Keryx nr 1 2011

EN TIDSKRIFT FÖR TEOLOGI OCH ANDLIGT LIV

tema: abort

Dödens eller livets kultur?

BENGT MALMGREN

Varför är abort fel?

NASRIN SJÖGREN

Caesars tumme – Europa får inte glömma sin mest tyngande moralfråga LORD NICHOLAS WINDSOR

Att i kärlek hålla fast vid sanningen: aborternas sociala sammanhang ANDERS STRINDBERG NUMMER 1

ÅRGÅNG 9

2011

MEDVERKANDE

Ulf Ekman är fil kand, teol kand, pastor i församlingen Livets Ord samt hedersdoktor vid Oral Roberts University.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

Ulf Ekman REDAKTÖR

Lord Nicholas Windsor har studerat teologi vid Oxford University och är beskyddare för Right to Life Charitable Trust och Catholic National Library. Windsor är barnbarnsbarn till kung Georg V, och den första infödda medlemmen av den brittiska kungafamiljen som har upptagits i den katolska kyrkan sedan 1685.

Benjamin Ekman ART DIRECTOR

Jonatan Strömgren REPRO/TRYCK

Hallvigs Reklam AB, Morgongåva ISBN

Bengt Malmgren är läkare och specialist i psykiatri.

Han är sekreterare i Katolsk karismatisk förnyelse i Sverige och bloggar gärna om tro och andlighet,

ISSN

1652-2494

kyrka och samhälle på www.katolsktfonster.se.

UTGIVARE

Anders Strindberg, fil dr i statsvetenskap, är präst i

PRENUMERATION

Missionsprovinsen och verksam i USA.

Helår (4 nr): 299 kr Lösnummer: 89 kr För prenumeration och adressändring, kontakta:

Matthew C Harrison är ledare för Lutheran Church Missouri Synod (LCMS) det nästa största lutherska samfundet i USA. Han har gett ut flera böcker där han fast förankrar diakoni och modernt bistånds­ arbete i traditionell luthersk teologi.

Livets Ords Förlag

KONTAKT

Keryx, Box 17, 751 03 Uppsala 018-489 81 00 redaktionen@keryx.nu www.keryx.nu

Nasrin Sjögren är svensk-iransk kristen högskole­

VAD BETYDER KERYX?

student med förkärlek för filosofi, historia, politik

Keryx är grekiska och betyder förkunnare, härold.

Tidskriften Keryx vill stå upp för den klassiska kristna förkunnelsen. I tidskriftens logotyp ses även det klassiska Kristusmonogrammet XP. Med detta vill vi betona att Kristus är förkunnelsens kärna. Den kristna kyrkan behöver radikal teologi och radikal förkunnelse om Jesus Kristus.

och litteratur. Hemmamamma till två barn på heltid, skribent & debattör på deltid.

Josef Bengtsson, fil mag i statsvetenskap och teologi. Han bloggar om religion, politik, och kontinental filosofi på spatsiba.blogspot.com.

Christian Braw är präst i Svenska kyrkan, han är en mångsidig författare och docent i systematisk teologi vid Åbo Akademi.

Augustine Casiday, PhD, Durham, undervisar historisk teologi vid University of Wales Trinity Saint David med inriktning på klosterrörelsen och kristen praktik i olika tidsperioder.

2

978-91-7866-768-0

OMSLAG: Sara

Woodrow

Copyright © 2011 Eftertryck av artiklar och allt annat material i denna tidning, helt eller delvis, är förbjudet. Vid frågor, kontakta redaktionen.

INNEHÅLL

NR 1 2011 LEDARE ULF EKMAN 4

ARTIKLAR

Nåden och möjligheten att få leva ULF EKMAN 6

Caesars tumme – Europa får inte glömma sin mest tyngande moralfråga: aborterna LORD NICHOLAS WINDSOR 11

Dödens eller livets kultur?

BENGT MALMGREN 17

Att i kärlek hålla fast vid sanningen: aborternas sociala sammanhang ANDERS STRINDBERG 28

Livets glädje

MATTHEW C HARRISON 32

Varför är abort fel?

NASRIN SJÖGREN 39

Mänskliga rättigheter? Den heliga människan i det post-sekulära samhället JOSEF BENGTSSON 44

Vad är sanning?

CHRISTIAN BRAW 52

Högmod – del 9 om Johannes Cassianus AUGUSTINE CASIDAY 73

KERYX 1 2011

3

LEDARE

KÄRA LÄSARE! HÄR KOMMER ÅRETS FÖRSTA KERYX i nytt

format, med ny layout och nytt innehåll.

Det är verkligen roligt att kunna presentera för er denna förnyelse av tidskriften, som vi började ge ut år 2003. 30 nummer av tidskriften har det blivit sedan dess och i din hand håller du nr 31. De nummer som hittills kommit ut har varit fulla av gediget innehåll, och de av våra läsare som har alla nummer har nu fått ett intressant bibliotek.

En mängd artiklar har producerats och publicerats från både svenska och interna­ tionella teologer och författare. Spännvid­ den har varit mycket stor. Våra skribenter har varit allt ifrån karismatiska författare till ortodoxa. Det har varit anglikaner, katoliker, lutheraner och pingstvänner som skrivit för oss. Personligen är jag glad över att vi har kunnat hålla denna ekumeniska bredd, vilket också är ett av Keryx syften, nämligen att öka förståelsen för vad som händer i olika delar av Kristi kropp och på detta sätt bidra till en ökad längtan efter sann och kärleksfull enhet i Kristus.

Nyström, Henrik Engholm och Mathias Nygaard.

VI HAR HAFT OLIKA TEMANUMMER som

berört Islam, Ortodox teologi, politiska analyser och inte minst ett antal intressanta litterära artiklar och bokrecensioner. Här vill jag särskilt nämna Mattias Agnesund, som trots sin svåra sjukdom var en mycket skicklig författare och skrev två excellenta recensioner åt oss. Mattias somnade in nyli­ gen, kort efter att nr 4, 2010, som innehåller hans senaste bidrag, kom från tryckeriet.

Frid och välsignelse över hans minne!

En lång serie om dygder och laster utifrån Cassianus har Augustine Casiday bidragit med, och den sista delen återfinns i detta nummer.

