LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek – Linköpings teknologers studentkår.
LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping
ANSVARIG UTGIVARE Rakel Qvarfordt
Illustration: Elvira Löfquist Boström Foto: Fanny Bergman
Layout: Ylva Bröms
LTAB
Då var det dags! Ett nytt verksamhetsår för LiTHanian, fem nya nummer som ska skapas och en helt ny redaktion som tillsammans ska ta fram dem. Sen är det också jag, lilla Rakel, som ska i egenskap av chefredaktör leda denna fantastiska grupp med människor och föra vårt arbete framåt. Det är en ny och pirrig känsla, hur ska det gå? Bra är svaret!
Tidningen fyller nu 50 år, vilket är helt ofattbart! I hela 50 år har alltså studenter gått ihop och engagerat sig för att du som nu sitter med den här tidningen i handen ska ha något roligt att läsa. 50 ÅR!?! Denna tidning är så jäkla gammal, vilket ändå lindrar min egen åldersnoja något. Jag menar om den här tidningen kan vara fräsch och relevant efter så lång tid ger det hopp för framtiden att även jag kan vara det vid 50.
LiTHanian är för alla oss på TekFak, vår alldeles egna kårtidning! Här samlas allt möjligt som är relevant för oss studenter, tips, trix, texter som granskar och som visar att det engagemang vi studenter har gör skillnad. Att engagera sig är något av det roligaste man kan göra under sin studietid på universitet. Oavsett om det är för att man brinner för engagemanget eller om det är för att hitta en gemenskap bland en grupp människor som jobbar för samma sak. Det ger än något utanför studierna som tillför ett sammanhang och en känsla av att man gör något viktigt. Jag hoppas att alla får chansen att få känna den känslan.
Med detta sagt ska jag inte bli mer långrandig i min tårfyllda kärleksförklaring till LiTHanian och studentlivet. Jag ser fram emot det kommande året vi kommer dela via LiTHanian och vi i redaktionen hoppas att du kommer få en trevlig läsning i detta nummer så väl som i de efterföljande!
Det var allt för mig denna gång, tack och hej!
Rakel Qvarfordt Chefredaktör för LiTHanian 22/23
Rakel Qvarfordt | Chefredaktör chefred@lintek.liu.se
Jag är otroligt rädd för låga höjder som att stå på en stege men har inga problem med att vara högt upp i luften.
Ylva Bröms | Redaktör & layoutansvarig redaktor@lintek.liu.se
Vill påstå att jag är expert på låtsasspråk så som rövar- och mormorspråket.
Kajsa Jansson | Krönikör kronikor@lintek.liu.se
Bakar otroliga kanelbullar!
Tintin Mäcs | Skribent skribent3@lintek.liu.se
Går i sömnen ganska frekvent.
Emma Stenmark | Layout layout1@lintek.liu.se
Hatar frukost, vill helst vänta 2 timmar när jag vaknat innan jag äter något.
Emelia Jonsson | Skribent skribent1@lintek.liu.se
Jag tillhör One Directions top 0,05% lyssnare på Spotify.
Fanny Bergman | Fotoansvarig fotoansvarig@lintek.liu.se
Jag bär alltid med mig en liten träbricka för garanterad tillgång till peppar peppar ta i trä.
Elvira Löfquist Boström | Illustratör
illustrator1@lintek.liu.se
Jag bodde i ett känt spökhus när jag var barn.
Hanna Hjertström | Skribent skribent2@lintek.liu.se
Pluggar till hype musik, inte lugn.
Max Wiklundh | Webbansvarig lithanian-webb@lintek.liu.se Är beroende av kladdkaka.
Anna Wynne | Illustratör illustrator2@lintek.liu.se
Jag har aldrig failat något så hårt som jag failade Lidl academy.
Efter tre år var det äntligen dags igen! Hoben! Som vi har längtat! LinTeks alldeles egna oktoberfest i augusti var äntligen tillbaka efter ett oplanerat uppehåll på tre år. Förväntningarna på årets Hoben var såklart skyhöga, men möttes de verkligen? LiTHanian har intervjuat Hobengeneralen Elin Norberg, en fadder samt en nollan som var och en berättade om sina förväntningar inför och tankar efter München Hoben.
Hur var förväntningarna inför München Hoben? Hade du varit på Hoben tidigare?
Jag var med när jag gick i ettan 2019. Jag var inte supertaggad egentligen, som fadder har man inte lika kul som nollan. Man är inte supertaggad på att dra dit tidigt för att köa. Men jag hade några kompisar som skulle dit så jag hängde med ändå. Sen blev man såklart mer taggad under dagen. Förväntningarna inför Hoben var inte jättehöga egentligen. Man har ju hört talas om hur svårt de hade att hitta en styrelse till Hoben så jag hade inte så jättehöga förväntningar faktiskt. Sen minns jag det från ettan också, det är kul men inte mycket mer än så.
Möttes förväntningarna? Var det något som var extra bra eller något som kan förbättras till nästa gång? Ja, det var väldigt kul när man väl var där. Det var kul att träffa folk från Linköping som man inte träffar lika ofta. Som fadder var det det roligaste. Jag stod i kö väldigt länge kommer jag ihåg.
Hur fungerade logistiken med att få med sig nollan ända från Norrköping till Hoben?
Inte alls bra faktiskt. Det fanns alldeles för få bussar. På vägen till Hoben så var alla nollan tvungna att ta bussen vid 14 för att kunna hinna fram till kön innan klockan 16. Problemet var då att det bara fanns en enda buss som gick
Finns det något som skulle kunna förbättras till nästa år?
När biljetterna såldes här i Norrköping kändes det väldigt rushat då de var tvungna att åka med biljetterna till Linköping för att sälja resten där. Det vore bättre om de sålde biljetterna lika mycket i både Linköping och Norrköping, det är ändå en stor grej som båda campus vill ta del av. Det är ändå LinTek som har hand om det och det borde vara lika att få tag i biljetter. Det mesta fungerade bra, men kösystemet kan verkligen förbättras. Det blir väldigt konstigt när det inte finns någon gräns för hur många nollan som får gå in i kön för varje fadder.
Vad var det bästa med kvällen? Det såg ut som att nollan hade det väldigt kul!
Hade du några förväntningar inför München Hoben?
Hade du hört talas om det tidigare?
Jag hade inga förväntningar alls då jag aldrig hade hört talas om München Hoben tidigare. Men jag blev verkligen positivt överraskad, det var verkligen jättekul!
Vad var det bästa med kvällen?
Det bästa var att man fick hänga med och lära känna sin klass ytterligare, detta på en aktivitet som egentligen inte krävde så mycket. Det var bara att komma dit och hänga så länge som man ville. Det bästa var ju också sejdeln såklart!
Var det någonting mindre bra med kvällen?
Det var långa köer för att ta sig in, men det var väldigt uppskattat att våra faddrar hade lyckats ta platser åt oss i kön. Annars var köerna till mat och dryck extremt långa och det förstörde stämningen lite när man var hungrig.
Först och främst, det första riktiga München Hoben på tre år är nu avklarat, hur känns det?
Jag har själv inte riktigt fattat att det har varit, men det känns riktigt bra! Det såg lite mörkt ut i vintras, men jag är glad över att vi fick det att överleva och att vi kunde föra traditionen med Hoben vidare med tanke på allt som det faktiskt gör för studentlivet. Hur många är ni som har arbetat med hoben?
Vi var 14 personer i kommittéen och vi började med arbetet i mars någon gång. Sen har vi även haft med oss 18 stycken tüskar (jobbare) som har hjälpt till väldigt mycket framförallt i augusti. Tüskarna brukar vara med varje år och har jobbat som barchefer, byggt upp området och hjälpt till med artister.
