Upplev Östgötamat #2-2012 by LKPG/NKPG Magazine

01 Framsida_b_Östgötamat 2012-11-07 13.47 Sida 1

Upplev

Årets

Östgötakock

Långkok

Koka höstgrytan

02-03 Ledare_b_Östgötamat 2012-11-07 13.49 Sida 2

Närodlat Din guide till försäljare av närodlat på landsbygden.

ŗ Gripenbergs Gårdsbutik ŗ Biskopsberga Herrgård ŗ Tåkerngrönt AB ŗ Skrivaregården i Normlösa ŗ Klastorps Gård ŗ Bleckenstad Gårdsbutik ŗ Wreta Handelsträdgård ŗ Mjölby Handelsträdgård, ŗ Strömsnäs Äggbod i Spångsholm ŗ Viby Handelsträdgård ŗ Botanicus plantskola, Järstad ŗ Trädgård & Sånt 24 ŗ Alvastra Biodlarförening 25 ŗ Svärds Potatis 26 ŗ Börslycke Gårdsbutik ŗ Grepstad Gårdsbutik ŗ Leanders Östgöta potatis 27 28 ŗ Handelsboden i Klarhem 12 29 ŗ JK:s Ekobod 30 14 ŗ Illersjö Gårdsbutik ŗ Oves Plantskola 13 ŗ Brunneby Musteri Ö Ödeshög ŗ Tomatboden i Varv ŗ Klosterdelikatesser ŗ Lundby Nöt & Lamm ŗ Väversunda Bärodling ŗ Äggboden i Alvastra ŗ Hillingstad Blomsterodling ŗ Vätternblommans trädgårdsmästeri ŗ Råby Gårdsbutik ŗ Adolfsnäs Handelsträdgård

Borensberg 20

Motala 21 18

V Vadstena 17 31

7 1

Linköping g

Skänninge 11 206

Väderstad

Mantorp 9

Mjölby

E4 32 6

För mer information:

Mjölby/Skänninge Turistbyrå Tel 0142-85003

Motala turistbyrå Tel: 0141-22 52 54

Vadstena turistbyrå Tel: 0143-315 70

Ödeshögs turistbyrå Tel: 0144-351 67

02•-03 Ledare_b_Östgötamat 2012-11-07 15.21 Sida 3

Helt plötsligt smakar maten på en torsdag som på en lördag Har ni tänkt på att sitta och äta betyder så mycket mera än att bli mätt? När vi äter kan vi kolla hur våra nära och kära mår. Vi kan prata om allt från politik och kultur till det som är totalt oviktigt. Det är faktiskt just det oviktiga, som är viktigast. Struntpratet är ett sätt att sondera både vad jag själv och andra människor tycker.

Redaktionen Projektledare: Louise Alenbrand, 0706-75 06 33, louise@matupplevelse.se Produktion: LKPG Media AB, Platensgatan 1A, Box 436, 581 04 Linköping www.lkpgnkpg.se Omslagsfoto: Louise Alenbrand Foto: Oscar Lüren

Smakliga hälsningar

Louise Alenbrand Projektledare Östgötamat, Rätt & Slätt – Maten i Östergötland www.ostgotamat.se

Vi reserverar oss för tryckfel

Den avstressade miljön runt måltiden gör att frågan eller påståendet inte blir krystat eller tvunget. När vi äter kan vi på ett okomplicerat sätt prata med varandra. Samtalet vid måltiden är enligt våra forskare det mest demokratiska samtalet. Hierarkin eller våra invanda roller suddas liksom bort. Vid matbordet är vi jämställda. Det är också där som vi kan förmedla våra värderingar eller moraliska tankar till vår omgivning. Allt enligt den forskning som gjorts på matbordsamtal. På senare år har även det som ligger på tallriken blivit en viktig del i att tala om att vi tar ställning, för miljön, för djurens rätt eller för vår hälsa. Under de senaste åren vill jag påstå, att måltiden varit näst intill utrotningshotad. TV-kockarna har ätit stående och ofta från en och samma tallrik. Trenden har varit one hand food eller fast food

och lunchrasten har kortats eller så har lunchen intagits vid datorn. Men nu, äntligen - tycks det som att trenden har vänt. Aldrig har väl tv-programmen varit så många där vi får följa deltagarna genom måltidsupplevelsen. Se bara på ”Kockarnas kamp” eller ”Sommarpratarna” där måltiden blir just det där kittet, som lättar upp samtalet och berör eller i ”Så mycket bättre” där vi får följa artisterna både till lunch och middag. Plötsligt är vi som tittare en del av en privat samvaro. Jag vill därför uppmana er alla att hänga på trenden! Ät tillsammans åtminstone en gång per dag. Nu när vi är mitt i den mörkaste hösten och julstressen närmar sig, glöm då inte att umgås med nära och kära runt matbordet. Det kan vara hemma eller på någon av våra mysiga restauranger eller caféer. Om vi delar fika eller mat spelar inte så stor roll. Det viktigaste att ta sig tid till det så unika samtalet runt bordet. Jag lovar att helt plötsligt smakar maten på en torsdag som på en lördag.

Denna tidning är producerad som ett samarbete mellan projektet Rätt och Slätt - Maten i Östergötland, Östgötamat Ekonomisk Förening och LKPG Magazine. Vill ni också producera en egen tidning?

Kontakta Peter Lindgren, LKPG Magazine 0725-53 06 10 peter@lkpgnkpg.se

NÄRPRODUCERAT

6 GULD!

I SENASTE CHARK-SM Upplev Östgötamat

04-05 Matverk_b_Östgötamat 2012-11-07 15.22 Sida 4

Matverk

2013

En råvaruproducent och en yrkesverksam matlagare och/eller förädlare. Det är laguppställningen för de tävlande i Matverk 2013. Tillsammans ska de ta fram en ny produkt som är säljbar på marknaden. Varje landskap tar fram ett bidrag till riksﬁnalen och på mässan Smaka på Östgötamat korades Östergötlands vinnare.

En snygg och stilfull produkt, stod det i motiveringen när Hargodlarna IngMarie Johansson och Ann-Sofi Johansson tillsammans med Daniel Blomqvist, gastronomisk chef på Rimforsa Strand, kammade hem förstaplatsen Matverk 2013. Produkten är, inte helt oväntat, en marmelad. Men inte av det slag som vi är vana. – Vi är vana vid att marmelad är mjuk och äts med sked, men det här är en hård, gjuten marmelad som man får skära upp, förklarar Daniel. Det är ovanligt i Sverige, men finns i till exempel Frankrike och Spanien. Den är tänkt att passa till getost och framförallt då till chevre. Guldtackan kallar de sin skapelse och idén har länge lurat i bakhuvudet på de två Hargodlarna. Men driver man småskalig tillverkning är det inte alltid lätt att hitta tiden att produktutveckla på. – Det var kul att det äntligen blev av,

Upplev Östgötamat

säger Ann-Sofi. Bara att vi nu har en ny produkt är en stor vinst för oss, sedan är det ju såklart jättekul att vi vann. De visste redan från början att de ville göra något av havtorn. Bäret har en speciell smak och bara att skörda det är en ovanlig procedur. För att få lös bäret från busken måste både bär och kvist frysas ner. Detta gör havtornet ovanligt och exklusivt, så det stod redan från början klart att produkten skulle komma att bli exklusiv.

Att samarbetet blev med just Daniel var redan från början ganska givet. – Vi har levererat till Rimforsa Strand länge och vi vet att Daniel är duktig på det där med att kombinera smaker, menar Ann-Sofi. Sedan är han van vid att tävla också, så det föll sig naturligt att kontakta honom. Daniel själv var inte sen att nappa på idén. – Vi köper mycket från Hargodlarna, det har vi alltid gjort, säger Daniel. De har bra produkter. Så när de hörde av sig kändes det rätt att hoppa på tåget. Sedan var det dags att experimentera fram smakbalansen och hårdhetsgraden på marmeladen. Lite smakande och funderande senare föddes Hargodlarnas nya produkt och efter segern i Matverk 2013 Öster-

götland så pågår nu arbetet med att få ut marmeladen på marknaden. Förpackningar ska tas fram, återförsäljare hittas och så ska marmeladen självklart tillverkas. – Vi kommer att börja med våra vanliga återförsäljare, säger Ann-Sofi. Den passar ju fint i delikatessdiskar med ost och liknande. Sedan kommer den att finnas hos oss också. Hur den gyllenen marmeladen bäst ska ätas är lite upp till var och en. Tanken som Hargodlarna och Daniel hade var främst till getost men Ann-Sofies tips är att inte låsa sig för mycket vid det. – Smaka själva och prova, säger hon. Den passar både till förrätt och som dessert. Eller så kan man skära tunna skivor av den och ha den som godis. Det är en väldigt koncentrerad smak så man behöver inga stora bitar. Förhoppningsvis kan marmeladen finnas till försäljning redan innan jul, så att den kan förgylla presentkorgar i hela Östergötland. Och till januari blir det dags att hålla tummarna för Guldtackan. Då är det nämligen dags att representera Östergötland i riksfinalen av Matverk 2013. ■ Text Maria Tjernström Foto Maria Tjernström, Jennifer Sylvan

04-05 Matverk_b_Östgötamat 2012-11-07 15.22 Sida 5

LOUD.SE

Din östgötamat!

Nu Įnns Östgötamat i din buƟk. LäƩ aƩ hiƩa. >ćƩ aƩ välja. Östgötamat är din närmaste mat. Regionala producenter som Ɵůlsammans för fram Östergötlands smaker och matupplevelser. Produkter som växt, vårdats och hanterats med omsorg. Projektet RäƩ och SläƩ – Mat i Östergötland ägs av SIK InsƟtutet för Livsmedel och bioteknik i samverkan med Hushållningssällskapet Östergötland och Östsvenska Turistrådet. Projektet pågår under 2011-2013, och har huvudĮnansiering från Landsbygdsprogrammet genom Länsstyrelsen i Östergötland samt medĮnansiering av Regionförbundet Östsam.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

06-07 Östgötakocken_b_Östgötamat 2012-11-07 15.23 Sida 6

För åttonde gången i ordningen har titeln Årets Östgötakock delats ut. I år gick priset inte bara till den yngsta kocken i tävlingens historia utan också till den första kvinnan.

Årets Östgötakock Emelie Johansson, 19 år, jobbar till vardags på Ombergs Turisthotell, fast när vi får tag i henne gör hon en praktik på Operakällaren. – Jag vann den i Årets Juniorkock, men jag har inte haft tid att ta ut den förrän nu, ler hon. Dessutom har hon, tillsammans med några av sina klasskamrater från Hotell- och restaurangprogrammet i Mjölby, vunnit tävlingen Unga Ekokockar 2011. Så tävlingsvanan finns där, ändå tvekade hon lite innan hon bestämde sig för att skicka in sitt recept till Årets Östgötakock. – Jag visste ju att de andra var mer erfarna än vad jag är så lite tvekade jag, berättar Emelie. Men sedan tänkte jag att jag har ju inget att förlora på det. Man lär sig något varje gång, både av att tävla och av kritiken man får. Dessutom tycker jag att det är roligt att ha något att fokusera på och att träna på som man sedan får ta ut på en tävling. Till att börja med var det roligt bara att jag kom med i finalen och det var jättekul att vinna.

Det är ett halvår sedan Emelie avslutade sin utbildning och just nu ligger hennes fokus på att lära sig så mycket som möjligt om så mycket som möjligt. – Allt är roligt på olika sätt. Jag gillar att jobba med desserter, sedan är det roligt att stå vid spisen och känna pressen på sig att det ska bli perfekt och det är kul att hålla på med det pilliga med förrätter, säger hon. På Turisthotellet brukar vi rotera mellan stationerna. Det skapar ett bra samarbete och det blir mer kreativt och varierat att jobba.

På Ombergs Turisthotell jobbar man mycket med de östgötska råvarorna och intresset finns även hos Emelie. – Vår köksmästare är väldigt intresserad och det smittar av sig, menar hon. Det är kul att se att det går att göra så mycket med det

Upplev Östgötamat

som finns nära och att man inte måste köpa allt från stora grossister. Sedan är det ju alltid roligt att veta varifrån råvarorna kommer och kunna berätta hur det ser ut på gården där djuren har växt upp. När det gäller vad hon själv vill hitta på tallriken föredrar hon det nordiska köket, men framförallt ska maten vara genomtänkt. – När det finns en tanke och en historia bakom, det gillar jag, säger hon. Om man kan berätta något om maten, exempelvis om den är närproducerad. Vällagad och spännande mat med en tanke bakom. ■ Text Maria Tjernström Foto Louise Alenbrand

•06-•07 Östgötakocken_b_Östgötamat 2012-11-07 15.27 Sida 7

Tidigare vinnande kockar

Daniel Blomqvist Årets Östgötakock 2005 Gastronomichef på Rimforsa Strand

Daniel var den första att vinna titeln Årets Östgötakock och han minns det fortfarande som en skön bekräftelse. – Det var en knuff i rätt riktning, säger han. Det stärkte självförtroendet hos en annars ganska självkritisk kock. Man fick en stämpel som kompetent och duktig. Den vinnande menyn bestod av en gäddfärsrulle med kräftor och en hjortstek på innanlår med trattkantareller och stjärnanissky. Till vardags lagar Daniel fortfarande Östgötamat, men ser det inte som ett självändamål att välja lokalproducerat. – Det handlar om att det är bra råvaror och man får god kontakt med dem som har fött upp djuren eller tillverkat sylten, förklarar han. Det är handgjort, med omsorg, men ändå prisvärt. Dessutom är det charmigt att kunna berätta för gästerna varifrån råvarorna kommer. Man vet hur det ser ut på gården där djuret växte upp, för att man har varit där, eller hur fisken har fiskats. Om Daniel själv får välja vad som ska stå på bordet blir det gärna ett långkok eller kanske en bräserad lammbog. – Sedan är jag barnsligt förtjust i desserter, erkänner han. De är dessutom bland det roligaste att göra.

