Kt44 diakoni 2015

Efterlängtad.

Kyrkans Tidning Digital.

I mitten av november är den här.

Jag kollar nyheter på webben väldigt ofta.

Både hemma, på jobbet och när jag är ute och rör mig. Spännande att Kyrkans Tidning nu kommer med ännu snabbare nyhetsbevakning.

Jag är beredd med min iPad. Lasse Svensson Kyrkoherde

Un ikt för an ter! prenumer

5

STORA NYHETER

• Snabb nyhetsuppdatering • Direktrapportering från händelser i kyrkans värld • Filmade reportage • Debatt med möjlighet för alla att kommentera • Sökbara artiklar i tidningens omfattande arkiv

www.kyrkanstidning.se/info/prenumerera

Diakoni

Jobbet&Du SPECIAL

nr

44

Torsdag 29 oktober 2015

De visar olika sidor av diakoni Hans-Erik och Sanna Lindström använder sju olika bord för att beskriva diakoni.

20

Finsk gympa i Flempan Många invånare i Flemingsberg utanför Stockholm har finska rötter och församlingen har regelbundet aktiviteter som riktar sig till dem. På Kyrkjympan, Kirkkojumppa tränar diakon Anu Ritjärvi och ett gäng spänstiga.

Kyrkjympan är bara en av församlingens många diakonala verksamheter, som omfattar såväl ekonomiskt stöd som gemenskap.

SIDAN 16

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

DIAKONENS LILLA GRÖNA

Praktisk hjälpreda för vardagsarbetet 329 kr

IDENTITET OCH UPPDRAG Själavård när livet går sönder av Kerstin Dillmar och Lars Björklund 229 kr

HANDKORS 98 kr

Pedagogiskt. Inspirerande. Vardagsnära.

NR 44 2015

KYRKANS TIDNING 13

Umeå lagar mat åt flyktingar

Fikat – ett annat ord för diakoni

D

et fikas mycket i kyrkan. I församlingshemmen samlas människor runt kaffe och bullar. Det kan se ut som en ytlig pratstund, en flummig verksamhet. Var finns den djupare, diakonala tanken?

Jag tror att de som jobbar med kyrkans diakoni är mycket medvetna om fikats betydelse. Fikat är inkörsporten, den varma muggen när tillvaron gungar. Det är svårt att prata om risig ekonomi när man inte ens har suttit vid samma bord. Men runt en kopp kaffe finns en gemensam början. Den diakonala tanken är grunden för vad medarbetarna gör, även om de inte ordar om det.

Utan bjuder på fika.

Så duka fram kaffet och läs tidningens temasidor om diakoni!

I Bromma känns hemmet som hemma i Finland STOCKHOLMS STIFT En känsla av barndomens Finland – det vill Ersta ge på det nya äldreboendet Hannahemmet i Bromma i Stockholm.

Många förlorar sitt andra språk när de blir äldre och det finns därför behov av äldreomsorg på deras första språk, i detta fall finska. På Hannahemmet ska det finnas personal som talar finska och svenska. Inredning, aktiviteter, mat och traditioner är inspirerat av Finland. Alla högtider, både finska som självständighetsdagen och svenska, kommer att firas. Maten blir svensk men med finska inslag. Och förstås kommer det att finnas bastu för de boende.

Ersta Hannahemmet får 54 platser för personer som behöver omvårdnad på grund av somatiska besvär eller demens. Inom tio år beräknas det finnas 350 000 personer som är över 65 år och utrikes födda.

Julkonsert för glömda barn STOCKHOLMS STIFT Många barn lever i familjer med missbruk. För att ge dem och andra så kallade glömda barn en trygg jul anordnas en konsert i Gustav Vasa kyrka i Stockholm i november.

Gruppen The Fantastic Four framträder och alla intäkter går till verksamhet för barn som lever i risk eller missbruk.

Till gruppen glömda barn räknas i dag såväl barn i familjer där någon förälder missbrukar alkohol, som barn vars

Cecilia Jaensson Wallander

redaktör 010-199 34 60 cecilia.jaenssonwallander@kyrkanstidning.se

föräldrar har psykiska funktionshinder, lever i våldsamma hemmiljöer eller där någon förälder sitter i fängelse. Uppskattningsvis är enbart barnen i alkoholistfamiljer 400 000.

Konserten är The Fantastic Fours julkonsert Christmas, som man i år ger i samarbete med Hela människan. Det är en diakonal organisation med uppdrag från bland andra Svenska kyrkan.

UMEÅ STIFT I Umeå lagar Svenska kyrkan mat till flyktingar på Backengården som ligger ett stenkast från ett asylboende. Med 18 timmars varsel fick man uppdraget från Migrationsverket att starta verksamheten.

Varför gör Svenska kyrkan det här?

– För att vi har stor erfarenhet av att arbeta med utsatta människor och för att skapa arbetstillfällen, säger Carolina Paulson, husmor på Svenska kyrkan i Umeå. Ambitionen är också att bedriva dagverksamhet lite längre fram, men just nu ligger allt fokus på att få ordning på strukturen kring maten.

Matlagningen kom igång i början av månaden och sker på uppdrag av Umebygdens Etableringscentrum, som driver asylboendet. Lunch och middag serveras på Backengården och frukost levereras till asylboendet.

– Det känns bra att verksamheten äntligen kommit i gång – vi har ju väntat i nästan ett halvår, säger Carolina Paulson.

Boka in vårens kurser om Kyrkligt Entreprenörskap!