Med tanke på att det var så pass länge sedan vi hade ett riktigt Hoben, vad var dina förväntningar och förhoppningar inför eventet?
Framför allt att det skulle bli bra, det har tidigare varit kantat av en del problem med köande, kassa-strul och interna administrativa saker. Min förhoppning var då att vi skulle göra rätt förändringar för att det skulle bli bra för ALLA.
Lyckades ni med det?
Ja, iallafall med kassorna. De strulade inte! Resten håller vi på att utvärdera just nu med phadderierna som jobbar så det kan jag inte riktigt svara på än.
Möttes förväntningarna? Vad är du extra nöjd med?
Ja, i det stora hela har mina förväntningar möts. Som sagt är det svårt att säga då vi inte har hunnit utvärdera det internt än. Men jag känner mig väldigt nöjd med att vi kunde erbjuda ett evenemang som fungerade för besökarna. Den lilla feedback vi har fått hittills har varit bra och det känns verkligen som att vi har skapat ett uppskattat event.
Var det något som kunde ha gått bättre?
Vi kunde haft ett bättre system för glaskross-plock, haha. Vi visste såklart att det skulle vara en del sejdlar som skulle gå sönder, men vi hade inte utarbetat något jättebra system för det här. Det var mest jag och hon som var personalansvarig som sprang runt med sopsäckar och försökte plocka upp det. En sopsäck med glaskross är inte det bästa sättet att hantera det på…
Hände någonting oväntat?
Det mest oväntade var att vi sålde slut på både läsk och cider, så det är ju positivt!
Vi har hört en del klagomål om just bussarna till och från Norrköping, detta gäller då framförallt att det var för få bussar för att kunna transportera både faddrar och nollan. Vad var det som hände och hur kan detta förbättras till nästa år?
Bussbolaget hade sagt att de skulle skicka två bussar och sen så gjorde de inte det. Det var det som hände i stort sett. Vi fick tag på bussbolaget till slut och löste så att sista turen hade två bussar och alla kunde ta sig hem iallafall. Det vi tar med oss från detta är att i framtiden ha en ännu tydligare kommunikation med bussbolaget. Vi hade ingen aning om att detta ens hände förrän 45 minuter innan sista bussen skulle gå.
Sammanfattningsvis gick München Hoben 2022 bra även om det inte var helt utan sina motgångar. Med lite mer kommunikation med bussbolaget samt ett bättre kösystem kan Hoben 2023 bli hur grymt som helst! Den övergripande känslan såhär i efterhand verkar dock vara positiv och studenterna är taggade inför nästa år!
Studenternas favoritplagg, de omtalade “ovvarna”. De är de där smutsiga, färgglada, lustiga byxorna. Om du äger många märken kan det till och med komma att bli ditt dyraste plagg. Alla program får varsin färg på overallerna, något som kan vara svårt att hålla koll på. Vi har därför skapat en ovveguide för TekFaks sektioner!
Ovven kan du egentligen bära närsomhelst, men vanligtvis har man på sig den till kravaller (fest i overaller), sittningar, fester eller pubar. Kring ovvarna finns det även massor av traditioner och oskrivna regler, t.ex att den aldrig får tvättas om inte ägaren bär den på sig. Eller att namnet ska stå på ett ben, och att de finaste märken en student äger ska sitta så nära skrevet som möjligt.
Den viktigaste regeln av dem alla är däremot att innan ovven börjar användas så måste den bli invigd. Innan invigningen får du inte ha ovven nercabbad eller pryda den med märken, revärer eller namn. Ovveinvigningen är en hel dag av händelserika aktiviteter, och en dag du som student sent glömmer. LiTHanian har frågat några studenter om just deras invigning och utan att avslöja för mycker så delar vi med oss av några svar:
Jag kan än idag hitta kaffesump i mina ovve-fickor :(
Text Hanna Hjertström, Layout Emma Stenmark, Illustration Anna Wynne
Kanske är den första utmaningen man möter vid universitetet att inreda sin alldeles egna lägenhet. Sin alldeles egna lilla, trånga men ändå charmiga lägenhet. På en budget och med en liten yta kan det kännas knepigt att få till den där hemmakänslan. För att hjälpa dig på traven delar vi därför med oss av några tips!
Växter både livar upp din lägenhet och får dig att må bra. De renar luften och minskar stress –perfekt inför kommande tenta-p! Ställ växterna på fönsterbrädan eller häng dem framför fönstret för att spara yta. Två växter som är (relativt) enkla att ta hand om är elefantöra och monstera.
Undvik kala ekande väggar genom att sätta upp några posters. Här kan du få till din egna touch på lägenheten - plus att det finns ett stort utbud på nätet. Oavsett din stil så finns det något för dig. Vi tipsar om hemsidorna Desenio och Postery. Däremot behöver man ju inte köpa posters, utan det går lika bra att rita något kul att sätta upp på väggen!
Spara på kassan och miljön! På second hand affärer kan du fynda möbler till ett bra pris, vilket betyder att du nu faktiskt kan köpa möbler. Det finns även massor av fina krukor, vaser och annat mysigt krims krams att dekorera med. Second Hand finns det gott om i både Linköping och Norrköping.
Självklart måste “Do it yourself” (DIY) tips få vara med. Kanske har du en tom flaska vin kvar från en vinkväll? Använd den som ljushållare eller bara som dekoration, speciellt om den har en fin etikett. Vårt andra DIY tips är att själv printa ut bilder med t.ex kompisar och skapa din egna fotovägg eller bara hänga upp dem på kylskåpet.
Vi har nog alla varit med om ett grupparbete som inte riktigt gått som man tänkt. Man sitter där och känner att man helst hade velat ha det som en individuell uppgift. När Zoom var det enda som användes så spenderades nästan alltid en kvart i stel tystnad tills en modig student tog ton. Nu med grupparbeten på plats kunde man hoppas att det skulle bli bättre, men det faller nästan alltid tillbaka till vissa roller. Det blir en person som självutnämner sig till ledare, en ja-sägare som bara glider med, en perfektionist som aldrig blir nöjd och sen en no-show. Man går ofta hem och inser att mer tid spenderades åt att försöka dela upp arbetet än att faktiskt arbeta. Vore det inte smidigt om man hade fått en kurs i hur man gör grupparbeten som bäst? Det tycker i alla fall vi, så här kommer LiTHanians snabbkurs!
Hur tråkigt det än låter så är det en genialisk idé. På så sätt vet alla vad de förväntar sig av varandra och man får en gemensam målbild. Ingen sitter där och blir förvånad över att man inte fick komma 20 minuter sent, eller att alla faktiskt måste bidra med något. Gruppkontraktet finns där som en trygghet att falla tillbaka på om allt inte går som det ska, men också som en påminnelse på hur ni i gruppen har beslutat att arbetet ska rulla på.
Efter man suttit tysta ett tag och ingen längre har någon idé så är det dags att ta en paus. Bara en paus på fem minuter kan göra en stor skillnad. Släpp arbetet, prata om annat och gå och köp någon god liten fika.
Prata, diskutera, argumentera, ventilera, resonera, dividera! Helt enkelt kommunicera. Var övertydlig, för ingen kan läsa dina tankar. Speciellt om du är i en grupp där ni inte känner varandra särskilt väl. Meningen med ett grupparbete är att man ska jobba tillsammans, och det går bara genom att kommunicera. Communication is key!
Jobba inte med vänner
Vi alla vet att det är roligare att jobba med våra vänner… men ibland är det bättre att låta bli. Ta det mogna beslutet och låt bli. Med vänner så svävar man ofta iväg till roligare samtalsämnen, för vad hände egentligen i helgen? Det händer också att man känner mindre press att prestera samt har svårare för att ge och ta kritik.