Niklas Hellsing Årets Östgötakock 2007 och 2011 Kock på Gryts Varv Hotell och Konferens

Hela två gånger har Niklas kammat hem titeln som Årets Östgötakock. Först 2007 och sedan fyra år senare, 2011. – Andra gången var tuffare, minns han. Då hade man allt att förlora. Första gången hade man allt att vinna, så det var rejält pressat och

nervöst att tävla 2011. Och en väldigt stor lättnad att vinna. Båda åren var det gris som stod på menyn. 2007 tillagades det vildsvin och 2011 var det benfri kotlettrad som var huvudråvaran. Och menyerna har Niklas serverat vid senare tillfällen också. Fast det är inte den delen av titeln som har varit mest betydelsefull. – Titeln betyder såklart mycket, både för företaget och för mig personligen, säger han. Dels kan man använda det i marknadsföringen och visa upp det utåt, dels så är det ju en skjuts för egot. Det känns bra att få bekräftelse på att det man gör är rätt. Att använda de lokala råvarorna faller sig naturligt för Niklas. Varför flytta varor över halva världen när de finns alldeles i närheten? Dessutom är det med råvarorna i handen som han är som mest kreativ. – Jag gillar att jobba med det som finns här, efter säsong, säger han. Då kan jag vara kreativ. Att sitta med ett papper och fundera är inte min grej. Det är när jag ser vad jag har att jobba med som jag gör jobbet som bäst. Vilket han med bravur bevisat genom att förvandla innehållet i en lokal råvarukorg till ljuvliga rätter som fått juryn på fall.

in på menyn mer och mer. – Jag var på en matmässa i helgen och pratade med både Bondens Egen Marknad och Regional Matkultur. Jag vill gärna föra in dem mer här, framförallt på frukosten, säger han. Det är roligare med det närproducerade. Det gynnar de små producenterna och det är bra för miljön. Dessutom vet man hur det gått till där produkterna framställts. Till skillnad mot menyn från Årets Östgötakock behöver han inte fundera många sekunder på frågan vad han helst ställer på sitt eget bord. – Det är samma svar som förr, stekt fläsk med löksås, ler han. Det håller än. Husmanskost som står sig.

Pär Andersson Årets Östgötakock 2010 Konsult inom restaurang och service

Ingmar Lindström Årets Östgötakock 2008 Köksmästare på Clarion Collection Hotel Planetstaden, Lund.

Tredje gången gillt brukar det ju heta. Och när det gällde Ingmar och Årets Östgötakock var det precis så. På tredje försöket satt den och titeln var hans. – Det var en fantastisk känsla, speciellt efter så många försök, ler han. Dels är det en självförtroendeboost att vinna, dels är titeln bra att ha när man söker nytt jobb. Dessutom har jag träffat tre, fyra personer här nere som kände igen mig från Linköping och Norrköping, så den gör ju att man syns. Vad han lagade den gång han vann minns Ingmar inte, men huvudråvaran i varmrätten var lamm. Däremot minns han något som inte blev helt som det skulle. – Jag skulle ha med rårörda lingon, men jag hade glömt lingonen, berättar han. Så det jag gjorde istället rann ut lite för mycket på tallriken. Det var nog det enda jag gjorde dåligt då. Idag lagar Ingmar inte lika mycket lokalproducerad mat som han gjorde då. Men den förs

Årets Östgötakock är inte bara ett pris som handlar om matlagning, det är ett socialt pris som öppnar dörrar. I alla fall om man frågar Per som vann priset 2010. – Det är fantastiskt att vinna, jättekul, säger han. Det har skapat kontakter som jag inte haft annars och jag har hamnat i sammanhang som jag inte hade hamnat i annars. Men det är också något du måste förvalta. Du får ju en annan press på dig att göra bra grejer sedan. Det gäller att leverera. Han serverade juryn en förrätt bestående av en soppa med rostade rotfrukter och friterade kräft- och getoststicks. Och till varmrätt en nötfärs- och strutssalamikorv med äppelsyrad kål och en puré på potatis och palsternackor. Trotts viss nervositet fungerade det som det skulle. – Det var nervöst, det är det alltid när man tävlar, men efter ett tag kommer man in i det, berättar han. Det värsta är tiden. Även om man har tränat är man orolig att inte hinna. Att välja närproducerat är en självklarhet för Pär. Och han har en rad skäl till det. – Man får nära relationer med producenter och tillverkare som är experter på det de gör. På det viset kan man ta del av deras kunskap och erfarenheter, säger han. Utbytet av kompetens är väldigt värdefullt. Sedan handlar det om kvalitet också. Lokalt behöver inte alltid vara bra, men det jag har upplevt i Östergötland är att det lokalproducerade också är väldigt bra. Själv är Pär ett fan av vällagad och traditionell mat. Husmanskost går alltid hem och då gärna ett långkok.■ Upplev Östgötamat

08-09 Östgötamat EK + Märkning_b_Östgötamat 2012-11-07 15.28 Sida 8

Vad är Östgötamat Länet är rikt på matproducenter, stora och små, i städerna och på landet. Och många av dem är samlade under ﬂaggen Östgötamat. En ekonomisk förening som hjälper dem att synas, utvecklas och skapa nätverk. Kan tyckas självklart för dem som är medlemmar, men faktum är att projektet är ganska unikt. Alenbrand, projektledare för Östgötamat ekonomisk förening och Rätt och Slätt–maten i Östergötland. Det handlar trots allt om att skapa sysselsättning och då måste man också se till förutsättningarna. Förutom att hjälpa sina medlemmar att synas hjälper föreningen dem också att träffa varandra. På olika sätt får exempelvis kockar och producenter mötas för att kunna utbyta erfarenheter med varandra. Det skapar en ökad förståelse för varandra och de råvaror som hanteras. Men det ger också nya möjligheter till samarbeten och utveckling av respektive verksamheter.

År 2007 bildades Östgötamat ekonomisk förening från ett tidigare EU-projekt. Syftet är att hjälpa de östgötska producenterna, gårdsbutiker och restauranger med marknadsföring, kompetenshöjning och samarbeten. Idag har föreningen ett 90-tal medlemmar och ansvarar för märkningarna Regional Matkultur, Bondens egen Marknad och Östgötamat. Grundkravet för att få vara med i föreningen är kort och gott att du har din slutproduktion i Östergötland eller dess absoluta närhet. Som restaurang måste du servera minst två rätter i din meny som har lokal karaktär – Det finns till exempel inget mejeri i Östergötland, men eftersom vi säger att den absoluta närheten går bra är det okej att använda sig av ett mejeri i Hultsfred, förklarar Louise

Föreningen har också till uppgift att förvalta det som utvecklas i EU-projektet Rätt och Slätt–maten i Östergötland. Ett exempel är de matresepaket som tagits fram på olika håll i länet, och som blivit mycket populära, eller butiksmärkningen Östgötamat – Det är en ganska ovanlig modell, berättar Louise. EU-projekten är ofta utvecklingsprojekt som pågår under en viss tid. Men sedan när projekten avslutats finns ingen där som kan ta hand om det som tagits fram. Här har vi en förening som kan förvalta det som projektet har utvecklat och se till att det lever vidare och växer. Ända sedan 1999 har de olika utvecklingsprojekten avlöst varandra och sakta men säkert har Östergötland blivit mer och mer av en matregion. Östgötamat ekonomisk förening är också spindeln i nätet när det kommer till det lokalproducerade och det är ofta hit folk vänder sig

om de vill komma i kontakt med producenter eller kockar i regionen.

Östgötamat innebär inte bara närproducerat, det är också en kvalitetsmärkning och det händer att de som ansöker om medlemskap får nej.

– Visst är det så, men det är aldrig ett tvärstopp. Snarare får de svaret att om de ska förbättra vissa saker och återkomma igen, säger Louise. Under nästa år kommer vi också att genomföra en granskning av våra nuvarande medlemmar för att se att de fortfarande lever upp till kraven. Under nästa år kommer också utbildandet av de butiker som är Östgötamat-butiker att fortsätta. Planen är att det ska finnas ambassadörer med kunskap om märkningen i varje butik. Så att de kan se till att medlemmarnas varor exponeras på rätt sätt i hyllorna. Dessutom lyfter de märkningen genom olika event i butikerna. Idag finns ett 20-tal butiker som samarbetar med föreningen och ytterligare butiker som tar in produkter från enskilda producenter. Så att maten är populär råder det inga tvivel om. Och allt pekar på att det kommer att fortsätta så. ■ Text Maria Tjernström Foto Göran Billeson

Dina symboler för när nära a mat. lokala Läs mer om den lok ala maten på ostgotamat.se Lätt att välja när nära a mat Östgötamat är närproducenter i samverkan. Både stora och små. Verksamma erksamma i e regionen, med den gemensamma ambitionen att föra fram östgötsk mat och östgötska smaker kerr. Mat som du vet v varifrån den kommer och som nu är riktigt lätt att hitta. smaker. Östgötamat din märmaste mat. Maten hemifrån. Upplev Östgötamat

08•-09 Östgötamat EK + Märkning_b_Östgötamat 2012-11-07 16.12 Sida 9

Den gröna märkningen Produkterna som produceras av de östgötska producenterna säljs inte bara i gårdsbutiker och på marknader utan också i dagligvaruhandel runtom i länet. En av de butiker som jobbar med Östgötamat är Ica Maxi i Linköping. Sedan ungefär två år tillbaka syns Östgötamats gröna märkning på hyllorna hos Ica Maxi i Tornby. Redan tidigare fanns några av producenterna representerade i butiken, så som Eklunds Chark och Boxholms ost. Men för två år sedan tog man alltså ett kraft tag om det hela. – Vi bestämde oss för att vi skulle bli bättre på att ha närproducerad mat i butiken, berättar Johan Östlid, marknadschef på Ica Maxi i Linköping. Vi ville att det skulle vara tydligt mot kunderna vad som är närproducerat. Först funderade vi på en egen märkning, men så kom vi i kontakt med Östgötamat och kände att de redan hade en väldigt tydlig märkning. Så vi tog kontakt och undersökte om vi kunde inleda ett samarbete.

Och på den vägen är det. Idag finns omkring 200 artiklar från 20 leverantörer i butiken, lite beroende på säsong. Det handlar om allt från grönsaker och mejeriprodukter till kött och ost. Kort och gott försöker de att ha lokala leverantörer på så många avdelningar som möjligt. På butikens hyllor hänger små gröna vippor med Östgötamats logotyp som visar var varorna står. Och redan i entrén möts man av ett klistermärke som talar om att här finns det Östgötamat att köpa. Dessutom syns inte bara produkterna utan ibland också leverantörerna själva i butiken. – Vi är en butik som är pigga på att bjuda kunder på smakprov och inspirera, säger Johan. Dessutom har vi haft vår- och höstfest i butiken ett par gånger. Då dukar vi upp på marknadsstånd och bjuder in leverantörerna att själva prata om och bjuda på sina produkter.

Höstfesten hölls nyss för tredje gången och i vår kommer den andra vårfesten i ordningen. Dessutom passade butiken på att visa upp några av sina leverantörer på Smaka på Östgötamat. Så att Östgötamaten har hittat hem på Ica Maxi råder det inget tvivel om. – Vi vill satsa vidare och hittar vi nya leverantörer som vill och platsar in så tar vi gärna in fler, säger Johan. Senast tog vi in ännu en glassleverantör på frysavdelningen, så nu har vi både Sänkdales Gård och Stafsäters Gårdsglass. ■ Text Maria Tjernström Upplev Östgötamat

10-11 Vinterljus_b_Östgötamat 2012-11-07 15.33 Sida 10

Soppa & ljus i vintermörkret Mörka och kalla kvällar är det lätt hänt att man blir kvar hemma i soﬀan med en bok eller en ﬁlm. Det är inte alls speciellt lockande att gå ut och ta den där promenaden som kändes så uppfriskande under sommaren. Men Vinterljus kommer även i år att göra kvällspromenaderna i Linköping lite mer trivsamma. Dessutom retar inget aptiten som en stund i friska luften. Ljusfestivaler av olika slag förekommer här och var i världen under årets mörkare månader. Upprinnelsen är invånarna i Lyons firande av jungfru Maria för ungefär 160 år sedan. Då tände man stearinljus i sina fönster för att hedra helgonet. Nuförtiden firar Lyonborna med magnifika ljusinstallationer och miljontals besökare från hela världen. Riktigt samma besökarantal och storlek har inte Vinterljus, men med åren har det kommit att bli ett mycket uppskattat inslag i Linköpingsvintern. Vinterljus handlar heller inte om att hedra jungfru Maria utan om folkhälsa. Förutom att en promenad bland ljusinstallationerna kan vara aldrig så uppfriskande en decemberkväll så innebär det också att vi kommer ut och rör på oss istället för att sitta hemma. Vinterljus innebär också att annars mörka promenadstråk blir upplysta och folkfyllda. Det skapar en tryggare och trevligare stad.

