28 KYRKANS TIDNING
NR 17 2015
FRÅN STIFTEN
»Tänk på att man kan ge korrekt information utan att ge en god upplevelse. Det är skillnad på information och kommunikation.
GUNNAR SJÖBERG, Svenska kyrkans kommunikationschef, främhäver på Lunds stifts kommunikationasdag, vikten av att skapa goda relationer
FOTO: PIA THUNSTRÖM
HALLÅ DÄR…
…Anne Sallmén ...församlingsassistent på Eskilstuna församlings Härbärge. Driver sedan oktober 2014 en Facebooksida för härbärget, som idag följs av 2500 personer.
Fler vet om Härbärget via Sannes arbete Varför skriver du för härbärgets Facebook-sida?
– Vi vill att fler i Eskilstuna ska veta om att vi som kyrka har ett härbärge. Jag älskar mitt jobb och skrev redan mycket om härbärget privat på Facebook. Sedan fick frågan om jag ville skriva på Facebook i mitt jobb.
Vilka reaktioner har ni fått?
– Vi får mycket uppskattning för vårt arbete för hemlösa. Fler människor hör av sig. Många är engagerade på sidan, både privatpersoner och företag skänker kläder, mat och pengar. Antalet nya inträden har ökat, människor ser konkret vad ett medlemskap bidrar till och vill engagera sig genom att bli medlemmar.
Hur många når ni med Facebook?
– När vi startade sidan i oktober 2014 fick vi på knappt två veckor över 500 personer som gillade sidan, idag är det 2 500 som gillar oss. Alla som gillar vår Facebook-sida har ju många vänner som är med på Facebook. När en person gillar ett av mina inlägg så ser den personens vänner mitt inlägg också. Det gör att många kan läsa om och se mina fotografier från Härbärget. PIA THUNSTRÖM
Axbergs församling arrangerar både en veckas dagläger på hemmaplan följt av en vecka då gruppen åker iväg någonstans. En del i en medveten strategi som flerdubblat antalet konfirmander på några år. FOTO: SATU BRÄNNSTRÖM
UNGDOMARNA HITTAR TILLBAKA TILL AXBERG
De tog lärdom av Finland I Axberg satsar man på att ”barncertifiera” församlingen. Diakon Satu Brännström har nu jobbat i församlingen i tre år med fokus på just barn och unga, och resultaten börjar synas. Satu Brännström berättar att när hon började hade man fyra konfirmander av potentiellt ungefär 150 stycken fjortonåringar i församlingen. – Så man kan säga att det var riktigt illa, säger hon. För att råda bot på detta bildades ett konfateam bestående av en präst, en musiker, en informatör, en församlingsassistent och så Satu. Tillsammans gjorde man en
studieresa till Satus hemland Finland där 80-90 procent av alla fjortonåringar konfirmerar sig, för att se vad man kunde lära av grannen. – Det visade sig att man i Finland jobbar nästan helt uteslutande med konfirmationsläger under sommaren. Veckoläsning förekommer bara i mycket liten utsträckning, säger Satu. Utbildning av unga ledare var också en viktig idé som man tog med sig hem till Axberg när det blev dags att göra en handlingsplan. Man bestämde sig för att testa den finska modellen och köra på lägerkonfirmation fullt ut. – Vi börjar i januari med ett helgläger, har några träffar under
våren, sedan lägger vi i en högre växel på sommaren då vi har en veckas dagläger på hemmaplan följt av en vecka då vi åker iväg någonstans. SENAST VAR konfirmandlägret förlagt till Öland. I år blir det Åland. Konfirmationen sker i oktober. – Fördelen med att ha konfirmationen på hösten istället för i maj är att vi direkt kan slussa in konfirmanderna i vår övriga ungdomsverksamhet. Annars är risken stor att man tappar dem under sommaren, säger Satu. Efter konfirmationen erbjuds ungdomarna en resa till Krakow och IKONs ledarutbildning om de väljer att stanna kvar. Ett annat lyckat påfund är det som man
kallar församlingspraktik. – Istället för att konfirmanden ska ”sitta av” ett visst antal gudstjänster får de göra praktik hos de som tjänstgör. Under sin konfirmandtid kommer de att ha varit med en präst, en musiker, en vaktmästare och en kyrkvärd och fått pröva på och lära sig hur man faktiskt skapar en gudstjänst. HAR SATSNINGEN fungerat då? Svaret är utan tvekan: ja. Från fyra konfirmander har man gått till nio och i år tjugo stycken konfirmander. – Men vi får inte luta oss tillbaka och vara nöjda nu. Det gäller att ligga i och fortsätta förvalta den vändande trenden.
