för förtjänstfulla insatser

Ett moderniserat belöningssystem för förtjänstfulla insatser

Björn von Sydow

Regeringen beslutade den 19 november 2019 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av anslaget till hovet. Som ordförande förordnades förutvarande talmannen Björn von Sydow och kommittén antog namnet Förtjänstutredningen. I september 2021 presenterades kommitténs betänkande Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74). Björn von Sydow, som är ledamot i Sällskapet, ger här en översikt över resultaten.

Förtjänstutredningens förslag kommer från en parlamentarisk kommitté där alla riksdagspartierna varit representerade och som i brett samförstånd omhändertagit tre huvuduppgifter. Vi har gjort en översyn av våra allmänna flaggdagar, vi presenterar ett modernt sätt att belöna insatser och vi har tillsammans med hovet arbetat fram en mer transparent redovisning av anslaget till Kungliga Hovstaten.

Det moderna belöningssystem vi föreslår är utformat för att inspirera positiva krafter i vårt samhälle genom de utmärkelser som delas ut. För att ta reda på i vilken utsträckning myndigheter redan i dag delar ut medaljer eller andra utmärkelser har vi använt oss av en enkät som riktats till alla förvaltningsmyndigheter under riksdag och regering, samt till akademierna. Totalt 350 mottagare varav 300 svarade. De inkomna svaren visar att totalt 39 av de svarande förvaltningsmyndigheterna under riksdag och regering har egna former för att på olika sätt belöna framför allt sin personal men i vissa fall även utomstående. Framför allt … alla former av förtjänstfulla insatser bör kunna komma i fråga för utmärkelser inom någon av ordnarna.

Björn von Sydow, ordförande för Förtjänstutredningen.

universitet och högskolor har ett flertal sätt att uppmärksamma insatser genom att tilldela medaljer, plaketter men även stipendier, samma sak gäller akademierna. Det är däremot endast ett fåtal myndigheter som använder sig av olika sorters utmärkelser för just förtjänstfulla insatser.

Det rör sig om insatser som har stor betydelse för det svenska samhället, en insats som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar och som lämnat ett varaktigt avtryck på samhället. Det kan exempelvis vara en heroisk insats, en vetenskaplig, konstnärlig eller militär insats. Det kan vara en insats som främjar demokrati, integrationsfrämjande, insatser som leder till en ökad gemenskap i vårt samhälle. Andra exempel är förstås de insatser som utförs av blåljuspersonal och inom sjuk- och hälsovården. Det kan vara insatser som utförs både i storstad och på landsbygd, i privat eller i det offentligas regi. Utmärkelserna kan tilldelas alla, oavsett samhällsställning och anställning. Systemet ska alltså

Sällskapets medaljutdelningar 15

16 sammantaget kunna belöna alla former av goda insatser av betydelse för Sverige.

Det som ska delas ut i det nya systemet är rikets främsta utmärkelser, med det avser vi det statliga ordensväsendet och de utmärkelser regeringen delar ut. Konkret består det bland annat av ordenstecken och medaljer, flera av dem har delats ut i över tvåhundra år och är del av vårt kulturarv. Vårt förslag utgår därför från de utmärkelser som redan finns i stället för att uppfinna nya. Vi föreslår dock inte en återgång till forna tiders sätt att dela ut utmärkelser. Det moderna systemet vi föreslår ska verka i sin tid, utifrån det som i dag är värt att uppmärksamma i vårt samhälle. Vårt betänkande ger en ram för detta, utan att precisera exakt vilka insatser som bör belönas.

Sedan 1975 har delar av ordensväsendet använts men enbart till utländska medborgare. Vi föreslår att det åter blir möjligt att dela ut ordenstecken och medaljer i det statliga ordensväsendet till både svenska och utländska medborgare.

Kommittén noterar att regeringens utmärkelser delats ut i allt mindre utsträckning under de senaste tjugo åren. Vi ser framför oss att de kompletterar det statliga ordensväsendet och att dessa utmärkelser åter bör tas mer aktivt i bruk.

För att få vetskap om alla de goda insatser som utförs i vårt samhälle behöver nomineringar inkomma, från alla delar av samhället. Vi föreslår därför att det ska bli möjligt för alla att nominera belöningsvärda insatser till det statliga belöningssystemet.