Trygg miljö
Skapa en trygg miljö i gruppen genom att respektera varandra. Lyssna på alla medlemmar och bemöt alla tankar och idéer med välvillighet. I en trygg miljö kommer arbetet gå snabbare, roligare och alla kommer våga säga det de egentligen tycker.
Uppskatta olikheter
Det fina med grupparbeten är just att alla har olika personligheter med olika styrkor. Utnyttja detta! Att folk tar olika roller är det inget fel på, så länge ni inte tar rollerna som självutnämnd ledare, perfektionisten, ja-sägaren eller
Kårstyrelsen består av 7 ledamöter och är det verkställande organet och finns direkt under kårfullmäktige. Kårstyrelsen förbereder ärenden som ska tas upp i kårfullmäktige samt leder det strategiska arbetet inom LinTek. Denna styrelse består av studenter som arbetar ideellt vid sidan av studierna.
LinTek är teknologernas studentkår på LiU och har som uppgift att framföra studenternas röst till universitetet. Med ledorden utbildning, gemenskap och framtid i fokus arbetar LinTek för att vi teknologer ska få den bästa möjliga studietiden. Detta har du kanske hört tidigare, men ändå känns hela LinTek som ett trassligt garnnystan. Oroa dig inte, vi ska försöka reda ut detta nu.
Kårordförande och Vice Kårordförande.
Kårledningen består av presidiet, heltidsarvoderade som har avslutat eller tagit en paus i studierna samt deltidare som är med i kårledningen vid sidan om studierna som jobbar inom olika områden.
Kårledningen består av
Kårordförande
Vice Kårordförande
Studiesocialt ansvarig
Centralt arbetsmiljöombud för studenter
Marknadsföringsansvarig
Projektledaren för LARM
Generalen för SOF
Chefredaktören för LiTHanian
Generalen för München Hoben
Mottagningsansvariga för Norrköping & Linköping
Ordförande för Mattehjälpen
Projektledare Kårstugan
Utbildningsansvariga
Näringslivsansvarig
Detta är, eller kan bli, du! Som medlem i LinTek får du en mängd fördelar. Bland annat blir du delägare i de 5 kårhusen, du har rätt att tycka till om kårens arbete, du bidrar till att kåren får fortsätta att finnas och behålla sin kårstatus.
Kårfullmäktige består av 27 ledamöter som varje år väljs av LinTeks medlemmar till FuM-valet. FuM är alltså det högst beslutande organet inom LinTek.
Besvärsnämnden är ett granskande organ som har i uppgift att se till att valet sköts korrekt.
Valnämnden består av 3 personer och det är de som förbereder och sköter valet till Kårfullmäktige.
Då Kårledningen såklart inte kan göra allting själva har de ett antal utskott, kommittéer och projektgrupper till sin hjälp för att kunna driva verksamheten och genomföra de beslut som tas i Kårledningen.
Valberedningen jobbar för att ta fram kandidater till posterna inom LinTek och har därmed en viktig roll inom LinTek. Valberedningen kommer med förslag på kandidater till Kårstyrelsen, Kårledningen, Valnämnden och Besvärsnämnden.
Bli medlem i LinTek och ta del av massa finfina erbjudanden och rabatter i kårhusen! Du får också hem LiTHanian i brevlådan 5 gånger per år!
Ljudet av kurrande magar ekar över campus och när klockan slår 12:00 vallfärdas studenterna till mikrorummen, eller för dig som har glömt matlådan hemma; kycklingkebaben. Det är inte sällan man ser hungriga studenter flockas utanför resturangen i väntan på en rykande färsk rulle eller kycklingkebab med pomme. Detta är utan tvekan det populäraste och mest klassiska lunchstället för en student i Norrköping.
Pris: $$
Dagen är över och studierna är kirrade, eller vi kan iallafall låtsas som att de är det. Vi lovar att inte säga något (kanske). Nu vankas det kanske AW med kurskamraterna eller en pizza med dejten och då är Mocca Deli ett bra alternativ då det bara ligger ett stenkast från campus. Priset är lite högre än vad studentbudgeten egentligen tillåter, men pizzan är absolut värd det!
Både campus Norrköping och campus Valla har breda utbud när det kommer till mat, detta är såklart något som vi studenter älskar. Det händer allt för ofta att man vid lunchtid inser att matlådan fortfarande står bekvämt i kylskåpet hemma och den enda lösningen är att köpa lunch, attans. Eller är du bara sugen på någonting annat än samma gamla matlåda för femte dagen i rad? Här följer en guide till restauranger och fik på både campus Norrköping och campus Valla.
Sedan 2004 har studentfiket outtröttligt sett till studenter nas främsta behov: kaffet. Och delikatobollen såklart. Likt zebror runt vattenhålet på savannen flockas här studen terna den första kvarten varje timme. Detta är det perfekta stället för dig att fylla på kaffe-depån och unna dig en liten boll vid det alltid återkommande blodsockerfallet vid 15, det är ju ändå tisdag. Tips är att jobba i fiket för att få gratis kaffe hela nästkommande termin!
Pris: $
Studenter och falafel går hand i hand, och när man tänker på studentmat är det inte sällan just falafel dyker upp i huvudet. Så om du, likt så många andra studenter, älskar falafel är falafelhuset ett perfekt lunchställe som dessutom ligger mitt på campus (mellan Key-huset och Campushallen). Får jag fresta med en rulle, bröd eller tallrik?
Pris: $$
Baljan är med sina 35 år i nacken en riktig klassiker på campus Valla. Hit kan du gå för att fylla på med energi i form av kaffe, klägg och en go soffa att sitta i. Här finns det nämligen studieplatser också för den som gillar att vara nära det svarta guldet.
Pris: $
Efter en lång dag på campus med föreläsningar, labbar, seminarium och allt däremellan är en riktigt god hamburgare som balsam för själen. Föreställ dig: en perfekt stekt hamburgare, fortfarande lite rosa och saftig och med den finaste stekytan du någonsin har skådat. Den ligger mellan två stora skivor ost, tillsammans med krispig sallad och rodnande tomat. Som pricken över i:et omsluts härligheten av två underbart fluffiga och lena bröd. Blev du lockad? Se då till att besöka Bores nästa gång du vill unna dig en burgare.
Pris: $$
Grattis på (nästan) födelsedagen LiTHanian! I hela 50 år har du förgyllt vardagen för studenter på den tekniska fakulteten. Idag känns tidningen som ett lika självklart inslag i vardagen som en kaffe och delicatoboll på förmiddagsrasten. Men hur såg egentligen vardagen ut för en student 1972? Vad sysselsatte man sig med när TikTok inte fanns för att stjäla ens uppmärksamhet? Redaktionen har hoppat in i tidsmaskinen för att ta sig en titt på hur livet egentligen sett ut de senaste 50 åren, häng med!
“I’m
LiTHanian har tagit sig igenom sitt första årtionde. Tidningen är fortfarande tryckt i svartvitt och genomgående har årets nummer omslag som pryds av stora fotografier på studenter eller illustrationer. Under de senaste åren har D-sektionen, LiThe Blås och 5 1982 kan man läsa om “filmer på herrgår’n” som var ett initiativ som visade film på Ryds Herrgård varje tisdag. Terminen innan hade det varit på måndagar, men nu var “illojal konkurrens” från tv som börjat visa Dallas varje måndag ett problem. En filmvisning kostade 8 kr och det gick att se filmer varje vecka hela hösten.
Coola grejer som skedde 1982: Skandinaviens första provrörsbarn föddes i Sverige. Filmen E.T har premiär och frasen E.T phone home etsar sig fast i allas hjärnor. Alla vi som pluggar design eller media kan skatta oss lyckliga att företaget Adobe såg dagens ljus för första gången detta år. Än är det många år kvar tills Spotify ska grundas men på radion spelas låtar som I love rock and roll, don’t stop believin’ och Eye of the tiger. Modemässigt är influenserna från rocken, syntpopen och punken starka.