ELIN HENNINGSSON
Växjö stifts nya biskop på plats I söndags mottogs Fredrik Modéus som ny biskop i Växjö stift, vid en högtidlig högmässa i Växjö domkyrka. Domprost Thomas Petersson hälsade den nye biskopen och därefter läste representanter för de fyra församlingarna
Burseryd, Färjestaden, Gränna och Tingsryd korta bibelord. Till dagen hade domkyrkoorganist Sten-Inge Petersson komponerat en melodi till Fredrik Modéus’ valspråk ”Guds nåd är allt du behöver”, som var enkel
för hela menigheten att lära och sjunga. Fredrik Modéus predikan över dagens text om den gode herden kunde höras som en programförklaring för tolerans och öppenhet, när han talade om en kyrka
En miljon människor är på flykt till följd av konflikten i Ukraina.
Kristna församlingar når in på ockuperad mark. Hjälp dem hjälpa! Bankgiro 900-3625 SMS Öster150 till 72980* Swish 123 900 36 25
*Gåvan är på 150 kronor.
Eventuell trafikavgift för normalt sms tillkommer.
som är tydlig utan att fördöma, helhjärtad utan att vara tvärsäker. – Vi måste kunna vara bekännelseglada utan att kräva rättning i ledet, sa han bland annat. LARSERIK TOBIASSON
KYRKANS TIDNING NR 17 2015
STRÄNGNÄS STIFT I sommar går en ekumenisk pilgrimsvandring från Uppsala till Lund. Den är del av en internationell pilgrimsvandring till klimatmötet i Paris. ”Ekovandringen” kommer i vårt stift att passera Södertälje, Järna, Hölö, Vagnhärad och Nyköping mellan 21-25 juli. Mer info på stiftets hemsida.
Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se
MIRIAM ARREBÄCK stiftsredaktör
FOTO: PIA THUNSTRÖM
KALENDARIUM Sänd uppgifter till: elisabeth.sundstrom@ svenskakyrkan.se FREDAG 24/4 Musikcafé. Stjärnkören underhåller med sång och musik och serverar fika. I Glanshammars församlingshem kl 18.30-20. After work-konsert med församlingens alla musiker. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 17.
HALLÅ DÄR…
…Anne Sallmén ...församlingsassistent på Eskilstuna församlings Härbärge. Driver sedan oktober 2014 en Facebooksida för härbärget, som idag följs av 2500 personer.
Fler vet om Härbärget via Sannes arbete Varför skriver du för härbärgets Facebook-sida?
– Vi vill att fler i Eskilstuna ska veta om att vi som kyrka har ett härbärge. Jag älskar mitt jobb och skrev redan mycket om härbärget privat på Facebook. Sedan fick frågan om jag ville skriva på Facebook i mitt jobb.
Vilka reaktioner har ni fått?
– Vi får mycket uppskattning för vårt arbete för hemlösa. Fler människor hör av sig. Många är engagerade på sidan, både privatpersoner och företag skänker kläder, mat och pengar. Antalet nya inträden har ökat, människor ser konkret vad ett medlemskap bidrar till och vill engagera sig genom att bli medlemmar.
Hur många når ni med Facebook?
– När vi startade sidan i oktober 2014 fick vi på knappt två veckor över 500 personer som gillade sidan, idag är det 2 500 som gillar oss. Alla som gillar vår Facebook-sida har ju många vänner som är med på Facebook. När en person gillar ett av mina inlägg så ser den personens vänner mitt inlägg också. Det gör att många kan läsa om och se mina fotografier från Härbärget. PIA THUNSTRÖM
Axbergs församling satsar stort på lägerverksamhet för sina konfirmander. På sommaren är det både en veckas dagläger på hemmaplan följt av en vecka då gruppen åker iväg någonstans. En del i en medveten strategi som flerdubblat antalet konfirmander på några år. FOTO: SATU BRÄNNSTRÖM
UNGDOMARNA HITTAR TILLBAKA TILL AXBERG
Konfateam tog lärdom av Finland
I Axberg satsar man på att ”barncertifiera” församlingen. Diakon Satu Brännström har nu jobbat i församlingen i tre år med fokus på just barn och unga, och resultaten börjar synas.
