Magasin G | Nummer 2 | 2012

Lev som en eremit ett dygn i en skogskoja

Från topp

till tå med Mackmyra

Järnvägsmagasinet

öppnas för besökare

Slow food möter fäbod

The Deer Tracks spelar med naturen

Dofterna från Högbo som erövrar världen

Årets golfbana 2012 ligger i Hofors

Magasin G | 1

Sandviken. Lite av mycket. vildmark, vikingaby, sjö, älv, sandstränder, stad, landsbygd, multiarena, svampskogar, musikfestivaler, svenska mästare, lokalproducerad mat, centrum för byggnadsvård, Sveriges bästa bibliotek, bruksmiljöer, bad med Mamma Mu, konstrunda, skidparadis, skatepark, streetbasket och mycket annat

2 | Magasin G

Res med oss till 채ventyren!

www.xtrafik.se

Magasin G | 3

Axmar

272

Wij Trädgårdar

Iggön

E4 Jädraås Eskön Kungsberget

Bönan

Järbo Högbo

Kungsgården

80

Furuvik

80

E16

Mackmyra Valbo

76

Forsbacka

Storvik Storsjön

68 Torsåker

E4 Årsunda

56

Horndal

Hedesunda

Fä fjä rne rd bo en -

Österfärnebo

4 | Magasin G

Gysinge

Da lä lv en

272

Rullsand

Innehåll 6 9 12 14 17 18 20 22 26 30 32 34 36 38 40 42 44 46 47 48 50 52 54 56 58 62 65

Ta E16 mellan Gävle och Oslo Furuviks apor har mycket att lära ut Fängelsemuseet fångar historien Bäversafari i nationalparken Kuriosa från Gävle Järnbruken berättar historien Symfoniorkestern firar 100 år Whisky med stark dragningskraft Åk med rälsbussen till magasinet Unga grottutforskare vid Kunsgsberget Strandhugg längs Jungfrukusten Kuriosa från Gävle Gösses vad det nappar!

Badtips Wij dukar upp på gräsmattan Oslagbart läge för golf Lev som en eremit på berget Kuriosa från Ockelbo Joe Hill – en okänd kändis The Deer Tracks Lokala delikatesser vid fäboden Guldglans över 100-årsjubileet Kuriosa från Hofors Dofterna som erövrar världen Kungsberget tar steget in bland de stora Kuriosa från Älvkarleby Evenemang 2012

9 50 26

30

Magasin G Genom tiderna har magasin använts för att förvara järn, spannmål och andra varor i väntan på köpare eller transport vidare ut i världen.

Det här magasinet har vi packat fullt med upplevelser i Gästrikland och Älvkarleby. Vi hade lätt kunna fylla 64 sidor till. Men vi bestämde att det fick räcka så här, den här gången.

Vi litar också på att du som läser Magasin G kommer att bli inspirerad till egna upptäckter. Skicka gärna ditt bästa tips eller bara en kommentar till: magasing@lundberg-co.com

42

Magasin G produceras av Lundberg & Co på uppdrag av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner. Enskilda åsikter i magasinet speglar inte nödvändigtvis kommunernas officiella inställning. Urvalet av innehåll har gjorts av Lundberg & Co i dialog med kommunernas turistorganisationer. Vi reserverar oss för eventuella tryck- eller faktafel samt ändrade förhållanden efter 2012-05-04. Omslagsbild: Johan Hörberg. Fotografer: Albin Bogren, Stéfan Estassy, Per Lif, Gabriel Liljevall, Dennis Stempher, Michael Wagner, Pernilla Wahlman, www.ockelbo-collection.se, Mats Åstrand, respektive besöksmål och kommunernas bildarkiv.Tryck: Sörmlands Grafiska. Upplaga: 50.000 ex.

Magasin G | 5

ROUTE 66. HIGHWAY 1. TROLLSTIGEN. Nja, det är nog så att sträckan Gävle–Oslo har en bit kvar innan den når samma kultstatus som de riktigt STORA vägarna. För många kan det till och med vara en överraskning att det faktiskt går att åka den sträckan. Följ med på en roadtrip, en resa på 50 mil som börjar i en rondell med en rosamålad jeep och slutar på självaste Karl Johans Gate!

lugnet Falun

50 mil Först av allt kan en förklaring vara på sin plats. E16 är ingen ny väg. Det är själva vägsträckningen som beviljats europavägstatus av FN. Vägen passerar orter som har behov av en god vägstandard för att näringslivet ska kunna utvecklas. Inte minst är förbindelsen med Gävle Hamn viktig. Det pågår planeringsarbete för att förbättra sträckor längs vägen som idag kan upplevas som hinder.

k storvi

6 | Magasin G

Rakt västerut! Det är ingen tvekan så fort vi passerat rondellen vid Gävles västra utfart. Motorvägen sträcker ut sig i rakt västlig riktning och det känns direkt att vi är på väg mot fjärran mål.

Idel välbekanta miljöer passeras denna gråmulna morgon. Väderprognosen pratar om regn, till och med kraftigt regn, längre in i landet. Gävleborgs bästa rastplats

(enligt Motormännen) ligger vid Näsbysjön utanför Storvik. Vädret inbjuder inte till något längre stopp men det är lätt att tänka sig platsens fördelar i strålande sol.

Strålkastarna speglas i den våta vägbanan när vi rullar nerför ”Tröttbacken” mot Hofors. Vägen skär rakt igenom samhället med rondeller och åtskilliga refuger för att dämpa hastigheten. En förbifart runt Hofors planeras men den kommer att dröja minst tio år innan den är klar.

När Falun så småningom dyker upp är det knappt så att hopptornen syns i regnet och dimman.

Den tänkta minirasten med bensträckare vid Lugnet får bli en halvminut med fönstret nedhissat för att ta den obligatoriska bilden av 70- och 90-metersbackarna.

I Borlänge lättar regnet och vi tar

r kongsvinge

oss igenom hela staden och ut på andra sidan med siktet ställt mot Malung. Men först passerar vi en ganska oansenlig vägkrog i Djurås – Rastastugan. Snabbt letar vi fram Peter Carlsson & Blå Grodorna på Youtube och strax gungar hela bilen i reggaetakt till mästerstycket ”Rastastugan, yeah!”. Det är som att hela resan hittar sitt soundtrack där och då. Mockfjärd, Floda, Björbo, Nås, Järna. Shamrock, Amarillo, Tucumcari, Santa Rosa, Albuquerque. Plötsligt känns inte jämförelsen med Route 66 lika avlägsen.

I Malung är det dags för lunch. Halva sträckan, 25 mil, är avverkad. Här är det inte bara regnet som står för översvämningen.

Hela Malung är dränkt i dansbandsälskare.

Den klassiska dansbandsveckan pågår, överallt står husvagnar och vi väljer en lokal pizzeria litegrann i utkanten. Paltkoman slår förstås till med full kraft strax efter att vi satt fart upp mot Värmlandsgränsen. Landskapet byter definitivt karaktär. Och nu börjar det dessutom lätta mellan molnen.

karl johan

Torsby utgör den sista stora utposten på den svenska sidan av gränsen. Stora skyltar talar om att här finns världens längsta skidtunnel. Vi undrar om Svennis blivit skidlöpare istället för fotbollstränare om tunneln funnits här när han växte upp … Kanske inte, ändå. Vi viker av mot Kongsvinger och får se riktiga höhässjor strax innan vi går över gränsen. Ja, så känns det faktiskt. Det blir en påtaglig skillnad direkt, inte minst i vägstandard. Funderar ett tag på att koppla in fyrhjulsdriften, men bara som en ren säkerhetsåtgärd. Här är definitivt en del av E16 som behöver ryckas upp för att hålla europavägstandard.

På väg in i Kongsvinger konsulterar vi Wikipedia på vår smartphone för att se vad vi kan förvänta oss. I kommunen bor drygt 17 000 invånare. Där kan vi också läsa om Kongsvingers fästning från 1680-talet som byggdes av danskarna. Tydligen ett bra bygge som aldrig intagits i strid. Härifrån kommer inte minst predikanten och näringslivscoachen

Runar Søgaard. Nu är det bara knappt 10 mil kvar till slutmålet Oslo.

Den sista biten ner mot Oslo blir vägarna allt bättre. Motorvägar med vägtullar där det går hur smidigt som helst att passera igenom. Plötsligt är vi framme i Norges huvudstad och väljer den östra ringen mest på chans. Det visar sig vara rätt val, för när vi svänger upp ur en av tunnlarna och stannar till för att ta hjälp av telefonens GPS är vi bara ett par kvarter från hotellet som ligger precis intill parlamentet på Karl Johans Gate.

Nå, kan nya E16 bli en väg för turister i endera riktningen? Ja, varför inte! Den går bokstavligen genom ett tvärsnitt av Sverige.

Oslo känns plötsligt ganska nära. Och vad sägs om att ta en rundtur (självklart i valfri riktning) Stockholm-Gävle-Oslo-GöteborgStockholm! www.e16.se

Magasin G | 7

Varför Teater?

Teater är en tusenårig tradition - människor har alltid haft ett behov av att förmedla sina och andras historier.

Man har sökt svar på de eviga frågorna; -Vad är det att vara en människa bland andra människor?

Hur handskas man med sorg, kärlek, hat och svartsjuka?

Teater hjälper människor att förstå sig själva, andra och världen. Där öppnas nya världar och upplevelser.

Teater är ”här och nu - nära”.

En mötesplats, ett sätt att mötas över alla gränser och alla är Välkomna!

Åk in i Gävle!

Besök och berörs i museet med starka utställningar i två gamla fängelser, centralt invid slottet på södra sidan om Gavleån.

Vi syns på Teatern!

Fotograf: Mattias Edwall

...en del av RIKSTEATERN

www.sandviken.se/teater

www.fangelsemuseet.se 026 - 654430

gävles modernaste galleria

BARN BOR FÖR 0:-*

hitta dina favoriter hos oss.

PÅ SOMMAREN HAR MAN EXTRA MYCKET SPRING I BENEN.

Vi har långa korridorer!

Läs mer och boka på scandichotels.se Hoppas vi ses snart! *Barn upp till 13 år bor utan extra kostnad i vuxens sällskap.

Gäller i mån av plats och tillgång av extrasängar på hotellet.

vardagar 10 -19, lördag 10 -17, söndag 12 -16 | gävle centrum | flanor.se

* Barn upp till 13 år bor utan extra kostnad i vuxens sällskap.

Gäller i mån av plats och tillgång av extrasängar på hotellet.

8 | Magasin G SCHO 2838 - Annons Gävle.indd 1

2012-04-18 14:14

Aporna har mycket att lära oss Ing-Marie Persson, primatansvarig på Furuvik: – Förr i tiden var djurparken en plats där vi kunde se djur i bur. Nuförtiden har den en mycket större roll.

Schimpanserna hjälper oss inte bara i forskningen kring vårt mänskliga tänkande. De kan också påminna oss människor om mjukare värden i livet, som vi själva glömt bort i farten.

Det är vinter och aporna är inomhus. Furuviksparken är stängd för säsongen. Vi sitter i ett rum där besökarna brukar gå runt och titta på djuren, det är varmt och låter som i en regnskog. På andra sidan glaset trycker schimpansen Manda upp rumpan. Hon vill visa för oss att hon är brunstig, berättar Ing-Marie när vi häller upp kaffet. IngMarie Persson är känd för sitt engagemang för världens schimpanser. På Furuvik har hon arbetat i hela sitt liv, nu som primatansvarig och har hand om forskning, utbildning och bevarande av parkens apor. Hon är en av få människor som kan umgås med fullvuxna schimpanser. Här accepteras hon som en i flocken.

– Jag började här i parken redan när jag var i tioårsåldern, då med ponnyhästarna. Men redan från början var jag fascinerad av aporna. Det var på den tiden när aporna satt i små burar.

Nu har djurparken utvecklats till en helt annan nivå.

Magasin G | 9

Ing-Marie: – De har lärt mig otroligt mycket under åren.

Som att våga vara mig själv. Att visa känslor.

Hur viktigt det är med närvaro, visar man inte närvaro fungerar inte ledarskapet. Där har vi människor mycket att hämta.

Hon började arbeta med aporna när hon blev lite äldre. På 80-talet utvecklades de stora öarna, där schimpanserna idag håller till när de är utomhus. Idag finns det sex apor i flocken. Den stora hannen, Santino, kom hit som femåring. Han fick sitta i karantän i fyra månader innan han släpptes samman med de andra.

– Tänk själv att få sitta ensam så länge!

Som att stänga in ett litet barn. Han var ledsen och därför bestämde jag mig för att sitta inne hos honom.

Det var där det började, att Ing-Marie blev accepterad som en i flocken. Hon trodde att det bara skulle fungera i början eftersom det var grupp av unga schimpanser. Men det gick bra även när gruppen blev äldre, hon ses som en ledare tillsammans med Santino. I flera omgångar har hon även tagit hand om små schimpansungar innan de fått flytta in i flocken. Varje unge stannade hos henne i ett år, där de alltid ville bli burna och sova på hennes mage.

– Eftersom en liten schimpans måste ha mjölk på nätterna fick de bo hemma hos mig, även om det bara var ett nödvändigt ont att ha dem hemma. Om dagarna var vi här, bland de andra aporna.

Att hennes man är intresserad av apor är en förutsättning. Det är ett sätt att leva.

Ing-Maries man jobbar också i Furuvik.

De gifte sig i en djurpark och när de reser så är det till Afrika för att besöka reservat och organisationer som hon är aktiv i.

Det är varmt där vi sitter. På andra sidan glaset sitter Santino och väntar på att vi ska bli färdiga. Han vet att Ing-Marie kommer in och busar med honom efteråt.

Det är Santino som hamnade i media över hela världen när han visade att det inte bara är människor som kan planera inför morgondagen. Det var för några år sedan

10 | Magasin G

som det upptäcktes hur han samlade en hög med stenar för att nästa dag kasta dem på irriterande besökare. Just att kasta saker är ett normalt beteende för en schimpans men det är själva planeringen som blev ett genombrott i forskningen.

Det är tillsammans med Lunds Universitet som forskningen sker, här i Furuvik finns Skandinaviens enda primatforskningsstation.

Det är viktigt att schimpanserna alltid får utmaningar att jobba med. Just idag är det hinkar och badbaljor som ligger framme, Ing-Marie berättar att de tycker om att slaska med vatten. De har även fått dricka blåbärssoppa med hjälp av långa pinnar.

