NR 3 2015
KYRKANS TIDNING
FRÅN STIFTEN
»Kyrkan ska vara en naturlig plats att slinka in i när som helst. Den
kan vara som ett vardagsrum att slå sig ner i, träffa andra, ta en fika, låta barnen leka, tända ljus om man vill. Så tänker vi oss Kaffedralen. GUNILLA ÖSTBERG
diakon i Oxelösunds församling, som ansvarar för att driva idén om ett öppnare kyrkorum.
HALLÅ DÄR…
…Alex Nilsson …informatör och it-ansvarig i Hässleholms församling, Lunds stift.
Mycket bilder och mycket färger Berätta hur ni moderniserar församlingsbladet till tidning.
‒ När församlingarna gick samman vid årsskiftet 20132014 försvann Stobys och Hästvedas tidningar medan Hässleholms behölls. Vi märkte att flera församlingsbor i de båda distrikten saknade ”sin” tidning. För att skapa något för alla församlingsbor väljer vi att börja om på nytt.
Hur tänker ni nytt?
‒ Det är fortfarande samma breda verksamhet vi skriver om, men vi tänker lägga mer fokus på människor. Det är en lätt och bekväm fälla att fastna i att hellre berätta om kyrkor som jubilerar, var stenen till dopfunten kommer ifrån eller vilka lärjungar som finns målade på fönstren. Människor har ju så mycket mer spännande historier att berätta. Tidningen får ett modernare snitt. Mycket bilder och färger ligger i fokus. Vi har tagit in ett lokalt tryckeri med en grafiker som hjälper oss med layout, tryck och distribution.
Vem ingår i redaktionen?
‒ Det är jag som informatör, kanslist Åse, kantor Cogi, pedagog Linda och kyrkoherde Bo. Vi hoppas kunna förstärka gruppen med ytterligare en person under året.
Vad heter tidningen?
‒ Tidningen, vars första nummer kommer ut i slutet av februari, är fortfarande namnlös, så den som har bra förslag kan skicka det via vår hemsida. Vinnaren får två biobiljetter som ett litet tack. ANDREA KOLLMANN
På Trettondedag Jul avskedpredikade Margarethe Isberg i Västerås domkyrka. Här tillsammans med domprost Stephan Lake från Gloucester och biskop Thomas Söderberg. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK
Resan inåt präglade domprostens avsked Resan inåt, fördjupningen, satte sin prägel på domprost Margarethe Isbergs avskedsgudstjänst. Både genom hennes predikan och med den nykomponerade Missa brevis som gav gudstjänsten sin musikaliska ram.
Västerås domkyrka var välfylld när Margarethe Isberg på Trettonde dag Jul avskedspredikade efter 14 år som domprost i Västerås. Och dagen präglades på många sätt av den avgående domprostens person och gärning. I gudstjänsten uruppfördes en nykomponerad Missa brevis av den engelska tonsättaren Judith Bingham. Mässmusik som speglade den inre och yttre resa de tre vise männen personifierar i Trettondedagens evangelium. En resa där stjärnan gör målet allt tydligare. – När jag fick frågan om att komponera en mässa för Trettondedag Jul kom genast för mig scenen av en osäker resa som genomförs under den mörkaste tiden på året, presenterade Judith Bingham sitt verk. De vise männen återfinns på en märklig och farlig plats där något mirakulöst inträffar. Mässans satser utveck-
Ett samverkansavtal med katedralen i Gloucester signerades av Margarethe Isberg och Stephan Lake.
lar sig från mörker till ljus, från förtvivlan till gudsuppenbarelse och med ny kunskap kan de återvända till sitt hemland. predikan citerade Margarethe Isberg orden ur Dag Hammarskjölds Vägmärken om att ”den längsta resan är resan inåt”. – Det viktigaste denna Trettondedag; deras inre resa och vår inre resa, sade domprosten. Resan mot livets okända djup. Den inre resan handlar om att bryta upp, ta en annan väg hem. Och
I SIN
att våga släppa taget. I mer än 14 år har jag fått göra min inre resa här i Västerås. Inte minst i detta fantastiska kyrkorum. Tack alla ni som deltagit i, och bidragit till, min inre resa. I starka ord berörde hon också de attacker som skett mot moskéer, synagogor och i höstas även mot Västerås domkyrka. – Respekten för människovärdet och religionsfriheten förutsätter varandra. De kan inte skiljas åt. Erland Cullbergs målning Röde Moses som finns här i domkyrkan ska alltid få vara en påminnelse om våra andliga rötter och om vår bakgrund.
