LiTHanian #2 2023

Stort tack till Anna Elgebrant Rekstad

Vi I LiTHanian vill I detta nummer rikta ett extra tack till Anna Elgebrant Rekstad för hennes bidrag till detta nummer. Anna arbetar på LiU som universitetslektor i Visuell kommunikation med inriktning Grafisk design. I detta nummer har hon skapat infografik till en av tidningens artiklar som vi är stolta över att ha med, bläddra till sida 26 för att se den!

OM LITHANIAN

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek – Linköpings teknologers studentkår.

ADRESS

LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

ANSVARIG UTGIVARE

Rakel Qvarfordt

TRYCKERI LTAB

FRAMSIDA

Illustration: Anna Wynne

Foto: Fanny Bergman

Layout: Emma Stenmark

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Illustration: Anna Wynne

Layout: Emma Stenmark

REDAKTIONSFRÅGAN

Foto: Fanny Bergman

Layout: Emma Stenmark

Foto: Fanny Bergman

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Våren har äntligen klivit in genom dörren. Mer sol och glass är på väg in i livet och jag kan inte vara mer redo. Tror aldrig jag har varit mer taggad på att solen och värmen ska återvända, för mig kan sommaren komma redan imorgon. Samtidigt behöver man inte hasta sig igenom våren, den är ändå rätt trevlig. Luften känns frisk att andas, blommorna börjar komma upp ur jorden och färgerna återvänder.

Med våren kommer en nystart på flera sätt, nya kurser börjar och föreningarna göra sig redo för att lämna över till nästa årskull. Så är det även för LiTHanian. Snart är det dags för nya personer att söka till redaktionen och göra sig redo för att ta över jobbet, vilket både är spännande och vemodigt. Det är kul att arbetet förs vidare men samtidigt sorgligt att det börjar närma sig slutet med denna redaktion. Men jag ska inte fastna för mycket i det, vi har trots allt ett helt nummer kvar att trycka efter detta och jag måste ha något att skriva om i nästa tidning också.

Tillbaka till våren och all dess bestyr, jag ska börja avrunda mig och påbörja en stor vårstädning av lägenheten! Saker ska rensas, hyllor ska dammas och balkongsoffan ska göras redo för en ny säsong. Efter det ska jag pusta ut och bara njuta, jag hoppas ni läsare också gör det. Förslagsvis med detta vårfräscha nummer av LiTHanian i ena handen och någon god dryck i andra. Fira in våren och allt roligt som kommer med den och riktigt pyssla om er själva. Det har ni förtjänat efter den långa vintern.

Glad vår, påsk och allt som kommer emellan innan vi hörs igen!

Rakel Qvarfordt

Chefredaktör för LiTHanian 22/23

REDAKTIONSFRÅGAN

Vilken är din favoritväxt?

Rakel Qvarfordt | Chefredaktör chefred@lintek.liu.se

Gillar tulpanbuketter mest av alla buketter, i krukväxt väg gillar jag min monstera som bott med mig i 5 år mest!

Ylva Bröms | Redaktör & layoutansvarig redaktor@lintek.liu.se

Min favoritväxt är monstera, och blomma är vallmo!

Emma Stenmark | Layout layout1@lintek.liu.se

Den klassiska solrosen går alltid hem!! Blir så glad av den

Fanny Bergman | Fotoansvarig fotoansvarig@lintek.liu.se

Fullkomligt älskar tulpaner!!

Elvira Löfquist Boström | Illustratör illustrator1@lintek.liu.se

Min favoritblomma är förgätmigej!! Så söta

Anna Wynne | Illustratör illustrator2@lintek.liu.se

Min favoritväxt är aspen Pando i södra

Utah! Favoritblomma vet jag inte jag är inte så insatt

Kajsa Jansson | Krönikör kronikor@lintek.liu.se

Pioner! Men annars min gullranka, den har en förmåga att överleva det mesta

Tintin Johansson Mäcs | Skribent skribent3@lintek.liu.se

Min favorit är blåa brudorkidéer, trots att de inte är blåa naturligt (eller kanske just därför??)

Emelia Jonsson | Skribent skribent1@lintek.liu.se

Lupiner! Försökte så lupiner en gång men alla dog. Det säger en del om mina gröna fingrar Hanna Hjertström | Skribent skribent2@lintek.liu.se

Solrosor! De får mig att bli glad

Max Wiklundh | Webbansvarig lithanian-webb@lintek.liu.se

Min favoritblomma måste nog vara pion! Älskar den rosa-vita färgen mot deras avlånga gröna blad. Känner verkligen att sommaren här här då

Uma Eriksson | PRansvarig lithanian-pr@lintek.liu.se

Min favoritblomma är nuförtiden liljekonvaljer! De är sååå fina både irl och i minecraft!

Foto: Fanny

Saker du våren göra under kan äntligen

Nu är äntligen våren kommen! Hela vintern har vi väntat på att solen ska titta fram, slasken ska smälta och träden slå ut sina knoppar. När våren äntligen är här gäller det att njuta till max och ta sig ut i solen. Trotsa aprilvädret och ge dig ut på en picknick, cykeltur eller något annat riktigt vårigt och glöm för guds skull inte vårskriket!

Testa årets glassnyheter Förundras över att det är ljust ute

Att testa de nya glassarna som finns i butik är enligt mig något av det bästa med våren. Visst är det väl så att man ofta blir besviken på de nya smakerna, inget går egentligen upp till en gammal hederlig sandwich. Men att testa nya glassar hör våren till. Samla ihop ett gäng kompisar, hajka till närmaste affär och testa bland annat Daim med mintsmak och den nya twister.

Kommer du ihåg hur du mådde för några månader sedan när det var mörkt hela dygnet och kallt ända in i märgen?

Inte så bra gissar jag på. Njut nu av att solen äntligen har börjat kika fram och sommaren känns faktiskt inte så långt borta. Snart är det långa dagar på stranden med saltvatten i håret och sand mellan tårna som gäller. Först måste du dock klara dig igenom aprilvädret, vem vet vad det kommer att ta med sig…

Text Emelia Jonsson, Layout Emma Stenmark, Illustration Anna Wynne

Arrangera en picknick

Rutig picknickduk, vinglas, blommor och en korg fylld med hemlagade godsaker. Eller så köper du donken och sätter dig i en park. En picknick kan vara precis så satsig som du vill och orkar. Kanske kan du gå ihop med några kompisar och anordna en knytis-picknick där alla tar med sig något gott? Oavsett så är våren tiden för picknickar och att lyssna på fågelkvitter.

Gå på promenad

Ta en promenad, kanske i skogen eller genom en park? Ut och njut av solen och knopparna på träden. Vet du inte var du ska gå? Inga problem! Det finns mängder av vandringsleder både i Linköping och i Norrköping. Känner du dig hurtig kan du stanna på ett utegym för ett träningspass i solen.

Vårstäda

När solstrålarna börjar skina in genom fönstrena ser vi plötsligt hur smutsiga de faktiskt är. Det är kanske dags för en rejäl vårstädning? Det låter inte jättekul, men ack så nödvändigt. Och känns det ändå inte väldigt bra när du är klar? Glöm inte att rengöra brunnen!

Gör i ordning cykeln

Nu är det vår och det är dags att damma av cykeln efter vintern. Även om du har använt den trots kyla och halka är det dags att ge ditt favoritfordon lite kärlek. Ge den ett härligt bad, pumpa upp däcken och smörj in kedjan. Sen är det bara att plinga och köra!

