Jesus är_______.

JUDAH SMITH JESUS ÄR

NEW YORK TIMES BÄSTSÄLJARE

JESUS ÄR UPPTÄCK ETT NYTT SÄTT ATT VARA MÄNNISKA

Förord av BUBBA WATSON

Förord av Bubba Watson Ibland låter Gud ditt liv ta märkliga vändningar.

När jag första gången hörde talas om Judah Smith var det bara några veckor kvar till dess att min pappa kallades hem till himlen. Min tränare Andrew Fischer började prata om en härlig ung pastor och uppmuntrade mig att lyssna på honom online. Han sade att pastorn hette Judah Smith och kom från Seattle.

Några dagar senare tittade jag in på Twitter och lade märke till att en pastor från Seattle som hette Judah Smith var en av mina följare. Jag skrev till honom och berättade att min tränare brukade lyssna på honom online, och vi började skicka små hälsningar till varandra via Twitter under de följande veckorna.

Sedan gick min pappa bort. Han hade kämpat mot cancern ett tag, men det går inte att förbereda sig på sin fars död – även om man vet att den kommer allt närmare. Min pappa stod mig närmare än någon annan människa. Han var min mentor och tränare både på och utanför golfbanan. Det var en tuff period.

9

Judah skickade mig omgående några inspirerande verser från Bibeln. Det var en gest som kom från hjärtat och det betydde verkligen hur mycket som helst för mig just då. Jag hade då ingen aning om att Judah gick igenom samma sak. Hans pappa kämpade också mot cancer. Bara två månader efter min pappa gick hans pappa också hem till himlen.

Allt som hände under den där perioden är väldigt levande för mig. Jag minns det som om det vore i går. Jag skickade ett meddelande till Judah på Twitter och bad att få hans telefonnummer.

Jag ringde honom fem dagar efter att hans pappa hade dött och frågade om han ville komma hem till mig och spela golf. Vad ska jag säga? Judah är pastor, så han delade bibelverser. Jag är golfspelare, så jag delar golfgreenen med andra. Judah och hans familj packade väskorna och körde ner till Scottsdale.

Judah påstod att han hade 7 i handikapp, men han gick rundor på dryga 85 slag den där första dagen vi spelade golf tillsammans – och det blev inte mycket bättre efter det.

Som sagt, Gud kan låta våra liv ta märkliga vändningar. Det finns ingen annan förklaring till min och Judahs vänskap än att den ingår i Guds plan. Judah har gjort mig starkare i min vandring med Kristus. Han har varit en enastående förebild på alla områden av livet. Judah har hjälpt mig att bli mer konsekvent i att söka Guds vilja och förtrösta på Herren på en daglig basis. I takt med att vår vänskap har fördjupats har han lärt mig att bli en bättre make, en bättre pappa, en bättre vän, en bättre lyssnare, allt – utom möjligen en bättre golfare!

Hur gör han det? Han bara delar Jesus. Det var så det började för Judah, och det är det som får honom att fortsätta. Han vill hjälpa människor att möta Jesus och bli mer lika Jesus.

Jag hoppas att Jesus är _____ kommer att hjälpa dig med just det. Det är ett enkelt budskap, men det är den sorts budskap som vi alla behöver höra.

10

JESUS ÄR

JESUS ÄR din vän

ETT

Superdålig eller bara lite dålig ”Om Gud kan hjälpa den-och-den, så kan han hjälpa vem som helst!”

Jag har hört mig själv säga det några gånger. ”Den-och-den” syftar alltid på någon beryktad syndare, någon som är känd för att vara så duktig på att göra det som är fel. De är grymma på att synda, de syndar en massa, och de njuter av sin synd. ”Hörde du? Den där skådespelerskan skilde sig igen. Nu har hon kommit upp i fem kraschade äktenskap och det sista höll bara i tre månader. Alltså, om Gud kunde få ordning på henne, så skulle han kunna hjälpa vem som helst!” ”Den där ledaren påstår att han är kristen, men kan du fatta vad han var inblandad i? Han borde skämmas. Om Gud kan hjälpa honom, så kan han hjälpa vem som helst!”