PROGRAM VÅREN 2016 Kyrkligt Entreprenörskap är ett gemensamt arbetsområde för Hela Människan och Ekumeniska EU-kontoret.

19 januari Nya vägar till diakoni Lund En informations- och inspirationsdag omkyrkligt entreprenörskap. Mimmi Edin ge en personlig berättelse om sin väg till att bli kyrklig entreprenör. Vi orienterar om hur kyrkor kan bli leverantörer av sådana välfärdstjänster som ligger i linje med sin diakoni, hur man hittar aktuella upphandlingar och hur de fungerar i praktiken. Det blir också en genomgång av de möjligheter som finns till stöd från EU.

A

18 februari Existentiell hälsa Stockholm Idag finns en utbredd psykisk ohälsa, vilket ger mycket sjukdagar och många kyrkor gör insatser för sjukskrivna. Prästen och forskaren Cecilia Melder har visat att ohälsa försvåras av liten existentiell förankring. Hon föreläser om hur man kan använda med existentiell hälsa inom stödjande eller rehabiliterande arbete.

rbetet startade med stöd av Tillväxtverket med syftet att hjälpa kyrkliga aktörer att bli leverantörer av välfärdstjänster eller starta sociala företag och projekt. Sedan 2013 har ett 40-tal kurser och seminarier hållits över hela landet med 550 deltagare och en mängd lokala utvecklingsprocesser har startat.

Kyrkligt Entreprenörskap drivs av erfarna entreprenörer som själva drivit sociala företag eller diakonala projekt samt varit leverantörer av välfärdstjänster till myndigheter.

Inom Kyrkligt Entreprenörskap erbjuds kurser, föreläsningar, rådgivning och konsultinsatser. Vi bevakar upphandlingar som kan vara intressanta för kyrkliga aktörer. Vi har medverkat i lokala utvecklingsprojekt och hjälpt olika kyrkor att hitta nya vägar för sin diakoni.

19 februari

Att formulera sin idé och söka pengar till angelägna projekt

Stockholm

Att skriva ned en vision eller en projektplan upplevs ofta svårt. Men behövs för att få stöd. Kursen visar hur man kan forma en projektplan eller bidragsansökan. Med rätt kunskap kan alla skriva bra ansökningar! Kursen orienterar också om olika sätt att hitta finansiering och hur man hittar de lämpligaste finansieringsvägarna för olika arbetsområden. (max 12 deltagare) 17 mars Att som kyrka driva hemtjänst och äldreboende Stockholm Antalet äldre som behöver stöd och omsorg ökar kraftigt och detta blir en viktig arena för framtidens diakoni.

Idag finnsmöjlighet för kyrkor att starta hemtjänst och äldreboende med finansiering från samhället. Under dagen går vi igenom hur detta fungerar och får lyssna till erfarenheter från personer som startat och driver sådan verksamhet.

14 april Att utveckla och driva sociala företag Stockholm Idag finns stort intresse för socialt företagande för att skapa arbete för människor som står långt från arbetsmarknaden. Under denna dag får vi möta några framgångsrika entreprenörer med kyrklig förankring som berättar om sina sociala företag.

Kurserna startar 10.00 och slutar senast 16.30, vilket ger god möjlighet att ”dagpendla” till kurserna från större delen av landet. Mer information om kurserna och anmälningsformulär kommer i november att finnas på: www.helamanniskan.se/kurser Mimmi Edin

Ekumeniska EU-kontoret www.helamanniskan.se

www.ekumeniskaeukontoret.se

Projektledare Kyrkligt Entreprenörskap

14 KYRKANS TIDNING

NR 44 2015

TEM A: DIA KON I

KĂśrresa 5 dagar - med 3 kyrkokonserter i Polen

Tyck till nu!

Res till Polen med er kÜr, här finns det ett stort intresse att lyssna pü kÜrmusik. Ni für framträda med egna Pris frün 3 995 kr kyrkokonserter. Vi kryddar det med polsk historia/kultur.

Ingür: bussresa, färja, logi och 3 konserter m.m.

-JOOĂ?T WĂŠH t 4PMMFOUVOB

Dina üsikter kring nästa svenska bibelÜversättning är viktiga!

Beställ provÜversättningen När tiden var inne ... (art nr 1941) frün bibelbutiken.se Tfn 018-18 63 39

t JOGP!BTQFSIFJNTSFTPS TF t XXX BTQFSIFJNTSFTPS TF LinnÊs väg 53, 191 35 Sollentuna

08-96 30 80 • 070-347 71 53 info@asperheimsresor.se www.asperheimsresor.se

Vill du veta mer?

-JOO�T WÊH t 4PMMFOUVOB t P!BTQFSIFJNTSFTPS TF t XXX BTQFSIFJNTSFTPS TF FÜlj med pü en spännande resa genom de Fem MosebÜckerna!

Vi guidar dig under resan med ett textavsnitt per vecka.

Bibelsällskapet har släppt provÜversättningen �När tiden var inne ...� som innehüller Galaterbrevet och delar av Lukasevangeliet i en ny sprükdräkt.

Tidskriften Shabbat Shalom kommer till din brevlüda kostnadsfritt och utan fÜrpliktelser. Boka �resan� redan nu!

• Skicka en anmälan via brev eller vykort till: • •

FÜreningen Shabbat Shalom, Tallvägen 12, 517 96 Hultafors Skicka e-post till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com Slü en signal! Telefon 033-29 57 89

Lästips! e!

Storsäljar 52634820

Släpp füngen loss!