Satu Brännström berättar att när hon började hade man fyra konfirmander av potentiellt ungefär 150 stycken fjortonåringar i församlingen. – Så man kan säga att det var riktigt illa, säger hon. För att råda bot på detta bildades ett konfateam bestående av en präst, en musiker, en informatör, en församlingsassistent och så Satu. Tillsammans gjorde man en studieresa till Satus hemland Finland där 80-90 procent av alla fjortonåringar konfirmerar sig, för att se vad man kunde lära av grannen. – Det visade sig att man i Finland jobbar nästan helt uteslutande med konfirmationsläger under sommaren. Veckoläsning förekommer bara i mycket liten utsträckning, säger Satu. Utbildning av unga ledare var också en viktig idé som man tog
med sig hem till Axberg när det blev dags att göra en handlingsplan. Man bestämde sig för att testa den finska modellen och köra på lägerkonfirmation fullt ut. – Vi börjar i januari med ett helgläger, har några träffar under våren, sedan lägger vi i en högre växel på sommaren då vi har en veckas dagläger på hemmaplan följt av en vecka då vi åker iväg någonstans.
S E N A S T VA R konfirmandlägret förlagt till Öland. I år blir det Åland. Konfirmationen sker i oktober. – Fördelen med att ha
konfirmationen på hösten istället för i maj är att vi direkt kan slussa in konfirmanderna i vår övriga ungdomsverksamhet. Annars är risken stor att man tappar dem under sommaren, säger Satu. Efter konfirmationen erbjuds ungdomarna en resa till Krakow och IKONs ledarutbildning om de väljer att stanna kvar. Ett annat lyckat påfund är det som man kallar församlingspraktik. – Istället för att konfirmanden ska ”sitta av” ett visst antal gudstjänster får de göra praktik hos de som tjänstgör. Under sin konfirmandtid kommer de att ha varit med en präst, en musiker, en vaktmästare och en kyrkvärd och fått pröva på och lära sig hur man faktiskt skapar en gudstjänst. fungerat då? Svaret är utan tvekan: ja. Från fyra konfirmander har man gått till nio och i år tjugo stycken konfirmander. – Men vi får inte luta oss tillbaka och vara nöjda nu. Det gäller att ligga i och fortsätta förvalta den vändande trenden.
H A R SAT S N I N G E N
Satu Brännström, diakon i Axbergs församling, har i uppdrag att öka antalet barn och unga i församlingen. FOTO: JONAS KOEL
ELIN HENNINGSSON
En miljon människor är på flykt till följd av konflikten i Ukraina.
Kristna församlingar når in på ockuperad mark. Hjälp dem hjälpa! Bankgiro 900-3625 SMS Öster150 till 72980* Swish 123 900 36 25
*Gåvan är på 150 kronor.
Eventuell trafikavgift för normalt sms tillkommer.
