxorna ibland. De har ett speciellt ställe som de brukar gå till, de pratar om livet, om tankar och idéer. De brukar bada, ibland laga mat tillsammans. Ibland brukar de bråka och vara ovänner i flera månader men sen blir de vänner igen. Stina är taskig ibland.

Malins familj har det ganska svårt och Stina tycker synd om Malins familj, men hon vet inte vad hon ska göra för att hjälpa dem. En dag frågar Stina sin mamma om hon får pengar, men hennes mamma säger nej. Sen sa Stina att hon skulle hjälpa Malins familj och då sa Stinas mamma att hon skulle tänka på det. Nästa dag får Stina ett svar och det var ja! När Malin fick reda på det blev hon glad eftersom Stina hjälpte hennes familj men inuti är hon arg för Stinas mamma är en ond HÄXA hon har gjort många elaka saker mot hennes familj och mot andra. Hon har bränt ner ett hus, dödat många människor och massa andra HEMSKA SAKER! Malin blir servitris efter sju år. Malins familj bor i ett nytt hus och Malins föräldrar arbetar inte längre. Maria brukar inte frysa mer och hon har inte kalla händer längre. För hon bor i ett varmare hus. Men Stina tycker att det är konstigt att hennes mamma gav pengar till Malins familj. För hennes föräldrar tycker inte om Malins familj. Så hon blev lite misstänksam. Men hon kunde inte komma på varför hennes mamma hjälpte dem. Kriget har börjat och Stinas pappa och Malins pappa ska till kriget. Efter en månad får Stinas mamma ett telegram det står att Stinas pappa är död och att Malin pappa är skadad men är på väg att dö. Alla blev jätteledsna. Danmark hade vunnit kriget mot Sverige men efter 2 år började kriget ingen alla blev oroliga för det som skulle hända. Det var Danmark som startade kriget. DET HÄR ÄR SLUTET FÖR OSS SA MALINS MAMMA. För Sverige har ingen chans mot Danmark.

Här är byn.

Malin tvättar.

Stina.

Författare: Jamille Sousa Santos

Filips liv Filip den II var en kille som föddes 1850 och han var 16år gammal. Han var släkting till kungen. Därför var han väldigt rik. Hans föräldrar blev mördade av två norrmän.

Han var 185cm lång och kraftig, han hade mörk krulligt hår och bruna ögon. Han hjälpte de fattiga. Hans intresse var att spela olika sporter och vara med sin hund Cesar som var en Rottweiler. Filip bodde i en lägenhet på Östermalm, han flyttade dit när han var 16år gammal. När man gick in i hallen låg det en matta på golvet, till vänster låg det en toalett, lite längre fram i hallen på högra sidan fanns det en trappa. Lite längre in låg köket, där fanns det två fönster som satt ihop och det låg en matta på golvet, det stod även ett bord på golvet. På övervåningen fanns det ett stort skrivbord, en stor säng och en stor matta. Utanför huset som lägenheten låg i fanns det mycket skog och lägenheten låg jättenära Gamla Stan.

Tills vidare så var hans yrke sumprunkare. Vilket innebar att han var tvungen att hålla fisken vid liv under kvällen, genom att fästa en sten till seglet så att båten gungar. Det gör han sex kvällar i veckan. Hans kusin hjälpte honom att få jobbet, men hans högsta önskan är att kungen ska ge honom tronen en dag.

Filip hade tre kompisar som hette Johan, Karl och Mari. Johan är lång, blond och har blåa ögon. Mari hade mörkt, bruna ögon och oftast fina kläder. Karl som var blond, väldigt lång och stark, var Filips bästa vän. Johan arbetade som sumprunkare, precis som Filip. Kar arbetade som kolbärare och Marie som städerska. När de har lite ledig tid tillsammans så gillar vännerna att gå till parken nära Filips lägenhet.

Filip flyttade till Storbritannien år 1870. Där träffade han Mari, som var där på semester. I slutet på Maris semester så bestämmer sig Filip för att fria och Mari svarar ja och flyttar ihop med Filip i Storbritannien. Filip är jätteglad och lycklig. Sen så åker han till USA i fem veckor, under den tiden han var där så träffar han Nikola Tesla (vetenskapsman 1856-1943). Nikola visar Filip runt i området, sen åker Filip tillbaka till Storbritannien. En månad senare så dör Mari och fem år efter det så dör även Filip.