Lüt inte sprükets begränsningar begränsa Gud!

73154772

Identitet och uppdrag Om själavürd, samtal och mÜten med människor i sorg och kris.

Frälsarkransens ür 2015 52634462

75807416

Som om Gud inte finns HĂśgaktuell bok av Magnus Malm!

Läs den själv eller använd i din samtals-/hemgrupp.

Almanackor och kalendrar

52634295 bibelk2016

Bibelkalender

yavarik2016

med en bibelvers per dag.

Frälsarkransen

52634493 526382st

Martin LÜnnebos Frälsarkransen är i sig själv inget märkvärdig, men den kan tjäna som en püminnelse till, och en hjälp i, vürt dagliga bÜneliv och vür 15685516 vandring med Gud.

Birgitta Yavari-Ilan

Tillsammanskalender med kyrkoĂĽret

15685616

15684616 Fler almanackor finns pĂĽ vĂĽr hemsida!

WEBBRABATT e s . > 500 kr - 10 % n va u > 1000 kr - 15 %. d . w Enhetsfrakt: 50 kr ww

VI HAR MER Ă„N DU TROR!

PITEĂ… 0911-16100

Det är fÜrsta güngen Bibelsällskapet själva ger ut delar av Bibeln och nu Ünskar vi din hjälp med läsning och kommentarer.

O

m münga läser, tänker och tycker till kring de nyÜversatta bibeltexterna für vi en bra bas fÜr kommande beslut kring Üversättningsprocessen. De synpunkter vi für in püverkar hur det framtida bibelÜversättningsarbetet kommer att ta form och fortsätta.

Eftersom Bibelsällskapet har ett uppdrag att gÜra nästa officiella bibelÜversättning pü svenska vill och behÜver vi veta vad du som bibelläsare tycker är viktigt. Vilken sorts Üversättning vill du ge vidare till kommande generationer av bibelläsare?

Vi ber dig att skaffa provÜversättningen, läsa den och se pü de Üvergripande frügorna som finns längst bak i boken. Pü egen hand, eller tillsammans med andra i en mindre grupp, kan du skriva dina tankar kring en nyÜversättning av Bibeln. Dina üsikter är värdefulla infÜr vüra fortsatta vägval.

Sänd dina synpunkter till: prov@bibeln.se Bibelsällskapet, ProvÜversättning, Box 1235, 751 42 Uppsala

NR 44 2015

KYRKANS TIDNING 15

Diakonerna sitter på dubbla stolar Dela ut pengar med ena handen – och själavårda med den andra? Diakonernas dubbla roller diskuteras i många församlingar. I Helsingborg och Nyköping finns tankar om att lyfta penninghanteringen från diakonerna.

I Helsingborg gav sammanslag­ ningen av fyra församlingar till ett pastorat anledning att se över det diakonala arbetet i sin hel­ het. Att hantera församlingarnas stiftelser och deras pengar är en stor del av diakonens vardag, och i översynen ville man bland an­ nat få veta omfattningen i svart på vitt.

En undersökning visar att de femton medarbetarna inom det diakonala arbetet i genomsnitt lägger cirka 20 procent av sin ar­ betstid på att hantera pengar ur stiftelser, samtidigt som de anser att de inte riktigt har kun­ skaper för detta.

– Det gör att stif­ telsehanteringen är förenat med stress – de an­ ställda känner att det inte får ta den tid som skulle krävas, sä­ ger Malin Hör­ berg, diakonias­ sistent och ledare för diakoniprojektet.

– Många känner också att de sitter på dubbla sto­ lar – de är både själavår­ dande och beslu­

Lars Viper.

Malin Hörberg.

tar om samma personer ska få pengar.

I projektet kartlade man si­ tuationen i dag och skaffade in­ formation för att formulera hur diakoniarbetet skulle kunna organiseras i framtiden. De di­ akonianställda hanterar cirka 3 000 ansökningar om penning­ bidrag om året. Det som betalas ut är förhållandevis små summor.

– Frågan vi ställde var hur vi inom diakonin kan göra väsent­ lig skillnad i enskilda människors liv, säger Malin Hörberg.

Hon understryker att inga be­

slut ännu har fattats. Ett önske­ mål är att färre, men större, sum­ mor ska betalas ut och ett grund­ läggande förslag är att diakonerna inte längre själva ska adminis­ trera utbetalningarna. Beslutet läggs enligt förslaget antingen på ett råd inom församlingen, eller på ett externt råd där församling­ en samarbetar med andra aktö­ rer som socialförvaltningen eller skolornas elevhälsa.

– Många har svårt att sålla ut dem som behöver hjälp mest, och då kan diakonerna få hjälp med att identifiera behoven.

»Jag hoppas att

församlingen ska kunna hjälpa mer långsiktigt – inte bara binda om såren.

Lars Viper, kyrkoherde i Nyköping

Vårdar själar

Vinsten är att diakonerna inte fattar beslut om penningutbetal­ ningar.

– De ska inte sitta på dubbla stolar – vara den som fattar be­ slut om ekonomiska bidrag när en människa sitter framför dig och behöver stöd. Diakonimed­ arbetarna lider av det – det blir en obehaglig situation, ödesmättad.

ETT PROBLEM är enligt Malin Hör­ berg att församlingens nuva­ rande hjälp med mindre sum­ mor inte gör någon förändring på längre sikt i människors liv.

Därför vill man bygga upp en verksamhet med rådgivnings­ kurser i hushållsekonomi och hur man undviker att hamna i skuld­ fälla. Ett annat område är kon­ takter med myndigheter. Det är tidskrävande arbete där försam­ lingens ideella kan avlasta diako­ nerna.