Om att engagera sig på våra kårhus

På universitetet har vi idag fem kårhus som till stor del drivs av studenter och deras ideella engagemang. Här hålls allt från kravaller till sittningar och vernissager. Ett sjätte kårhus har även det slagit upp sina portar men med syftet att husera alla våra föreningar. Men hur fungerar det egentligen att engagera sig på våra kårhus? LiTHanian har kollat läget.

En kort introduktion till våra kårhus

Trappan är beläget mitt på Campus Norrköping och kallas ofta för studenternas vardagsrum. Här sker det mesta av Norrköpings studentliv med allt från pubar till kravaller.

Kårhuset Kollektivet ligger mitt i Linköpings stadskärna och är tillsammans med Kårallen ett av våra största kårhus.

Ryds Herrgård, även kallat HG, ligger som namnet kanske avslöjar i stadsdelen Ryd. Här har studenter samlats sedan universitetets start.

Örat hittar vi på Campus US, det här är vårt minsta kårhus och huvudkontor för Consensus – den medicinska fakultetens studentkår.

Kårallen huserar mitt på Campus Valla och är ett av de största kårhusen. Här har LinTek och StuFF sina huvudkontor.

Bubblare: Kårhusett är det senaste tillskottet bland våra kårhus. Även detta kårhus är beläget på Campus Valla och arbetar med att fylla det behov av föreningslokaler och mötesplatser som finns.

Det är fredag och du känner för att hitta på något roligt. Oavsett vad du hittar på är chansen stor att du hamnar på ett kårhus, här finns nämligen ett myller av aktiviteter och event som mer eller mindre görs möjliga tack vare våra studenter som engagerar sig ideellt. Våra kårhus, som du kan få en snabb introduktion till (till vänster) drivs av Kårservice Östergötland, som i sin tur ägs av våra tre studentkårer LinTek, Stuff och Consensus. Kårservice jobbar aktivt för att skapa en levande studentliv med spännande mötesplatser för alla universitetets studenter. För att besvara frågan om hur det är att engagera sig på våra kårhus med allt vad det kan innebära har LiTHanian tagit hjälp av dem som faktiskt vet bäst – våra engagerade studenter.

Kollektivet är ett av de två största kårhusen och ligger beläget mitt i Linköping. Här jobbar Miriam Amneborn som platschef och är en av de 10 personer som är heltidsanställda. Hon berättar att dessa personer täcker upp roller inom allt från servering till bokningar, men huset kan omöjligt hålla verksamheten öppen om studenter inte engagerar sig ideellt. Som student har man alltid rätten att välja precis hur mycket man vill engagera sig. Hur man går tillväga skiljer sig lite mellan de olika kårhusen, men på Kårservice hemsida hittas all bra information om hur man på lättaste sätt engagerar sig på sitt närmsta kårhus.

Vilken typ av förmåner man får som engagerad student varierar även det mellan kårhusen. Miriam berättar att Kollektivet har ett ideellt arvode per timme man jobbar, utöver det får man personalrabatter på mat och dryck samt gratis inträde på husfester och nattklubbar. Fördelarna med att engagera sig är många, man får chansen att bredda sitt kontaktnät och testa på roller som är bra att med sig ut i arbetslivet. Även vilka typer av roller man kan engagera sig inom skiljer sig åt på våra olika kårhus, men det är vanligt att jobba i till exempel baren eller som serveringspersonal på sittningar.

Text Kajsa Jansson, Layout Ylva Bröms, Foto Fanny Bergman

På kårhuset Trappan i Norrköping engagerar sig Assar Johansson och Axel Hidemyr som båda studerar heltid på campus. Assar sitter med i Trappans driftgrupp som en av två ljud- och ljusansvariga medan Axel engagerar sig som hovmästare på Trappans sittningar. De är båda överens om att en av de bästa sakerna med att engagera sig är att är chansen att få träffa många nya människor och vara delaktiga i något där andra delar samma intressen.

Även killarna ser många fördelar med att vara engagerade, förutom billig alkohol och gratis inträden till fester har man också chansen att hitta intressen som kan ge en nya insikter kring karriärsval eller roliga saker man kan fylla ut sin fritid med. Hur mycket tid det tar att engagera sig varierar såklart enormt från roll till roll. Hittar man något som känns roligt blir det lätt så att man spenderar tid med att bara vara social utöver tiden man faktiskt spenderar på sitt pass. Fördelen med att vara hovmästare är att man får arvode, passen är ofta längre men man jobbar mer sällan. Som engagerad i en driftgrupp ingår istället andra typer av

Assar

“

“

en av de bästa sakerna med att engagera sig är att är chansen att få träffa många nya människor och vara delaktiga i något där andra delar samma intressen.

En prokrastinerares bekännelser

Jag vill tro att jag är en människa som gör allt i tid. En sån där person som har en färgkoordinerad Google Kalender där varje enskild kurs blir tilldelad en egen kulör och där alla deadlines är tydligt utmarkerade. Ni vet, en sån som helt enkelt har koll på läget och som absolut inte slänger ihop saker i sista minuten. Det här är inte helt osant, för i fliken bredvid den där jag skriver detta ryms min mycket färgglada kalender som talar om för mig exakt vad jag ska göra under de kommande veckorna. Anledningen till att jag sitter och skriver det här nu har mest att göra med den illröda påminnelsen som stirrar mig rakt i ögonen varje gång jag öppnar min kalender.

Den är döpt till artikelstopp och jag skulle ljuga om jag sa att deadline inte var nära, väldigt nära. Jag har haft två veckor på mig, och bland alla färgglada block i min kalender har det absolut funnits luckor där jag kunnat knåpa på någon form av krönika. Men det är nog också här jag måste acceptera att inte ens min kalender kan få mig att vara ute i god tid. För vissa saker kräver inspiration, och i avsaknad av inspiration så krävs något annat tämligen mer hotfullt, tidspress.

Vi kan väl börja med att se tillbaka lite på min vecka? Måndagen kom och så gjorde även en drös möten, aktiviteter och deadlines. Krönikan gnagde i bakhuvudet men inget skrivande blev gjort. Så kom även tisdagen, ytterligare möten, ett halvdant försök till att diska och laga matlådor och inget skrivande. Därefter blev det onsdag och ett försök till skrivande gjordes, men skrivkrampen var så brutal att tre idéer skrotades inom loppet av en timme. Efter onsdag kommer som bekant torsdag och jag började se ljuset i slutet av tunneln, min fredag skulle vara ledig och jag skulle ha många timmar på mig att skapa något värt att skicka iväg. Så även torsdagen spenderades utan ljudet av smattrande tangenter.

Fredagen var äntligen ett faktum och jag slog upp mina ögonlock med förhoppningen att idag faktiskt var dagen då orden skulle ramla ur mig. Till min stora besvikelse blev det inte mycket skrivande gjort då heller. Helt plötsligt kom veckans alla bravader ikapp mig och där stod jag i en lägenhet med ett kylskåp som ekade tomt och en diskho som hotade med att raseras om en ny gaffel hamnade i högen av disk. Timmar spenderades med att diska, handla mat och

tvätta. Ett lunchmöte klämdes in någonstans däremellan och helt plötsligt var klockan 23 och jag tvingades inse att skrivkrampen inte hade lossnat idag heller.

Nu sitter vi slutligen här, tidig lördag förmiddag med en deadline som flåsar mig i nacken. Har det här bara att göra med att jag trots min struktur inte lyckas jobba? Nej inte direkt, jag har faktiskt varit fullbokad den här veckan och även om jag jobbar bra under press så jobbar jag faktiskt inte bra när jag är slutkörd. Alla tidigare idéer har fått skrotats. För det känns inte mer än givet att skriva om prokrastinering när man sitter och knappar febrilt på tangenterna bara timmar innan det ska skickas iväg. Så jag kommer att hålla hårt i min färgkoordinerade kalender, för i stort så gör den faktiskt mitt liv mycket lättare. Men jag måste däremot bara acceptera att den inte kommer att få mig att göra saker tidigare. Någon gång ska jag nog också lära mig att göra saker i tid, men den dagen är inte idag.