Bland de ständigt återkommande artikel­ författarna finns Anders Gerdmar, Torbjörn Aronsson och jag själv. Anders Gerdmar har bland annat bidragit med en serie om sund bibeltolkning. Torbjörn Aronsson har gjort ett antal kyrkohistoriska utblickar. Själv har jag fått förmånen att skriva av mig om ETT STORT ANTAL KÄNDA TEOLOGER har kyrkans väsen och enhet. Det har lett till bidragit, personer som Peter Hocken, Carl en bok, Andliga rötter, som jag tror annars E Braaten, Scott Hahn, Richard Neuhaus, aldrig skulle ha blivit till.

Metropolit Hilarion Alfeyev, Ranaiero Can­ Vi vill också passa på att tacka bokförla­ talamessa, Alexander Golitzin, Peter Kreeft, get Artos som så frikostigt ställt upp med för att nämna några. material till läsningar i Keryx. Det har blivit Bland de svenska författarna kan nämnas många patristiska texter utgivna av Artos. bland annat Folke Olofsson, Christian Braw, Ett stort tack!

Anders Strindberg, Peter Halldorf, Caesa­ rius Cavallin och Bo Brander.

SAMMANLAGT ÄR DET en gedigen samling En rad yngre teologer, en del alumni från teologiska texter och artiklar från en mängd Livets Ords teologutbildning, har också olika författare med olika bakgrund och bidragit med intressanta artiklar, t ex David stor spännvidd. Allt detta visar både på

4

KERYX 1 2011

ULF EKMAN

­ ehovet av fördjupad teologi och på nödvändigheten i Sve­ b rige idag av att ha en teologisk tidskrift som Keryx.

Det är mycket arbete med Keryx, och utan redaktör Benjamin Ekmans oförtrutna och framsynta ledning skulle visionen och arbetet inte ha kunnat hållas levande dessa år.

Jag är tacksam till honom och redaktions­ teamet för deras goda arbete. Resultatet har blivit mycket bra!

I detta nummer kommer livets NU FÖRNYAS KERYX, och det blir spän­

och dödens kultur att behandlas med speciell betoning på en av vår moderna världs stora plågor, aborterna.

nande att se hur den kommer att bred­ das. I detta nummer kommer livets och dödens kultur att behandlas med speciell betoning på en av vår moderna världs stora plågor, aborterna. Vi hoppas att vi framåt skall kunna bidra till förståelse och debatt i en rad sociala, kulturella och politiska ämnen såväl som rent teologiska. I Keryx kommer du att möta både djuplodande teologisk reflek­ tion och mer lättillgängliga summerande artiklar som spänner över vida fält.

DET ÄR NÖDVÄNDIGT IDAG att kunna förstå och reflektera

över den kultur kyrkan är satt i och som den lätt blir påver­ kad av, men som den framför allt är till för att både utmana och påverka.

Vi ser fram emot mycket spännande läsning, intressanta djupdykningar, oväntade vinklingar och utmaningar i de nummer som ligger i framtiden och väntar. Vi hoppas att Keryx skall hjälpa dig att tränga både djupare in i och bli engagerad i olika viktiga ämnen. Tycker du om tidskriften, så sprid den gärna vidare. Vi tror att fler behöver den!

I Kristus,

ULF EKMAN

KERYX 1 2011

5

LORD NICHOLAS WINDSOR

Vi måste på nytt tydliggöra livets värde, och arbetet kan inte begränsas till att enbart handla om aborter, trots att de moraliskt sett är så centrala.

Detta arbete måste beakta varje hot mot människors integritet, i alla faser av deras existens och under alla omständigheter.

16

KERYX 1 2011

DÖDENS ELLER LIVETS KULTUR

Dödens eller livets kultur?

AV BENGT MALMGREN

Inledning

Kristen tro kännetecknas av bejakande av livet och fram­ tidshopp. Människan skapades till Guds avbild (1 Mos 1:27) och hennes kallelse är att leva i harmoni med Skaparen och skapelsen. Tron kännetecknas också av integration mellan ande och kropp. I Jesus Kristus blev Gud män­ niska, Gud inkarnerades i skapelsen, delade vår mänskliga natur. Därmed helgades skapelsen, och människonaturen blev gudomliggjord. Därför är människovärdet oersättligt, och ett av de tio budord Mose fick motta av Gud på Sinai berg var förbudet att döda. Detta integrativa sätt att se på människan skiljer kristendomen från många dualistiska och gnostiska filosofier, där anden är det viktiga medan kroppen bara betraktas som ett skal, eller den materiella världen rent av är något ont som stänger inne anden.

KERYX 1 2011

17

BENGT MALMGREN

Det kristna synsättet har satt sin prägel på den västerländska kulturen, och varje persons unika värde, alla människors jäm­ likhet, omsorgen också om kroppen och att ta hand om sin nästa och att hjälpa och stödja särskilt dem som är svagast och mest

Kains brodermord är en illustration på hur det onda sprids efter det första syndafallet.

Har man väl slagit in på upprorets väg ger det ena det andra. Efter människans uppror mot Gud följer kampen människa mot män­ niska.