– Många kanske inte egentli­ gen är hjälpta av att få en sum­ ma pengar år efter år. En an­ nan typ av stöd kan hjälpa dem att komma till rät­ ta med de ekonomis­ ka problemen.

I Nyköpings för­ samling har man beslutat att an­ ställa en socionom som ska arbeta med församlingens fonder och diakoni­ kassa. Också här var det en sammanslagning av församlingar som gjor­ de att man beställde en större utredning av en extern fors­ kare.

Bestämmer om bidrag

UTREDNINGEN

SULTERADE i

RE-

att det diakonala arbetet omorganiserades.

Men omtvistat är fortfarande han­

teringen av fonder och diakoni­ kassa. Kyrkorådet har beslutat att tillsätta en ny tjänst, en soci­ onom, som ska ansvara för dem.

– Vi ville ha en socionom som har jobbat med sociala frågor och är uppdaterad på nuläget och so­ ciallagstiftning, som kan vara en brobyggare mellan kommunen och församlingen, säger kyrko­ herde Lars Viper. Kyrkan kan vara lite blåögd ibland och om vi ska vara trovärdiga måste vi ha kun­ skaper. Arbetet med diakonikas­ san har nästan slitit sönder de di­ akonianställda.

Församlingen har förändrat sin policy så att församlingen inte längre ska ge hjälp till behövande i största allmänhet. I stället ska stö­ det i första hand vara ett komple­ ment till kommunen, inte ta över ansvaret för att hjälpa behövande.

Lars Vipers förhoppning är att församlingen ska kunna hjälpa mer långsiktigt – ”inte bara bin­ da om såren”.

– Ur diakonikassan kan vi ge bidrag till sådant som social­ tjänsten inte bekostar, och vi kan hjälpa de behövande att förstå so­ cialtjänstens beslut. Vi vill inte bli kallhamrade, men det är i första hand socialförvaltningen som är skyldig att hjälpa medborgarna.

Vår uppgift kan då vara att väcka samhället. är att de diakoni­anställda inte längre ska hantera beslut om ekonomisk hjälp. De som är kritiska till för­ ändringen anser att det inte går att skilja på själavård och materi­ ell nöd – när någon kommer till de diakonianställda i ett själa­ vårdsärende kan samtalet över­ gå till att handla om ekonomiska problem.

– Frågan är en jättejobbig vat­ tendelare: Ska en diakon ägna sig enbart åt diakonal verksamhet, eller åt att besluta om ekonomis­ ka bidrag också?

DET KONTROVERSIELLA

Kommer allmänheten att märka någon skillnad?

– Nej, för den vanliga hjälp­ sökande blir det inte någon skill­ nad, förutom att den nyanställda socionomen inte kommer att sit­ ta hos diakonerna, utan centralt i Kyrkans hus.

Hjälpa tiggarna? Oftast romer från Balkan...?

20% Vårt svar är:

Javisst...

●● En undersökning i Helsingborg visar att de femton medarbetarna inom det diakonala arbetet i genomsnitt lägger cirka 20 procent av sin arbetstid på att hantera pengar ur stiftelser och hanterar cirka 3 000 ansökningar om ekonomiska bidrag årligen.

– en slant till dagens bröd – för den som tigger och familjen – lägg en slant i pappersmuggen – ett leende och glatt hjärta!

CECILIA JAENSSON WALLANDER

Javisst...

Javisst...

– en långsiktig hjälp till boende, mat och skolgång – utbildning och Hjälp till självhjälp – i sitt hemland!

– arbete och inkomst i vårt land – ”vita jobb” och hjälp med papper och ansökningar – integration

Hjälpa tiggarna? Oftast romer från Balkan...?

Balkanhjälpen (f d Segerpil) arbetar sedan 1969 på Balkan - Välkommen med Din gåva!

Vårt svar är:

BANKGIRO 5560-9853 • SWISH 1235112206

Javisst...

– en slant till dagens bröd – för den som tigger och familjen – lägg en slant i pappersmuggen – ett leende och glatt hjärta!

Javisst...

Javisst...

– en långsiktig hjälp till boende, mat och skolgång – utbildning och Hjälp till självhjälp – i sitt hemland!

– arbete och inkomst i vårt land – ”vita jobb” och hjälp med papper och ansökningar – integration

www.balkanhjälpen.se

16 KYRKANS TIDNING

NR 44 2015

TEM A: DIA KON I

Så gör vi i Flemingsberg I Flemingsbergs församling söder om Stockholm är diakonin mångskiftande och viktig. Här syns några sidor av församlingens diakonala liv.

Flemingsbergare med finska rötter tränar på Kyrkjympan, Kirkkojumppa, med diakon Anu Ritjärvi. Församlingen har flera återkommande träffar för finsktalande.

Mariana Radic och Ana Maria Himer på Öppet hus, här i samtal med prästen Helena Hedlund. Öppet hus-träffarna ger både gemenskap och språkträning för nyanlända i ”världens bästa församling”, säger Mariana Radic, ideell medarbetare.

V

i är en diakonal kyr­ ka, säger Helena Hed­ lund, biträdande kyr­ koherde i Flemings­ bergs församling.

Med det menar hon att det dia­ konala arbetet inte begränsas till vad diakonerna gör, utan genom­ syrar församlingslivet i stort.

– Det finns många andra än dia­ konerna som gör diakonalt arbete, både andra anställda men också ideella, säger hon.