LÖRDAG 25/4 Orgelkonsert med Robert Zelizi i Björnlunda kyrka kl 18. Retreat ”Livet som nu föds på nytt”. En stilla dag på Follöknagården, Malmköping, arrangör Domkyrkoförsamlingen med Aspö. Gemensam resa från Strängnäs och mat, kostnad 200:-. Anmälan. Månadens konsert med Erik Erikssons kammarkör och S:t Botvids kyrkokör. I S:t Botvids kyrka, Oxelösund, kl 18. Doptillfälle i Vårdinge kyrka kl 11. Dopkläder finns att låna, fika och tårta i Sockenstugan. Boka tid på församlingsexpeditionen. SÖNDAG 26/4 Aftonmusik med Flens Blåsorkester. I Hyltinge kyrka, Flen, kl 18. ”Stor och liten sjunger samma sång”. Kom med ditt barn eller barnbarn så sjunger vi, leker och äter korv med bröd. I Råby-Rekarne kyrka kl 14. ”Lyriskt, mystiskt, vackert ..:” Konsert med Ulla-Carin Börjesdotter, Claes Wahlroth och Jenny Tjärnström i Alla Helgona kyrka, Nyköping, kl 18. Kuoron Kevätkonsertti/Finska körernas vårkonsert. I Klosters kyrka, Eskilstuna, kl 14. Körkonsert med kören Stella från Örebro. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 17. Musikgudstjänst i ljusets och bönens tecken. I S:t Pauli kyrka, Eskilstuna, kl 17, med mingel från kl 16.30. Klosters Koralkör – en drop in-kör. Kom som du är, sjung psalmer i högmässan. Kl 9.30 i Klosters kyrka, Eskilstuna. MÅNDAG 27/4 Samling kring integration Öppet möte om vilket samhälle vi vill bygga. Medverkar gör Bengt Westerberg, Håkan Sandvik, Katarina Ljungkvist, Bob Wållberg, Mats Bartling. Kl 18.30 i Qulturum, Nykvarn. ”Böcker kring ett middagsbord”. Fyra träffar under våren med middag och samtal kring en bok. Anmälan. I Glanshammars församlingshem kl 18.30-21.
KYRKANS TIDNING NR 17 2015
VÄSTERÅS STIFT
Fem starka kandidater trädde fram under förra veckans hearing. Det känns gott att veta att oavsett vem som till sist blir vald så blir det bra. Tydliga, inspirerande och villiga att åta sig ett svårt ledaruppdrag inom kyrkan. Västerås stift är bara att gratulera. Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås •Mobil: 070-520 03 85 •pelle.soderback@svenskakyrkan.se
PELLE SÖDERBÄCK stiftsredaktör
BISKOPSVALET
Hearingen kan avgöra biskopsvalet Intresset var stort vid hearingen inför biskopsvalet i Västerås stift. För många av de röstberättigade blev utfrågningen en viktig möjlighet att hitta rätt kandidat inför det slutliga valet. När utfrågningen, som leddes av journalisterna Dag Tuvelius och Brita Häll tillsammans med ungdomsrådgivarna Marisha Metzmaa och Victor Månsson, inleddes var det stora salen på Aros Congress center i stort sett helt fylld. Och många av de röstberättigade menade att hearingen kunde vara avgörande för valet. En av dem var Gun Bäck, elektor från Västanfors. – Jag har inte bestämt mig än så det här är viktigt, menade Gun. Nu får vi höra dem utveckla vad de vill och det går att se hur det stämmer in med vårt stift. Per Wilder, kyrkoherde i Köpingsbygden, gladdes åt det breda urvalet kandidater. – Viktigt att få höra så många. Jag är glad att vi har en sån bredd med fem kandidater. Bestämmer mig gör jag nog först när det är dags att rösta. Diakonen i Hedermora, Per Jonsson, ville hitta en kandidat som kan föra stiftets sociala satsningar vidare. – Jag vill ha en biskop som ser det viktiga i församlingsarbetet. Som stöttar och förstår församlingsutveckling och som fortsätter arbetet i stiftet på att hitta diakonins nya former. PÅ SCENEN fanns fem starka kandidater med
många gemensamma drag men med olika profiler. Först ut att intervjuas var Jerker Alsterlund som betonade långsiktighet och uthållighet. – Jag vill jobba på ett större ”vi” i hela Svenska kyrkan. Vi ska mötas runt det som samlar och inspirerar. Gunilla Hallonsten knöt samman det lokala engagemanget med sin internationella erfarenhet och menade att hennes år i Swa-
Mikael Mogren, Karin Johannesson, Sven Hillert, Gunilla Hallonsten och Jerker Alsterlund frågades ut om sina visioner som biskop. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK
ziland lärt henne att se kraften i diakonin. – Jag jobbade i ett hiv-projekt i Swaziland, ett konkret diakonalt arbete. Där har jag sett en kyrka som förvandlades genom sitt diakonala arbete! Det kanske starkaste intrycket under hearingen gjorde Karin Johannesson, universitetslektor och glesbygdspräst. – Jag kan inspirera människor och samtidigt är jag analytisk. Det är ju mitt jobb som religionsfilosof. Jag vill se en kyrka som söker upp folk där de är trygga. I skidbacken, på jobbet. Sven Hillert, bibelvetare, lärare och psalmdiktare bjöd på sång kring bibelordet ”liv för alla” och lyfte vikten av att förena samtal och praktiskt engagemang. –Vi ska leva tro och tala tro. Och hitta
»Jag vill ha en biskop som
ser det viktiga i församlingsarbetet. Som stöttar och förstår församlingsutveckling och som fortsätter arbetet i stiftet på att hitta diakonins nya former. Per Jonsson, diakon i Hedemora
balansen i detta. SIST UT under hearingen var Mikael Mogren som tog en utgångspunkt i sin uppväxt på ett litet jordbruk i Närke. – Jag ser kyrkan som en bygd. En
gemenskap där vi har olika ansvar. Vi ska se den helheten och jobba utifrån den. Jag står för kombinationer. Jag har vuxit upp på en skogsgård och levt i många framtidsvärldar. Det var spännande att se vad som fanns där skogen slutar. är det dags för biskopsvalets första omgång. Den 28 april sker valet kontraktsvis och resultatet beräknas finnas strax efter lunch. Hela hearingen går att se på Västerås stifts hemsida och ett större referat finns på annan plats i detta nummer av Kyrkans tidning.