Också i vår tid kan vi följa denna process där bortvändheten från Gud leder till att Idag är det tabu att tala respekten för människolivet försvagas. Då om aborten som ett etiskt laglig abort infördes i Sverige motiverades dilemma i många västerländska detta som en nödlösning för att förhindra sekulariserade stater, i stället farliga illegala aborter. Det fanns fortfa­ betraktas abort som en rande en medvetenhet om att det var ett mänsklig rättighet. avsteg från en viktig etisk princip. Fostret är ett mänskligt liv under utveckling, och det innebar ju en kränkning av livets värde. utsatta har varit grundstenar som byggt upp Den gradvisa utvecklingen av dödens kultur vår kultur. Även i ett läge med tilltagande illustreras på ett nästan makabert sätt i en sekularisering har dessa värderingar länge motion från två moderata riksdagsmän om haft en stark förankring i västerlandet. införande av dödshjälp från 1991 där man Men abort, isoleringen av sexualiteten som ett argument nämner den fria aborten, från dess reproduktiva innebörd och euta­ som ju i sig är en form av dödshjälp som nasi underminerar dessa värderingar. På­ samhället redan infört. ven Johannes Paulus II myntade i encykli­ Med tiden har den etiska debatten tyst­ kan Evangelium vitae från 1995 begreppet nat och samvetena har dövats. Också många »dödens kultur« och lyfte fram de kristnas kristna har idag gett upp sitt motstånd mot viktiga uppgift att främja äkta och sanna aborter. Det mänskliga livet får stå tillbaka värden. Han skriver: »I vår tids sociala när det utgör ett hot mot någon annans eget situation, präglad av en allvarlig kamp mel­ livsprojekt. Det är den krassa verkligheten lan en ›livets kultur‹ och en ›dödens kultur‹, – människans kamp mot människan. behöver vi utveckla ett skarpt kritiskt sinne Idag är det tabu att tala om aborten som som förmår urskilja sanna värden och äkta ett etiskt dilemma i många västerländska behov« (nr 95). sekulariserade stater. I stället betraktas abort som en mänsklig rättighet. Dess etiskt Abort – från etiskt dilemma provocerande aspekter göms effektivt till mänsklig rättighet undan genom användningen av den kliniskt Bibeln berättar om hur människan gång på rena termen »reproduktiv hälsa«. Helt gång gör uppror mot Gud. Varje våldsdåd utslaget är dock inte samvetet. Det visar sig mot medmänniskan är en eftergift för den i att det fortfarande är provocerande att tala ondes logik, dvs mot den som »varit en om ett foster som »mänskligt liv« och att mördare från första början« ( jfr Joh 8:44). tala om aborten som »dödande«. Att öppet

18

KERYX 1 2011

DÖDENS ELLER LIVETS KULTUR

visa bilder på aborterade foster betraktas i allmänhet som mycket osmakligt och oetiskt. Att även de mest radikala abort­ förespråkarna blir upprörda över detta måste man se som ett hoppfullt tecken.

Man vill inte gärna säga att det är OK att döda mänskligt liv, i stället brukar abortens försvarare argumentera utifrån att det ännu inte rör sig om mänskligt liv. Men en sådan argumentation är inte faktamässigt hållbar, vilket till sist de som hävdar motsatsen brukar få erkänna då de konfronteras med frågan. Den andra argumentationslinjen blir då att tala om att ett liv hotar ett annat livs möjligheter till självförverkligande. Då får det ena (det svagare och mest outveck­ lade) stryka på foten – människans kamp mot människan.

I Sverige utförs nästan 40 000 aborter årligen, ca 20 per 1 000 kvinnor. Det är klart att en så omfattande destruktion av mänsk­ ligt liv gör något med oss och påverkar vårt förhållande till hur vi ser på oss själva, varandra och människovärdet. Att blunda för det är ett av vår kulturs stora självbedrä­ gerier.

tärt livsbefrämjande förbund som uttrycker både parets inbördes kärlek och öppenhe­ ten för det nya liv som deras kärleksrelation med Guds nåd är med om att frambringa.

I Katolska kyrkan är äktenskapet upphöjt till ett sakrament som de båda makarna förmedlar åt varandra med prästen och den gudstjänstfirande församlingen som vitt­ nen. Paulus liknar kärleken mellan mannen och kvinnan med relationen mellan Kristus och Kyrkan (Ef 5:32). När två människor väljer att dela livet med varandra, så aktua­ liserar det inkarnationen. De deltar i Guds ständigt flödande skaparkraft. Inkarnatio­ nen är ett synligt uttryck i skapelsen och historien av Guds eget väsen, Guds treeniga liv uppenbarat genom Jesus Kristus. Den gudomliga gnistan tänds i makarnas intima relation. Det innebär att makarnas av nåden burna samverkan med Gud genom sina barn bidrar till det gudomliga människo­ blivandets kontinuitet. Även i de samfund där äktenskapet inte räknas som ett sakrament, är det ett förbund som omges med teologiska förklaringar.

Men äktenskapet kan också förstås utanför den kristna trons ram i ett antropologiskt

Äktenskapets mening

Den kristna trons positiva syn på livet går också igen i synen på sexualiteten och äktenskapet. Gud skapade människan till sin avbild, »till man och kvinna skapade han dem« (1 Mos 1:27), till att utgöra varan­ dras komplement. Människan är man och kvinna. Enbart mannen eller enbart kvin­ nan återspeglar inte Gud, tillsammans kom­ pletterar de varandra till en hel avbild. Och mannen och kvinnan fick i uppdrag att vara fruktsamma och uppfylla jorden (1 Mos 1:28). Detta är grunden för den kristna synen på äktenskapet som ett komplemen­ KERYX 1 2011

När två människor väljer att dela livet med varandra, så aktualiserar det inkarnationen. De deltar i Guds ständigt flödande skaparkraft.

naturrättsligt perspektiv. Det är inte svårt att förstå att mamma – pappa – barn, denna ursprungliga triad, så provocerande för många moderna genusteoretiker men så grundläggande för den mänskliga existen­

19

BENGT MALMGREN

sen och reproduktionen på ett plan som vida överskrider de begränsade småborger­ liga kategorier man brukar associera till, bildar grundvalen för något ursprungligt mänskligt. Synen på äktenskapet som en förening mellan man och kvinna delas av alla större kulturer i världen och hör till mänsklighetens gemensamma arv.

typ av läggning också på något sätt till familjen och heterosexualiteten. Också en homosexuell person har en mamma och en pappa. Homosexuellas rättigheter måste främjas genom att motverka fördomar och bygga på den grundläggande normen om alla människors lika värde.