undertecknades ett samarbetsavtal mellan Västerås domkyrkoförsamling och katedralen i Gloucester. En samverkan som utvecklats starkt under Margarethe Isbergs domprosttid och som också betytt mycket för henne personligen. I avtalet fokuseras på gudstjänstfrågor, undervisning och turism och på plats för att signera fanns hennes brittiske kollega Stephen Lake. Han lyfte fram värdet av ett formellt avtal för att säkra långsiktigheten.
UNDER GUDSTJÄNSTEN
– Biskopar och domprostar kommer och går. Men vänskapen består, summerade domprosten från Gloucester. Må Gud välsigna vår samverkan. ETT ANNAT och något ovanligt tecken på kontinuitet var den silverelva som Margarethe Isberg överlämnade till biskop Thomas Söderberg vid gudstjänstens slut. En elva som i mitten av 1800-talet donerades till dåvarande biskopen Christian Fahlcrantz. Enligt donationen ska den vandra mellan biskopar och domprostar i Västerås stift. Och så har också skett. – Jag fick den från Claes-Bertil Ytterberg och nu får du den även om du bara ska ha den en kort tid, sa Margarethe Isberg när hon lämnade elvan till biskopen. Du ska sedan ge den vidare till min efterträdare. Så arbetar vi vidare! Margarethe Isberg efterträds den 1 februari av stiftets nye domprost Helén Lundberg.
PELLE SÖDERBÄCK
Fotnot: En elva är en prästkrage som framtill utmärks av ett par kragsnibbar.
Vi kan kyrkan KyrkA – fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan
Annons kyrka.indd 1
2014-12-21 00.20
NR 3 2015
KYRKANS TIDNING
STRÄNGNÄS STIFT Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se
MIRIAM ARREBÄCK stiftsredaktör
SORTERA. Jag hann aldrig städa bland alla jobbpapper innan julledigheten. Allt finns kvar. Det gör inget. Det passar bra att gå igenom nu, då blir jag påmind om projekt och satsningar som väntar under våren. Ska även försöka skapa plats för det oväntade.
KAFFEDRALEN I OXELÖSUND
KALENDARIUM
Kyrkans vardagsrum – Kyrkan ska vara en naturlig plats att slinka in i när som helst. Den kan vara som ett vardagsrum att slå sig ner i, träffa andra, ta en fika, låta barnen leka, tända ljus om man vill. Så tänker vi oss Kaffedralen, säger Gunilla Östberg, diakon i Oxelösunds församling, som ansvarar för att driva idén om ett öppnare kyrkorum.
mycket utrymme för tystnaden och lugnet. Kaffedralen-tänket innebar att man fick möblera om lite grand i kyrkan. – Det gav fördelar på ett sätt som vi inte hade förutsett, till exempel fungerar kyrkkaffet mycket bättre nu när caféborden finns att sitta runt, säger Gunilla. – Nu har jag äntligen någonstans att ta vägen, säger en av besökarna, som gärna kommer till Kaffedralen. Här har jag hittat ett sammanhang där jag känner mig välkommen, när det funkar för mig.