Text Kajsa Jansson, Layout Ylva Bröms, Illustration Elvira Löfquist Boström, Foto Fanny Bergman

I SKUGGAN av studentengagemangen

Mycket av det som gör studentlivet så roligt har vi att tacka alla de studenter som engagerar sig i olika typer av föreningar. Tack vare alla dessa personer blir nolle-p precis sådär magiskt som vi vill att det ska vara och resten av läsåret blir fyllt av fester, fulvinsrundor och sittningar. Men bland allt det roliga gömmer sig något som ibland är lätt att glömma bort – den starka kulturen kring hierarkier och utanförskap i samband med studentengagemang.

Att engagera sig i olika typer av föreningar beskrivs av många studenter som det roligaste de gör under sin studietid. Man får vänner för livet, erfarenheter att ta med sig till framtiden och chansen att arrangera roliga tillställningar. Under nolle-p är den moraliska kompassen bland alla involverade otroligt stark. Vi föregår med gott exempel, är trygga faddrar och skapar en mottagning som känns minnesvärd och rolig för våra nya studenter. Så hur kommer det sig då att moralen ser så himla annorlunda ut i många av föreningarna runt om våra campus?

Det är ingen hemlighet att hierarkier är något som går i arv. Att visa respekt är en sak, men när respekten börjar falla över i rädsla så blir det mer problematiskt. Inte sällan får den yngre generation jobba på olika event för att föräldrarna ska få gratis inträden eller förköp. Det är heller ingen större hemlighet att alkoholhetsen ofta är stark. Det finns en stor förväntan kring att man som engagerad ska konsumera alkohol i mängder, men det snackas alldeles för lite om det faktum att det faktiskt är okej att vara nykter. Kanske är även det en bidragande faktor till att många föreningar dras med rykten om att alkoholhetsa varandra – det finns helt enkelt ingen som tar talan kring att inte hinka i sig fulvin. Frågan är om många av våra traditioner egentligen hade känts särskilt okej i andra sammanhang, eller om det är att det just tillhör studentlivet som gör att vi rättfärdigar det?

Att jobba väldigt nära en grupp människor gör oundvikligen att man blir sammansvetsade. Men baksidan av att olika grupper formas är att det alltid finns någon som blir kvar utanför. Sökperioder kan vara intensiva, och med det kommer också besvikelsen när alla i ett kompisgäng inte kan få plats i det engagemang de har sökt. Helt plötsligt fylls kompisens schema av lunchmöten och festplanering men någon får stå kvar vid sidan av. Hur man söker in till ett engagemang skiljer sig mycket mellan våra campus och föreningar, för vissa är det en intern process och för andra innebär en sökperiod att man blir invald av sektionen. Det kan därför också upplevas som att man blir utröstad personligen medan det kanske egentligen handlar om att någon annan är mer lämpad för posten. Vrider man på det ytterligare en gång så finns det vissa engagemang som kan kännas avskräckande att söka, det kan handla om allt ifrån traditioner kring vilken årskurs som får komma med till att vissa föreningar har rykten om sig att endast välja in kompisar. Är söktrycket högt blir det även en statusfråga att komma med vilket oundvikligen skapar någon form av hype kring vissa föreningar.

“Helt plötsligt fylls kompisens schema av lunchmöten och

festplanering men någon får stå kvar vid sidan av”

När allt kommer till kritan så ska vi självklart inte sluta engagera oss – studentlivet hade absolut inte varit detsamma utan allt det roliga som hör till. Men vi bör kanske ifrågasätta somliga av de traditioner som kommer med vissa roller och hur moraliskt korrekta de egentligen är. Låt oss heller inte glömma att vi alla i slutändan bara är studenter, som vill göra det bästa av vår studietid, oavsett om vi väljer att engagera oss eller inte.

Text Kajsa Jansoson Layout Ylva Bröms

Vad är

LITHANIAN

För en del av er läsare är detta ert fjärde nummer ni läser, för andra är det kanske nionde eller fjortonde numret. I höstas kunde ni läsa en spännande artikel om LiTHanians historia, men vad är egentligen

LiTHanian? Vad innehåller den? Vilka skriver den? Hur kommer den till? Vill ni veta det så fortsätt läsa!

LiTHanian tillhör LinTek och är en tidning som ges ut till alla som är medlemmar i LinTeks kår. Vi i redaktionen som gör tidningen arbetar ideellt och skapar fem tidningar per läsår. Men, det finns faktiskt ett viktigt syfte med LiTHanian också! Ett av redaktionens uppdrag är att granska

kårens verksamhet och informera om deras arbete till er medlemmar. Vårt andra uppdrag är att ge er underhållning genom roliga och intressanta artiklar om allt från hur du får studierna att gå ihop till vilket preventivmedel som passar dig bäst. I tidningen finns även sektionssidorna för att ge er medlemmar information om till exempel ditt program eller några sköna internskämt.

I årets redaktion är vi tyvärr inte fulltaliga, men här kommer en beskrivning av hur en fulltalig redaktion ser ut och vad alla poster innebär!

Text Tintin Johansson Mäcs, Layout Emma Stenmark, Illustration Anna Wynne, Foto Fanny Bergman

Chefredaktör

En chefredaktör som är ansvarig utgivare för LiTHanian, alltså den som ser till att tidningen faktiskt kommer hem till alla läsare genom att leda den övriga redaktionens arbete. Chefredaktören är också ansvarig för LiTHanians ekonomi, kommunikationen utåt och att projektplanen håller genom hela läsåret.

Redaktör

En redaktör som är chefredaktörens högra hand och bland annat är sekreterare på möten och hjälper till där det behövs i redaktionen. Det är även redaktören som sköter kontakten med sektionerna, AKA läser igenom och godkänner sektionssidorna samt ser till att de skickas in i tid.

Layout

Layoutgruppen som består av en layoutansvarig och två layoutare. Det är layoutansvarig som har ansvar över tidningens design/tema och denna ska gälla för hela året! Ingen press… Hen är också ansvarig för att allt ser bra ut innan tidningen skickas på tryck, men detta brukar de andra i redaktionen också hjälpa till med. Layoutgruppen sätter sedan tillsammans ihop text, bild och illustrationer i tidningen. Även vilka färger som ska användas bestäms av dem. Tillsammans med kreatörerna och redaktören brainstormar man fram illustration, foto och layoutelement – spännande!

Illustratör

Två illustratörer som sätter färg på LiTHanians sidor! Som illustratör skapar man bilder och illustrationer till tidningens olika artiklar. Vilken stil eller vilket material du vill använda väljer du själv, så du har stor möjlighet att vara kreativ och utforska och experimentera. Under de kreativa mötena så diskuterar man, tillsammans med layoutgruppen och redaktören, färg, form och uttryck för nästa tidning.

Fotograf

En fotograf som ser till att det finns fina bilder till de artiklar som behöver det. Oavsett om det är en helt nytagen bild, någon annans lånade bild eller en gammal från något dammigt usb så har fotografen möjlighet att redigera bilder så att de passar perfekt för en artikel!

Företagskontakt

En företagskontakt som tar kontakt med företag som vill annonserna i LiTHanian och även försöker hitta nya företag som vill bidra. Här är det viktigt att vilja ta kontakt med människor, vara positiv och utåtriktad!