– I Furuvik är vi bra på att ha personal ute bland djuren, hela dagarna. Istället för att besökarna ska behöva läsa på skyltar så kan de prata om djuren med en djurskötare. Det är häftigt när något forskningsprojekt pågår så besökarna får ta del av det samtidigt. Jag vill att man ska lämna Furuvik med en känsla av att man gjort något bra, att man känner en värme.

Att man genom sin entréavgift hjälper till att göra skillnad.

Schimpansen är vår närmaste släkting, nästan 99 procent av generna är identiska. Därför känns det helt vansinnigt när Ing-Marie berättar att det största hotet mot dem är att de skjuts för att rika

människor äter dem, som en delikatess.

Furuvik stödjer projekt som jobbar mot den olagliga handeln med djur. Både till att skydda apor i reservat och till att informera människor som lever där omkring. Förutom att bidra med pengar finns det annat som vi i Sverige kan tänka på. Till exempel att inte använda oss av träslag som kommer från regnskogen.

Till exempel teak, mahogny och ebenholts.

– På semestern kan man ibland stöta på apungar som man får hålla i. Det handlar alltid om en illegal handel och man gör någonting olagligt när man klappar den där söta apan. Den är helt säkert drogad, och när den inte längre behövs så dödas den.

Ing-Marie går in på andra sidan glaset för att vi vill fotografera henne tillsammans med några av schimpanserna. Hon kommer tillbaka med en liten unge i famnen. Det är Selma som är tre år. Hon och hennes adoptivmamma Linda, sitter ner en stund med Ing-Marie. Nu förstår jag vad hon menar med att aporna har lärt henne att vara närvarande. Att bara vara tillsammans i flocken och ha det bra. Linda börjar undersöka hennes näsa. Sedan hennes hand, lugnt och naturligt. IngMarie berättade tidigare om att vi människor har likadan hjärna som schimpanserna, fast tre gånger så stor. Ändå har vi glömt bort det här, att gå ”back to basics”.

Vi kan lära av dem att ta vara på de mjuka värdena i livet. Att bara sitta ner och ha det bra tillsammans i gruppen.

– De har lärt mig otroligt mycket under åren. Som att våga vara mig själv. Att visa känslor. Hur viktigt det är med närvaro, visar man inte närvaro fungerar inte ledarskapet. Där har vi människor mycket att hämta.

Visste du att ...

• Schimpansen delar 98.6% av sina gener med människan • Schimpansen är mer släkt med oss människor än med gorillan • En fullvuxen hane är lika stark som fyra vuxna karlar tillsammans • Det största hotet mot schimpansen idag är att dom dödas av människan för köttet som anses vara en ren delikatess

Varje dag under säsongen har du chansen att vara med när vi matar schimpanserna. Då får du lära dig mer om aporna och deras hotade situation i det vilda. www.furuvik.se

Magasin G | 11

Fångad av

fängelsemuseet

Hur roligt kan det vara att besöka ett fängelse för att se och höra om våldsmän, mördare och tjyvar?

Jo, riktigt kul faktiskt! Och framför allt väldigt intressant.

I cellfängelset från 1847 och slottshäktet från 1732 möter du svensk kriminalhistoria på ett mycket konkret sätt. Här finns människoödena, redskapen som användes för att bestraffa, berättelserna om flyktförsöken, ljusglimtarna i allt det tragiska ...

Sveriges Fängelsemuseum i Gävle har fått ansvar att ta hand om Kriminalvårdens historiska samlingar på ett nationellt plan.

Det betyder bland annat att de har ansvar att samla in föremål och dokument från alla Sveriges anstalter för att bevara dem till eftervärlden.

Ett besök på Sveriges Fängelsemuseum får dig garanterat att fundera över termer som brott och straff, skyldig och oskyldig. www.fangelsemuseet.se

Fångfotografering!

Kom och besök oss och bli fotograferad som fångarna i en specialspegel!

12 | Magasin G

I Gävle behöver du inte välja mellan upplevelser i stadsmiljö och aktivt utomhusliv – här får du båda.

Enkelt och nära till fots, cykel, buss eller bil.

Gävle. Välkommen ombord!

60 minuter norr om Arlanda.

Magasin G | 13

B채ver-

SAFARI

i f채rnebofj채rdens nationalpark

14 | Magasin G

Färnebofjärdens nationalpark vid Nedre Dalälven erbjuder riktigt goda möjligheter att se bäver – om man vet var man ska leta!

Det är sensommarkväll. En av de där ljumma som vi gärna längtar tillbaka till i november när snögloppet suger musten ur oss. Vid naturum Färnebofjärden i Gysinge har elva förväntansfulla människor samlats för att ägna de närmaste timmarna åt spaning efter bäver.

Färnebofjärdens nationalpark vid Nedre Dalälven erbjuder riktigt goda möjligheter att få se bäver – om man vet var man ska leta!

Kvällens guide heter Göran Vesslén och arbetar på länsstyrelsens natur- och viltenhet. Han ger oss en kort introduktion till bävern och dess historia vid den trämodell av en simmade bäver i djurets livsmiljö som finns inne i naturum.

Han skickar också runt ett bäverkranium så att vi får se och känna på de kraftiga framtänderna ordentligt. Bäverns tänder växer under hela djurets livstid. När bävern arbetat med att fälla ett träd måste den med jämna mellanrum vässa sina tänder för att hålla dem vassa för att underlätta arbetet.

Jag har sett en bäver vässa sina framtänder på ganska nära håll, berättar Göran. Den använder då tänderna i underkäken och gnider dem mot baksidan av de stora framtänderna, där är emaljen mjukare än på framsidan av tänderna.

Vi går sedan en kort promenad till bryggan där skepparen Rolf Lundén väntar med den specialbyggda båt som ska ta oss till några kända boplatser i nationalparken.

Båten glider ut på Dalälven. Bakom oss ba-

dar herrgården i glödande kvällssol. Göran passar på att berätta lite mer om nationalparken och pekar ut några strandbankar där det tidigare funnits bebodda bäverhyddor. Kikare visar sig vara ett användbart hjälpmedel och vi spanar för att upptäcka alla slags fåglar och djur. I Färnebofjärdens nationalpark finns hela 205 fågelarter varav hälften häckar regelbundet. En av or-

sakerna till den stora artrikedomen bland djur och växter i nationalparken är att nedre Dalälven ligger vid den biologiska norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus. Detta gör att man här hittar både sydliga och nordliga djur- och växtarter sida vid sida.

Bävern är ju känd för att dämma upp vattendrag. Det gör den för att skapa säkra

stråk i vattnet där den kan förflytta sig mellan sin hydda och bestånd av i första hand asp och björk. Den vill helst inte gå oskyddad längre sträckor på land. Av naturliga skäl är det omöjligt för en bäver att dämma upp Dalälven, så här hittar man inga bäverdammar.

– Det händer ganska ofta att vi ser bävrar som simmar tvärs över älvfåran. Om de blir skrämda sägs det att det kan stanna under vattnet i uppemot en kvart.

Vanligtvis är de under vattnet någon minut åt gången. En bäver som dyker kan försvinna och komma upp någon helt annanstans i älven, säger Göran.

Vi närmar oss en mindre fors. Där får hälften av oss kliva ur båten och gå ett par hundra meter på land för att båten ska orka ta sig uppför. Det är grunt och det är strömt. Göran passar på att peka ut några riktigt gamla tallar som växer där vi passerar. Tillbaka i båten styr vi mot den första hyddan där det ska finnas bäver.

– Bävrarna i nationalparken är vana vid båtar och är därför ganska okänsliga för ljudet av en båtmotor, berättar Göran. Den kan snarast bli lite nyfiken när den hör vår båt.

Men om den blir skrämd slår den med sin breda svans i vattnet för att varna andra bävrar.

Vi sitter ändå knäpptysta i båten och vågar knappt röra oss. Det är spännande … kommer vi att få se någon bäver?

– Rekordet på en sån här tur är sju bävrar.

Den gången såg vi till och med bäver uppe på land.

Magasin G | 15

Så, efter kanske tio minuter där vi legat stilla med båten ett tiotal meter från hyddans ingång, glider en mörkbrun skugga ljudlöst upp genom vattenytan.

Det vi ser är troligen en ettårsunge som tar en simtur för att kolla läget, sen dyker den lika snabbt igen och är borta.

En av båtens yngre passagerare hann tydligen inte med att få syn på bävern och är nu både ledsen och arg. Han anklagar sin pappa för att ljuga om att det var en bäver och vi andra ler lite förläget å pappans vägnar. Men den unga killen har tur. Vi får se ytterligare tre bävrar under den närmaste timmen. Det kan i och för sig vara samma bäver som dyker upp flera gånger, men det spelar ingen roll för upplevelsen. Efter en stund har vi nästan blivit lite ”bävermätta” men desto mer sugna på kaffe och kanelbullar. Göran och Rolf plockar fram den medhavda kaffekorgen och som vanligt smakar kaffe i det fria extra gott.

De passar på att berätta mer om nationalparken och vi inser att vi sitter mitt i ett ovanligt artrikt och unikt naturområde. På våren sker ofta översvämningar av strandängarna längs den här

16 | Magasin G

delen av Dalälven, vilket särskilt gynnar vissa arter. Göran berättar också om projektet som ska förstärka stammen av vitryggiga hackspettar genom att placera ut unga vitryggar i nationalparken.

Fram emot niotiden på kvällen har skymningen börjat falla.

När vi tar oss nedför samma fors som tidigare på kvällen, åker vi rakt genom ett moln av insekter. Det smattrar i kläder och ansikte när vi krockar med de tusentals små djuren. Halvvägs tillbaka passerar vi en bit ifrån en större vassrugg, när det plötsligt hörs ett kraftigt plask.

– Det där var nog en varning från en bäver, säger Göran.

Vi vänder båten och tar en ny sväng förbi för att kanske kunna upptäcka något i strandkanten.

Men som väntat har bävern dragit sig undan och det finns inga synliga spår kvar för oss att upptäcka.

När båten lägger till vid bryggan i Gysinge är det nästan mörkt. Flera av oss har sett levande bäver för första gången.

Det har varit en givande kväll – i en nationalpark nära dig. www.farnebofjarden.se

Välkommen upp

i SVerigeS högSta whiSkydeStilleri Här kan du på nära håll se, dofta och känna hur svensk maltwhisky tillverkas. Ta chansen att se ett äkta whiskydestilleri från insidan!

I destilleriet får du se hur det går till att göra whisky, från maltkvarn och mäskkar till de ståtliga kopparpannorna.

Kliv sedan in i Skogslagret och känn doften som stiger från de tusentals faten, det vi kallar änglarnas andel.

Boka ditt besök på vår hemsida: www.mackmyra.Se Välkommen!

Hemsida: www.mackmyra.se I Tel: 026-54 18 80 I E-post: info@mackmyra.se

Hyfsad värdeökning Gävles kanske mest kända offentliga skulptur är den världsberömde engelske skulptören Henry Moores ”Tredelad vilande figur, draperad”. Skulpturen köptes in av GDJ-fonden (Gävle-Dala Järnvägar) för 800 000 kronor och skänktes till Gävle kommun 1976. Placeringen på en kulle mitt på Slottstorget valdes noggrant i samarbete med Henry Moore själv.

Våren 2005 beslöt kommunstyrelsen i Gävle att tacka nej till budet från en anonym amerikansk konstsamlare som ville köpa skulpturen för 50 miljoner kronor. Det är en värdeökning på drygt 1,7 miljoner kronor om året. Eller drygt 4 800 kronor om dagen.

Felstavat! Eller inte ...

Gävle Teater är en av stadens vackraste byggnader, det är många eniga om. Därför tycker säkert någon att det är lite skamligt att en av världens mest berömda pjäsförfattare fått sitt namn felstavat på den ståtliga fasaden som vetter mot Staketgatan. Shakspeare …

Men faktum är att stavningen av hans namn under hela 1800-talet var just sådan. Även Shakspere förekom. Så hade han själv skrivit sitt namn i testamentet.

Det är först från 1900-talet och framåt som stavningen ”standardiserats” till Shakespeare. Däremot är apostrofen i Molières namn definitivt vänd åt fel håll.Gävle Teater invigdes 13 februari 1878.

Snurriga änglar Du har garanterat sett det. Du har kanske ett själv? Änglaspelet som drivs av brinnande ljus och snurrar till ackompanjemang av ett stämningsfullt/irriterande plingande. Åsikterna om mysfaktorn brukar gå isär. Vad kanske inte alla känner till är att det från början är en Gävle-produkt. Tillverkad från 1948 av Automatindustrier i Hille. I december 1995 ställdes ett över åtta meter högt änglaspel upp på Stortorget i Gävle. Syftet var att komma med i Guinness Rekordbok, vilket (förstås) också lyckades. Däremot blev änglaspelet hårt kritiserat för sin mycket ödesmättade klang …

Det flyttades senare till taket på en industribyggnad i Valbo.

Henry Moores ”Tredelad vilande figur, draperad”.

En 100-årig tradtion Efter att ha övervintrat i ett av kommunens växthus planteras de ståtliga stamfuchsiorna varje försommar ut i Esplanaden. I sina snedställda rader längs grusgångarna har de blivit ett återkommande inslag i stadsbilden. De äldsta fuchsiorna är mer än 30 år gamla, medan själva traditionen med planteringarna sträcker sig ett sekel tillbaka i tiden.

Strömmingsburgare – en lokal delikatess köper du på Rådhustorget.

Magasin G | 17

varje bruk har sin

historia Axmar bruk

546

272

E4 583

Åmots bruk 547

303

Fornvigravfältet Wij Trädgårdar Wij valsverk

Jädraås-Tallås järnväg

OCKELBO

545

Jädraås bruk 542

Oslättfors bruk Tallbo Hälltjärn

272

302

GÄVLE

Tolvfors bruk

Länsmuseet Gävleborg Sveriges järnvägsmuseum

Högbo bruk

302

76

Mackmyra bruk

Smedsgården 80

Stålstaden Hofors och Hofors hembygdsgård

SANDVIKEN Rosenlöfs tryckerimuseum Näsbyuddens gravfält

80

Ovako Storbergets Hofors gruvor

270

272

Hammarby bruk

HOFORS

68 Edske masugn Bergs by och Bergabacken Söderåsen

Forsbacka bruk Sandvik AB Ovako Forsbacka

Valhalla

Wetterlings yxfabrik

Torsåkers bergsmansbygd

Kalvsnäs kvarn Kratte masugn

E4

56 509

Årsunda Viking Sörbygravfältet

Gammelstilla bruk

Bodås gruva

272

56

272

Gysinge bruk

KILOMETER

0

10

20

Gästrikland är Järnriket. Här finns hela den svenska järnhistorien samlad i gruvor, bruksmiljöer, hyttor, smedjor, herrgårdar och utskeppningshamnar. Det är en fascinerande del av Sveriges historia som sträcker sig från 500 år före Kristus ända till i dag och vidare in i framtiden.