I år är temat för promenadslingan träd av olika slag. Med hjälp av ljussättningar ska nya upplevelser och miljöer skapas längst Stångån. Några av installationerna har varit med i tidigare upplagor av Vinterljus och senare blivit permanenta inslag i vinternatten. Dessutom kommer några av de installationer som sätts upp i år att behållas även efter Vinterljus. Belysningen är programmerbar så när Vinterljus är över kan de glada färgerna ändras till ett diskretare, vitt ljus. På så sätt kan det vara lite ljusare lite längre i de tidigare mörka miljöerna. Den 17 november invigs Vinterljus och ända fram till första januari sitter installaUpplev Östgötamat

tionerna kvar. Så fort mörkret faller och gatubelysningen tänds kommer också Vinterljus att tändas. Svårare än så är det inte att hålla reda på öppettiderna. Lyser gatubelysningen, lyser Vinterljus, hela natten. Så oavsett om du behöver lite friskluft på väg hem från jobbet eller om du känner för en sen kvällspromenad så är Vinterljus ett alternativ. Att slingan är belägen längst ett av Linköpings populärare promenadstråk gör den också lättillgänglig. Du behöver inte klättra över stenar, klafsa i lera eller möta vilda djur, förutom en och annan and då. Det är bara att snöra på dig favoritskorna och avverka sträckan i behaglig promenadtakt.

Sedan ﬁnns det få saker som slår den där härliga hungerkänslan som kommer när man har tillbringat en stund i rörelse utomhus. Kvällskylan biter lite i kinderna och magen meddelar att det är dags att fylla på energiförråden. Då är det skönt att slå sig ner, låta någon annan laga maten och sakta känna värmen återvända. – En soppa är enkelt och gott, tipsar Danny Janosson, kökschef på Storan. Det värmer gott när man kommer in från mörkret och kylan. Just därför kommer Storan att servera en krämig soppa på jordärtskockor från Lövingsborg med brynt, rökt sidfläsk från Eklunds som kalla Vinterljusvandrare kan värma sig på. Ljuvlig vardagslyx eller lite helgmys med det bästa som vinterkvällen kan erbjuda.■ Text Maria Tjernström

10-11 Vinterljus_b_Östgötamat 2012-11-07 15.33 Sida 11

Hos oss hittar du just nu 18 st Östgötamatsleverantörer

Fler på väg in!

Vi har ca 180 artiklar från

Öppet ALLA DAGAR 7-22 Maxi ICA Stormarknad i

Linköping Svedengatan 16, tel 013-36 47 00

www.maxilinkoping.se

12-13 Smaka på Östgötamat_b_Östgötamat 2012-11-07 15.34 Sida 12

Det har blivit en uppskattad och återkommande tradition att under mitten på oktober styra kosan mot Konsert och Kongress för att smaka på det som ﬁnns i det östgötska skaﬀeriet. Möta producenter, förädlare och matentusiaster för en stunds samtal och frossande på mässan Smaka på Östgötamat.

Smaka på

Det östgötska För sjätte gången i ordningen var det, den 12-13 oktober, dags att smaka på Östgötamat. I år var mässan utökad till två dagar och många tog tillfället i akt att besöka de lokala producenter som samlats. På 43 utställningsplatser hade 50 företag samlats för att visa upp sina produkter och den som ville kunde utan problem ägna timmar åt att smaka och diskutera det som bjöds. – Vi har en otrolig mångfald här i länet när det kommer till mat, säger Louise Alenbrand, projektledare för Östgötamat ekonomisk förening. Dessutom lyfter man ofta fram Östergötland som en bra modell för hur man jobbar med lokal och bra mat. Förutom all mat och alla utställare hände det också mycket annat på mässan. Både på scenen, men också i föreläsningssalarna i huset.

Som traditionen bjuder gjorde fyra av länets kockar, under lördagen, upp om titeln Årets Östgötakock. I två heat tillreddes en förrätt och en varmrätt utifrån en given råvarukorg. Precis som tidigare år lagade de mat på scenen och alla mässbesökare kunde ta del av de tävlandes kamp under timmarna som heaten pågick. En namnkunnig jury, med Fredrik Eriksson, som också är ordförande i Årets Kock, som

Upplev Östgötamat

ordförande, fick sedan smaka på läckerheterna, och på lördagens mässfest tillkännagavs det att Emelie Johansson från Ombergs Turisthotell vunnit årets tävling. I år hade också Årets Östgötakock fått sällskap av en annan kocktävling. Under fredagen utsågs nämligen Årets Junior Östgötakock. Precis som Östgötakockarna tävlade de på scenen i två heat. De tävlande går i årskurs två på Hotell- och restaurangprogrammet på John Bauergymnasiet i Linköping och Norrköping, Anders Ljungstedts Gymnasium och Dackeskolan. I lag om två personer lagade de en varmrätt på fläskytterfilé och en äpple- och vaniljdessert. Segrande ur striden gick Elin Engström och Joline Ramstedt från Dackeskolan. – Tanken är att introducera både tävlingsmomentet och det lokala tänket på ett tidigt stadium, säger Louise. Vi vill visa för de unga kockarna vad regionen har att erbjuda så att de förhoppningsvis tar med sig det ut i yrkeslivet.

Under lördagen hölls också en välbesökt paneldebatt med den provocerande titeln Olaglig mat i skolan?. Under en timme vändes det och vreds på frågor runt vår omfattande djurskyddslagstiftning kontra den mängd kött som importeras till våra skolmatsalar. – Vi har en lagstiftning runt djurskydd och köttproduktion som vi är väldigt stolta över här i Sverige, förklarar Louise. Men många gånger importeras köttet till våra skolor från länder där djurskyddet är mycket sämre. Många av djuren har växt upp och slaktats under förhållanden som vi här skulle anse var oacceptabla. Därav rubriken på debatten.

12-13 Smaka på Östgötamat_b_Östgötamat 2012-11-07 15.36 Sida 13

skaﬀeriet I panelen satt lokala politiker, kunniga inom ämnet, producenter och kostansvariga i den kommunala verksamheten som gav sin syn på saken. De vred och vände på moderator Pär Bergkvists påståenden och alla strävar de efter bra mat i skolan, om än på olika vis.

Förutom aktiviteterna på scenen fick besökarna se, och kanske också smaka, på det vinnande bidraget i Matverk 2013 från Östergötland. En havtornsmarmelad med rosmarin framtagen av Hargodlarna och Daniel Blomqvist på Rimforsa Strand. I foajén pågick en dukningstävling mellan några av länets serveringselever. Fantasifulla kreationer som kan komma att inspirera många middagsbjudningar i höst. Efter en omröstning bland mässbesökarna stod slutligen Isabelle Beun Stampell från Anders Ljungstedts Gymnasium som vinnare. För den som ville lära sig mer pågick det under båda dagarna seminarier och provningar i konferenslokalerna på Konsert och Kongress. En guidad smakpalett bjöd besökarna på en resa genom det östgötska smaklandskapet och med hjälp av De Klomp och Cava Rosa hölls det öl- och vinprovningar. Dessutom föreläste Jens Dolk och Tommy Myllimäki om berättade om sin resa med Mitt Kök i TV 4 och författaren till Handbok för den kräsne konsumenten, Tommy Svensson, om tillsatser och konserveringsmedel i mat. Så när mässan led mot sitt slut kunde besökarna gå hem mätta på både kunskap och mat. ■ Text & Foto Maria Tjernström Foto Jennifer Sylvan Upplev Östgötamat

14-15 Dryck_b_Östgötamat 2012-11-07 15.39 Sida 14

När sommarsolen gassar ska ölen vara lättdrucken. Den ska släcka törsten i solgasset. Men när temperaturerna börjar krypa neråt letar vi istället efter smakrikedom och fyller hellre glasen med något som ska avnjutas långsamt. För även om öl inte är en varm dryck vill vi ändå gärna att den ska ge oss den där sköna värmande känslan.

Smakrikt De typiska vinterölen är mustigare, med mer malt vilket ger större kropp. Chokladiga toner och smaker från säsongens kryddor hittar ner i glasen och generellt sett är ölen vi dricker om vintern mörkare, men inte alltid. – Gå inte på färgen när du väljer öl. Det finns riktigt svarta öl som är lika lätta som en ljus lager, menar Petter Winberg på De Klomp. Man får lära sig hur de olika ölstilarna smakar. Sedan finns det såklart variationer inom varje stil, men det är en bra början. Är man på jakt efter de mer smakrika ölen kan det vara värt att hälla upp ett barley wine i glaset. En smakrik ölstil som gjort ett återtåg i bryggerivärlden och blivit mycket populär. Också många belgiska ales bjuder på en härlig maltsötma och mycket kropp som värmer gott i kylan. – Sedan finns något som kallas winter warmers, berättar Petter. Det är mörkare kraftiga ale med, ofta chokladiga toner och smaker av många av de klassiska julkryddorna. Moderna varianter är ofta välhumlade med toner av citrus, tropisk frukt och tallbarr. Det är smaker som sprider den där varma känslan i kroppen.

Till klassiker bland vinteröl hör porter och stout. Två ölstilar med en viss del mycket hårt rostad malt i. Det ger dem rund och chokladig karaktär och mörk färg. Någon tydlig definition på vad som är porter och vad som är stout finns egentligen inte. – Idag är det i stort sett samma stil, det är upp till varje bryggeri vad de vill kalla sin öl, förklarar Petter. Från början utvecklades stouten från portern. Stouten var en hårdare rostad och kraftigare porter. Förr var porter ofta syrlig och söt, det avskräcker folk lite nu. Men man ska inte vara rädd bara för att det står porter på flaskan, det kan smaka mer som klassisk stout än porter. Många har också sett tappar med imperial stout.

Upplev Östgötamat

ÖL R E T VIN

Det är en kraftigare stout som är djupare och rundare i smaken med mer kropp och maltsötma än en “vanlig” stout. Imperiet som åsyftas är det ryska och ölsorten ska ha varit Katarina den Storas favorit.

Så varför är vi mer sugna på det kraftiga och smakrika när vintervindarna blåser? Kanske är det bara gammal vana, men många av oss sänker tempot och vill gärna sitta och smutta på en öl i lugn och ro. Vi njuter i sakta mak och hittar gärna något litet tilltugg till. – Generellt sett så är skaldjur och fisk väldigt bra till den här sortens öl, tipsar Petter. De hör ihop. Stout och porter var arbetarnas öl och ostron var fattigmat. Sedan passar de bra ihop också. Annars är det väldigt gott med en kraftig grönmögelost till en imperial stout. Eller lite choklad såhär till jul. Charkuterier fungerar också. Det rökiga i ölen och det rökta köttet kompletterar varandra bra. För nyckeln är att hitta smaker som balanserar varandra. Och Petters tips är att inte stirra sig blind på huvudråvaran utan att kolla på tillbehören och vad som ger maten karaktär. Se också till att maten och ölen är lika kraftiga, så att inte någon av dem tar över alltför mycket. Sedan är det bara att våga prova. Vintern är lång, smakerna många och det finns nya favoriter att upptäcka för den som vågar. ■

Text & Foto Maria Tjernström

14-15 Dryck_b_Östgötamat 2012-11-07 15.39 Sida 15

Björkglöggen Glögg är en klassiker till jul. Varm och kryddig jagar den kylan på flykten, och många inleder glöggsäsongen så snart som de första flaskorna hittar ut i butikshyllan. Där finns klassiker och udda nykomlingar, och alla måste smakas. Till de mer ovanliga inslagen hör björkglögg. Precis som det låter kommer glöggens huvudingrediens från björk. Det är nämligen saven som tappas och förädlas. I april, alldeles innan lövsprickningen stiger saven i träden och då borras ett litet hål genom vilket man, med hjälp av en nippel och en slang, kan tappa saven. – Går det bra kan man få upp till 25 liter sav på ett dygn, berättar Stellan Thagesson på Holaveds Handelshus, som gör glöggen. I år har vi som håller på med det här samlat 2 600 liter björksav.

Men det är inget som träden lider av. Under våren stiger omkring 800 liter sav per dygn upp i träden, så den andel som Handelshuset tar hand om är liten. När de har tappat en björk ser de också till att plugga igen hålet i barken med en träplugg, så att de inte lämnar efter sig öppna sår i trädet. Att samla sav är en gammal tradition och på Holaveds Handelshus har man gjort det i många år. För tre år sedan kom man också på idén att göra glögg av saven. – Själva glöggen görs på Brunneby musteri, säger Stellan. Förutom björksav så är det äppelmust i den. Och så lite konserveringsmedel, annars jäser saven. Tyvärr går det inte utan.