Låt oss vara ärliga. Mestadels bra människor gillar att se ner på mestadels dåliga människor. Vi gillar att tycka synd om andra på ett nedlåtande sätt, eller att självrättfärdigt förfasa oss över deras

19

göranden. Vi håller med ett hånleende upp ökända syndare som depraverade spektakel, som exempel på hur lågt en människa kan sjunka. Sedan dricker vi upp vår latte, lastar in våra 2,2 barn i den nästan betalda familjebilen och kör iväg för att bidra med vårt strå till stacken.

Lägg märke till att jag nyss inkluderade mig själv i kategorin ”mestadels bra” människor. Jag tänkte inte ens på det. Jag bara gjorde det.

Det är det som bekymrar mig mest av allt.

Dålighetsskalan Problemet med påståendet ”Om Gud kan rädda…” är att det implicerar att det finns ett system för att bedöma synder. Det systemet är en outtalad, ofta kulturbunden och godtycklig dålighetsskala (eller godhetsskala, beroende på om det är vi själva eller andra som ska bedömas).

På vår skala finns det små synder, mellansmå synder, mellanstora synder, stora synder, extra stora synder och superstora synder.

Om vi ser någon som begår små till mellansmå synder tänker vi: Han är en ganska bra person. Han är förhållandevis sund och han tar ställning moraliskt. Det är uppenbart att han lever nära Jesus.

Det blir inte svårt för Gud att få tag på honom.

Sedan ser vi någon som begår mellanstora och stora synder, och då blir vi mer nervösa. Vi måste verkligen be för henne. Hennes liv går snabbt utför. Gud kommer att behöva ta i ordentligt för att fånga hennes uppmärksamhet. Hon behöver verkligen se till att få ordning på sig själv så att hon kan komma närmare Gud. När vi stöter på en syndare av det superstora slaget, någon som begår de riktigt stora synderna, skakar vi bara på huvudet i överdriven fromhet och medömkan.

Men ingenstans i Bibeln ser vi att Gud gör skillnad på olika grader av synd. Gud använder inte vårt bedömningssystem. För

20

JESUS ÄR

honom är all synd ett lika stort ont, och alla syndare är lika mycket värda att älskas. Det är uppenbart att olika synder får olika konsekvenser; en del leder till att du hamnar i fängelse eller får en smäll i ansiktet, medan andra passerar utan att någon märker dem. Men Gud kallar all synd för synd och inget mer.

Gangstern Sackeus Jesus hade inte heller något bedömningssystem för synd. Han var villig att acceptera vem som helst, att älska vem som helst.

Ingenstans blir det tydligare än i historien om tulltjänstemannen Sackeus.

Jag ska nog berätta på en gång att när jag läser bibelberättelser, så har alla de viktiga personer dialekter. Det är bara så min hjärna fungerar. Koncentration har aldrig varit min starka sida, och jag misstänker att dialekterna är ett desperat försök från min hjärna att hålla mig fokuserad.

Sackeus var, tänker jag mig, något av en gangster. Om du inte kan läsa hans dialog med lite gangsterstuk på orden, så kommer du och jag inte att förstå varandra så bra de närmaste sidorna. I så fall behöver du kanske lyssna på några hip-hop-album och sedan göra ett nytt försök.

Om du inte är bekant med historien så var Sackeus en tulltjänsteman. Han var till och med förman vid tullen. Han var också mycket kort. Det är viktigt.

Här är historien, direkt från Bibeln: Jesus kom därefter in i Jeriko och vandrade genom staden.

Och se, där fanns en man som hette Sackeus och var förman vid tullen, och han var rik. Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskarans skull, ty han var liten vid växten.

Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den

21

vägen. När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: ”Sackeus, skynda dig ner, ty i dag måste jag komma och stanna i ditt hus.” Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: ”Han har tagit in hos en syndare.” Men Sackeus stod där och sade till Herren: ”Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon, ger jag honom fyrdubbelt tillbaka.”

Jesus sade till honom: ”I dag har frälsningen kommit till denna familj, eftersom också han är en Abrahams son. Ty Männi­ skosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat” (Luk 19:1-10).