En teoribildning inom genusvetenskapen vill gå så långt att man säger att könen är Nedbrytandet av äktenskapets mening sociala konstruktioner. Det är knappast en Det är givet att perspektivet på äktenskapet allmänt vedertagen uppfattning i forskar­ och den mänskliga sexualiteten, där äkten­ världen, och absolut inte i vanliga män­ skapet betraktas som ett synligt tecken på niskors erfarenhetsvärld, men de som står Guds helande och skapande närvaro, har för denna teori är ofta ideologiskt drivande svårt att bli accepterat i ett genomsekula­ och vill att denna teori ska få genomslag i riserat samhälle. Inte lika självklart är att samhället. även det sedan länge givna antropologiska synsättet på äktenskapet har övergivits i Dödshjälp Sverige med flera länder till förmån för ett I livets andra ända har vi dödshjälpsdebat­ helt könsneutralt koncept där reproduk­ ten, där den sedan länge grundmurade vär­ tionsfaktorn inte längre är grundläggande. deringen att bota och lindra men inte döda Än mer anmärkningsvärt är det tryck seku­ är under attack. Här är vi verkligen ute på lära politiker utövat på kyrkorna att överge ett sluttande plan. På dödshjälpsklinikerna sin genom tiderna nedärvda äktenskaps­ i Schweiz blir det allt vanligare att allmän syn till förmån för det nya könsneutrala livströtthet, inte bara dödlig sjukdom ligger konceptet. bakom de assisterade självmorden som I sin mest aggressiva form kritiseras tillhandahålls där. Enligt ett förslag från kyrkans nedärvda äktenskapssyn som en Statens medicinsk-etiska råd ska det bli til�­ kränkning av jämställdheten för grupper låtet för läkare också i Sverige att under­ som inte riktigt passar in i dikotomin man/ lätta självmord för svårt sjuka patienter. kvinna. Homosexuella lyfts fram som en Nederländerna är det land som är mest grupp som borde känna sig kränkta av liberalt i fråga om dödshjälp, och varje år att inte få ingå äktenskap. Men att par av tas mer än 2 000 personer av daga där helt samma kön inte kan ingå äktenskap strider legalt. Men många holländska läkare vägrar inte mot den grundläggande rättviseprin­ att aktivt medverka till sina patienters död. cipen att lika ska behandlas lika, eftersom Därför vill man nu i Nederländerna öppna komplementariteten är grundläggande för en specialklinik där man ska kunna få hjälp äktenskapet. HBT-personers mänskliga att dö även i fall som rör psykisk sjukdom rättigheter är inte beroende av äktenska­ eller demens i tidigt stadium. pets avskaffande eller förändrade innebörd.

De som förespråkar dödshjälp hänvisar Tvärtom relaterar ju personer med denna till att man är rädd för att utsättas för me­

20

KERYX 1 2011

DÖDENS ELLER LIVETS KULTUR

ningslösa livsuppehållande åtgärder utan att kunna påverka sin situation. Alternativet är god palliativ vård och rimliga principer för när intensivvård ska kunna avbrytas. En sådan god och human palliativ vård främjas bäst av en människosyn som bygger på livets helgd, och det är ingen tillfällighet att det är kliniker som drivs av kristna organi­ sationer som är kända för god vård i livets slutskede.

God omvårdnad i livets slutskede med adekvat smärtlindring och att avstå från att sätta in intensivvård när kroppen är döende är en sak, att aktivt döda är en helt annan sak. Där går en gräns som människan inte får överskrida. Argumentationen för dödshjälp går ut på att det är människans självbestämmande som måste gå i första hand, och att man måste ha rätt att välja när man vill dö, och att också kunna få hjälp av sjukvården med detta självvalda livs­ slut. Bakom resonemanget ligger samma typ av övervägande som vid abort, att det mänskliga livet inte är heligt, att kroppen inte uttrycker den mänskliga personen utan endast är ett biologiskt skal som förlorar sitt värde när den blir gammal och skröplig.

Men frångår man principen om livets helgd är man ute på ett sluttande plan där män­ niskovärdet urholkas mer och mer.

Kroppen som ägodel eller ett uttryck för personen

Att kroppen betraktas som en ägodel, ett biologiskt objekt, och inte som något som uttrycker människans person, gör att käns­ lan för vårt värde som människor försvagas.

Det går inte i längden att upprätthålla en dubbel bokföring. Är man gammal och sjuk är det lätt för den äldre människan att tänka att man ligger andra till last och inte längre KERYX 1 2011

borde finnas till. Den ensamma mamman som har svårt att få vardagen och ekonomin att gå ihop kan tänka att hon får skylla sig själv som inte valde abort.

När vårt värde inte längre är förankrat i en grundläggande respekt för livet blir kroppen paradoxalt nog än mer viktig och föremål för vår uppmärksamhet. Precis som mitt värde uttrycks i att jag har de rätta prylarna, så gäller det att ha en vacker och trimmad kropp. Men hur mycket pengar som än läggs ner på plastikkirurgi, tatueringar och piercing så blir man inte lyckligare ändå, för problemet ligger på ett djupare plan.

Den objektifierade sexualiteten

På det sexuella området blir denna objek­ tifiering av kroppen tydlig. Här verkar den översexualiserade miljö som vi omger oss med, den inkomstbringande porrindustrin och de värderingar vuxna sexualupplysare försöker tvinga på våra ungdomar i samma riktning. Sex är något man »har« med var­ andra, den egna kroppen och olika redskap är något man utnyttjar. Allt är tillåtet och rekommendabelt så länge alla är med på det. Ett enda tabu finns: att förespråka

Precis som mitt värde uttrycks i att jag har de rätta prylarna, så gäller det att ha en vacker och trimmad kropp.

avhållsamhet. På våra film-TV-kanaler snurrar varenda kväll själlösa porrfilmer, och på internet finns hur mycket grov por­ nografi som helst bara några knapptryck­ ningar bort. Enligt moderna värderingar är

21

BENGT MALMGREN

detta inte något anmärkningsvärt. När TV4 nyligen tog över Canal+ valde man visser­ ligen att begränsa pornografiutbudet, men TV4-chefen Jan Scherman har värderings­ mässigt inget emot det och det kommer

ningen uppmuntras även minderåriga till sexuella relationer. Även för den som inte delar kristna värde­ ringar angående sexualitet och samlevnad framstår RFSU:s hållning som kluven och ologisk. Det går inte att vara för begräns­ ning av tonårsaborter och könssjukdomar Det enda som är bannlyst är och samtidigt propagera för att sex är något att lägga värderingar på det som gärna ska testas redan i unga år. I Sve­ hela, så som t ex att sex hänger rige finns tillgång till hur mycket kondomer samman med familjebildning som helst, det finns gott om ungdomsmot­ och kärlek. tagningar och information om preventiv­ medel. Ändå har vi en mycket hög frekvens av både aborter och könssjukdomar. Slut­ att få vara kvar. Det pornografiska utbudet satsen är att det inte räcker med kondom­ efterfrågas och betyder alltför mycket för propaganda för att uppnå »säker sex« eller ekonomin för att man ska kunna avstå från att förhindra oönskade graviditeter. I själva det. verket nödvändiggör den avpersonifierade Den grupp utanför kyrkorna som brukar synen på sexualiteten tillgång till abort, kritisera porrindustrin är feministrörelsen, eftersom det inte går att förorda fri hedo­ och då för att den avpersonifierar kvinnan nistisk sex utan att ha abort som utväg. och gör henne till enbart ett sexualobjekt.

