01 Framsida_b_Östgötamat 2011-11-04 18.23 Sida 1
Upplev
Vintermat
Favoriterna på vinterbordet
Upp och hoppa
Aktiviteter & mat
02-03 Ledare_b_Östgötamat 2011-11-04 17.41 Sida 2
Östgötamat i samarbete med Restaurangakademien
Ett bättre kök Förbättra dina kvaliteter, öka din medvetenhet - och din lönsamhet
Start
ari 2 u n a j i
012
Tider och datum Del 1: Min region i ett större sammanhang.
Del 3: Nytänkande kök. Arbeta praktiskt med lokala råvaror. 2 dagar.
Introduktion och kulturhistoria. 2 dagar. Plats Del 2: Nyttja bygden Vad är unikt just här? Från det stora till det lilla. 2 dagar. Pris
Information och anmälan
•02-•03 Ledare_b_Östgötamat 2011-11-09 10.32 Sida 3
Alla kan inte vara bagare – skryt med att du känner bagaren istället Det som av vissa uppfattas som höstrusk och vinterkyla kan du förvandla till höstmys och gnistrande vinterupplevelser. Men vad är det som gör att känslan av välbehag infinner sig trots mörker och bitande kyla? Förmodligen är det individuellt, men forskarna är överens om att ju flera sinnen som blir berörda desto större är chansen att vi mår bra. Här får du ett späckat magasin fullt med idéer som kan få dig att njuta med alla sinnen. Vi som bor här uppe i Norden kan lätt drabbas av panik när dagarna blir kortare och höstblåsten kryper innanför skinnet. Varför, undrar jag? Det är nu som alla måsten försvinner. Ingen jakt på soltimmar, vem som har finaste trädgården, tankar om att huset borde målas eller allt annat som man måste hinna med under semestern. När hösten är här får allt detta vänta. Kanske finns det tid att sjunka ner i soffan med en varm kopp te, njuta av nybakat bröd, goda ostar och korvar från våra fantastiska mejerister och charkuterister. Att baka bröd anses vara terapeutisk, men det är inget måste att baka sitt eget bröd. Alla kan ju inte vara bagare. Köp gärna ett fantastiskt bröd från din lokala bagare som
verkligen vet hur man gör bakandet till skön konst. Skryt sedan med att du känner bagaren och vet vilka råvaror han/hon använder. Ibland kan kraven på att göra allt själv bli en stressfaktor. Särskilt när det börjar lacka mot jul. Nu är det dessutom trendigt att vara ”tant” även om du är kille. Man ska gilla att sylta, safta, baka, sticka och tidningarna fylls med recept på allt från inläggningar till hemstoppad korv. Mitt råd är att inte låta måstena ta över. Östergötland är fullt av bra matproducenter (se Östgötamats medlemslista 34) Köp bra korvar och marmelader, tillverka det som du tycker är kul och gör sedan det, som just du njuter av. Kanske är det att umgås i naturen eller promenera utmed Motala Ström i Norrköpings industrilandskap. Läs mera på sidan 24 och 25 om utflykter som du kan göra i närområdet. Eller vill du hellre vandra på Omberg, åka skidor i Tolvmannabacken, åka skriskor på Åsunden eller bara njuta av god mat på någon av alla våra östgötska restauranger. Det finns så mycket i vårt län som är en kombination av upplevelse, besöksmål och smakupplevelse. Allt detta gör Östgötamaten till mera än bara en produkt på hyllan.
Upplev Östgötamat med alla sinnen
Redaktionen Projektledare: Louise Alenbrand, 0706-75 06 33, louise@matupplevelse.se Produktion: LKPG Media AB, Platensgatan 1A, Box 436, 581 04 Linköping www.lkpgmagazine.se Foto: Niclas Albinsson, Oscar Lüren, Håkan Ahldén
Vi reserverar oss för tryckfel
Louise Alenbrand Projektledare Östgötamat, Rätt & Slätt – Maten i Östergötland www.ostgotamat.se
Denna tidning är producerad som ett samarbete mellan projektet Rätt och Slätt - Maten i Östergötland, Östgötamat Ekonomisk Förening och LKPG Magazine. Vill ni också producera en egen tidning?
Kontakta Peter Lindgren, LKPG Magazine 0707-52 62 53 peter.lindgren@lkpgmagazine.se
NÄRPRODUCERAT
11 MEDALJER! I SENASTE CHARK-SM Upplev Östgötamat
04-05 Bondens_b_Östgötamat 2011-11-04 17.31 Sida 4
Mattnyttig marknad Landsbygden runtom oss kryllar av odlare, bönder och matproducenter. Oavsett var du bor är det sällan långt till en gårdsbutik där du kan handla råvaror och produkter direkt från producenten. Några helger, precis i skiftet mellan sommar och höst, samlas också producenterna på Borggården i Linköping för att sälja läckerheter från traktens alla hörn på Bondens egen Marknad. Bondens egen Marknad är ett nationellt koncept och i en rad städer runt om i Sverige pågår marknaderna i slutet av sommaren. År 2000 kom marknaden till Linköping och den har snabbt blivit populär. – Marknaden öppnar klockan halv tio, men redan vid nio finns det folk som kommer till Borggården för att vara säkra på att hinna få det de vill ha, berättar Louise Alenbrand, projektledare för Östgötamat ekonomisk förening som driver marknaden. Med åren har marknaden blivit uppskattad av alla generationer och för-utom de härliga råvarorna och produkterna kommer många hit också för en stunds samvaro. För här finns inte bara utrymme för försäljning utan också för samtal, provsmakning och kanske en kopp kaffe. För att få stå på Bondens egen Marknad krävs det att företaget är ett landsbygdsföretag som har koll på hela produktionskedjan och att huvudråvaran och produktionen inte kommer längre bort ifrån marknadsplatsen än 25 mil. På marknadsplatsen i Linköping hittar vi alltså förutom östgötska företag också dem från Södermanland och
Upplev Östgötamat
Småland. Just avståndsregeln gör också att det är riktigt färska råvaror som säljs på marknaden. – Varorna kommer direkt från företagens gårdar och många skördar till exempel rovor eller tomater på morgonen innan de beger sig till marknaden, säger Louise. Ska du ha färskare varor än så på matbordet får du odla dem själv. Hos de drygt 35 företagen som står på marknaden hittar du inte bara en sorts rovor eller ostar. Nej, här finns både vanliga och ovanliga grödor, egenkomponerade sylter, marmelader och safter och tomatodlarnas stånd har mer gemensamt med en lösgodisavdelning än du kunnat ana. Så se till att du har god tid på dig för att känna, lukta, smaka och inte minst prata en stund med producenterna.
Visst kan det verka avlägset med marknad nu, när temperaturerna ligger under nollstrecket och mörkret slagit klorna i oss. Men innan du vet ordet av är det mitten av augusti och Borggården fylls av dofterna och smakerna från Bondens egen marknad igen. ■ Text och foto Maria Tjernström
04-05 Bondens_b_Östgötamat 2011-11-04 17.34 Sida 5
LOUD.SE
Vad har Östgöta Mjölk med regnskogen i Indonesien att göra? Ingenting faktiskt. Stora områden i Indonesien och Brasilien används idag till att producera foder åt bland annat svenska mjölkkor. Mark som tidigare var regnskog. Tills nyligen fick också våra östgötska kor palmkärn- och sojaprodukter härifrån. Men inte längre. Vi är inte de enda gårdarna som istället använder foder med raps och baljväxter i kombination med bra vallfoder. Men bara om du väljer mjölk från oss kan du vara säker på att den kommer från en sådan gård. Och samtidigt veta exakt från vilken gård mjölken kommer, att den inte transporterats längre än nödvändigt och att den är dygnsfärsk när den kommer till din butik. Så ditt aktiva val av mjölk gör faktiskt skillnad. Mer information om oss, fodret, våra besöksdagar och hur djuren har det, hittar du på ostgotamjolk.se Med vänlig hälsning Bönderna på Kättestad, Ogestad och Odensviholm
Läs mer om den obefintliga kopplingen mellan Östgöta Mjölk och regnskogen på ostgotamjolk.se
•06-•07 Smaka på östgötamat_b_Östgötamat 2011-11-04 19.03 Sida 6
En mässa för alla För femte året i rad intog östgötamaten Konsert och Kongress. Lördagen den 15 oktober fylldes mässhallen med nyfikna besökare som tittade, smakade och pratade med producenter. Mässan Smaka på Östgötamat var ett kärt återseende för många och under dagen besökte hela 2500 personer Konsert och Kongress i Linköping. Egentligen började det hela för sju år sedan när man utsåg den första Årets Östgötakock på Trendmässan. Tanken var att lyfta den östgötska maten genom krögarna och inspirera fler till att använda sig av de råvaror som Östergötland har att erbjuda. – Då var det väldigt få som jobbade med lokalproducerad mat, säger Louise Alenbrand, projektledare för Östgötamat ekonomisk förening. Men med åren så har det bara blivit fler och fler och nu bryr sig många, inte bara krögare om ursprunget på det som de har på tallriken. Efter bara två år kände dock Östgötamat att de inte fick det utrymme som de behövde på Trendmässan. Så föddes mässan Smaka på Östgötamat och när den tredje Årets Östgötakock utsågs var det alltså på företgens egen mässa Smaka på Östgötamat. Och med åren har mässan kommit att bli ett populärt inslag i den östgötska hösten. Precis som tidigare år hölls mässan på Konsert och Kongress och under hela dagen strömmade det till besökare. Stora delar av Östgötamats producenter och krögare fanns representerade och många tog tillfället i akt att prata en stund om såväl råvarorna som hur de kan användas med utställarna. – Jag tror att sådana här möten behövs, säger Louise. När man har pratat med bonden eller producenten,
Upplev Östgötamat
fått ett namn och en historia kopplad till produkten, då behandlar man den också annorlunda. Det blir inte bara en mängdprodukt som det inte gör något om man glömmer i kylen och måste slänga. Och många verkar hålla med henne. För förutom att gå runt och smaka på maten passade många på att se de två deltävlingarna om titeln Årets Östgötakock, lyssna på debatten med den provocerande titeln ”Har vi råd med småskalig livsmedelsproduktion?”, delta i de smakpaletter som hölls och beundra bidragen i årets dukningstävling. När tävlingarna om Årets Östgötakock var klara stod Niklas Hellsing från Gryts Varv som segrare och dukningstävlingen vanns av Liam Trygg Karling från Ljungstedska skolan.
När mässan slog igen portarna på lördagseftermiddagen hade alltså 2500 besökare smakat på östgötamat. Och oavsett om det var första gången de besökte mässan eller om de gått i många år så törs vi nästan lova att de hade inspirerats. Av kockarnas kreativitet, av dukningar med teman från Halloween och Pirates of the Carribean till jul och Asien och av entusiastiska producenter som brinner för att bevara det regionala. ■ Text och foto Maria Tjernström
06-07 Smaka på östgötamat_b_Östgötamat 2011-11-04 17.38 Sida 7
QUALITY HOTEL
EKOXEN, JULBORD
smaker
MED ÖGA FÖR DETALJER
till Brasseri Britto. Stämning & smak står vi för, boka bord det gör du! Brasseri Britto med öga för detaljer.
24
sorters hemlagad sill, egna snapsar och all god traditionell julmat du kan önska dig. Välkommen till bords!