Vi föreslår att ett självständigt råd inrättas. Det har till syfte att upprätthålla systemets integritet och befästa ett allmänt förtroende för ordensväsendet. Rådet får till uppgift att granska inkomna nomineringar och avge ett yttrande till regeringen över de insatser som bör belönas. Ledamöterna i rådet ska ha rik erfarenhet från olika delar av samhället, mycket högt anseende och integritet för att utföra sin uppgift. Rådets uppgift är i första hand att granska nomineringar som avser det statliga ordensväsendet. Det förhindrar inte att även nomineringar till regeringens utmärkelser underställs rådet för ett yttrande. Vi anser att rådets oberoende granskning inför beslut om en utmärkelse utgör en viktig beståndsdel för att en utmärkelse ska vara något som uttrycker hela samhällets uppskattning.

Rådets ledamöter utses på regeringens initiativ. Det administrativa stödet till rådet kommer utföras av Kungl. Maj:ts Orden vars kansli har mångårig erfarenhet av att bereda belöningsärenden. Rådets verksamhet omfattas av kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen. En jävsregel kommer möjliggöra att en ledamot kan avsäga sig möjligheten att delta i en beredning. Ledamöterna kommer vara självständiga, inte ta instruktion från någon och vara partipolitiskt obundna, de tillför rådet sin erfarenhet men företräder ingen. De bör vara mellan åtta och tio personer.

Vi förutser att protokoll från rådets sammanträden publiceras på rådets hemsida. Rådet presenterar även en årsrapport som överlämnas till regeringen. Vi förutser att kansliet vid Kungl. Maj:ts Orden ansvarar för en god servicenivå i sin externa kommunikation. Vi förutser även ett nära samarbete mellan Regeringskansliet och Kungl. Maj:ts Orden för att samordna såväl nomineringar som diskussioner om vem som bör belönas med vad. Utifrån rådets yttrande antar regeringen sitt förord som överlämnas till Kungl. Maj:ts Orden. Vi förutser att rådets rekommendation är det regeringen sedan godkänner.

I syfte att undanröja risken att det nya systemet skulle kunna framstå som politiskt färgat förutsätter vi i vårt betänkande en begränsning av hur politiskt förtroendevalda och politiskt anställda kan belönas i det nya systemet.

Tillämpningsområdet för ordnarna bör vara sådant att alla former av förtjänstfulla insatser som någon utfört kan komma i fråga för utmärkelser inom någon av ordnarna. Likvärdighet råder mellan ordnarna inom det statliga ordensväsendet. Både Svärdsorden

Sällskapets medaljutdelningar

Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden.

och Vasaorden har funnits kvar sedan reformen på 1970-talet även om de varit vilande. De stadgar som reglerar delar av ordnarna behöver dock revideras, vilket Kungl. Maj:ts Orden ombesörjer och regeringen godkänner. Den nya förordning vi föreslår kommer tillsammans med stadgan att utgöra den ram som reglerar hur framför allt ordensväsendet ska tillämpas.

Som utgångspunkt ser vi framför oss att det är kungen eller regerande drottning som överräcker ordnar och ordensmedaljer. Regeringen avgör däremot hur de vill överräcka sina medaljer, av statsråd eller i förekommande fall av en generaldirektör, landshövding eller en ambassadör.

Vi föreslår att den nya förordningen som reglerar belöningssystemet träder i kraft den 1 januari 2023. Samtidigt skulle ordenskungörelsen upphöra att gälla. En ny stadga för ordnarna kommer behöva tas fram, i samarbete mellan regering och Kungl. Maj:ts Orden. Vår kartläggning har visat att det finns starkt stöd för användandet av utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst, NOR, som i dag delas ut till statligt anställda efter 30 års tjänstgöringstid. Vi föreslår att utmärkelsen består i samma form som i dag.

För Kungl. Patriotiska Sällskapet innebär förslaget till ny förordning inga förändringar. Vi ser fram emot att Sällskapet blir del av den rörelse som kommer lyfta det nya systemet och vara behjälpliga att finna belöningsvärda insatser.

Sällskapets medaljutdelningar 17