Påven Benediktus XVI har tidigare på Här kan vi hålla med feministrörelsen, goda grunder kritiserat ensidig propaganda men vad man inte ser är att det lika mycket för kondomer för att det inte ger den effekt handlar om objektifiering av mannen. på ökat skydd mot HIV i afrikanska stater Den värdering som framförs av sexual­ som man hoppats. Han har fått stöd av upplysningsorganisationen RFSU, som har vetenskapliga studier som visar att smitt­ en ganska dominerande ställning i Sverige spridningen i vissa fall till och med ökar på idag och som få vågar eller orkar gå emot, grund av andra kringfaktorer. Preventivme­ är att sex absolut inte behöver ha med delskulturen leder till en mekaniserad syn relationer och kärlek i djupare bemärkelse på sex, den inger en falsk säkerhet som gör att göra. I ett filmmaterial som RFSU i att det sexuella beteendemönstret ändras, samarbete med Utbildningsradion nyligen vilket leder till fler oskyddade sexuella tagit fram för högstadieelever är budskapet kontakter. Bäst skyddseffekt mot HIV visar att det är upp till var och en vad man gör, sig ett kombinerat program ha, t ex det så att alla sätter sina egna gränser och att man kallade ABC-programmet i Uganda där inte kan säga vad som är rätt och fel. Det avhållsamhet (Abstinence) och att begränsa enda som är bannlyst är att lägga värdering­ antalet sexuella relationer (Be faithful) ar på det hela, så som t ex att sex hänger rekommenderas i första och andra ledet, samman med familjebildning och kärlek. och först i tredje ledet rekommenderas I en frågelåda som är en del av filmsats­ kondomer (Condoms) om man vet med sig

22

KERYX 1 2011

DÖDENS ELLER LIVETS KULTUR

Det är paradoxalt att inriktningen på att må bra, se bra ut, att framstå som lyckad med sitt livsprojekt är något som man alltmer jagar, samtidigt som det inte ägnas en tanke åt vilka konsekvenser dödens kultur har för vårt välbefinnande på djupet.

KERYX 1 2011

23

BENGT MALMGREN

att man inte kan avstå från ett sexualliv där man utsätter sig själv eller partnern för risker. Dr Pius Okong vid St Francis sjukhus i Kampala har i många år varit involverad i stöd åt AIDS-drabbade och smittförebyg­

kurrens med andra, förklarar varför många unga mår dåligt idag och upplever en stor brist på emotionell säkerhet. Trycket från den kommersiella världen, grupptrycket från kompisar och ett allt mer utpräglat konkurrenssamhälle ställer de unga inför ouppnåeliga ideal. Kan du inte leva upp till Trycket från den kommersiella det är du inget värd. Ätstörningar och själv­ världen, grupptrycket från skadebeteende är vanliga problem, och att kompisar och ett allt mer skära sig själv har blivit ett beteende som utpräglat konkurrenssamhälle verkar öka epidemiskt. I en studie bland ställer de unga inför flickor i nionde klass från Göteborg nyligen ouppnåeliga ideal. visade det sig att så många som en flicka av fem någon gång skurit sig själv. Skärandet handlar ofta om att överföra en existentiellt gande arbete. Vid en föreläsning i Stock­ okontrollerbar smärta till en fysiskt kon­ holm sade han att även små förändringar, trollerbar smärta. t ex att ungdomars sexualdebut skjuts upp De ouppnåbara idealen, den alltför tidigt 1-2 år, får avsevärda positiva effekter i form sexualiserade barndomen, överutbudet av av minskad spridning av HIV. sex i media och frånvaron av värderingar ABC-programmet har fått mycket kritik, förmedlade av vuxna, i kombination med men kritiken är i första hand ideologisk, det biologiska trycket inifrån som vaknar inte vetenskaplig. Att RFSU inte har detta under puberteten, blir sammantaget en på sin agenda beror inte på att det finns ett situation som är mycket svår att hantera för vetenskapligt underlag som motsäger dess många unga. Flickor verkar mest lida av att effektivitet för att minska aborter och köns­ inte vara nöjda med sina kroppar och svara sjukdomar. Snarast är det för att det inte är upp till de förväntningar som ställs på dem, förenligt med den ideologiska grunden att och känner sig nog pressade in i många si­ man inte får framföra rekommendationer tuationer. Pojkar verkar mera ha svårt med som går ut på att ändra människors sexuella att veta när de går över gränsen och begår beteende. Sex är något som ska testas utan ett övergrepp då de uppeldade av grupp­ värderingar, inte för att det nödvändigtvis trycket och den egna biologiska driften är bra men för att det hör det moderna jagar efter sexuella erfarenheter. samhället till. Men, kan man invända, också Det är paradoxalt att inriktningen på att detta är ju en värdering. må bra, se bra ut, att framstå som lyckad med sitt livsprojekt är något som man allt­ Att hitta sin identitet och uppnå lycka mer jagar, samtidigt som det inte ägnas en En kultur där det av Gud givna människo­ tanke åt vilka konsekvenser dödens kultur värdet ersatts av att ditt värde ligger i vad har för vårt välbefinnande på djupet. För du äger, hur du ser ut, vad du presterar och lyckligare tycks vi inte bli, trots det enorma där du ständigt måste mäta ditt värde i kon­ utbudet av olika tekniker, alltifrån kbt-tera­

24

KERYX 1 2011

DÖDENS ELLER LIVETS KULTUR

pier till plastikkirurgi, från olika dieter och fitness-program till nyandlighet.

Livets evangelium

I Evangelium vitae ställer Johannes Paulus II Livets evangelium som Kyrkan anför­ trotts av sin Herre mot dödens kultur. Han skriver: »Evangeliet om Guds kärlek till människorna, evangeliet om personens värdighet och evangeliet om livet är ett enda och odelbart evangelium. Fördenskull utgör människan, den levande människan, kyrkans första och främsta väg« (nr 2).

