Berättande dikter på svenska av Christian Lanciai 1972-2017
Ur "Vraket bortom horisonten" (1972) Upptäckt Blott den vandrar i mörkret som inte vet vad kärleken är. Förtappad och förlorad är den som inte känner kärlekens begär. Han vandrar i hopplöshetens mörker, hans liv är ett helvete utan ände och utan ljus tills han äntligen åter förnimmer den himmelska kärlekens gudomliga rus. Så är det att vara kär. Så är det att åter vara kärleken när efter evig vandring i helvetets nattsvarta världsliga sfär. Jag vet, ty jag har sett allt vad som hopplöst och meningslöst är. Kvar fnns för mig blott att upptäcka vad kärleken egentligen är. Något att skratta åt England, signade nation, drottningen av vår civilisation, dess frälsare och ädlaste frukt, helgat varde ditt namn för evigt, låt oss aldrig förlora ditt exempel ur sikte; låt oss i all evighet få sola oss i din strålglans. Ditt ljus är universellt; må det därför vara eternellt. Låt oss få njuta därav så länge historien varar, o Gud, ty endast du kan bereda oss den glädjen. O, bevilja oss den ynnesten! Ty vad vore hela världen utan England utom jämmer och ve? Vad England gör är riktigt har historien poängterat mycket viktigt, och den som angriper England angriper livet självt. Lås oss ej ha mer av den dårskapen; låt nu livet i stället få vara roligt. Låt oss få njuta av världen och ljuset från England utan gräl. England, har jag dig nu rätt kunnat uppskatta? Låt oss då luta oss tillbaka och skratta. Saturnus i Skorpionen. (Dikterna ur "Min vän Ahasverus", 1983-84) 1. Hennes gröna ögon Hennes gröna ögon är som en doftande skogssjö så fridfull och varm i sin frid och mystik där hon vilar i fulländad frihet och renhet fjärran från allt vad som icke kan älskas,