435:-
per person för Ekoxens julbord med juldrink i Tomtens pianobar - hej tomtegubbar.
LINKÖPING | T. 013 -25 26 00 | choice.se
Upplev Östgötamat
08-09 Östgötakocken_b_Östgötamat 2011-11-04 17.43 Sida 8
Det blev Niklas En skojsig höstkotlett. Så löd receptet på framgång, i alla fall för Niklas Hellsing på Gryts Varv Hotell och Konferens. Under mässan Smaka på Östgötamat kammade han nämligen hem titeln Årets Östgötakock 2011. "Med strukturerat arbete, perfekt handlag, olika tekniker samt harmoniska smaker. Han har på ett genomtänkt sätt lyft fram förstklassiga råvaror från den östgötska landsbygden." Så löd motiveringen när Niklas Hellsing på Gryts Varv för andra gången tog hem titeln Årets Östgötakock. – Det känns fantastiskt, nästan bättre andra gången, säger Niklas. Själva tävlingen var jättenervöst, det var mer press den här gången när man hade en titel att försvara. Men det är väl så det ska vara. Den skojsiga höstkotletten med smak av svamp och calvadosglaserade äpplen och morötter serverades med en oxsvanssky. Men innan dess skulle det också serveras en förrätt. Niklas komposition var en palsternack- och persiljerotssoppa med smak av rostad vitlök samt rökt sik och toast med rödbetor och Caprin. – Vi fick råvarorna till förrätten kvällen före så sedan var det bara att åka hem och klura och träna hela natten, skrattar Niklas. Själva tävlingen blev stressig för båda rätterna var ganska avancerade. Men vi får ha hjälp i köket av elever från kockutbildningarna, jag hade en jätteduktig tjej från Dackeskolan som heter Frida, så jag såg till att lägga in arbetsmoment åt henne i planeringen. Niklas själv är ursprungligen från Krokek och att han skulle jobba med livsmedel stod klart väldigt tidigt. Även om det inte var kock som var hans förstahandsval. – Från början tänkte jag bli bagare. Jag var ett av de där barnen som kommer hem från skolan och sätter igång med att göra sockerkaka på en gång och sedan får ringa mamma halvvägs för att få hjälp, skrattar han. Sedan ogillade jag skolmaten och kom på att jag skulle bli mattant och se till att barnen fick god skolmat.
Upplev Östgötamat
Efter en praoperiod på en restaurang under högstadiet stod det dock klart att det var kock han ville bli. Till Gryts Varv kom han 2006 när han tog över efter en kollega och vän. – Jag var här och hälsade på medan min kockkollega drev det och sa på en gång att om du tröttnar på det här stället så hör av dig för då vill jag ta över, minns Niklas. Så blev det och nu driver jag och min fru det sedan fem år tillbaka.
Att det skulle bli Östgötamat som serveras hos Niklas var det ingen tvekan om. Han har nämligen alltid strävat efter att använda lokala råvaror. – Jag tycker att det är mer inspirerande att jobba med det som finns lokalt, säger han. Sedan kan man vara kreativ med kryddningar från andra matkulturer om man vill. Nu under hösten är det ju mycket rotsaker, vilt och svamp. Det tycker jag om. Till skillnad från många som vill tänka på allt annat än jobb när de kommer hem vill Niklas helst ha vällagad mat även på sitt eget middagsbord. – Jag gillar husmanskost. Välgjord rotmos med fläsklägg är alltid gott, säger han. Sedan finns det ju råvaror som alltid är en favorit, anklever till exempel. Intresset för matlagningen går inte att ta miste på och för Niklas är omtanken om det regionala inte en trend utan ett måste för en hållbar utveckling. Så vi kan vara trygga i förvissningen om att det kommer att serveras Östgötamat på Gryts Varv även i framtiden. ■ Text Maria Tjernström
08-09 ร stgรถtakocken_b_ร stgรถtamat 2011-11-04 17.43 Sida 9
Kรถpt g risen fรถr m รฅnga gi sรคcken รฅnger hรคrka nduha ? ndlaju lmat.s
e
Hรคmta applikation Scan eller motsvarande fรถr att lรคsa av QR-koden med din smartphone.
1lURGODW HNRORJLVNW DW HNRORJLVNW GHW EDUD JnU EKT annlysta. yddor na t bรฅde fรถr ka kรคnnas ering.
/XQFKHU nch
| -XOERUG L KlIWLJ PLOM| xtra
&DUO &HGHUVWU|PV JDWD /LQN|SLQJ 0DOPVOlWW 7HO 7HO ZZZ FDOOHF QHW
Upplev ร stgรถtamat
•10-•11 Östgötadagarna_b_Östgötamat 2011-11-09 10.33 Sida 10
Samarbete på Vikbolandet Helgen den 3-4 september gick Östgötadagarna av stapeln för elfte gången. Bland många populära besöksmål på den östgötska landsbygden fanns Vikbolands struts. Där hölls det traditionsenlig matmarknad och under hela helgen strömmade besökarna in. Under den helg som Östgötadagarna utgör håller landsbygden i Östergötlands 13 kommuner öppet hus. Under de elva år som gått har helgen bara blivit alltmer populär och såväl deltagarantalet som antalet besökare ökar. Hos Vikbolands Struts har de ända sedan de första Östgötadagarna arrangerat matmarknad. – Föreningen Vikbolandsmat, en intresseförening för småskalig matproduktion här ute, har länge ordnat matmarknader. Så när Östgötadagarna drog igång tänkte vi att det var ju ett perfekt tillfälle att hålla matmarknaden på, berättar Niclas Nordkvist på Vikbolands Struts. De båda projekten passade bra ihop så sedan dess har vi fortsatt. Att så är fallet råder det knappast någon tvekan om. Under årets Östgötadagarna hade matmarknaden mellan tre tusen och fyra tusen besökare. – Sådana här saker brukar ju vara väldigt väderkänsliga, säger Niclas. Men det har blivit så populärt att många väljer att komma även om det är lite sämre väder. På marknaden fanns både lokala hantverkare och de många matproducenterna från Föreningen Vikbolandsmat som Sänkda-
Upplev Östgötamat
lens Gård, Visätters Kalkon och Kejsarens Fisk. Dessutom gavs det tillfälle att gå på visning av strutsarna och Säbygård bjöd på vallhundsuppvisning. Som sig bör på en marknad på landsbygden fanns också gott om djur i närheten. Förutom strutsarna var där bland annat kaniner, får och kalvar, som alla uppskattades av besökande barn. – Det finns alltid aktiviteter för barnen. Vad det är brukar vara lite olika. Vi har haft fyrhjulingskörning, ponnyridning, hoppborg, berättar Niclas. Just ponnyridning brukar det alltid vara. Matmarknaden hos Vikbolands Struts är med andra ord populär både hos vuxna och barn och med all säkerhet lär den stå på listan av platser att besöka även under nästa års upplaga av Östgötadagarna. För den som inte vill vänta ända tills i september på att gå på marknad kommer det också att hållas julmarknader hos Vikbolands Struts och vill du mest bara möta en livs levande struts går det såklart bra att boka ett besök på Vikbolandet. ■ Text Maria Tjernström
10-11 Östgötadagarna_b_Östgötamat 2011-11-04 17.45 Sida 11
*g5 1c*21 */$' *( %257 (77 35(6(17.257
5,1* (//(5 0$,/$ )g5 ,1)250$7,21
.RUVJDWDQ ZZZ GXUNVODJH Z W VH H SRVW LQIR#GXUNVODJHW VH Upplev Östgötamat
12-13 Julkorv_b_Östgötamat 2011-11-04 17.48 Sida 12
Korv
I många varianter Korv har funnits i snart sagt alla kulturer sedan det gamla Egyptens tid. När Olaus Magnus 1555 skrev sin Historia om de nordiska folken nämnde han att korv redan då var ett maträtt med traditioner. Korven var ett enkelt och praktiskt sätt att förvara köttet efter slakten av ett djur, att rensa tarmar och stoppa tillbaka det man inte kunde äta upp för stunden. Man slaktade hemma på gården och varje by hade sina speciella korvsorter och kryddblandningar. En och annan sort blev väl berömd utanför närområdet, men några varumärken var det inte tal om. Med tiden kom konserveringsmetoderna rökning, saltning och torkning att förfinas. Falukorv, medvurst och knackvurst tillhör våra äldsta korvtyper. Korv sågs inte som någon fin mat utan var förbehållen arbetarklassen. Det var bara påläggskorvarna som nästlade sig in hos de högre stånden. Korven har utan tvekan gjort en klassresa. Redan på 1700-talet varnade den historiska hushållerskan och kokboksförfattaren Cajsa Warg för att äta korv som man inte själv stoppat. Idag är det trendigt att som kock servera restaurangens egenstoppade korv. Korv är ett traditionellt inslag på julbordet. Vi pratade med två tillverkare av korv i Östergötland. Ingvar Gustafsson är verkställande direktör för och ägare till Eklunds Chark. – Vi säljer mycket korv, konstaterar han. Vi har över 20 sorters olika korv. Tre av dem är typiska för Östergötland, menar Ingvar Gustafsson: – Isterbandet, spickekorv (tidigare västerlösakorv) och vår prinskorv, säger han. Prinskorven är inte på väg att försvinna, tvärt om är den väldigt stor. Även andra korvar som chorizo går bra. Men framförallt så tittar folk efter östgötsk mat idag. De vill att de ska vara tillverkade i Östergötland. Eklunds Chark förnyar utbudet. – Vi har två korvar som det inte är något fläskkött i. Det är en lammchorizo och en nötgrill. De har blivit riktigt omtyckta. Sedan har vi laktos- och glutenfria varianter av alla produkter utom ostgrillen och isterbanden, de två produkterna har tillsats av ost och gryn. Vi har ett stort sortiment på över 70 produkter. Det är mycket krydd-, falu-, prins-, öl- och lövkorv, medvurst och så vidare. I vårt sortiment finns, med tanke på allergi, inget mjöl, mjölk, ägg eller soja tillsatt. Det är Eklunds Chark som levererar korven till flera elitklubbars
Upplev Östgötamat
försäljning. Ingvar Gustafsson är glad över att både IFK Norrköping och Åtvidabergs FF spelar i Allsvenskan nästa år.
Smultronboda produkter i Edsbruk har tillverkat korv sedan 2000. Idag står korven för 40 till 50 procent av omsättningen. – Vi började med isterband på lammkött, vilket vi först i Sverige med, säger Krister Mattsson. Vi tog fram det tillsammans med ett lite charkuteri som finns i närheten. Det blev så populärt att Smultronboda lade ut receptet på legotillverkning till ett företag i Lottahammar som har kapacitet att förpacka de korvar som Smultronboda tillverkar. – Vi försöker ha en personlig touche på alla korvarna, säger Krister. Vi använder egna recept som vi är ensamma om. Korvintresset har ökat ganska rejält i Sverige. Korv är fruktansvärt bra mat! Den gamla vanföreställningen att korv består av kött som inte duger till något annat är fel, menar Krister Mattsson. – Tvärtom är vi ganska noga när vi sorterar så att vi får ut de bra bitarna som passar för de olika korvarna. Krister charkmentor och lärare är från Tyskland så han har anammat den tyska korvtraditionen. – Jag tycker om att ha grovmalt kött i korvarna, utan det är struktur och hela köttbitar i dem. Smultronboda produkter säljer sina korvar i sin gårdsbutik, på bondens marknad och via internet. De går inte att köpa i en dagligvaruhandel. – Vi säljer dessutom mycket till restauranger som vill ha speciell och exklusiv mat. Vi har jobbat mycket med korgarna i Östgötamat. Krister tycker om att leka med ord och en av korvarna heter Salammi med två m, det är en varmrökt påläggskorv av medvursttyp gjord av lamm som smaksätts med ramslök eller grönpeppar. Han ser positivt på korvens framtid. – Korven har fått en renässans, dels är det många som gör korv själva och så börjar vi få andra influenser på korv, man kan göra lite roligare saker. Kötthalten har ökat och ligger numera på 70–80 procent. Då blir korven matig på ett helt annat sätt. ■ Text Daniel Atterbom
•12-•13 Julkorv_b_Östgötamat 2011-11-04 19.37 Sida 13
Gör din egen korv Att göra korv är ett hantverk. Det kräver både utrustning och kunskap. Vill du ändå kunna stoltsera med egengjord korv finns patékorven. Går att göra snabbt och lätt i det egen köket. Allt du behöver är en microvågsugn.
