KOMMUNREFORMEN
Vad innebär det?
Varför?
Kommunreformen är en helhet som omfattar • kommunstrukturreformen • reformeringen av kommunernas statsandels- och finansieringssystem • totalrevisionen av kommunallagen • social- och hälsovårdsreformen • utvärderingen av kommunernas uppgifter • stadsregionerna och metropolpolitiken
Det blir nödvändigt att förnya kommun- och servicestrukturerna i ett läge med utmanande ekonomiska utsikter, en åldrande befolkning och en minskning av den arbetsföra befolkningen. Målet med kommunreformen är att se till att kommuninvånarna även i framtiden har tillgång till likvärdiga tjänster av hög kvalitet. Dessutom har man som mål att förstärka kommunernas ekonomi, självstyre samt kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter och deltagande i beslutsfattandet.
Alla dessa bör stödja varandra och garantera tillräckligt starka och livskraftiga kommuner även i framtiden.
Kommunreformen baserar sig på starka primärkommuner.
Regeringens kommunreform baserar sig på starka primärkommuner så att ansvaret för ordnandet och finansieringen av tjänsterna klart och tydligt kan ligga hos en enda part. Reformen syftar till att säkra finansieringsunderlaget för kommunal service samt till att förbättra den offentliga eko nomins hållbarhet.
Kommunreformen som helhet Kommunstrukturlagen och kommunernas utredningsskyldighet Kommunstrukturlagen trädde i kraft i juli 2013. Kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar började gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Det finns tre lagstadgade utredningsgrunder:
• sådant befolkningsunderlag som servicen förutsätter • självförsörjning i fråga om arbetsplaster, pendling och samhällsstrukturen • kommunens ekonomiska läge Inom metropolområdet i Helsingforsregionen til�lämpas i stället för kriterierna för självförsörjning i fråga om arbetsplaster, pendling och samhällsstrukturen ett metropolområdeskriterium.
Kommunerna ska meddela ministeriet senast den 30 november 2013 med vilken eller vilka kommuner de tänker utreda sammanslagningar. Statsrådet kommer sedan i slutet av 2013 att bedöma framskridningen med reformen. Målet är att de nya kommunerna ska vara verksamma 2015-2017.
Reformering av statsandelssystemet Målet med statsandelssystemet är att trygga ordnandet och finansieringen av all den offentliga service som kommunerna svarar för i hela landet. Målet är att förenkla och förtydliga systemet samt att förbättra dess sporrande inverkan. Förenklingen sker genom en avsevärd minskning av nuvarande beräkningskriterier och genom eliminering av överlappningar.
Förfarandet med att justera kostnadsfördelningen kommer att bevaras som en del i systemet. Målet är att justeringen av kostnadsfördelningen skulle genomföras med kortare intervaller än i dagsläget. Det nya systemet tas i bruk 2015. Skillnaderna kommuner emellan ska lindras med hjälp av en övergångsperiod.
Totalrevisionen av kommunallagen Kommunallagen är en allmän lag som gäller kommunens förvaltning, beslutsfattandeförfarande och ekonomi. I samband med reformen strävar man bl.a. efter att ta i beaktande kommunernas förändrade verksamhetsomgivning, såsom kommunernas förändrade ställning i egenskap av serviceanordnare och producent, liksom även den informationsteknologiska utvecklingen. Vid beredningen av kommunallagen fästs särskild uppmärksamhet vid förverkligandet av grundlagens krav om kommunalt självstyre och demokrati samt vid tryggandet av de grundläggande rättigheterna. Revideringen av kommunallagen bereds av ett arbetsutskott och fyra sektioner. Beredningen stöds av en uppföljningsgrupp som består av representanter för riksdagspartierna. Reformeringsbehov som har ett samband med kommunalval utreds av en partisekreterarkommitté. Målet är att den nya kommunallagen skulle träda i kraft vid ingången av 2015.
Social- och hälsovårdsreformen Målet med social- och hälsovårdsreformen är att garantera likvärdiga social- och hälsovårdstjänster åt alla och att sörja för effektivt främjande av hälsa och välfärd. För genomförandet av reformen stiftas en lag om ordnandet, finansieringen och utvecklingen av samt tillsynen över social- och hälsovården (s.k. ordnandelag). Beredningsgruppen för ordnandelagen ska lägga fram ett förslag i ärendet före den 31 december 2013.
Kommunerna har 535 lagstadgade uppgifter och nästan tusen förpliktelser.
Social- och hälsovårdsreformen innebär att ansvaret för ordnandet av servicen koncentreras på ett täckande sätt till social- och hälsovårdsområden (sohä) och dels till områden på basnivå. Inom sohäområdet och områdena på basnivå finns alltid en ansvarskommun som svarar för ordnandet av servicen åt kommunerna i området. Kommunerna inom sohä-området kan också under vissa villkor komma överens om att tillämpa en samkommunsmodell. Sohä-områdena som utgörs av kommunerna ska svara för samtliga lagstadgade social- och hälsovårdsuppgifter (den s.k. omfattande bas- och särskilda nivån). Verksamheten inom sohä-områdena och områdena på basnivå ska i fortsättningen koordineras av fem specialansvarsområden för social- och hälsovården.