Gör din egen tidsresa – besök något eller några av alla järnbruk som vi kan stoltsera med här i området.

18 | Magasin G

Axmar bruk Axmar bruk ligger längst norrut i Gästrikland. Här började man framställa järn 1671.

Den hytta vi kan se idag är från 1860-talet.

Då uppfördes här ett helt nytt och modernt järnverk med masugn, smedja och valsverk. Under slutet av 1800-talet hände mycket inom järnhanteringen och järnverket blev snabbt föråldrat. År 1927 lades järnverket ned.

Edske masugn Det idag så oansenliga Edske är en världshistorisk plats! Här lyckades Göran Fredrik Göransson en sommardag år 1858 för första gången rena tackjärn till stål genom den nya bessemermetoden.

Forsbacka bruk Under 1500-talet framställde man järn här i en bergsmanshytta. Mot slutet av 1800-talet växte bruket till ett järnverk som lades ned under 1980-talet. Idag kan man se masugnar och rostugnar.

Intill det stora industriområdet ligger den vackra bruksparken och herrgården från 1777, liksom orangeri, kägelbana, grindstuga, brukskontor och arbetarbostäder.

Gammelstilla bruk Gammelstilla bruk grundades på 1650-talet. Under 1800-talet expanderade verksamheten. Då byggdes en ny smedja, en hytta och en mekanisk verkstad. I dag är Gammelstilla en fridfull idyll med många lämningar från järnbrukstiden. Stångjärnssmedjan, kraftstationen och de mekaniska verkstäderna med sina verktyg och maskiner finns kvar att beskåda.

Gysinge bruk Gysinge bruk är ett av Sveriges finaste vallonbruk, uppfört under 1700–1800-talen.

De flesta industribyggnader är borta men kvar finns den ståtliga herrgården, de långa raderna med arbetar- och smedsbostäder, kallbadhuset, orangeriet, värdshuset, brukshandeln och flera magasin och smedjor som ingår i den välbevarade anläggningen.

Hammarby bruk I Hammarby fanns en hytta och smedja redan i slutet av 1500-talet. Under 1800-talet växte ett järnbruk fram och där arbetade man med järnhantering fram till nedläggningen 1886. Från brukstiden finns många hus bevarade, den vackra herrgården, det lilla lusthuset och det gamla stenhuset är bara några byggnader som står kvar.

Högbo bruk Högbo bruk fanns redan på 1630-talet.

När Sandvikens Jernverk anlades 1862 flyttades tillverkningen dit och järnbruksepoken upphörde i Högbo. Herrgårdarna, smedstugorna, kvarnen och hammaren är några av de byggnader som ger Högbo dess karaktär idag.

Jädraås bruk Jädraås bruk byggdes under 1800-talet och ingick som en del av Ockelboverken. Där ingick också bruken i Åmot, Brattfors och Åbron. Här finns en hytta kvar idag. Den är byggd i början av 1900-talet. På 1930-talet upphörde järnframställningen, men smedjan var igång ytterligare några år. Här finns också Jädraås-Tallås järnväg.

Mackmyra bruk Mackmyra järnbruk grundades på 1500-talet. Järnhanteringen flyttade 1877 till det närbelägna Forsbacka. Herrgården byggdes i början av 1800-talet. Här finns många byggnader kvar; brygghus, smedja, kvarn, magasin, bodar samt smedsbostäder och arbetarlängor längs en liten gata.

Oslättfors bruk Inte långt från Gävle ligger Oslättfors bruk.

Järnbruket grundades 1697 och drevs fram till 1880-talet. Spik och andra smidda järnvaror var viktiga produkter härifrån. Här finns arbetarbostäder, smedja, brygghus, kolhus, kvarn och andra byggnader. Den fina kyrkan från 1796 ligger alldeles invid strandkanten.

Tolvfors bruk Tolvfors ligger nära Gävle. Här började man framställa järn under 1600-talet. Masugnen förstördes 1678 av en kraftig vårflod och byggdes inte upp. Men i smedjorna fortsatte arbetet under nästan 200 år. Här tillverkades ankare och roder till fartyg. De flesta byggnader revs under 1920-talet.

Wij valsverk Wij järnbruk grundades 1797 och ingick i den stora ”koncernen” Ockelboverken med anläggningar i Åbron, Brattfors, Åmot, Jädraås och andra platser i trakten. I slutet av 1800-talet utvecklades nya tekniker för att bearbeta stål genom valsning. Då för man stålet genom flera runda valsar så att det så småningom pressas till tunna plattor eller den man vill ha. Valsningen upphörde 1933 men anläggningen lämnades kvar orörd. I närheten av valsverket finns annat sevärt: Wij herrgård, bruksarbetarbostäderna, stationshuset.

Åmots bruk År 1710 anlades ett järnbruk i Åmot. Bruket ingick i Ockelboverken, tillsammans med herrgården i Wij, masugnen vid Åbron och hamrarna i Viksjö och Brattfors. Under 1800-talet framställde man mer järn och byn växte. Men 1887 flyttades tillverkningen över till Jädraås och Wij, och därmed var bruksepoken till ända.

Hofors hembygdsgård Hofors bruk börjar utvecklas i slutet av 1600-talet. Malm fanns det gott om i Torsåker, inte långt från Hofors. Under slutet av 1800-talet växte Hofors och bruket. Man byggde många bostäder för brukets arbetare. Ett sådant hus är idag Hofors hembygdsgård. Här kan du se hur en bruksarbetare bodde under 1800-talets slut och 1900-talets början.

Jädraås-Tallås järnväg Byn Jädraås började växa och utvecklas från mitten av 1800-talet efter det att järnbruket anlagts. På 1880-talet började man frakta malm från gruvan i Vintjärn till Jädrås och järn från Jädraås till hamnen i Norrsundet. Frakten gjordes på den nybyggda järnvägen. Här kan du se stationshus, lokstallar, vattentorn och verkstäder. www.jarnriket.se

4–8, 11–15 och 18–22 juli:

Sommaröppet med levande vikingagård på Årsjögård!

Gården befolkas med vikingar under tre späckade veckor, v 27–29, med olika sorters hantverk, guidningar, lekar, sagor och mycket mer!

Onsdagar-söndagar kl 11–16 Temaveckor under öppethållandet blir textila hantverk (v 27), jakt, fällor och bågskytte (v 28) och mat och örter (v29). www.arsundaviking.se

Magasin G | 19

En pigg

100 åring!

D

et finns de som hävdar att den häftigaste stunden på en konsert med en symfoniorkester, är när de stämmer instrumenten innan musiken ska börja ...

Känslan är mäktig och förväntan inför vad som ska komma är påtaglig. En symfoniorkester kan ju, som nästan ingen annan orkester, spela allt från tystaste tyst till dånande högt!

Ett brev från Friherre Erik Teodor Marks von Würtenberg till Kungliga Musikaliska Akademiens sammanträde den 26 mars 1909 blev startskottet för Gävle Symfoniorkester. von Würtenberg pläderade för att det skulle inrättas orkestrar för ”spridandet af god orkestermusik” även i ett antal medelstora

svenska städer. Tre år senare, den 16 januari 1912, hölls den första konserten i Gävle teater.

Från 1998 har Gävle Symfoniorkester sin fasta scen och repetitionslokaler i Gävle Konserthus. Resan dit har varit lång och mödosam. Fortfarande 100 år efter tillkomsten – men i bättre konstnärlig form än någonsin tidigare – utsätts orkestern med jämna mellanrum för attacker från politiker och debattörer som vill minska eller till och med ta bort det ekonomiska stödet. Överraska dig själv med en biljett till någon av Gävle Symfoniorkesters konserter. Vem vet, det kan bli början till en livslång passion.

Gäfleborgs läns orkesterförenings orkester 1912 – chefdirigent Ruben Liljefors

Oron för den klassiska musikens ställning är inte ny … ”Ty om tonkonsten ock, särskildt inom de bildade klasserna, äger ett icke obetydligt antal hängifna vänner och utöfvare, må det väl dock i denna kafémusikens, operetternas, grammofonernas och handklaverens tid kunna sägas vara ett faktum, att för folkets stora massa, bildade såväl som obildade, den musik, som förtjänar namnet konst, är något tämligen främmande och hotas med än fullständigare undanträngande.” www.gavlesymfoniorkester.se

20 | Magasin G

ur Friherre Erik Teodor Marks von Würtenbergs brev till Kungliga Musikaliska Akademien 26 mars 1909.

Levande pelargoner Det finns Pelargonsällskap i USA, Storbritannien, Italien och många andra länder. Och så finns Pelargonmuseet i Bergabacken, Torsåker. www.bergabacken.se

Tuffande ånglok i skogen utanför Jädraås stiger rökpelaren upp

Jädrigt törstig!

över träden, ackompanjerad av en tjutande ångvissla. Det körs tåg på Jädraås–Tallås Järnväg. Ta en tur du också och upplev hur en tågresa kunde gå till för mer än 100 år sedan.

Lokala mikrobryggerier växer upp som jästsvampar lite varstans. I Jädraås finns ett bryggeri vars Jädraöl blivit en populär produkt. Sommartid träffar du dem dessutom i Potatisladan på Wij Trädgårdar.

www.jtj.org

www.jadraol.se

Smaken du alltid bär med dig.

Magasin G | 21

MackmYra

fr책n topp till t책

22 | Magasin G

Det luktar nytt. Och det doftar malt … Högst uppe på balkongerna är utsikten över Valbo åt ena hållet och Gävle åt det andra imponerande vidsträckt. Ett besök i Mackmyras nya gravitationsdestilleri kittlar verkligen många sinnen.

Det är en grov missuppfattning att man måste vara våldsamt whiskyintresserad för att besöka Mackmyra Whiskyby i Gävle.

Det enda man däremot måste vara beredd på, är risken att åka därifrån med ett nyväckt whiskyintresse.

– Vi vill att våra besökare ska upptäcka alla olika sidor av whiskytillverkningen, säger Maria Qvarfordt Öberg, besöksansvarig på Mackmyra Svensk Whisky. Vi använder fortfarande det hantverksmässiga i processen trots att vi tillverkar whisky här i en modern miljö. Det här är ingen datoriserad dygnet-runt-process utan varje destillering är unik.

Gravitationsdestilleriet invigdes i december 2011 och är helt unikt i världen. Tanken att använda jordens naturliga dragningskraft så mycket som möjligt i processen föddes hos Jonas Berg, en av grundarna till Mackmyra.

– Det sparar absolut en del energi åt oss, säger Johanna Harrysson som är produktionschef för både det gamla och det nya destilleriet. Men viktigare för processen är att det är mer skonsamt för kornet att hanteras så här. Vi slipper använda skruvar, pumpar och annan utrustning som kan skada det känsliga kornet. Längst ner i huset fyller vi destillaten som ska mogna på fat till whisky.

Om besökarna har tur kommer de ut på den östra balkongen precis när kornmalten lyfts i skopor hela vägen upp till toppen av destilleriet, 35 meter över marken.

Genom glasluckor kan de då också se hur malten rinner ner till stenavskiljaren –

Magasin G | 23

eller ”skakern” – som Maria kallar den. Där separeras eventuella småstenar och halmrester bort från kornmalten innan den ska in i kvarnen.

– I kvarnen passerar kornmalten två valspar som maler mjölet till rätt grovlek för att det varma vattnet ska kunna starta mäskningsprocessen, berättar Johanna. Vi har byggt destilleriet så att det i princip är ett steg i processen per våning. Det gör det väldigt enkelt och pedagogiskt för besökarna.

– Allt är också byggt på ett sätt så att det ska vara lätt att komma nära och kunna se, känna, dofta på det som så småningom blir whisky, säger Maria. Men det är ju fortfarande en industri där processen pågår på riktigt hela tiden.

Hela ena fasadsidan är i glas och kontakten med den omgivande naturen är hela tiden påtaglig. Whiskybytorget håller på att ta form nedanför destilleriet och i skogen ringlar sig promenadvägen bort mot skogslagret.

– När vi kör för fullt i gravitationsdestilleriet blir det tvåskiftsarbete så alla besökare kommer att vara mitt i produktionen, oavsett när de kommer till oss, konstaterar Johanna. Tillsammans med vårt första destilleri på Mackmyra Bruk har vi fyrfaldigat vår produktionskapacitet. Två operatörer per skift ser till att allt fungerar som det ska och att destillaten håller samma jämna, höga kvalitet.

Ett besök i destilleriet och skogslagret tar 1,5 timme. Under den tiden guidas besökarna från toppen av gravitationsdestilleriet ner till marknivån och vidare in i det underjordiska lagret där whiskydoften är påtaglig.

– Förra året hade vi 10 000 besökare i Whiskybyn och då var destilleriet inte ens färdigt. I år, när vi erbjuder destillerivisningar, räknar vi med att det kommer ännu fler, säger Maria. www.mackmyra.se

24 | Magasin G

Whiskybyn är öppen för besökare dagligen mellan 9 juni och 26 augusti.

Innan och efter sommaren har vi öppet på helgerna. Vill man vara säker på att få följa med på en guidad visning vid en viss tidpunkt kan man förboka sin plats på vår hemsida.

– Men spontana gäster är precis lika välkomna, påpekar Maria.

7 biosalonger.

7 dagar i veckan.

700 P-Platser. sjukt massa shoPPing. välkommen till nian!

Drottninggatan 9, Gävle Öppettider: Vardagar 10-19, Lördagar 10-17, Söndagar 12-16

alltid nära till en bra affär www.galleriannian.se

länsmuseet 1/1 sida

Magasin G | 25

26 | Magasin G

Titta in i vårt

magasin!

Tänk dig att du har en av världens finaste samlingar av lok och vagnar, men hittills har du bara kunnat visa en liten del för allmänheten. Sommaren 2012 blir det ändring på den saken.

Sveriges Järnvägsmuseum öppnar då sitt stora fordonsmagasin i Gävle under nio veckor.

Och kör dagliga rälsbussturer mellan museet, Gävle Central och magasinet!

Magasin G | 27

Åk rälsbuss till järnvägsmuseets fordonsmagasin!

Rälsbussen går dagligen 18 juni – 19 augusti, mellan museet och fordonsmagasinet, stig även på vid Gävle C.

– Det här är världsunikt, säger Mia Lundstedt och Mikael Dunker på Sveriges Järnvägsmuseum i mun på varandra. Att få gå in i magasinet och se det som finns där. Vi visar kanske bara drygt fem procent av fordonen i själva museet, resten har hittills varit dolt för allmänheten.