Patékorv Ingredienser
Gör så här
300 g blandfärs 200 g bredbar leverpastej ¾ tsk salt 1 krm svartpeppar 1 vitlöksklyfta (pressad) 1 stort ägg 2 msk portvin el madeira
Blanda färsen med pastej, salt, peppar och vitlök. Tillsätt ägg och portvin. Lägg ut färsen i en sträng på bakplåtspapper. Forma och rulla den med hjälp av pappret till en korv (30 cm). Snurra ihop ändarna likt en smällkaramell. Tillaga på full effekt i ca 8 min. Vänd den under tiden. Innertemperaturen bör vara 70 grader när den är färdig. Den går sedan upp ytterligare någon grad. Låt korven svalna i papperet.
Åtvidabergs Hotell & Restaurang
• • • • Catering & Julbord
Vånga Gård, Häradshammar hammarr, Vikbolandet Tel. e 0125-100 29, 070-740 1153 www.vikbolandsstruts.se
www.atvidabergshotell.se se Upplev Östgötamat
14-15 Ost_b_Östgötamat 2011-11-04 17.49 Sida 14
Ost
Mer än ett pålägg Ost har de flesta av oss någon gång haft på mackan, på pizzan, på gratängen. Många av oss har mer eller mindre ständigt en bit i kylskåpet. Men hur många funderar egentligen över vilken ost det är och hur mycket vi egentligen kan göra med lite riktigt god ost. Den som vågar säga nej till vanan och istället funderar en stund över vilken ost man köper kan få sig en överraskning. För rätt ost på pizzan, ostbrickan eller julbordet kan göra stor skillnad. – Vi har jobbat mycket med att få in osten mer i matlagningen, säger Christer Lundin, VD på Boxholm ost. Att ha någon av våra ostar, som chiliosten eller den med havssalt och örter, på pizzan eller i pastasåsen ger inte bara ostsmak till maten utan också kryddighet. Vi smaksätter våra ostar när vi ystar dem, vilket ger en ganska speciell smak jämfört med andra smaksatta ostar som oftast smaksätts senare i processen. Att ost kan ätas på fler sätt än bara på mackan får Christer medhåll om från Anita Ydrestrand på Brostorps Hemlagade. – Det finns nog lika många sätt att äta på som det finns ostar, ler hon. Jag tycker om en omelett med vår hemost i. Eller någon lagrad ost som vår Stor Blå eller kittost på en ostbricka med ett glas vin till. Fler och fler väljer också att låta de klassiska ostarna på ostbrickan få sällskap av hårdost i tärningar och när julen närmar sig har osten en självklar plats på de flesta julbord. Vilken ost som tillslut hamnar på julbordet varierar, men några klassiker finns såklart.
Upplev Östgötamat
– Vi gör en hemost som är en typisk julost, så som man gjorde den förr, berättar Anita. Då gjorde man den av den mjölk som korna gav när de ätit som mest klöver, den smakade som bäst då. Idag är fodret mer kontrollerat så mjölken smakar bra året om. Hemosten är en lagrad ost med mycket smak och en syrlig touch. Många jämför den med den klassiska Västerbottenosten, fast den är inte lika salt. Brostorps Hemlagade är ensamma om att göra Hemost och smaken liknar inte något du hittar i annan ost. Det har gjort hemosten populär och på Bondens egen Marknad brukar åtgången vara strykande. Det var den första ost som tillverkades på Brostorp och att valet föll på att göra just hemost är inte så konstigt. – Det är en traditionell ost. Förr gjorde bönderna häromkring egen hemost till jul och våra föräldrar brukade också göra den. Det är en tradition som var på väg att försvinna, förklarar Anita. Vi ville bevara hemosten för att vi själva tycker om den helt enkelt. Hos Boxholm Ost görs en annan favorit på julbordet, gräddosten. Precis som namnet antyder är den gjord på grädde och den extra fettprocenten ger en smakrik men ändå mild ost som är en favorit hos många. – Den är populär bland både barn och vuxna, säger Christer. Och i år har vi en specialutgåva av den lagom till jul. Vi har nämligen gjort en årslagrad gräddost som finns i begränsad upplaga.
14-15 Ost_b_Ă–stgĂśtamat 2011-11-04 17.50 Sida 15
Fiik F Fik iika ka n ka nyyg yggräd rääd rä räd rädd d dd daaatt & d veeedu vved ed du d uggn ug nssb nsb n sb bak aka aak kkat ka aatt b brÜ rrÜd Üd Ü d HOOOH H HUU NN|S |S | S P PH HG H G G GLLLJ J RFFK K D DYYQMXW K KH HP HPPD H PPD P PD P D
p DIIp QYDJQVN %DUUQ W Sn O ODQGH
Q NDQ RFFND NOR U NO EHU REH RNWWR RN HQ |UU 'HQ lUU II| LLl P H U UH S S W H HW G lUU G l n Sn HWW S pH DIp VNDI JQVN YDJQ QYD EDUUQ ED V W WV H O O OOH l W Wl RVV %R HUL DJHU VEDJ JQVE GXJQ YHGX YH
)|U QlUPDUH YlJEHVNULYQLQJ ULQJ
I vanliga fall lagras gräddosten i ütta till tolv veckor, men de ürslagrade ostarna har, som namnet antyder, lagrats i snart ett ür. De tillverkades i januari och februari och är snart redo att hamna i ostdiskarna runt om i länet. Den lünga lagringstiden har gett den redan smakrika gräddosten ytterligare smak och karaktär. – Den är jättegod och vi hoppas att andra ska tycka detsamma. Samtidigt hoppas vi att de ostar vi har räcker hela vägen Üver jul. Det är ju av fÜrklarliga skäl en begränsad upplaga, vi kan ju inte ställa oss och gÜra nya i december, ler Christer. Men det är verkligen en favorit. Den funkar lika bra i maten som pü mackan. Dessutom är den jättegod att ha pü pepparkakor nu när det bÜrjar bli dags fÜr glÜggmys, om man inte tycker om grÜnmÜgelost eller vill ha lite variation.
När julborden sedan är Üver och tomtarna har fütt ütervända till sküpen sü kom ihüg att ta dig en ostbricka dü och dü. Smaka pü nya ostar och hitta pü nya saker att gÜra med gamla favoriter. FÜr osten kan vara sü mycket mer än en vardaglig skiva pü smÜrgüsen, om du vill det. ■Text Maria TjernstrÜm
SkÜnero SkÜnero KÜtt. Ett utmärkt vval, al, a när du vill laga och bjuda pü e extra xtra god ma mat! t!
gSSHW 7RUVGDJ )UHGDJ /|UGDJ gS g SS S SH S HWW 7R 7RUVVG GDJ GD G DJ D J ) )UUH HG GDJ GD G DJ D J / /| |UG GD DJ D J
Den en sm smakfulla mak ma akf kfu ful ull lla la JulJ u ull- & N Nyürshelgen y yü ürshe ür rssh helg he ellge gen en bÜrjar bÜr bÜ Ürj rjar ja ar ho ar h hos os os os oss oss! ss! s! Välkommen till vüra välfyllda kÜttbutiker med kvalitetskÜtt, smakrika korvar, kryddor, marinader och goda süser! Dessutom erbjuder vi Julkorgar, JulkÜttlüdor och Presentkort. Ett E tt myck mycket et populärt alternativ till JJulskinkan! ulskinkan!!
Vür h häng hängmÜrade Ürade Vü ür hä ür än än ng ngm ngmÜra gm gmÜ g mÜ mÜr Ür ad a de de mÜra ra
SkĂśn kĂś Ăśn ne er ro SkĂśnero SkĂśneroSkĂś k Ăśne o Ăśner nero eroostek ste st stek ek ek
5 UNIKA KĂ– KĂ–TTBUTIKER: Ă–TTBUTIKER: SKĂ–NERO GĂ…RD: LINKĂ–PING: LINKĂ–PING: Valdemarsvik, V aaldemarsvik, tel. 0123-123 0123 -123 67 Repslagareg. Repslagareg. 19, tel. 013-123 122 KATRINEHOLM: KATRINEHOLM: VĂ„STERVIK: VĂ„ STERVIK: H Hantverkareg. antverkareg. 2, tel. 0150-123 0150 -123 44 A AllĂŠn llĂŠn 68, tel. 0490-123 10 WEB-BUTIKEN: WEB-BUTIKEN: www.skonerokott.se www w..skonerokott.se Upplev Ă–stgĂśtamat
16-17 Bröd_b_Östgötamat 2011-11-04 17.52 Sida 16
Bröd
Nu och då Få saker sprider hemtrevnad så som doften av nybakat bröd. Vi har bakat det sedan förhistorisk tid och brödintresset bara växer. Brödets historia daterar sig så långt bak som till förhistorisk tid, då bröd uppfanns genom en vidareutveckling av gröten. I början var det enbart krossade sädeskorn blandade med vatten till en smet som lagades på glöd eller stenhäll. Gröten stelnade och fick en helt annan karaktär och man hade uppfunnit det första brödet: det ojästa plattbrödet. När man upptäckt att gröt som bakas i värme blir till bröd, kom senare en annan revolutionerande iakttagelse. En överbliven smet eller deg som fått stå i ett par dagar började fermentera och bilda bubblor. De naturliga bakterierna i luften och på sädeskornen hade satt igång en jäsningsprocess. Surdegen gjorde det möjligt att jäsa degarna och skapa mjukare, luftigare och mer smakfulla bröd. Surdegen ger en karaktäristik och lätt syrlig smak som lovsjungs av många. Det är inte för inte som doften av nybakat bröd hör till mäklarnas favoritknep vid försäljning av bostäder. Hemtrevnad och en doft av den lyckliga familjegemenskapen.