Utvärderingen av kommunernas uppgifter Den av finansministeriet i november 2011 tillsatta utvärderingsgruppen för kommunernas uppgifter har slutfört kartläggningen av kommunernas uppgifter. Kommunerna har 535 lagstadgade uppgifter och nästan tusen förpliktelser enligt vilka kommunerna ska sköta sina uppgifter. Antalet uppgifter har ökat kraftigt sedan 1970talet, och ökningen har fortsatt in på 2000-talet. Arbetsgruppen har därutöver lagt fram förslag till utveckling av kostnads- och effektivitetsutvärderingen av kommunernas uppgifter. Arbetet som utförs av utvärderingsgruppen för kommunernas uppgifter är ett led i kommunreformen. Då kommunreformen framskrider kommer arbetsgruppen även att utvärdera uppgifterna för
Vad innebär det?
Varför?
Kommunreformen är en helhet som omfattar • kommunstrukturreformen • reformeringen av kommunernas statsandels- och finansieringssystem • totalrevisionen av kommunallagen • social- och hälsovårdsreformen • utvärderingen av kommunernas uppgifter • stadsregionerna och metropolpolitiken
Det blir nödvändigt att förnya kommun- och servicestrukturerna i ett läge med utmanande ekonomiska utsikter, en åldrande befolkning och en minskning av den arbetsföra befolkningen. Målet med kommunreformen är att se till att kommuninvånarna även i framtiden har tillgång till likvärdiga tjänster av hög kvalitet. Dessutom har man som mål att förstärka kommunernas ekonomi, självstyre samt kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter och deltagande i beslutsfattandet.
Alla dessa bör stödja varandra och garantera tillräckligt starka och livskraftiga kommuner även i framtiden.
Kommunreformen baserar sig på starka primärkommuner.
Regeringens kommunreform baserar sig på starka primärkommuner så att ansvaret för ordnandet och finansieringen av tjänsterna klart och tydligt kan ligga hos en enda part. Reformen syftar till att säkra finansieringsunderlaget för kommunal service samt till att förbättra den offentliga eko nomins hållbarhet.
Kommunreformen som helhet Kommunstrukturlagen och kommunernas utredningsskyldighet Kommunstrukturlagen trädde i kraft i juli 2013. Kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar började gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Det finns tre lagstadgade utredningsgrunder:
• sådant befolkningsunderlag som servicen förutsätter • självförsörjning i fråga om arbetsplaster, pendling och samhällsstrukturen • kommunens ekonomiska läge Inom metropolområdet i Helsingforsregionen til�lämpas i stället för kriterierna för självförsörjning i fråga om arbetsplaster, pendling och samhällsstrukturen ett metropolområdeskriterium.
Kommunerna ska meddela ministeriet senast den 30 november 2013 med vilken eller vilka kommuner de tänker utreda sammanslagningar. Statsrådet kommer sedan i slutet av 2013 att bedöma framskridningen med reformen. Målet är att de nya kommunerna ska vara verksamma 2015-2017.
Reformering av statsandelssystemet Målet med statsandelssystemet är att trygga ordnandet och finansieringen av all den offentliga service som kommunerna svarar för i hela landet. Målet är att förenkla och förtydliga systemet samt att förbättra dess sporrande inverkan. Förenklingen sker genom en avsevärd minskning av nuvarande beräkningskriterier och genom eliminering av överlappningar.
Förfarandet med att justera kostnadsfördelningen kommer att bevaras som en del i systemet. Målet är att justeringen av kostnadsfördelningen skulle genomföras med kortare intervaller än i dagsläget. Det nya systemet tas i bruk 2015. Skillnaderna kommuner emellan ska lindras med hjälp av en övergångsperiod.
Totalrevisionen av kommunallagen Kommunallagen är en allmän lag som gäller kommunens förvaltning, beslutsfattandeförfarande och ekonomi. I samband med reformen strävar man bl.a. efter att ta i beaktande kommunernas förändrade verksamhetsomgivning, såsom kommunernas förändrade ställning i egenskap av serviceanordnare och producent, liksom även den informationsteknologiska utvecklingen. Vid beredningen av kommunallagen fästs särskild uppmärksamhet vid förverkligandet av grundlagens krav om kommunalt självstyre och demokrati samt vid tryggandet av de grundläggande rättigheterna. Revideringen av kommunallagen bereds av ett arbetsutskott och fyra sektioner. Beredningen stöds av en uppföljningsgrupp som består av representanter för riksdagspartierna. Reformeringsbehov som har ett samband med kommunalval utreds av en partisekreterarkommitté. Målet är att den nya kommunallagen skulle träda i kraft vid ingången av 2015.
