r sidan 2 r sidan

26.8.2021 • Nr 12

 De allra flesta eleverna följer rekommendationerna om bruk av munskydd. I Storängens skola kan eleverna byta munskydd flera gånger per dag om de önskar.

 Just nu är en smittspårning aktuell vid Storängens skola i Esbo, berättar rektor Ellinor Hellman.

Munskydden kan garantera närundervisning

och så vidare. Även tid och avstånd spelar en roll.

Därefter tas de individuella karantänsbesluten som delges var och en på dessa listor.

Redan i inledningsskedet av smittspårningen har Ellinor fått veta vilka som skall försättas i karantän på basis av de ovannämnda kriterierna. Då kan hon genast meddela vårdnadshavarna så att de kan anhålla om exceptionella undervisningsarrangemang. Därefter meddelas de berörda lärarna om vilka elever som kommer att studera på distans.

Priset blir högt

Varje situation av det här slaget medför ju en hel del övriga uppgifter för skolan än bara undervisningen. Det gäller att reda ut vilket material eleven eller eleverna behöver och vem som avhämtar det eftersom eleverna i karantän inte själv får göra det. – Vi utreder också vilka som vill ha skollunch. Det finns tre olika slag av lunch beroende på diet, vilket skall överenskommas med köket. Också tidpunkten för avhämtning bör bestämmas och den bör vara rimlig med tanke på vårdnadshavarnas arbetstider.

Närundervisningen och att barn och unga får sina vaccinationer är prioritet nummer ett för alla som jobbar med barn och ungdom i skolan, slår Ellinor fast. – Alla vill att eleverna mående beaktas och att de har en meningsfull fritid. Det handlar om barnens rättigheter till ett gott liv! Priset blir högt då barnen och de unga drabbas. – Men ett faktum är att varje gång någon samhällsfunktion öppnas upp, ökar den sammanlagda risken för att bli exponerad för coronaviruset.

Det kändes tungt då antalet smittade började öka under sommaren. – Det här är inte min sista smittspårning detta läsår och det kommer inte att vara enkelt!

Får vi helt enkelt finna oss i detta?

– Ja, men följderna borde uttalas. Jag vill föra fram hur mycket arbete detta medför för skolornas del. Det är en jätteapparat som drar i gång!

Ovissheten just nu är påfrestande för lärarna; att inte från dag till dag med säkerhet veta hur många som är i karantän och följer undervisningen på distans.

Det är dags nu, tycker Ellinor, att analysera situationen på ett djupare plan. – Hur långt har vi kommit? Vad har det visat sig att vi är villiga att ge avkall på och vad är vi ovilliga att ge avkall på. Det här testar våra värderingar. Det enda goda med denna kris är att den ger oss en möjlighet att tillsammans pröva våra principer och riktlinjer.

5

Med mössorna på i matsalen

– Det finns ju inget tvång, men vi har en rekommendation att använda munskydd. Kan man inte hålla ett avstånd till andra på minst två meter gäller detta för eleverna i åk 6–9, säger Ellinor Hellman, rektor vid Storängens skola i Esbo.

Ute på skolgården ser man att de flesta eleverna bär munskydd, antingen över mun och näsa, under hakan eller i handen. – Om eleverna sitter tätt i en klunga utomhus och tittar på en telefon så brukar jag säga till dem att försöka hålla avstånd eller använda munskydd om de är så där nära varandra.

Ellinor berättar att det säkert finns elever som är oroade och bekymrade. – Framför allt då riskgrupperna ännu inte var vaccinerade kunde vissa elever oroa sig för att hämta hem en smitta till någon förälder eller ett syskon som befann sig i riskgruppen. För dem var det stressande att se sina skolkamrater slarva med munskydden.

För tillfället är alla raster uteraster, förutom vid spöregn. – Jag vet att det känns trist för en del elever, som kan gömma sig på toaletterna då det blir rast. De är i den åldern att om de skall protestera så tar de det som finns till hands, det vill säga man bryter mot de regler som finns. – Skulle det nu inte röra sig om en så allvarlig sjukdom skulle allt detta också ha roande sidor. Men tjatet om munskydden har nog slitit på alla. – Det är svårt att bygga upp en normal relation till eleverna om personalen hela tiden måste tramsa och påminna. Vi är hela tiden i skuggan av pandemin.

Är det fortfarande lika viktigt att eleverna inte bär mössa inomhus?

