r sidan

26.8.2021 • Nr 12

Distansundervisning på lättvindiga grunder?

Skolåret har inletts med en förhoppning om att det skall ske i form av närstudier. Men i takt med att antalet coronasmittade har skjutit i höjden har även distansundervisningskortet dragits fram. Utbildningsstyrelsens jurist Laura Francke konstaterade inför terminsstarten att distansstudier kommer att vara ett sannolikt scenario.

Om och när det eventuellt blir aktuellt med distansundervisning är frågan på vilka grunder beslutet fattas. Under lock-downen våren 2020 var det ett nationellt beslut men nu tas besluten lokalt. Det har under det senaste läsåret resulterat i att direktiv har tolkats olika i olika delar av landet och frågan är om beslut om distansundervisning ibland har fattats på lättvindiga grunder.

En coronasmittad – tusentals elever på distans

I Vasa finns ett fall där man kommer att granska om beslutet om distansundervisning fattades på lösa boliner. 14.12.2020 beslöt social- och hälsovårdsnämnden att eleverna i åk 7–9 i Vasa stads skolor övergår till distansundervisning terminen till slut. Nämnden grundade sitt beslut på § 58 i smittskyddslagen. Där konstateras att en förutsättning för att enheter skall stängas är att ”omfattande smittrisk har konstaterats eller med fog kan väntas förekomma”.

Bernt Klockars reagerade på nämndens beslut och han har riktat en begäran till Regionförvaltningsverket (RFV) att granska det. Klockars är till vardags ledande rektor vid Vasa övningsskola, men agerade i det här fallet som privatperson och vårdnadshavare till en elev i årskurs åtta.

Klockars konstaterar i sin klagan att endast ett coronafall uppdagats i en enda skola. När beslutet fattades vårdades en person på Vasa centralsjukhus och incidensen var inte alarmerande hög.

Kan man på basen av dessa uppgifter faktiskt anse läget uppfylla kriteriet ”omfattande smittrisk”, undrar Klockars.

Inte distans i förebyggande syfte

Övergången till exceptionella undervisningsarrangemang, dvs distansundervisning, skall endast användas om inte närundervisningen kan arrangeras på ett tryggt sätt.

Är ett fall i en skola i årskurserna 7–9 tillräckligt för att bedöma att närundervisningen för tusentals elever i andra enheter inte är tillräckligt trygg? Varför räcker det inte med att den enhet som drabbats sätts i karantän? Kan ett beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang som nu gjorts faktiskt juridiskt korrekt göras i förebyggande avsikt i den grundläggande utbildningen, vill Klockars veta.

Inget svar ännu

När tidningen Läraren träffar Bernt Klockars 8 månader efter att han bett RFV granska beslutet har han ännu inte fått något svar. Ett beslut kommer inom september, lovar Pia Pada, jurist vid RFV. – Jag kan inte förstå att det är en så svår fråga att lösa. Om man har tagit så god tid på sig måste det vara ett väldigt gediget utlåtande, säger Klockars. – Vasa gick emot alla riktlinjer. Man får inte för säkerhets skull lägga skolor på distans. Jag tycker inte att det är rätt att göra det.

Har man fattat beslut om distansundervisning på godtyckliga grunder?

– Jag har märkt att man i Österbotten gärna vill vara bäst i klassen, så man har skärpt restriktionerna väldigt snabbt. Men ibland måste man både släppa och hålla, som man säger då man fostrar hästar. Det skall finnas väldigt goda grunder om man inskränker på barns och ungas skolgång. Jag tycker att man skall stänga allt annat före man stänger skolan, men till exempel alla restauranger var öppna i december. Det var inte skäligt att göra som man gjorde. Tröskeln att övergå till distansundervisning har blivit för låg.

Kommunerna går sin egen väg även i fråga om munskydd

Det finns också andra exempel där kommuner avviker från de nationella riktlinjerna. I Borgå skall alla elever från och med årskurs 4 ha munskydd, även utomhus (se sidan 8). Det är inte i linje med THL:s rekommendation. – Jag är lite irriterad. Då börjar man igen gå sin egen väg, och så kan vi inte ha det. Jag tycker att man skall följa expertmyndigheternas rekommendationer. Man måste ha lite is i hatten, säger Bernt Klockars.

Hur skall man göra då läget varierar kraftigt på olika håll i landet?

– THL och UBS har gett grundrekommendationer. Och så har vi tre olika epidemifaser. Man måste börja med att se på det. Vilka är grundrekommendationerna, vilken fas befinner vi oss i och vilka rekommendationer gäller för den fasen. Att man improviserar utanför det ifrågasätter jag. – På vilket sätt skall man förstå de nationella spelreglerna och på vilket sätt skall man tolka det lokala ansvaret. Är det så att man lokalt kan strunta i de nationella spelreglerna? Det måste finnas en rät linje i besluten.

text: mattias fagerholm foto: johan hagström

3

ordförord

inger damlin

Förbundsordförande

Rättvisans många sidor

Jämlikhet är inte det samma som lika för alla. Att ställa alla sökande till den efterlängtade studiehandledarutbildningen vid Åbo Akademi på samma startlinje kanske lät rättvist vid första tanken men utgången blev en helt annan.

Inträdesprovet till utbildningen visar hur obalanserad behandlingen av sökande kan bli då magisterutbildade lärare söker till kompletterande utbildning och provet de ställs inför är identiskt med nya studerandes inträdesprov, utan till exempel kompletterande intervjuer. I det läget jämställer vi magistrar med nybakade studenter, vilket är rätt respektlöst.