Mest innebär den diakonala kyrkan kanske ett förhållnings­ sätt.

– Det handlar om att möta människor och deras behov, och där är alla involverade. Det är en sorts vetskap om att alla kommer med sina behov – inte bara eko­ nomisk nöd, utan också gemen­ skapsbehov. Mötet med män­ niskor är väldigt avgörande. Kaf­ fe och mat är centralt, där möts vi för samtal. Det gäller också vid samlingar som inte är direkt diakonala; att hela tiden se män­ niskorna och vad deras behov är.

Och att nästan all vår verksam­ het är öppna mötesplatser.

I grunden handlar det om medmänsklighet och att dela liv, ge människor förutsättning­ ar att klara sina liv eller till och med få ett gott liv. ●

TEXT: CECILIA JAENSSON WALLANDER FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

FAKTA

Flemingsberg

Allt för diakonen!

Dam- och herrskjortor i flera gröna nyanser och modeller.

Toppar och tunikor i ekologisk bomullstrikå.

Diakonstolor, både enkla och vändbara.

Albor med diakonsymbol på krage och manschett.

Titta gärna på vår hemsida!

LITURGISK UTRUSTNING AB

Kärragärde, 523 74 Hökerum (Ulricehamn) Tfn 0321-510 46, Fax 0321-510 41 www.liturgiskutrustning.se

Vad har du i byrålådan?

Det kan komma till nytta!

Har du gamla mynt och sedlar ex 50-öringar, 10-kronorssedlar, D-mark, Euro eller annan resevaluta som du inte vet var du ska göra av? Nu kan detta komma till nytta i en insamling som pågår till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Även smycken, gamla (trasiga) klockor och andra mindre samlarföremål omvandlas till pengar som hjälper människor i nöd.

För mer information ring Thomas Marklund: 073-270 95 90.

Svenska kyrkan Mariakyrkan, Box 307, 351 05 Växjö.

Spar gärna annonsen!

●● Flemingsberg är en av fyra församlingar i Huddinge kom­ mun, söder om Stockholm. I Flemingsberg bor drygt 15 000 personer. 26 procent av dem tillhör Svenska kyrkan. ●● Av befolkningen i Flemings­ berg är drygt två tredjedelar födda i utlandet, eller i Sverige men med två utrikesfödda för­ äldrar. En stor grupp har finskt ursprung. ●● Inom kommunen finns Sö­ dertörns högskola, sjukhus, häkte och kriminalvårds­ anstalt.

NR 44 2015

KYRKANS TIDNING 17

Personalresa, Församlingsresa eller Konfirmandresa Varje onsdag tränar Jonas Wikman från Huddinge IF fotboll med barn och unga. Det ingår i träffpunkten Kom samman, där församlingen samarbetar med ungdomsgården och idrottsföreningen. Yngre barn kan gå på fritidsaktiviteter på Kom samman medan föräldrar med små barn träffar andra föräldrar i kaféet.

Barnfamiljer kommer till Babysången för en stunds sång och lek, fika och samtal. Therese Wäppling leder sången med gitarren. Hon framhåller glädje, gemenskap och att både känna sig accepterad och respektera andra som grunden i arbetet. På bilden deltar mamma Diane Sebalu med barnen Harold och lilla Hanzel.

Rom 14–20/4 2015 Sista anmälan 15/2 Florens 10–16/9 2015 Sista anmälan 10/4 För information och pris kontakta Klosterresor

info@klosterresor.se tel: 070-316 70 36

Händer som skapar fred – Hanan Abrahim, Hassina Bassus och Ruaa Aqrawi gör fredstavlor av sina händer. Det är en del av Svenska kyrkan i Huddinges fredsprojekt. Källan heter församlingens kafé och är även ett interreligiöst och interkulturellt samarbete mellan församlingen och Stadsmissionen. Inom ramen för Källan finns många aktiviteter: bland annat ges svenskundervisning och erbjuds hjälp och stöd, som juridisk rådgivning. I Källans styrgrupp ingår också lokala syrisk-ortodoxa, katolska och islamiska representanter.

Vi går på möten istället

Mycket av diakonernas arbete måste ske på tu man hand: själavård, ekonomisk hjälp, myndighetskontakter – på Diakonimottagningen tar Hanna Björklund (ovan) och hennes kolleger emot.

Där kan behövande också få duscha och hämta ut rena kläder från second hand-affären. ­Emebet Negash tittar på barn­ kläder i second hand-affären (vänster).

När det är Öppet hus hand­ arbetar ibland en grupp kvinnor.

Det blir stickade babykläder som också säljs i affären. Alla intäkter från affären går till församlingens diakonala hjälpkassa.

Diakoni är, nu precis som då, en alternativrörelse.

Ett alternativ som aldrig förändras. Och alltid. På en stadig grund hittar vi nya lösningar för våra medmänniskor – på egen hand och tillsammans med andra.

Det är också en av anledningarna till att vi samarrangerar ”Se medmänniskan” i år. Där är vi många som möts, utbyter tankar, får och ger inspiration.

Och sen hittar nya vägar att finnas där vi behövs.