Påven är övertygad om att Livets evan­ gelium »väcker en djup och övertygande genklang i varje människas inre, vare sig hon är troende eller inte, därför att det på ett underbart sätt svarar mot alla hjärtats förväntningar, samtidigt som det oändligt övergår dem«. Han hänvisar här till natur­ rätten enligt vilken varje människa även ut­ anför Bibelns uppenbarelse med förnuftets ljus och med »nådens dolda verkan« kan upptäcka den naturliga lagen som är inskri­ ven i hjärtat och inse varje människolivs värde från dess början till dess slut. Grund­ budskapet i Evangelium vitae är positivt och livsbejakande, det handlar om Guds kärlek till människan och om varje mänsklig per­ sons oersättliga värde. Kunskapen om detta gör också människan medveten om hennes ansvar, och en central slutsats i encyklikan är denna: »Att direkt och avsiktligt döda en oskyldig mänsklig varelse är alltid en djupt omoralisk handling« (nr 57).

Kroppens teologi

Kristendomen har således en mycket positiv syn på kroppen som ett uttryck för människans person. Sexualiteten uttrycker något av människans person och är en KERYX 1 2011

integrerad del av hennes förmåga att älska och delta i Guds skapelseverk. Men ett sådant betraktelsesätt är milsvitt skilt från den mekaniserade syn på sexualiteten som kännetecknar vår tid, och kyrkans kritiker uppfattar bara en mot den egna friheten begränsande förbudsmoral.

Igen vill jag hänvisa till texter av påven Johannes Paulus II. 1979 och framåt höll han under sina onsdagsaudienser 129 små betraktelser som med utgångspunkt från bibeltexter fokuserade på kropp och sexu­ alitet. Detta var ett tematiskt projekt som utvecklades till vad han kallade kroppens teologi. Här finns källan till en sexuell kon­ trarevolution där människor kan återupp­ täcka den förvandlande kraft som finns i att tillägna sig en rätt förståelse av kristen­ domens i grunden positiva helhetssyn på kropp och sexualitet. Jag sammanfattar här några av påvens tankar.

Den sexuella föreningen är grundstenen för mänskligt liv. Familjen och det mänskliga

Evangeliet om Guds kärlek till människorna, evangeliet om personens värdighet och evangeliet om livet är ett enda och odelbart evangelium.

Fördenskull utgör människan, den levande människan, kyrkans första och främsta väg.

samhället, hela civilisationen springer fram ur denna förening. Det är en illusion att tro att vi kan bygga upp en sann livets kultur om vi inte accepterar och uppfattar sexualiteten och kärleken och livet i enlighet med deras

25

BENGT MALMGREN

sanna mening och deras nära samband med varandra ( jfr Evangelium vitae nr 97). Detta synsätt är främmande för den sekulariserade kulturen som i stället präglas av att göra sig kvitt hela den kristna sexualetiken och se sexualiteten som något man förfogar över fristående från ett helhetsperspektiv på livet och kärleken. Kristna under tidigare generationer har haft en repressiv syn på sexualiteten, vilket bidragit till att det varit svårt för Kyrkan att möta denna utveckling och få gehör för sin syn.

Genom att fokusera på skönheten i Guds plan för hur könen korresponderar mot varandra ändrar Johannes Paulus II perspektivet från legalism (vad jag får och inte får göra) till frihet (hur jag ska förstå sanningen om mig själv och skapelsen på sådant sätt att jag blir fri att älska). San­ ningen som gör oss fria är frälsningen i Jesus Kristus. Det spelar ingen roll vilka misstag vi gjort eller vilka synder vi begått, Kroppens teologi sätter inte upp något förmanande finger åt någon. Den handlar

26

om frälsning på det sexuella planet åt alla och envar.

Genom djupreflektion över Guds ord för­ söker Johannes Paulus II att svara på två av de viktigaste universella frågorna: 1) »Vad är det att vara människa« och 2) »Hur lever jag mitt liv för att uppnå sann lycka och fullkomning?« Därför stannar påvens ut­ läggningar inte bara specifikt vid sexualitet och äktenskap.

Enligt Johannes Paulus II skapade Gud kroppen som ett tecken på hans gudomliga mysterium. Därför kan vi tala om kroppens »teologi«, ett studium av Gud. Vi kan inte se Gud. Han är ren Ande, osynlig. Ändå är kristendomen den religion där Gud up­ penbarar sig själv i Kristus. »Då Gud vid tidens fullbordan sänder sin ende Son och kärlekens Ande, uppenbarar han sin allra innersta hemlighet: han är själv i evighet en kärlekens självutgivelse som får svar: Fader, Son och helig Ande, och han har bestämt oss till att få delta i denna ömsesidiga hän­ givelse« (Katolska kyrkans Katekes nr 221).

KERYX 1 2011

DÖDENS ELLER LIVETS KULTUR

På något sätt gör den mänskliga kroppen detta kärlekens mysterium synligt, speciellt genom skönheten i den sexuella polariteten och vår kallelse till förening. Gud skapade sexualiteten och föreningen mellan könen såsom en skapelsens avbild av sitt eget evi­ ga utbyte av kärlek. Och redan från början förebådar mannens och kvinnans förening vårt eviga mål att förenas med Kristus. Pau­ lus säger: Att de två blir ett kött är ett stort mysterium, vilket refererar till Kristus och Kyrkan (se Ef 5:31-32).

friheten att uppnå ett lyckligt liv genom att förstå och samverka med sanningen om mig själv och skapelsen på sådant sätt att jag blir fri att älska. Sanningen som gör oss fria är frälsningen i Jesus Kristus.