Alla skriver identiska inträdesförhör. Ett prov med frågor som mer än något annat mäter det kunnande som gymnasiestudier försett studerande med. Varken forskningsbaserad utbildning, pedagogikfördjupning eller bred erfarenheter från undervisningssektorn är till någon nytta i förhöret.

Vid varje antagning där en del sökande inte blir antagna finns alltid ett stänk av besvikelse. Men den besvikelse vi nu hanterar är inte den över att ”jag” inte kom in på utbildningen utan en suck över ett hopplöst antagningsförfarande.

Besvikelsen är på ett annat plan, sällan har jag blivit kontaktad så många gånger i ett visst ärende. Att plötsligt frångå det tidigare förfarandet med en intervju och erfarenhetsutbyte ger märkliga signaler till fältet. Förfarandet medför otvivelaktigt att breda erfarenheter går förlorade. Att redan samma kväll som man skrivit inträdesförhör dessutom inse att ”de rätta svaren” legat på nätet är snudd på fars. Därmed låg den nätsmarta googlaren omedelbart steget före den plikttrogna som följt instruktionen om att det inte går att förbereda sig.

Landets universitet är självständiga med en stor bestämmanderätt, sådan är vår lagstiftning. Den goda dialogen mellan universitet och utbildningsfältet är och förblir i alla lägen en skyddande faktor här. Att lyhört lyssna är en grundförutsättning för att systemet med självständiga universitet ska fungera. Universitetens uppgift är bland annat att producera magistrar för våra skolor.

Samhället pratar om livslångt lärande, medan man genom den här typen av antagningsförfarande riskerar att missa kompetensutveckling i en bransch som verkligen fastnat i platt karriärsutveckling.

Fortsätter vi att fokusera på hur det ligger till med din ”gymnasiederivata” framom erfarenhet från undervisningsbranschen uppbackat av en tidigare magisterexamen – ja, då är vi verkligen ute och cyklar på en gropig väg som garanterat inte leder till världens bästa skola.

Fortsätter vi att fokusera på hur det ligger till med din ”gymnasiederivata” framom erfarenhet från undervisningsbranschen uppbackat av en tidigare magisterexamen – ja, då är vi verkligen ute och cyklar på en gropig väg som garanterat inte leder till världens bästa skola.

4

26.8.2021 • Nr 12

Munskydden kan garantera närundervisning

I åk 6–9 i Storängens skola i Esbo har eleverna i princip fri tillgång till munskydd under skoldagen. De kan byta mellan varje lektion på 75 minuter. – För elever och personalen har vi räknat med upp till fyra munskydd per dag, säger skolans rektor Ellinor Hellman. Vid varje beställning levereras cirka 15 000 munskydd.

Det finns många aspekter på bruket av munskydd. Dels handlar det om att tro på effekterna, dels om att skydda sig själv och andra. – En viktig aspekt för skolans del är bruket av munskydd påverkar hurudana karantänsbeslut som fattas. – Oberoende av om man tror att munskydden har en effekt eller inte, kan man genom att avvända munskydd förhindra att andra blir försatta i karantän. Det är alltså ett sätt att garantera närundervisning. Coronasituationen handlar om mera än bara smittorisken, säger Ellinor Hellman.

Detta perspektiv är ytterst relevant för skolan. Och Ellinor Hellman vet vad hon talar om. Då intervjun görs är hon mitt uppe i läsårets första smittspårning och en elevgrupp är försatt i karantän då detta skrivs. – Smittspårningsenheten i Esbo stad frågar den som fått ett positivt resultat om den har använt munskydd i till exempel skolan och i vilka situationer det har använts eller inte använts. Rektor får frågan om övriga personer använt munskydd då de varit i samma utrymme som den smittade personen. Utifrån denna information fattas beslut om vilken sorts åtgärder som vidtas.

Dessa kan vara en regelrätt karantän med för elevens del distansarrangemang av olika slag. Ett annat alternativ är att den som umgåtts med den som testat positivt får fortsätta inom närundervisningen, men rekommenderas också test. Man talar om en lågriskexponering om alla burit munskydd, jämfört med en högriskexponering, som innebär karantän.

Skolan fattar inte beslut om karantän

Skolan är inte den instans som fattar beslutet om karantän för någon, poängterar Hellman. – Vi har inte det mandatet, det är en annan myndighet som ansvarar för det, alltså smittskyddsmyndigheterna i kommunen. – Om jag får veta att någon i skolan har testat positivt kan jag omedelbart kontakta smittspårningen. En stor del av själva smittspårningen pågår också i själva skolan, eftersom vi har information som stadens smittspårningsenhet inte kan ha.

Det handlar om information om scheman, grupper och lärarinhopp för att nämna några exempel.

Ifjol gjordes flera smittspårningar i skolan och nu pågår alltså den första efter sommaren.

När en smittspårning inleds bekräftar smittspårningsenheten att någon person i skolan har ett positivt testresultat. Rektorn får färdiga meddelanden av olika slag som skall skickas ut med budskap och instruktioner till olika grupper. Dessa skickas ut via kontaktprogrammet Wilma. Smittspårningsenheten får av skolan listor över alla de berörda personer som antas ha kommit i kontakt med den berörda, uppdelat enligt vissa kriterier som gäller hur nära man varit och om munskydd har använts

Hur långt har vi kommit? Vad har det visat sig att vi är villiga att ge avkall på och vad är vi ovilliga att ge avkall på. Det här testar våra värderingar. Det enda goda med denna kris är att den ger oss en möjlighet att tillsammans pröva våra principer och riktlinjer.

ELLINOR HELLMAN

Rektor vid Storängens skola i Esbo