Samhällsengagemang – det är diakoni för oss

18 KYRKANS TIDNING

NR 44 2015

TEM A: DIA KON I Gör en insamling i din församling KEREN KAJEMET SVERIGE - ISRAELFONDEN VÄRLDENS ÄLDSTA MILJÖORGANISATION - FÖR EN BÄTTRE VÄRLD www.kkl.nu • www.kkl.org.il TEL: 08-661 86 86 BG: 5816-5515

För präster & diakoner Skräddare Ellen Wiström www.ellenwistrom.se

Den goda Diakonerna har ett tufft jobb med allt fler som söker deras hjälp. Samtidigt är de engagerade i sitt uppdrag och har förväntningar på sig från många håll. Det visar en undersökning som Kyrkans Akademikerförbund har gjort. Hur kan man undvika arbetsmiljö­problemen för diakoner?

TEXT: CECILIA JAENSSON WALLANDER ILLUSTRATION: MIA FERNAU

1

TILL DE ONÅDDA. FÖR DE FÖRFÖLJDA.

Fråga

»

VILL DU BLI NÄTVANDRARE?

Annika Svensson

Skolkyrkan, Kyrkans Jourtjänst och Göteborgs stift bjuder in till en ny omgång av utbildning i nätvandring. Sex torsdagar, med start i januari.

andre vice ordförande för Kyrkans akademikerförbund 2:e vice ordf Förbundsstyrelse

Intresseanmälan senast 9 nov.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift/natvandrare Välkommen!

Svenska kyrkan nätvandrar Kontakt: bjorn.edvardsson@svenskakyrkan.se klara.roxbergh@svenskakyrkan.se

… finns i TuveSäve

Stress, hot, sjukskrivningar och förväntningar utan slut är många diakoners vardag.

Men det finns församlingar som är bra arbetsplatser för diakoner. En sådan är Tuve-Säve församling i Göteborg.

» Anna von Malmborg samordnare för arbetsmiljöfrågor på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Kyrkoherde Bengt Hensing, vad har ni gjort för att förtjäna det omdömet?

Kolmårdsgatan 26, 60241 Norrköping tel: 011-12 20 77 fax: 011:16 72 90 mob:0708-226 166 www.clergycollection.com

KOLMÅRDSGATAN 26 602 41 NORRKÖPING

TEL: 011-12 20 77 0761-88 58 86

– Vi hanterar nog inte dia­ konernas arbetssituation annor­ lunda än andra yrkesgrupper. Det viktiga är att alltid fråga sig ”Vad vill vi med den här verksamhe­ ten?” Ganska ofta säger man att diakoni är jättebra, och man har stora förväntningar, men det finns inte riktigt tydligt beskrivet vad man ska göra och målet med ar­ betet. Det har vi försökt formule­ ra i verksamhetsplaner och and­ra dokument.

– Det är också viktigt att se att diakonin inte bara är diakonernas ansvar, det är hela församlingens uppgift. Ofta är diakonerna oer­ hört kompetenta och brinner för sitt jobb – men de har inte out­ sinliga resurser. De behöver hjälp och stöd genom tydliga ramar och att vi inte lägger hela ansvaret på dem. Det behöver finnas ett pågå­

Bengt Hensing.

ende samtal, att dia­konerna kän­ ner att de inte bara har kyrko­ herdens förtro­ ende, utan ock­ så kyrkoherdens öra, så att vi kan bolla idéer.

Hur ser du på förväntningarna att diakonerna ska vara ständigt nåbara, och ibland arbetar helger på sin lediga tid utan att få kompensation för det?

– Många diakoner arbetar ju normalt vardagar, så om man vill att de ska medverka i gudstjäns­ ter ska det läggas in i deras ar­ betstidsschema. Det är viktigt att knyta diakonin till gudstjänsten

Var femte diakon har enligt en undersökning utsatts för hot eller våld det senaste året. Vad bör göras för att minska det?

ARBETSGIVAREN är enligt ar­

betsmiljölagen skyldig att ge­ nomföra riskanalys på arbets­ platsen för att identifiera risker i arbetstagarnas arbetsmiljö och upprätta en handlingsplan för att eliminera riskerna.

Exempel på åtgärder: Regler för hur möten med konfidenter ska organiseras, överfallslarm.

Diakonen ska anmäla tillbud om något sker för att arbetsgivaren ska kunna vidta åtgärder. Ar­ betsgivaren bör kontinuerligt föra samtal om hot och våld.

VARJE ARBETSGIVARE ansvarar för att bedöma vilka risker som finns för våld och hot i deras ar­ bete och hur det kan undvikas.

Det är viktigt att ta dem på allvar och att skaffa sig kunskaper. Vi bidrar genom rådgivning och ut­ bildningar. Vi kan sprida kunskap bland annat genom vår tidning Ducatus och kommer att lyfta frågan tydligare på vårt intra­nät.

Diakoner är generellt sett väl rustade att arbeta med männ­ iskor som är socialt utsatta. Det är viktigt att alla fall av hot och våld anmäls som tillbud. Därmed är det lättare bilda sig en uppfatt­ ning om var och när våld eller hot uppkommer.

– men det behöver inte alltid vara diakonen som medverkar när det handlar om diakoni.

Hur arbetar ni med hot och våld?

– Vi pratar om våra rutiner: att ingen ska vara ensam i lokalerna när man tar emot en okänd, att man har samtal i rum med två ut­ gångar eller sätter sig själv när­ mast utgången. Och ser till att det finns lättåtkomliga larm.

Har diakonerna regelbunden handledning?

– Vi försöker att alla som job­ bar med människor ska ha hand­ ledning, inte bara när det är kri­ ser, utan för att man hanterar svåra saker. Men det innebär inte handledning varje termin. ●

NR 44 2015

KYRKANS TIDNING 19

arbetsplatsen 2

Var femte diakon har enligt samma undersökning varit sjukskriven mer än två veckor.

