Luthers ord i tryckta böcker -reformationen sprids med rekordfart

Luthers ord i tryckta böcker

– reformationen sprids med rekordfart i Europa

Under hösten 2018 kom en bokkunnig historiker till församlingen på uppdrag av Linköpings stift. Stiftets uppdrag gentemot församlingarna är bland annat att stötta med expertkunskaper på olika områden. Martin Kjellgren, fil dr i historia tog sig an bokbeståndet under en knapp vecka. Ett projekt som pågått sedan 2017 och innefattar inventering av alla stiftets kyrkor och deras bokbestånd, det vill säga 224 kyrkor och tusentals böcker. En åtgärd för att bevara ett viktigt och stort kulturarv.

Boken som här presenteras är alltså en postilla av Martin Luthers hand, tryckt år 1546. Den är en av tre böcker som Martin Kjellgren valt ut vid inventeringen som särskilt värdefulla i Åkerbos samlingar av äldre böcker. Den ingår därmed i stiftets konserveringsprogram 2021 och ska konserveras och göras i ordning på stiftets bekostnad.

Postilla är ett samlingsnamn för utläggningar om en text (post illa verba textus = efter dessa textens ord), i det här fallet bibeltexter. Luthers vilja att reformera den katolska kyrkan handlade mycket om att betrakta och tolka bibelns ord på ett annat sätt.

1521 började Luthers ge exempel på hur predikningar kunde och borde vara uppbyggda. 1528 började Olaus Petri översätta Luthers postillor till svenska. På 1600-talet uppkom begreppet Homiletik – läran om predikan eller konsten att predika, för att kategoriserades denna typ av böcker inom teologi.

Denna postilla är tryckt i Basel av Johannes Herwagen d ä och sedan inbunden i skinnband 1554. Den ljusa inpräglade pärmen har bårder med bibliska scener: Abraham offrar Isak, Jesu dop, korsfästelsescen med bokbindarsignatur (HC) och en uppståndelsescen som är ovanlig: Kristus trampar döden under sina fötter. Fyra bilder som kan sammanfatta kristen tro.

Här finns också ett pärmexlibris med den ursprungliga ägarens begynnelsebokstäver HE A M, och datering 1554.

Längst ner på försättssidan står det textat ”Är Lillkyrka tilhörig.”

Vem som sedan ägt boken och hur den kommit i församlingens ägo kan man till viss del följa genom de anteckningar som gjorts på försättsbladen. Här står bland annat: ”Thena book hafwer den Hederliga och gudfruchtiga matrona Hustru Maria Arfwids dotter gifuit hijt til Kyrkian til ett testamente effter sin s. man wärdige och vällärde Herr Hans Nilsson Kruk, fordom kyrkioherde här i församlingen i Lillkyrka”.

Martin Kjellgren noterar: ”Sällsynt utgåva av Martin Luthers predikningar; titeln finns ej i LIBRIS; bokbindaren och beställaren okända; Johannes Nicolai Kruuk (d. 1654), kh i Lillkyrka 51, gift med Maria Arvidsdotter.” Det betyder att från och med år 1654 har den funnits i Lillkyrka och i församlingens ägo.

Text och foto: Maria Bergendahl

Läs mer på hemsidan: svenskakyrkan.se/akerbo/kolla-kulturarvet