Avgång Järnvägsmuseet 10.35 11.35 13.35 14.35 15.35 Ankomst Gävle C 10.40 11.40 13.40 14.40 15.40 Avgång Gävle C 10.45 11.45 13.45 14.45 15.45 Ankomst Fordonsmagasinet 10.55 11.55 13.55 14.55 15.55 --- Avgång Fordonsmagasinet 11.05 12.05 14.05 15.05 16.05 Ankomst Gävle C 11.15 12.15 14.15 15.15 16.15 Avgång Gävle C 11.20 12.20 14.20 15.20 16.20 Ankomst Järnvägsmuseet 11.25 12.25 14.25 15.25 16.25

Besökarna får gå runt i cirka en tredjedel av de 10 000 kvadratmeter stora lokalerna och kommer att få se flera riktigt unika fordon och föremål.

– Verksamheten ska fortsätta precis som vanligt i andra delar av magasinet, berättar Mia. Museets personal arbetar året runt med att underhålla och restaurera loken och vagnarna.

Här finns fantastiska 1850–1870-talslok. Vi har exempelvis fem engelsktillverkade Beyer-Peacock, det är fler än de har på världens största järnvägsmuseum i York.

28 | Magasin G

– Och det mest fantastiska är att så många av våra lok rullar och används i publika arrangemang, säger Mikael.

Vi vill att våra fordon ska fungera, inte bara se bra ut.

Vad ska man då titta särskilt efter vid sitt besök i magasinet? Mia och Mikael nämner några favoriter.

• Kranvagnen från Ånge. Lyfter 60 ton.

• Årgångståget från 1950-talet som fortfarande används i trafik.

• Blandningen av dressiner, pendeltåg och unika fordon från järnvägens begynnelse!

www.trafikverket.se/museer

Sveriges Järnvägsmuseum grundades i Stockholm 1915 men flyttade 1970 till Gävle då marken behövdes till annat. Antalet besökare har passerat 50 000 per år och museet siktar på att dubbla den siffran.

baringo.se

Lev det vänliga livet När vi frågar våra invånare om vad som gör att de trivs så bra i Hofors svarar de flesta närheten, enkelheten och utbudet. Vi tror inte att det finns så många ställen i Sverige där du hinner med en sväng på golfbanan innan jobbet eller några åk i slalombacken efter kvällsmaten.

Det gör du i Hofors. Här har du idrottsanläggningar, kultur, natur, handel, service och föreningsliv inpå knuten och här finns goda förutsättningar för både dig, ditt företag eller din kompetens att utvecklas. Dessutom kan du bo riktigt bra här – till vettiga priser. En sådan tillvaro kallar vi vänlig.

Lägenhet i centrum, en egen oas med sjöutsikt eller en lantgård bland ängar och hagar?

I centralorten Hofors eller i det gemytliga Torsåker finns något för alla smaker och plånböcker. Just nu finns dessutom ett antal byggklara strandtomter till försäljning. Kontakta byggservicekontoret på Hofors kommun för mer information.

Har du en affärsidé, funderar på att starta eget eller vill utveckla ditt företag?

Då kan du få god hjälp.I Hofors kommun finns drygt 500 företag som tillsammans representerar de flesta branscher. Besök www.entrehofors.se för mer information.

Vi arbetar för ett livslångt lärande I Hofors kommun arbetar vi för att tända ett livslångt lärande. Vi erbjuder bra utbildningar för alla åldrar – från förskola till gymnasium och komvux.

Dessutom satsar vi stort på fritidsaktiviteter genom allaktivitetshuset Entré Ungdom där barn och ungdomar från 1–20 år kan fördjupa sig inom samhälle, kultur och fritidsliv.

Välkommen till Hofors!

Hofors Kommun, 813 81 HOFORS

Entré Hofors, Faluvägen 2, 813 30 Hofors

Växel: 0290-290 00, hofors.kommun@hofors.se

Växel: 0290-64 52 60, info@entrehofors.se

www.hofors.se

www.entrehofors.se

PÅ VÄG mot kungsbergets

grottor I

skogen strax intill Kungsberget finns en plats med stora klippblock och grottor. En bra plats att gömma sig på, enligt sägnen har det en gång i tiden bott en tjuv i en av gömmorna. Jag tar med några vänner och barn på upptäcktsfärd. Vi lämnar bilen vid Kungsbergets parkering och promenerar ut i naturen.

Egentligen är det inte svårt. Men på något sätt lyckades vi ändå gå vilse. Det har just blivit höst, vi har packat med oss fika i en korg och solen värmer kinderna där träden glesnar. Vi följde elljusspåret in i skogen intill liften i Kungsberget, så långt var det inga problem.

Hampus är nio år och Emil är sex. Det är spännande att inte veta vägen. Vi stannar till ibland och resonerar, letar efter målade ränder på träden och försöker känna om riktningen är den rätta. Vi skulle aldrig lämna skogen, vi skulle bara svänga av från stigen och snart komma fram till grottorna, det var ju där äventyret skulle börja. Men nu står vi ute på en åker.

Vi skalar varsin mandarin. Emil älskar lera, klafsar i varenda pöl på den tysta grusvägen. Kanske ska vi in här, det ser ut som en stig rakt in i mörka skogen. Eller där. En orange gammal bil kommer från ingenstans, hjulen knastrar på vägen och två män ler åt oss. Kungsbergets grottor? Mannen som kör bilen skakar bara på huvudet och vecklar ut en stor karta på motorhuven. Vi är helt, helt fel. Han pekar tillbaka ner över ängarna, in i skogen och upp mot Kungsberget.

Självklart, om man ser det på kartan. Självklart, om vi tagit med oss en karta. Men det är ju inte värre än att vi vänder.

Tillbaka i skogen och för att hålla humöret uppe berättar vi för barnen om det gamla ryktet.

–Vet ni att det höll till en rövare i grottorna, han hette Gillberg och han gömde sig där.

–Vaddå rövare? Sjörövare? Finns det sjörövare på land?

Vi svänger av stigen och går intill ett uttorkat dike, några nerhuggna träd och mörka stammar, men när vi gått en stund öppnar sig plötsligt någonting nytt. Luften är tät och helt stilla och marken är täckt av mjukgrön mossa, våra steg hörs inte längre. Det ser ut som om en jätte kastat omkull stora klippblock på båda sidorna om

30 | Magasin G

Tjuven hette Hillberg, inte Gillberg Kjell Nordqvist är själv från Kungsberget och är uppvuxen med sägnen om tjuven som gömde sig i grottorna.

-Jag vet att det brukar stå om honom som tjuven Gillberg, men här i byn har han alltid kallats för Hillberg. Enligt ryktena knyckte han får av de som bodde i Kungsbergets by, men alltid svarta får eftersom de var lättare att gömma än de vita.

-Det måste varit omkring mitten av 1800-talet som det hände, och man kan ju tänka sig att det gick bra att gömma sig i alla ingångar och grottor.

Men bara en tid, sedan måste det ha blivit för kallt och eländigt.

Kjell berättar även att rasbranten vid grottorna är känd för sina sällsynta växter. Både nordlig och sydlig flora finns där, som normalt inte finns i vårt område.

stigen. Barnen får nya krafter och börjar genast klättra. Jag vilar intill en myrstack, plockar några blad harsyra och förundras av tystnaden. Att den hela tiden finns här. Jag minns en dikt av Tomas Tranströmer som börjar med “Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.”

– Det här känns faktiskt som rätt väg! Ropar Emil åt sin mamma. Och han har rätt. När vi hittar stigen är det hur enkelt som helst att hitta till grottorna. Det finns en parkering framför. Vi hade kunnat åka bil ända fram.

Nu ser vi de höga stenblocken framför oss.

Som om jag är i en saga, tänker jag när jag går fram och tittar in i en av grottorna. Jag lägger handen på fuktig mossa och hör hur det droppar vatten mot stenarna. Jag har läst att det ska finnas en grotta som är 25 meter lång. Barnen vill hitta den. Men först måste vi fika. Det finns en grillplats nedanför där vi dukar upp kaffe och mackor och bullar. Att vi kom fram till slut.

– Jag tror inte det fanns någon rövare här.

– Fast det är ett bra ställe att gömma sig på, i grottorna.

Vi hittar några grottor att krypa in i och hål som vi undviker att trilla ner i. Men vi skulle nog behöva stanna i många timmar till för att hinna söka igenom hela området. Vi upptäcker en hel drös av utslängda klippblock och kanske är det där någonstans som den längsta grottan finns. Om den finns. Gillberg, var gömde han sig?

– Gillbert bodde kanske där! Emil pekar på ett hål mitt i branten.

Hampus som är äldst hinner inte tappa energin. Emil är trött efter den långa vandringen, men vill ändå inte missa någonting spännande. Det är dags för oss att gå tillbaka.

Nu vet vi vägen. Vi går ner mot parkeringen, träden har varken löv eller barr, men trådig mossa som skägg på grenarna. Jag frågar barnen vad de tycker om dagen.

– Bra. Mmm. Roligt att hitta grottorna.

– Ja, vi måste ha karta nästa gång.

– Tycker ni att jag ska skriva nåt om rövaren Gillberg?

–Nej, vi ska inte skrämma upp småttingarna, säger Hampus.

Lillebror Emil nickar.

Med hjälp av telefonen mäter vi hur många kilometer det är mellan grottorna och Kungsbergets parkering. Det är 1,5 kilometer. Det tar oss knappt en halvtimme att gå tillbaka, trots att vi är lite trötta. Trots att vi stannar till ibland och funderar över sånt som Vad är det som luktar så gott i skogen eller Hur kunder det ta oss över en och en halv timme att komma till grottorna? Men det gör absolut ingenting.

Magasin G | 31

Strandhugg vid

Jungfrukusten Gävlebukten är stor och anses av vissa mest som en transportsträcka mellan Öregrund och den mer örika Hälsingekusten. Men här finns förstås pärlor att besöka, små vikar, fiskelägen, öar med speciell karaktär. Kusten mellan Älvkarleby och Axmar är långt ifrån så orörd som namnet kan antyda ...

32 | Magasin G

Axmar Gästhamn ansluten till STF med dusch, wc, vatten och sopkärl. Välrenommerad restaurang i hamnmagasinet.

Vårvik Friluftsbad nära södra delarna av Gävle. Tilläggning mot brygga eller berghäll. Bra utkikspunkt för fågelstudier, emellanåt ses havsörn, bergand, salskrake, kungsfiskare och andra rariteter.

Vitgrund Naturreservat med insegling från nordväst. Allmän brygga med bojar, grill och bord. Östra delen av ön är fågelskyddsområde med tillträdesförbud 1/4– 31/7.

Axmar bruk Gåsholma

Granskär

Jungfrukusten Iggön

Kullerharen Landfasta bryggor med el och boj, djup 3,5 meter. Flytbrygga på västra sidan, insegling i enslinje. Djup till brygga 2 meter.

Klubbstuga. Grillplatser. Dusch med sjövatten. Dass.

Vitgrund

Kullerharen Limön Gävle

Eggegrund

Vårvik Furuskär

Älvkarleby Furuskär Militäranläggning från1950-talet vid Furuviksparken. Upplev känslan av att försvara inloppet till Gävle mot angripare. Två bryggor med 1,2 – 2 meters djup.

Granskär Gästplatser, el på brygor. Limön Tilläggning mot brygga. Djup 1,7 meter. Hamnen skyddad för Grillplats. Dass. alla vindar. Sommarcafé och kiosk. Turbåt till centrala Gävle. Naturstig.

Badplatser, grillplatser och vindskydd. Dricksvatten i tre brunnar. Dass.

Emma på böljan blå

Redan på 1850-talet började ångbåtar trafikera Storsjön. De fraktade gods mellan byarna och bryggorna runt sjön. Det gällde bland annat stångjärn från hammare väster om sjön som skulle vidare mot Gävle. Den M/S Emma som fortfarande idag trafikerar Storsjön byggdes 1904 i Gävle. När vägnätet byggdes ut i början på 1900-talet blev båttrafiken så småningom utkonkurrerad.

Efter att ha varit nära att skrotas på 1970-talet räddades M/S Emma, rustades upp igen och trafikerar nu sedan 1979 Storsjön på fast turlista. www.sandvikenssegelsallskap.com

Bangen musikalisk fullträff

Listan på stjärnor som uppträtt på Bangen Jazz & Blues Festival i Sandviken kan göras längre än ett frijazz-solo. Esbjörn Svensson Trio, Alice Babs, Georgie Fame, Toots Thielemanns, Yasuhito Mori, Charlie Norman, Putte Wickman, Randy Brecker, Deborah Brown, Monica Zetterlund … Det är nästan lättare att räkna upp de artister som INTE varit på Bangen sedan starten för festivalen 1991. År 2012 återvänder Bangen till Stadsparken i Sandviken som lite av en jubileumspresent till den 150-årsfirande staden. En särskild nyhet för året är att torsdagen bjuder på fri entré! www.bangen.nu

Guld och silver

Det är ingen tvekan om var Sveriges bandyfäste ligger. Herrlaget tog sitt åttonde SM-guld genom tiderna efter vinsten i finalen över Villa.

Damlaget bärgade ett SM-silver då AIK blev för svåra i finalen och vann efter förlängning. www.saik.com

Mer än ett sekel yxor

Redan 1880 grundade bröderna Wetterling det som skulle komma att bli en av få yxsmedjor som finns kvar än idag. De handsmidda yxorna kräver mer än 50 arbetsmoment, men resultatet blir en i princip outslitlig produkt. Nu har även resten av världen fått upp ögonen för de svenska kvalitetsyxorna från Storvik. Exporten går bland annat till USA, Kanada, Australien och Tyskland. www.wetterlings.se

34 | Magasin G

Dubbelt så kul på Sveriges Järnvägsmuseum!

18 juni – 19 augusti: Stort sommarprogram för hela familjen och nyöppnat fordonsmagasin med fler häftiga lok och vagnar! Åk rälsbuss varje dag mellan museet och magasinet, stig även på vid Gävle Central. Rälsbussen ingår i entrén.

Nyhet!

Åk rälsbuss till fordonsmagasin et 18 juni – 19 augu sti Ingår i entrén!

Minitåg, dramatiserade visningar, butik och café.

Välkommen att ta del av en större upplevelse!

18 juni – 19 augusti Minitåg och lekar från förr

Öppet alla dagar juni, juli, augusti kl 10-17 Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum Rälsgatan 1, Gävle. Telefon: 026-14 46 15 www.trafikverket.se/museer Magasin G | 35

Med reservation för ändringar

Fri entré t.o.m. 19 år Gratis parkering

Gösses!