– Eleverna har fått ha mössor och huvor och annat på sig under lektionstid här i några år nu. Vi vill inte slösa tid på det. Nu tog vi ett beslut i början av detta läsår att nu tjatar vi inte om mössorna i matsalen heller. Det blir så osunt att hela tiden tramsa. – Vi kom i våra diskussioner också fram till att mössan inte längre är ett ytterplagg, utan en accessoar, litet som att ha en snygg klocka eller ett smycke. – Det här beslutet var viktigt om inte annat så för att minska summan av tjatet i skolan! Det är tillräckligt svårt att skapa tilllitsfulla relationer som det är. Eleverna ser inte själva mössan som ett tecken på respektlöshet. Vi vill också flytta respektsymboliken från mössorna till viktigare frågor.

text och foto: tom ahlfors

6

Skolorna har inte rum för tusentals kursböcker

26.8.2021 • Nr 12

Gymnasierna står inför många val när de nu själva köper in läromedel. Samtidigt förknippas finansieringen med frågetecken. Hur långt räcker statens pengar till?

Det är litet för tidigt att analysera vad den utvidgade läroplikten innebär för gymnasiernas del. Det säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg. Han förklarar att förändringen – vars mål är att alla verkligen får en fortsatt utbildning efter grundskolan – knappast i någon högre grad kommer att påverka antalet studerande i gymnasierna.

Gymnasierna är skolor man redan nu sökt in till och det är inte heller bland gymnasiestuderandena som de höga avbrytningsprocenterna hittas, konstaterar Hägerstedt.

Men visst har läroplikten inneburit många nya frågor, hittills främst av praktisk karaktär, säger han. – Det har varit mer administration än vi trodde, säger han när vi bänkar oss för en diskussion några dagar innan terminstarten.

Mera jobb

En av de stora frågorna är anskaffningen av datorer och läromedel åt dem som omfattas av läroplikten. Den biten faller nu på utbildningsanordnaren, som får nya utgifter och mera jobb.

I Raseborg har inköpen av böcker gått igenom en upphandlingsprocess, som togs hem av Kirjavälitys. – Kirjavälitys fungerar som en grossist, säger Esbjörn Hägerstedt och förklarar att det finlandssvenska läromedelsfältet står öppet även om köpen i praktiken går via nämnda företag.

I Raseborg har gymnasierna en egen budget för läromedlen och skolorna får sedan genom rektorn själva besluta vad de köper in. Karis-Billnäs gymnasium har skaffat en del färska tryckta böcker, men ungefär 70 procent av de nyinköpta läromedlen i skolan är digitala.

Väldiga mängder

Förvaringen av böckerna är en utmaning i sig. Ifall skolorna fullt ut eller i varje fall i mycket hög grad gick in för tryckta böcker skulle väggarna komma emot, bokstavligen.

Det kan låta märkligt, men då antalet böcker som en studerande kan behöva under sin gymnasietid multipliceras med antalet elever i skolan, för Karis-Billnäs gymnasiums del med 115, talar vi fort om väldigt höga tal.

Till saken hör att det inte räcker med en bok per studerande och kurs, eftersom studerandena kan behöva volymerna på nytt då de läser till studentexamensprovet (då samma kurs möjligen pågår inom undervisningen).

Hägerstedt säger att det för hans gymnasiums del om några år kunde handlar om totalt 6 500 böcker eller mer. – Det är en stor mängd. Och då är vi rätt få i vårt gymnasium, säger han och konstaterar att skolor med till exempel 600 elever snabbt kunde få räkna med över 30 000 volymer. – Det här är böcker som studerandena nu bär i sina väskor eller har hemma, och som de själva skaffat och plastat.

Esbjörn Hägerstedt har diskuterat frågan med bland annat chefsbibliotekarien i Raseborg. Det finns inget rum för litteraturen – och med en sådan mängd skulle det också behövas mer personal för hantering och skötsel. – Utrymmesbristen är en av de främsta orsakerna till att vi inte köper in så många tryckta böcker, säger Hägerstedt och tillägger att också den fysiska bokens reträtt hör till de tunga skälen.

De tryckta läromedlen är faktiskt en billigare lösning än de digitala, eftersom de förra kan användas flera gånger om. Men i den ekvationen ingår inte utökade utrymmes- och personalkostnader.

Endast licenser

När det gäller de digitala läromedlen kan skolorna välja mellan en prenumerationsmodell där studerandena för ett fast årspris får en personlig licens för alla läromedel som ett förlag erbjuder, och en modell som bygger på enskilda licenser per studieavsnitt och studerande, för fyra år. – Nu under övergångsperioden köper vi endast enskilda licenser, säger Hägerstedt och förklarar att det alternativet är mer flexibelt.

Han konstaterar att ingen ännu erbjuder fullständiga helheter med läromedel på svenska i Finland, vilket betyder att en prenumeration skulle behöva kompletteras med enskilda licenser av andra förlag.