Författare: Jovan Kostic

Mattan – Hallå, hallå lyssna då, jag ska ju skriva nu så du får LÄSA! – Ok, så en berättelse om en väldigt, väldigt rik familj. Och allt börjar med den lilla tjejen Matilda, fast hon kallas för mattan.

Jaja, …? Matilda, just det så var det Matilda, Matilda var bara 4 år när hennes föräldrar började hata henne och hennes bror. De bodde i en stor stad där de var kända (i området.) Men Matilda och hennes bror var trötta, de var trötta på livet, staden, deras familj de var trötta på allt. Det enda de hade var deras vänner.

Matilda är 14 år och även om hon är smal så brukade hon spela tennis med sin man. Hon älskade att spela tennis, det var typ hennes intresse. Och ja, det var det. och nu med hennes yrke som servitris, hennes långa mörka hår, glänsande bruna ögon och hennes långa klänningar så bär hon namnet Matilda Henning.

Huset som familjen köpte några veckor innan Matilda föddes var ett stort 8 rums hus med kök nära hallen. I vardagsrummet fanns en liten öppen spis med soffa och några madrasser om familjen skulle få väldigt många gäster så skulle de inte behöva bedda just då! Hallen är stor, och leder till 6 rum och ett stort prydligt dass. I rummen finns det minst 2 garderober och varsin dubbelsäng och ett litet fönster och fina tapeter. Matsalen är stor med ett avlångt bord med ca10 personer. Som prydnad lite blommor. Nära matsalen finns det åter några fler rum. Utanför huset finns en stor grind på höjd typ 1m, massor av träd och en liten sjö vid stigen.

Matildas far äger en restaurang vilket betyder att Mattan får servera. Varje morgon vaknar Mattan tidigt för att hinna i tid till jobbet (om hon inte gör det får hon stryk!) ) Restaurangen ligger 20 min från deras hus så de åker häst vagn. När de är framme börjar de börjar arbeta direkt. På jobbet lagar Mattans far maten och Mattan och några andra serverar medans andra tar beställning. Mattan och de andra som jobbar arbetar i ungefär 12 timmar om dagen. Även om detta är mångas dröm så vill Mattan bli tennis proffs. Det är hennes dröm jobb som aldrig kommer bli sann.

Frida, Benjamin, Lisa, Staffan och Joakim är de bästa vännerna man kan ha (enligt Matilda). ) Frida är ganska så kort och eftersom hon inte mätt sig så vet man inte exakt hur lång hon är men jag kan chansa på typ 1, 57 kanske. hon har alltid färg glada klänningar och för det mesta släpper hon ut sitt blonda, långa hår som är enda till höfterna. Benjamin är en kille på 1,78 cm så han e väl rätt så lång. Han har bruna ögon och mörkt fluffigt hår. Lisa en härlig tjej med mörkt fint hår som slutar precis över svanken och gröna fina ögon som alltid är fulla med glädje och hon är även Mattans mest närmsta vän. Staffan och Joakim är syskon och Joakim är även Mattan första kärlek. Båda killarna har ljust hår med en sned bena som får håret att ligga så där snyggt på huvudet! båda har blåa ögon och är ganska långa. Alla jobbar tillsammans på restaurangen och varje dag efter jobbet brukar vi leka och rulla runt i gräset men bara på deras fritid.

Det har gått ännu ett år och idag är det Mattans 15 års dag som, som vanligt firas med slag skrik och gråt! men nej nu fick det räcka! Det ilade av smärta från varje slag och sparkar som man fick. Båda Mattan och hennes broder låg på marken och led. men nu får det vara nog! Mattan tog ett bra grepp om hennes oskyldiga broder som skrek av smärta. Med all styrka hon hade kvar så reste hon sig, hon släppte aldrig taget om sin bror och med all styrka hon hade kvar så sprang hon.

Hon sprang, sprang och sprang tills hon kom till en bro. Det var några hundra meter ner till ett hav. Hon ställde sig stadigt och höll fortfarande sin bror i handen. Med all vilja så tog de båda sats och hoppade. Det tog inte lång tid innan de båda träffade vattnet. Smärtan hade släppt och det började svartna för ögonen. Det ända Mattan tänkte på nu var: nu kan jag äntligen få vila i frid!

Författare: Maria Simoni

P책 Nordiska museet Dukade bord/smaka p책 historien

Fotograf: Linda K책reus

Nordiska museet

Skr채ddarsydd visning av 1800-talet

Fotograf: Linda K책reus

5C

Sjöängsskolan, Älvsjö Stockholm ht14/vt15

Fotograf: Linda Kåreus