PR-ansvarig

En PR-ansvarig som är LiTHanians marknadsföringsansvariga. Hen är LiTHanians ansikte utåt på sociala medier och ser till att ni läsare alltid har något roligt eller intressant att hitta där.

Webbansvarig

En webbansvarig som, kanske inte helt oväntat, är med och utvecklar LiTHanians egna hemsida. Vet du inte vad som finns där? Gå in och kolla nu direkt!

Skribent

Sist men inte minst så har tidningen en skribentgrupp som består av fyra skribenter och en krönikor som tillsammans ser till att det finns något roligt och intressant att läsa i varje tidning. Gruppen bestämmer, tillsammans med chefredaktör och redaktör, på skribentmöten vilka artiklar som ska vara med i nästa tidning samt vilket tema det ska vara. Artiklarna kan handla om vad som helst, men ungefär hälften av dem ska vara en granskning av LinTeks arbete. Krönikören skriver också artiklar, men ska dessutom skriva en krönika. Det är helt upp till krönikören vad den ska

Men… eftersom jag som skriver artikeln är skribent så tänkte jag ändå passa på att ge en liten personlig inblick i hur det kan vara! Personligen tycker jag att det roligaste med att vara skribent är att få komma ifrån allt det tekniska och matematiska som min civilingenjörsutbildning annars innebär. Man får faktiskt skriva “man” i en artikel och allt måste inte vara så jäkla prydligt och korrekt hela tin’, vilket är så otroligt skönt! I detta års redaktion är även många studenter från Norrköping, så det har varit kul att få lära känna folk man kanske inte annars hade träffat!

LiTHanian har funnits sedan 1972 och vem vet hur många år till den kommer fortsätta förgylla varje students liv? Förhoppningsvis i många generationer till! Det kanske till och med blir så att LiTHanian i framtiden inte ens är en tidning längre, utan en podd? Se i alla fall till att spara dina tidningar så att du i framtiden kan jämföra med dina barns och barnbarns tidningar, så kan vi alla njuta av både skön läsning och att längta tillbaka till studietiden.

TEKFAK FORSKAR

SONIFIERING FÖR STARKARE

KONSTUPPLEVELSER

I projektet ”Sound of Art” har kända nordiska konstverk förstärkts med nyskrivna låtar av olika artister. Musiken har skapats efter att LiU-forskaren Niklas Rönnberg avkodat konstverken genom musikalisk sonifiering. ”Det har varit väldigt spännande. Ljudet kan tillgängliggöra konsten på ett annat sätt och förhoppningsvis skapa en ny upplevelse”, säger han.

Niklas Rönnberg är lektor och docent på ITN, institutionen för teknik och naturvetenskap. Han undervisar främst i ljudteknik på campus Norrköping och har sedan 2016 forskat inom sonifiering. Ett forskningsområde där han, tillsammans med några kollegor på KTH i Stockholm, är unik i Sverige.

– Sonifiering är ljudvarianten av visualisering, kan man säga, och för mig är det ett komplement till någonting, exempelvis en visualisering av data eller en interaktion. Sonifiering kan ske på olika sätt, ibland görs data om till ljud, andra gånger skapas ljud och kopplas till data, säger Niklas Rönnberg

Avkodade konstverken

Under hösten 2022 blev han engagerad i ett projekt initierat av teknikföretaget Samsung. Målet med ”Sound of Art” är att visa hur musik och ljud kan förstärka upplevelsen av det vi annars bara kan se. Fyra artister från

Sverige, Norge, Danmark och Finland har tolkat ett klassiskt konstverk från respektive land.

Från Sverige har artisten Esther tolkat Hilma af Klints målning ”Ynglingaåldern” från 1907 – men i stället för att bara göra en ny musikalisk komposition inspirerat av konsten använde man sig av sonifiering. Niklas Rönnberg avkodade alla fyra konstverken, så att olika färger ger olika toner och harmonier. Mörkare och dovare färger ger lägre tonhöjd jämfört med ljusare färger.

– Jag använde min kod som jag har sedan tidigare för att analysera färg. Jag gjorde om koden så att tavlan blev som ett musikinstrument. Enkelt uttryckt kan man säga att i stället för att de tar ett ackord på en klaviatur, så klickar de i tavlan och får ett ackord utifrån vilken färg de klickar på.

Han är nöjd med resultatet som blev till under några intensiva månader.

” Jag använde min kod som jag har sedan tidigare för att analysera färg. Jag gjorde om koden så att tavlan blev som ett musikinstrument”, säger Niklas Rönnberg som här står på Norrköpings konstmuseum.

Text Marcus Nyenger Layout Rakel Qvarfordt Foto Thor Balkhed

Jag är nöjd med att jag lyckats få till musikinstrument utifrån en tavla. Det är ett coolt projekt och det är stort för mig som forskare att mina tankar och idéer når ut på det här sättet.

– Om man tittar på det rent sonifieringsmässigt är det ganska förenklat, men för att det ska vara användbart för en musiker kan jag inte ha tio toner i varje färg. Då blir det oändligt många kombinationer och några av dem skulle säkert låta hemskt.

Vill utforska i publik miljö

Det är inte klart vad som blir nästa steg i projektet.

– Det vore spännande att kunna utforska det här i en publik miljö på ett museum. Man kan tänka sig att ha en stor touchskärm, som står bredvid den riktiga tavlan, där man kan zooma in och utforska det rent visuella och även sonifieringen och ljudet.

”Jag använde min kod som jag har sedan tidigare för att analysera färg. Jag gjorde om koden så att tavlan blev som ett musikinstrument

Niklas Rönnbergs egen forskning har som syfte att undersöka hur det han själv kallar för musikalisk sonifiering kan användas och var det är mest användbart. Förenkla och berätta

– Ljud och sonifiering är annorlunda än visuella saker och som komplement kan det förenkla och berätta något annat än det vi ser. Tänk dig att du jobbar på ett kärnkraftverk eller sitter i ett flygledningstorn med en massa skärmar, där dyker det hela tiden upp situationer där du riskerar att missa något viktigt. Då kan ett speciellt ljud vara ett viktigt komplement som hjälper dig.

I sin forskning tittar Niklas Rönnberg på hur man skulle kunna återinföra ljud i en del kontrollmiljöer – till exempel i ett maskinrum.

– Förr i tiden kunde verkmästaren höra att var fel utan att behöva titta på maskinen. I dag har vi tappat lite av den kunskapen, så det vore superspännande att återinföra lite av den perifera ljudmiljön. I dag skulle vi kunna berätta saker och underlätta en arbetssituation med väldesignade ljud som inte innebär maskinskrammel eller risk för hörselskador.

Viktigaste konferensen i Norrköping Begreppet sonifiering och den mesta av forskningen förekommer i dag inom akademin. Det vill Niklas Rönnberg gärna ändra på. I slutet av juni arrangerar Linköpings universitet ICAD (International conference on auditory display) i Norrköping – den största och viktigaste konferensen inom sonifiering. I år med temat ”Sonification for the masses”.

– Sonifiering är lite obskyrt och det är synd. Det går att använda på så många sätt och konferensen i sommar går ut på att vi vill försöka nå ut till människor utanför akademin och göra sonifiering både förståelig och användbar för alla.

”Det vore spännande att kunna utforska det här i en publik miljö på ett museum”, säger Niklas Rönnberg.

Hilma af Klints klassiska målning Ynglingaåldern har fått nytt liv med musik av artisten Esther. ”Jag är nöjd med att jag lyckats få till musikinstrument utifrån en tavla”, säger Niklas Rönnberg.