Björkglöggen är en vit glögg och innehåller så klart de karaktäristiska glöggkryddorna. Björksaven som sådan är lite söt, men har ingen dominerande smak. Under sommarhalvåret gör den sig utmärkt i en välkomstdrink blandat med lite kolsyrat. Men under vintern bör den avnjutas varm för bästa julkänsla. Förutom på Brunneby Musteri och diverse marknader finns björkglöggen också att köpa i utvalda butiker i Ödeshög, Tranås, Jönköping och Linköping. Så håll utkik om du vill bjuda på något lite annorlunda i vinter. ■ Text Maria Tjernström

Äppelmusten Förr om åren var den vanlig, äppelmusten. Nu är det kanske främst julmust som man tänker på när man hör ordet must. Men äppelmusten lever än, och för den som vill ha rena och naturliga smaker passar den bättre i glaset än sin skummande vän. Äppelmust tillverkas av färskpressade äpplen, utan tillsatser av socker. Till skillnad mot cider ska musten inte heller jäsas. Det är helt enkelt en dryck av rent äpple. – Det var väldigt populärt med äppelmust förr, nu är det inte alla som vet vad det är längre. Men den börjar komma tillbaka och både kockar och sommelierer har fått upp ögonen för den, säger Anette Isacsson på Valterstens Trädgård. Vi gör vår must på ekologiska och KRAV-certifierade äpplen som mustas på Brunneby Musteri. Must kan tillverkas av en eller ett fåtal olika äppelsorter och kallas då sortren. Hos Valterstens är produktionen liten och man väljer att ha flera olika sorters äpplen i sin must. Det gör att musten smakar olika från år till år beroende på hur skörden blir. Men en viss karraktär har Valterstens äppelmust, det beror på att en stor del av äpplena är så kallade renet-

ter, Ribston, Ingrid Marie, Cox Holstein och Laxton Superb, och stor vikt läggs vid att skörda med omsorg. – Förutom våra egna äppelträd har vi också ett samarbete med en fruktträdgård i närheten, berättar Anette. Det är en trädgård med gamla träd och många intressanta sorter. På så sätt blir musten ännu mer spännande. De är självklart också kravmärkta. KRAV-märkningen gör att de äpplen som används i Valterstens must varken har utsatts för onaturliga bekämpningsmedel eller konstgödning. Något som äpplen annars ofta behandlas med.

Årets must har precis blivit klar och Anette rekommenderar att den avnjuts i ett vinglas. Då kommer smakerna fram som bäst. I likhet med vin kan ett glas äppelmust passa utmärkt till maten, men också som en social dryck till ett förtroligt samtal. Dessutom faller musten såväl

vuxna som barn i smaken. – Jag har upptäckt att barn brukar tycka om must när de får smaka den, säger Anette. De har ofta inte fått dricka läsk än och fastnat för sockret utan tycker om de rena smakerna. I år har det mustats ett ton äpplen från Valterstens Trädgård och säkraste sättet att lägga vantarna på en flaska är att svänga förbi deras gårdsbod under lördagar mellan klockan 11 och 15. ■ Text Maria Tjernström Upplev Östgötamat

16-17 Fisk_b_Östgötamat 2012-11-07 15.40 Sida 16

Fina fisken Spegelblankt vatten och en stund för sig själv i naturen, vid åkanten eller kanske i båten. En stillsam naturupplevelse som snabbt blir mer spännande när någon under ytan tar betet. Fiske är en populär hobby och i Östergötland finns alla möjligheter att hitta den fiskeupplevelse du söker.

Från Vätterns djupa vatten till Sankt Anna skärgård och i alla åar och sjöar däremellan finns det gott om fisk. Lax, gös, öring, gädda. De östgötska vattnen är kända för sitt fiske, och inte bara östgötarna själva utan också många turister fiskar gärna här. – Nu under höst och vår är det mycket gädda och gös som gäller, säger Kristian Kårdal ansvarig för fisketurism på Visit Östergötland. Det är faktiskt populärt under hela året och vi har gott om gädda här. Den är passande nog vår landskapsfisk också. Fast den största fisk som fångats i Östergötland är inte en gädda utan en lax på 20,4 kilo. Den fångades 1997 vid Hästholmen och är än idag Sverigs största insjöfångade lax. Än idag är Hästholmen ett populärt ställe att fiska på. De flesta fiskar som fångas där är dock betydligt mindre, och släpps också tillbaka i vattnet. – De flesta fiskar inte för att få äta fisk utan för själva upplevelsen, berättar Kristian. Därför jobbar vi för att man ska använda sig av catch and release, alltså att man släpper tillbaka den fisk man fångat. Gör man det på rätt sätt så är det bevisat att det funkar. Genom att släppa tillbaka den fångade fisken i vattnet bevaras också den fantastiska resurs som fisken är. Visst är det spännande att fånga den där stora fisken, men ofta är de större fiskarna inte speciellt bra att äta. Däremot överlever deras rom i högre grad än hos mindre fiskar, och det gör dem viktiga för fiskets fortlevnad.

Upplev Östgötamat

Östergötlands ﬁske är varierat och här finns något för de allra flesta. Visit Östergötland delar gärna med sig av den information de har. Sedan finns ju alltid internet. – På fiskesnack.com finns det massor av information och forum. Det är väldigt populärt, tipsar Kristian. Och på ifiske.se kan du köpa fiskekort online, jättepraktiskt om du känner för att ta en spontan fisketur. Av de ﬁskar som inte släpps tillbaka hamnar en del hos Finnö Fisk och förvandlas i Uno Perssons händer till läckerheter som passar såväl vardag som fest. – Just nu är det mycket lax, varmrökt, gravad, najadrökt. Och sill såklart, det vill folk ha när det börjar dra mot jul, säger Unos sambo Märit Wallin. Rökt ål i alla former är också populärt. Den rökta fisken avnjuts bäst så som den är, tillsammans med en sås baserad på yoghurt eller creme fraiche med lite kryddor, sikrom och rödlök i. – Det är nog så de flesta äter den, menar Märit. Rakt upp och ner med en god sallad och potatis. Till julen vankas det också ofta buffé och då kan det vara tid att passa på att prova olika sorters rökta fiskar. En skiva här och en skiva där blir en god tallrik, och det finns mycket att upptäcka. – Min absoluta favorit är nog Unos gra

vade lax, säger Märit. Men varmrökt lax är ju en klassiker. Den brukar dessutom gå hem hos barnen. Sedan rökte vi regnbåge med nässlor och den blev både mildare och saftigare än när man röker den på vanligt vis. Jättegott. Och det är inte bara på julbordet som fisken bör ha en given plats konstaterar Märit. – Jag önskar att skolbarnen fick mer fisk. Vällagad och närproducerad helst, säger hon. Mer närproducerad mat över huvudtaget borde de få. ■ Text Maria Tjernström Foto Kristian Kårdal, Finnö Fisk

16-17 Fisk_b_ร stgรถtamat 2012-11-07 15.41 Sida 17

1lUD L .LQGD WLOO lYHQW\U RFK DNWLYLWHWHU .LQGD 7XULVWE\Un 6WRUD 7RUJHW .LVD 7HO ZZ ZZZ NLQGD VH

1lURGODW HNRORJLVNW DW HNRORJLVNW GHW EDUD JnU EKT annlysta. yddor na t bรฅde fรถr ka kรคnnas ering.

/XQFKHU nch

| -XOERUG L KlIWLJ PLOM| xtra

&DUO &HGHUVWU|PV JDWD /LQN|SLQJ 0DOPVOlWW 7HO 7HO ZZZ FDOOHF QHW

Upplev ร stgรถtamat

18-19 Skolmat_b_Östgötamat 2012-11-07 15.41 Sida 18

Under mässan Smaka på Östgötamat hölls en debatt med titeln Olaglig mat i skolan? Men vad betyder egentligen det? Vad är det skolbarnen äter och kan vi förändra situationen?

I Sverige har vi en lång tradition av stränga djurskyddslagar. Vi vill att djuren ska ha det bra, både hos bönderna och när de tas till slakt. Och de bönder som arbetar med djurhållning känner en stolthet över att deras djur har det bra. Dessutom ser djurskyddsinspektörer till att bönderna efterlever de krav som finns och många organisationer jobbar för att djurskyddet ska utökas ytterligare. Kort och gott, vi är mycket måna om våra djur. Men när det kommer till den kommunala verksamheten importeras så mycket som mellan 60 och 80 procent av den mat som serveras. – Å ena sidan är vi stolta över att våra djur har det bra, å andra sidan vill vi ha billig mat så vi köper sådant som är uppfött och slaktat under förhållanden som inte hade godkänts i Sverige, säger Christina Enudd Nordström, en av projektledarna i projektet Rätt och Slätt. I det här fallet hjälper inte EUs lagar. Det föds

Upplev Östgötamat

upp grisar utan svans och kycklingar utan näbbar runtom i Europa. Praktiskt gör det att man kan ha dem trängre och då blir köttet billigare. Men bara för att priset blir lägre behöver inte maten bli mer prisvärd. Under temaveckor då matleverantörer har berättat för skolbarnen om sina djur och sin verksamhet har eleverna ätit mer än andra skoldagar. Det har till och med hänt att slaskhinken har varit tom när matsalen har stängts för dagen. När maten får en identitet och man har en relation till den som står bakom maten får man också mer respekt för den och slänger inte lika mycket.

Förutom det ekonomiska är det också en kvalitetsfråga. Får djuren växa upp i en lagom takt och mår bra när de tas till slakteriet ger de också ett bättre kött. – För skolbarnen handlar det om att få i sig energi och näring så att de orkar koncentrera sig

och lära sig, menar Christina. Sedan finns det ju andra kommunala verksamheter, som äldreboenden. Där är maten en av dagens höjdpunkter. Då vill man att det ska serveras mat som är tilllagad nära gästen av bra råvaror. Bra måltider ger livskvalitet, och det i sin tur ger ökad hälsa. Barn och äldre är bland dem som betyder mest för oss. De ska inte ha sekunda varor. Att skriva in i upphandlingskriterierna hos en kommun att råvarorna måste produceras i Sverige är inte lagligt. Däremot är formuleringar om att producenterna ska värna om djuren och föda upp dem inom ramarna för det svenska djurskyddet helt tillåtna. Men det som först måste skapas är en medvetenhet inom all verksamhet. – Det behövs ett politiskt beslut, en lag att vila på eller ett policydokument. Och då handlar det om något som ska genomsyra alla kommunens verksamheter, säger Christina. Letar man

18-19 Skolmat_b_Östgötamat 2012-11-07 15.42 Sida 19

aktivt efter lokala alternativ ger det positiva spin off-effekter. Det blir logiskt att ha med det tänket oavsett när det ska ätas. Sedan måste skolköken få förutsättningarna att laga bra mat så att råvarorna kommer till sin rätt. Det ska vara tillagningskök så att maten lagas så nära dem som ska äta den som möjligt.

Sedan kommer så klart frågan om leverantörerna. Många gånger talas det om att de lokala producenterna inte klarar av att leverera de volymer som en kommun behöver för att kunna mätta alla munnar. Men Christina menar att det snarare handlar om hur anbuden utformas. – Anbuden läggs ofta så att man vill köpa en hel rad varor, exempelvis grönsaker och kött och ägg, från samma leverantör, och då sållas de lokala producenterna ofta bort eftersom de inte kan erbjuda alla varor, berättar Christina. Lägger man istället olika anbud så kan de vara med och konkurrera. Till skillnad mot stora grossister behöver de lokala producenterna också en viss framförhållning. När potatisen sätts

måste man veta hur mycket potatis som ska levereras när hösten kommer. Dessutom kräver samarbetet med lokala producenter att menyerna anpassas efter det som säsongen ger. – Bara arbetet kommer igång så börjar det trilla på, menar Christina. Det ligger på olika stadier i olika kommuner i länet, men här och där så börjar det lossna.

Som konsument, förälder eller anhörig, tipsar Christina om att helt enkelt höra av sig till kommunen och fråga hur det ser ut i just din kommun. Prata med förtroende valda eller berörda tjänstemän, frågan gäller alla. – Det är bara att säga att ”Jag har barn i skolan och anhörig inom äldreomsorgen, jag vill veta vad de äter egentligen”, det handlar om att bry sig om, säger Christina. Det går att påverka, och det tycker jag att man ska göra. ■

Text Maria Tjernström

*RGD VWXQGHU I SÖDERKÖPING Ibland är en kopp varm choklad med grädde det godaste man kan tänka sig. Som effter en krispig vinterdag i Söderköping och S:t Anna skärgård till exempel. Snöra på er skridskorna och ge er öret i av på äventyr längs den frusna kanalen, eller prova fö skidspåret. I skärgården är lugnet totalt och naturen känns extra nära. Rosig om kinderna och lagom trött i benen är det sedan skönt att slå sig ner på ett vinteröppet caffé. Dessutom har de flesta butikerna i stan lördagsöppet klockan 10-14 och fram till jul dukas julborden upp – både i stan och i skärgården.

Söderköpings Turistbyrå, 0121-181 60 | w w w.soderkoping.se/turism

Även

Fest & Ca våning terin g

Åtvidabergs Hotell & Restaurang

www.atvidabergshotell.se se Upplev Östgötamat

â&#x20AC;˘20-â&#x20AC;˘21 Kalkon_b_Ă&#x2013;stgĂśtamat 2012-11-07 16.06 Sida 20

* ( ' , * ( 7 0$7+$17 9(5.