Bröd hör julen till. – Brödintresset verkar bara växa i Östergötland och i Sverige, säger Karin Lorin, som har drivit Boställets vedugnsbageri i Maspelösa, med postadress Vreta Kloster, sedan i augusti. De började baka bröd lagom till tredje Bondens marknad i somras. – Vi har precis byggt färdigt, säger Karin Lorin. Bageriet ligger i en gammal ladugård. Vi hade invigning den 8 oktober. – Jag har velat vara min egen med en egen verksamhet länge. Jag har jämt bakat mycket. Jag började experimentera med surdeg, gick lite kurser och träffade lite bagare. Sedan kom jag på att det här är genomförbart. Vörtbröd står härnäst på listan över Boställets vedugnsbageris produkter. Karin håller precis på att börja baka det. – Jag har inte testat det än i den här ugnen, säger Karin Lorin. Jag ska pröva lite olika varianter och lära mig det till första advent. Jag trodde inte
Upplev Östgötamat
att jag tyckte om vörtbröd innan jag åt ett gott vörtbröd hos en bagare i Östersund. Boställets vedugnsbageri satsar på ingredienser som finns lokalt. – Jag tycker att det är kul att baka bröd med närproducerade råvaror och utan konstigheter eller tillsatser. Jag gillar att experimentera. Jag har bakat ett bröd med rödbetor och getost. Annars är valnötsbröd en favorit. Traditionellt sett så bakade min mamma rågkakor, men det gör man även på flera andra ställen i Sverige. Bröd är Boställets vedugnsbageris främsta produkt tillsammans med bullar och kakor. – Vi har även ett litet kafé på sidan om.
Gyllen bageri är ett av tre bagerier och konditorier som drivs av Magnus Olsson och Markus Larsson. De bakar över 20 olika matbröd, bland annat ett par bröd som är regionala och typiska för Östergötland. – Vi har ett bröd som heter östgötabröd, ett surdegsbröd med vete och råg, säger Magnus Olsson. Vi bakar även Linköpingsknäcke. Det är ett knäckebröd som vi har skapat med utgångspunkt från god hälsa och smak – vi använder nyttigt fullkornsdinkelmjöl, rikligt med fröer och surdeg och har inget fett eller tillsatt socker. Gyllen bageri har tagit fasta på traditionen från Charles Emil Hagdahl (1809–1897), läkare och författare till Kokkonsten från 1879, den första större kokbok som utkom på svenska. – Vi var på biblioteket och letade upp ett recept på östgötakringlor. Jag tror att det bara är vi som gör det enligt Hagdahls gamla recept. Vörtbröd är populärt. – Vi bakar det med och utan russin. Det är ett gammalt klassiskt recept från gamla Folkungabageriet med anor ända från slutet av 50-talet. ■ Text Daniel Atterbom
16-17 Bröd_b_Östgötamat 2011-11-04 17.53 Sida 17
Baka ditt eget bröd Julöppet 2:a & 3:e advent på Brostorps Gård i Ydre Lördag–Söndag Lö rdag–Söndag dag d 3-4/12 & 10-11/12
Kl. 11–17
Hestra
Välfylld Sunhultsbrunn
Brostorps B r s Gård
GÅRDS GÅRDSBUTIK BUTIK SERVERING SERV VERING Välkommen!
Hälla H
Te el 0140-430 54
Bordsjö Bo rdsj
420:inkl moms
ww ww.ostkaka.com
Dags att boka vårt erkänt goda
Tranåsvägen 14 A, Boxholm
Ydre limpa från Matildas kök Ingredienser Till surdegen: 2 dl vatten 25 g jäst 1 msk honung 2-3 dl rågmjöl Till skållning: 1 liter vatten 1 liter fint rågmjöl 2 msk kummin 3 dl vatten Till slutliga degen: 25 g jäst + ½ dl vatten 1½ dl mörk sirap 2 tsk salt 1½- 2 liter vetemjöl
Gör så här Surdeg: Blanda vatten, jäst, honung och rågmjöl. Täck med plast och låt degen stå i rumstemperatur minst en dag men gärna längre. Skållning: Koka upp vattnet och häll det över rågmjölet i en stor degbunke. Arbeta eller slå degen kraftigt med en stor träsked eller 5 minuter i en stor köksmaskin. Täck över bunken. Koka upp kumminen i vattnet. Låt stå och svälla till degen ska blandas. Rör ner surdegen i skållningen
För information, ring 0142-519 96 e-post: info@ekebergsvardshus.se www.ekebergsvardshus.se
när den svalnat till 37 grader. Låt jäsa minst en timme Slutdeg: Rör ut jästen i vattnet. Tillsätt jäst, kummin med kokvatten, sirap och salt till skållningsdegen. Arbeta in vetemjöl till en mycket fast deg. Degen måste arbetas mycket kraftigt. Täck över degen och låt den jäsa en timme. Mjöla bakbordet, stjälp upp degen och knåda den slät. Dela till två delar som formas till runda och sprickfria limpor. Smörj plåten bara under limporna. Nagga med gaffel och jäs limporna långsamt 40-60 minuter. Sätt in limporna på nedre falsen i 225 grader. Grädda i 15 minuter med bara undervärme om det går. Sänk temperaturen till 175 grader med både över och undervärme. Grädda i 40 minuter till. Pensla limporna med lättmjölk i slutet av gräddningen så blir de blanka. Låt limporna svalna långsamt inlindade i bakdukar. De ska mogna 1-2 dagar innan de skärs i skivor. Limporna har lång hållbarhet utan frysning.
*RGD VWXQGHU I SÖDERKÖPING Ibland är en kopp varm choklad med grädde det godaste man kan tänka sig. Som effter en krispig vinterdag i Söderköping och S:t Anna skärgård till exempel. Snöra på er skridskorna och ge er av på äventyr längs den frusna kanalen, eller prova fö öret i skidspåret. I skärgården är lugnet totalt och naturen känns extra nära. Rosig om kinderna och lagom trött i benen är det sedan skönt att slå sig ner på ett vinteröppet caffé. Dessutom har de flesta butikerna i stan lördagsöppet klockan 10-14 och fram till jul dukas julborden upp – både i stan och i skärgården.
Söderköpings Turistbyrå, 0121-181 60 | w w w.soderkoping.se/turism
Upplev Östgötamat
18-19 Dryck_b_Östgötamat 2011-11-04 17.54 Sida 18
Dryck
Gott i glasen Att skåla vid festliga tillfällen, höja sitt glas och önska sina vänner välgång, är något vi sällan funderar på varför vi gör. Idag betraktar vi många drycker som traditionella på julbordet. Men har vi alltid haft julmust på borden och vad är egentligen svagdricka? Julöl är en tradition som går tillbaka till vikingatiden. Håkan Jönsson är fil. dr. och forskare vid Avdelningen för etnologi med folklivsarkivet på Lunds universitet. Han har en bakgrund i restaurangbranschen. – Jag började jobba som kock i slutet av 80-talet för att gradvis hamna på universitet och bli etnolog. Där är jag numera docent. Traditionen med julöl, menar Håkan, går tillbaka åtminstone till vikingatiden. – När julfirande först omtalas heter det att man dricker jul. Det var inte maten i sig utan drycken som var viktigast. Då var det framför allt mjöd och öl. Nu talar vi om vikingatiden, tidig medeltid. Man drack jul som en hednisk rit i förkristen tid. Det finns ett lättförståeligt skäl till att öl alltid har varit grunddrycken till jul. – Det var då höstbryggningen hade satt igång i samband med skörden. Öl är bland mycket annat ett sätt att konservera mat, och då var julbrygden färdig. Ölet är den allra viktigaste juldrycken. Den har funnits med fram till idag, och vid jul bryggde man ett öl som var extra starkt. Han får medhåll av Kalle Bäck, som är professor i historia vid Linköpings universitet. – Till jul och andra stora högtider som påsk hade man ett finare öl som man kunde jäsa, säger Kalle Bäck. Det kallas för bayerskt öl. Det fordrade en avkylning, och det kunde man bara göra på vinterhalvåret när man hade tillgång till is. Annars gjorde man ett enklare öl, Upplev Östgötamat
som inte fordrade samma jäsningsprocess. Bayerskt öl motsvarar idag ungefär vårt starköl. – Det gjorde man på egenodlat korn, säger Kalle Bäck. Svagdricka är en billigare och enklare variant på öl som man gjorde till vardags, men inte till fest. Då var det riktigt, bayerskt öl som gällde.
Fram till mitten av 1800-talet var de två viktigaste dryckerna när man skulle festa brännvin och öl. Svenskarna lärde sig bränna brännvin på 1600-talet i Baltikum och Tyskland. – Brännvin var en viktig dryck från 1600-talet ända fram till 1856, säger Kalle Bäck. Då förbjöd man husbehovsbränning. Innan dess fick varje bonde bränna brännvin till husbehov. Då, i mitten av 1800-talet, konsumerade man kopiösa mängder brännvin. – Brännvinskonsumtionen var då per år fyra gånger högre än vad den är i Sverige idag, säger Kalle Bäck. Efter 1856 fick bara en bonde i varje socken bränna brännvin. – Han brände till de övriga i socknen, säger Kalle Bäck. Sedan sjunker brännvinskonsumtionen, för då har vi fått in nykterhets- och väckelserörelsen. Från ungefär 1860 fram till 1920 sjunker brännvinskonsumtionen och då kommer kaffet in som en viktig dryck istället. Den blir såväl vardags- som festdryck. Efter lågmärkesåret 1920 har alkoholkonsumtionen ökat i Sverige igen.
18-19 Dryck_b_Östgötamat 2011-11-04 17.55 Sida 19
Läsken kommer till Sverige på 1900-talet. – Idag finns det mängder av läsk, säger Kalle Bäck, men då när läsken kom var det framför allt sockerdricka och pommac. Det var de två stora läskerna i Sverige. Fruktsoda, Coca-Cola, Fanta och allt vad som finns kom senare. I takt med att nykterhetsrörelsen växer sig stark och driver fram en folkomröstning om alkoholens vara eller inte vara vinner alkoholfria alternativ mark även på julbordet. – Det utvecklas med tiden mer alkoholfria alternativ, säger Håkan Jönsson, framför allt julmusten, som slår igenom på 20-talet. Det är den, av andra drycker, som vi idag mest förknippar med jul. Julmusten har gjort att det är okej att dricka läsk på julafton. – Jag tycker generellt att det alltid är bra att visa att högtider är något speciellt och att speciella drycker tillhör olika högtider, fortsätter Håkan Jönsson. Jag tycker att det är bra att man socialiserar in barnen, men man ska inte trycka i dem julmust om de inte tycker att det är gott (skratt). Svagdricka är dock ingen läsk. – Svagdricka och öl är i princip samma sak, säger Håkan Jönsson. Man kan reglera alkoholhalten. Svagdricka blev sedan kodifierad med alkohollagsbestämmelser, men det var sent. I grunden är svagdricka och öl samma sak.
sherry, det finns lite olika varianter. Det blir inte så jättestarkt alkoholmässigt, även om man har fläskat på med madeira. Dricker man annorlunda i Skåne än i Östergötland? – Det är en bra fråga. Det finns regionala skillnader i hur man kryddar brännvinet. Kummin är ett typexempel på en krydda som mer hör samman med Skåne och Danmark än längre norrut i landet. ■ Text Daniel Atterbom
Håkan Jönsson slår ett slag för en speciell juldryck. – Mumman är en lite kul juldryck. Det är något som man gör själv och är ett led i julfirandet, speciellt i borgerliga familjer. Man blandar porter, svagdricka, sockerdricka och madeira, portvin eller
Recept Blanda egen mumma Mumma är en gammal juldricka som är populär att bjuda på till julbordet. Precis som klassikerna svagdricka finns det mumma att köpa hos Brunneby Musteri, om man vill vara säker på att den smakar som den ska. Annars går det ju alltid att ge sig på att blanda egen mumma. Gör man det hemma ska mumman blandas precis innan den serveras, så att den blir skummig och fin.