“Metkrokarna hinner knappt ner under vattenytan innan det fastnar små löjor på dem.”

D

et sägs att Storsjön har lika många öar som det finns dagar på året. Men de som verkligen räknat hävdar att siffran kanske är något överdriven. Att Storsjön däremot har alldeles utmärkta vatten för gösfiske råder det ingen tvekan om. Vi åker ut för några timmars fiske med Tomas som bor året runt i ett sommarstugeområde vid Storsjöns östra strand.

förstås aldrig sina specialknep eller vilka drag de använder. Men vi kan sträcka oss så långt som att det handlar om bottenmete med löja och kast med spö från båten. Två spön fästs i hållare på relingen och linan får gå ut så långt att agnet precis når botten.

När båten guppar och kränger i vågorna åker löjan upp och ner från botten vilket gör att den ser levande ut för större fiskar som närmar sig.

– Egentligen är det lite för sent på gössäsongen, så här i mitten på augusti, säger Tomas. Bästa gösfisket är i början på sommaren.

Båten styr ut från bryggan och vi tar sikte på en av öarna några minuter bort. Passande nog heter den Gösholmen. Där i vasskanten metar vi löja som vi ska agna med lite senare. Metkrokarna hinner knappt ner under vattenytan innan det fastnar små löjor på dem.

Första fiskeplatsen ger förstås ingenting.

Inte ens ett napp. Tomas suckar lite.

– I början av säsongen är det fullt med båtar som fiskar här på sjön. Då skulle vi garanterat redan haft något på kroken nu.

Han startar båten och vi glider iväg en knapp kilometer mot ett lite djupare område i Storsjön. Vi låter reven löpa ut igen och börjar kasta ut från båten. Efter tio minuter hugger det på metspöet. Det blir inte mycket till kamp. Gösen som blir synlig vid ytan strax intill båten väger ett knappt kilo och får återvända ner i det mörka vattnet efter ett kort besök hos oss för fotografering. Lite senare hugger det rejält.

– Måste vara en gädda, säger Tomas. Han

Ekolodet hjälper oss sedan att hitta ett område med lagom djup där vi kan ankra upp och inleda försöken att överlista den goda matfisken. Riktiga fiskare avslöjar

36 | Magasin G

kämpar någon minut med fisken som rusar åt olika håll innan linan plötsligt slits av.

Det är sånt som händer, Storsjön är ändå relativt snäll mot redskapen. Det finns några områden där slaggsten har dumpats i vattnet som kan göra att man fastnar med sitt drag. Men annars är det ärlig kamp mot fiskarna som gäller och ibland vinner de senare.

Det hinner bli ytterligare tre gösar varav en är stor nog att sparas och en gädda som får återvända ner i Storsjön igen. Det mesta har nappat på bottenmetet.

– Det är ganska troligt att det är vårt kastande som har lockat fiskarna närmare båten. De har simmat med dragen och sedan upptäckt löjorna, menar Tomas.

Vi har fått fyra timmars skön avkoppling en lite blåsig sensommardag. Fångsten kunde kanske varit större men vi får skylla oss själva som är ute lite efter den egentliga säsongen.

www.fiskestorsjon.se

GÖS (Sander lucioperca) Mindre gösar förväxlas lätt med abborre. Gösen kännetecknas av en långsträckt kropp med mörk sidolinje.

Ovanför linjen är färgen grå med dragning åt brunt eller grönt. Sidorna är silverfärgade eller grå och buken vit. Den ljusa ryggfenan har svarta stora fläckar och vassa strålar.

Gösen blir upp till 130 cm lång och kan väga 15 kg, men fiskar från 0,7–3 kg är vanligast i våra vatten.

Magasin G | 37

Rullsand Gillar du böljande sanddyner och att vada längs långgrunda stränder är Rullsand vid Dalälvens mynning perfekt. Lika uppskattat bland barnfamiljer som bland dem som vill visa upp sin gyllene solbränna.

Havsbad

Insjöbad Vid Storsjön ligger populära Strandbaden i Årsunda med kilometerlång sandstrand, camping och restaurang.

Harnäsbadets hopptorn brukar locka de yngre. Populära är också Malmjärn och Edsken i Hofors, liksom Medskogssjön mellan Ockelbo och Sandviken.

Med Gästriklands och Älvkarlebys långa kuststräckor finns det förstås mängder av vikar och stränder som lockar till dopp.

Granne med Rullsand ligger Brämsand, lite djupare men med lika härliga sanddyner. I Vårvik badar du från klipporna, nedanför Engeltofta hittar du en mindre strand bara tio minuter från centrala Gävle. Lite längre bort ligger Engesbergs Camping med sitt havsbad. Längst inne i Bönaviken ligger ännu en liten och barnvänlig strand.

Äventyrsbad Fjärran Höjderbadet i Gävle och Parkbadet i Sandviken är Gästriklands stora äventyrsbad med bassänger både ute och inomhus, hopptorn, rutschbanor, forsar, vågmaskiner, spa och serveringar.

38 | Magasin G

www.채lvkarleby.se

Magasin G | 39

”Sommaren 2012 kan vi börja ta Herrgården och gräsmattan i anspråk för våra besökare”

40 | Magasin G

wij öppnar herrgårdscafè Under hela Wij Trädgårdars existens har Herrgården funnits där som ett löfte om att en dag kunna tas i bruk för den egna verksamheten. Ett livslångt kontrakt med den sista hyresgästen gjorde att planerna har fått vänta ända till nu.

— Sommaren 2012 kan vi börja ta Herrgården och gräsmattan i anspråk för våra besökare, berättar Wij Trädgårdars vd

Malin Eriksson. Herrgården ligger som ett smycke mitt i Wij Trädgårdars stora område. Hittills har besökarna fått betrakta huset på avstånd och många har nog undrat vad som döljer sig där innanför väggarna.

— Vi kommer i första hand att nyttja själva huvudbyggnaden för konferenser och möten. Lite längre fram kommer vi att använda delar av herrgården som hotell.

Trädgården ska vi öppna upp som ett trädgårdscafé och restaurera så att den får tillbaka en del av sin ursprungliga karaktär.

Ett känt svenskt möbelföretag som vi samarbetar med, möblerar caféet.

– Nu får vi en härlig gräsyta mitt i området som vi kan göra roliga och spännande saker med, konstaterar Malin Eriksson.

www.wij.se

Magasin G | 41

Hofors Golfbana:

Ett oslagbart läge fÜr golf

42 | Magasin G

Golf är så mycket mer än ett spel där det handlar om att slå ner en liten vit boll i ett hål. Det är en helhetsupplevelse, en social aktivitet och i många fall en fin naturupplevelse. Som på Hofors golfbana, till exempel. Den har även tidigare rankats högt bland Sveriges golfbanor.

Nu senast utsågs Hofors golfbana till en av Sveriges två vackraste av tidningen Svensk Golf!

– Vi har ett oslagbart läge, säger Mats Östblom i golfklubbens marknadskommitté. Närheten till vattnet är helt underbart. Men jag tror också att den nya känsla som vi fått in i klubben påverkar skicket på banan. Vi har fått en nytändning i samband med att vi tog bort tjänsten som klubbchef och istället satsar på mer ideellt arbete i våra kommittéer.

– Hofors golfbana är perfekt för besökare utifrån, säger Mats. Den är medelsvår, med vatten i spel på många hål. Banan är kanske lite kortare än de nya banor som byggs

idag, men det finns gott om hinder som ger andra typer av utmaningar. Vi har en restaurang med bra mat där man kan sitta och njuta av en kall öl efter sin runda.

– Och från i mitten av sommaren kommer man att kunna hyra åtta lägenheter i ett andelshus som ligger precis vid 15:e green. Vi har också ett samarbete med Högbo Brukshotell som innebär att vår bana även ingår i deras golfpaket.

Hofors Golfklubb har, precis som de flesta andra klubbar i landet, känt av ett minskat tryck på sina banor. Den stora golf-

boomen för några år sedan har klingat av.

Men i Hofors har man alltså vänt det till något positivt med en annan organisation.

Medlemsantalet ligger dessutom stabilt och greenfee-besöken ökade med drygt 30 procent under säsongen 2011.

– Vi blev mycket glädjande utsedda till Årets Golfklubb 2012 av föreningen Sveriges Golfjournalister och fick pris som bästa arrangör på Skandia Tours ungdomstävling förra året bland 32 klubbar. www.hoforsgk.se

Magasin G | 43

en koja en eremit ett dygn

Det händer att jag kollar Facebook i min iPhone direkt när jag vaknar på morgonen.

Och precis innan jag går och lägger mig. Jag läser papperstidningen till frukost och minst fem andra dagstidningar på nätet. Flera gånger varje dag. Jag är nog inte unik, men nu ska jag klara mig utan allt det där och mycket annat som vi kallar civilisationen i ett helt dygn. Jag ska leva eremitliv uppe på ett berg.

Förmodligen passar jag rätt bra in på målgruppen för Eremit of Swedens affärsidé – att erbjuda en lagom tillrättalagd vildmarksvistelse i skogen för stressade stadsbor. Jag kan välja mellan ett dygn eller två, helt ensam i en skogskoja. De tillhandahåller platsen – jag äger upplevelsen!

Klockan är 15.47 när jag stänger av min telefon. Då har jag vandrat upp till den lilla skogskojan tillsammans med Kent Bogren som äger konceptet med sin fru Irene. På vägen upp har han pekat på trattkantareller längs stigen.

– De där ska du äta till middag ikväll.

– Ha, ha, skrattar jag lite förläget. Jag är inte så bra på svamp … jag kanske tar fel och måste magpumpas.

– Kom ihåg var de där trattisarna fanns, för du ska äta dem ikväll, säger Kent med lite mer eftertryck.

Då inser jag plötsligt att jag inte haft en tanke på hur matfrågan ska lösas det här dygnet. Hämtpizza? Knappast … jag är en bra bit från närmaste samhälle.

Kent visar mig var vattenkällan ligger,

44 | Magasin G

gömd under ett omkullvält träd. Vattnet behövs både som säkerhet i kojan och förstås i matlagningen. Han överräcker en jutesäck med matvaror, allt jag behöver för en middag samma kväll samt frukost och lunch nästa dag. Sen ber han mig lägga ner allt i en stor plåtlåda så att inte björnarna lockas dit och försöker komma åt maten.

Björnarna?

– Det bor två stycken björnar här på berget, säger Kent lite nonchalant. Men han tror inte att de är här just nu eftersom det pågått byggverksamhet i närheten. Sen går han och lämnar mig ensam. Om ett dygn ska han återvända och hämta (det som är kvar av) mig. Nu är jag eremiten i skogskojan på berget.

an jag kommer ihåg var de fanns. En halv liter gyllenbruna borde väl räcka! Jag kommer ju troligen inte att få besök … Jag går en kort lov runt i omgivningen bara för att bilda mig en uppfattning om var jag hamnat. Sen sätter jag mig på en stock framför kojan och njuter av den värmande höstsolen. Det är nu jag ska hitta mig själv, släppa alla krav, meditera, fundera över livet, lösa alla problem. Allt som hörs är vinden i träden. Och min egen mage som kurrar. I takt med att solen sjunker, kommer fukten och kylan krypande.

Dags att gå in i kojan och göra upp eld!

En lagom tillrättalagd vildmarksvistelse i skogen för stressade stadsbor.

Jag börjar med att inventera matförrådet.

Vad har jag fått? Hur ska jag tillaga det? Det finns en värmekamin i kojan med kokmöjligheter ovanpå. Och torr ved, så det ska nog ordna sig.

Men bäst att plocka de där trattisarna med-

Alla som känner mig vet att jag alltid slår huvudet i saker. Skogskojan är inget undantag. Den är två gånger tre meter stor och med knapp ståhöjd i mitten för en medellång man. Jag kommer att ha en och annan bula när det här dygnet är över.

Skymningen är mild utanför stugan, på kaminen kokar potatis, snart ska en tjock skiva lokalproducerad rostbiff stekas

Det ljusnar svagt vid horisonten. Utan att ha en aning om vad klockan är går jag ut från kojan mot kanten av gläntan för att få den perfekta utsikten mot öster. tillsammans med kantarellerna. Det doftar underbart och jag längtar efter att få öppna den Jädraöl som stått och väntat på köksbordet sedan jag kom hit. Middagen blir förstås fantastisk! Eremitkocken har överträffat sig själv. De två chokladpralinerna som också ingick i välkomstpaketet blir en perfekt avrundning.

Efter middagen går jag ut i den blå timmen och bara står rakt upp och ner i skymningen. Ett flygplan hörs någonstans, ett godståg, en blinkande mast vid horisonten.

Men mest av allt är det ändå tyst och stilla.

Mörkret faller snabbt.

Jag sätter mig i stugan och läser en bok i skenet från ett stearinljus. Så rofyllt. Ibland gläntar jag på dörren för att släppa in lite frisk kvällsluft. Timmarna går och det är dags att krypa ner i sängen. Att borsta tänderna i den fortfarande ljumma höstnatten under stjärnorna känns befriande. Men jag litar ändå inte riktigt på Kents teorier om björnarna, så jag stannar helst inte ute i mörkret längre än nödvändigt.

Kent hade utlovat en fantastisk soluppgång

och när jag vaknar inser jag att den är nära.

Det ljusnar svagt vid horisonten. Utan att ha en aning om vad klockan är går jag ut från kojan mot kanten av gläntan för att få den perfekta utsikten mot öster. Den sista månskärvan bleknar bort i takt med att solen stiger upp och jag står där i bara kalsingar och t-shirt och ler. Kent hade rätt.

Sedan hämtar jag yxan, späntar lite ved och går in för att sätta fart på kaminen igen.

Frukosten får vänta även om jag faktiskt är lite hungrig. Jag lägger mig i sängen igen och ligger där en stund medan tankarna vandrar. Jag har ju faktiskt en del viktiga beslut att fatta kring mitt liv. Kanske ska passa på att göra det nu när jag har all tid för mig själv. Kaminen sprakar hemtrevligt och det blir varmt i kojan. Plötsligt vaknar jag och inser att det har gått en bra stund.

Sovmorgon alltså. Något jag aldrig unnar

mig annars, inte ens på semestern. Men som eremit utan plikter är det kanske ok?

Nu måste jag ha frukost eller är det redan lunchdags? Vad är klo… nej, just det.