NÄSTA VECKA
PELLE SÖDERBÄCK
En av dem blir biskop Fem kandidater finns i biskopsvalet. Tre män, två kvinnor. Tre med tydlig koppling till stiftet, två med andra erfarenheter. En av dem blir Västerås stifts 67:e biskop. ●● Jerker Alsterlund, 53 år och pastoralområdeschef i Västerås. Född i Falun och prästvigd för Västerås stift. Utsågs år 2013 till ”Årets förnyare i Svenska kyrkan” för sitt innovativa arbete med drive-in vigslar och dop. Han var en av initiativtagarna till Västerås stadsmission och är sedan 2012 dess ordförande.
●● Gunilla Hallonsten, 50 år och policychef för Svenska kyrkans internationella arbete. Teologie doktor år 2013. Har varit församlingspräst i Kirsebergs församling i Malmö och arbetade under 5 år för Svenska kyrkan i Swaziland som församlingspräst och som koordinator för ett program runt hiv-frågor. Prästvigd i Lund. ●● Sven Hillert, 56 år. Prästvigd i Västerås och bosatt i Järvsö. Teologie doktor år 2001. Arbetar som ledare för projektet Tala tro i Karlstad, Skara och Uppsala
stift. Har varit församlingspräst i Arboga och under 8 år rektor för Svenska kyrkans pastoralinstitut. Psalmförfattare och skribent. ●● Karin Johannesson, 45 år och prästvigd i Karlstad. Teologie doktor. Arbetar som universitetslektor vid Uppsala universitet och som komminister i Övre Älvdals församling. En viktig arbetsuppgift där är att bygga upp ett genomtänkt samarbete mellan Övre Älvdals församling och turistnäringen i norra Värmland.
En miljon människor är på flykt till följd av konflikten i Ukraina.
Kristna församlingar når in på ockuperad mark. Hjälp dem hjälpa! Bankgiro 900-3625 SMS Öster150 till 72980* Swish 123 900 36 25
*Gåvan är på 150 kronor.
Eventuell trafikavgift för normalt sms tillkommer.
●● Mikael Mogren, 46 år och stiftsadjunkt i Västerås stift. Teologie doktor. Studerat i Uppsala, Tübingen och Harvard. Har varit föreläsare vid Uppsala universitet, och undervisade under två år i Paris. Församlingspräst i Uppsala. Opinionsbildare under Almedalsveckan i Visby. Prästvigd för Strängnäs stift. Mer utförliga presentationer finns på Västerås stifts hemsida och i förra veckans nummer av Kyrkans tidning.