Ingredienser Till ca 2 liter mumma behövs: 3 flaskor porter à 33 cl 2 flaskor mellanöl/folköl à 33 cl 1 flaska sockerdricka à 33 cl 2 dl vitt portvin 2 dl färskpressad apelsinjuice
Tillagning Låt alla ingredienserna stå i kylskåpet en stund så att de blir kalla. Blanda ingredienserna i en stor tillbringare strax före serveringen. Häll upp med lång stråle, så att det skummar väl.
Upplev Östgötamat
20-21 Matkultur runt jul_b_Östgötamat 2011-11-04 19.02 Sida 20
Traditionella julbord Kalle Bäck är professor i historia vid Linköpings universitet. Född i Ödeshög bor han nu i Trehörna. Han har forskat kring landsbygdens och vardagslivets historia. Det finns inga typiska östgötska jultraditioner när det gäller mat, menar Kalle Bäck. – Det som har förekommit på julborden har varit rätt lika
Två julklassiker har hängt med ett bra tag.
över Sverige. Det finns lite olika mindre variationer som att brunkålen åts i Skåne och rödkålen i Väster- och Östergötland. De traditionella rätterna som skinkan, lutfisken och risgrynsgröten, om man hade råd med den, förekom i princip i hela Sverige. Ett traditionellt julbord i Östergötland skiljer sig alltså inte mycket från övriga landet. – Ingredienserna kan ha ändrats över tiden, men traditionen att äta ordentligt vid jul går tillbaka till medeltiden. Julen var den enda period på hela året då man fick möjlighet att äta färsk mat. Då hade man slaktat grisen och eventuellt något annat kreatur. Under övriga delen av året åt man nästan alltid saltad mat, ibland torkad mat som fisk. Vid jul fanns det ett litet överflöd, skörden var intagen. – Om det inte varit missväxt hade man gott om mjöl så att man kunde baka ordentligt. Vad man sedan hade på julbordet berodde på om man var fattig eller rik.
– De två äldsta ingredienserna på julbordet är julskinkan och lutfisken. Förr i världen intogs stora delar av grisen vid jul. – Nu är det bara kvar skinkan och revbensspjäll från grisen. Grishuvudet är bara en dekoration numera, det var tidigare en del som man åt. Man satt med en kniv och pillrade ut trynet, som var en delikatess. Man åt även hjärnan och grisfötter. Det är nästan helt försvunnet från julborden idag. Brödet var viktigare förr än idag. – Man hade dopp i grytan i princip över hela landet. I det gamla bondesamhället kom julbocken på besök. – Innan vi hade jultomten hade vi julbocken, som är äldre än jultomten. Julbocken var en mer skämtsam ingrediens. Han klev aldrig in i huset, utan han knackade på och när dörren öppnades, slängde han in ett paket. Om det var någon man tyckte illa om drev man med personen. Då kunde man klä ut sig, knacka på och slänga in ett vedträ för att retas.
Upplev Östgötamat
20-21 Matkultur runt jul_b_Östgötamat 2011-11-04 19.03 Sida 21
Denna tidning är producerad som ett samarbete mellan projektet Rätt och Slätt - Maten i Östergötland, Östgötamat Ekonomisk Förening och LKPG/NKPG Magazine.
Både jultomten och julgranen är en ganska sen tradition, som kom från Tyskland på 1800-talet och slog igenom i Sverige senare. – Jultomten med julklappar under granen, eller att han kommer med sin säck och delar ut dem, är en väldigt sen företeelse som inte blivit vanlig förrän på 1900-talet. Julgranen förekom under 1800-talet bara i en del borgarhem i städerna. Nu håller julgranen på att komma bort på grund av allergier.
Traditioner som jultomte och julgran har inte påverkat maten till jul. Att vi äter gris är typiskt för norra Europa, menar Kalle Bäck. – I England och USA äter man kalkon, men grisen har spelat en annan roll i Sverige som det viktigaste köttkreaturet under en lång tid. Vi har aldrig haft kalkon, eller ens fäkreatur, har aldrig varit lika populärt som det är i Sydeuropa, arabvälden eller USA. ■ Text Daniel Atterbom
Vill ni också producera
en egen tidning? Kontakta Peter Lindgren, LKPG Magazine 0707-52 62 53 peter.lindgren@lkpgmagazine.se
w w w. l k p g m a g a z i n e . s e
|
w w w. n k p g m a g a z i n e . s e
Upplev Östgötamat
22-23 Skridskor och mat_b_Östgötamat 2011-11-04 17.57 Sida 22
En dag på glid När nätterna blir långa och kölden sätter in lägger sig också isen på sjön Åsunden. Då plogas det en skridskobana för långfärdsskridskor på sjön. För att få tillgång till banan krävs två saker, ett par skridskor att åka på och en 50-lapp till åkavgiften. Sedan är det bara att kliva på banan och glida iväg. Att kliva ut på naturisbanan i Kinda kan vara skönt när som helst. Det passar lika bra som avslappning efter en stressig arbetsdag som det gör som lördagsutflykt med familjen. Vacker natur och det lugnande ljudet av skridskoskär mot is får stressig vardag att kännas fjärran. Banans sträckning och längd varierar från år till år beroende av istjocklek och väder. Är du nyfiken på banans status finns täta rapporter på isbanan.se, titta under Israpport så att du vet när den senast plogades och hur isen är. Vid Åsundens strand ligger också trivsamma Rimforsa Strand. Här lägger man fokus på den lokala maten och om lördagar serveras det afternoon tea. Nedsjunken i salongens härliga fåtöljer kan du fylla på reserverna efter en skridskotur på naturisbanan. – Vi serverar afternoon tea i salongen, berättar Veronica Eriksson på Rimforsa Strand. Det är som ett enda stort vardagsrum med härliga fåtöljer och fin utsikt. Det mysiga och avslappnande är något som Rimforsa
Upplev Östgötamat
Strand lägger stor vikt på. Huset är hundra år gammalt och har hunnit tjäna som lanthushållningsseminarium i Fredrika Bremerförbundets regi och kursgård åt Saab innan det kom i privat regi och drivs nu av familjen Eriksson. I de charmiga lokalerna skapas miljöer för möten mellan människor och i entrén brinner vintertid en härlig brasa.
Att känna vintervindarna mot ansiktet tillsammans med en van långfärdsåkare, eller kanske lära en vän att åka under vurpor och skratt, för att sedan sjunka ner i Rimforsa Strands härliga fåtöljer och samtala om ditt och datt till en kopp te kan vara precis lagom en lördag. För den som vill spendera en hel helg i lugn och ro finns möjligheten att boka weekendpaket hos Rimforsa Strand. Efter teet finns det då ett härligt rum att återvända till, vila en stund och fräscha upp sig innan det är dags att återvända ner till restaurangen för en ljuvlig middag. – Vi lagar klassisk mat med en liten touch, förklarar
•22-•23 Skridskor och mat_b_Östgötamat 2011-11-04 19.44 Sida 23
MBE BER BE
LKOM OMM
NJUT
GIO ON
MED ME M ED LO LOKA KALA R RÅ ÅV Å V OR VA – i mod modern nm milljö mi jö me jö med fessio ione l se v vic vi ic
0 kr Exkl moms
TERING mhuset u bokning@collegium.nu
Veronica. Vi lägger stort fokus på att det ska vara lokala råvaror, det ska vara enkelt men smakrikt. Ta sedan chansen att ta en kvällspromenad i de vackra omgivningarna eller kanske passa på att njuta av den härliga strandbastun innan det är dags att krypa till sängs. När söndagsmorgonen gryr möts du sedan av en härlig östgötabrunch. En klassisk frukost som serveras ända till klockan halv tolv och endast består av östgötska råvaror. Dessutom finns lite mer matiga inslag som kalvdans och den östgötska landskapsrätten raggmunk. Ett perfekt sätt att ladda upp inför till exempel en dag i närbelägna Tolvmannabacken, ännu en tur längst naturisbanan eller bara en promenad i den härliga vintersolen innan det är dags att checka ut och återvända hemåt. – Det finns mycket att göra häromkring och vill man prova på något kan vi hjälpa till, säger Veronica. I Tolvmannabacken finns skidor att hyra och vi kan se till att det finns skridskor att hyra till isbanan. När man sedan kommer tillbaka hit ser vi till att man får umgås, koppla av och äta gott. Veronicas uppmaning till den som vill ha afternoon tea eller östgötabrunch är att boka i förväg. – Båda bör bokas. På så sätt får man bästa möjliga service och det är ju det vi vill ge våra besökare, bästa möjliga upplevelse. ■
* ( ' , * ( 7 0$7+$17 9(5.
3n +DJGDKOV N|N VHU YHUDU YL YlOODJDGGH OXQFKHU IUnQ ORNDOW SURGXFHUDGH UnYDURU 6DPW DWW YL KDU KHOJOXQFK /|UGDJDU 6|QGDJDU PHOODQ RFK
+DJGDKOV -XOERUG + DJGDKOV -XOERUG PHG gVWJ|WDVPDNHU PHG gVWJ|WDVPDNHU
)UHGDJHQ GHQ ) UHGDJHQ GHQ VOnU YL XSS SRUWDUQD I|U YnUW MXOERUG I\OOW PHG WUDGLWLRQHOOD |VWJ|WVND MXOUlWWHU
Text Maria Tjernström
Upplev Östgötamat
24-25 Promenad_b_Östgötamat 2011-11-04 17.58 Sida 24
En oas mitt i staden I den stressiga vardag som många av oss har gäller det att hitta sina egna oaser och smultronställen. Tid för umgänge med vänner och familj, en stunds avkoppling och lite livsnjuteri. Enkla saker som en promenad, ett samtal om ditt och datt och en varm kopp kaffe en kylig hösteftermiddag kan göra att livet känns lättare att leva. Just därför har Industrilandskapet och den vackra promenaden runt Strömmen blivit en favorit för många Norrköpingsbor. Ett bra ställe att utgå ifrån är Knäppingsborg, kvarteret som gått från att vara familjen Swartz snusfabrik till förfallet och dystert till att nu vara en alldeles egen liten stad i staden. Här finns såväl personliga butiker som mysiga caféer och restauranger att inta sin lunch på. Bara att ströva i Knäppingsborg kan vara avkoppling nog, men för den som vill koppla bort staden är förslaget att styra stegen uppför Västgötabacken. Passera Skvallertorget, som trots att det heter torg och ligger mitt på Kungsgatan varken är en väg eller ett torg utan en gågata, en fotgängarnas frizon som sedan leder vidare förbi universitetet och fängelset mot Folkparken. Det räcker med att kliva några meter in i Folkparken så är stadslivets brus bytt mot växtlighet och djurliv. Ta sedan vänster på den lilla grusvägen ner mot Strömmen och hör hur gruset knastrar under fötterna. På den här sidan av Strömmen är strandlinjen brant och under årets varma månader bildar växtligheten ett skyddande valv över våra huvu-
Upplev Östgötamat
den. Under vintern håller många sjöfåglar till i Strömmen och tillsammans med ljudet av forsande vatten utgör deras plaskanden och småtjatter en skön bakgrundsmusik till samtal om stort som smått. Passa också på att kika in i den lilla grotta som anlagts i strandbrinken. På stenarna som utgör golv och väggar har det ristats in klokskaper och tänkvärda ord att läsa och begrunda för den som känner sig filosofisk.