Tänk dig valfritt avsnitt ur Stranger Things.
1992 fyller LiTHanian 20 år. Tidningen har börjat ges ut i färg och den tekniska fakulteten har växt. Bland annat grundas Ling- och N-sektionen när högskoleingenjörsutbildningarna tillkommer under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Efter många års slit från studenternas sida invigs tillslut Kårhuset Kårallen av kungen under 1987. Fem år senare är det en självklar del av studentlivet och blir den naturliga punkten för kravaller och fester. Redan 1992 var sektionerna duktiga på att skämta på varandras bekostnad. I ett nummer har Ling-sektionen undersökt vilken typ av cykel respektive sektionsmedlem äger och den involverar många hintar om trasiga lampor, punktering och stulna cyklar.
Om redaktionen får gissa så tror vi att studenterna tittade på Ensam hemma 2 som hade premiär detta år. 1992 är också året då kalla kriget får sitt officiella avslut, lite svindlande att tänka på, eller hur?
Rätt som det är har vi nått 2002 och därmed har också LiU vuxit efter öppningen av Campus Norrköping 1997. Det är hela 25 år sedan i år, så vi får passa på att säga grattis till Campus Norrköping också! I nummer 3 kan man läsa ett spännande reportage där dåvarande redaktionen har varit på upptäcktsfärd i Kåkenhus på Campus Norrköping. Universitetets lokaler i Norrköping är ombyggda gamla industribyggnader och redan 2002 fanns det många rykten om vad som gömde sig i husets källarplan. Bland annat hittades en boulebana som aldrig byggdes klart. Jag kan inte låta bli att undra om den finns kvar, såhär 20 år senare? Kanske är det dags för en ny rundvandring igen.
Precis som idag är lågmidjade jeans något av det trendigaste man kan bära, så vi vågar oss nästan på en gissning kring hur studenterna på LiU var klädda. Under det senaste årtiondet har den tekniska fakulteten vuxit tack vare program som Civilingenjörsprogrammet i Teknisk Biologi såväl som i Medieteknik.
LiTHanian fyller 40 år 2012! 2009 skapar Lintek en ny tjänstestruktur vilket innebär att chefsredaktören nu har en tjänst på 25% inom fakulteten. Den största förändringen som skedde för studenterna på LiU var Bologna-reformen som förlängde alla civilingenjörsutbildningar från 4,5 till 5 år. Tidningen känns allt mer lik den utformning den har idag. Det är stora fotografier, färg och form. Även detta år finns en ovve-guide i tidningen. Redaktionen har även läst av stjärnhimlen för att spana in hur hösten kommer att bli när det kommer till studenternas tre viktigaste områden i livet: Ragg, plugg och pengar. Låt mig set the scene: 2012 var året då Gangnam Style tog världen med storm. Redaktionen kan inte låta bli att undra hur ofta den spelades på olika kravaller och nattklubbar?
Och så har vi slutligen tagit oss till 2022, året då LiTHanian fyller 50! Idag är redaktionen betydligt större än den 1972, men vi har fortfarande samma granskande uppdrag. Vad som är trendigt idag behöver kanske ingen större presentation, men LiTHanian känns som ett lika självklart inslag i tillvaron, nu som då. Bara häromåret var tidningen nominerad till “årets skoltidskrift” av Svenska Tidskriftspriset. Vi vill självklart fira vår tidnings födelsedag med er, så håll utkik framöver!
Nu återstår det bara för oss i redaktionen att säga grattis, LiTHanian! Vi tror starkt på 50 år till.
Om det är något som är värt att fira så är det LiTHanians 50 årsdag!
LiTHanian kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat. Inte bara för att jag en gång varit med och producerat kårtidningen, utan för att dess innehåll och betydelse ger en känsla av att förena studenterna på LinTek. Fem gånger om året ges möjligheten att lyfta fram saker i skrift och kreativitet för studenter att ta del av. En chans att sprida glädje, informera, inspirera, peppa eller ta upp elefanten i rummet. LiTHanian är det man själv vill att den ska vara –en paus i studierna, inredning, informationskälla eller en helt vanlig, men alldeles unik, kårtidning av studenter för studenter. LiTHanian är något för alla.
För mig är LiTHanian en fantastisk kårtidning som både informerar och inspirerar. Den är skapad av studenter som på sin fritid samlar på sig fakta och sätter sig ner för att skriva innehåll, studenter som med sin kreativitet skapat fotografiskt och illustrativt innehåll, samt studenter som sätter ihop allt till en komplett helhet. För att inte glömma de studenter i redaktionen som ser till att marknadsföringen når ut till er, att hemsidan är uppdaterad och att allt annat som måste göras för att få tidningen att hamna i er brevlåda.
När jag var chefredaktör var pandemin benämnt som över. Vi fick äntligen börja ha releaseevent igen, något som inte ägt rum på år. Vi fick chansen att visa upp LiTHanian igen. Det kändes lite som en nystart. Vi ville därför göra något nytt med tidningen – nya starka färger, nytt att skriva om, mer PR och fortsatt arbete på LiTHanians hemsida som min företrädare skapade. Vi ville ge kårtidningen nytt liv. Nu när den är i händerna av en ny redaktion ska de bli spännande att få se den blomma vidare.
Grattis på 50 årsdagen LiTHanian!
Kram, Ulrika Henriksson
Chefredaktör
21/22
Så var vi här – 50 årsdagen. Vilket liv LiTHanian gått igenom. Kanske har tidningen genom sina år behövt rätta uttalet av sitt namn lite för många gånger, fått arga mail för feltituleringar och svettats över kontroversiella sektionssidor. Men tidningen har också fått så mycket kärlek och skratt på sina år att skrattrynkorna i pappret vikt sig djupa och kanterna frasats sönder av använding. Nog kan vi enas om att LiTHanian har åldrats väl.
Första gången jag öppnade LiTHanian hade jag precis börjat mitt första år på universitetet. Tidningen guidade mig igenom programmens olika ovvar, förklarade mytomspunna LinTek och bjöd på färgstarka bilder från nolle-p som kanske förskönade bilden något. Inte minns jag själv att alla elever skrattade genom bakfylla och plugg.
Tidningen är extremt viktig – en samlingspunkt där studenter får en möjlighet att tycka till. Genom stress, tentaplugg och festande så ligger den där på det hastigt inköpta ikeabordet. LiTHanian. Vare sig ni är här för att läsa sektionssidorna eller ‘’det andra svamlet i LiTHanian (Inancial Times, 2020) så fira denna fantastiska skapelses 50-årsdag genom att ta del av all dess innehåll. Ta en kopp te, slå er ner, läs tidningen och njut – för det tänker jag göra.
Lina Jonson Chefredaktör 20/21
Text Tintin Mäcs, Layout Emma Stenmark, Foto Fanny Bergman
Jag vet att det kan kännas uttjatat, men har vi egentligen tackat studentlivet nog för hur fantastiskt det faktiskt är? Jag satt på pendeltåget hem från Bonfire-festivalen en fredagsnatt, sådär bubbligt lycklig som man är efter en otrolig kväll. Klädd i ovve, och kanske något högljudd tillsammans med mitt sällskap, så tog det inte särskilt lång tid för oss att locka till oss uppmärksamheten från sällskapet bredvid. Nyfiket frågar dom oss vilka program vi studerar, hur länge vi har pluggat och när vi ska ta examen. Killen mitt emot mig berättade om sin studietid i Uppsala och sa gång på gång att det är en tid i livet som man bara har där och då. Oundvikligen föll vi till slut in på pandemin och hur tacksam han var över att ha tagit examen året innan den bröt ut, samtidigt som jag berättade om hur mitt första år av studier bestod av långa dagar på zoom.