KYRKANS TIDNING NR 17 2015
VÄXJÖ STIFT
De existentiella bekymren gör sig påminda när man minst väntar det. Som nyss, när jag skrev om skogsplantering i texten på denna sida. I mitt ordbehandlingsprogram är det som förgjort att skriva ”självsådda”. Datorn ändrar till ”själsvånda” hur jag än försöker. Box 527, 351 06 Växjö • Besöksadress: Östraboliden • Tel: 070-531 12 78 • larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se
LARSERIK TOBIASSON stiftsredaktör
STIFTETS SKOGSARBETARE PÅ KURS FÖR ATT LÄRA SIG SMÅLANDSMODELLEN
Förklarade skogsplantering med liknelsen om såningsmannen Att minska sina kostnader med tio procent och ändå få lika mycket i slutresultat, det måste vara drömmen i alla verksamheter. ”Smålandsmodellen” är svaret när det handlar om återbeskogning. Mattias Magnusson, specialist inom skog och miljö på egendomsenheten i Växjö stift, säger att det handlar om att spara resurser, göra rätt sak på rätt ställe. Hans Thunander har tagit fram modellen för effektivare återplantering av skog. Nu sprids hans modell både inom förvaltningar av prästlönetillgångar i stiften och hos enskilda skogsägare. – Egentligen är det bara gammal skåpmat, sa Hans Thunander när han presenterade sin Smålandsmodell för skogsfolk och entreprenörer från Skara, Linköpings och Växjö stift vid några kursdagar i skogarna kring Vrigstad i början av april. Inledningsvis läste han om såningsmannen ur Markus kapitel fyra. – Jesu liknelse är egentligen den allra självklaraste ståndortsanpassning, menade han. Det handlar bokstavligen om att inte plantera på hälleberget eller bland tistlar och törnen. Hans Thunander har satt samman tolv tydliga regler för var man ska markbereda och plantera på ett hygge. Regler som ska vara enkla att följa för alla, från välutbildade skogvaktare till plantörerna som numera oftast kommer från Östeuropa. Ett hygge är en komplex verklighet. Med
kation. Hur få ackordsarbetande plantörer som oftast varken förstår svenska eller engelska att vilja sätta färre plantor? – Under mina tretton år som maskinförare har mycket hänt, sa Anders Carlsson från Hovmantorp som kör en av de markberedare som med stora tallrikar gör fåror ner till mineraljorden där plantorna sen ska sättas. I början grunnade han inte så mycket, utan körde på. Nu ser han hur viktig hans roll är för att de nya reglerna ska kunna efterlevas: – Kör vi rätt så blir det inte planterat där, konstaterade han. Och Simon Rolander, planerare i Skara stift, började fundera på att ordna utbildningar för sina markberedare. I UTVÄRDERINGEN efter endagskursen skrev
Tolv enkla regler för var man ska plantera, Hans Thunander visar på plats.
berghällar och kärr, kulturlämningar som ska sparas, lövträd som ska skyddas, områden där det finns självsådda plantor och runt om hygget en gräns mot intilliggande skog. Det är mycket att förhålla sig till när man planerar var nya plantor ska sättas. Förenklat kan man säga, att man inte ska plantera där de ändå inte kommer att ta sig. Att ge utrymme för självföryngring och att hålla bestämda avstånd mot äldre skog som kommer att ta näringen från de små plantorna. Smålandsmodellen är en skogsmänn-
iskas samlade erfarenheter och iakttagelser, kompletterade med samtal med forskare. – Utgångspunkten är att det ska bli en värdefull produktion, främst av barrtimmer, slog Hans Thunander fast. Genom att följa modellen räknar man med en besparing för markberedning och plantering med minst tio procent. Förra året hade Hans Thunander motsvarande utbildning i Lunds stift, där räknar man med tjugo procent billigare plantering. En nyckelfråga handlar om kommuni-
någon ”systematiserat bondförnuft”. Hans Thunander gillade omdömet. – Få har sånt läge som stiften, sa han. Låg personalomsättning, små organisationer med mycket delegation. Då kan man tänka långsiktigt. – Smålandsmodellen tar ett helheltsgrepp och gör tydligt för skogvaktare, markberedningsförare och plantörer var vi vill få plantor satta likaväl som var det inte är ändamålsenligt med en ny planta. Smålandsmodellen passar väl in i vårt sätt att arbeta med föryngringar, säger Mattias Magnusson. LARSERIK TOBIASSON
Växjö stifts nya biskop på plats I söndags mottogs Fredrik Modéus som ny biskop i Växjö stift, vid en högtidlig högmässa i Växjö domkyrka. Domprost Thomas Petersson hälsade den nye biskopen och därefter läste representanter för de fyra församlingarna Burseryd, Färjestaden, Gränna och Tingsryd korta bibelord.