Promenadvägen korsar Strömmen på den så kallade Femöringsbron. Namnet har den fått för att det kostade fem öre att korsa bron när den byggdes och än idag har brunnslocken runt bron samma utformning som femöringen. Härifrån går vägen genom området Kneippen med dess charmiga bebyggelse från förra sekelskiftet. På väg tillbaka mot staden passerar vi också Färgargården, en gång i tiden ett färgeri som nu är museum och säsongsöppet café. Så leder vägen åter tillbaka till Industrilandskapet. Det knastrande gruset byts mot kullersten och i de en gång övergivna industribyggnaderna ryms nu
24-25 Promenad_b_Östgötamat 2011-11-04 17.59 Sida 25
OST, DELIKATESSER OCH LILLA CAFÉT
Välkommen in i vår ostaffär, mången godsak finns det här. Ost förstås, kex och marmelad, matnyttigt som gör själen glad. Choklad, olivolja, sött och salt Ja, vi har nog nästan allt. Sitt ner i Lilla Cafét och titta, nå’t kul kan ni säkert hitta.
Välkommen in till oss och inspireras! Mån-fre 10-18, lör 10-14 Storg. 8 Vadstena 0143-122 68
God Jul! växande företag och på vägen tillbaka till Knäppingsborg finns en rad museer att stanna till på.
Så leder vägen tillbaka till startpunkten och med rödrosiga kinder är det dags att slå sig ner och inta belöningen. Under takbjälkarna på Bagarstugans översta våning är det lätt att bli sittande länge. Här finns gott om lokala läckerheter att mätta magen med efter promenaden och uppkrupen i en fåtölj med en kopp varm dryck känns stressen långt borta. På Mimmis Visthus har de gott om vegetariska alternativ och de kötträtter som serveras är gärna av det mer ovanliga slaget. Butiken och restaurangen ligger i lokaler som en gång varit ett stall och kombinationen av klimatsmart mat och genuin miljö garanterar en härlig matstund. Här finns också Kvarterskrogen Asken som serverar mat som inspireras av vår nordiska matkultur. Här går Boxholmsost före parmesan och de är inte rädda för att laga traditionella rätter på nytt vis. Det senaste tillskottet i Knäppingsborgs restaurangutbud är Bagarstugan Brasserie och Bageri. Precis som på Bagarstugan serveras populära sallader och soppor. Men vid klockan 16 antar de sin kvällsskepnad och serverar en härlig brasseriemeny. Här är miljön avslappnad och mysig och det är lätt att bli sittande i timmar. Oavsett var du väljer att slå dig ner garanterar Knäppingsborgs unika miljöer ett skönt slut på en härlig dag. ■
Hos Mimmis Visthus finns passionen för den smarta maten – den närproducerade och ekologiska. Fina råvaror utan tillsatser utgör grunden. Kärlek och omtanke gör resten. Välkommen in och mys med oss!
Passa på! Botanisera bland vinterns goda ting. Köp närproducerade julgåvor – och skapa en jul som kan bli godare än någonsin.
Vi är Kravcertifierade och medlem i Regional matkultur.
Text Maria Tjernström Knäppingsborg, Skolgatan 1 www.mimmisvisthus.se
Upplev Östgötamat
26-27 Skidor och mat_fix_b_Östgötamat 2011-11-04 18.01 Sida 26
Se upp i backen! Temperaturen ligger strax under nollstrecket, solen gnistrar i snön och du vet att när dagen är slut kommer du att ha en solbränna som karaktäriseras av det vita området där skidglasögonen skyddat dig. Men vad gör väl det när vädret är strålande och du har varit 2010-talets svar på Ingemar Stenmark hela dagen? Det är i alla fall så du kommer att återge det när du och dina vänner rundar av dagen över en god bit mat. Även om det naturligtvis är skönare att kasta sig ut i pisten när solen strålar låter vi sällan vädret hindra oss när en dag i backen står inplanerad i kalendern. Skulle det inte vara bitande kallt eller hällregn så kan vi allt tänka oss att spendera dagen på skidor eller snowboard. Det är helt enkelt för kul för att låta bli. Många av oss letar sig också till Tolvmannabacken strax utanför Kisa, inte bara för att åka slalom utan för att få sig en dos av friluftsaktiviteter. – Här finns fem liftar och sju nedfarter, berättar Klas Creutz, ordförande i stiftelsen Tolvmannabacken. I området finns också längdskidspår, pulkabacke och en isbana. Så det finns mycket att hitta på här. Nedfarterna är varierade och bjuder både nybörjare och vana åkare på rolig åkning. Så även om sällskapet har varierande skidvana går det alldeles utmärkt att spendera dagen i Tolvmannabacken. För nybörjaren som föredrar att lära sig av någon som kan istället för att
Upplev Östgötamat
kasta sig ut i backen enligt learning by doing-principen finns möjligheten att delta i skidskolor dagligen. Det gäller såväl vuxna som barn och den vane åkaren som vill förbättra sin åkning är också välkommen att boka lektioner.
Runt Tolvmannabacken finns som sagt också en rad andra aktiviteter att ägna sig åt och från och med i år går det att boka boende vid backen i form av husvagnar. Så den som vill kan befinna sig på skidor från det att man kliver ut genom dörren om morgonen tills man går in på kvällen. Oavsett om man väljer att åka skidor under en dag eller stanna längre börjar det förr eller senare att kurra i magen. Som tur är finns det gott om god mat i Kisatrakten. Är du en av dem som gärna tar en macka längst med längdspåret eller i kanten av skidbacken ska du helt klart göra en avstickare till Hargodlarna innan du trär på dig skidorna. Deras marmelader kommer nämligen att sätta pricken
26-27 Skidor och mat_fix_b_Ă–stgĂśtamat 2011-11-04 18.01 Sida 27
FinnĂś Fisk RĂśkeri GĂĽrdsbryggeri GĂ…RDSBUTIK
9DUP 9lONRPQD 8QR 3HUVVRQ RFK 0lULW :DOOLQ +RVXP 1\D 6NDWWJnUGHQ 9$/'(0$569,. ZZZ ÂżQQRÂżVN VH 5LQJ JlUQD LQQDQ QL EHV|NHU RVV 9lJ PRW *U\W )\UXGGHQ gSSHWWLGHU GHF NO GHF NO GHF NO
Ăśver i pĂĽ din skiddag. Marmeladerna kokas av deras egna frukter och bär och det är inga vanliga skapelser du hittar pĂĽ hyllorna. Nej, bakom fantasikittlande namn som Guld, Mystik och Heta nätter dĂśljer sig smakkombinationer som gĂśr gommen glad. Eller vad sägs om havtorn och rabarber, blĂĽbär med mĂśrk rom eller rabarber, chili och choklad? Spännande smaker till fikat i skogen eller kanske till en ostbricka eller efterrätt när kvällen är kommen och ni kurar inne i husvagnen. När ni ändĂĽ tittar in hos Hargodlarna passa ocksĂĽ pĂĽ att kĂśpa en flaska glĂśgg till kvällsmyset. Garanterat unik och ett härligt sätt att avsluta dagen pĂĽ. I avslappnande miljĂś, omgiven av vänner eller familj är det sedan bara att njuta av maten och kanske passa pĂĽ att kora dagens vurpa, fĂśr efter en hel dag i backen har säkert nĂĽgon stĂĽtt pĂĽ huvudet med bravur. â–
Text Maria TjernstrĂśm Upplev Ă–stgĂśtamat
28-29 Naturguidning_b_Östgötamat 2011-11-04 18.02 Sida 28
Mat och lärdomar Att vandra i skog och mark är härligt. Avslappnande, rogivande och spännande. Vandra på kända platser eller ströva ut på okänd mark och hoppas att man hittar hem. Kanske ta med en termos med kaffe och en macka. Men ibland vill man ha ut något mer av sin tur. Visserligen kurar många helst hemma i värmen under årets kallare månader. Men höst och vinter är lika bra tid som någon att ge sig ut i skog och mark. Det kan Malin Granlund Feldt, naturguide på Naturrus och grönsaksodlare på Tåkerns trädgård. – Det är en härlig tid att gå i skogen och vi har guidningar under hela vintern, säger hon. Vissa är bokningsbara och andra går bara på utvalda datum. En av de guidningar som bara går på utvalda datum är Sagor och sägner-vandringen. En vandring som tar oss runt på Omberg medan Malin berättar om troll och jättar som härskat på det mytomspunna berget. Och så klart om drottning Omma. Den forntida härskarinnan på Omberg som levde i evig tid då hon rövade bort en ung kvinna att lära upp och inta när den nuvarande blivit för gammal. Detta kunde hon göra då hennes ansikte var dolt för människorna av en berguvsmask. Hon kom så småningom att dräpas och numera sägs hennes ande vaka över det vackra berget vid Vätterns strand. Om detta och mycket mer får vi höra längst vandringen och runt elden. För ingen skogstur utan en stund runt elden. Med i packningen finns också en deg och medan kaffet kokar i pannan och mjölken till varm choklad värms över elden tar vi och formar bullar och steker på muurikkan. Sedan är det bara att tugga, njuta och lyssna på några sägner till innan det är dags att styra stegen tillbaka igen.
Förutom Sagor och sägner-vandringen ordnar Malin många andra vandringar i skog och mark. Upplev Östgötamat
– Det kan handla rent allmänt om djur och natur där vi går, eller så kan vi ordna en vandring med ett speciellt tema om de som ska gå är intresserade av ett visst område, säger hon. Både jag och Lars Frölich som håller i vandringarna är utbildade inom natur och kultur så vi känner till historia och kultur runt de platser vi ser också. Ett mycket populärt inslag är att laga mat över öppen eld under vandringarna. Grundpaketet är en kortare vandring till lägerplatsen där råvaror och ved redan finns. – När vi kommer dit brukar jag se till att det finns en lättare fika att äta medan jag har genomgång, ler Malin. Det kan ju ta ett tag innan maten är klar. Sedan pratar vi om vad som ska göras och vem som gör vad. Matens om lagas görs dels på de egna varorna från Tåkerns Trädgård, så som wok efter säsong eller mos och stomp på tillgängliga rotfrukter, och dels på varor från andra lokala producenter. – Det beror lite på vad som finns för säsongen, säger Malin. Sedan brukar jag alltid passa på när vi står på Bondens egen Marknad att köpa in lite smått och gott som kan passa till maten från de andra som står på marknaden. Helst ska de vara ekologiska eftersom vi är ekocertifierade. Dessutom får deltagarna, om säsongen bjuder det, samla ätliga örter och svampar i området runt lägerplatsen. När det hela sedan är klart är det bara att slå sig ner och njuta av en ytterst välförtjänt måltid.