3n +DJGDKOV N|N VHU YHUDU YL YlOODJDGGH OXQFKHU IUnQ ORNDOW SURGXFHUDGH UnYDURU 6DPW DWW YL KDU KHOJOXQFK /|UGDJDU 6|QGDJDU PHOODQ RFK

+DJGDKOV -XOERUG + DJGDKOV -XOERUG PHG gVWJ|WDVPDNHU PHG gVWJ|WDVPDNHU

) )UHGDJHQ GHQ UHGDJHQ GHQ VOnU YL XSS SRUWDUQD I|U YnUW MXOERUG I\OOW PHG WUDGLWLRQHOOD |VWJ|WVND MXOUlWWHU

Kalkon

FinnĂś Fisk RĂśkeri GĂĽrdsbryggeri GĂ&#x2026;RDSBUTIK

Upplev Ă&#x2013;stgĂśtamat

Grundingredienserna i ett svenskt julbord kan de ďŹ&#x201A;esta av oss rĂ¤kna upp i sĂśmnen. Skinka och sill, sylta och prinskorv â&#x20AC;Ś KĂ¤ra klassiker som ĂĽtervĂ¤nder ĂĽr efter ĂĽr. Med tiden har ocksĂĽ nyheter och personliga favoriter smugit sig in pĂĽ menyn. En av dem Ă¤r kalkonen, som stĂ¤ndigt blir mer och mer populĂ¤r bĂĽde pĂĽ julbordet och under resten av ĂĽret. Att fylld kalkon hĂśr ihop med den amerikanska hĂśgtiden thanksgiving Ă¤r allmĂ¤nt kĂ¤nt. PopulĂ¤rkulturen har visat oss allt frĂĽn finstĂ¤mda familjestunder runt dignande bord till komediseriernas farsartade fĂśrsĂśk att skapa den perfekta middagen. Och i centrum fĂśr hela mĂĽltiden stĂĽr den, den fyllda kalkonen. Sakta men sĂ¤kert har traditionen spridit sig till oss och idag Ă¤r det mĂĽnga som vĂ¤ljer att kĂśpa sig en kalkon till jul. â&#x20AC;&#x201C; Vi tog Ăśver hĂ¤r fĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan och har varit med i verksamheten i 13 ĂĽr, och vi behĂśver inte direkt annonsera om julkalkoner lĂ¤ngre, ler Minire Hildebrandt som tillsammans med sin man Daniel driver VisĂ¤tter GĂĽrd. EfterfrĂĽgan Ăśkar frĂĽn ĂĽr till ĂĽr sĂĽ nu handlar det snarare om att vi ska hinna leverera till alla som vill ha. FĂśrra ĂĽret slaktades 300 kalkoner, i gĂĽrdens eget slakteri, infĂśr julen, och en vecka innan julafton var de slut. I ĂĽr har ett nytt, stĂśrre kalkonstall invigts pĂĽ gĂĽrden och hela 600 kalkoner kommer att finnas till fĂśrsĂ¤ljning. â&#x20AC;&#x201C; I ĂĽr levererar vi via butiker och pĂĽ mĂśtesplatser ocksĂĽ. PĂĽ sĂĽ sĂ¤tt kan vi leverera till fler kunder samtidigt, berĂ¤ttar Minire. Vissa vill hellre kĂśpa direkt frĂĽn oss, det blir lite mer personligt sĂĽ. DĂĽ kan man exempelvis ĂĽka ut till oss och handla i gĂĽrdsbutiken. Det blir en liten utflykt innan jul att infĂśrskaffa kalkonen. Dessutom kan man gĂśra ett besĂśk hos kalkonerna i visningsstallet.

20-21 Kalkon_b_Östgötamat 2012-11-07 15.43 Sida 21

recept Hel kalkon i ugn En helstekt kalkon är en klart imponerande syn på matbordet. Kalkonen är fylld med katrinplommon och ska serveras med sås, kokt potatis, brysselkål och gelé 1 hel kalkon, 4-5 kg ½ citron ½ dl smält smör salt svartpeppar 2 msk soja vatten

– Ett alternativ på julbordet Förutom inspirationen från USA väljer många att ha kalkon på julbordet dels för att de tröttnat på den traditionella julmaten och dels för att de letar efter hälsosammare alternativ. Det magra kalkonköttet innehåller många ämnen som är bra för kroppen och fyllningen görs gärna av frukt och andra nyttigheter. – Många har tröttnat på julmaten och när man letar efter alternativ ligger kalkon nära till hands, menar Minire. Sedan är det många som äter kalkonen på annandagen när det blir dags för middag med släkt eller vänner som man inte firade jul med. Då har man ätit nog av julmaten och vill ha något annat. Det går alldeles utmärkt att både låta kalkonen ersätta traditionella julrätter som skinkan och att låta fågeln samsas med resten av smörgåsbordet. Vill du inte ha en fylld kalkon passar kanske lite bröstfilé. Eller varför inte låta rimmat kalkonbröst få agera skinka i år? – Det är jättegott, smaken är väldigt fräsch, lovar Minire. Vi kallar det kalkonskinka, fast det är ju inte gjort på kalkonens skinka. Sedan har vi prinskorvar på kalkonkött också, om man vill ha lite variation där. Inte bara privatpersoner utan också restauranger börjar upptäcka kalkonens förträfflighet på julbordet och beställningarna som rullar in kommer även från dem. Så för den som känner sig osäker på hur kalkon ska, eller kan, smaka kan det vara värt att ta en extra vända runt julbordet för att se om där ligger någon kalkonbit. – Det är jättekul att duktiga kockar på restaurangerna lagar kalkon så att folk får veta hur det ska smaka, säger Minire. Ibland är folk tveksamma för att de smakat dåligt tillagad kalkon eller inte smakat alls. Men de flesta tycker att det är gott när de får smaka kalkon som är rätt lagad. De kalkoner som äts till jul är så kallade minikalkoner på mellan fyra och sju kilo. Det låter kanske inte så mini, men normal slaktvikt för en kalkon är

upp emot 15 kilo. – Jag tror att det bara är i USA man köper så stora kalkoner, till stora thanksgivingfester. Våra ugnar är för små för så stora fåglar, ler Minire. Men de flesta som köper en kalkon av oss köper en som väger över fem kilo. Redan nu börjar beställningarna för julen trilla in, för än så länge är efterfrågan större än utbudet av kalkon och utan vill man helst inte bli. – De som har beställt kalkon av oss tidigare år har redan börjat höra av sig för att vara säkra på att få en till jul, berättar Minire. Sedan börjar vänner till våra återkommande kunder att höra av sig också. Så det sprider sig. Det är verkligen jättekul att fler och fler får upp ögonen för kalkon.

Så står man där med en kalkon istället för en skinka. Men vad händer sedan? Hur gör man egentligen när det inte är senap och ströbröd som gäller? När det kommer till fyllningen i en kalkon är svaret på frågan: Nästan precis som du vill. Det finns en uppsjö av recept och de allra flesta har sina favoriter. – Vi brukar skicka med lite recept och tips till dem som köper, säger Minire. Själv gillar jag att ha plommon och äpple i fyllningen, det smakar juligt. Men alla kunder har sina egna sätt. Bara kalkon med salt blir en väldigt god sky, det kan räcka så. Det generella tipset är dock att ta det varligt. Stressa inte, utan låt kalkonen ta den tid den behöver. Mellan 30 och 40 minuter i ugnen per kilo kött är en tid att sikta på. Men räkna hellre på 40 minuter och låt värmen vara lite lägre än tvärt om. Vilken fyllning du sedan gör är upp till dig. Det finns inga rätt och fel. – Jag gör olika varje gång, konstaterar Minire. Ta det lugnt, gör det med kärlek. Då blir det bra. ■ Text Maria Tjernström

Fyllning 1 påse katrinplommon 1 dl hackad persilja 4 klyftade äpplen Portvinssås 4-5 msk mjöl 5 dl grädde ½ dl ljus japansk soja salt svartpeppar 2 dl portvin 5 msk portvinsgelé

Tillagning Sätt ugnen på 225 grader. Stoppa fyllningen i kalkonen och snörp ihop lårbenen med steksnöre. Gnid in kalkonen med citronhalvan. Blanda smöret med salt, peppar och soja samt pensla kalkonen runt om. Helstek kalkonen med bröstet nedåt i 2 ½ timmar (beräkna ungefär 30 minuters stektid per kilo kalkonen väger). När kalkonen börjar få ﬁn färg (efter ca 40- 45 minuter), ska den ösas med någon dl vatten och temperaturen sänks till 175 grader. Sista halvtimmen vänder du bröstet uppåt så att det får ﬁn färg även på andra sidan. Ta ut kalkonen, sila av skyn (spara till såsen) och låt kalkonen kallna. Tranchera upp kalkonen och lägg upp på ugnssäkert fat. Innan servering värms kalkonen under folie.

Portvinssås Späd skyn till 1 liter och koka upp. Red av med vetemjöl utrört i lite vatten. Koka några minuter och tillsätt grädde. Krydda såsen med salt, svartpeppar, soja och smaka till sist av såsen med portvin och portvinsgelé.

Favoritstuﬃng till: Fyllning 4 skivor vitt bröd 1/2 dl kycklingbuljong (3msk fond+vatten) 1 paket bacon 1 gul lök 15-20 katrinplommom 2 äpplen 1 ägg 1 tsk timjan salt peppar

Upplev Östgötamat

22-23 Appen_b_Östgötamat 2012-11-07 15.43 Sida 22

m.ostgotamat.se Östergötland för alla smaker, direkt i mobilen!

Förr om åren skrev man noga ner allt man behövde veta för att hitta dit man skulle innan man lämnade hemmet. Idag är man van att ha hela världen i sin byxﬁcka eller handväska. Så länge smartphonen har täckning ﬁnns all information som behövs. Och nu hittar man även Östgötamats producenter och restauranger på bara ett klicks avstånd.

Östgötamat

i din smartphone Den som surfat mycket på sin smartphone vet hur det är. Visst går det snabbt och lätt, men är webbsidan inte anpassad för mobilt användande kan den bli jobbig att läsa och hantera. Glädje är när man inser att sidan finns som app eller mobilanpassad webbsida. Då finns plötsligt det man vill veta enkelt tillgängligt på telefonens skrivbord. Det är också just därför som Östgötamat Ekonomisk förening under våren har tagit fram en mobilanpassad webbsida. Den laddas hem till telefonens skrivbord och vips ligger hela Östergötlands delikatesser i din hand. Tillsammans med Östgötamats bokningsbara upp-levelsepaket är den mobilanpassade webbsidan sommarens stora nyhet och konstigt vore det väl annars när semestern helt plötsligt blir så mycket lättare att planera. Godsakerna finns på m.ostgotamat.se och med ett snabbt klick ligger de sedan på skrivbordet. Nästa gång man står på stan och funderar var man ska äta är det bara att klicka in. Eller om man bestämt sig för att besöka en producent och inte hittar vägen.

Upplev Östgötamat

22-23 Appen_b_Östgötamat 2012-11-07 15.44 Sida 23

Vill V ill Ni vara vara med med på någon me någon aavv våra våra köttkvällar? köttttkv kvä vällar? r?

Med hjälp av menyn Nära mig hittar man lätt vilka restauranger eller producenter som finns i närheten. Man kan själv ställa in hur långt avståndet som räknas som nära ska vara och sedan får man svar på var man kan mätta magen eller var spontanresan ska gå. Under menyerna Restauranger samt Producenter och Gårdsbutiker finns listor på de restauranger, producenter och gårdsbutiker som är godkända av Östgötamat. Perfekt för att planera utflykten eller middagen på stan. Under På gång hittar man just saker som är på gång, det vill säga evenemang och annat skoj i regionen. Och nyhetsfliken håller dig uppdaterad på vad som händer på matfronten i länet. Fast det allra bästa med den mobilbaserade webbsidan är nog menyn Paketresor. Här hittar man spännande utflykter av olika slag som låter oss njuta av den östgötska maten på bästa sätt. I skrivande stund är 17 resor klara och bokningsbara, men fler ska det bli. Det handlar om allt från kvällsturer till resor på flera dagar, med många olika teman och inriktningar och alla går att boka direkt i din smartphone. Så enkelt är det alltså att hitta till Östergötlands smultronställen. Tillsammans med beskrivningarna av restauranger, producenter och gårdsbutiker finns också en karta så att man enkelt kan hitta vägen. Så småningom kommer också översättningar till engelska och tyska så att så många som möjligt får chansen att glänta på dörren till smak- och upplevelseresan som är Östergötland. ■

Lantbrukarna Lennart och Britta Telefon T elef e on N Norsholm orsholm

011-540 011-540 0044

Vi har välhängt Herefordkött, gårdskött av lammoch ﬂäskkött. Egen chark i manuell köttdisk, både i Norsholm och i Knäppingsborg, Norrköping.

www.dinkottbutik.se www.dinkottbutik.se

Telefon T eelefon Norrköping Norrköping p g

01 011-13 1-13 50 46

Smakfulla julklappar till vänner, kollegor, kunder… Vi erbjuder goda julpaket för företag!

m.ostgotamat.se Text Maria Tjernström

Tel. 0140-430 54 • www.ostkaka.com Upplev Östgötamat

24-25 Vilt_b_Östgötamat 2012-11-07 15.44 Sida 24

Vilt

Att äta naturlig mat, mat utan tillsatser, som inte transporterats långa sträckor eller fötts upp under dåliga förhållanden. Det är något som de allra ﬂesta nämner som svar på varför de vill äta närproducerat. Och i ett vilttätt län som Östergötland ﬁnns den maten ofta alldeles runt hörnet.

– närmare än du tror

Dovhjort, älg, vildsvin och hjort. Våra skogar och slätter är fulla av vilt. Och när det gäller kött får man leta efter en mer naturlig råvara. Djuren har växt upp i sin egenvalda miljö, utan stress från trängsel eller konstgjort foder. Vid jakten avlivas de också i samma miljö, utan transporter. Viltköttet har också en fantastisk smakvariation från den milda dovhjorten till kraftigt viltsmakande fåglar. – Svenskt vilt är fantastiskt kött, säger Magnus Ulván, jägare och kock på Hagdahls Kök. Som kock har man ett ansvar för sina råvaror och vilt är både gott och tryggt att servera. Dessutom kan det inte bli mer ekologiskt än viltkött. Moraliskt och etiskt är det bland det bästa kött man kan hitta. Allt fler börjar också uppskatta viltkött, såväl för dess möjligheter när det gäller tillagning som för dess naturlighet. Vi blir allt mer medvetna om vad vi äter, och i ett viltrikt landskap som Östergötland faller det sig logiskt att använda sig av de råvaror som finns i ens närhet. – Det är en fin resurs och både viltstammarna och efterfrågan på vilt växer, säger Ulrik Saanum på Basunda gård. Det jag efterfrågar är kockar som vill använda sig av mer än de ädla delarna på viltet. En kock som kan ta vara på alla delar är en bra kock i mina ögon.