Jag satt mellan husen bara veckor tidigare, målandes på märkesbacken samtidigt som jag var omringad av studenter och musik. Stämningen gick att ta på i luften, det liksom vibrerade av förväntan inför allt som skulle ske de kommande veckorna. Där och då slog det mig att samtidigt som jag nu skulle börja mitt sista år, så skulle jag också få uppleva mitt första år på universitetet helt utan restriktioner. Lite galet ändå, eller hur?
Såhär i efterhand tänker jag på killen på pendeln och hans uppmaning att verkligen njuta av tiden som student. Jag kan inte låta bli att hålla med; att vara delaktig i studentlivet är något otroligt. Stundtals var det otroligt tufft att börja min studietid som jag gjorde, men trots att det var ensamt och förvirrande så har jag också ett tydligt minne av allt engagemang som fanns från andra studenter. Det finns liksom ingenting som stoppar studenter från att åtminstone försöka, oavsett om det handlade om en mottagning, eller en sittning på zoom. Kanske är det också därför det känns lite extra pirrigt att vara tillbaka på campus igen när allt faktiskt kan bli verklighet. Ja ni får absolut skratta åt att jag glamoriserar det tråkiga i vardagen, men det är till och med lite charmigt att mötas av en alldeles för lång kö till mikrorummet? Absolut inte varje dag, men ibland.
Jag tror att det här med att vara student lite är som att existera i en bubbla. För om vi ska vara helt ärliga så finns det inte riktigt någon annan tid i livet där man får vara vuxen och barnslig samtidigt. Det känns lite mindre jobbigt att navigera i vuxenvärlden när man samtidigt får gå klädd i ovve, dricka fulvin och dansa med kompisar tills fötterna inte längre orkar ett steg till. Bubblan finns liksom alltid där för att hålla en om ryggen, vad som än händer.
Så studentlivet, tack för allt som varit, och tack för allt som kommer att vara - det här är mitt kärleksbrev till dig.
Text Kajsa Jansson Layout Rakel Qvarfordt Illustration Elvira Löfquist Boström
Nytt läsår innebär nya spännande nummer av LiTHanian i brevlådan! Men i ärlighetens namn, är du verkligen den som slår dig ner med en kopp te i samma sekund som tidningen landar hemma? Kanske är det snarare så att tidningen fint pryder närmsta hylla? Om du som vi inte kan sluta fundera över vilken typ av läsare vi egentligen är, så är det här rätt quiz för dig!
När du köper böcker så är självklart det viktigaste att dem har följande:
A. Spännande läsning
B. Fina bilder att titta på
C. Ett fint omslag
D. Något nytt du kan lära dig
Hur börjar du din morgon?
A. Med en kopp kaffe framför nyhetsmorgon
B. Du gör en extra fin frukost, man äter med ögonen trots allt
C. Med att välja en perfekt outfit för dagen
D. Din telefon väcker dig varje morgon med det senaste avsnittet av en vetenskaplig podd
Enligt dig är den bästa tv-serien?
A. Vänner B. Outlander C. Gossip Girl D. Big Bang Theory
Du öppnar garderoben och vet inte vad du ska ha på dig, vad sträcker du dig efter?
A. En stickad tröja B. En fleecetröja C. En skjorta, gärna trendigt randig D. En svart t-shirt
Vad är roligast att läsa i LiTHanian enligt dig?
A. Allt, såklart
B. Läsning? Jag är bara här för alla fina illustrationer
C. Det allra finaste är omslaget, innehållet är egentligen irrelevant
D. Sektionssidorna och den senaste forskningen
Det är äntligen fredag och det har blivit dags för fredagsmys, vad väljer du?
A. En kopp te och lite godis
B. Chips med dipp
C. En charkbricka på studentbudget
D. Micropopcorn
Dina favoritkurser är dom där du får:
A. Kombinera läsning och skrivande B. Rita av diagram och memorera olika delar C. Hålla ett tal om något du tycker är intressant D. Labba och utforska
Flest A:
När LiTHanian trillar ner i brevlådan är du snabb med att öppna tidningen för att noggrant sluka vartenda ord. Du uppskattar att varva ned och försvinna in bland alla ord en stund. Det går alltid att göra vardagen lite *mysigare* och du har bemästrat att få även de längsta av dagarna på campus att kännas lite härligare. Får vi kanske föreslå en kopp te innan du kurar upp dig i soffan med tidningen i högsta hugg?
Flest B:
Livet är på tok för kort för att inte lyfta huvudet från telefonen och titta på allt fint! Oavsett om det handlar om naturen eller LiTHanians senaste illustrationer så är det alltid dit ditt öga dras först. Du är helt enkelt en riktig beundrare av allt som är fint. Eftersom du oftast trivs bäst i praktiska kläder föreslår redaktionen att du tar med dig det senaste numret ut i naturen för att verkligen maximera upplevelsen.
Böcker och tidningar gör sig bäst som stilleben om man frågar dig, och du läser sällan mer än den obligatoriska kurslitteraturen. Du har koll på de senaste trenderna och känner dig alltid som mest produktiv när du har en snygg outfit. Det är därför ingen större slump att LiTHanian utgör en prydlig stapel på valfri yta i ditt hem. Vi uppskattar exponeringen, men glöm inte bort att insidan trots allt räknas också.
Bonus:
Har det ekat lite tomt i brevlådan på sistone? Du har väl inte glömt att förnya ditt medlemskap hos LinTek? Du har koll på mycket, men det här med att förnya saker som tar slut har aldrig riktigt varit din grej. Rätt som det var så slutade LiTHanian att trilla ner i brevlådan, utan förklaring. Om du vill råda bot på det så rekommenderar vi att förnya ditt medlemskap asap, så att du får ta del av nästa nummer också.
Quiz i all ära, men du är egentligen bara här för den senaste forskningen! Det finns alltid något nytt att lära sig och du är redo att insupa all kunskap du kan få. Sena kvällslabbar och matematik är livet och du är en person man alltid vill vara i lag med när det vankas frågesport. Kunskap är kul, men vi tycker absolut att du ska kolla in våra andra artiklar också, kanske finns det något kul att lära sig där?
Som du kanske redan vet finns det ett flertal olika kårhus på och omkring campus Valla och campus Norrköping, närmare bestämt 5 stycken. Kårhusen ägs av kårerna LinTek, StuFF och Consensus. Genom att vara medlem i en av kårerna blir du automatiskt delägare till kårhusen och får även rabatt på mat och fester. Kårhusen arrangerar och erbjuder en mängd olika event och händelser som exempelvis sittningar, pubar, studieplatser och fester. Allt för att ge studenterna ett så rikt studentliv som möjligt. Kårhusen blir helt enkelt den självklara mötesplatsen för studenter.
Norrköpings enda kårhus och enligt mig (en norrköpingsstudent) det bästa. Trappan kallas ofta för “studenternas vardagsrum i Norrköping” och det är faktiskt inte helt fel. Här kan du spendera hela dagen om du så önskar. Under dagtid har trappan ett café och är fylld med studieplatser, när kvällen kommer svänger det om till pub och klubb. Här hålls allt i från kravaller och quiz till oktoberfester och sittningar. Håll utkik på Trappans sociala medier som frekvent uppdateras med aktuella evenemang.
Kårhuset Kollektivet, även kallat KK, ligger på Ågatan mitt i Linköping. Här erbjuds det pubar, sittningar och fester. Under dagen finns det gott om studieplatser för den flitige studenten. Annars är det bara att slå sig ned på uteserveringen för gött häng eller kanske delta i något av KK:s populära quiz? Sista torsdagen varje månad är det torsdagsklubb med gratis inträde till 23:30, så på med ovven så möts vi där!