LiTHanians

vårmeny

En hel vecka av mumsiga, våriga matlådor. Kan det blir bättre än så? Vi i LiTHanian tycker i alla fall inte det! Så spring iväg till din närmaste matbutik och införskaffa dig alla ingredienser som behövs för att laga LiTHanians vårmeny…

Måndag:

Busenkel Broccolisoppa

Enkelt, gott och mättande. Passar perfekt för måndagen –då man är lite extra trött från helgen.

4 Portioner Ingredienser

1 lök

3 potatisar

250 g broccoli

9 dl grönsaksbuljong

2 dl matlagningsgrädde (kan bytas ut mot havregrädde)

Skala och skiva lök och potatis. Skär hela broccolin i bitar.

Koka upp buljongen och lägg i lök, potatis och broccoli. Koka upp och låt det koka i ca 10 minuter eller tills grönsakerna är mjuka. Mixa soppan med en stavmixer eller i en matberedare.

Häll tillbaka soppan i kastrullen, tillsätt matlagningsgrädde, koka upp och smaka av med salt och peppar.

Servera med lite bröd!

Text Hanna Hjertström Layout Emma Stenmark Illustration Elvira Löfquist Boström

Tisdag:

Halloumi carbonara

En vegetarisk variant av pasta carbonara. Smarrigt!

4 Portioner Ingredienser

400 g spaghetti

200 g halloumi

1 msk rapsolja

1 stor riven vitlöksklyfta

2 dl vispgrädde

4 äggulor

1 dl riven parmesan

2 krm salt

1/2 tsk svartpeppar

1/2 dl hackad persilja

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Häll av och spar 1 dl av kokvattnet (för 4 portioner).

Skär halloumin i små tärningar. Stek i oljan tills den är gyllene. Tillsätt vitlöken och stek ytterligare 1 minut. Vispa ihop kokvattnet med grädde, äggulor, parmesan, salt och peppar. Häll ner vätskan i stekpannan med halloumifräset, rör i pastan och värm på svag värme under omrörning någon minut. Strö över persilja och servera direkt!

Onsdag:

Pasta med tomatsås och linser

Pasta går alltid hem – speciellt när man är hungrig och har ont om tid. En vardagshjälte!

4 Portioner Ingredienser

2 morötter

2 msk olivolja

390 g krossade tomater basilika

390 g krossade tomater vitlök

1 dl torkade röda linser

2 dl vatten

4 port spaghetti

Sätt på en kastrull med vatten till pastan. Skala och riv morötterna grovt. Bryn morötterna i olivoljan i en gryta och låt fräsa någon minut.

Tillsätt tomatkross, linser och vatten. Koka sakta ca 15 minuter, under lock. Smaka av med salt och peppar. Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen. Servera pastan med tomatsås!

Torsdag:

Ja, ni hör ju på namnet. One pot = lite disk.

4 Portioner Ingredienser

1 gul lök

400 g potatis

2 morötter

1 chili

1 tsk paprikapulver

1 tsk spiskummin

1 tsk malen koriander

3 dl torkade röda linser

225 g fryst majs

olja att steka i

400 g krossade tomater

Skala och hacka lök, potatis och morötter grovt. Kärna ur och finhacka chilin. Stek chili, paprikapulver, spiskummin och koriander på medelvärme i olja i en gryta.

Tillsätt lök, potatis och morot och stek ytterligare ett par minuter.

Häll i krossade tomater, vatten och buljong. Låt puttra i ca 5 minuter.

Häll i linser och majs och låt koka i ytterligare ca 10 min tills både linser och potatis är mjuka. Smaka av med salt och peppar.

Fredag: Sötpotatiswraps

Lättlagade smakrika wraps. Linda in dem i papper för att göra det lite extra fancy till helgen!

4 Portioner Ingredienser

1 stor sötpotatis

2 dl matvete

2 dl torkade belugalinser saften från 1 lime

1 st vitlöksklyfta

1 tsk fryst koriander

valfria grönsaker (perfekt att rensa kylen och slänga i vad du har hemma!)

4 tortillabröd chili (efter smak)

Sätt ugnen på 225 grader. Dela sötpotatisen på mitten. Lägg på en plåt och låt skalet vara vänt uppåt. Grädda i ugnen i ca 20-30 min – tills potatisen är mjuk.

Koka under tiden matvete och belugalinser enligt anvisningarna på förpackningen.

När sötpotatisen är klar, låt den svalna lite och gröp sedan ur innehållet. Mixa med limesaft, vitlök, koriander och chili efter smak. Smaka av med salt och peppar.

Blanda matvete och linser. Lägg lite av blandningen i varje tortillabröd. Klicka på kräm och de grönsaker du vill ha och rulla ihop!

1. 2. 3. 4.

1.

2.

3. 4.

5.

Vad tusan är det?

FuM

Nu är det snart dags för ett nytt val till kårfullmäktige, eller FuM som det också kallas. Vet du inte vad FuM gör eller ens vad det är? Oroa dig inte, we got you covered! LiTHanian har nämligen pratat med talman Lucas Sevelin om allt som har med FuM att göra.

Vad är FuM?

Kårfullmäktige, FuM, är LinTeks högst beslutande organ och består av 27 ledamöter som är invalda av LinTeks medlemmar. Kortfattat så fattar de beslut om övergripande frågor som rör LinTek. FuM beslutar om medlemsavgiften varje år, den är oftast konstant men den spikas av FuM. Sen väljer de också in kårstyrelser, valberedning, valnämnd, besvärsnämnd samt revisor. Det blir ganska mycket val. FuM sätter också budgeten inför nästa år och de bestämmer också mottagningspolicyn som är något som många anser vara lockande med FuM.

Varför är FuM viktigt?

FuM är viktigt för att det är LinTeks sätt att säkerställa att man fortfarande är nära studenterna. FuM består av 27 ledamöter som är studenter och som har ganska bra spridning på både campus och vad de pluggar. Det är ganska många från Linköping och Norrköping med och även några från Malmstens.

Vilka kan bli en del av FuM?

Alla som pluggar på tekfak och räknas som studenter. Man behöver också vara medlem i LinTek. Sökperioden för FuM kommer i år att vara öppen under vecka 14 och 15, själva valet sker 21-24 april. Alla som är medlemmar i LinTek har rätt att rösta i valet.

Vilka frågor tar FuM upp? Har du några exempel? Det är framförallt de stora frågorna som budget och medlemsavgift. Bland annat så röstas kårstyrelsen in under ett möte. FuM väljer också verksamhetsplanen inför nästa år, alltså vad det är som LinTek ska jobba med och fokusera lite extra på. FuM kan alltså påverka LinTeks riktning det kommande året.

Vad gör du som talman?

Min roll är att vara opartisk och guida FuM genom att se till att man kommer till ett beslut som en majoritet kan vara överens om. Jag fördelar bara ordet och får inte ha några åsikter om någonting.

Vad får man ut av att vara med i FuM?

Man får väldigt mycket insikt i LinTek. Eftersom att FuM är ett beslutande organ så är ger det en överblick över hur det mesta fungerar. Det är väldigt bra för att få en inblick av hur LinTek faktiskt fungerar. Sen får man också mat på varje möte som brukar vara ungefär en gång i månaden och som ledamot blir du även kåraktiv och får gå på sittning.

Text Emelia Jonsson Layout Emma Stenmark Foto Fanny Bergman & LinTek

Det är viktigt för att LinTek ska fortsätta vara aktuellt och alltid vara studentnära.

tycker Prorektor till

LiTHanian har fått till en exklusiv intervju med LIU:s prorektor Karin Axelsson. Vad är en prorektor kanske ni undrar då? Jo det är ställföreträdaren för rektorn –alltså någon som kliver in för rektorn när det behövs. I den här artikeln så tänker vi att ni läsare ska få höra om hennes syn på kårerna…

Hur mycket märker ni av de olika kårerna?