Några intressanta bakgrundsfakta: på Jesu tid betraktade israeliterna tulltjänstemännen som tjuvar och hallickar. Tulltjänstemännen var judar som arbetade för romarna, som regerade över Israel på den tiden. Deras uppdrag var att samla in tullar och skatter från sitt eget folk och lämna över pengarna till den förhatliga främmande makten. Deras egen inkomst bestod av de pengar de lyckades ta ifrån folk efter att ha förmedlat de belopp som var fastställda av den romerska överheten. Så Sackeus och hans svikare till kollegor uppfann sina egna skatter och tullar.

Sackeus var en professionell svindlare, en förskingrare. Han stal pengar från gamla tanter. Han var en tjuv.

Jag tror förresten att Sackeus visste allt om popkultur. Jag tror att han gillade att göra intryck på folk; han gillade att vara där det hände. När de rullade ut röda mattan och fotograferna kom, så var Sackeus där med en dam under vardera armen, kikade fram över kanten på sina solglasögon och hejade på reportern från den största skvallertidningen. ”Tjena.” När han gav presskonferenser pratade han om sig själv i tredje person.

Sackeus var en kort kille, men låt dig inte bedras av hans yttre.

Han hade pengar, mycket pengar. Vid någon tidpunkt, några år tidigare, hade han blivit rekryterad av romarna. Han var antagligen något av ett underbarn. Han började nog som assistent till

22

JESUS ÄR

en annan tjänsteman. När han hade visat vad han kunde blev han befordrad till tulltjänsteman. Och när vi lär känna honom i den här historien, så har han till slut blivit förman för alla tulltjänstemännen. Han är antagligen ansvarig för ett helt område och har en hoper underlydande som alla betalar honom en viss procent på sina intäkter.

Det här betyder att Sackeus är utfrusen. Han är ökänd, legendarisk, skandalomsusad. Hur länge har han hållit på i branschen?

Fem år? Längre än så – han är trots allt förman. Tio år? Tjugo?

Jag tror inte det bekommer honom att han är hatad. Jag tror att han faktiskt älskar sitt liv. Han sitter uppe i sitt stora hus med utsikt över staden, han slappar i sin eleganta pool och han har tjänare som fläktar honom och stoppar vindruvor i munnen på honom.

Alla är rädda för honom nu. Visst, de hatar honom – men de respekterar honom åtminstone. Annat var det på lågstadiet, då den lille killen alltid blev vald sist. Men nu är de rädda för den lille mannen. Sackeus är kvarterets kung.

Det gick rykten om att Jesus kunde vara den utlovade Messias.

Sackeus hade vuxit upp i den judiska kulturen och måste därför ha varit bekant med profetiorna. Han hade utan tvekan fått höra att det en dag skulle komma en Messias. Nu kommer Jesus gående genom staden och Sackeus säger: ”Jag tänker kolla in den här killen. Han börjar få många efterföljare, det är en massa killar som snackar om honom. Jag är nyfiken.”

Jag tvivlar på att Sackeus tänkte: Jag hoppas verkligen att Jesus räddar mig. Räddar honom från vad? Det stora huset? Alla kvinnorna som älskar honom?

Nej, han ville bara kolla in den populäre killen. För Sackeus handlade allt om status. Man blir inte tulltjänsteman och sedan förman vid tullen utan att gilla pengar och status. Han var känd i negativ mening, men han var likafullt känd.

Jesus strosar genom staden. Människor står längs gatorna och försöker få en glimt av honom, och Sackeus inser att han inte

23

lyckas se förbi folkskaran – de står i vägen. Det här är botten, säger han för sig själv. Jag kommer ju inte att se något.

Sackeus är en uppfinningsrik man som är van att få som han vill. Så han lyfter upp sin rock med allt blinget, springer i förväg med guldkedjorna rasslande och klättrar upp i ett mullbärsfikonträd.

Så där ja, nu ser han dammolnet och alla människorna som rör sig i en flock runt Jesus. Man skulle kunna tro att han var Justin Bieber eller något. Han går längs gatan, och plötsligt – Sackeus kan inte fatta att han har sådan tur – Jesus stannar precis nedanför den lille Sackeus träd.