Det är arbetslagets gemensamma vision att vilja öppna upp kyrkorummet, så att det blir ett inbjudande rum dit alla kan känna sig välkomna. – Under hösten har vi prövat Kaffedralen-modellen och sett många nya människor komma, säger Gunilla. DET ÄR öppet på onsdagseftermiddagarna i S:t Botvid. Då finns det anställda och ideella i kyrkan som möter besökarna och ser till att serveringsbordet inte blir tomt. Det finns alltid någon där att prata med över en kopp kaffe eller saft. – Vi vill ha någonting som gör kyrkorummet mer tillgängligt för alla oxelösundsbor. Vi har en ovanlig och speciell kyrka med mycket ljus och rymd, säger Gunilla. Kyrkor kan användas till så mycket mer än till gudstjänster, konserter, dop och vigslar. Vi vill öppna upp ett rum att njuta av
Sänd uppgifter till: elisabeth.sundstrom@ svenskakyrkan.se
– DET är
”Vi vet aldrig i förväg hur många som kommer på onsdagarna, om man träffar någon där eller inte. Oftast finns det cafégäster mellan 13.30-15.30 men vi har öppet till 16”, säger Gunilla Östberg, diakon i Oxelösunds församling. ”Varannan vecka har vi musikinslag kl 14.30. Titta gärna in en sväng om du får lust. FOTO: PETER LUNDSTRÖM
och ändå vara ett kyrkorum som välkomnar. Det kommer aldrig
att bli så att kyrkan har café sju dagar i veckan. Det måste finnas
spännande att träffa nytt folk, från andra sammanhang, en del håller på att lära sig ett nytt språk. Några går på språkundervisning på SFI (svenska för invandrare) och får praktisk träning här. Vi gestikulerar och hittar gemensamma ord och förståelse. Det är positivt av lärarna på SFI att de tog initiativ till att komma till Kaffedralen. – Man kommer när det passar och stannar så länge man vill, säger Elin, som just haft en träff inne i församlingshemmet och nu avslutar med kaffe och en pratstund i Kaffedralen. – Jag går hit för det är så gott fika, säger en ung pojke, som sitter lutad över ett bord och lägger pussel. BIRGITTA RINGSHAGEN
Hur ser anställda och förtroendevalda i stiftet på tidningen Portalen? Vilka delar av tidningen uppskattas mest? Saknas något? Vilken funktion fyller tidningen? För att få svar på dessa frågor genomförde Strängnäs stift i december en läsarundersökning via epost. Sammanlagt svarade 719 personer på enkäten, vilket motsvarar cirka 48 procent av de tillfrå-
gade. Majoriteten av de svarande är i åldrarna 40-75 år. ANDELEN SOM läser alla eller de flesta nummer av tidningen är mycket hög, totalt 85 procent. Bland dem som läser tidningen så anger 58 procent att de läser mer än hälften eller ännu mer än så. 16 procent anger att man brukar lämna tidningen vidare till andra efter att man själv har läst. När det gäller hur stor del av tidningen som intresserar så är förtroendevalda och pedagoger de mest flitiga läsarna.
Många uppskattar att det i tidningen både tas upp en stor bredd av ämnen och att även en stor bredd av stiftet rent geografiskt täcks in i det som skrivs. Andra positiva omdömen handlar om tidningens format och utformning. Bland annat nämns att tidningen är smidig att läsa, att den är snygg och att foto och design håller god standard. När det gäller förändringar man vill se anser en stor majoritet att deras egen verksamhet ska
LÖRDAG 17/1 Orgelkonsert med Irina Söderberg. I S:t Botvids kyrka, Oxelösund kl 18. Entré. SÖNDAG 18/1 ”Den klingande krubban”. Christmas Carols med kören Espresso i Hidinge nya kyrka, Knista, kl 18. ”Orgelnostalgi”. Per-Erik Wiktorp spelar musik kring bröllop och begravning i Sköllersta kyrka kl 16. TISDAG 20/1 ”Unga vuxna”. En öppen samtalsgrupp för unga vuxna i åldern 20–30 år. I Församlingshemmet, Oxelösund, kl 18–21. ONSDAG 21/1 Öppen samtalskväll kring temat Värdefull. I Församlingshemmet, Oxelösund, kl 18–21. LÖRDAG 24/1 ”Sjung hans lov”. Ekumenisk sångkväll med ekumeniska kören. I Pålsboda kyrka kl 18. SÖNDAG 25/1 ”Där främlingskapet bryts kan en ny värld börja”. Musikgudstjänst om mångfald och människovärde. Enhörna kyrko- och hembygdskör medverkar. I Hagabergs kapell, Södertälje kl 18. Aftonmusik i Hyltinge kyrka, Flen, kl 18. TORSDAG 29/1 Raamattupiiri/Finskspråkig bibelstudie. I Herrgården, Nykvarn, kl 18.