•28-•29 Naturguidning_b_Östgötamat 2011-11-04 18.47 Sida 29
Sagor och Sägner på Omberg 3 december Kl 14.00
G GX]cTabwb^]VT] X D\d[ca^]Q^SP
Se hela programmet på
i det fria Guidningarna är inte bara ett utmärkt sätt att komma ut i naturen och få mervädre på sin skogspromenad. De kan också vara ett utmärkt tillfälle för teambuilding. – Jag är utbildad naturpedagog så jag har en hel del på lager, berättar Malin. Det kan handla om att utföra uppdrag, ensam eller i grupp, för att lära sig mer om naturen och varandra istället för att jag bara pratar om det vi ser. Allt ifrån att hitta något i naturen som representerar dig och sedan presentera dig för de andra med hjälp av detta till att gemensamt, som grupp, skapa ett djur och låta de andra gissa vad. En lite annorlunda teambuilding som både ger friskluft och lärdomar. Och så klart ett gott mål mat. För den som fått smak för maten efter en guidning och vill ha ännu mer mat från Tåkerns Trädgård går det nu att beställa skördekassar för leverans. – Jag har haft tanken länge och i år har det gått så bra med odlingen att vi trots att vi stod på Bondens egen Marknad hade massor över, berättar Malin. Så nu har jag skapat tre olika skördekassar som man kan beställa direkt av oss eller via hemsidan. Sedan levererar vi dem till angivna platser på angivna dagar. Under hela november kommer de att levereras skördekassar från Tåkerns Trädgård och som det ser ut nu kommer de att sätta igång igen i vår när grödorna börjar spira. – Det blir troligtvis i april, säger Malin. Men sedan kan det ju hända att det finns sådant som lök, morötter och rödbetor redan tidigare. Jag kommer att se till att informera dem som anmält intresse så att de vet när det finns kassar att beställa. Så passa på att beställa en kasse hem och gör en egen liten vandring med närproducerad mat lagad i det fria. Eller kika in på narurrus.se och låt Malin eller Lars ta dig med på en tur i vårt vackra landskap. ■ Text Maria Tjernström Upplev Östgötamat
30-31 Ät i Linköping-Norrköping_b_Östgötamat 2011-11-04 18.05 Sida 30
Ät Östgötamat Många duktiga kockar tillagar Östgötamat runt om i länet. Här är några restauranger du inte bör missa.
i Linköping Restaurang Olympia
Storans Restaurang och Bar
Olympia är den restaurang i Linköping som drivits längst i samma regi. Mellan nästan grottliknande valv och bågar skapas en mysig atmosfär åt det romantiska hållet där man kan avnjuta grekisk mat gjord på lokala råvaror. Under luncherna serveras här både grekiska rätter och husmanskost. Men när det blir dags för middag dominerar det grekiska köket. Här serveras både tapaz och klassiska rätter och oavsett vad man väljer är en kväll på Olympia en njutning för både mage och sinnen. Platensgatan 5 013-12 33 66 www.restaurantolympia.se
Mitt i staden, vid Stora Torget ligger Storan. Här kan du njuta av en à la cartemeny av fine diningkaraktär med rätter lagade från grunden. Menyn följer säsongernas skiftningar och råvarorna kommer främst från lokala producenter. Favoriterna Caesarsallad och Storans hamburgare får många att återvända, men även övriga rätter är en fröjd för smaklökarna. Maten avnjuts i en mysig och hemtrevlig restaurang som är ljus och nyrenoverad. Såväl lunch som middag kan du mätta magen här och Storan är en svårslagen favorit bland Linköpingsborna. Stora torget 9 013-10 31 90 www.storan.se
De Klomp I tre år har De Klomp försett såväl Linköpingsbor som turister med rustik, vällagad mat och spännande öl. Rätterna är holländska på svenskt vis och allt tillagas från grunden av lokala råvaror. Man är mån om att köttet håller hög kvalitet och såväl såser som fonder är hemlagade. Allt avnjuts i en traditionell holländsk pubmiljö, mysigt och ombonat för både vardagskvällar och lördagsnöje. Till maten finns ett stort sortiment av öl att välja ur. Här återfinns allt från kända, internationella märken till öl från små mikrobryggerier och personalen hjälper mer än gärna till med att hitta något som förhöjer just din måltid. S:t Larsgatan 13 013-14 50 60 www.deklomp.se
Quality Hotel Ekoxen I Hotel Ekoxens restaurang må råvarorna komma från Östergötland men inspirationen kommer från hela världen. Tillsammans bidrar det lokala och det globala till en bred meny med omtyckt mat. Önskas ett glas vin till maten har du hamnat rätt. Här har personalen nämligen koll på vilket som kan tänkas passa just din middag. En annan sak som är viktig på Hotel Ekoxen är att även barnen ska få gå på restaurang. Det ska vara enkelt, barnmenyn ska bestå av sådant barn gillar och självklart får de också komma in i köket och hälsa på kocken. Har de dessutom med sig en teckning byter kocken den gärna mot en glass. Klostergatan 68 013-25 26 10 www.ekoxen.se Upplev Östgötamat
Hagdahls Kök Lunchrestaurangen som är uppkallad efter Charles Emil Hagdahl, Linköpingssonen och författaren till Kokkonsten. På Hagdahls kök serveras husmanskost gjord på östgötska råvaror och inspirerad av hela världen. Menyn följer säsongernas växlingar och den regionala maten har hela tiden varit hjärtat i verksamheten. Här finns omkring 70 sittplatser fördelade på två våningar. Miljön är mysig och den östgötska konsten hos Länsmuseet som ligger i samma hus kompletterar maten och ger en extra östgötsk stämning. Vasavägen 16 013-14 14 89 www.hagdahls.se
Linköping Konsert och Kongress På Linköpings första Svanenmärkta restaurang serveras varje vardagslunch ett utbud av rätter tillagade på regionala råvaror. Här finns också ett gediget salladsbord och kvalitet och välbefinnande står högt upp på menyn. Rätterna tillagas av råvaror med hög kvalitet som är både närproducerade och kravmärkta. Under sommaren har restaurangen renoverats men tidigt i höst slog man åter upp dörrarna för hungrande Linköpingsbor. Konsistoriegatan 7 013-190 00 00 www.arenabolaget.se
•30-•31 Ät i Linköping-Norrköping_b_Östgötamat 2011-11-04 18.41 Sida 31
i Norrköping Kvarterskrogen Asken
Mimmis Visthus
I kvarteret Knäppingsborg, med byggnader som andas av Norrköpings industrihistoria, ligger Kvarterskrogen Asken. Här kan du avnjuta mat som influerats av vår nordiska matkultur. De låter Västerbottenost gå före parmesan och man är inte rädd för att använda råvarorna på nya sätt. Inredningen inspireras av samma kultur som maten och det är ett härligt ställe att inta såväl lunch som middag på. När köket sedan stänger kan man passa på att avrunda kvällen med någon av de välgjorda drinkarna som serveras i baren. Knäppingsborg 011-18 00 20 www.krogasken.se
I det som en gång var ett stall i det mysiga kvarteret Knäppingsborg ligger nu Mimmis Visthus. Under vackra valv finns både restaurang och butik med ekologisk och närodlad mat. Här finns en hel del vegetariska alternativ och de kötträtter som står på menyn baserar sig på lite ovanligare kött så som struts, kalkon och hjort. Klimatsmart mat i en genuin miljö skapar en njutningsfull upplevelse för alla sinnen. Knäppingsborg 011-10 21 22 www.mimmisvisthus.se
Bagarstugan/ Bagarstugan Brasserie & Bageri Såväl Bagarstugan och nyöppnade Bagarstugan Brasserie och Bageri bjuder på lokala läckerheter att mätta magen med. Båda erbjuder populära sallader och smörgåsar och i brasseriet finns dessutom dagens varma och dagens soppa. Efter klockan 16 antar brasseriet sin kvällsskepnad och övergår till att servera en brasseriemeny, med dels middagsrätter, och dels lockande plocktallrikar för den som vill avrunda dagen med lite tilltugg och kanske ett glas vin. I Bagarstugans Brasserie och Bageri är miljön avslappnad och mysig som i ett vardagsrum och det är lätt att känna sig hemma. Knäppingsborg 011-470 20 20 www.bagarstugan.se
Kvarterskrogen Durkslaget Durkburgare är något som de flesta Norrköpingsbor är bekanta med. Det är Durkslagets erkänt jättegoda hamburgare, en klassiker som alltid finns på menyn. Den har sällskap av god wok, pasta, kyckling och lammrätter tillagade på lokala råvaror. Menyn är säsongsbetonad och rätterna är, precis som inredningen, de man hittar på en klassisk kvarterskrog, fast med högre kvalitet. Durkslaget är också IFK Norrköpings supporterklubbs stamkrog och även om det egentligen är stängt på söndagar och måndagar hålls det öppet vid hemmamatch. På Durkslaget hålls också olika former av dryckesprovningar som blivit mycket populära och sortimentet av såväl vin som öl erbjuder något för de flesta. Korsgatan 13 011-13 70 70 www.durkslaget.se
Britta & Lennarts nära kött Hos Britta och Lennart i Norsholm bjuds à la carte och husmanskost på egen- och närproducerade råvaror som får det att vattnas i munnen. Till det en salladsbar med säsongens grödor. Maten kan intas antingen i den härliga festvåningen eller på uteserveringen. Oavsett vilket har du utsikt över båtlivet i kanalen, de betande korna och Roxens naturreservat. Här är rofyllt men händelserikt och omgivningarna, med såväl natur som café och minigolf, gör en måltid hos Britta och Lennart till ett utflyktsmål att återvända till. Göta Kanals Hamnområde Slussvägen 3 011-54004 www.vikingbeef.se
Östgöta Kök Den 11 augusti slog Östgötakök åter upp dörrarna, nu i lite ny tappning. Lokalen har utökats med en delikatessdisk där du hittar allt från skaldjur till egenkryddad korv. De passar lika bra att ta hem till fredagsmyset som till lunch. Självklart finns här också en lunchmeny med husmanskost som bas. Men inte sällan dyker det upp andra överraskningar så som Norrköpings största räkmacka. Malmgatan 41 011-470 20 30 www.ostgotakok.se
Upplev Östgötamat
32-33 The Klomp_Östgötamat 2011-11-04 19.16 Sida 32
Med respekt för råvarorna Har du satt tänderna i en hamburgare på De Klomp? Köttfärsen mald på plats, från kor i trakten, hemgjord chiliaioli och den där härliga osten från Brostorp ovanpå. Det är så det ska vara, i alla fall om man frågar Take Knoll som äger De Klomp. – Ska man betala över 150 kronor för en hamburgertallrik är det minsta man kan kräva att majonnäsen är hemlagad, menar han. Färsen mal vi här, ett par gånger i veckan så att den är färsk när vi ska göra hamburgarna. Och det är inte bara med hamburgarna som man är noggrann. Så långt som möjligt väljer De Klomp råvaror från regionala producenter. Helst ska de också vara ekologiska. Dessutom väljer Take gärna ut precis vilka djur det är som ska serveras hos dem. – Ska jag ändå köpa in stora mängder kött kan jag lika gärna gå till producenterna och välja ut fina och välmående djur, säger han. Omkring 80 procent av det kött vi serverar här har jag själv valt ut. På så sätt vet jag att jag får kött som lever upp till mina krav.
När det är dags att köra djuren till slakt kopplar Take själv på släpet i gryningen och kör iväg sina utvalda djur. Från slakt och styckning återvänder han sedan med samtliga delar av djuret. Att ha ett helt djur att ta hand
Upplev Östgötamat
om gör också att man på De Klomp tänker lite annorlunda när det kommer till att laga mat. – Dels ger det oss möjligheten att koka våra egna fonder. Det tar mer tid, men skillnaden i kvalitet gör det värt det, säger Take. Dels gör det att vår meny ändras oftare eftersom vi tar tillvara alla delar av djuret. Är ryggbiffen slut så köper vi inte in mer utan byter ut den på menyn. Det dyker upp en ny rätt nästan varje vecka. Den som besökt De Klomp några gånger har säkert också sett att de har en dagens på menyn. Men till skillnad mot många lunchrestauranger som har en dagens för 65 kronor så handlar det här istället om en rätt på något som det finns en begränsad tillgång till. Dagens kan alltså vara allt från en säsongsinspirerad soppa till en ljuvlig oxfilé. Så låter det frestande, passa på.