hade domkyrkoorganist Sten-Inge Petersson komponerat en melodi till Fredrik Modéus’ valspråk ”Guds nåd är allt du behöver”, som var enkel
TILL DAGEN
för hela menigheten att lära och sjunga.
predikan över dagens text om den gode herden kunde höras som en programförklaring för tolerans och öppenhet, när han talade om en kyrka som är tydlig utan att fördöma, helhjärtad utan att vara tvärsäker. – Vi måste kunna vara bekännelseglada utan att kräva rättning i ledet, sa han bland annat. FREDRIK MODÉUS
LARSERIK TOBIASSON
» Vi måste kunna
vara bekännelseglada utan att kräva rättning i ledet
Fredrik Modéus mottages av domprost Thomas Petersson.
En miljon människor är på flykt till följd av konflikten i Ukraina.
Kristna församlingar når in på ockuperad mark. Hjälp dem hjälpa! Bankgiro 900-3625 SMS Öster150 till 72980* Swish 123 900 36 25
*Gåvan är på 150 kronor.
Eventuell trafikavgift för normalt sms tillkommer.
Fredrik Modéus, ny biskop
KYRKANS TIDNING NR 17 2015
LUNDS STIFT
Smaka så förstår du. Så lydde ett reklaminslag för ett par år sedan. En snabbpratande dam talade sig varm om ett gott bröd - på finska. Obegripligt för icke-finländare tills man tog sig en tugga. Mat är också ett sätt att kommunicera. Vilka kommunikationsverktyg funkar bäst på arbetsplatsen? Stiftskansliet Box 32, 221 00 Lund • Tel: 046-15 55 00 • E-POST: andrea.kollmann@svenskakyrkan.se
SKUL har ny styrelse
Svenska kyrkans unga i Lunds stift har hållit sitt årsmöte på stiftsgården Åkersberg. Bortåt 140 representanter från hälften av lokalavdelningarna kom för att diskutera, ta beslut och välja ny styrelse. Till ny ordförande valdes Johan Christenson från Limhamns församling. Han har varit aktiv i SKUL i många år och jobbar i flera av kyrkans verksamheter: Som konfirmandledare, barnoch ungdomsgruppsledare, musiker, kyrkvaktmästare och dessutom som begravningsentreprenör. ‒ Nu ska jag försöka att åka runt till lokalavdelningarna och träffa så många som möjligt. Ett av besluten på årsmötet var att vi ska fortsätta satsa på lokalavdelningarna. Det är viktigt att alla känner att de får sina idéer hörda. Sedan vill vi gärna uppmärksamma lokalavdelningar att SKUL är en gemenskap som man kan ha nytta av, så vi kommer att jobba på kontakterna, säger Johan. man satsar på lokalavdelningarna togs beslut på årsmötet att marknadsföra Svenska kyrkans unga som begrepp och att det ska hållas en stiftsungdomsdag under 2016. ‒ Det är en identitetsfråga för att visa att vi är många unga engagerade i stiftet. Många arbetar i små avdelningar och ser inte helheten, säger Henrik Feldt, stiftskonsulent för barn och unga.
F Ö RU TO M AT T
ANDREA KOLLMANN
● FOTNOT: Svenska kyrkans unga i Lunds stift har cirka 1800 medlemmar (2014), en ökning från året före.
SKULs nya styrelse.