Portalen – en läsvärd stiftstidning Portalen innehåller mycket läsvärt material, men skulle kunna ge ännu mer kunskap och inspiration. Det är två slutsatser av läsarundersökningen av Strängnäs stiftstidning.
TORSDAG 15/1 Raamattupiiri/Finskspråkig bibelstudie. I Herrgården, Nykvarn, kl 18.
skildras mer frekvent. Förtroendevalda vill se mer texter om sitt arbete, kyrkovärdar vill se mer om sitt arbete etc. En del önskar också mer av andra typer av artiklar som teologiska fördjupningar eller debattinlägg i aktuella frågor. Läs mer om resultatet av undersökningen på Strängnäs stifts intranät. MIRIAM ARREBÄCK
Är du anställd eller förtroendevald som inte får tidningen Portalen? Kontakta Inger Andersson på telefon 0152-234 29 (måndagtorsdag fm) eller på inger.andersson@svenskakyrkan.se
LÖR 31/1–SÖN 1/2 ”Mitt enda liv”. Konsert mot främlingsfientlighet med musik av bl a Queen, Bo Kaspers orkester och Pink. Biljetter på församlingsexpeditionen. I Turinge kyrka, Nykvarn, kl 19.
STRÄNGNÄS STIFTS AKTUELLA KURSER 20-22/2 Riddarläger. Svenska kyrkans ungas sportlovsläger på Stjärnholm. 27/2-1/3 Svenska kyrkans ungas bibelhelg på Stjärnholm. 8/3 Svenska kyrkans ungas stiftsmästerskap i innebandy i Nykvarn.
Vi kan kyrkan KyrkA – fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan
Annons kyrka.indd 1
2014-12-21 00.20
NR 3 2015
KYRKANS TIDNING
VÄSTERÅS STIFT
PELLE SÖDERBÄCK
Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås Mobil: 070-520 03 85 pelle.soderback@svenskakyrkan.se
stiftsredaktör
BISKOPSVALSDAGS. Våren i Västerås stift präglas av biskopsvalet. Den 19 mars hålls det formella nomineringsvalet men innan dess ska kandidater vaskas fram. Även om bara de röstberättigade formellt kan nominera kan alla föreslå. På stiftets hemsida finns en förslagslåda. Vem vill du se som ny biskop?
Kamel sökes
VÄSTERÅS. På Trettondedagens eftermiddag arrangerades traditionsenligt en levande julkrubba på torget i Västerås. Här fanns Josef och Maria med barnet, vise män och mycket annat. Och i år även två åsnor. Till nästa år hoppas arrangörerna på fler djur. – De tre vise männen kom ju ridande på kameler så är det någon som kan ordna fram kameler så vore det jätteroligt, säger Markus Holmberg, domkyrkokaplan i Västerås till VLT.
Kör fyller 100 år
NORRBÄRKE. År 1915 bildade Carl Bodin Smedjebackens musiksällskap som med tiden blev Norrbärke församlings blandade kör. Bodin var musikdirektör och en annons i Borlänge tidning lockade på kort tid ett hundratal medlemmar. Sedan 1970-talet leds kören av Erik Svensson som på många sätt breddat körens repertoar. Och nu utlovar han en jubileumskonsert utöver det vanliga. Den 31 maj är det dags. Allt enligt tidningen Dalademokraten.
Rättelse
STIFTET. I Västerås stifts Magasins julnummer fanns en större artikel om konstverket Röde Moses och om konstnären Erland Cullberg. Där berättas även om de sex målningar med sagomotiv som Cullberg som ung målade på väggarna i sitt rum i biskopsgården. Enligt artikeln tapetserades målningarna över av den biskop som efterträdde John Cullberg. Men så var inte fallet. Övertapetseringen gjordes långt senare. Magasinet är en tidning för anställda och förtroendevalda i stiftet.