Yoghurt, två stora mackor med salami på tröskeln till kojan. Solen skiner, bara en en-

veten geting stör upplevelsen. Flyttar mig ut till en stor sten på hygget och ägnar någon timme åt att läsa ut boken jag började på igår. Tar sedan en promenad längs Gästrikeleden upp på berget, men precis som Kent berättade är inte utsikten bättre därifrån än från kojan. Men det finns liksom inbyggt i oss människor att bestiga toppar.

För en stadsmänniska som jag är det en alldeles lagom strapats.

Klockan halv tre skulle jag bli hämtad igen.

Måste hinna äta lunch också, har inte minsta aning om vad klockan är. Elva? Kvart över ett? Två? Jag kokar resten av potatisen, steker rödlök, falukorv och några skivor salami från frukosten. Det blir en mustig pytt och mer än tillräckligt för en enkel eremit.

När jag är klar med disken bestämmer jag mig för att klockan nog är tio i två och slår på min telefon. Den är kvart över. Det plingar till och jag får ett SMS från Kent som säger att jag tyvärr måste bli kvar ytterligare en dryg timme vid kojan innan jag kan bli hämtad. Tänk, det gör mig inte det minsta! www.eremitofsweden.se

Magasin G | 45

Älgparken lockar!

I Mo strax norr om Ockelbo ligger Älgparken där du kan vandra runt mellan hägnen och se ett 10-tal älgar i deras naturliga miljö. Visste du till exempel att älgar gärna badar?

Har du tur får du se när de frustande rusar ner i dammen för att svalka sig på sommaren. www.algparken.se

www.ockelbo.se

www.ockelboklubben.se

Sommarmarknad: Helgen efter midsommar Vintermarknad: Första helgen i mars

www.ockelbomarknad.se

46 | Magasin G

www.vildmarksgalleriet.se

JOE HILL född Joel Emmanuel Hägglund, alias Joseph Hillström, 7 oktober 1879 i Gävle, avrättad 19 november 1915 i Salt Lake City, USA.

Joe Hill

en dold

kändis

Det händer att det kommer fram människor på gatan och frågar var Joe Hill växte upp. De blir förvånade över att många gävlebor inte har en aning om vad de pratar om. Diktaren, sångaren och arbetar organisatören Joe Hill var nämligen en man som är mer känd i Amerika och i andra delar av världen än i Gävle.

Joe Hill föddes och växte upp i Gävle men levde som vuxen i USA, innan han avrättades vid 36 års ålder. Han dömdes till döden för ett mord på en specerihandlare i Salt Lake City. Han dömdes på vaga grunder för detta mord och arbetarklassen över hela världen demonstrerade. Domen ansågs vara ett justitiemord, avsett att tysta Joe Hill, som var mycket populär bland kämpande arbetare runt om i USA. Joel Hägglund föddes i Gävle 1879. När han var 23 år gammal och båda hans föräldrar avlidit emigrerade han och hans äldre bror till Amerika. Men när de kommer fram tap-

par de bort varandra i vimlet av människor.

Några år senare byter Joel namn till Joe Hill, ansluter sig till syndikalistiska arbetarorganisationen IWW (Industrial Workers of the World) och börjar att skriva sångtexter.

Många texter skrevs till den tidens populära låtar som många redan kände till, till exempel användes frälsningsarméns melodier.

Sångerna sjöngs över hela Amerika, och arbetsgivarna kallade den första sångboken för Den lilla röda djävulen . Något år senare arbetar Joe Hill med att organisera de underbetalda arbetarna vid koppargruvorna i Utah. Han möter hårt motstånd från arbetsgivarna.

Hans sånger och uttalanden används fortfarande i arbetardemonstrationer. Till exempel Don’t mourn – organize (Sörj ej organisera). Många av sångerna finns översatta till svenska.

I Gamla Gefle finns Joe Hill-gården. Det är huset där Joe Hills familj bodde under slutet av 1800-talet. Numera är gården ett museum med ett minnesrum och en mindre utställning där det går att följa viktiga händelser i Joe Hills liv. www.joehill.se

Magasin G | 47

The Deer Tracks:

F채rgsprakande elektroniska lappt채cken

48 | Magasin G

För två år sedan fick de en av sina låtar spelad i Grey’s Anatomy, en av världens mest populära TV-serier. ”Bless the Waves” är inledningsspåret på albumet ”Eggegrund”, vilket i sin tur är en ö och ett naturreservat längst ut i Gävlebukten. Där tillbringade David Lehnberg och Elin Lindfors en vecka i en lånad stuga för att skapa och spela in sin musik.

R

esan ut med en fiskebåt till Eggegrund ... Att vakna där mitt ute i havet … det var så vackert, säger Elin.

Elin och David är The Deer Tracks. När de själva ska beskriva sin musik för någon som aldrig hört dem, säger David: – Ett färgsprakande elektroniskt lapptäcke av olika ljud. Och Elin fyller i med: – Norrskenselektronica. Beskrivningen som ett lapptäcke är lätt att förstå när man lyssnar. Musiken består av många lager och dimensioner. Melodier och rytmer vävs ihop och bildar en ljudmassa där man ändå alltid hittar det melodiska.

– Vi försöker göra musik som inte är gjord ännu, musik som kommer ur Elin och mig, säger David. Amerikaner har beskrivit vår musik som exotisk, det är den säkert för dem.

Ett annat sätt att beskriva The Deer Tracks musik är att den uppstår i brytningen mellan det urbana och naturen. Där staden möter skogen. De påverkas starkt av den omgivning de lever och skapar i.

– Vi byter miljöer för att få andra dimensioner i vår musik. En skiva spelade vi in i en stuga, helt omgivna av skog, berättar Elin.

– Så fort vi blir inspirerade, sätter vi fart, säger David. Vi blir nästan maniska. Vi samplade

havet, rytmen i vågorna ute vid Eggegrund.

Vi tar ljud som finns runt omkring oss och integrerar i musiken. För oss är det lika mycket konst som musik. De som är fascinerade av ljud och atmosfärer brukar gilla vår musik.

Att få sin musik spelad i en populär TV-serie som följs av sju miljoner tittare per avsnitt är förstås en hyfsad hjälp i karriären. Nedladdningen av deras musik tog ordentlig fart när avsnittet hade sänts. De turnerar i Japan, USA, England och här hemma i Sverige, förstås. Men hur stora är The Deer Tracks egentligen?

– Vi är stora nog att få turnera och släppa skivor, konstaterar Elin. Jag och David är kärnan i The Deer Tracks men vi försöker hålla det som en levande organism. Det är ett slags universum där vi är centrum, men vi tar in andra musiker när vi spelar live.

– Men vi är nog lite speciella, säger David. Vi vet precis hur vi vill ha vår musik och tänker väldigt lika, Elin och jag. Vi letar efter någonting när vi skriver vår musik. Då tappar vi ofta tids- och rumsuppfattning.

– Låtarna görs medan vi spelar in och de blir väldigt präglade av platsen. Jag minns en gång när jag var i London och David hade

skickat några musikfiler till mig som han ville att jag skulle lyssna på. Jag gick runt i Hyde Park och kände att det nog var bra musik, men ändå kändes det lite fel. När jag kom hem till Gävle tog jag samma filer med mig ut till fiskeläget Bönan och lyssnade.

Där föll allt på plats.

– Vår musik skulle låta annorlunda om vi kom någon annanstans ifrån, säger David.

Men vi gillar Gävle, det är en bra plats att både resa iväg ifrån och komma tillbaka till.

D

avid är övertygad om att det är meningen att han och Elin ska göra musik tillsammans. Det var ingen slump att han sprang på Elin. En vecka innan de träffades första gången hade Elin lånat hem en av Davids tidigare skivor från Musikbiblioteket där hon arbetade. Hon hade direkt känt att hon skulle vilja köra i hans band. När de sedan möttes upptäckte de att de hade ett gemensamt musikaliskt språk.

– Vi vrider ofta åt olika håll när vi ska göra någonting, säger Elin. Men vi hamnar alltid rätt ändå. Det blir många koppar kaffe när vi börjar bygga vårt musikaliska lapptäcke.

www.thedeertracks.com

Magasin G | 49

FÄBOD MÖTER SLOW FOOD PÅ PICKNICK “Det går att göra så mycket mer än att bara ta med korv, bröd och ketchup.”

Brännässelsenap. Blåbärssylt från Heliga Landet. Lingonketchup. Namnen på de lokalt producerade matvarorna är minst lika spännande som själva smakerna. Runt om i vårt land plockas gamla mattraditioner och smaker fram för att blandas med nya influenser från andra kulturer. Begrepp som ekologiskt, lokalproducerat, slow food, KRAV-märkt blandas i grytor och på butikshyllor.

Peter Ågren driver matföretaget Valbostreet.

Tillsammans med sina medarbetare vill han inspirera och motivera oss till att laga goda maträtter, fria från onödiga tillsatser.

– Jag vill att matlagningen ska få ta mer tid än de flesta idag lägger på den, säger Peter.

50 | Magasin G

Valbostreet är en del av slow food-rörelsen som grundades i Italien i mitten på 1980-talet som en reaktion mot snabbmatsfenomenet. Peter är styrelseledamot i Slow Food Gästrikland.

– Det handlar lika mycket om att upplysa om klimatsmarthet och rättvisa förhållanden i livsmedelskedjan som om smakupplevelser!

Namnet Valbostreet kommer av att företaget håller till på Valbovägen, strax utanför Gävle. Men framför allt syns de på mässor, vid matarrangemang av olika slag, de håller matlagningskurser och leder studiecirklar.

– Vi försöker göra slow food mer folkligt. Ta en picknick, till exempel. Det går att göra så mycket mer än att bara ta med korv med

bröd och ketchup, säger Peter.

I hans egna planer för Valbostreet ingår bland annat att sätta ihop en picknickkorg som kan köpas färdig med ett både lokalproducerat och matklokt innehåll. Kanske kommer den att finnas till försäljning redan under sommaren 2012.

Magasin G bad Peter duka upp ett antal goda exempel på vad han menar. Miljön fick bli S’lars Ollas fäbod i Kungsgården mellan Sandviken och Hofors. Njut av bilderna och försök föreställa dig kombinationen av smaker, svensk sommar och fäbodliv.

Till höger ...

Kryddiga färskkorvar från Dilèns saluhall och mjölksyrad cole slaw som insvepts i S’Lars Ollas tunnbröd och sedan toppats med Valbostreets svartvinbärssenap. På tunnbrödet till vänster i bild en klick Get-Feta från Lars-Pers i Fors som bryts av med Malins blomstrande tomatmarmelad från Valbo!

I bakgrunden skymtar klövrigt fäbosmör och slogdricka (en mjöd gjord på plommon, rörsocker och russin).

Nere till vänster ...

På fatet ligger Ockelbo Kycklings rökta filèer och skålen är uppfylld med en svedjerovssallad innehållande Gunnar Alnebergs rovor & pepparrot, Gästrike-honung och Gefleortens yoghurt. Grönsaksstavar på Jordnäras morötter, brytbönor & broccoli från Böle Grönsaker. Smaksättare från Gävleborgssmak är Krösamossås (lingon-chilisås) och För-stark-sås (gjord på chili från Vårt skafferi Sverige).

Nere till höger ...

Wahlströms Fiskardotters kallrökta lax, Brännässelsenap, rårörda lingon, färsk potatis & äppeldryck från Valbo, Glödstekt strömming från Trollharens Fisk, surdegsbröd samt en gubbröra med havtornskompott.

Planerade försäljningsställen för Gävleborgssmaks picknick & presentlådor är Mackmyra Whiskyby, Epi Surdegsbageri, Alternativboden Lyktan på Berggrenska Gården, Hedvigs trädgård, Turistbyrån Drottninggatan i Gävle, Ellens Skafferi och Dilèns saluhall i Valbo, Kajsas Skafferi i Sandviken, Jenny & Maud lanthandel i Gysinge, samt Ekonära i Storvik.

Alla dessa delikatesser kan beställas via hemsidan www.gavleborgssmak.se

Magasin G | 51

firar med ett riktigt

GULDjubileum

”Men det får inte förekomma svordomar och höga skrik” förmanade konsulinnan Antonie Rettig allvarsamt. Den lilla skaran unga män nickade till svar och lovade att så skulle det inte bli. De skulle ju bara sparka lite boll. Bollen hade de införskaffat och nu hade de också en plats att vara på.

Den lilla ängen i närheten av konsulinnans villa blev nu ”Villaplanen” och passade utmärkt för fotboll och friidrott. Visst behövde det fixas lite men det var snart gjort.

I förbifarten startade ungdomarna också en förening så att man kunde tävla under lite

52 | Magasin G

mer ordnade former. Första fotbollsmatchen spelades mot ”Tvärgatornas försvar” och matchen slutade med att Brynäs Idrottsförening vann sin allra första seger. Inte nog med det, man spelade så bra att motståndarlaget efter matchen upplöstes och de bästa spelarna gick över till Brynäs IF. Om konsulinnan Antoine Rettig sisådär hundra år efter hon lagt upp villkoren för pojkarnas bollspel besökt en match med Brynäs IF hade hon nog förfasats. Hon hade ju sagt att det inte fick förekomma några svordomar och höga skrik. Däremot hade hon nog förundrats, och förvånats

en smula över vilka följder upplåtelsen av en liten äng hade fått. Sannolikt hade hon inte en aning om att av alla de gåvor hon skänkt Gävle var kanske Villaplanen uppe vid Herrgårdshagen på Brynäs den som betytt allra mest för Gävleborna.

12 maj 1912 föddes Brynäs IF ur arbetarstadsdelen Brynäs folkliv. Ett hundra år har gått och den lilla entusiastiska stadsdelsföreningen är nu en av Sveriges mest framgångsrika. 15 SM-guld har det blivit genom åren. Det allra första kom redan 1925 då Brynäs IF blev Svenska Mästare i fotboll och det andra vanns av Gulli Söderström tre år senare, men då handlade det om fri-

Ove Molin, Anders Gozzi och Peter Larsson bildade Smurfkedjan.

En formation som i slutet av 90-talet charmade alla med sin fart och teknik.

Brynäs IF har precisgjort mål på ärkerivalerna Leksands IF. Det har blivit många hårda duster mellan lagen genom tiden.

Ett klassiskt Brynäs IF firar ett av sina 13 SM-guld i ishockey.

Det elfte av tretton ishockeyguld är bärgat. Brynäs IF har precis blivit Svenska mästare. Finalserien mot Luleå avgjordes i Gavlerinken i sista matchen.

idrott och trekamp. De resterande 13 gulden har vunnits av ishockeysektionen, en sport som knappt fanns när klubben skapades.

i den högsta. En grund hade byggts och spännande, skickliga spelare började dyka upp i klubben. 1964 hade musklerna växt sig så stora att föreningen vann sitt första ishockeyguld. Det första stora steget i en fantastisk framgångssaga hade tagits. Under de kommande 15 åren, fram till 1980 skulle Gävlelaget vinna smått osannolika tio SM-Guld, och dominera svensk hockey på såväl klubb- som landslagsnivå. Brynäs IF blev (nästan) hela Sveriges lag och skaffade sig supportrar runt om i hela landet.