Abort, dödshjälp, skiljandet av äktenska­ pet från dess reproduktiva mening och en hedonistisk syn på sexualiteten leder bort från detta sammanhang och för oss i stället in i en dödens kultur där människovärdet devalveras och som inte leder till sann lycka. Som kristna i världen är det vår upp­ gift, inte bara att själva leva utifrån evan­ Sammanfattning geliet, utan också genom att leva i världen Enligt kristen tro är livet heligt och okränk­ men inte av världen ( jfr Matt 5:13-14) låta bart, och att direkt och avsiktligt döda en våra liv bli ett vittnesbörd som hjälper män­ oskyldig mänsklig varelse är därför alltid en niskor att urskilja det som är sant och gott. djupt omoralisk handling. Synen på män­ niskans kropp, sexualiteten och äktenska­ pet, här tolkad i ljuset av Johannes Paulus BENGT MALMGREN är läkare och specialist II:s texter, encyklikan Evangelium vitae och i psykiatri. Han är sekreterare i Katolsk Kroppens teologi, erbjuder ett perspektiv karismatisk förnyelse i Sverige och blogsom inte utgår från legalism (vad jag får gar gärna om tro och andlighet, kyrka och inte får göra) utan från möjligheten och och samhälle på www.katolsktfonster.se.

REFERENSER: Johannes Paulus II: Evangelium vitae. Encyklika från 1995 http://www.respektlivet.nu/web/Evangelium_vitae_1.aspx Johannes Paulus II: Kroppens teologi. Onsdagsaudienser 1979-81 http://www.katolsktfonster.se/kroppensteologi

KERYX 1 2011

27

ANDERS STRINDBERG

Att i kärlek hålla fast vid sanningen:

aborternas sociala sammanhang AV ANDERS STRINDBERG

DEN KRISTNE ÄR KALLAD ATT »i kärlek hålla fast vid san­

ningen« (Ef 4:15). Sanningen och kärleken utgör en odel­ bar helhet – den ena är inte ens tänkbar utan den andra. Att följa Kristus i apostlarnas fotspår innebär alltså att hålla fast vid både den sanning vi känner i Ordet och den kärlek som underbygger, genomsyrar och omgärdar Ordet.

Låt det vara sagt från början: ur ett kristet perspektiv står det klart att ett försvar för människolivet från dess natur­ liga början till dess naturliga slut är absolut grundläggande.

Så är det eftersom tanken är rotad i en absolut grundläg­ gande teologisk sanning om människan och hennes värde.

Det finns givetvis olika sätt att närma sig denna sanning, olika betoningar och tankegångar. Gemensamt kristen är

28

KERYX 1 2011

ATT I KÄRLEK HÅLLA FAST VID SANNINGEN

dock tron att människan – alla människor – är skapade till Guds avbild, och att männis­ kan – alla människor – är helgade av Kristi människoblivande. Att »Ordet blev kött och bodde bland oss« (Joh 1:14) innebär att allt kött har lyfts ur synden en gång för alla, och att vi alla därmed har givits möjligheten att genom tron bli »Guds arvingar och Kristi medarvingar« (Rom 8:17). Detta helgande av skapelsen sattes i rörelse i det ögonblick då jungfrun Maria bejakade Guds vilja: »Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt« (Luk 1:38). Det var i detta ögonblick – befruktningen – som den evige Guden trädde in i och helgade sin ska­ pelse; det som Gregorius Palamas beskriver som ett mysterium som omfattas med »tro, inte kunskap, tillbedjan, inte utforskning, och med tro och tillbedjan endast genom Anden« (Hom XIV). Befruktningen är det enskilda livets begynnelse.

Även mödrar är Guds avbild

Alla diskussioner om när (i vilken gravi­ ditetsvecka) fostret blir en person, får ett medvetande, kan överleva utanför mo­ derlivet osv, är irrelevanta. Att ge sig in i sådana diskussioner är att låta den kristna teologin kapitulera inför en byråkratisk människosyn. Det ofödda människolivet kan inte på något stadium vara mindre värt än det födda, och våra kristna förpliktelser väger inte mindre tungt ju yngre det är. Att handla gentemot de ofödda med kärlek och respekt är en självklarhet eftersom Skrif­ ten lär att människan – alla människor – är Guds helgade avbild från befruktningen.

Det borde vara lika självklart att detta gäller även de mödrar som gör aborter. Liksom deras barn är även mödrarna Guds helgade avbilder, värdefulla individer, emot KERYX 1 2011

vilka vi har kristna förpliktelser och måste handla med respekt och kärlek. Till skill­ nad från det ofödda barnet har de förvisso begått uppsåtlig synd – detta har de istället gemensamt med alla oss andra; jag som skriver och ni som läser är syndare med del i världens bortvändhet från Gud (Joh 8:7, Rom 3:10).

Jesus handlar kärleksfullt mot alla syndare, inte för att han inte begriper vem de är och vad de har gjort – som fariséen Simon tillät sig att tro (Luk 7:39) – utan just därför att han vet att de är i behov av kärlek; en kärlek som är ett med sanningen; en gudsuppenbarande kärlek som farisé­ ernas lagiska proklamationer aldrig kan återspegla.

Detta gör aborter oerhört svåra att ta sig an på ett sätt som anstår en kristen. Varje abort finns i ett sammanhang som alltid – oavsett vad abortbejakarna hävdar – är en personlig tragedi, framförallt ur ett kristet evighetsperspektiv. Ofta föranle­ der handlingen dessutom för de enskilda mödrarna en verklig och varaktig sorg- och skuldkänsla som aldrig tillåts komma till

När »abortfrågan« lyfts fram finns risken att aborter reduceras till en symbol i en kulturkamp, och därmed berövas sina individuella dimensioner och sociala sammanhang.

ytan. Dessa mödrar står tillsammans med sina ofödda barn i abortproblematikens centrum.

När »abortfrågan« lyfts fram finns risken att aborter reduceras till en symbol i en

29

ANDERS STRINDBERG

kulturkamp, och därmed berövas sina indi­ viduella dimensioner och sociala samman­ hang. Det innebär att debatten utvecklas på sådant sätt att den kristna kärleken får ge vika för ett effektivt propagerande av den kristna sanningen – vilket till syvende och sist innebär att man övergivit både sanning och kärlek.

Så är tyvärr ofta fallet i USA, och när svensk kristenhet nu visar tecken på en ökande och uttalad opinion mot aborter finns anledning att beakta det problema­ tiska i den amerikanska debatten.

och allt som är fel med »det icke-kristna samhället«. Allteftersom den politiska tem­ peraturen har stigit har ett kristet värnande om de oföddas värde och värdighet övergått i politisk polemik som ofta förefaller ha tap­ pat både sanning och kärlek ur sikte.