Nästa vecka
Kyrkans tidnings stiftsida kommer nästa vecka att berätta om bonaden från Frövi som blivit en kändis på sociala medier. Och om stiftets nestor när det gäller kyrkobeskrivningar, men som nu avslutar sitt arbete.
På Trettondedag Jul avskedpredikade Margarethe Isberg i Västerås domkyrka. Här tillsammans med domprost Stephan Lake från Gloucester och biskop Thomas Söderberg. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK
Resan inåt präglade domprostens avsked Resan inåt, fördjupningen, satte sin prägel på domprost Margarethe Isbergs avskedsgudstjänst. Både genom hennes predikan och med den nykomponerade Missa brevis som gav gudstjänsten sin musikaliska ram.
Västerås domkyrka var välfylld när Margarethe Isberg på Trettonde dag Jul avskedspredikade efter 14 år som domprost i Västerås. Och dagen präglades på många sätt av den avgående domprostens person och gärning. I gudstjänsten uruppfördes en nykomponerad Missa brevis av den engelska tonsättaren Judith Bingham. Mässmusik som speglade den inre och yttre resa de tre vise männen personifierar i Trettondedagens evangelium. En resa där stjärnan gör målet allt tydligare. – När jag fick frågan om att komponera en mässa för Trettondedag Jul kom genast för mig scenen av en osäker resa som genomförs under den mörkaste tiden på året, presenterade Judith Bingham sitt verk. De vise männen återfinns på en märklig och farlig plats där något mirakulöst inträffar. Mässans satser utveck-
Ett samverkansavtal med katedralen i Gloucester signerades av Margarethe Isberg och Stephan Lake.
lar sig från mörker till ljus, från förtvivlan till gudsuppenbarelse och med ny kunskap kan de återvända till sitt hemland. predikan citerade Margarethe Isberg orden ur Dag Hammarskjölds Vägmärken om att ”den längsta resan är resan inåt”. – Det viktigaste denna Trettondedag; deras inre resa och vår inre resa, sade domprosten. Resan mot livets okända djup. Den inre resan handlar om att bryta upp, ta en annan väg hem. Och
I SIN
att våga släppa taget. I mer än 14 år har jag fått göra min inre resa här i Västerås. Inte minst i detta fantastiska kyrkorum. Tack alla ni som deltagit i, och bidragit till, min inre resa. I starka ord berörde hon också de attacker som skett mot moskéer, synagogor och i höstas även mot Västerås domkyrka. – Respekten för människovärdet och religionsfriheten förutsätter varandra. De kan inte skiljas åt. Erland Cullbergs målning Röde Moses som finns här i domkyrkan ska alltid få vara en påminnelse om våra andliga rötter och om vår bakgrund.
undertecknades ett samarbetsavtal mellan Västerås domkyrkoförsamling och katedralen i Gloucester. En samverkan som utvecklats starkt under Margarethe Isbergs domprosttid och som också betytt mycket för henne personligen. I avtalet fokuseras på gudstjänstfrågor, undervisning och turism och på plats för att signera fanns hennes brittiske kollega Stephen Lake. Han lyfte fram värdet av ett formellt avtal för att säkra långsiktigheten.
UNDER GUDSTJÄNSTEN
– Biskopar och domprostar kommer och går. Men vänskapen består, summerade domprosten från Gloucester. Må Gud välsigna vår samverkan. ETT ANNAT och något ovanligt tecken på kontinuitet var den silverelva som Margarethe Isberg överlämnade till biskop Thomas Söderberg vid gudstjänstens slut. En elva som i mitten av 1800-talet donerades till dåvarande biskopen Christian Fahlcrantz. Enligt donationen ska den vandra mellan biskopar och domprostar i Västerås stift. Och så har också skett. – Jag fick den från Claes-Bertil Ytterberg och nu får du den även om du bara ska ha den en kort tid, sa Margarethe Isberg när hon lämnade elvan till biskopen. Du ska sedan ge den vidare till min efterträdare. Så arbetar vi vidare! Margarethe Isberg efterträds den 1 februari av stiftets nye domprost Helén Lundberg.