Upplev Östgötamat

Förr kunde restauranger köpa sitt viltkött direkt från jägarna, men efter en lagändring måste de nu köpa sitt vilt från godkända slakterier. Ett av dessa slakterier är Basunda gård. – Jägare får sälja direkt till konsument när det gäller annat vilt än vildsvin, då måste köttet alltid säljas av ett godkänt viltslakteri. Till restauranger måste allt kött komma från ett slakteri, förklarar Ulrik. Det är en säkerhet. Vi blir besiktade och det kontrolleras att vi lever upp till vissa krav gällande hantering och hygien. Det är jätteviktigt. Köper du direkt från jägaren vet du inte hur köttet har blivit hanterat innan det kom till din restaurang. Det kanske är styckat i ett garage, eller på något annat orent ställe. Förutom den garanterade hygienen och regelenliga hanteringen av köttet på ett slakteri talar Magnus om fördelarna som från att kunna ha en nära relation till slaktaren. – Jag köper en hel del från Basunda gård och då kan man ha en dialog med dem om det man köper. Det går inte när man köper från stora slakterier. På Basunda vet jag mer om vad det är för djur som köttet kommer ifrån, och jag kan till och med köpa enskilda styckdelar om jag vill, säger han. Det är nog lite speciellt att ha en sådan dialog. Men det är väldigt skönt att ha kunskap om råvaran.

En viltstam som är på frammarsch är viltsvin. Ännu är det relativt nytt, men de senaste tio åren har beståndet ökat och sakta men säkert letar det sig in på marknaden. Det är den typ av vilt som ligger närmast tamboskap, men Magnus menar att det är skillnad på köttet jämfört med det från tama svin. – Det är en smakskillnad. Även om svenska grisar har det väldigt bra blir det en skillnad i mörhet och kvalitet på ett djur som har fått växa upp fritt, säger han. Fast blir de för stora ändras smakkaraktären. Då är det jättebra att ha god kontakt med slakteriet. Så att man vet att man får rätt djur levererat. Oavsett vilket vilt du tänker lägga på tallriken är Magnus tips att inte tillaga det för hårt. Blir viltet genomstekt och temperaturen i köttet över 60 grader träder en tran- och leversmak fram som förmodligen inte alls är vad du letade efter. – Den är ganska obehaglig faktiskt, säger han. Så ta det försiktigt vid tillagningen. Tillaga istället köttet tills det har en innertemperatur på 52-54 grader och avsluta med att vända det snabbt i en het panna. Det tar fram den naturliga sötman i viltköttet på ett bra sätt. Till Magnus egna favoriter hör dovhjort. – Det har en bra viltkaraktär. Kanske ett

•24-•25 Vilt_b_Östgötamat 2012-11-07 16.04 Sida 25

www.yxnerum.se

Julbord Julbordet på Yxnerum är en kär klassiker. Njut av läckra juldelikatesser i skön och lugn miljö, ca 20 min från Åtvidaberg och ca 40 min från Linköping/Norrköping. Specialpris på boendet i samband med julbord, endast 250 kr/person inkl frukost i våra nyrenoverade dubbelrum. Vi har även minikonferenserbjudanden, från 945 kr inkl julbord, logi och konferensrum. Läs gärna mer på vår hemsida.

Fredagkvällar 375 kr Lördagkvällar 395 kr Dagtid 1:a advent 345 kr

I priset ingår julbord med välkomstglögg samt kaffe. Övriga dagar vid sällskap om minst 25 personer.

Öppet 24/11-15/12

Varmt välkommen med er bokning på 0120-610 22 eller bokning@yxnerum.se

innanlår, tipsar han. Nu är ju svampsäsongen över, men annars är det gott med lite trattkantareller till, en rödvinssås och lite potatispuré. Krångla inte till det utan tänk enkelt. Hjortar lever i skogen, i skogen finns det svamp, så de passar bra ihop. Sedan gäller det att balansera smakerna, lite sött, lite surt, lite salt. Håll det enkelt så blir det bra. ■

Text Maria Tjernström

GÅRDSBUTIK • • • •

LRF är en intresse- och företagarorganisation med drygt 170 000 medlemmar. Vi arbetar för att du som har jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som resurs i ditt företag ska kunna förverkliga dina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet.

Välkommen in på www.lrf.se så berättar vi mer!

Vånga Gård, Häradshammar hammarr, Vikbolandet Te el. 0125-100 29, 070-740 1153 www.vikbolandsstruts.se Upplev Östgötamat

26-27 Grisar_b_Östgötamat 2012-11-07 15.46 Sida 26

6-9 december Välkommen till Östergötlands mysigaste julmarknad med ett 60-tal utställare inom mat och kvalitetshantverk. En riktig gammaldags julmarknad med doft av glögg, gran och juleljus. På Restaurang Bettina serveras en läcker julbuffé. Gårdsbutiken är till bredden fylld med presentkorgar och fina erbjudanden. Fri entré & fri parkering. Öppet torsdag-fredag kl. 10-18. Lördag-söndag kl 10-16. Vi har mustat frukt och bär på Brunneby sedan 1941. Vi köper in mycket frukt och bär från traktens odlare och hemmaträdgårdar. Det blir godast så. I vår trevliga Gårdsbutik finns Brunneby’s egna sortiment av cider, saft, juice, sylt och marmelad. Vi har över 100 olika produkter i vårt eget sortiment. Vi har också ett stort utbud av lokalproducerade delikatesser.

Brunneby Musteri, Borensberg, 0141-40204, www.brunnebymusteri.se Restaurang Bettina, 0141-40220, www.restaurangbettina.se

Ett av julens mest populära djur är grisen. Inget julbord utan skinka, prinskorv och kanske någon liten grisfot. Men hur har grisarna själva det såhär innan jul och hur stor roll kan det egentligen spela om skinkan kommer ifrån Danmark? På familjen Ceders gård i Borghamn föds det upp ungefär 6 000 grisar per år. De är femte generationen som driver gården och för dem är det självklart varför man ska välja svenskt kött. – Det finns så många anledningar. Både av hälsoskäl och av djurskyddsskäl, säger Karin Ceder. Det är helt enkelt tryggt och säkert kött. Ett av exemplen är att vi i Sverige har nolltolerans mot salmonella. Inte på något vis får det förekomma i köttet. – 2003 kom det in foder i landet med salmonella i och vi var några gårdar som hade oturen att få det fodret, minns Karin. Det var en typ av salmonella som är ofarlig, men på grund av nolltoleransen så fick vi slakta av massor av djur. I Danmark däremot är den här typen av salmonella tillåten. Något annat som ytterst sällan förekommer i Sverige är multiresistenta bakterier. I Sverige behandlas nämligen endast det sjuka djuret och aldrig, till skillnad från andra länder, blandas antibiotika i fodret till alla djur i förebyggande syfte. Vi är helt enkelt mycket måna om att den som äter köttet inte ska smittas av någon form av sjukdom.

Upplev Östgötamat

26-27 Grisar_b_Östgötamat 2012-11-07 15.46 Sida 27

Grisen Något annat som vi är mycket måna om är att djuren har det bra. Tackvare hederliga bönder och tuffa djurskyddslagar har också svenska grisar det betydligt mycket bättre än sina europeiska vänner. – Våra grisar har mer utrymme, med färre grisar per box. Dessutom får de ha sina svansar kvar. När grisar har det trångt blir de stressade och biter av varandra svansarna, därför kuperar man sina grisar i Europa, berättar Karin. Så vitt jag vet har vi inte byggt vårt suggstall på något annorlunda sätt jämfört med andra svenska grisbönder. I svenska grisstall är boxgolven belagda med halm och strö, medan de europeiska grisarna får gå på spalt. Spaltgolven gör nämligen att avföringen från grisarna trycks ner i en ränna under boxarna, medan strögolven måste hållas fria från avföring med mankraft. När det är dags för en sugga att få kultingar tjudras hon i europeiska länder upp. Det minskar risken för att hon skulle råka lägga sig på någon av sina

- Mår bra hos svenska bönder

nyfödda. I Sverige får hon fortsätta att gå fritt. Det ökar visserligen behovet av att hålla henne under uppsikt, men hon mår också bättre om hon inte sitter fast. – Svenska grisar har det bra. Vi har världens tuffaste djurskyddslagar och veterinärer kommer regelbundet på besök för att säkerställa att grisarna mår bra, säger Karin. Visst, det finns alltid rötägg. Men de flesta dåligheter som händer är undantagsfall och ofta finns det någon tråkig anledning bakom. Jag vet ingen bonde som medvetet vill skada sina djur.

Hur vet man då om julskinkan man köper verkligen kommer från en svensk gris? Lita inte på den svenska flaggan, den kan placeras på produkten även om den inte kommer från Sverige. Ett svenskklingande namn kan vara lika förädande. – Många gånger är det snarare så att de utländska produkterna säljer på att man ger dem svenskklingande namn, berättar Karin.

Den runda, blå loggan med en gul vimpel från Svenskt kött är däremot en garanti på att det är svenskt kött i förpackningen. Annars finns det en grundregel som alltid funkar. Det ska stå Ursprung: Sverige på förpackningen. Och på alla andra ställen, där du inte kan läsa på förpackningen, som på restaurangen eller i charkdisken: Fråga. – Det må vara dyrare med svenskt kött. Just av den anledningen att det är etiskt bättre, godare, färskare och hälsosammare, säger Karin. Ska man laga mat själv så ska man göra det med bra råvaror. Att laga själv är också Karins tips när det kommer till julskinkan. Koka den själv så blir den godare. Dessutom sprids den där härlig juliga doften i hela huset. ■

Text Maria Tjernström

Upplev Östgötamat

28-29 Långkok_b_Östgötamat 2012-11-07 15.47 Sida 28

När löven börjar gulna och vinden viner runt knuten brukar det inte ta lång stund innan någon med drömmande blick börjar tala om långkok. Det hör helt enkelt den kalla årstiden till. Men vad är det egentligen som gör ett långkok till ett långkok?

Härligt, höstigt

Långkok Långkok. De flesta har hört ordet någon gång. Kanske sett det i en restaurangmeny, läst det i en receptbok eller till och med vågat sig på att göra ett själv. Precis som namnet antyder är det något som får koka länge. Minst tre till fyra timmar är en riktlinje, men det kan vara så länge som över natten. Sedan ska det också i slutändan bli en rätt av koket. – Rödbetor som ska läggas in kokar man väldigt länge, men då säger man att man kokar länge, inte att man gör ett långkok, resonerar Britta Andersson Östergötlands Matambassadör. Soppor med rovor i som måste koka länge kan kallas långkok. Annars är det ofta kötträtter det handlar om. Efter alla timmar i grytan blir köttet mört och kryddorna ger många, milda och runda smaker. En värmande upplevelse för kropp och själ. I ett långkok hittar du ofta lagerblad, kryddpeppar, hela pepparkorn och lök. Medan grytan puttrar på spisen sprids en frestande doft i hemmet och när det är dags att sätta sig till bords har doften hunnit väcka aptiten. I dagens stressade samhälle får maten sällan

Upplev Östgötamat

ta längre tid att laga än de tolv minuter det tar att koka pastan. Men ett långkok som stilla puttrar handlar inte bara om mat på bordet, utan också om en känsla av trivsel. Att det blivit typisk höst- och vintermat är heller inte så konstigt. – Det är lukten och värmen det sprider i huset, menar Britta. Det är kallt ute och vi vill ha varm mat. Visst, stekt kött och potatis är också varmt, men med långkoket kommer den varma lukten också. När koktiden går mot sitt slut är det dags att slänga i kryddor, som hela lingon och persilja, som kanske inte vill koka så länge. Det ger grytan både smak och utseende. För långkoket i sig kan tendera att bli ganska tråkigt och färglöst. Men bär och färska örter gör det till en njutning även för ögat.

Långkok görs oftast på nöt-, fläsk- eller lammkött. Kom ihåg att använda delar som inte redan är så möra. Är köttet mört från början är risken stor att det blir soppa av det hela. Men högrev, bog och lägg gör sig bra i ett långkok. Sedan gäller det att inte glömma bort att man har en gryta på spisen så att det

kokar torrt. Håll ett öga på koket och se till att det finns nog med vätska. Är det ett långkok som ska skummas av ska det också kommas ihåg. Så helt ensam kan man inte lämna sin gryta under koktiden. Förutom det är det svårt att misslyckas med ett långkok. Och som vanligt i köket så är det bara fantasin som sätter gränserna. För den som vågar prova något nytt kan få sig en riktigt härlig smakupplevelse. – När jag kokar rotmos och fläsklägg brukar jag koka allt i samma gryta, tipsar Britta. När det har kokat klart och ska serveras lyfter jag upp lägget, sedan gör jag rotmos. Det blir ett jättegott rotmos. Och för den som funderar på att överge sin tolvminutersmiddag för ett härligt långkok så snart tiden ges finns det råd att få. Det behöver nämligen inte vara svårare än receptet här bredvid. En härlig höstgryta med mustiga smaker som värmer gott i både mage och själ. ■

Text Maria Tjernström Foto Kristin Carlén

28-29 LĂĽngkok_b_Ă&#x2013;stgĂśtamat 2012-11-07 15.47 Sida 29

Mustig nĂśtkĂśttsgryta 50 gr smĂśr 750 gr hĂśgrev (gĂ¤rna kĂśtt frĂĽn Hereford-rasen som blir extra mĂśrt) 3 dl lingon + 2 msk rĂĽsocker (eller lingonsylt) 200 gr Lennarts heta (eller 2 korvar kabanosstyp) 4 dl rĂśdvin 7 dl vatten 6 msk tomatpurĂŠ 3 msk maizenamjĂśl 0,25 st rotselleri 2 morĂśtter

2 gula lĂśkar 2 lagerblad 6-8 vitpepparkorn 2 kryddpepparkorn 2 stjĂ¤lkar bladpersilja (bladen anvĂ¤nds till dekoration) 100 gr kantareller 0,5 dl syltlĂśk 2 syrliga Ă¤pplen 2 msk balsamvinĂ¤ger Ev. lite socker

Tillagning:

LĂĽt puttra pĂĽ lĂĽg vĂ¤rme, helst tvĂĽ timmar. TillsĂ¤tt lite mer vĂ¤tska om det behĂśvs. Smaka av grytan med balsamvinĂ¤ger som ersĂ¤tter salt.