I universitetsledningen träffar man på de olika kårerna väldigt mycket eftersom vi sitter i många nämnder och styrelser med många möten. Rektorn och jag har dessutom rektorsfrukost med studentkårerna. Vi träffar två från varje kår kontinuerligt, några gånger per termin. Då är det väldigt informellt och de får lyfta frågor som de vill diskutera. Sen har vi även studentledningsråd en gång per termin.

Kårernas uppgift är att föra fram studenternas talan, tycker du att de gör det?

Det tror jag. Det är min bild. Men jag förstår samtidigt att det är en utmaning att vara kåraktiv och på något sätt företrädande för ett brett kollektiv. Speciellt om det inte är så jättemånga som är aktiva och att man då ändå ska representera alla. Så jag förstår att det är utmanande, men bilden vi har är att de gör ett otroligt viktigt och bra jobb.

Hur ser du på just LinTek och dess arbete?

Hmm… det är väldigt svårt för mig att säga. Jag har egentligen inte någon insyn i hur kåren jobbar internt. Jag vet inte heller hur mycket jag ska veta. Vi diskuterar frågor som kårerna vill ska lyftas, vilket är så det ska vara. Men min bild är att det fungerar bra och att de återigen gör ett superviktigt jobb.

Är det enkelt att få reda på vilka frågor som studenterna vill lyfta?

Ja, i och med studentledningsrådet, vilket jag tycker är ett väldigt bra forum, eftersom studenterna helt äger det. Studenterna har alltid planerat noggranna genomgångar som slutar i någon form av sak man ska diskutera. Sen är det svårare för mig att se om det finns mindre frågor eller problem som aldrig kommer fram till oss.

Berätta mer om studentledningsrådet, vad är det?

Det är då hela ledningen, inklusive fakultetsledningarna, samt rektor, prorektor och vicerektorer träffar de kårrepresentativa. Det är kårerna själva som håller i agendan och bestämmer vad som ska tas upp. Frågorna som lyfts är inte lättlösta frågor, utan de kräver arbete! Därför har vi en uppföljning vid nästa möte. I och med att hela ledningen i alla delar, både fakultet och universitet, sitter med i rummet så lyfts verkligen frågorna. Vi har alla stor respekt för studentledningsrådet.

Har du något mer du vill tillägga?

Ja! Engagera er! Det är superviktigt för att universitetet ska fungera och kunna utvecklas i rätt riktning.

Text Hanna Hjertström

Layout Emma Stenmark

Illustration Elvira Löfquist Boström

Foto Charlotte Perhammar & Fanny Bergman

REDAKTIONEN TESTAR:

Nu har det återigen blivit dags för redaktionen testar! Denna gång var det brädspel på menyn och hela fyra olika varianter testades. Vi har bedömt utifrån; kul-faktor, antal spelare, tidsåtgång och nybörjarvänlighet. Har du funderat på att investera i ett nytt sällskapsspel, läs artikeln så kanske du vet vilket du ska välja!

Trivial Pursuit Decades 2010-2020:

Ett spel som är roligt när man väl lärt sig det, det kräver en del strategi. Målet är att lista ut vem i gruppen som är varulven och det är inte lätt att säga vem som talar sanning eller ljuger. I början av varje omgång får alla spelare varsitt kort med en karaktär som har olika förmågor som kan hjälpa att lista ut vem som är varulven, eller är det du själv som ska komma undan som varulv? Kul koncept, men man kanske tröttnar lite väl fort på det. Men med en kort tidsåtgång på ca 10 minuter per omgång samt mellan 3 till 10 spelare passar det ändå till många tillfällen och får därmed 4 av 5 poäng.

One Night Ultimate Werewolf: 4/5

Alla har väl spelat TP med sina päron och åkt på storstryk på grund av att alla frågor handlar om kändisar från 70och 80-talet? Med den här versionen blir det ändring på det! Men för er som inte vet vad Trivial Pursuit är så kan man sammanfatta det som ett frågesportspel och just denna version har frågor från 10- till 20-talet. 2-6 spelare kan tävla om vem som är mest allmänbildad och det är även det som avgör hur lång tid det tar, men för oss tog det mellan 30 och 60 minuter. Vi gav spelet 4 av 5 poäng.

4/5

Text Tintin Johansson Mäcs Layout Emma Stenmark

Illustration Elvira Löfquist Boström Foto Fanny Bergman

Alias: Party:

Ett stressigt, hetsigt men väldigt roligt spel som går ut på att beskriva ett ord med andra ord. Ibland med inlevelse som i en berättelse eller med en känsla. Många ord var svåra så vi fick hoppa över en hel del, vilket alltid känns tråkigt. En fördel är att man kan sluta spela när man vill, men ska man spela en hel omgång tar det ca 40 till 60 minuter. Med 4 eller fler spelare slutar betyget på 3,5 av 5.

3000 3,5/5

Den Försvunna

Diamanten:

Till sist har vi testat en riktig klassiker; Den Försvunna Diamanten. Här får alla spelare samma uppdrag: Att hitta världens största diamant. Men vägen dit är fylld av faror och utmaningar! Spelet är anpassat för 2 till 5 spelare och tar mellan en halv och en timme. Ett brädspel som är lika roligt i korren som det var på förskolan, 4,5 av 5 poäng. p p

4,5/5

kan hamna i bråk eller olyckor. Man kan säga och göra saker man vid ett nyktert tillstånd inte hade gjort. Men det går att festa utan att behöva få de här negativa konsekvenserna.

Hur kan jag festa utan negativa konsekvenser?

• Planera i förväg din festkväll, hur mycket du ska dricka

• Festa inte på tom mage. Ät något både innan du dricker

• Kom överens med vänner om att inte hetsa varandra att dricka alkohol och delta till exempel inte i dryckesspel.

Så varför dricker vi alkohol? Jo, en vanlig anledning till att man dricker alkohol är för att det helt enkelt känns bra, åtminstone till en början. Alkohol frisätter hormonerna dopamin och endorfin, som trollar bort nervositet och gör att du känner eufori och lyckokänslor. Forskning säger att man mår som bäst ända tills 0.5 promille men många gör misstaget att fortsätta dricka efter det, i tron om att må ännu bättre. Förutom att kvällen inte blir något roligare så finns det även en hel del andra bra anledningar till att

22%

BERUSAD...

Andel studenter som anger att de är berusade minst en gång i månaden

31%

STUDIER...

Andel studenter som anger att de har presterar sämre i studierna efter en utekväll

91% FÖRFEST...

Antal glas studenterna uppger att de druckit innan festen.

Andel studenter som anger att de druckit innan festen.

• Ökad koncentration och bättre studieresultat.

...FÖR

MYCKET...

Andel studenter som rapporterar eget riskdrickande

• Minskad risk för bråk och konflikter med vänner och

• Minskad risk att hamna i framtida beroende.

Det finns även andra anledningar till att personer dricker alkohol. Vissa dricker alkohol för att till exempel undantrycka jobbiga känslor. Det är vanligt att man kan lockas till ett glas öl eller vin efter en tuff vecka för att dämpa stressen eller oron för ett litet tag. Men detta är bara tillfälligt och de jobbiga känslorna kommer i slutändan förstärkas ännu mer. Det finns andra mycket bättre sätt att minska sin

Vad kan jag göra för att minska stress och oro?

Att ta det där glaset vin på sittningen eller ölen på en pub är inte nödvändigtvis fel. Men det är viktigt att hålla koll på sina vanor. Om du känner igen dig i att dricka för mycket eller av fel anledningar så tveka aldrig till att höra av dig till studenthälsan.