Under storhetstiden var Brynäs IF nästan det samma som Tre Kronor. Vad sägs om spelare som Tord Lundström, Lennart ”Tigern” Johansson, Lars-Göran Nilsson, Håkan

Wickberg, Virus Lindberg, Inge Hammarström, Stig och Börje Salming? Listan kan göras lång, och då har vi ännu inte börjat prata om den generation som följde med till exempel Anders ”Masken” Carlsson, Mats Näslund och Tomas Sandström. Eller för all del 2000-talets talangexplosion med superstjärnor som Niklas Bäckström och Jakob Silfverberg, bara för att nämna några.

Faktum är att ishockeyn gjorde sitt intåg i föreningen 1939. Ishockeyn blev snabbt populär i Gävle och Brynäs IF beslutade att lägga ner bandysatsningen till förmån för den billigare(!) ishockeyn. Matcherna spelades på Islandsplan på Brynäs och hockeyn fick ganska snart framgång. 1944 blev Brynäs ett av de första lagen utanför Stockholmsregionen att nå den högsta serien. De stora framgångarna skulle dock låta vänta på sig i en tid till. Efter några års hoppande mellan serierna etablerade sig till slut Brynäs

Ett sekel har gått sedan bildandet och den 12 maj fyller Brynäs IF 100 år. Hela 2012 går därför i firandets tecken, där klubben tittar tillbaka på sin fina historia och firar in de kommande hundra åren av nya segrar. www.brynas.se

Några datum att lägga på minnet under 2012!

Torsdag 19 april Brynäs IF Svenska Mästare för 13:e gången!

Lördag 12 maj 100-årsdagen! Officiell mottagning i Läkerol Arena Lördag 22 september 100-årsfest i samband med match. Publik och spelare, alla ska vara med!

Lördag 8 december Utomhusmatch. Grand Final på Jubileumsåret.

Magasin G | 53

Trött av Tröttbacken Precis när du svänger runt det stora stålverkets industriområde och styr vidare mot Gävle längs riksväg 80/E16, suger den tag i ditt fordon. Tröttbacken.

Sitter du på en cykel har du garanterat ordentlig mjölksyra i benen efter bara någon minut.

Bussar och lastbilar känner definitivt av lutningen. Genom åren är det fler än ett fordon som dragit sin sista suck i den långa uppförsbacken.

Inget stolligt projekt

Kerstin den första kvinnan

Stillgruvan på Storbergets topp hade brutits sedan ”urminnes tider”. Problemet var att malmen fanns på stort djup och att gruvan lätt vattenfylldes. Tanken väcktes då att bygga en gång – en stoll – in till gruvan från bergets fot. År 1781 tändes den första brasan för att spräcka berget och påbörja stollen. Många gruvarbetare omkom under tiden arbetet pågick på grund av den kraftiga rökutvecklingen från tillmakningseldarna.

Efter åtta år hade de kommit 255 meter in i berget och kunde inte komma längre. Istället öppnades ett 37 meter djupt schakt i gången och arbetet kunde nu fortsätta. 1791 var stollen färdig och mätte 265 meter. Enligt beräkningar befann man sig mitt under Stillgruvans väldiga vattenbassäng.

Det var dags att offra stollarbetets enda sprängskott.

Smällen när taket sprängdes blev enorm och man pratade om den i bygden i 100 år. Mannen som tände på hann med nöd och näppe undan vattenmassorna som forsade fram genom stollen.

Men satsningen var lyckad och gruvan tömdes helt på vatten. Den blev nu Torsåkers förnämsta och brytningen av järnhaltig svartmalm fortsatte i närmare 100 år.

Sveriges första riksdagskvinna, Kerstin Hesselgren (1872–1962), föddes och växte upp i Hofors. Hon fick därför smeknamnet ”Kerstin den första” och har två gånger fått pryda svenska frimärken som uppmärksammat jubileer för den kvinnliga rösträtten.

Kerstin lämnade Hofors vid 18 års ålder och flyttade till Stockholm där hon utbildade sig till Sveriges första kvinnliga yrkesinspektör. Hon var dessutom den första kvinnliga skolköksinspektrisen, första kvinnliga bostadsinspektrisen, den första svenska kvinnan i Nationernas Förbund (föregångare till FN) och den första kvinnan i den internationella arbetsorganisationen ILO. I riksdagen drev Kerstin Hesselgren framför allt frågor om utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster och lika lön som män. Hon ville tillåta sexualupplysning och preventivmedel och arbetade för att sänka straffen för aborter. Både i Hofors och i Storvik finns gator uppkallade efter Kerstin Hesselgren.

www.jarnriket.se

54 | Magasin G

Klättra på en nyckelpiga i Hemlingby Utomhusskoj även för de mindre barnen hittar du i Hemlingby. Drygt tre kilometer söder om Gävle Centrum ligger friluftsområdet som har aktiviteter under hela året. I det 600 meter långa upplevelsespåret Storskogen finns växer och djur i storformat. www.gavle.se

Myror

i brallan?

Här finns aktiviteter även för de minsta

Bada med Mamma Mu För barn som tycker om bad och Mamma Mu kan Parkbadet i Sandviken vara värt ett besök. Här finns ett nyrustat äventyrsbad med Mamma Mu-bassäng för de minsta. www.sandviken.se

Alborgen – Äventyr för hela familjen Om du sett ”Fångarna på fortet” kan du ana vad det handlar om. Alborgen är ett äventyrshus fyllt med olika utmaningar.

Här finns någonting att bita i för alla, gammal som ung. Det är här du märker att det bor en liten tävlingsmänniska i de flesta av oss. På Alborgen behövs en smula klurighet, lite styrka, kanske musikalitet, en aning tur men framför allt lust att ha roligt ett par timmar. www.alborgen.nu

Barn med spring i benen?

Länets största lekland finns i Gävle. Med klätterställningar, rutschkanor, hängbroar, bollhav, studsmattor och en massa annat skoj blir de flesta barn nöjda. De mindre barnen har en egen avdelning som är både lugn och mjuk att sitta i. Det finns även en kafeteria, för alla barn och föräldrar som vill pusta ut en stund. www.leklandetdelfinen.se

Magasin G | 55

Björk & Berries

tar den svenska naturen ut i världen Det handlar om dofter. Om naturliga och konstgjorda. Och om historia.

Visste du till exempel att Gävle tidigare har kallats Sveriges parfymstad?

Det får jag lära mig när jag besöker Björk & Berries i Högbo.

Utanför Sandviken ligger Högbo. Det var här som idén till Björk & Berries tog fart för sju år sedan. Allt började under ett Rotarymöte, någon började prata om sinnen och dofter, varför inget företag i området ägnade sig åt det. Det kanske går att använda svenska dofter från skog och natur och använda det i naturliga dofter? Som lingon, björk, hjortron, blåbär. Det var så allting började.

Strax intill Högbo Brukshotell ligger Björk & Berries DoftDesignCenter. Det blev det första steget för det nya företaget. Här får besökarna följa arbetet med att ta fram nya dofter och parfymer. Det är just vad jag är här för att göra. Britt Lindström arbetar som doftguide och Titti Lundgren är VD för Björk & Berries och båda visar mig runt. I en del av rummet finns gamla parfymflaskor och tvålar med vackra papper omkring.

Jag får lära mig en hel del nya saker om min hemstad. Som att förr i tiden var Gävle känt för sina smaker och dofter. För 150 år sedan fanns Ahlgrens tekniska fabrik, och en del av företaget ägnade sig kemisktekniska produkter.

I rummet finns många burkar med torkade

56 | Magasin G

råvaror som används som bas i de flesta parfymer.

– Doftsinnet reagerar direkt. Bara genom en doft kan du slussas tjugo år tillbaka i tiden.

Det väcker känslor och minnen. Som parfymen av en ungdomskärlek, den minns du hela livet, säger Britt.

Hon sträcker fram en burk och låter mig lukta. Hon frågar om jag känner igen den.

Och visst, det var längesedan jag kände den sist, men om jag blundar blir jag åtta år och öppnar den översta lådan i mitt skrivbord.

Jag tar fram den runda burken som jag gömt där, drar upp den lilla spateln och luktar. Jag smakar. Ja, jag erkänner, jag åt björnklister.

I smyg. Britt skrattar. Hon berättar att det är många som minns just den doften, klist-

ret som luktade bittermandel. Men i själva verket är det torkade Tonkabönor, som finns som bas i många parfymer. Björk & Berries tillverkar och säljer produkter inom skönhet, kroppsvård och doft. Vattnet som används kommer från Stanna källa i skogen utanför Högbo Bruk. En del av doftråvarorna handplockas i skog och mark på området.

– När vi behövde tio kilo smultron satte vi in en annons i lokaltidningen. Det var många i bygden som kom hit med sina bär. Det märks att de är stolta och vill hjälpa till, berättar Britt.

Idag har Björk & Berries ett tiotal anställda.

Några finns på kontoret i Stockholm och vissa i Högbo. Titti Lundgren har varit VD sedan 2008 och hon ser fram emot att ta produkterna ut i världen.

– Det svenska upplevs som exotiskt i många länder. Inom några år kommer vi att finnas på 15 marknader. Vi är på väg ut i Europa och sedan USA. De svenska doftråvarorna skickas till parfymstaden Grasse i Frankrike, där de förädlas till koncentrerade doftämnen. Det är den svenske parfymören Pierre Wulff som kom-

ponerar ihop de nya dofterna. Han är känd världen över och är en av få som är expert på just naturdofter. Alla produkter tillverkas sedan i Sverige. På väggen kan jag läsa att mindre än en procent av världens parfymer tillverkas av naturliga doftämnen. Britt förklarar skillnaden mellan naturligt och syntetiskt.

– Nästan alla parfymer som säljs framställs genom syntetiska dofter. Då ska man genom en enda doftmolekyl försöka ge samma doftspektrum som naturens egna. Och tänk dig då en ros, som kanske innehåller flera hundra olika doftmolekyler. Det blir inte alls samma sak. Fördelen med syntetiska dofter är att de enkelt kan massproduceras. Och doften blir alltid den samma.

– Nuförtiden har dofter kommersialiserats, nästan varenda kändis har en egen parfym.

Förr i världen var det någonting som bara de rika hade råd med. När Chanel no 5 kom under tjugotalet började parfymer produceras på ett enklare sätt, parfym blev för alla, säger Titti.

Under rundturen finns det möjlighet att lukta på och gissa vad som finns i olika burkar.

Jag upptäcker hur svårt det är att sätta ord på dofterna, trots att jag känner igen dem.

– Det kräver övning. Doftsinnet går att träna upp, berättar Titti. Hon berättar att hon själv blivit bättre på att känna dofter sedan hon började intressera sig för dem. Särskilt spännande tycker hon det är att få vara med när nya parfymer skapas. Att titta på när Pierre sitter och provar ut nya blandningar.

I slutet av rundturen kommer vi in till butiken där det går att köpa och testa olika produkter. Annars finns de att köpa på ledande parfymkedjor, stora varuhus, flygplatser och rederier.

En av Björk & Berries storsäljare är Lingonberry Rose, en av de första produkterna som lanserades. Bland annat finns det kroppssmör, lotion, handtvål och duschtvål. En av de senaste dofterna är Björk och Gurka. Produkterna används i en egen spabehandling på Högbo Spa. Jag vinkar hej då till Titti och Britt. Det är en skön känsla, att pulsa fram genom snön men samtidigt dofta smultron om mina händer. www.bjorkandberries.se

Magasin G | 57

Jättesatsningen har gjort

kungsberget

till en riktig skidort!

En äkta ski-lodge, restaurang, minilivs, fortsatt utbyggnad av lägenheter och stugor – det är ingen tvekan om att Kungsberget håller på att ta steget in bland de stora skidorterna i Sverige.

58 | Magasin G

I januari 2012 konstaterade bussföretaget Swebus att Kungsberget redan är deras populäraste destination för skidresor över dagen. Trots att det var första säsongen i Swebus utbud, gick Kungsberget upp i topp direkt.

– Det är läget som är Kungsbergets största tillgång, säger Jonas Lundblad som är utvecklingschef i Kungsberget.

– Vi har alltid varit starka på dagsresor, hit kan man ju åka från hela Mälardalen på lite drygt två timmar. Men även för veckoresor är vi intressanta nu när vi har boendet. Närheten gör att våra gäster kan utnyttja en större del av sin ledighet till skidåkningen än om de ska åka en hel dag för att komma upp till fjällen.

– Vi blir allt mer medvetna om hur vi vill utnyttja vår ledighet och få ut så mycket som möjligt av tiden.

Magasin G | 59

Cirka 500 miljoner kronor investeras i Kungsberget, det mesta i bäddar.

– Vi har många externa investerare som är med i den här expansionen, säger Jonas Lundblad. De ser möjligheterna med att göra Kungsberget till en året-runt-destination. Att vi är starka på vårt vinterkoncept det har vi bevisat under en lång rad år. Trots att vi ligger så pass långt söderut, är vi snösäkra och har stor kapacitet att göra konstsnö när kylan kommer.

– Målet är att ha 2 500 bäddar här år 2014. För att det ska fungera för privatpersoner och andra som investerat

i hus och lägenheter måste vi kunna erbjuda aktiviteter även på vår, sommar och höst som gör att de kan få hyresgäster. Men vi ser att Kungsberget med omnejd har väldigt mycket att erbjuda besökarna, annars skulle vi aldrig ha påbörjat den här satsningen.

– Här finns vildmark sida vid sida med stadsliv och shopping. Här finns färdiga leder men även goda möjligheter till egna upptäckter. Och vi samarbetar med andra starka besöksmål som Wij Trädgårdar och Högbo Bruk för att dra besökare till varandras anläggningar.

Kungsberget update Utbyggnaden av pistsystem och bäddar fortsätter.

Till säsongen 2012–13 planeras: • Hyllan börjar byggas, ett hus med fyra lägenheter • Ny långsväng ”Kungens kurva” med snösystem • Å-husområdet börjar byggas med ett 20-tal lägenheter • Året-runt-öppet

Aktiviteter året runt i Kungsberget • Mountainbike Utbudet av leder byggs ut för varje säsong – Cross Country och Down Hill.

• Vandringsleder Gästrikeleden passerar Kungsberget. I närheten finns även Fäbodleden och Lenåsleden.