Mitt på campus Valla hittar du det kanske mest klassiska kårhuset, nämligen Kårallen. Förutom att det på kvällarna hålls pubar, fester, kravall och sittningar här är kårallen också hem till flertalet föreningar. Här finns nämligen en rad kontor med mängder av olika föreningar och sektioner. Här har även LinTek sitt kontor. I Kårallen hittar du även det studentägda fiket Baljan som är perfekt för tidiga morgnar. Kort sagt; här är det aldrig en lugn stund. P.S. Den 10:e November kommer Lithanian att hänga på Kårallen under torsdagskröken för att fira Lithanian 50 år!
HGRyds herrgård, även kallat för HG, är LiU:s äldsta kårhus med anor ända från 1700 talet och har varit en mötesplats för studenter lika länge som universitetet har funnits. Här finns det studieplatser under dagtid och pub/sittningar under kvällstid, passa då på att spana in det breda utbudet av öl. Unikt för HG är de språkcaféer samt kodstugor som arrangeras här.
Campus US’ alldeles egna kårhus Örat bjuder in till fika, pub och sittningar. Här hittar du framförallt medfak-studenter, men alla är såklart välkomna! Puben anordnas några gånger i månaden och brukar vara väldigt populär. Här kan du även boka lokalen både som del av en förening eller som privatperson, är det kanske här du har din nästa fest?
LiTHanian har lyckats göra något som ingen trodde var möjligt. Vi har kommit fram till hur man gör kursutvärderingar sexiga igen. För kursutvärderingar verkar tyvärr hamnat långt ner på studenternas prioriteringslista, då responsen ofta är låg. Men med hjälp av utbildningsansvarig har LiTHanian kommit fram till några funderingar för att rädda kursutvärderingars rykte.
Jag sätter mig ner med med Sasan för att prata om kursutvärderingar. De där omständliga formulären och möten utanför skoltid. Varför finns de ens? Sasan berättar att kursutvärderingar är ett sätt för studenter att ge feedback på kurser som dem läst. Feedbacken från studenterna når via utvärderingarna fram till examinatorn och ger studenternas röst möjligheten att nå fram och göra skillnad. Universitetet uppskattar de något oerhört och vill ha in feedbacken för att kunna ändra utbildningen till det bättre.
Kursutvärderingar är något som många studenter anser vara rätt osexigt, och lockar därför inte alltid till sig så många deltagare. Svarsfrekvensen är just det som är utvärderingarnas svagaste punkt. Det är därför dags för kursvärderingar att step up their game och bli lite sexigare. För med en låg svarsfrekvens så minskar tyvärr slagkraften av kursutvärderingarna. Det blir svårt att framföra vad alla
Men kursutvärderingar behöver inte enbart charma oss studenter, utan även examinatorerna. För något mer som visat sig ha en stor påverkan på svarsfrekvensen är hur examinatorer belyser kursutvärderingar. Det är viktigt att lärarna också jobbar för att göra utvärderingarna heta och för att studenterna ska får höra att kursutvärderingar har en stor påverkan. Det ska kännas värt för studenterna att avsätta den där timmen till att utvärdera sina kurser. Genom att examinatorer beskriver och visar hur kursutvärderingar används skapas motivation hos studenterna.
Kursutvärderingar är ett tillfälle för oss studenter att påverka, och den chansen ska vi inte kasta bort! Det ligger hos studenterna att ta sig till kursutvärderingar och för examinatorer att inspirera studenterna till att gå. Låt oss göra kursutvärderingar sexiga igen!
studenter tycker och tänker när man helt enkelt inte vet. Vet man inte vad studenterna på ett program tycker om utbildningen så är det svårt att påverka. Det är även omoraliskt för alla inblandade att gissa sig till tankar. Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan studentgrupper, t.ex mellan olika program och sektioner. Detta tyder på att det finns en viss “kultur” inom kursutvärderingar. Desto fler som deltar på kursutvärderingarna, desto fler som fortsätter att delta. Kursutvärderingarna blir mer synliga och normaliserade, att gå dit blir till en rutin. Det gäller bara för en studentgrupp att romantisera kurs och sätta igång trenden. Samla era vänner och gå och ta en fika med kursutvärderingen. Initiativ som fika finns till för att locka studenterna, men funkar det? Gör det verkligen kursutvärderingarna sexigare?
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.
Vid krig, olyckor, naturkatastrofer och mord är det av yttersta vikt att hitta överlevare och identifiera offer. Idag används specialtränade polishundar som kan spåra doften av mänskliga kvarlevor på långt håll och sedan leta sig fram till den försvunna kroppen. Hundarna kan också identifiera spår på brottsplatser och markera fynd som varit i kontakt med den försvunne. De kallas ofta likhund, kadaverhund eller kriminalsökhund.
– Hundar har ett fantastiskt välutvecklat luktsinne. Uppskattningsvis mellan 10 000 och 100 000 gånger bättre än människors. Om de tränas rätt kan de vara till enorm hjälp vid till exempel eftersök. Inom polisen anses hundar vara det snabbaste och mest effektiva verktyget för att upptäcka dofter. Men det finns en del både rättsliga och etiska dilemman med att använda responsen från en likhund som bevis i rättssalen, säger Donatella Puglisi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Hennes forskning fokuserar därför på att utveckla en teknisk lösning som kan komplettera hundarna för att
snabbt kunna hitta och identifiera mänskliga kvarlevor vid brottsplatser och katastrofer. Lösningen kommer i form av ett bärbart gassensorsystem, eller elektronisk nos, som ska tränas med maskininlärning för att identifiera mänskliga kvarlevor. Orsakerna till att man vill ha en teknisk lösning är många. Men det finns tre huvudsakliga spår:
För det första – vid till exempel ett mord är likhundens fynd i rättssalen tvivelaktigt som bevis. Så om hunden markerar ett fynd hos en misstänkt gärningsperson, går det ändå inte att knyta fyndet till den misstänkte utan ytterligare bevisning. För det andra behöver hundens välbefinnande tas i beaktande. Det är etiskt tvivelaktigt att skicka in en hund i en kollapsad gruva, där det finns risk för giftiga gaser, och därmed utsätta hunden för risk. Och för det tredje: Det är väldigt svårt att svårt att träna hundar på mänskliga kvarlevor. Det finns för få kroppar som är donerade till ändamålet. Dessutom tar träningen väldigt lång tid vilket innebär att det behövs många kroppar. Det har lett till en brist på likhundar i Sverige.
– Det finns ett verkligt behov för vår forskning ute i samhället. Den svenska polisen har uttryckt stort intresse för en teknisk lösning som skulle kunna vara ett kraftfullt komplement till likhundar, och som dessutom är vetenskapligt robust, säger Donatella Puglisi.
Forskningsprojektet är tvärvetenskaplig och bedrivs i samarbete med Rättsmedicinalverket. Kerstin Montelius är rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Där går en stor del av arbetet ut på att identifiera mänskliga kvarlevor vid exempelvis olyckor. Hon ser potential i forskningen:
– Vid en större olycka behöver man kunna hitta mänskliga kvarlevor snabbt och identifiera de omkomna. Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Gassensorn som forskningsprojektet utvecklar kommer att underlätta processen för oss som tar emot proverna, säger Kerstin Montelius.
Tanken på att utveckla ett tekniskt verktyg med syfte att identifiera kvarlevor väcktes under rapporteringen av branden i Grenfell Tower i London 2017. Där miste 72 människor livet och eftersöket försvårades av den kraftiga brandhärden.
– I en sådan situation hade man kunnat tänka sig en lösning med drönare utrustade med en gassensor som skulle kunna genomsöka huset och hitta kropparna på ett säkert sätt, säger Kerstin Montelius.