Abortdemografin bör dessutom leda till eftertanke: är det inte att göra det hemskt enkelt för sig när man talar om aborter, inte bara i singularis – som en abstraktion – utan även som en enskild fråga isolerad från de sammanhang där aborter faktiskt begås? Att bortse från det sociala samman­ hanget är lika enögt som när abortbejakar­ Aborternas sociala sammanhang na hävdar att den enda relevanta aspekten Det är svårt att föreställa sig en etisk-mora­ är »kvinnans rätt att bestämma över sin lisk-politisk fråga vars genomslagskraft och egen kropp«. framtoning skiljer sig mer markant mel­ Sociala sammanhang är svårgripbara, lan USA och Sverige. I Sverige är aborter luddiga, obekväma, och man får ofta käns­ än så länge en icke-fråga och debatten lan av att alla försök att tala om samman­ en icke-debatt. Vad det handlar om, vilka hang uppfattas som försök att ta udden av frågor som kan ställas och vilka svar som är det moraliska argumentet; som en sorts acceptabla är, inom folkhemmets diskursiva relativism som är teologins fiende. Men att ramverk, givna redan innan ett samtal kom­ förstå nyanser, att ta individen på allvar, och mer igång. att se till de sammanhang som frammanar I USA däremot är aborter en bränn­ aborter är inte relativism. Varken sanning­ punkt; ett ständigt återkommande inslag i en eller kärleken blir lidande av en verklig­ ett ständigt pågående kulturkrig. Debatten hetsförankring. Tvärtom ges de styrka. är skarpt polariserande och hätsk, grovt för­ Naturligtvis finns de som tar till abort enklad, och ofta mycket obehaglig. Aborter för bekvämlighetens skull, men i USA behandlas nästan alltid i singularis av både visar undersökning efter undersökning motståndare och bejakare – som om de inte på en fruktansvärd överrepresentation vore 45 miljoner enskilda tragedier (sedan av unga ensamstående afroamerikanska amerikanska Högsta domstolen legalise­ låginkomsttagare i innerstäderna. T ex i rade hanteringen 1973) utan en enhetlig New York City slutade 41 procent av alla abstraktion. De argument som framförs av graviditeter i abort under 2009 – men bland de mest aktiva abortmotståndarna redu­ afroamerikanska kvinnor (stadens socialt cerar ofta mödrarna till endimensionella mest utsatta grupp) var siffran 59,8 procent. synderskor. Deras trauman – svåra, djupa Sociala missförhållanden och aborter går och mörka – får träda tillbaka för aborten hand i hand. En kamp för människovärdet som en blodig symbol för »dödens kultur« kan inte begränsas till det ofödda livet. ­

30

KERYX 1 2011

ATT I KÄRLEK HÅLLA FAST VID SANNINGEN

I USA måste man även på allvar ta sig an den onda cirkeln där barn föds in i fattig­ dom, får undermålig utbildning och dålig sjukvård; där flickor blir gravida i unga år, utanför äktenskapets ramar, och som ett led i denna härva uppfattar abort som en nödvändighet.

Varje abort – en enskild tragedi

Genom att bara säga nej till abort späder man på misären och skjuter ifrån sig de grundläggande problemen. Ett »ja till livet« måste innefatta även de framfödda barnen och deras mödrars liv. Men den amerikan­ ska verkligheten innebär alltför ofta att samma kristna som propagerar för de oföd­ das värde visar föga intresse när barnen väl kommit ur moderslivet.

Finns paralleller i Sverige? Statistiken visar tydligt att aborter även här följer so­ ciala mönster och konjunkturer; att aborter som enskilda handlingar är individers svar på samhälleliga förhållanden. I sin senaste folkhälsorapport för 2009 skriver Social­ styrelsen att ungefär 25 procent av alla gra­ viditeter i Sverige slutar med aborter, och att denna siffra har varit tämligen konstant sedan 1975. Däremot har antalet aborter i åldergrupperna 15-17 och 18-19 ökat kraftigt – inte för att fler unga blir gravida, utan för att fler väljer abort. 96 procent av alla graviditeter i åldersgruppen 15–17 år, och 79 procent av graviditeterna i åldergrup­ pen 18-19 år, slutade med en abort år 2006 – en uppgång från 83 procent respektive 55 procent år 1990.

Undertecknad är inte kvalificerad att reda ut vad som ligger till grund för dessa siffror. Man kan spekulera om brustna familjer, förändrad sexualmoral och en mer effektiv abortvård, liksom konsekvenserna KERYX 1 2011

av en tilltagande ungdomsarbetslöshet och en ökad absolut fattigdom bland unga vuxna. Oavsett vad svaret är måste vi ställa oss frågan: varför blir dessa unga flickor gravida, och varför väljer allt fler att göra abort? Hur kan vi närma oss dessa och alla andra mödrar i kärlek och med respekt? Är det bästa vi kan åstadkomma en kraftig ökning av tonårsmödrar? Eller kan en »ja till livet-agenda« gå längre än så genom att på allvar ta sig an den underliggande social dynamiken i vilken tonårsmödrar skapas? Även detta görs i USA – allt är natur­ ligtvis inte nattsvart i den amerikanska »ja till livet«-rörelsen. Men typiskt för dessa initiativ är att de inte är regionala eller nationella, utan lokala; inte politiska, utan sociala; inte polemiska, utan personliga och praktiska. T ex utgör de så kallade »crisis pregnancy centers« som bemannas av kva­ lificerade volontärer ett led i denna lokala, praktiska, personliga och sociala verksam­ het. Mödrarna ges vård, informeras om möjligheter till assistans, möjligheterna att adoptera bort barnen, osv.

Att kräva ett stopp för aborter utan att samtidigt arbeta för samhälleliga reformer som minskar oönskade graviditeter eller gör det möjligt för mödrarna att ta hand om sina barn är inte tillräckligt. Att i kärlek hålla fast vid sanningen kräver oerhört mycket mer än slagord och retorik. Det kräver en insikt om att varje abort är en enskild tragedi. Och det kräver framförallt ett verkligt engagemang i verkliga individer, både innan och efter de fötts.

ANDERS STRINDBERG, fil

dr i statsveten-

skap, är präst i Missionsprovinsen och verksam i USA.

31