FOTO: JOHANNES JANSSON
ANDREA KOLLMANN vik stiftsredaktör
KOMMUNIKATIONSDAGEN: ”EN CHEF BÖR VÅRDA RELATIONER”
Strategisk kommunikation nyckel till gott ledarskap Hur kan ledare använda kommunikationen strategiskt? På vilket sätt skapar rätt kommunikation dialog och engagemang? Det var några av frågorna på konferensen Kommunikativt ledarskap i förra veckan. På kommunikationsdagen, som arrangerades av Lunds stiftskansli, sa kommunikationsstrategen Johan Book att chefens viktigaste förmåga i en förändring är kommunikation. – Man kan nästan tänka på det som en kärleksrelation mellan chefen och medarbetarna. En chef måste vårda relationer genom att möta medarbetarna, ge feedback och berätta om sina aktiviteter och möten. Det skapar ett positivt arbetsklimat, sa Johan Book. – ”Never waste a good crisis” är ett av mina favoritcitat, sa Röda korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström som berättade hur de vände en djup kris på kort tid. FÖR NÅGRA år sedan utsattes de för ett allvarligt bedrägeri av en anställd vilket skadade organisationens anseende svårt. Förtroendet kördes snabbt i botten. Samtidigt
var organisationens ekonomiska läge instabilt. När Ulrika tillträdde som generalsekreterare började hon omedelbart att systematiskt sätta upp mål för att återupprätta förtroendet och få ekonomin i balans. Strategiskt planerad kommunikation var ett av de viktigaste verktygen. ‒ Vi jobbade på att få medarbetarna att se organisationen som en helhet i ett långsiktigt perspektiv och att förstå de neddragningar vi måste göra. Alla kunde sitt enskilda område jättebra men förstod hur det hängde ihop i organisationen först när man fick ett krismedvetande. Röda korset använder många verktyg i stort och smått för att kommunicera. ‒ Vi uppmuntrar till exempel medarbetare att vara aktiva på sociala medier och som ”rödakorsare” svara på allmänhetens frågor istället för att vi har en enda talesperson. Vi kör korta informationssnuttar filmade med vanlig mobil där en chef berättar om senaste nytt från ett möte, vi har websända möten där samtliga kontor i hela världen deltar, sa Ulrika Årehed Kågström. Även Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg medverkade och talade om Jesus
”Öppenhet är viktigt i förändringar. Var tillgänglig och informera även om det inte finns något att informera om”, säger Ulrika Årehed Kågström, FOTO: MARIA LUNDSTRÖM Röda korset.
som kommunikatör. Röda tråden genom hela dagen hos samtliga föreläsare var att strategiskt kommunikativt ledarskap kan kokas
ner till tre saker: var öppen med information, se helheten på lång sikt, prata och skapa relationer.
ANDREA KOLLMANN
4 SVARAR
Vad tar du med dig från dagen? Jacob Sunnliden, kommunikatör, Helsingborg – Johan Book som talade om effekter. Eftersom jag har stort intresse av sociala medier är jag glad att diskussionen i den frågan tack och lov numera landar i engagemanget från ett tidigare fokus på innehållet, att ”Content is king”. Jag är också glatt överraskad att det kom så många kyrkoherdar idag.
Pia Wiktors, kontraktsprost, Villand & Gärd och kyrkoherde, Ivetofta-Gualöv
Karin Rosvall, kommunikationsstrateg, Malmö
Carina Wallace, kyrkoherde, Stora Köpinge
‒ Ledordet rakt igenom hela dagen är Tydlighet. Jag fascineras av Gunnar Sjöbergs kommunikatörsperspektiv på Jesus och gillar skärningspunkten mellan teologi och kommunikation. Eftermiddagens programpunkt om att krisprocessen Röda Korset gått igenom och kunnat vända förmedlade hopp och mod. Och vikten av att vara tydlig och kommunikativ i sitt ledarskap även när man inte tycker man har något att informera om.
‒ Framförallt Gunnar Sjöbergs föredrag om Jesus som vår främste kommunikatör. Jesus är verkligen en förebild då han var duktig på att använda liknelser, han väckte uppmärksamhet och utmanade. Han var duktig på att målgruppsanpassa när han talade och han förankrade beslut. Dessutom hade han mål och en vision. För att summera dagen så som Gunnar gjorde: Mötet mellan kommunikation och teologi är verkligen fruktbart!
‒ Jag gillade särskilt Gunnar Sjöbergs föredrag om kommunikationen kopplad till församlingsliv och gudstjänst, ett bra inifrånperspektiv. Det låter självklart men är inte alltid det. Det var intressant att höra om Röda Korsets enkla och effektiva redskap om hur de hanterade förtroendekrisen. Det kan vi lära av som i de fall där folk misstror kollektändamål.
En miljon människor är på flykt till följd av konflikten i Ukraina.
Kristna församlingar når in på ockuperad mark. Hjälp dem hjälpa! Bankgiro 900-3625 SMS Öster150 till 72980* Swish 123 900 36 25
*Gåvan är på 150 kronor.
Eventuell trafikavgift för normalt sms tillkommer.