Till skillnad från en hund som kan bli påverkad av omgivningen, missa saker eller bara ha en dålig dag, är gassensorn konsekvent. Det kan då ge domstolarna ett oberoende instrument vars fynd skulle kunna klassas som bevisning i en rättssal. Men ett biologiskt system som
byggts upp över miljontals år av evolution är svårt att efterlikna.
Hundar har över 200 miljoner doftreceptorer i näsan och luktsinnet upptar cirka en tredjedel av hundens hjärna. Jämfört med en människa så har vi cirka 5 miljoner doftreceptorer och luktsinnet upptar endast cirka 5 procent av hjärnan. Med det i åtanke går det möjligen att föreställa sig hur stor hundens doftvärld faktiskt är i jämförelse. Med andra ord är utmaningen att efterlikna hundens luktsinne på digital väg monumental.
Ett lik i förruttnelse består av många olika vävnader som luktar olika, och dessutom skiftar lukten beroende på graden av förruttnelse. För att gassensorn ska kunna fastställa att det är mänskliga kvarlevor och inte något annat dött djur behöver varje lukt få ett ”fingeravtryck” som kan identifieras och kategoriseras. Det kan göras med hjälp av så kallat gaskromatografi – masspektrometri, GC-MS.
– I dagsläget finns det inget bärbart system som är snabbare, mer mångsidigt, tåligt och precist än hundar. Med vår forskning siktar vi på att utveckla ett analysverktyg för luft, som är baserat på smarta sensorer och mjukvaruutveckling, som på ett effektivt sätt ska kunna hjälpa till i sökarbetet och komma runt de juridiska och etiska dilemman som finns kring användandet av likhundar, säger Donatella Puglisi.
Forskargruppen vid LiU består av Donatella Puglisi, Guillem Domènech-Gil och tidigare masterstudenten Johanna Eriksson.
Text Anders Ryttarson Törneholm Layout Rakel Qvarfordt Foto Olov Planthaber
Inancial Times # 4 2022
Av och med: Ebba, Mårten, Avcshy. inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter & Instagram: @inancialtimes
Kära läsare, Höstlöven har börjat fluktuera i färg och form likt jeansen på packet som vandrar på Corson. Redaktionen vill hälsa alla nykläckta studenter hjärtligt välkomna till den mörka akademiska världen och framförallt välkomna ni omdömesgilla läsare som hittat hit, in i den ljusa framtid som beledsagas en prenumeration av Inancial Times. Trots ett valresultat med Inancial ackurat nedom skiljelinjen för herradöme i riksdagen kommer Redaktionen fortsätta sprida sin upplysningsverksamhet för Linköpings teknologer på lokal nivå.
Under årstiden med frodig grönska har Redaktionen utöver skaldjursplatåer och kapitalvinster ävenledes införlivat ålderstigen kamratskap med Redaktionsmedlemmar från anno dazumal. Sammankomsten gick av stapeln när Q2 rapporterna var signerade och den ideologiskt isolerade gruppen fick chans att utbyta anekdoter från fångenskapen i baljans bunker, omringad av illaluktande sektionsmedlemmar utan förmögenhet. Det hölls föredrag om reell kompetens från hov-och fromhetsliv av medlemmarna som alla tagit sig till VD positioner snabbare än TSLA aktiens värdeminskning.
Redaktionen lämnade av våra kära följeslagare Jean Chataré, Beleutte Blaude och Versacé Goth jämte huvudkontoren och undertecknad anför nutilldags tidskriftens framgångssaga. I retur fick Redaktionen sällskap av vår nye gelike, tillika ordtrollkarl Avcshy af von Blahdet som under läsåret kommer leverera formidabla analyser från händelsernas centrum, med avstamp i den minskade andelen av frälse på programmet, i säsongens första utgåva. Beleutte Blaude behöver ni inte sörja länge för han är redan återuppstånden för ett inhopp i sanningens testament, din ledstjärna till överklassen, Inancial Times.
Högst aktningsfullt, Ebba Börsch Krasch
Det nalkas ett orosmoln över Linköpings universitet. Ett orosmoln av en magnitud som får både herren själv och undertecknad att darra av förskräckelse. Redaktionen har efter gedigna stickprov och en grävande journalistik av absoluta världsklass kunnat konstatera vad som enligt er läsare i likhet med Redaktionen betraktats som omöjligt. Prevalensen av frälse på I-sektionen har minskat. Undertecknad upprepar. Prevalensen av frälse på I-sektionen har minskat.
Förutom att direkt underminera I-arens särställning hos kungahuset och XVI Gustaf själv, så riskerar minskningen av frälse att också hota sådant som både Ni, Redaktionen och undertecknad tagit för givet. Estimaten pekar på att kaffet kan komma att bli svagare redan vid månadsskiftet. Ytterligare några veckor därefter, kring minnesdagen av salig greve Baltzar von Platens bortgång, väntas Arte el Marte inte längre kunna levereras till Linköping på grund av för liten last. Slutligen väntas förskräckelsen kulminera i en konkursansökan från Linköpings hästpolosällskap vars medlemsbas inte längre väntas kunna finansiera uppfödningen av engelska fullblod. Listan kan göras längre därtill, men Redaktionen vill bespara Er den fasansfulla läsningen.
I stället vill Redaktionen föreslå en motåtgärd som lyder enligt följer. ”Redaktionen advocerar för att vid nästa läsårs intag till I-programmet, och alla intag därefter, kvotera in frälse medborgare på ett sådant sätt att en hållbar och eftersträvansvärd nivå av frälse inom programmet säkerställs”. Redaktionen ämnar framföra denna proposition vid nästa sammanträde av programnämnden, och välkomnar varmt Er till att medverka och framföra Ert stöd vid propositionsframförandet.
”Tillsammans, för en mer frälse tillvaro”
Det rådande ekonomiska läget i vårt land har sedan en längre period varit oroligt. Ur orons livmoder föds inkompetens och ur inkompetens frambringas underhaltiga utslag och osedlig smak. Den grupp som riskerar hårdast drabbning av penningställning är, i vanlig ordning, det jeansklädda proletariatet. Redaktionen kommer som en skänk från ovan med en handfull handfasta investeringstips och ekonomiska råd för att den allmänna arbetaren skall ta sig igenom en stundande lågkonjunktur på ett hedervärt sätt. Innan undertecknad går vidare till råden så kan en kvalificerad läsare beröra den befogade angelägenheten - “Varför vill Redaktionen hjälpa den beklagansvärda grupp som undertecknad har svurit att motverka?” Likt fascinationen en kan känna över en myras ovetskap om dess plats i universum, fascineras Redaktionen av den allmänna Jeansbärarens oförstånd om dess världsliga tillvaro, och ser det som undertecknads ansvar att ledsaga populasen genom dess jordeliv.
I huvudet på en bubbla
För att förstå sig på vad som utgör en bubbla, och vad en sådan innebär, är Redaktionen till hands med förklaring och definition. Det som driver storleken på en bubbla är, enligt forskarna, antalet som är oförmögna att se den. Detta är fel. Redaktionen kan som räddning till dessa arma forskare förklara vad som egentligen utgör en bubbla. Jo, ni förstår, det är inte antalet som inte ser bubblan, vilket
• Undvik placeringar i högvolatila värdepapper. Redaktionen avråder särskilt placeringar i värdepappret TSLA, vars kurs påvisat hög volatilitet och kraftig nedgång i värde sedan D-sektionen publicerade sitt nya köp av sektionsbil. Redaktionen råder folket att istället placera familjens tillgodohavanden i tillgångar av säkrare karaktär, såsom råvaror - exempelvis guld, elfenben eller kongolesisk kobolt.