Kontakta studenthälsan via studenthalsan@liu.se

KÄLLA: IQ RAPPORT 2017:2 ALKOHOL OCH STUDENTER

Jaaaa, MatNat är tillbaka i ytterligare en upplaga av LiTHanian – denna gång med te tips för våren!!!

Förhoppningsvis har ni precis överlevt ytterligare ett tenta -p. Vi börjar äntligen gå mot ljusare tider, både med sommartid men också med studierna (förhoppningsvis då). Vi i redaktionen rekommenderar starkt att göra som Ronja och ta tillfälle att skrika ut alla vårkänslor. Om inte av lycka så kanske av frustration kring all pollen i luften (alternativt över allt klagande från pollenallergiker). Kort och gott finns det många anledningar till att skrika in våren.

Som MatNat sagt på de senaste sektionsmötena är det nu dags att dra ett streck i rabatten. Kasta ut de plantor som, precis som vi, drabbats av ljusbrist under vintern men som dock inte klarat sig. Plantera något nytt istället!

Vad mer är våren till för om inte att rensa och storstäda där hemma! Öppna upp persiennerna, låt ljuset komma in och torka bort dina nu synliga ritningar i dammet.

Men den impulsiva tanken om att kasta dina anteckningar i elden kanske dock inte är den bästa idén, i alla fall inte innan du har fått tillbaka resultatet för tentan (redaktionen har testat och vill därför starkt avråda från detta). Ett förslag är att istället spara dem till årets majbrasa.

Nu när det snart är påsk vill vi i detta nummer dela med oss av en checklista för en lyckad påskhelg (rangordnat efter prioritet)

1. GODIS

2. GODIS

3. GODIS

4. Påsköl (eller must if u must)

5. Ägg

I väntan på nästa nummer vill vi rekommendera läsarna att skutta iväg på de nysopade gatorna i solen med “Ta med ud og fisk” av Gitte Hænning på högsta volym i hörlurarna för extra vårkänsla.

INANCIAL TIMES

Inancial Times # 2 2023

Av och med: Ebba, Mårten, Avcshy, Ezekiel, Beulette inancial.times@isektionen.se

Fax: +46 8 700 65 00

Ledare

Kära läsare, Vinterns slask har inget slut och på gatorna Inancials senaste motion, vilken yrkade för namnbyte av Medelklassföräldrarna och Cluberiet, föll tyvärr på målsnöret. I-sektionens egen Kalle Anka tidning, som tillfinnandes valde att inte begagna sin twitterkanal utan publicerade istället en artikel om motionen i deras egen blaska dikt dädanefter. Inancial äro glada att kunna inspirera men bekymrade över skribenternas okunskap kring de rättsliga och ekonomiska följderna av plagiering. Det har kommit till Redaktionens kännedom att fler sektioner har kallat till sektionsmöte då det kryllar av mantlar innehållande nyblivna ätteläggar tillika inkastare till kårhusen. Ikväll får 107 svenskar gonorré, hoppas det inte är någon av dem.

I din han har du förutom ett litterärt alster med blommade nyhetsskildringar blivit betrodd en exklusiv värdecheck. I samband med I-sektionens gryende biståndsarbete kan du, godtycklig dräktbärare, undfå en allenastående I-attiralj. Sektionen har likaledes finansierat det omnämna elstödet och Redaktionen vill påminna studenter med elnätsavtal att registrera sina bankuppgifter på i-portalen.

Upplagan inrymmer jämväl en ciceron till Redaktionens vardagsrum, en plats för kungligheter och husregler, långt bort från det nedgångna Soho house. Godkänt korsord är minimikravet för att vi ens överväger att öppna din ansökan om medlemskap. Trevlig läsning!

Medlemsklubbar för icke-medlemmar

Det förargar mig nästan till handgemäng att se den stadiga tillkomsten av medlemsklubbar på den senaste tiden. Uppsättningar av “hippa” ställen tilkommer lika snabbt som svennen sträcker sig mot radhusbiffen, och det börjar bli på tiden att allmänheten förstår vad en medlemsklubb är avsedd för och vad den skall tjäna.

Medlemsklubbar tjänar sitt syfte till herrskap i befogenhet att avnjuta sällskap och dryck i en privat och anständig omgivning, INTE ett ställe att dyrka till den punkt att den gestaltar dig som person. SOHO som nykomlingen kommit att kallas har tagit kvällstidningarna med storm vilket till redaktionens förvåning faktiskt hade något att erbjuda. Förutom den nymodiga interiören och medelmåttiga utbud av Vichy glädje det mig att höra deras försök att klassificera klubben som kyrka. Det är en konst att undvika den statliga uppbördan, en konst SOHO ännu inte lärt sig. Visiten till Soho kan summeras som undermålig men lärorik, hatten min kommer ni istället se på en av Noppes krokar i framtiden.

Värdeheck på sedelklämma!

I-sektionens styrelse har i samråd med Inancial Times tagit fram en present som skall ges ut till samtliga av sektionens medlemmar - en graverad sedelklämma i silver med tillhörande sedel av röd karaktär. I veckorna har styrelsen beslutat om att inte bara I:are ska få ta del av denna exklusivitet, utan samtliga studenter på Linköpings Tekniska Högskola. Detta till följd av att 2022 var ett hejdundrande affärsår för I-sektionen som blir tvungen att vända sig till välgörenhet för att inte gå med vinst. Du som läser detta kan därför klippa ut denna värdecheck och ta den till Tornet (en trappa upp över baljaningången, andra dörren till höger) för att lösa in den mot en alldeles egen sedelklämma!

Högst aktningsfullt, Ebba Börsch Krasch

I samband med att sedelklämmor nu hamnar i händer på folk som med stor (läs 100%) sannolikhet ej tidigare haft en sådan i sina ägor, vill Inancial Times ta tillfället i akt att utbilda gemene man i hur en på bästa sätt använder sin sedelklämma. Har det precis trillat in ett pappabidrag är det fritt fram (och fördelaktigt) att endast fylla upp sedelklämman med femmhundralappssedlar, men då månaden börjar lida mot sitt slut och en är tvungen att börja livnära sig på sitt CSN-bidrag är det okej att fylla ut klämman med sedlar av annan valör. OBS! Självklart placeras sedeln av högst värde längst ut för att dölja de mindre värdefulla.

KLIPP UT LÄNGS DE STRECKADE LINJERNA OCH LÖS IN MOT EN SEDELKLÄMMA I TORNET!

Korsord

Rödsyssla

Av alla små blommor valde du Cephalanthera rubra.

Varför tog hon den?

<< Ryktet bedrar den>> hade hon sagt nästan telepatiskt.

<< Vad menar du?>> undrade jag förvirrat.

<< Den är ju lila dummer! >> minns jag att hon svarade.

Varför kommer jag och tänka på allt detta nu? Kanske på grund liljorna. Jag minns hatet i hennes ögon när jag valde blåklockor.

<< Jag tycker de är fina, de påminner om havet >> hade jag sagt i ett skratt.

<< Man får ju inte plocka de där - det vet du!! >> hade hon ropat.

<< Du vet verkligen hur man förstör någonting fint >>

Idag vill jag inte minnas allt - jag vill inte minnas idag. Men om jag ska minnas vill jag minnas den dagen.

Solen var så varm och fälten var fyllda med blommormen av alla små blommor så valde du mig.

