2
BREV FRÅN REDAKTIONEN
Temat för det här numret är Sverige. När vi skulle bestämma det i somras bråkade vi om ifall vi skulle välja det eller Europa, men det tjafsades inte mer än så. Inte mer än om vilket som lät snyggast. Sverige vann omröstningen och egentligen la vi ner mer tid den dagen på att debattera vilket tema tidningens årliga sexnummer skulle ha.
Sen blev Jimmie Åkesson nästan statsminister och då plötsligt fick Sverige en unken smak. Inte för att vi tänkt på tidningen som ett propagandaorgan tidigare men det blev svårt att skriva texter om sitt land fasciststaten i skoltidningen. Valkampanjer med socialdemokrater som med viftande armar hojtade om vår “svenska sjukvård” och våra “svenska värderingar” väckte en tanke i bakhuvudet, kanske en farhåga, att vi valt tema Sverige för att vi var produkter av rådande diskurs. Om sossarna plötsligt kan plocka poäng på att vara nationalister, kanske har hela samhället då blivit mer sverigevurmande? Då kändes det inte längre lika roligt att skriva om landskapsrätter och Sveriges flora och fauna. Men så blev det ändå.
Det här numret har politiska inslag men är det politiskt för det? Får man lägga tid på annat när man gör ett nummer med tema Sverige? Vi vet inte, vi har gjort det. Vi har gjort en radioteater i sexton delar och vi har kanske inte brytt oss så mycket som vi borde. Men vi har försökt och nu finns det i alla fall där. Det politiska alltså. Tillsammans med Sveriges flora och fauna.
PS. I förra numret felciterades Gabriella Björk i en intervju vi gjorde med henne. Vi vill förtydliga att meningen “ibland måste man finna sig i vad andra har funnit sig i” egentligen ska vara “ibland måste man inte finna sig i vad andra har funnit sig i”.
3
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
”Mizeria” av Melody Farshin.
Det finns många skönlitterära skildringar som genom tiderna velat ge en bild av det samtida Sverige och svenskarna.
Det mest kända verket i genren är utan tvekan Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” från 1906. Under min uppväxt på 70-talet när det svenska folkhemmet tycktes färdigbyggt så kom Sven Delblancs romansvit ”Hedebyborna” som skildrar detta folkhems framväxt att ge min föräldrageneration samma känsla av en svensk identitet som Nils Holgersson hade givit det tidiga 1900-talets svenskar.
Delblancs romaner har idag helt hamnat i glömska och även om många känner till ”Nils Holgersson” så har den få läsare idag. Dagens svenskar har inte längre några direkta band med det bondesamhälle som skildrades av Selma Lagerlöf eller det folkhem som beskrevs i ”Hedebyborna” och därför behövs det nya berättelser om Sverige som tilltalar dagens svenskar.
Melody Farshins ”Mizeria” är just en sådan berättelse för och om dagens svenskar. Romanen publicerades 2018 och utspelas i Stockholmsförorten Husby där Farshin också är uppväxt. Det ska tilläggas att bokens titel inte anspelar på den polska maträtten ”mizeria” utan helt enkelt betyder olyckligt eller sorgligt.
Farshin vars föräldrar kommer från Iran är född 1988. Hon debuterade som ståuppkomiker 2007 och är fortfarande verksam i det yrket.
Mizeria kan sägas vara en tät spänningsroman med melodramatiska inslag som skild-
rar den aktuella situationen i dagen svenska utanförskapsområden. Det märks att författaren har en personlig erfarenhet som ligger till grund för både hanteringen av språket och miljöskildringen.
Mizeria är en roman där flera olika röster beskriver händelseförloppet. Läsaren förs fram i berättelsen genom att varje kapitel berättas av någon av huvudpersonerna och på så sätt så får vi följa samma händelseförlopp ur olika perspektiv.
De tre huvudpersonerna är tvillingparet Ali och Aisha och deras mor som i romanen konsekvent kallas mamma Mona. Genom deras berättelser och återblickar så får vi följa familjens liv i Sverige.
Det som slår läsaren är dock främst Farshinas suveräna språkbehandling. Genom att mycket konsekvent låta dialogen men även beskrivningen av huvudpersonerna tankar ske på det som ibland lite nedlåtande brukar kallas rinkebysvenska så lyckas författarinnan ge texten ett drag av stark aktualitet.
Farshin lyckas också initierad beskriva småsaker som maträtter, klädsel men framför allt hur en familj med rötterna i Mellanöstern där inkomsterna är små och ekonomin alltid är ett problem kan fungera rent socialt. Brodern Ali har hela tiden ett ansvar för sin syster men det ansvaret övergår inte i någon dramatisk skildring av hedersvåld utan finns bara som en ständig underton som både bror och syster måste ta i beräkning.
Farshin har med ”Mizeria” skapat ett unikt litterärt tidsdokument som beskriver hur många svenskar lever idag. Det är en bedrift.
25
26
27
D e t p e r f e k t a e x t r a j o b b e t f ö r d i g p å g y m n a s i e t
K o m i g å n g i d a g !
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