PELLE SÖDERBÄCK
Fotnot: En elva är en prästkrage som framtill utmärks av ett par kragsnibbar.
Vi kan kyrkan KyrkA – fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan
Annons kyrka.indd 1
2014-12-21 00.20
NR 3 2015
KYRKANS TIDNING
VÄXJÖ STIFT
Box 527, 351 06 Växjö Besöksadress: Östraboliden Tel: 070-531 12 78 larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se
LARSERIK TOBIASSON stiftsredaktör
DET ÄR BETYDELSEFULLT med platser att mötas. ”Vi kan nog inte överskatta vad vintermöten och sommarkyrkor spelat för roll, inte minst i detta stift, för rekrytering till kyrklig tjänst” tyckte biskop Jan-Olof. Och vem vet, kanske det finns en blivande biskop även bland årets vintermötespräster.
VINTERMÖTEN PÅ TALLNÄS SEN ÅRSSKIFTET 1983-84
Lovsånger i ett hus vid skogens slut
Kommittén som förberett årets vintermöte, fr v Henrik Willinder, Sofia Danesten, Julia Darvelid, Penny Sjögren och Anton Jalnefur. På den infällda bilden från 1984 syns det årets lägerledare Fredrik Modéus som nummer fem från vänster.
”Det råder en härlig stämning bland ungdomarna och vi har en otroligt fin gemenskap. Att vara med på ett vinterläger och fira nyår här på Tallnäs är ett bra alternativ till många gånger tveksamma sätt att fira nyår på.” Det skulle nästan kunna vara ett citat från årets vintermöte på Tallnäs. Men kommer från ett trettio år gammalt reportage i Värnamo Nyheter (31/12 1984). Där lägerchefen, en viss Fredrik Modéus från Jönköping, uttalar sig för pressen under rubriken ”Midnattsmässa – och sedan dans när ungdomar vakar in nya året”. Då var det andra året som vintermöten hölls på Tallnäs, helt enkelt för att platserna på Kronoberg inte räckte för alla som ville vara med. FRÅGAR MAN nu Pernilla ”Penny” Sjögren från Kalmar säger hon ungefär detsamma som den tillträdande biskopen sa för trettio år sen: – När man överväger var man ska tillbringa nyår då är valet lätt. Klart man väljer kompisar, fest, trerättersmiddag, spex, lov-
sångsgudstjänst, fyrverkeri och årets första mässa på natten innan det blir disco. På vintermötet får man således allt. I ÅR var
här ett 70-tal deltagare, från konfirmander med ledare till 30-åringar. Många har varit med många gånger. Det fungerar så att styrelsen för Svenska kyrkans unga i Växjö stift utser en kommitté som får uppdraget att ordna nästa vintermöte. I år var de, förutom Penny, Henrik Willinder från Värnamo, Sofia Danesten, Oskarshamn, Julia Darvelid, Anderstorp och Anton Jalnefur från Alvesta. – Tanken är ett läger för ungdomar som vill upptäcka och fördjupa sin tro, och ha kul tillsammans, säger Anton. En blandning av allvar och trams. ALLA SENARE år har haft något speciellt tema, årets var Ett litet hus vid skogens slut. Sagor och berättelser var den röda tråd och ’huvudbibelordet’, Matt 16:1819, kunde tjäna som inspiration för ungdomar som växt upp med fantasy.
Varje dag kommer tidningen Sagokällan, den delas ut vid frukost. Här är redaktionen med Molly Fagergren, Janina Björklund och Hanna Alberius. Maria Leander var ute på uppdrag.