Något du däremot inte hittar mycket av på menyn är kyckling. Helt enkelt för att det är både svårt och kostsamt att hitta ekologisk kyckling. – Det kan sluta med att det kostar lika mycket att servera kyckling som att servera oxfilé om man vill att kycklingarna ska ha haft det bra, förklarar Take. Då känns det bättre att använda sig av annat kött som
32-33 The Klomp_Ă–stgĂśtamat 2011-11-04 19.21 Sida 33
Värma nd Holave e! dens egna g lÜgg
+RODYHGHQV +D ÀQQV L +RODYHGHQ gGHVK|J
ZZZ KRODYHGHQVKDQGHOVKXV VH
UPPLE UPPLEVELSE PĂ… SLĂ„TTEN
kommer frün djur som man vet har haft det bra. Kor som har tagits väl omhand och grisar som fütt gü ute och bÜka.
Under ürets kallare münader dyker favoriter som porterstek, grytor och lüngkok upp pü menyn. Även de goda lammläggen är tillbaka och precis som med nÜtkÜttet kommer lammkÜttet frün djur som Take själv valt ut. Med alla dessa läckerheter pü menyn är bara frügan vad krÜgaren själv fÜredrar? – Jag gillar ju lammläggen. Annars är det alltid gott med ett lüngkok pü nÜtkÜtt, med chili i och ugnsrostade rotfrukter, funderar Take och tillägger, gärna med en god trappistÜl till. FÜr De Klomps bar pryds av ett fyrtiotal tappar och kylarna är fulla Ülsorter som du inte hittar var som helst. Just kombinationen av god mat av noga utvalda rüvaror och ett stort utbud av Ül har gjort De Klomp till ett av LinkÜpingsbornas favoritställen. Sü har du ännu inte upptäckt godsakerna som finns bakom markiserna med den gula träskon pü sü är det hÜg tid att gü dit. n Text Maria TjernstrÜm
Öppettider: Mün – fre fr 11-15 Fre 17-22 LÜr 12-22 (stängt mellan 16-17) SÜn 12-17 Ring fÜr fÜrfrügningar och prisuppgifter. 42-706 2-7 67
S DAG A BOK ATT ! ORD JULB
Lunch, a la carte, catering, matlagningskurser, fÜreläsningar & festarrangemang.
ww .centralkrogen.se www rogen.se Upplev Ă–stgĂśtamat
34-35 Medlemskarta_b_Östgötamat 2011-11-04 18.25 Sida 34
15 50
16
2
17
20
7 42
3
21 23
41 8
34
48
52 33 22 32 25 24 26 27 18 30 65 29 31
60 5
35
6
66
36 64
37
11
38
13
14
4
58 59
46 47
12
62 61
28 19
10 9
Upplev Östgötamat
49
51 54 57 63 53 55 56
43
39 44 40
67
45
68 1 71
69
70
34-35 Medlemskarta_b_Östgötamat 2011-11-04 18.27 Sida 35
Medlemmar 2011/12 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38.
Mon Tomater HB 070-08-500929 Brinks Gurkor & Lantbruks AB 011-533 30 Tåkerns trädgård/NatuRus Naturguidningar 0143-24143 Arkösundshotell AB 0125-200 03 Visätters Kalkon 0730-474706 Slotts- & Trädgårdskaffeét 013-232560 Assarsson Trädgård AB 0706-222018 Bleckenstad Gårdsbutik 0142-101 13 Boxholm Mejeri AB 0142-293330 Ekebergs Värdshus 0142-51996 Hotell & Konferens Lugnalandet 0140-300 00 Torpöns Färjeläge Mat & Camp 0140-420 41 Brostorps Hemlagade 0140-430 54 Ydre Kött 0381-503 20 Gästgifvaregården i Tjällmo 0141-600 30 Göta Hotell 0141-400 60 Brunneby Musteri 0141-402 04 Restaurant Olympia 013-12 33 66 Östgötamjölk 013-24 38 83 Westervin 013-606 74 Löt Gårdsmejeri 0702-52 80 82 Storans Restaurang & Bar 013-10 31 90 Strömsnäs Egendom 070-243 09 12 Wärdshuset Gamla Linköping 013-13 31 10 De Klomp 013-14 50 60 Calle C Restaurang & Café 013-470 77 60 Friluftsmuseet Gamla Linköping-Handelsboden 013-12 15 96 Sparrislandet 013-505 54 Quality Hotel Ekoxen 013-25 26 00 Linköping Konsert & Kongress 013-190 00 00 Skönero Köttbutik013-123 122 Eklunds Chark AB 013-31 76 00 Gyllen Linds bageri 013-24 43 43 , 013-10 00 65 Östergyllen Vinmakare AB 0709-72 25 50 Sörgårdens Gästgiveri AB 013-870 75 Stiftsgården Vårdnäs 013-36 85 00 Nystad Nära Mat 0494-212 50 Rimforsa Strand Kurs & Konferens 0494-792 90
39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75.
Storgården Kurs & Konferens 0494-210 70 Hargs Marmeladeri 0494-124 88 Väderstad Centralkrog 0142-706 67 Boställets vedugnsbageri 076-127 30 22 Kinda Gurka AB 0494-221 00 Stein Mården Förädlat Vilt 0494-221 80 Nysjöns Fiske & Konferens 0120-230 17 Trädgårdhotellet 0120-844 40 Åtvidabergs Hotell & Restaurang 0120-100 90 Britta och Lennarts Nära Kött 011-54004 Vadstena Klosterhotell 0143-31530 Hejtorp Gårdsmejeri 0122-200 00 Bagarstugan 011-470 20 20 Svensk Cater 0705-39 39 70 Kvarterskrogen Durkslaget 011-13 70 70 Restaurang Knäppingen 011-10 74 45 Östgötakök 011-470 20 30 Norell’s Hembageri 011-12 67 32 Mimmis Visthus AB 011-10 21 22 Bondens Crêperie, Söderköping 0121-105 42 Söderköpings Brunn 0121-109 00 Valterstens Trädgård 0730-64 37 30 Vikbolands Struts 0125-100 29 Sänkdalens Gård 0125-320 20 Kvarterskrogen Asken 011-18 00 20 Basunda Gård 070-5416790 Hagdahls Kök 013-14 14 89 Krogersbo Getgård 0123-230 18 Skönero Kött 0123-123 67 Café Kårtorp 0123-300 87 Finnö Fisk Rökeri & Gårdsbryggeri AB 0123-405 88 Gryts Varv Hotell & Konferens 0123-128 06 Smultronboda Lammprodukter 0493-710 77 Östgöta Trädgårdshall 013-35 49 13 Louis de Geer 011-15 50 41 Hagdahls Kök 013-14 14 89 Östgötabi 0708-28 85 98
ŝŶ ƐLJŵďŽů ĨƂƌ ŶćƌĂ ŵĂƚ͘
>ćƐ ŵĞƌ Žŵ ĚĞŶ ůŽŬĂůĂ ŵĂƚĞŶ ƉĊ ŽƐƚŐŽƚĂŵĂƚ͘ƐĞ >ćƩ ĂƩ ǀćůũĂ ŶćƌĂ Östgötamat är närproducenter i samverkan – stora som små med den gemensamma ĂŵďŝƟŽŶĞŶ ĂƩ ĨƂƌĂ ĨƌĂŵ ƂƐƚŐƂƚƐŬ ŵĂƚ ŽĐŚ ƂƐƚŐƂƚƐŬĂ ƐŵĂŬĞƌ͘ DĂƚ ĚƵ ǀĞƚ ǀĂƌŝĨƌĊŶ ĚĞŶ ŬŽŵŵĞƌ ŽĐŚ ƐŽŵ ŶƵ ćƌ ƌŝŬƟŐƚ ůćƩ ĂƩ ŚŝƩĂ͘ PƐƚŐƂƚĂŵĂƚ ĚŝŶ ŶćƌŵĂƐƚĞ ŵĂƚ͘ DĂƚĞŶ ŚĞŵŝĨƌĊŶ͘ ,ŽƐ ŽƐƐ ŚŝƩĂƌ ĚƵ PƐƚŐƂƚĂŵĂƚ͗
ŽŽƉ džƚƌĂ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͕ ŽŽƉ &ŽƌƵŵ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͕ ŽŽƉ &ŽƌƵŵ EŽƌƌŬƂƉŝŶŐ͕ ŽŽƉ ,ŽƐƉŝƚĂůƐŐĂƚĂŶ͕ ŽŽƉ >ĂŵŽǀ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͕ ŽŽƉ >ćŐĞƌŚLJĚĚĂŶ͕ ŽŽƉ ^ĂůƵŚĂůůĞŶ EŽƌƌŬƂƉŝŶŐ͕ ŽŽƉ sĂůůĂƉůĂŶ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͕ <ŽŶƐƵŵ ŽdžŚŽůŵ͕ ,ĞŵŬƂƉ <ƵŶŐƐŐĂƚĂŶ EŽƌƌŬƂƉŝŶŐ͕ ,ĞŵŬƂƉ DũƂůďLJ͕ ,ĞŵŬƂƉ ^ƂĚĞƌŬƂƉŝŶŐ͕ / <ǀĂŶƚƵŵ ,ĂŐĞďLJ͕ / DĂdžŝ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͕ / ^ŝŐŶĂůĞŶ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͕ / DĂdžŝ EŽƌƌŬƂƉŝŶŐ͕ / EŽƌƐŚŽůŵ͕ / ^ƵƉĞƌŵĂƌŬĞƚ DĂůŵƐůćƩ͕ ŽĐŚ / ^ƵƉĞƌŵĂƌŬĞƚ dĂŶŶĞĨŽƌƐ͘ Upplev Östgötamat
•36 annons_Östgötamat 2011-11-04 19.05 Sida 36
n Frå rna ta s ä ostm xholm! i Bo SEDA
8 N 1
90
Välkommen till vår ostbutik! Provsmaka och handla ur vårt prisbelönta sortiment. Provsmaka Vii har många härliga ostar för alla måltider – från V frukost till gourmetmiddag. V Vii tar gärna gärna emot grupper och berättar mer om vårt för etag, ring och boka på företag, 0142-29 33 30. Varmt Varmt a välkomna! Butikens öppettider: Mån- ons 9.30-13.00 T ors o - fr re 9.30-17.00 Tors fre
För oss är det viktigt med en närhet till osten, vi vet att den produkt inte bara är en pr odukt bland andra - osten lever sitt eget liv! Osten slutar aldrig att utvecklas och ibland kan lagringstiden skilja sig lite på samma ost, vilket ger olika karaktär! V gårdar Vii har ystat ost i Boxholm sedan 1890 av mjölk från gårdar Tradition och hantverk är som ligger ger inom fem mils radie. T rradition ra viktiga ledor d hos oss, men även nyskapande. ledord
www.boxholmsost.se www .boxholmsost.se