Social- och hälsovårdsreformen Målet med social- och hälsovårdsreformen är att garantera likvärdiga social- och hälsovårdstjänster åt alla och att sörja för effektivt främjande av hälsa och välfärd. För genomförandet av reformen stiftas en lag om ordnandet, finansieringen och utvecklingen av samt tillsynen över social- och hälsovården (s.k. ordnandelag). Beredningsgruppen för ordnandelagen ska lägga fram ett förslag i ärendet före den 31 december 2013.
Kommunerna har 535 lagstadgade uppgifter och nästan tusen förpliktelser.
Social- och hälsovårdsreformen innebär att ansvaret för ordnandet av servicen koncentreras på ett täckande sätt till social- och hälsovårdsområden (sohä) och dels till områden på basnivå. Inom sohäområdet och områdena på basnivå finns alltid en ansvarskommun som svarar för ordnandet av servicen åt kommunerna i området. Kommunerna inom sohä-området kan också under vissa villkor komma överens om att tillämpa en samkommunsmodell. Sohä-områdena som utgörs av kommunerna ska svara för samtliga lagstadgade social- och hälsovårdsuppgifter (den s.k. omfattande bas- och särskilda nivån). Verksamheten inom sohä-områdena och områdena på basnivå ska i fortsättningen koordineras av fem specialansvarsområden för social- och hälsovården.
Utvärderingen av kommunernas uppgifter Den av finansministeriet i november 2011 tillsatta utvärderingsgruppen för kommunernas uppgifter har slutfört kartläggningen av kommunernas uppgifter. Kommunerna har 535 lagstadgade uppgifter och nästan tusen förpliktelser enligt vilka kommunerna ska sköta sina uppgifter. Antalet uppgifter har ökat kraftigt sedan 1970talet, och ökningen har fortsatt in på 2000-talet. Arbetsgruppen har därutöver lagt fram förslag till utveckling av kostnads- och effektivitetsutvärderingen av kommunernas uppgifter. Arbetet som utförs av utvärderingsgruppen för kommunernas uppgifter är ett led i kommunreformen. Då kommunreformen framskrider kommer arbetsgruppen även att utvärdera uppgifterna för
de nya kommuner som skapas genom kommunreformen. Arbetsgruppens mandatperiod löper ut den 30 maj 2014.
Metropollösningen Kommun- och servicestrukturbeslutens betydelse för den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen framhävs inom metropolområdet. Regeringen har fastslagit att metropolområdet behöver både ändring av kommunstrukturen och någon slags av metropolförvaltning. I förhandsutredningen över metropolområdet som blev färdig den 5 mars kartlades utvecklingsalternativ för förvaltningen. Det långsiktiga målet är ett konkurrenskraftigt metropolområde och tydliga förvaltningsstrukturer.
Stadsregionerna Betydelsen av kommunstrukturreformen framhävs speciellt inom stadsregionerna som omfattar två tredjedelar av befolkningen i landet. Finansministeriet tillsatte i september 2012 en arbetsgrupp för att stödja inledningen, beredningen och uppföljningen av utredningsarbetet inom de stora stadsregionerna, dvs. Tammerfors, Åbo,
Uleåborg, Jyväskylä, Lahtis och Kuopio. Uppdraget utvidgades på grund av riktlinjerna från budgetmanglingen att omfatta även stadsregionerna Björneborg, Joensuu, Vasa, Seinäjoki och Villmanstrand. Målet är att främja såväl kommunernas ömsesidiga dialog som dialogen mellan kommunerna och staten, i syfte att pådriva kommunreformen inom de stora stadsregionerna.
Kommunernas förändringsstöd – stöd för olika skeden i kommunsammanslagningar Kommuner som planerar och bereder sammanslagningar erbjuds sakkunnighjälp för förändringsledning, utveckling av ICT-verksamheten samt utarbetandet av ekonomiska balanseringsplaner. Förändringsstödprogrammet inkluderar dessutom utvecklingsprojekt som har ett samband med närtjänsterna, ledandet och närdemokratin samt forskningsprojekt som stödjer för ändringar av kommunstrukturerna. Genom projekten erbjuds handlingsmodeller, anvisningar och goda praxis för genomförandet av kommunstrukturreformer. Stödåtgärderna inleds stegvist från och med hösten 2013.
Målet är att främja såväl kommunernas ömsesidiga dialog som dialogen mellan kommunerna och staten.
Var får jag mera information? Kommunreformen www.kommunreformen.fi Servicestrukturreformen inom social- och hälsovårdstjänsterna www.servicestrukturreformen.fi För att stödja förändringarna har man öppnat en databank som innehåller forskningsmaterial, anvisningar och goda praxis för planeringen av strukturella förändringar. Databanken uppdateras regelbundet. www.kommunstrukturen.fi