Vad bör göras för att minska det?

3

4

5

Var femte diakon går i pension inom två år, hälften inom tio år. Hur ska rekryteringen ökas?

DIAKONER har reglerad arbets­

SE FRÅGA TVÅ. Ingen anställd

SVENSKA KYRKAN utbildar för få

KARRIÄRMÖJLIGHETER

finns redan i dag för diakoner och de behöver tydliggöras så att ar­ betsgivare, diakoner och kyr­ kan i stort ser att de finns.

För att det ska bli möjligt för diakoner att inneha karriär­ tjänster behöver det finnas en tydlig uppbackning från arbets­ givare och arbetsledare efter­ som dessa tjänster delvis bryter ny mark.

JA, DET ÄR ÖNSKVÄRT att så sker!

Diakonen antas till vigning i ett stift och vigs till tjänst för hela Svenska kyrkan. Det innebär att behörigheten att utöva uppdraget som diakon gäller i hela Svens­ ka kyrkan. Därför är det viktigt att antagningskraven är så lika som möjligt mellan stiften. Detta innebär en kvalitetssäkring.

DET ÄR VIKTIGT att fånga upp alla som är sjukskrivna, på såväl kort som lång tid, och att ta reda på vad orsaken till sjukskrivningen är samt att arbeta för en återgång i arbetet. Det gäller såväl diakoner som andra medarbetare.

KYRKANS VERKSAMHET bedrivs

DET ÄR VIKTIGT att församling­ en i god tid inför pensioneringar­ na blicka framåt och tar ställning till vilka utmaningar man står in­ för, vad som ska åstadkommas och vilka behov av diakoner som finns i verksamheten. Detta av­ gör hur många diakoner som ska anställas framöver.

Fler behöver söka till diakon­ utbildningarna. Vi funderar gär­ na tillsammans med andra kring hur diakonyrket kan bli mer att­ raktivt.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER i arbetet är en framgångsfaktor i verksamheten och ökar be­ nägenheten att satsa på en yr­ keskarriär. Större enheter ökar sannolikt möjligheten för såväl specialisering som för arbetsle­ dande befattningar. I flera stör­ re pastorat går det att se att ar­ betsledarfunktionerna tende­ ras att ges till präster. Det kan i det sammanhanget vara viktigt att fundera över konsekvensen av detta för verksamheten och för diakoners och andra yrkes­ gruppers minskade möjlighet att utvecklas i sina roller.

JAG KAN INTE bedöma det och har inte kunskaper om hur det varie­ rar.

tid och den ska tillämpas. Ar­ betstiden ska vara schemalagd.

Om diakonen arbetar helger ska diakonen omfattas av avtal som reglerar detta, det vill säga För­ samlingsarbetstid (FAT). Diako­ nens arbetsledare ska regelbun­ det föra samtal med diakonen om arbetssituationen och gräns­ dragningsfrågor.

kan vara ständigt nåbar! Arbe­ tet måste planeras så att arbets­ tid och fritid avgränsas från var­ andra. Ansvaret för detta åvilar arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ha en tillgänglighetspolicy.

delvis under helger, varför det är naturligt att kyrkans anställda också arbetar under helger. Det är förstås inte bra att någon ar­ betar varje helg eller hela tiden.

Den som arbetar under helgen ska vara ledig andra tider under veckan. Det är viktigt att se till att varje medarbetare får sin dygnsoch veckovila.

Det är inte rimligt att förväntas ständigt vara nåbar då vi männ­ iskor behöver återhämta oss och vila från arbetet. Det är därför viktigt att arbetsgivaren skapar tydlighet på arbetsplatsen om hur och när vi ska vara tillgäng­ liga, till exempel genom en policy.

diakoner. Redan i dag har Svens­ ka kyrkan brist på diakoner. Det har visat sig att lönenivån för ett yrke påverkar värderingen och därmed rekryteringen till yrket.

Diakonatet domineras av kvin­ nor, vilket kan vara en orsak till att lönenivån inte motsvarar da­ gens krav, svårighetsgrad och ar­ betsinnehåll.

Bör det finnas fler karriärmöjligheter för diakoner?

6

Drygt fyra av fem diakoner arbetar helger och en tredjedel förväntas vara ständigt nåbar. Är det ok – om inte, vad bör göras?

Bör samordning ske av stiftens antagningskrav för vigning av diakoner?

Alphakursen

hjälper

människor

Finnåker som hemma fast bättre

tel. 0581-62 60 00 e-post: info@finnaker.se www.finnaker.se

till tro • Alphakursen • Äktenskapskursen • Föräldrakursen

sverige.alpha.org

20 KYRKANS TIDNING

NR 44 2015

TEM A: DIA KON I

Ljud, bild och konferensteknik!

Vi har över 30 års erfarenhet av ljudinstallationer inom Svenska kyrkan.

UPPSALA 018-700 80 00 • LJUSDAL 0651-149 14 www.odlunds.se

Vi samarbetar med www.ljusdesign.se Bäst i Sverige på belysning i kyrkor!

Psaltarpsalmer för kyrkoårets sön- och helgdagar tonsatta av broder Birger, Östanbäcks kloster.

En CD-skiva med underlag för församlingsblad finns också.

Sanna och Hans-Erik Lindström har i sin kommande bok försökt beskriva vad diakonalt arbete är och hur komplext det kan vara.