SkĂ¤r kĂśttet tvĂ¤rs Ăśver ďŹ brerna i stora bitar, ca 5 x 5 cm. Bryn kĂśttet i smĂśr snabbt runt om sĂĽ att det fĂĽr fĂ¤rg. Skala morĂśtter och selleri. SkĂ¤r dem i mindre bitar, ca 1 x 1 cm, och frĂ¤s med dem en kort stund. RĂśr om och tillsĂ¤tt mjĂślet. Klicka i tomatpurĂŠn, lĂĽt frĂ¤sa kort igen. SĂ¤nk vĂ¤rmen, hĂ¤ll i vin, vatten, 2 dl av lingonen, lagerblad, persiljekvistar och pepparkorn. SkĂ¤r korvarna i bitar och frĂ¤s dem i en egen stekpanna. TillsĂ¤tt dessa i grytan efter halva tiden, ca 1 timme.

G GX]cTabwb^]VT] X D\d[ca^]Q^SP

recept

NĂ¤r grytan bĂśrjar bli klar, bryn kantareller och syltlĂśk i smĂśr tillsammans med bitar av friska syrliga Ă¤pplen. Smaka av om grytan behĂśver balanseras med en gnutta rĂĽsocker. TillsĂ¤tt frĂ¤set och dekorera med den sista decilitern lingon precis fĂśre servering. Klipp Ăśver bladpersilja. Servera med kokt potatis. Bulgur, couscous eller ris passar ocksĂĽ bra.

Fiik F Fik iika ka n ka nyyg yggrĂ¤d rĂ¤Ă¤d rĂ¤ rĂ¤d rĂ¤dd d dd daaatt & d veeedu vved ed du d uggn ug nssb nsb n sb bak aka aak kkat ka aatt b brĂś rrĂśd Ăśd Ăś d HOOOH H HUU NN|S |S | S P PH HG H G G GLLLJ J RFFK K D DYYQMXW K KH HP HPPD H PPD P PD P D

Se hela programmet pĂĽ

)|U QlUPDUH YlJEHVNULYQLQJ ULQJ Â&#x2021; )OLVWDG

gSSHW 7RUVGDJ )UHGDJ Â&#x2021; /|UGDJ gS g SS S SH S HW 7R 7RUVVG GD DJ J )UH HG GD G DJ Â&#x2021; / /| |UG GD DJ Upplev Ă&#x2013;stgĂśtamat

30-31 Raggmunk + Chark SM + Gårdsglass_b_Östgötamat 2012-11-07 15.48 Sida 30

Vår älskade Raggmunk Att servera raggmunk är ett tvärsäkert sätt att fylla en östgötsk lunchrestaurang. Sedan 2007 är den vår landskapsrätt, och den är ständigt lika populär. Allt annat vore konstigt, i en av landets största potatisregioner. Och sällan låter väl raggmunk och ﬂäsk så gemytligt som när det sägs på klingande östgötska. Östergötland är ett potatislän. På stora delar av vår odlingsareal sätts det potatis. Så det är inte så konstigt att vi är förtjusta i raggmunk. Det hör liksom till. Så har det varit väldigt länge. För när etnologen Nils Keyland samlade in uppgifter om regionala maträtter så kom de första uppgifterna om raggmunk från just Östergötland. Det var också en av anledningarna till att Östgötamat ekonomisk förening utsåg raggmunk till vår landskapsrätt 2007. Sedan ska en landskapsrätt såklart vara älskad och lagad av invånarna. Och det går väl knappast att ta miste på att östgötarna tycker om sin raggmunk. När raggmunken hade fått utnämningen skrev Aftonbladet om

SM-medaljer Det ﬁnns många mästerliga producenter i vårt län och ﬂertalet har genom åren prisats för sina produkter. Både i Chark SM och i SM i Mathantverk delades det ut guldmedaljer till östgötska bidrag. Till Chark SM får producenter från hela landet anonymt skicka in sina produkter för bedömning. En jury av experter får sedan bedöma egenskaper som konsistens, smak och kvalitet. – Det brukar vara omkring 65 företag som är med och tävlar, berättar Ingvar Gustafsson på Eklunds Chark. Så det är en bra värdemätare och en skön kvalitetsstämpel att få när ens produkter vinner guld. Det är sjätte året som Eklunds Chark tävlar och de har fått medaljer varje år. Men i år var skörden ovanligt god. De sex korvar som fick guld var deras frukostkorv, grillkorv, ostgrill, varmkorv, chili cheese och spickekorv. – Spickekorv är en korv som ligger i saltlake innan den torkas i en och en halv månad, berättar Ingvar. Det är en klassiskt östgötsk korv, så det är lite kul att den fick pris.

Förutom att göra traditionella östgötska korvar jobbar Eklunds Chark också mycket med de lokala

Upplev Östgötamat

slakterierna. – Vi kommer att fortsätta jobba med att ha en hög kvalitet på våra produkter. Dessutom tycker vi att miljöaspekten är viktig och vi jobbar så mycket vi kan med lokala råvaror, säger Ingvar. Att få priser som de här för sina produkter betyder jättemycket. Det visar att vi håller en hög kvalitet och gör ett bra jobb. Och på Eklunds Chark tänker man fortsätta på den inslagna vägen, så det är troligen inte sista gången som de prisas för sina produkter.

De är också i gott sällskap här i länet, för under SM i Mathantverk 2012 belönades såväl Grepstad Jordgubbar som Löts Gårdsmejeri för sina produkter. Grepstad Jordgubbar fick en guldmedalj för sin jordgubbs- och rabarbermarmelad som beskrevs som sommar året om. Och för sitt goda och gräddiga Hembygdssmör fick Löts Gårdsmejeri ta emot en medalj av samma valör. ■ Text Maria Tjernström

det hela att ”Nu har raggmunken hittat hem”. Och när dåvarande biskop Martin Lind tillfrågades om han ville vara med och välsigna raggmunken den dag den korades till landskapsrätt blev hans svar enkelt. Raggmunken är redan välsignad av Gud.v Namnet raggmunk har varken med klosterliv eller raggarbilar att göra. Istället beror det på rättens raggiga, knottriga yta och att den tilllagades i såkallad munkpanna. Enkelt och okomplicerat, precis som rätten själv. Och kanske också östgötarna? ■ Text Maria Tjernström

30-31 Raggmunk + Chark SM + GĂĽrdsglass_b_Ă&#x2013;stgĂśtamat 2012-11-07 15.48 Sida 31

Glass i stora lass Runt om i Europa, pĂĽ gĂĽrdar som har mjĂślkkor, ďŹ nns det GĂĽrdsglass-producenter. Ett av de senaste tillskotten Ă¤r StafsĂ¤ter i Sturefors. Sedan i maj bidrar gĂĽrdens kor med mjĂślk och grĂ¤dde till deras glassproduktion, och under hela sommaren har glassugna ĂśstgĂśtar hittat hit. Visst brukar det som ligger i butikernas diskar heta grĂ¤ddglass, men sĂĽdĂ¤r jĂ¤ttemycket grĂ¤dde brukar det inte innehĂĽlla. I StafsĂ¤ter dĂ¤remot ser man till att glassen innehĂĽller sĂĽvĂ¤l grĂ¤dde som mjĂślk och Ă¤gg. Dessutom Ă¤r alla smakerna naturliga. De som inte gĂĽr att hitta i Sverige levereras frĂĽn GĂĽrdsglass. RĂĽvaror som pistagenĂśt och kokos kommer som smakpastor eller nermald i en massa utan tillsatser, klara att vĂ¤ndas ner i glassmeten. Andra rĂĽvaror plockas efter sĂ¤song. Jordgubbarna kommer frĂĽn HydĂŠns i Skeda, tio minuter frĂĽn StafsĂ¤ter, och rabarber och pĂ¤ron kommer frĂĽn trĂ¤dgĂĽrden och mosas pĂĽ plats i tillverkningen. â&#x20AC;&#x201C; Just nu hĂĽller vi pĂĽ att experimentera fram vintersmakerna, berĂ¤ttar Maria Ekman som driver StafsĂ¤ter GĂĽrdsglass. Ă&#x201E;pple och kanel, champagnesorbet till nyĂĽr, saffransglass, pepparkaka, glĂśgg. En del blir fĂśrvĂĽnade nĂ¤r vi inte har jord-

gubbsglass, men Ă¤r jordgubbarna slut sĂĽ Ă¤r de. Favoriten rabarber och kardemumma Ă¤r ocksĂĽ slut fĂśr sĂ¤songen. Men som det heter, den som vĂ¤ntar pĂĽ nĂĽgot gott. Under tiden kommer det att finnas en massa smaker att prova pĂĽ, fĂśr inom GĂĽrdsglasskonceptet delar tillverkarna med sig av sina recept. Det gĂśr att det alltid finns fĂśrslag pĂĽ ny glass att gĂśra. â&#x20AC;&#x201C; Vill man prova en ny smak Ă¤r det bara att titta i vĂĽr receptdatabas om det finns nĂĽgot dĂ¤r, sĂ¤ger Maria. Finns inte smaken sĂĽ fĂĽr man hjĂ¤lp att ta fram den. Ingen smak Ă¤r den andra lik. De fĂśljer inget standardrecept med en viss mĂ¤ngd av allt utan de utformas fĂśr att fĂĽ fram maximalt med smak.

En lite annorlunda smak bjĂśd de ocksĂĽ pĂĽ i ĂĽrets upplaga av Matverk-tĂ¤vlningen. Tillsammans med Hejtorps gĂĽrdsmejeri och Fredrik Eklund

â&#x20AC;?Guldtackanâ&#x20AC;? Ă&#x2013;stgĂśtavinnaren i Matverk 2013. FĂśrgyll ostbrickan med fruktpatĂŠ av havtorn. HargOdlarna i samarbete med Daniel Blomqvist.

0494-124 88 info@hargodlarna.se

pĂĽ GĂśta hotell tog de fram en glass gjord pĂĽ getmjĂślk, smaksatt med myskmadra. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r en lite matigare glass som snarare gĂśr sig pĂĽ en osttallrik eller som fĂśrrĂ¤tt Ă¤n som efterrĂ¤tt, fĂśrklarar Maria. Men tillsammans med till exempel bĂ¤r, rostade hasselnĂśtter och lite honung kan den fungera som efterrĂ¤tt ocksĂĽ. Dessutom kan man Ă¤ta den Ă¤ven om man Ă¤r mjĂślkproteinallergiker eftersom den Ă¤r gjord pĂĽ getmjĂślk. Ă&#x201E;n finns det kvar att kĂśpa av getmjĂślksglassen, men i framtiden kommer den endast att tillverkas pĂĽ bestĂ¤llning. Ă&#x2013;vriga glassar frĂĽn StafsĂ¤ter hittas bĂĽde i utvalda Ica-butiker i LinkĂśping och pĂĽ gĂĽrdens egen gĂĽrdsbutik. Och Ă¤ven om det Ă¤r en liten ĂĽktur bort Ă¤r det vĂ¤l vĂ¤rt det nĂ¤r det blir dags fĂśr nĂ¤sta glasstund. â&#x2013; Text Maria TjernstrĂśm

JulstĂ¤mning i Rejmyre Julbord med lokala rĂĽvaror i lugn och trivsam bruksmiljĂś.