• Kanotleder Jädraån rinner från Kungsberget/Kungsfors via Sandviken upp mot Högbo Bruk, längd 31 km.

Klassas som lätt av Sv Kanotförbundet.

• Fiske Sandviken och Gästrikland bjuder på varierat fiske från små skogstjärnar och åar till Gösfiske i Storsjön och laxfiske i Dalälven.

60 | Magasin G

Möt gruvfrun i stollen ra äventyret o r Det st rgets gruvo e i Storb

Guidade turer: 9-21 juni 6-12 augusti kl. 14.00 25 juni-5 augusti kl. 13.00, 14.00, 15.00

Hofors Turistbyrå, Focus Tel 0290-293 90 www.hofors.se

E

fter 87 års oavbruten tryckeriverksamhet stänger Rosenlöfs Tryckeri den 5 juli 1974. Allt lämnas kvar i lokalerna.

Idag är Rosenlöfs Tryckerimuseum en unikt bevarad arbetsplats, fortfarande med fullständig utrustning för handsättning, högtryck och bokbinderi.

Boka en visning hos oss

Ett besök med guidad rundvandring tar cirka 1,5 h.

Vi kan arrangera mat eller fika på plats. Vi gör vårt allra bästa för att uppfylla era önskemål.

Kombinera besöket med konferens, kick-off eller kundaktivitet. Fråga oss gärna om tips på andra aktiviteter eller övernattning i närheten.

Rosenlöfs Tryckerimuseum ligger naturskönt och idylliskt cirka 15 minuter från Sandviken.

Förfrågningar och bokningar: 0290–376 18 (telefonsvarare), www.rosenlofsvanner.se

Upptäck Gävle med bussen!

För 75 kronor åker du obegränsat med Stadsbussarna ett helt dygn

www.stadsbussarna.se

För 75 kronor åker du obegränsat med Stadsbussarna ett helt dygn.

Säljs på Turistbyrån!

Magasin G | 61

Kraften kommer från Älvkarleby

Redan 1915 togs vattenkraftverket i Dalälven vid Älvkarleby i drift med en effekt på 70 MW. Det var Vattenfalls tredje stora kraftverksbygge efter Trollhättan och Porjus. Kraftverket ritades av Erik Josephson som blev något av expert på just kraftverk och bankpalats. Men han var även upphovsman till Djurgårdsbron. Omkring 1990 ersattes de gamla dammarna med nya eftersom betongen hade urkalkats kraftigt. Ungefär samtidigt byggdes även en ny kraftstation bredvid den gamla. Den samlade effekten i anläggningen är nu 123 MW och vattenflödet 700 m3/s. Normalårsproduktionen är 510 GWh vilket motsvarar hushållselen till 100 000 hem.

Johan målar med ljuset

Hans akvareller och acrylmålningar har väckt uppskattning och stor uppmärksamhet, inte minst i svenskbygderna i USA. Johan Thunberg målar gärna miljöer längs gästrikekusten och motiv från Värmland och Tjörn. Men han har också gjort målarresor till Provence och Italien som resulterat i bilder med det speciella ljus som blivit något av hans signum. Johan Thunberg har sin ateljé på Laxön där han arbetar, ställer ut och håller kurser.

Under vintern 2011–12 har filmaren Anders Wigforss följt Johan när han målat tavlan Sensommarljus i Gårdskär.

Kanske får vi så småningom se dokumentären i Sveriges Television. www.johanthunberg.se

En dag om året En dag om året delas Stig Dagerman-priset ut i Älvkarleby. Det går till den eller de som i Stig Dagermans anda verkar för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet. ”En dag om året” är också en av Stig Dagermans mest lästa och omtyckta dagsverser som han skrev för den syndikalistiska dagstidningen Arbetaren. Stig Dagerman föddes på Norrgärdet i Älvkarleby 1923. Han debuterade med sin första roman Ormen redan vid 22 års ålder. Dagerman skrev flera romaner, skådespel, dikter, noveller, dagsverser, reportage och artiklar. Vid 31 års ålder tog han sitt liv. På Laxön finns Dagermanrummet med hans skrivbord, skrivmaskin och bokskåp. www.dagerman.se

62 | Magasin G

Pristagare

2012 Nawal El Saadawi 2011 Judit Benedek / SOS Romer 2010 Eduardo Galeano 2009 Birgitta Wallin och Karavan 2008 Jean-Marie Gustave Le Clézio 2007 Lasse Berg 2006 Sigrid Kahle 2005 Göran Palm 2004 Elfriede Jelinek 2003 Lukas Moodysson 2002 Gitta Sereny 2001 Elsie Johansson 2000 Roy Andersson 1999 Ahmad Shamloo 1998 Det svenska folkbiblioteket 1997 Yassar Kemal 1996 John Hron

Efter den stora balen på Slottet har vi vaknat upp till en ny dag

I

NGEN KAN VÄL HA MISSAT det kärleksrus som Ockelbo levt i de senaste åren. Med ett varmt leende minns vi alla det stora firandet av Kronprinsessan Victoria och Prins Daniels bröllop samt deras officiella besök hos oss. Nu är festen förvisso över för den här gången, men vi har ju så mycket annat att glädjas över.

Vår kommun må vara ganska liten där den ligger på gränsen mot de blå bergen. Men vårt hjärta är desto större. Vi som bor här känner alla att det här samhället är vårt, något som ger oss trygghet att dela med oss av den känslan till andra. Våra gäster brukar också säga att i Ockelbo får man både näring och inspiration. Energi som hjälper en att vara lite mer av den människa man drömmer om att bli.

Till Ockelbo är alla välkomna – för några timmar, några dagar eller kanske resten av livet.

Här finns en bra jordmån för att växa. Det gäller våra människor, våra företag och våra rosor på Wij Trädgårdar. Här finns också gott om människor som förverkligat sina livsdrömmar – genom att köpa drömhuset, starta ett företag eller våga prova en till synes galen idé.

Vår omtalade anda verkar ha rotat sig i vårt samhälle. Kanske trivs den lika bra som vi gör, omsluten av djupa skogar, oändliga ängsmarker och oräkneliga vattendrag.

Så säg, vad är väl en bal på Slottet, mot att vakna upp vid en spegelblank Bysjö i Ockelbo?

TEL EFO N

0297-555 55 www.ockelbo.se Magasin G | 63

Må n

Intensivkurs

- fr e

Ny kurs varje vecka – 1.600kr

Upplev Storsjön och dess trevliga utflyktsmål med

M/S EMMA

200 golfare tar grönt kort hos oss varje år!

Kurs kl.9-12.00 Spela eller gör annat på eftermiddagen. Testa du också.

Sommaren 2012 går Emma på turlista 11 juni – 19 augusti tfn 026-27 08 73 www.sandvikenssegelsallskap.com

www.mackmyragolf.se

Drömfesten 2012 Drömfesten 2012 14 – 16 Juni.

Välkommen!

Porten till Färnebofjärdens nationalpark. Utställningar och aktiviteter för hela familjen.

Följ med på bäversafari i nationalparken, eller vad sägs om en fladdermuskväll?

För öppettider och program se vår hemsida www.dromfabriken.se

Kooperativet Drömfabriken Sveavägen 16 C, 811 40 Sandviken tfn 026-25 04 94.

Gysinge Bruk, 810 21 Gysinge tfn 0291-47 10 40, www.farnebofjarden.se

Jädraås Herrgård

Onödigt vackert

Pensionat, B&B, vandrarhem och sommarcafé.

Välkommen!

Jädraås Herrgård, 816 91 Jädraås tfn 0297-45 165, 0707-33 38 42 www.jadraasherrgard.se stay@jadraasherrgard.se

Missionskyrkans SECOND HAND Ockelbo

EVERT TAUBE I VÅRA HJÄRTAN Premiär 4 aug i Teaterlokalen Gamla Smedjan, Gammelstilla Föreställningar: 5, 9, 11, 12, 16, 18, 19 aug Lördag – Söndag kl 15.00 Torsdag kl 19.00

Öppettider: onsdag & torsdag 10-18 fredag 10-15 Nu finns vi på Facebook

Välkommen!

Norra Åsgatan 20, Ockelbo tfn 070 736 79 88 www.ockelbo.missionskyrkan.se 64 | Magasin G

Sjung av hjärtat sjung

Biljetter tel 0290-206 34

www.atftorshammare.com

Europe 4 augusti Furuvik

Evenemang

2012

25–26 maj Sandvikendagarna

22 juni Mojje

9–11 augusti Scandinavian Country Fair

Sandviken

Furuvik

Furuvik

25–26 maj Årsunda-Ruschen

28–30 juni Bangen Jazz & Blues

10–11 augusti Gävle-Thailand Festival

Folkmusikfestival, Årsunda

Stadsparken, Sandviken

Festivalparad och stor familjefest Stortorget, Gävle

26 maj Kapten Röd

29 juni–1 juli Ockelbo Sommarmarknad

Furuvik

Ockelbo

2 juni Eldkvarn

30 juni Takida

Furuvik

Furuvik

10–11 augusti Dé vá bättre förr 60-talsmusik, Pugh Rogefeldt, Hub Caps, Mats Ronander.

Högbo Bruk, Sandviken

2–3 juni Motormässa

5–7 juli Getaway Rock Festival

11 augusti Lars Winnerbäck

Läkerol Arena, Gävle

Gasklockorna, Gävle

Gasklockorna, Gävle

3 juni Familjedag

6–7 juli Torsåker Bluegrassfestival

17–18 augusti Furuvik reggaefestival

Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle

Torsåker

Furuvik

9 juni Sandviken Day

8 juli Markoolio

Boy George, Basto, Yolanda Be Cool, Leeroy Thornhill Göransson Arena, Sandviken

Furuvik

9 juni Sean Banan Furuvik

9–10 juni Gysinge Marknad Gysinge

12–15 juli Rosdagar Wij Trädgårdar, Ockelbo

18 augusti Tomas Ledin

14 juli Sven Ingvars

Göransson Arena, Sandviken

Furuvik

21 juli Mikael Wiehe 9–18 juni EM i friidrott och fotboll Idrottare med utvecklingsstörning.

Rådhustorget, Gunder Hägg-stadion, Strömvallen, Gävle

16 juni Hoffmaestro Furuvik

16–17 juni Piazza Italia Marknad, musik, motorer …

Stortorget och Gasklockorna, Gävle

25 augusti Veronica Maggio Furuvik

Furuvik

25–28 juli Musik i Bruksmiljö Sandviken

27–28 juli Åmot Rock on Festival Åmotsparken, Åmot

28 juli Thorsten Flinck Furuvik

1–4 aug Kammarmusikfestivalen Sandviken

4 augusti Europe Furuvik

25–26 augusti Sprint-SM i orientering Gästrikland

31 augusti–2 september Å-draget Kulturfestival, Gävle

9 september Skördefest Wij Trädgårdar, Ockelbo

28–29 september Stora Träffen Stadsfestival, Sandviken

Stolta Gästrikar i bok Att Rolf Lassgård ska vara med är självklart. Och Thomas Di Leva. Kanske även Regina Lund. I boken STOLT möter du 20 kulturpersonligheter med koppling till Gästrikland och Hälsingland.

Några gamla bekanta, andra troligen helt nya bekantskaper. Marie Björk har intervjuat dem och de närgångna bildporträtten är signerade fotografen Gabriel Liljevall.

Många bockar små …

Rosenlöfs Tryckerimuseum, en arbetsplats där tiden stannade någon gång på 1930-talet. Helt unikt i sitt slag i Sverige, kanske till och med i världen …

Att Gävlebocken är en av Gävles stora profiler, råder det ingen tvekan om. Den årliga frågan är om den ska klara sig över jul eller om den ska brinna i förtid. Förra året, 2011, gick den ett hett öde till mötes allt för tidigt. Redan klockan 02.54 natten till den 2 december sattes den i brand. Någon ny bock byggdes aldrig upp igen. Däremot uppstod ett nytt fenomen – små julbockar i alla upptänkliga former och material ställdes upp av på platsen som ett slags hyllning från gävleborna till originalet.

www.rosenlofsvanner.se

www.merjuligavle.se

Hofors Golfbana

blev utnämnd av Svensk Golfs chefredaktör Tobias Bergman till en av Sveriges två vackraste golfbanor 2011 med motiveringen ”Ger sjönära en ny innebörd”.

Hjärtligt välkomna på ett golfbesök i oslagbart vacker miljö! tfn 0290-852 40 www.hoforsgk.se info@hoforsgk.se

SPA-anläggning med behandlingar från topp till tå.

Boka tid 0297-400 55.

Välkommen!

Sofies Kroppsvård Torggatan 5, Ockelbo www.sofieskroppsvard.se 66 | Magasin G

Kom närmare på

makalösa Furuvik P

å Furuvik kommer du ovanligt nära både djur och artister i en av Sveriges grönaste parker.

Gå på kängurusafari, åk pirriga karuseller och berg- och dalbanor, ta ett svalkande äventyrsdopp, träffa Santino i Apornas Värld och unna dig en nyfiskad lunch med havsutsikt!

Turistbyråer Gävle Turistbyrå Besöksadress: Drotninggatan 22, Stadshuset Telefon: 026-17 71 17 E-post: turist@gavle.se www.gavle.se/besokare

Hofors Turistbyrå Besöksadress: FoCus – Folkets Hus, Skolgatan 21, Hofors Telefon: 0290-293 90 E-post: focus@hofors.se www.hofors.se/turism

Ockelbo Turistbyrå

www.furuvik.se

Besöksadress: Kråkstation, Stationsgatan 23, Ockelbo Telefon: 0297-555 55 E-post: turism@ockelbo.se www.ockelbo.se/Besokare

7

:5

16

Sandvikens Turistbyrå

15

3-

-0

12

20 1 df

.p am

sä

12

fr

n xe Vu

VU

t_

or

sk

ng

so

ik

N XE

v ru

Fu

RT

n xe Vu

KO

S NG

SO

C M

SÄ

Y CM MY CY Y

CM

få ut maximalt kul av sommaren med furuviks säsongsskort

Besöksadress: Folkets Hus, Köpmangatan 5–7, Sandviken Telefon: 026-24 13 80 E-post: sandviken.turism@sandviken.se www.sandviken.se/turism

K

Torsåkers turistinfo./Socken- & skolmuseum Telefon: 0290-400 80 Öppettider: Endast sommaröppet

Älvkarleby Turistbyrå Besöksadress: Laxön, Älvkarleby Telefon: 026-727 00 Öppettider: Endast sommaröppet

Magasin G | 67

Upplevelse

68 | Magasin G