FOTO: STEFAN BLADH

EN! SISTA CHANS

125:-

Extrapris i oktober: 125:- för boken, 150:- för CD.

www.gaudete.se

Årets julklapp till personalen: Ett gåvobevis!

Behöver din personal fler halsdukar eller mer choklad?

Eller tror du att de i år kan tänka sig att ge ett livsuppehållande matpaket till en flyende familj i Syrien/Irak?

Rädda liv i jul.

Beställ gåvobevis!

Ett matpaket för en månad till fyra personer kostar 450 kronor.

Kyrkan har sitt ursprung i Mellanöstern och kristna har bott där i 2 000 år. Men just nu drivs den kristna befolkningen på flykt. Kyrkor bränns och människor mördas. Målet är ofta en total utrensning av all kristen närvaro. I detta sammanhang verkar Open Doors för att rädda liv och bevara kyrkan.

Open Doors Sverige www.open-doors.se sweden@od.org 019-31 05 00

De sju bordens yrke Vad är diakoni? Socialt hjälparbete, själavård – men mer än så. För att fånga in bredden och djupet i det diakonala arbetet har Sanna och Hans-Erik Lindström beskrivit den i form av sju bord, från köksbord till skrivbord och talarstol.

Hans-Erik Lindström är kanske mest känd som pilgrimspräst, men större delen av sitt yrkesliv har han arbetat diakonalt. Han prövade tillochmed livet som hemlös en tid som nykristen.

– Det gav en förståelse inifrån vad det innebär att vara hemlös – det är den bästa lärdom man kan ha.

Hans hustru Sanna har också jobbat som diakon och är just nu stiftsdiakon på Uppsala stift.

För dagen är hon borta på jobb, så Hans-Erik Lindström som numera är pensionär berättar själv om deras gemensamma kommande bok.

Där formulerar de olika si­dor av diakonin och illustrerar det med det mest vardagliga: bord.

Från köksbordet där man fikar tillsammans till altaret där mässa firas, för att nämna några.

– Jag tror de sju borden hjälper diakonerna att se diakonins olika funktioner, trots att de förstås känner till dem. Och för lekmän och externt är det lättare att förstå vad diakoni egentligen är.

– Beskrivningen har också väckt ett visst engagemang – ”inte visste vi att diakoni var så här brett”. Det har skapats ett slags ”kavla upp ärmarna”-engagemang.

HANS-ERIK LINDSTRÖM berättar om det första bordet. Det är köksbordet, symbolen för diakonins karitativa funktion, att kyrkan vänder sig utåt för att hjälpa människor i någon form av utsatthet.

– Köksbordet betyder att man

möts otvunget och opretentiöst, där samtalet ofta är huvudinstrumentet. Där gäller det att kunna vara helt och hållet närvarande, med allt det jag är. Och samtidigt är det så svårt.

Hans-Erik Lindström beskriver det som ett möte mellan jämställda.

– Synen ”det kunde varit jag” är avgörande för att komma bort från välgörenhet. Det blir snarare ett slags djupempati: alla, utan undantag, kan vara den behövande. Det ger en ömsesidig förståelse för vad det är att vara människa och att vi alla har våra ärr och sårmärken. Den som har fått ärr kan vara alldeles utmärkt på att arbeta med diakoni. oftast som det praktiska hjälparbetet på gatan, eller möjligen det profetiska tilltalet. En smula oväntat finns ett skrivbord med bland de sju symbolborden. Hans-Erik Lindström berättar att Sanna de senaste sju åren har arbetat med just detta: olika utredningsuppdrag, omvärldsbeskrivningar och diakonipastoraler, med utbildning och som utvecklingssamordnare.

Den administrativa sidan är också nödvändig, anser han. Skrivbordet behövs för planeringen, för att skapa struktur så att hjälpen blir mer långsiktig, inte bara blixtutryckningar.

Han berättar hur han imponerats av Frälsningsarméns arbete.

– Vi tror lätt att de bara gör brandkårsutryckningar, men deras arbete är mycket genomtänkt och i det betyder skrivbords­ arbetet oerhört mycket.

Under sitt yrkesverksamma liv har Hans-Erik Lindström sett diakonin förändras. Tidigare fanns inte så stor medvetenhet om samhällsstrukturens påverkan som det gör i dag. Kyrkoordningen har pekat ut diakonin som en av församlingens grundläggande upp-

DIAKONI SES

gifter – ”förr var det något som man kunde göra med vänsterhanden”.

TIDIGARE VAR många också ovana vid talarstolen, diakonins profetiska uppdrag: att diakoner tog till orda och pekade på missförhållanden i samhället. Det är fortfarande inte självklart att kyrkan inte bara hjälper i det tysta, utan också ställer sig på de utsattas sida.

– Sanna och jag tycker att en av orsakerna till kyrkans kräftgång är att den inte riktigt vågar möta människor där de är – på botten.

Ibland kan man känna att Svenska kyrkans varumärke att ställa upp för människor i nöd är lite försvagat. Påven Franciskus har det som många i Svenska kyrkan skulle behöva: ögon som ser, och fötter som går till de fattigaste.

Det kan jag längta efter hos kyrkans ledare.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

BOK Diakonins sju bord – om medmänskligt engagemang Sanna och Hans-Erik Lindström Verbum Boken beskriver olika funktioner inom diakonin: ●● Köksbordet – karitativ (omsorg om behövande) ●● Parkbänken – uppsökande ●● Altaret – liturgisk ●● Runda bordet – pedagogisk ●● Soffbordet – själavårdande ●● Skrivbordet – administrativ ●● Talarstolen – profetisk