»Det är årets
härligaste mässa. Markus ”Tomten” Nilsson
Anton och Sofia hade skrivit en speciell vintermötessaga, som alla grupper fick arbeta med. Den handlade om tre vänner som bestämde sig för att, på sina egna sätt, hitta vägen till Gud. EN TITT på dagsprogrammet avslöjade ett späckat schema. Årets lägerpräst var Kristina Torin som hade god hjälp av andra präster och diakoner, både som gruppledare och vid föreläsningar och lektioner. En morgon var biskop Jan-Olof gäst, ledde mässan och föreläste om ’vem som är min nästa’. Han överraskades med att alla insamlingar inom SKU i Växjö stift, inte bara under vintermötet utan under hela 2015, ska tillfalla Den gode herdens skola i Betlehem.
Markus ”Tomten” Nilsson låter banden sitta kvar på handleden: Jesus Christ Supeshow 09/10, En pilgrimsresa i tid och rum 11/12, Den utvalde 13/14 och årets Ett hus vid skogens slut.
Höjdpunkten för alla som varit där några gånger är ändå nyårsnatten. Med festlig middag och sen lovsångsgudstjänst i kapellet där lägerbandet spelar de 65 sånger som de har på repertoaren. – Det är årets härligaste mäs�sa, säger Markus ”Tomten” Nilsson från Ljungby som i år var med för tolfte gången, nu som gruppledare. – När man varit på lägret i några dagar och redan sjungit lovsångerna så många gånger att man kan dem. Då står alla upp och sjunger för full hals. Sen tar vi paus, går ut och firar in nyåret innan vi går tillbaka in för årets första mässa. LARSERIK TOBIASSON
Skifte i Ryssby
PÅ NYÅRSDAGEN höll kyrkoherde Elisabet Lindow sin avskedspredikan i Ryssby i en välbesökt Anna Hult. kyrka. Efteråt bjöds alla besökare in till Ryssbygården. På trettondagen var det festmässa när hela pastoratet och biskopen tog emot hennes efterträdare, Anna Hult. Då välkomnades samtidigt nya komministern Linda Muhr Sandahl.
Vi kan kyrkan KyrkA – fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan
Annons kyrka.indd 1
2014-12-21 00.20
NR 3 2015
KYRKANS TIDNING
LUNDS STIFT
ANDREA KOLLMANN
Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 00 E-POST: andrea. kollmann@svenskakyrkan.se
vik stiftsredaktör
TRÖSKLAR OCH DÖRRAR. Vad man ska göra när i en gudstjänst är ingen självklarhet. Bilder kan förklara lite extra ifall text inte når fram av olika skäl. Läs om det etablerade stödet med bilder som de använder i Landskrona vid gudstjänster. Tillgänglighet. Alla ska kunna öppna dörren och komma in.
Bilder ger stöd i gudstjänsten HALLÅ DÄR…
…Alex Nilsson …informatör och it-ansvarig i Hässleholms församling
Mycket bilder och mycket färger Berätta hur ni moderniserar församlingsbladet till tidning.
‒ När församlingarna gick samman vid årsskiftet 20132014 försvann Stobys och Hästvedas tidningar medan Hässleholms behölls. Vi märkte att flera församlingsbor i de båda distrikten saknade ”sin” tidning. För att skapa något för alla församlingsbor väljer vi att börja om på nytt.
Hur tänker ni nytt?
‒ Det är fortfarande samma breda verksamhet vi skriver om, men vi tänker lägga mer fokus på människor. Det är en lätt och bekväm fälla att fastna i att hellre berätta om kyrkor som jubilerar, var stenen till dopfunten kommer ifrån eller vilka lärjungar som finns målade på fönstren. Människor har ju så mycket mer spännande historier att berätta. Tidningen får ett modernare snitt. Mycket bilder och mycket färger ligger i fokus. Vi har tagit in ett lokalt tryckeri med en grafiker som hjälper oss med layout, tryck och distribution.
Vem ingår i redaktionen?
‒ Det är jag som informatör, kanslist Åse, kantor Cogi, pedagog Linda och kyrkoherde Bo. Vi hoppas kunna förstärka gruppen med ytterligare en person under året.
Vad heter tidningen?