• Den stundande stigande inflationen pressar upp räntorna lika snabbt som anställaren slänger
en civilekonoms jobbansökan. Redaktionens råder att hantera de stigande räntorna genom att helt sonika undvika lån, och istället finansiera sina åtaganden med medel från släktens kvarlåtenskap, alternativt skicka en kungörelse till Riddarhusets fonder och stipendier.
• Överlåt uppvärmning av den privata egendomen till förbränning i värmekamin och undvik kostsamma elfakturor. För att snabbt och enkelt komma över stora mängder förbränningsmaterial, vänligen kontakta ipikure@isektionen.se
dessa kretiner till forskare tror på, utan antalet som ser bubblan utan att reagera. Då många ser bubblan, men låtsas om att inte se den, kommer bubblan att växa på ett kontrollerat sätt som gynnar de som ser den (men som samtidigt ignorerar den). På vilket sätt dessa bubbelignoranter gynnas på är ingenting som Redaktionen vill gå in på. Istället vill vi i Redaktionen ge några visdomsord
till alla er vilsna, halvblinda, korpulenta, slussluktande och uppblåsta läsare som inte visste definitionen på en bubbla innan idag. ”Att vara i huvudet på en bubbla handlar i slutändan om tre saker: att se allting, att utnyttja alla och att blåsa upp den magnifika bubblan vi kallar Industriell Ekonomi”. Redaktionen ser dock ingen bubbla, gör du?
Varje influerare med självaktning berättar numera om de tre böcker de hinner läsa som del av sin personliga morgonrutin. Det kläms in någonstans mellan morgonträningen, isbadet och att blenda sin, gärna reklamfinansierade, smoothie inför allmän beskådan på TikTok.
Antagligen underlättas influerarnas morgon av att inte gå ett program på Y-sektionen, och behöva vara i C1 klockan åtta. NATTREDAX vill dock inte vara sämre, testa det här med litteratur samt förekomma både Augustpriset och Svenska Akademins prismottagare under hösten. Som en gruppdynamisk övning har vi därför anordnat bokcirkel inom NATTREDAX för att gemensamt sätta tänderna i mastodontverket Matematisk analys – en variabel, av Göran Forsling och Mats Neymark.
Boken lämpar sig inte särskilt väl för morgonläsning, men inom NATTREDAX känner vi att det är en underbar trilogi som för läsaren från okunskapens dike till känslan av oövervinnlighet. Det är en känsla man kan leva länge på inom sektionen, åtminstone fram till man stöter på Fourieranalysens distributioner. Genomgående håller boken en hög språklig nivå, där NATTREDAX vill dela en särskilt vacker passage med Lithanians läsare:
’Man kan bevisa formeln (8.24) på sidan 373 för resttermen i Taylorutvecklingen av ordning n av en funktion f(x) kring en punkt a i ett intervall I och speciellt sats 8.5 på sidan 369 för Maclaurinutveckling med den svagare förutsättningen att f är deriverbar åtminstone n+1 gånger på I. Derivatorna t.o.m. ordning n är då kontinuerliga på I men det förutsätts alltså inte för derivatan av ordning n+1.’
För de som föredrar talböcker rekommenderas den liveuppsättningen av bokens första del som ges för Y-programmen, levererad av ett mystiskt väsen i långt hår, skägg och iklädd cargopants och hårdrockströja. Det
är en fenomenal närvaro på scen, värdig Forsling och Neymarks ursprungstexter.
På det hela taget känner vi att Matematisk analys – en variabel känns lika given i en svensk litteraturkanon som Sune Söderkvists Kretsteori och Selma Lagerlöfs samlade verk.
Vi älskar alla johan thim Han lär dig om funktionernas lim Trots det gick duggan skevt Men drat i spat blev upplevt Kanske borde hoppa av och bli krim?
Har du ett djup som inte många kan förstå? Tankar som endast kan uttryckas i begränsade format så som limerickar eller haikus? Ta då chansen att delta i Nattredax Poesitävling, där vinnaren får sin dikt publiserad i en framtida Lithanian.
Bidrag skickas till: NATTREDAX@ysektionen.se
Skicka ditt bidrag till Nattredax mailadress Roligt att tävla
NATTREDAX presenterar:Genom åren har redaktionen sett många matlådor komma och gå, inte minst för att försöka mätta redaktionens omättliga aptit. Frågan om den optimala matlådan har flera framstående tänkare försökt besvara: Aristoteles, Peter Münger samt Darth Vader för att nämna några. NATTREDAX har efter utstuderad hantering av de lokala kändisarna “FOI-matlådorna” funnit ett detalj som samtliga sett förbi. Bidraget som NATTREDAX gör är delvis en ny ANDsats baserad bevis i TSEA51, samt att införa ett euklidiskt ANDrum som spänns upp av en ON-bas.
Välkomna alla nya till Y-sektionen, redaktionen vill gratulera till att ni börjat på Nordens bästa Y-utbildning. Även om glädjen ni sprider till sektionen är stor pågår fortfarande kampen utanför. Vi i redaktionen drar oss för att göra politiska utlåtanden, men i vissa frågor känner vi oss tvingade att göra vår ställning känd.
Låt husen stå! Halmstad ska inte falla offer för samma öde som vårt Linköping när skyttecentrum gick ur tiden. Folket har talat, bygg inte
Tisdagar och Torsdagar klockan 17:15 - 19:00 i C-huset håller östasiatiska sektionen vår fantastiska CC där våra medlemmar träffas för att prata om allt ifrån Asiatisk mat till Manga.
CC är både ett fantastiskt tillfälla att lära känna nya vänner med liknande intressen och en plats att möta utbytesstudenter från östasien.
Så tveka inte! Kom och säg hej till oss, vi träffas som sagt 2 gånger i veckan i C-huset!
Hoppas att vi ses!
Torsdagar klockan 17:3018:30 i C-huset organiserar vi språkcaféer för de som är intresserade av att lära sig prata Japanska, Kinesiska och Koreanska!
Vi välkommnar nybörjare, det ända vi kräver är intresse och ett gott humör! (och en aptit för fika)
Asienkunkap, även kallat asiatiskt basår, är det pogram som den östasiatiska sektionen har ansvar för.
Asienkunskap är en språkutbildning på 1 år i antingen Kinsesiskaeller Japanska inför en internationell Ingejörsutbildning!
Det är en unik chans att fokusera helhjärtat på sina språkstudier, man hinner lära sig mycket på bara 1 år!
Låter detta intressant? Skriv ett medelande till oss på Instagram eller Facebook så svarar vi jättegärna på era frågor!
Instagram: east_asian_association
Facebook: East Asian Association
Mail: infoansvarig.eaa@gmail.com
Hemsida: eaaliu.se
Så var den här igen, tentaperioden. Två veckor på hösten som kan kännas lite extra trista och jobbiga att ta sig igenom. Men misströsta ej! Oavsett om du har rutin på det här med tentor vid det här laget, eller om det är så att du tar dig an din första tentaperiod just nu, så har redaktionen bett er studenter om era bästa tips för att göra tenta-p aningens härligare! Här kommer era bästa
Tycker du att tidningen är rolig och spännande, men känner att något saknas? Kanske har du en åsikt, historia eller en fråga du tycker är extra viktig som du vill dela med dig av?
Hör gärna av dig och skicka in din insändare till chefred@lintek.liu.se så kanske du ser den i nästa nummer!
Känner du istället att du vill bidra till sektionssidan? Oavsett om du sitter på ett utomordentligt roligt inside joke, har skrivit en makalös dikt eller helt enkelt bara vill skryta lite om hur bra just din sektion är, så skicka in ditt förslag till redaktor@lintek.se!
Tack för den här gången!
Vi ses igen i nästa nummer, annars hittar ni oss alltid på våra sociala medier: