Marika Markovits vigd till biskop för Linköpings stift

Söndag den 15 januari vigdes Linköpings stifts nya biskop, Marika Markovits av ärkebiskop Martin Modéus. Hon beskriver vigningen i Uppsala domkyrka som ”en fest där man känner sig buren av en stor församling och härlig musik och en fantastisk känsla i rummet”.

I kyrkan fanns hennes familj och vänner, tidigare kollegor och kommande kollegor, förtroendevalda, Svenska Kyrkans Unga, utländska gäster, kungaparet, statsministern… Biskop Marika hann hälsa på många av dem innan den långa processionen började röra sig mot koret.

I processionen fanns också Erik Eckerdal som vigdes till biskop i Visby stift. Innan det var dags att avge vigningslöftena fick de höra ärkebiskopen predika om bland annat biskopars ofta färgglada och praktfulla kläder och hur han som ny biskop kände sig tveksam till klädseln. Med tiden har han ändrat uppfattning.

”Brokigheten är ett tecken på samhörighet. Vi (biskopar) hör samman över hela världen. Men prakten varar en kort tid och ämbetsbärarens tid på jorden är kort. Men den kyrkliga prakten kan peka på Gud, som ska ha all vår hyllning”.

Biskop Marikas klädsel får nog sägas varit den praktfullaste denna dag. Vid mottagandet ikläddes hon konstnären Sten Kauppis gyllene biskopskåpa - ”Solhimmel” - som kom till under Martin Linds tid som biskop i Linköpings stift.

Efter mässan blev det fotografering utanför kyrkan och lunch i ärkebiskopsgården där många passade på att önska de nyvigda biskoparna lycka till. Carl Fredrik Graaf, landshövding i Östergötland och med Marika Markovits som närmsta granne såg fram emot god grannsämja och gott samarbete. Av biskop Solomon Massangwa från Tanzania fick hon ta emot en stola som tillverkats av massajer. Benyamin Atas från Sveriges kristna råd överlämnade till biskop Marika och biskop Erik ett ljus tillverkat av systrarna i Heliga Hjärtas kloster vid Omberg. När han vände sig till Marika sa han: ”I syrisk-ortodoxa kyrkan finns inte kvinnliga präster. Men när Jesus kommer… då förändras allt!”.

Senare på söndagen hade biskop Marika en mottagning där bland annat hennes pappa Béla Markovits fanns med. Han konstaterade att dottern, då hon valde att bli präst, bröt ny mark i en släkt där det genom århundranden funnits krigare av olika slag. ”Men jag har faktiskt hittat en evangelisk pastor i 1600-talets Osnabrück!”

En tidigare kollega från Stockholms Stadsmission hälsade till Linköpings stift att ”ni kommer att få en ledare som gillar flitens lampa”. Biskop Marika själv tackade för förtroendet som visats henne då hon valdes till stiftets nya biskop och värmen hon mött efter det. Hennes valspråk är ”Fatta mod, ge världen liv”.

”Som biskop vill jag uppmuntra till kraft, mod och hopp i de utmaningar vi möter som människor och som kyrka”.

I hennes biskopssköld symboliseras modet av två lejon. Där finns också sädesstrån som symboliserar liv men också det himmelska brödet. ”Har vi bröd så har vi liv”, säger biskop Marika.

Text: Katarina Sandström Blyme

Biskop Marika besöker Kinda pastorat

Den 27-30 mars kommer vår biskop, Marika Markovits, att besöka oss här i Kinda pastorat. Under fyra dagar kommer hon att träffa anställda och förtroendevalda i våra fem församlingar. Alla församlingsbor kommer att bjudas in till ett par församlingskvällar då biskopen håller ett par kortare föredrag. Marika Markovits kommer även att bl a besöka ett företag i Kinda samt ett lantbruk i trakten. I nästa nummer av Kyrk-Nytt kommer mer info om församlingskvällarna.

Fastan

Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan ger oss tid för eftertanke och bön, och tid att växa i tron.

Årets största fastetid är före påsk

Årets största fasta i kristendomen börjar på askonsdagen, knappt sju veckor före påsk, i år den 22 februari. Fastan avslutas på påskafton. Fastan är 40 dagar och den bryts varje söndag. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.

Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.

Under en fasta avstår du från något

Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, godis, alkohol, kött, eller något annat.

Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. (Ur Bibeln, Joel 2:12)

En kristen fasta kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än du gör.

Fastan inleds alltid på en onsdag, men inte på samma datum varje år. Det är när påskdagen infaller som styr när fastan inleds.

Och påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

Tre dagars fest före fastan

Den långa fastetiden föregås av tre festdagar, som kallas fastlagen. Fastlagen börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen.

Askonsdagen inleder fastan

Fastan börjar på askonsdagen och i många kyrkor firas askonsdagsmässa som är en gudstjänst med nattvard.

Fastan avslutas med stilla veckan

Den sista veckan i fastan kallas för stilla veckan, eller passionsveckan. På söndagen har vi palmsöndagen och i slutet av veckan är det skärtorsdag och långfredag.

Fastans färger är blå eller lila

Under fastan före påsk är färgerna i kyrkan blå eller lila. Det syns till exempel på prästens kläder och på altaret. Den lila eller blå färgen står för fasta och bot, det vill säga att ångra sig och erkänna sina fel, få Guds förlåtelse och gottgöra de fel vi gjort.

Flera fastedagar i kristendomen

Fastan före påsk är den största fastan. Men det finns flera olika fastedagar inom kristendomen. I en del kristna traditioner fastar man på onsdagar och fredagar. Advent är en annan fastetid.

källa www.svenskakyrkan.se

Vi har firat mässa i sakristian hemma i Västra Eneby. Ljusen på altaret lyser liksom det ljus vi tänt för tacksägelse.

Tavlan ovanför det lilla altaret föreställer Jesus på korset. De flesta äldre psalmer vi har från 1500-talet och framåt för fastetiden stannar särskilt inför Jesu lidande på Långfredagen.

Jag har valt en psalm som gav ett nytt perspektiv – Vägen, Jesu väg…, vår väg tillsammans med Jesus…

Se, vi går upp till Jerusalem i heliga fastetider att skåda hur Jesus Krist, Guds Son, i syndares ställe lider.

Se, vi går upp till Jerusalem. Vem går att med Herren vaka och, såsom vår himmelske Fader vill, den smärtfyllda kalken smaka?

Se, vi går upp till Jerusalem, till Frälsarens kors och pina, till Lammet, som offras för världens skuld, för dina synder och mina.

Se, vi går upp till Jerusalem, till staden den evigt klara. Oss Frälsaren sagt att där han är, där skall vi med honom vara. Sv ps 135

Det här är ju en mycket sjungen psalm för oss på Fastlagssöndagen och hela tiden i kyrkoåret fram innan Långfredagen.

Själva psalmen har haft en lång väg att gå: med början i författaren Paul Nilssons tidigaste publicering av psalmer ”Återljud från Tämplet”

1898 där den hade hela 14 verser tills den med hans egna olika bearbetningar förkortades till fyra verser och till slut kom med i vår förra psalmbok 1937 och med någon liten justering också i vår nuvarande.

P O Nisser skriver: ”Psalmen skyndar inte i förväg, den pekar ut riktningen och är en inbjudan att vaka och att dela smärtan med Kristus.

Psalmen inkluderar från första versen till den sista den sjungande församlingen genom ett ”vi”. ”Se, vi går upp…”.

Det är en gemensam vandring och en samtidighet. I vers 4 görs det tydligt: där han är, ”där skall vi med honom vara”. Också på orons och smärtans väg.”

För mig är den viktig just därför att det handlar om Jesu väg mot Jerusalem. Vägen som han gick mot Golgata och korset för att ge sitt liv som försoningsoffer för oss och våra synder.

Jesus kände våra synder, han känner oss nu - vår oro, vår längtan och ger oss sin närhet, sin nåd och försoning…

Om melodin står det ”dansk(?) folkmelodi/Arrebos psaltare 1627” – i den danska K. Davids Psalter finns en variant av melodin. Och det finns många varianter som bäst kan sammanfattas i att den här känslan av nordisk folkviseton hos den nuvarande melodin helt enkelt var en del av en äldre nordeuropeisk vistradition. Jämför gärna med ”Till Österland vill jag fara” och ”Och liten Karin tjänte…” i vissa melodivarianter.

Litet mer om Paul Nilsson:.

Hans farfar, som var dalkarl och vandrande försäljare, greps så av den västgötske väckelseprästen Mårten Landahls förkunnelse att han flyttade till Västergötland. Paul Nilssons far var där sedan klockare och folkskollärare.

Paul Nilsson (1866-1951) studerade teologi, prästvigdes och tjänstgjorde som församlingspräst i Skara stift hela sin yrkesverksamma tid, var också regementspastor.

Han gjorde en stor insats som initiativtagare till kyrkokörer och skrev sånger och hymner ofta tonsatta av Ivar Widéen, domkyrkoorganist i Skara.

I förra numret av Kyrk-Nytt nämnde jag den kända körsången Advent av Otto Olsson – texten är av Paul Nilsson!

Han skrev historiska dikter och sånger med västgötamotiv, den mest kända – Hymn till Västergötland. Under titeln ”Sabbatstankar” publicerades hans söndagsbetraktelser i flera decennier i landsortspressen. Hans Kyrkohistoria för folkskolan och konfirmationsundervisningen utkom i många upplagor.

Hela tiden från det han var 19 år då hans första psalmförsök kom till, skrev han psalmer och försökte under olika perioder påverka psalmboksarbetet.

Av hans brev framgår att han var besviken över att hans insatser inte utnyttjades mera av ledarna för det arbetet.

Hans psalmer granskades strängt innan ett begränsat antal togs in i 1937 års psalmbok. Men nästan alla blev mycket sjungna och de flesta står kvar i vår nuvarande psalmbok.

I början av förra seklet skrev förresten Selma Lagerlöf i en skrivelse till dåvarande psalmbokskommittén att han var den mest begåvade av de nya psalmförfattarna!

En annan av hans psalmer som finns i vår psalmbok är 98: ”Ett vänligt ord kan göra under, det läker hjärtats djupa sår…”

Visst är det så!

Med hälsning

Axel Söderberg

Swisha En G Va

Att ge via Swish är ett snabbt och enkelt sätt att stödja Act Svenska kyrkan. Swisha en gåva till 9001223 och var med och kämpa mot fattigdom, förtryck och orättvisor världen över.

Dela Lika Under Samma Himmel

Världen står inför en global hungerkris. Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Problemet är en fördelningsfråga, vi delar inte lika på makt och resurser.

Vi måste tillsammans skapa möjligheter där människor själva kan försvara sin rätt till en hållbar försörjning. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga vill Act Svenska kyrkan bidra till en mer rättvis värld där alla människor kan äta sig mätta.

Det pågår en global hungerkris, men det borde inte vara så. ”Vårt dagliga bröd” är både ett av människans mest grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Människor som är undernärda blir oftare sjuka, har svårt att följa utbildningar och hela samhällets ekonomi hämmas. Och omvänt – människor som kan äta sig mätta blir friskare och kan både förbättra sina egna liv och bidra till samhällets utveckling.

Att dela bröd och att i ord och handling verka för att alla människor ska kunna leva ett värdigt liv utan hunger, har från första stund varit en del av kyrkans uppdrag.

Årets fasteaktion bidrar till en mer rättvis värld. I en tid där människor tvingas fly från sina hem och alltför få kan äta sig mätta vill vi vara med och bryta den negativa utvecklingen.

Var med och gör skillnad du med Vår tro leder oss till handling och vi agerar för varje människas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans med människor över hela världen arbetar vi för förändring. För 110 kr kan en familj i filipinerna äta sig mätta under en veckas tid. Genom att dela med dig kan du bidra till att fler familjer får äta sig mätta, att barn får näringsrik mat och kan växa upp till friska individer.

Gåvorna som samlas in under fastekampanjen används där behoven är som störst. Dela lika under samma himmel, swisha halva matkassen till 900 1223.

Din gåva går bland annat till:

100 kr räcker till utbildning för en jordbrukare i Etiopien. Utbildningen ger kunskap om klimatanpassat växelbruk, trädplantering och vattenbevarande jordbruksmetoder.

100 kr räcker till fröer för en familj i Sydsudan. Fröerna ger naturligt tåliga grödor som står emot nyckfullt väder och ger mat på bordet.

110 kr räcker till en ”matkasse” för en familj i Filippinerna innehållandes ris, sardiner, köttfärs, socker, mjölk, nudlar, diskmedel och tvål.

150 kr ger 24 barn näringsersättning som räddar liv vid undernäring.

160 kr räcker till fyra mangoplantor för en familj i Etiopien. Mangoplantan tillför ny näring till jorden, minskar erosionen, ger varierad mat och tryggare inkomster.

650 kr räcker till ett team av socialarbetare i Filippinerna. I arbetet görs stödjande och utredande besök hos barnfamiljer som lever på gatan.

Mail, kontors- och mobilnummer Församlingsverksamheten

Kyrkoherde Sara Olofsson sara.olofsson@svenskakyrkan.se ..................................................................29 04 43

Komminister Martin Lissnils martin.lissnils@svenskakyrkan.se.............................................................. 29 04 44

Vik pedagog barn och ungdom Eva Lind .......................................................................................................29 04 59

Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57

Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55

Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54

Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se