‒ Tidningen, vars första nummer kommer ut i slutet av februari, är fortfarande namnlös, så den som har bra förslag kan skicka det via vår hemsida. Vinnaren får två biobiljetter som ett litet tack. ANDREA KOLLMANN
Enkla, vita symboler på svart botten – kan det göra gudstjänsten mer tillgänglig? Ja, det tror i alla fall i Landskrona församling som sedan knappt två år använder sig av pictogram för att öka förståelsen för vad som händer i kyrkan. Det är högmässa i Sofia Albertina kyrka i Landskrona. Skeppet är nästan fullt. Enligt agendan väntar vi på den sedvanliga klockringningen men intill ordet syns även en bild av en klocka. Därefter följer en bild av en psalmbok med noter och så fortsätter det. Varje händelse i agendan förklaras med en mycket enkel svartvit bild utan alltför många detaljer. – Vi tror att detta ökar tillgängligheten och underlättar för alla att följa med i vad som händer, säger Anna Davidsson Bremborg, präst i församlingen. Anna Davidsson Bremberg.
själv har personVi tror lig erfarenhet att detta av att arbeta med bildsche- ökar man, var den tillgängsom tog initi- ligheten ativ till att in- och föra pictogram i gudstjänster- underlättar na. – Jag slängde för alla ut en fråga på att följa Facebook för att höra om nå- med i gon annan för- vad som samling testat, händer. men det verkar inte så utbrett ännu, förutom vid konfirmandläger riktat till ungdomar med funktionshinder. Högalids församling är annars en föregångare, men vi är nog först i landet med att använda pictogram i huvudgudstjänsterna, säger Anna. ANNA, SOM
»
TANKEN MED pictogram är att signalera tillgänglighet, att underlätta för alla att vara med. Fler sätt att tydliggöra, är att beskriva händelser med enklare ord. – Till exempel beskriver vi Fridshälsning så här i familjemässans agenda; ”Hälsa gärna på dem runt omkring dig och önska
Agendan till gudstjänsten ser ut som vanligt men med pictogrambilder som visuellt visar vad som sker. FOTO: PERNILLA RINGSTRÖM
dem Guds frid”. Församlingen experimenterar också med olika storlekar på agendorna – till de vanliga A5 finns även motsvarande i A4-format. – Det är inte alla som kan läsa liten text, menar Anna. Hittills har reaktionerna i stort sett varit nyfikenhet från både personal och gudstjänstbesökare. komma igång tecknar man ett abonnemang på webben. Kostnaden är några hundralappar per år för en enskild användare. Sen får man tillgång till en komplett bilddatabas plus ett program för att hantera pictobilderna. – Om någon bild saknas eller känns fel kan man lämna förslag. Just nu är till exempel Jesus avbildad med törnekrona, men jag har önskat en bild av Jesus som hjälpare istället, eftersom det ofta är så vi talar om honom, berättar Anna. Målet är att alla agendor ska kompletteras med pictogram framöver. Att utveckla konfir-
FÖR ATT
mandmaterialet på samma vis är ett annat. – Man behöver inte ha läs- och skrivsvårigheter för att motivera användningen av pictogram. Vis-
sa saker förklaras helst så enkelt som möjligt och där kan dessa bilder vara en hjälp, avslutar Anna Davidsson Bremborg. PERNILLA RINGSTRÖM
FAKTA
Pictogram Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva, till exempel på grund av funktionsnedsättning eller för att man inte talar landets språk. Det kan användas för kommunikation, minnesanteckningar eller information. Systemet är även utvecklat för utländska språk. Det innehåller idag cirka 2 000 pictobilder. Flera av dem syns idag på skolor, bibliotek, sjukhus och i kol- Ordet ”kyrka” resulterar i 44 bilder på Pictograms hemsida, lektivtrafiken. Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten här fyra av dem. som står bakom framtagandet av pictogram i Sverige. Webbsida: www.pictogram.se
Vi kan kyrkan KyrkA – fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan
Annons kyrka.indd 1
2014-12-21 00.20