Det här är grymt, tänker han, jag kan kolla in honom härifrån; kanske höra vad han har att säga.

Sedan tittar Jesus – till Sackeus häpnad – upp på honom. Han nämner honom vid namn: ”Sackeus.” ”Vaaa? Hur känner du mig? Jag känner inte dig. Vem har sagt något om mig?”

Det sägs att det ljuvligaste en människa kan få höra är sitt eget namn. Gud kallar på den här utfrusne, förhärdade, själviske mannen genom att säga hans namn: ”Sackeus, skynda dig ner!

Jag är på väg hem till dig – nu på en gång.” ”Är du? Eh, okej. Visst.”

Sackeus njuter av ögonblicket. Alla de framstående religiösa judarna ville få en minut med Jesus, en nick, en handskakning.

Men nu får förmannen vid tullen – traktens värsta skurk – en personlig inbjudan. Jag tror att han ser sig omkring och säger: ”Vad säger ni nu då?” Han skickar bud till sina kumpaner och underlydande att komma hem till honom och träffa den här Jesus. Det här är hans fem minuter i strålkastarljuset.

”Jag ändrar på allt” Men den där eftermiddagen började något oväntat hända i Sack-

24

JESUS ÄR

eus hjärta. Hur länge fick han audiens hos den levande Guden?

Två timmar? Fyra? Vi vet inte. Vad pratade de om? Det kan vi bara gissa.

Vi kan anta att de åt en måltid tillsammans och att Jesus antagligen lyssnade mycket. Sackeus måste ha tänkt: Ingen lyssnar på mig, utom några typer som arbetar för mig. Men den här killen bryr sig. Han lyssnar. Han förstår.

Jag kan föreställa mig hur Sackeus ser in i de mest medkännande ögon han någonsin mött, och att han tänker: Vet Jesus vem jag är? Vet han vilka som sitter vid mitt middagsbord? Vet han hur jag försörjer mig? Vet han var pengarna som betalat den fisk han äter kommer ifrån? Vet han hur jag har betalat för det här huset? Han måste veta det… men han förkastar mig inte.

Efter några timmar med Jesus kan Sackeus inte längre hejda sig. Han reser sig tvärt upp, till synes överväldigad av vem denne Jesus är. Inför släkt, kollegor och anställda, pressar han fram: ”Jag ändrar på allt!”

Vad? ”Jag ändrar på allt, Jesus. Jag tänker börja ge bort pengarna.

Faktum är att till dem som jag har lurat på pengar, tänker jag betala tillbaka fyra gånger så mycket.”

Den stenhårde, penninggalne gangsterbossen är på väg att bli pank, och han bryr sig inte ens. En stund med Jesus förändrade allt.

Jag undrar vad Jesus hann säga på en enda eftermiddag som förvandlade en livslång roffare till en överdådig givare. Men det är inte poängen i den här texten. Jag tror att Bibeln hoppar över deras samtal för att vi inte ska göra det till ett framgångsrecept eller arbetsprogram. Det var inte själva samtalsämnet som gjorde skillnad för Sackeus – det var personen han samtalade med. Det handlade om att vara med Jesus.

Vad var det som förvandlade Sackeus? Bibliska principer?

Fromhet? Religiösa plikter och gärningar? Nej – en stund med Gud, kommen i köttet. Det står inte ens något om att någon sade

25

till Sackeus att han behövde omvända sig eller ge tillbaka pengarna. Men något kom över den här mannen när han mötte Jesus.

Skynda dig ner Sanningen är den att jag är Sackeus. Jag är kanske inte fysiskt kortvuxen, men jag är andligt liten vad gäller min egen förmåga och kapacitet. Även om jag vill gå till Jesus, även om jag vill träffa Jesus, så ser jag inte förbi mig själv. Jag ser inte förbi min synd, allt som distraherar mig, mitt ego – det står i vägen.

Hur försöker vi nå fram till Jesus? Vi springer fortare och klättrar upp i bildliga träd av våra egna religiösa gärningar. Vi tänker: Jag ska ta mig fram till Jesus. Jag ska imponera på honom med vem jag är.

