Att pilgrimsvandra är bäst tillsammans med andra

En pilgrimsvandring i Åkerbo sker vanligtvis på lördagar. Man börjar vandra runt klockan 8 och slutar vid lunch. Innan förra året, när pandemin svepte över världen, så gick sträckan oftast mellan två av församlingens kyrkor. Men eftersom det krävde en del förflyttning och samåkning i bil så har vandringarna under året arrangerats kring en kyrka i taget. Att start och stopp är på samma plats har dock fungerat oväntat bra. Det går nu att pilgrimsvandra i hela församlingen och ändå hålla sträckans längd till cirka 6-8 km, tack vare bland annat församlingsbor som tipsat om vägar eller till och med agerat guider. Göran Helmersson, som är präst i församlingen, berättar om ett år med vandringar på nya platser, men med samma gemenskap och intressanta samtal kring allt mellan himmel och jord.

Händelser längs vägen

- Upplägget på en vandring är i princip densamma som förut. Då gruppen är samlad på morgonen startas dagen med en inledande bön, som jag vanligtvis håller i, berättar Göran. Efter det förklarar jag hur vandringen kommer gå till, som att vi kommer att stanna några gånger på vägen och tillbaka vid kyrkan avsluta dagen med en bön. Varje vandring har sitt egna tema, kopplat till var i kyrkoåret vi befinner oss. Temat följs genom texterna vi läser och de böner som vi ber tillsammans. - Förutom de här pauserna brukar det hända att det uppstår samtal längs vägen, fortsätter Göran. I början kan det vara rätt mycket formella konversationer, men efter en stund kan det handla om allt från bibeltexterna till generella tankar om livet. Inget bestäms i förväg.

Tillåtande och kravlöst

Göran är tydlig med att man inte behöver förbereda så mycket innan en vandring. - Ta med kläder efter väder och bra skor. Vi stannar tre gånger på vägen och matrast kombineras med en av dem, så man ska ta med sig någonting att äta. De böner och texter vi kommer ha finns i ett häfte man får av mig när man kommer till kyrkan. När jag läser upp den bibeltext som är utvald till vandringen så frågar jag också vilka tankar som dyker upp hos dem som är med. Om det är något som sticker ut, eller om texten får dem att reflektera över något. Det gör att vi får nya perspektiv på bibeltexterna, även om man hört dem flera gånger tidigare. Texten läses upp en andra gång av någon frivillig. Gruppen resonerar på olika sätt, beroende på om de är vana vid bibeltexter eller inte, vilket bidrar till olika perspektiv.

- Jag försöker se till att det blir en trygg och bra stämning, alla ska få känna att de kan uttrycka sina tankar. Det är viktigt, poängterar Göran. Det är inte så att man kommenterar vad andra säger. Alla får säga sin sak och vi ifrågasätter inte varandra. Det här sättet att läsa och prata om bibeltexterna är något som växt fram under åren vi gjort vandringar i Åkerbo. Dock är stunderna när man står och delar sina tankar ganska korta i jämförelse med helheten. Ibland säger folk lite, och ibland mycket. Upplägget har en flexibel ram. Utan tidsbestämmelse för samtalet så blir det tillåtande och kravlöst. Ibland går gruppen i tystnad, och då brukar Göran säga i förväg att möjligheten erbjuds. Det kan ju hända att tystnaden bryts längs vägen. Alla får göra som de vill. Vanligtvis avslutas vandringen med en enklare pilgrimsmässa. Men dessvärre går det inte att ha nu under pandemin. Däremot har det blivit fler vandringar, och sedan ett år tillbaka sker de en gång i månaden, med avstånd såklart.

Det bästa med vandringarna

Göran har ingen favoritsträcka, men tycker att rundan kring Lillkyrka, där man kommer nära Roxen, är fin. - Den har en bra utsikt. Det jag gillar är att naturen varierar mellan allt från djupa skogar till öppna ängar. Eftersom det är slättlandskap i öst och mer skog i väst blir det så under många vandringar. Men det bästa med pilgrimsvandringar är att få höra andras tankar, och att det sker i just den kontexten det sker i, tycker Göran. - Deltagarna kan ibland stanna i en tanke, och ibland inte. Det är en väldigt öppen konversation. För mig är att gå tillsammans en del av själva vandringen. Jag vill erbjuda just den här möjligheten till värdefulla samtal och fin gemenskap. Går man själv blir det en annan sak, men det vore kanske roligt att kunna erbjuda det i framtiden, avslutar Göran.

Maria Nylén och Anna Klockner är ihärdiga pilgrimsvandrare bland Åkerbos kyrkor, och bor också i församlingen.

Det bästa med att pilgrimsvandra är tidpunkten, samvaron och naturupplevelsen, tycker Maria.

- Vandringen är förlagd lördag morgon, och att pallra sig iväg när allt är sovande och tillsammans med andra, vara med om just detta: ett bokstavligt och bildligt uppvaknande. Det är påfyllning för kropp och hjärta. Vi går, iakttar det vi passerar och utbyter erfarenheter, kunskaper och tankar. Det är vad man kan förvänta sig av pilgrimsvandringen. En avslappnad morgonstund tillsammans med närvarande människor, intresserade av livets små och stora under.

Anna håller med om att naturupplevelsen är bland det bästa.

- Det ingår så många positiva delar, förklarar hon. Man promenerar och får frisk luft, får se nya vackra platser, som man troligtvis inte skulle komma till annars. Träffar nya trevliga öppna människor. I den gemensamma stunden, i reflektionen kring bibeltexten som man delar, händer det att man delar mycket av livet. Omedvetet och medvetet på många plan. Och i det mindre samtalet som ofta uppkommer på vandringen, där kan man lära känna varandra väldigt djupt - utan att för den skull veta så mycket om varandra egentligen. Det blir också väldigt mycket vardagsprat, vilket är härligt. Många återkommer på pilgrimsvandringarna, men några kommer bara någon gång ibland. Det otvungna är fräscht och man delar och deltar precis så mycket som man vill, konstaterar hon.

På frågan om man behöver förbereda någonting inför vandringen ger båda väldigt lika svar.

- Bra skor och ett öppet sinne. Det är nog allt, fastställer Anna.

- Ta på dig sköna skor, ta med dig fika och ta dig till “rätt” startplats för pilgrimsvandringen. Vad jag menar med det får du höra på nästa pilgrimsvandring, avslutar Maria med glimten i ögat.