Med övergångsperiod avser Hägerstedt den tid det tar för förlagen att utveckla läromedel i alla ämnen och alla studieavsnitt, vilket han tycker de är på god väg att göra. – Min gissning är att det här är den sista läroplanen som det kommer att finnas fysiska läroböcker till, säger han om den läroplan för gymnasiet som träder i kraft den här terminen för förstaårsstuderandena.

Återanvändning

I fråga om datorerna har Raseborg beslutat att studerandena i gymnasierna får tre fyra år gamla maskiner som använts inom stadens förvaltning. – De fungerar gott tre fyra år till. Det här är också en hållbarhetsfråga, säger Hägerstedt och konstaterar att datorerna med råge uppfyller de krav som ställs på maskinerna i studentskrivningarna.

Ekonomin kring den utvidgade läroplikten har däremot ännu formen av ett frågetecken. Hägerstedt säger att statens utlovade stöd innebär 205 euro per studerande och år. – Jag kan inte säga hur budgeten kommer att utfalla för vår del. Det beror bland annat på vilka kurser studerandena kommer att välja. Men redan nu ser jag att det kommer att bli dyrare än vi tänkt, säger han och berättar att staden i sitt budgetarbete räknat med cirka 800 euro per studerande och år under de två första gymnasieåren och 500 euro för det tredje året, enbart för läromedlen. – Staten har lovat ersätta allt, men slutar det ändå så att upprätthållarna får gräva i sina fickor? Alla gymnasier är i samma situation.

Det är bland annat i språkämnen som Karis-Billnäs gymnasium köpt in nya volymer för de närmaste läsåren. Rektor Esbjörn Hägerstedt tippar att de tryckta gymnasieböckerna är ett minne blott inom snar framtid.

26.8.2021 • Nr 12

7

Den tryckta läroboken i gymnasiet snart ett minne blott?

Den utvidgade läroplikten innebär att förändringens vind blåser in över förlagsbranschen. Affärsmodellen förändras och läromedelschef Nils Saramo förutspår en kraftig förskjutning från tryckta till digitala läromedel på gymnasiet. Det är lite hela havet stormar nu, säger Saramo.

– Det som det i första skedet leder till är att hela värdekedjan, dvs hur man köper in läromedel förändras. Från enskilda privatkunder går vi nu till en offentlig upphandling. Det betyder att kanalerna för hur försäljningen sker förändras totalt. Det blir en ny affärsmodell. – För gymnasierna är det här synnerligen obekant, och kanske lite obekvämt. Man måste lära sig nya rutiner och det kräver nya sätt att jobba. Kollegiet måste jämka om den gemensamma potten pengar som har tilldelats dem.

Volymmässigt är det väl ändå fråga om i stort sett samma mängder som tidigare?

– Det sker nog en förändring volymmässigt. Tidigare har den enskilda läraren i det enskilda gymnasiet kunnat säga att till min kurs skall du som studerande skaffa de här läromedlen. Men nu kommer förr eller senare verkligheten emot – det är de här pengarna du har att skaffa läromedel för. Det innebär till exempel att parallellmaterial inte längre kommer att köpas i samma utsträckning. Pengarna styr.

Är ni oroliga för att det kommer att leda till försämrad försäljning av läromedel på gymnasiet?

– Marknaden kommer att förändras. Vi gjorde en rundringning till gymnasierna inför det här första året. Budskapet var solklart: Vi köper enbart digitalt. Det här betyder att den tryckta läroboken på gymnasiet troligen är ett minne blott. Vi ger ännu ut tryckta versioner på våra nyproduktioner. Men om det går så som det ser ut så kommer förändringen att vara ofantlig. Då kommer det snart inte att finnas tryckta läromedel. Om det är bra eller dåligt kan man ha olika åsikt om. – Genom det digitala blir det en annan typ av innehåll. Jag vill gärna se att här öppnas nya möjligheter. Det behöver inte bli sämre, men det blir annorlunda.

Är faktiskt den tryckta läroboken på utgång i gymnasierna?

– Låt mig lägga det i siffror: För en ny lärobok till en ny läroplan, dvs första gången den ges ut, brukar jag räkna med en upplaga på 2500-3000 exemplar i Svenskfinland. Detta läsår ligger upplagan på 400 exemplar

Vad betyder det här för Schildts & Söderströms?

– Riktningen är inte ny för oss, inte minst för att studentexamen är digital. Det kommer att ändra på arbetsuppgifterna i produktionen, det vill säga vår IT-verksamhet kommer att expandera. Men det är egentligen ingen skillnad för oss om vi producerar tryckta läromedel eller digitala.

Du ser inte det här som en hotbild?

– Nej, det gör jag inte. Förutsatt att vi kan svara mot den tekniska utmaningen, säger Nils Saramo.