Jag tror att de flesta människor djupt inom sig bär på en känsla av att vara otillräckliga eller misslyckade. Det spelar ingen roll hur mycket de anstränger sig eller vad de lyckas uträtta, de vet att de sitter fast i mörkret. De är korta, i andligt mening. De har syndat och inte nått upp till den gudomliga måttstocken. Därför tänker de: Jag ska springa fortare. Jag ska springa i förväg, leta reda på ett träd och klättra upp i det, och där ska Gud få syn på mig.

Som om det är ditt springande och klättrande som fångar Guds uppmärksamhet!

Det var inte det som räddade Sackeus. Det var Guds barmhärtighet. Det var Guds nåd. Det var Guds initiativ.

Vi tror att Gud stannar till och lägger märke till oss därför att han får syn på oss uppe i mullbärsfikonträdet. Vi tror att det beror på att vi är så bra. ”Titta, jag fick Gud att lägga märke till mig. Ser du mig? Det är för att jag ber så mycket, för att jag går i kyrkan.”

Men det var inte därför Jesus stannade till den där dagen. Han stannade till därför att han själv valde att göra det. Han stannade till därför att han är barmhärtig och god. Han stannade till där-

26

JESUS ÄR

för att han kände Sackeus vid namn, precis som han känner mig och han känner dig.

Jesus sade åt Sackeus att skynda sig, och han säger samma sak till oss. ”Skynda dig ner från religionen. Skynda dig ner från traditionerna. Lägg ner dina försök att rycka upp dig själv andligt.

Det är bara min nåd som kan frälsa dig. Kom ner, och kom ner nu på en gång. Ägna inte en sekund eller en dag till åt att förtrösta på dig själv. Jag behöver träffa dig i dag.”

Medan Sackeus pratade måste Jesus ha lett för sig själv. Men nu är det hans tur att komma med ett tillkännagivande. ”I dag har frälsningen kommit till detta hus. Sackeus är en Abrahams son, en sann jude.”

Sackeus står där alldeles mållös. Han är själva essensen av en skurk, av en förrädare, raka motsatsen till en bra jude. Så länge han kan minnas så har han stått utanför och tittat in på de andras gemenskap. Och nu står han alltså på insidan? Nu är han alltså en bra kille? Jag önskar att jag hade kunnat se minen i hans vänners ansikten. Om det finns hopp för Sackeus, så måste det finnas hopp för mig med!

Sedan sammanfattade Jesus det uppdrag som var hans liv: ”Jag har kommit för att leta reda på förlorade människor, och hjälpa dem. Det är därför jag har kommit.”

Fariseerna menade att Messias bara kom för ett fåtal – för de utvalda, de helgade, de religiösa. Men Jesus sade gång på gång att han hade kommit för de trasiga, de dåliga, de missbrukande, de fångna, de bedragna, de förlorade, de lidande.

Ibland är vi väldigt lika Sackeus. Vi har hållit på med det här syndandet så länge. Vi har problem, svagheter och en förkärlek för att göra det som är fel. Vi har blivit lite ärrade och avtrubbade – kanske rentav cyniska. Vi är hjälplösa, hopplösa. Inte ens Jesus skulle kunna befria mig, tänker vi. För vi har faktiskt ansträngt oss så mycket vi kunde och ändå har inget blivit annorlunda. Han skulle hur som helst inte se något i oss som var värt att rädda.

27

Kanske handlar det om en hemlig synd: en otrohet för åtta år sedan som inte ens din äkta hälft känner till. Kanske är det något som kontrollerar ditt liv, som alkoholism eller något annat missbruk. Andra har sagt att du aldrig kommer att förändras, och du börjar tro att de har rätt.

Jesus är inte en av dem som anklagar dig. Han är inte åklagare i ditt fall. Han är inte domare. Han är din vän och räddare. Precis som Sackeus behöver du bara umgås med Jesus. Göm dig inte för honom på grund av att du skäms, och förkasta honom inte på grund av att du är självrättfärdig. Låt inte andra människors åsikter forma din bild av honom. Lär känna honom på egen hand, och låt Guds godhet förändra dig inifrån och ut.

28

JESUS ÄR