UHMP\UHJHVWJLIYHUL VH Â&#x2021; Upplev Ă&#x2013;stgĂśtamat

32-33 Ät i Linköping-Norrköping_b_Östgötamat 2012-11-07 15.51 Sida 32

Ät Östgötamat i Norrköping Kvarterskrogen Asken I kvarteret Knäppingsborg, med byggnader som andas av Norrköpings industrihistoria, ligger Kvarterskrogen Asken. Här kan du avnjuta mat som influerats av vår nordiska matkultur. De låter Boxholmsost gå före parmesan och man är inte rädd för att använda råvarorna på nya sätt. Inredningen inspireras av samma kultur som maten och det är ett härligt ställe att inta såväl lunch som middag på. När köket sedan stänger kan man passa på att avrunda kvällen med någon av de välgjorda drinkarna som serveras i baren. Knäppingsborg 011-18 00 20 www.krogasken.se

Brasserie & Bageri Här finns på lokala läckerheter att mätta magen med. Från populära sallader och smörgåsar och till dagens varma och dagens soppa. Efter klockan 16 antar brasseriet sin kvällsskepnad och övergår till att servera en brasseriemeny, med dels middagsrätter, och dels lockande plocktallrikar för den som vill avrunda dagen med lite tilltugg och kanske ett glas vin. Miljön är avslappnad och mysig som i ett vardagsrum. Knäppingsborg 011-470 20 20 www.bagarstugan.se

Kvarterskrogen Durkslaget Durkburgare är något som de flesta Norrköpingsbor är bekanta med. Det är Durkslagets erkänt jättegoda hamburgare, en klassiker som inte kan tas från menyn. Den har sällskap av god wok, pasta, kyckling och lammrätter tillagade på lokala råvaror. Menyn är säsongsbetonad och rätterna är, precis som inredningen, de man hittar på en klassisk kvarterskrog, fast med högre kvalitet. Durkslaget är också IFK Norrköpings supporterklubbs stamkrog och även om det egentligen är stängt på söndagar och måndagar hålls det öppet vid hemmamatch. Korsgatan 13 011-13 70 70 www.durkslaget.se

Upplev Östgötamat

Knäppingen En avslappnad miljö inramad av medeltida valv bjuder till möten och samtal men också till att verkligen avnjuta sin måltid. Från tidig förmiddag till sen eftermiddag hittas här såväl fika som lunch och en väl tilltagen salladsbuffé. Allt lagat på säsongens råvaror och så långt som möjligt också lokalproducerade och ekologiska sådana. Under kvällstid dukas det mer än gärna upp till fest under valven. Västgötegatan 19-21 011-10 74 45 www.ostgotakok.se

Louis De Geer Intill vattenfallet i Motala Ström ligger Louis De Geer Konsert och Kongress lunchservering. Här kan du inta en dagens lunch på lokala råvaror och välja och vraka ur den stora salladsbuffén mitt i Norrköpings vackra industrilandskap. Kvällstid lämpar sig lokalerna väl för större evenemang och ger företagsfesten eller konferensen en unik inramning. Dalsgatan 15 011-15 50 30 www.louisdegeer.se

Mimmis Visthus I det som en gång var ett stall i det mysiga kvarteret Knäppingsborg ligger nu Mimmis Visthus. Under vackra valv finns både restaurang och butik med ekologisk och närodlad mat. Här finns en hel del vegetariska alternativ och de kötträtter som står på menyn baserar sig på lite ovanligare kött så som struts, kalkon och hjort. Klimatsmart mat i en genuin miljö skapar en njutningsfull upplevelse för alla sinnen. Knäppingsborg 011-10 21 22 www.mimmisvisthus.se

Östgöta Kök Östgötsk mat när den är som bäst. Förutom populära luncher finns här gott om härliga delikatesser. Allt från skaldjur till egenkryddad korv hittas i disken och de passar lika bra till lunch som att köpa hem till middagsbordet. Förutom delikatesserna hittar du också luncher på lokala råvaror här. Och så förståss Norrköpings största räkmacka med hela 300 gram räkor på. Malmgatan 41 011-470 20 30 www.ostgotakok.se

32-33 Ät i Linköping-Norrköping_b_Östgötamat 2012-11-07 15.52 Sida 33

Många duktiga kockar tillagar Östgötamat runt om i länet. Här är några restauranger du inte bör missa. Hagdahls Kök

i Linköping Restaurang Olympia Olympia är den restaurang i Linköping som drivits längst i samma regi. Mellan nästan grottliknande valv och bågar skapas en mysig atmosfär åt det romantiska hållet där man kan avnjuta grekisk mat gjord på lokala råvaror. Under luncherna serveras här både grekiska rätter och husmanskost. Men när det blir dags för middag dominerar det grekiska köket. Men oavsett om man väljer lunch eller middag är Olympia en njutning för både mage och sinnen. Platensgatan 5 013-12 33 66 www.restaurantolympia.se

Lunchrestaurangen som är uppkallad efter Charles Emil Hagdahl, Linköpingssonen och författaren till Kokkonsten. På Hagdahls kök serveras husmanskost gjord på östgötska råvaror och inspirerad av hela världen. Menyn följer säsongernas växlingar och den regionala maten har hela tiden varit hjärtat i verksamheten. Här finns omkring 70 sittplatser fördelade på två våningar. Miljön är mysig och den östgötska konsten hos Länsmuseet som ligger i samma hus kompletterar maten och ger en extra östgötsk stämning. Vasavägen 16 013-14 14 89 www.hagdahls.se

De Klomp Här serveras rustik, vällagad mat och spännande öl. Rätterna är holländska på svenskt vis och allt tillagas från grunden av lokala råvaror. Köttet kommer från östgötska hagar och såväl såser som fonder är hemlagade. Allt avnjuts i en traditionell holländsk pubmiljö, mysigt och ombonat för både vardagskvällar och lördagsnöje. Till maten finns ett stort sortiment av öl att välja ur och personalen hjälper mer än gärna till med att hitta något som förhöjer just din måltid. S:t Larsgatan 13 013-14 50 60 www.deklomp.se

Storan Beläget på Flygvapenmuseum lagar Calle C mat med fokus på kvalitet, särart och ursprung till vardag och fest. Här erbjuds klassisk husmanskost som i möjligaste mån tillagas på lokala och ekologiska varor. Dessutom finns en härlig salladsbuffé. Välj själv om du vill inta ditt mål i restaurangens flyghistoriska närhet eller i uteserveringens solsken. Carl Cederströms gata 2 013-470 77 60 www.ﬂygvapenmuseum.se

Mitt i staden, vid Stora Torget ligger Storan. Här kan du njuta av en à la cartemeny av fine diningkaraktär med rätter lagade från grunden. Menyn följer säsongernas skiftningar och råvarorna kommer främst från lokala producenter. Favoriterna Caesarsallad och Storans hamburgare får många att återvända men även övriga rätter är en fröjd för smaklökarna. Maten avnjuts i en mysig och hemtrevlig restaurang som är ljus och nyrenoverad. Stora torget 9 013-10 31 90 www.storan.se

Konsert och Kongress Bistro

Wärdshuset Gamla Linköping

Calle C Restaurang och Café

På Linköpings första Svanenmärkta restaurang serveras varje vardagslunch fyra rätter lagade på råvaror från östgötska producenter. Det är dagens fisk, -kött och -vegetariska samt bakad potatis med dagens röra. Dessutom finns här olika sorters varma smörgåsar att mätta magen med. Rätterna som tillagas är klassisk husmanskost av råvaror med hög kvalitet. Konsistoriegatan 7 013-190 00 00 www.arenabolaget.se

Inrymt i två 1700-talshus som en gång stått i stadens centrum finns nu Wärdshuset. Här serveras härlig husmanskost och frestande à la carte. Måndag till fredag serveras här också dagens lunch. Under dekorativt målade innertak serveras mat på lokala råvaror och utanför fönstret finns den särskilda Gamla Linköpingsmiljön som kommit att bli så omtyckt. Gamla Linköping 013-13 31 10 www.wardshuset.com

Upplev Östgötamat

34-•35 Medlemskarta_b_Östgötamat 2012-11-07 15.53 Sida 34

Östgötamat Ekonomisk Förening

83 23

73 78

72 74 6 36

87 66

46 47

10 9 64 37

38 39 12

28 21

Här hittar ni oss

Upplev Östgötamat

58 59

52 33 22 32 79 25 24 26 27 18 30 65 29 31 77

60 5

7 49

76 51 54 57 84 63 53 55 56

43 15 44

68 1 71

34-35 Medlemskarta_b_Östgötamat 2012-11-07 13.50 Sida 35

Medlemmar 2012 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44.

Mon Tomater HB 070-08-500929 Brinks Gurkor & Lantbruks AB 011-533 30 Tåkerns trädgård/NatuRus Naturguidningar 0143-24143 Arkösundshotell AB 0125-200 03 Visätters Kalkon 0730-474706 Slotts- & Trädgårdskaﬀeét 013-232560 Assarsson Trädgård AB 0706-222018 Bleckenstad Gårdsbutik 0142-101 13 Boxholm Ost 0142-293330 Ekebergs Värdshus 0142-51996 Hotell & Konferens Lugnalandet 0140-300 00 Torpöns Färjeläge Mat & Camp 0140-420 41 Brostorps Hemlagade 0140-430 54 Ydre Kött 0381-503 20 Fresons Trädgård 070-281 00 88 Göta Hotell 0141-400 60 Brunneby Musteri 0141-402 04 Restaurant Olympia 013-12 33 66 Östgötamjölk 013-24 38 83 Westervin 013-606 74 Löt Gårdsmejeri 0702-52 80 82 Storan 013-10 31 90 Strömsnäs Egendom 070-243 09 12 Wärdshuset Gamla Linköping 013-13 31 10 De Klomp 013-14 50 60 Calle C Restaurang & Café 013-470 77 60 Friluftsmuseet Gamla Linköping-Handelsboden 013-12 15 96 Sparrislandet 013-505 54 Ronaldo`s Stenugnsbageri 013-10 26 66 Linköping Konsert & Kongress 013-190 00 00 Skönero Köttbutik013-123 122 Eklunds Chark AB 013-31 76 00 Gyllen Linds bageri 013-24 43 43 , 013-10 00 65 Östergyllen Vinmakare AB 0709-72 25 50 Sörgårdens Gästgiveri AB 013-870 75 Stiftsgården Vårdnäs Hotell & Konferens 013-36 85 00 Nystad Nära Mat 0494-212 50 Rimforsa Strand Kurs & Konferens 0494-792 90 Storgården Konferens Gastronomi Relax 0494-210 70 Hargs Marmeladeri 0494-124 88 Väderstad Centralkrog 0142-706 67 Boställets vedugnsbageri 076-127 30 22 Kinda Gurka AB 0494-221 00 Stein Mården Förädlat Vilt 0494-221 80

45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88.

Nysjöns Fiske & Konferens 0120-230 17 Trädgårdhotellet 0120-844 40 Åtvidabergs Hotell & Restaurang 0120-100 90 Britta och Lennarts Nära Kött 011-54004 Vadstena Klosterhotell 0143-31530 Hejtorp Gårdsmejeri 0122-200 00 Brasseriet 011-470 20 20 Svensk Cater 0705-39 39 70 Kvarterskrogen Durkslaget 011-13 70 70 Restaurang Knäppingen 011-10 74 45 Östgötakök 011-470 20 30 Louis De Geer 011-15 50 41 Mimmis Visthus AB 011-10 21 22 Bondens Crêperie, Söderköping 0121-105 42 Söderköpings Brunn 0121-109 00 Valterstens Mellangård 0730-64 37 30 Vikbolands Struts 0125-100 29 Sänkdalens Gård 0125-320 20 Kvarterskrogen Asken 011-18 00 20 Basunda Gård 070-5416790 Hagdahls Kök 013-14 14 89 Blåkustens Slakteri AB & Östgötakött 0123-102 11 Skönero Kött 0123-123 67 Café Kårtorp 0123-300 87 Finnö Fisk Rökeri & Gårdsbryggeri AB 0123-405 88 Gryts Varv Hotell & Konferens 0123-128 06 Smultronboda Lammprodukter 0493-710 77 Yxnerum hotel &conference 0120-610 22 Forsmans Lax och Lamm 0125-910 15 Safsäter Gårdsglass 0709-46 74 08 Bossgård 013-39 51 31 Mårdskog & Lindkvist AB 036-18 12 00 Rederi AB Kind 013-663 50 Blåklintsprodukter 013-751 90 Östgöta Trädgårdshall 013-35 49 13 Rejmyre Getsgifveri AB 013-35 49 13 Marsäters Handelsträdgård & Café 0707-60 99 63 Ombergs Turisthotell 0144-330 02 Sjögestad Motell 013-820 90 Östgötabi 0708-28 85 98 Niklas Jonsson Follinge 0142-417 49 Charlotte´s Goa Grisar 070-343 69 57 Mossebo Gårdsbutik& Rökeri 0123-10585 Grepstad Gårdsbutik 0141-231217

Sänkdalens Gård är en ekologisk gård på Vikbolandet. Vi kallpressar ekologisk rapsolja och av mjölk & grädde från våra kor gör vi ekologisk glass. Vi säljer till butik, restaurang, café och så har vi en gårdsbutik som är öppen alla dagar 9-21 Må gott! Hälsningar Familjen Gunnarsson 0125-320 20

sankdalensgard.se

Upplev Östgötamat

36 baksida_Östgötamat 2012-11-07 13.51 Sida 36

n Frå rna sta ä m ost xholm! i Bo SEDA

8 N 1

Välkommen till vår ostbutik! Provsmaka och handla ur vårt prisbelönta sortiment. Provsmaka V Vii har många härliga ostar för alla måltider – från frukost till gourmetmiddag. V na emot grupper Vii tar gär gärna och berättar mer om vårt för etag, ring och boka på företag, 0142-29 33 30. Varmt Varmt a välkomna! Butikens öppettider: Tors fre Mån- ons 9.30-13.00 T ors o - fr re 9.30-17.00

För oss är det viktigt med en närhet till osten, vi vet att den produkt inte bara är en pr odukt bland andra - osten lever sitt eget liv! Osten slutar aldrig att utvecklas och ibland kan lagringstiden skilja sig lite på samma ost, vilket ger olika karaktär! V gårdar Vii har ystat ost i Boxholm sedan 1890 av mjölk från gårdar Tradition och hantverk är som ligger ger inom fem mils radie. T rradition ra viktiga ledor d hos oss, men även nyskapande. ledord