3. Moët

7. Alltid saknad, aldrig glömd

8. I-sektionens kombinerade festeri och fadderi

9. Finns det för många av

1. Finns för få av på I-sektionen

2. I-sektionens "rising star"

4. Hammaren och skäran

5. Bra tändvirke

6. Ska ärvas eller inte has alls

Uppdrag granskning: Kulle

När dammet åter täckt marken efter den rafflande finalen i årets upplaga av Valla Saucer Rennen har NATTREDAXs tomhet fyllts av livet stora frågor. Vad är meningen med livet? Hur hittar jag sann kärlek? Vem designade studentköket i A-huset? Kommer jag spendera resten av livet ensam eftersom jag pluggar Y? Hur skulle VSR se ut om vallamassivet en dag blev bortfört av utomjordingar? Den sistnämnda hypotesen visade sig att även Y6 hade utvärderat och bedömt som överhängande. NATTREDAX hade hittat sitt nya mål; att hitta Linköpings stoltaste kullar.

Viagraparkens kulle:

Det är tidig lördagsmorgon när NATTREDAX beger sig till viagraparken för att spana in dess omtalade fylliga kulle (precis som det hon sa).

NATTREDAX mätansvarig uppskattar med hjälp av medhavt ögonmått höjden på backen till π meter. Kullen reser sig som en fyr i viagraparkens platta landskap på östgötaslätten. Trots sin höjd finns det andra orospunkter, nämligen dess sadelpunkter. Detta ställer direkta krav på dämpning vilket inte varit styrkan hos årets saucerbidrag. Den geometriintresserade kan modellera backen enligt följande i ett cylindriskt koordinatsystem i 3 dimensioner: z=3 R<3, z=6-R+cos(4*pi*R/3) 3<R<6, z=0 R>6. Redaktionen spår att en saucer som fastnar i

sadelpunkten är negativt för priset på TV-rättigheterna.

Redaktionen är även fundersam på om kullen skulle klara av VSR:s branthetskrav. Som tur är hade vi med oss en

representant från TekMat som kunde hjälpa oss att beräkna kullens gradient. Tyvärr har TekMat inte läst flervariabelanalys

ännu, så svaret kommer i Juni när första tentan har gått. Redaktionen ber om ursäkt för

denna olägenhet och hoppas att läsaren kan visa förståelse för detta. Den största fördelen Viagrakullen tillför över vallamassivet är möjligheten att - tack vare dess cylindersymetriska fördelar - låta fler saucers tävla samtidigt. I det här scenariot hade VSR inte varit nordens största parallellsaucertävling, utan snarare nordens största radiellsaucertävling. Vem gillar inte radiellsaucer?

Kul(l)verten:

Många läsare kanske har uppmärksammat att kulverten inte är en kulle. I viss bemärkelse kan det stämma. Vi anser att kulverten är en kulle på samma sätt som ett polynom är en vektor. Redaktionen uppmanar därför till ett lämpligt basbyte. Rekommenderade förkunskaper för en saucer skulle då vara studier inom TATA24, TATA31, ETE325 eller motsvarande (OBS ej TATA67). Vad är då definitionen av en kulle? En kulle är ett element i ett kullrum, där ett kullrum är en mängd kullar. Detta är helt analogt med definitionen av abstrakta vektorrum.

Tillbaka till kullen i fråga. Kulverten erbjuder vissa

Y och TekMat försöker förstå gradienten

Redaktionen testar vertikalsaucer

“VSR i byttan? Kullebyttan!”

fördelar över vallamassivet. Den främsta fördelen är försvaret mot förfärliga förhållanden, som förstås frammanas av att förkasta det fria (översättning: den är inomhus, så man är skyddad mot vädret). Denna typ av förhållanden kan benämnas som brun snö, helt analogt med vit, brun eller gul snö. Utöver väderskyddet och snötypen har kulverten den perfekta lutningen, arccos(0,95). Den stora nackdelen med kulverten är dess smala passform. Redaktionen bedömer att diversiteten av saucers skulle minska vilket sänker

VSR-backen. Detta äventyr har dock vidgat våra vyer för hur en kulle faktiskt ska vara. Vi har lärt oss att kullar kan komma i alla olika former och storlekar, och ändå vara fina kullar. Redaktionen vill dock skicka med en hälsning till kommande Y6 att kanske tänka lite extra på vad de ska göra om VSR-backen försvinner. Man vet aldrig vad framtiden bär på, och lite redundans skadar aldrig.

Första Aprilskämt

· Tejpa vattenkranen! (Risk för bakslag då en Y:are tenderar att bo ensam.)

Andra Aprilskämt

· Byt plats på tangenter. (superkul när derivatan lutar knasigt.)

· En äggula innehåller massor av viktiga näringsämnen. (practical yolk)

· Arbeta med ett vänsterorienterat koordinatsystem.

· Bjud din kompis på smakprov från din matlåda. (Jättekul när kompisen försöker låtsas att det var gott)

tittarvärdet. Med andra ord skulle endast en saucer kunna köra åt gången, och publiken skulle behöva stanna hemma. I det här scenariot hade VSR inte varit nordens största parallellsaucertävling, utan snarare nordens största enkelsaucertävling. Vem gillar inte enkelsaucer?

Avslutning:

NATTREDAX har sett många kullar i sina dagar, men ingen kulle värmer våra hjärtan som

· Lämna in kursutvärdering där du beskriver kursen som alldeles för enkel och icke tidskrävande, nästa årskull blir busade.

· Låtsats vara jättesmart på en föreläsning (ställ massa “relevanta” frågor).

Aprilgåta: Vad är det som går och går men aldrig kommer fram?

Svar: nestassedrävsnärG

Articulatio Genus, är något redaktion står för och med. Även det vi står för behöver vårdas, och bäst jobbar vi förebyggande. Detta leder oss till den slutgiltiga planen, backarna ska bort. Linköping som redan är en stad på slätten måste slätas ut ytterligare för bevara medborgarnas knän. Detta kommer även fördelen att konceptet uppförsbackar inte längre existerar vid Stångåns strand. Tiden är kommen kamrater, ta fram spadarna och gör en insats för dina medmänniskor!

TekMat konstaterar att alla kullar inte föddes lika

LÄSARNAS TANKARVårtecken

Våren är här, men hur kan man egentligen veta det? Vi har som vanligt sökt svaret hos er läsare och sammanställt era allra säkraste vårtecken på denna sida.

Växeln har tinat

När det är ljust ute och man går till skolan

fågelkvitteeeer

När jag ser sol, krokusar och fågelkvitter!

när det börjar dyka upp människor som står med ansiktet vinklat mot solen och blundar

Fiskmåsar och galna personer som köper glass så fort solen tittar fram

när det börjar samlas studenter längs A-husets sydvägg mot blå havet, framför allt under lunchen. Säkrare vårtecken finns nog inte!

Det börjar komma upp blommor lite överallt

På mitt otroliga sug att köpa med mig tulpaner hem varje fredag

När man ser tussilago i vägkanterna

att kunna gå på promenader i solskenet på kvällen när man rullar ut ur labsalen

Text LiTHanians läsare Layout Rakel Qvarfordt

Illustration Anna Wynne

HEJ KÄRA LÄSARE!

Tycker du att tidningen är rolig och spännande, men känner att något saknas? Kanske har du en åsikt, historia eller en fråga du tycker är extra viktig som du vill dela med dig av?

Hör gärna av dig och skicka in din insändare till chefred@lintek.liu.se så kanske du ser den i nästa nummer!

Känner du istället att du vill bidra till sektionssidan? Oavsett om du sitter på ett utomordentligt roligt inside joke, har skrivit en makalös dikt eller helt enkelt bara vill skryta lite om hur bra just din sektion är, så skicka in ditt förslag till redaktor@lintek.se!

Besök vår webbsida!

Tack för den här gången!

Vi ses igen i nästa nummer, annars hittar ni oss alltid på våra sociala medier:

@LiTHanian @lithanian @LiTHanian