Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA | LUNDS UNIVERSITET
Innehållsförteckning Förändring - Förnyelse - Framtidstro........................................................1 Grundutbildning........................................................................................ 2 Tillströmning.............................................................................................. 3 Internationellt samarbete.........................................................................7 Forskarutbildning.................................................................................... 10 Forskning.................................................................................................. 12 EU-forskning............................................................................................. 13 Ranking..................................................................................................... 13 Personal.................................................................................................... 14 Kompetensutveckling.............................................................................. 16 Genombrottet.......................................................................................... 16 Hedersdoktorer........................................................................................ 17 Stipendier och utmärkelser..................................................................... 18 LTH i media............................................................................................... 21 Ekonomi.................................................................................................... 22 Nyckeltal................................................................................................... 26 LTHs styrelse............................................................................................. 28
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Förändring - Förnyelse - Framtidstro Det var mycket som förändrades under det gångna året. Nästan hela universitetsledningen byttes ut: prorektor, vicerektorer, förvaltningschef, planeringschef, personalchef och innovationsdirektör. Lunds universitets nya ordförande heter Margot Wallström. På LTH var vi mindre radikala och nöjde oss med en ny prorektor, Annika Mårtensson. Samtidigt har vi förmånen att kunna behålla Ulla Holst som vicerektor fram till pensioneringen under 2013. Vi fick en ny styrelse med styrelseordförande Michael Treschow, som tagit sig an uppgiften med entusiasm. LTHs organisation förnyades med en ny arbetsordning. Vi har nu även en ny budgetmodell på plats som fördelar både utbildnings- och fakultetsmedel på ett tydligt sätt. Sist men inte minst sjösatte vi vår nya strategiska plan. Här beskriver vi våra mål, strategier och prioriteringar för våra fyra huvuduppgifter. Precis som i en fotbollsmatch gäller det att matcha strategin med lämplig taktik. Det gäller att inte springa dit där bollen är utan dit bollen är på väg - att se framåt. 1. KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Den kanske viktigaste uppgiften för ett universitet är att vara kunskapsbärare – att förvalta, att utveckla och ta fram ny kunskap genom forskning. Vi tycker att vi klarar denna uppgift mycket bra. Forskningen går som på räls. Eftersom en så stor andel av vår forskning är externfinansierad är vi givetvis glada för att vi kan attrahera så mycket forskningsmedel. LTH siktar redan nu mot att kunna använda ESS och MAX IV som arbetsredskap i forskningen. 2. MORGONDAGENS FORSKARE Den svenska forskningspolitiken är fortfarande sådan att den allra största delen av den akademiska forskningen utförs av forskarstuderande. Det är i sanning ett problembaserat arbetssätt eftersom doktoranden från första dagen arbetar som aktiv forskare. LTH arbetar nu strategiskt för att vårda forskarutbildningen lika bra som vi vårdar grundutbildningen. 3. STUDENTERNA OCH LÄRANDET Utbildningen går också som på räls med mycket högt söktryck. LTH har en bra genomströmning, god examination och studenter som är eftertraktade på arbetsmarknaden. Dessutom en fantastisk framtidsprognos med en förväntad stor ingenjörsbrist i regionen. Det är bara det att vi är ”för duktiga”. Vi får inte ersättning för det vi producerar, vilket leder till den orimliga paradoxen att vi måste minska antagningen trots ett mycket stort behov av välutbildade tekniker. ”Otack är världens lön”.
Vi ser ett glädjande trendbrott. I attitydundersökningar visas att naturvetenskap och teknik blir allt intressantare för ungdomar. Bland 80- och 90-talister samt hos Sveriges studenter är ingenjörsyrket mycket populärt. Fortfarande är det stor skillnad mellan män och kvinnor. Vi har alltså utmaningar kvar att arbeta med. 4. SAMVERKAN OCH PARTNERSKAP Tyvärr sätter lågkonjunkturen sina spår bland LTHs partnerföretag. Detta gäller flera branscher till exempel läkemedel och ICT (Information Communication Technology). Samtidigt skapas nya möjligheter. I januari 2012 tog Medicon Village över Astra Zenecas anläggning. Redan i slutet av året fanns det över 550 nya personer på plats i nya företag och konstellationer och då har universitetets cancerforskare inte flyttat in ännu. Sony Mobile arbetar tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet för att möjliggöra ett forskningsinstitut inom mobilkommunikationsteknik och angränsande applikationsområden. Ett flaggskepp i LTHs samverkan med skolor och allmänhet är Vattenhallen Science Center LTH. Under året har vi haft nästan 40.000 besökare. Vi är också mycket glada över samarbetet med den naturvetenskapliga fakulteten som driver planetariet. Vi tror att detta sätt att levandegöra naturvetenskap och teknik har stor betydelse för hela Lunds universitet. I vår strategiska plan skriver vi att vi förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det gör vi genom att vi förändrar och förnyar med sikte på framtiden.
Anders Axelsson Rektor LTH
1
2
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Grundutbildning Det gångna året har för grundutbildningen vid LTH inneburit att vi har fortsatt den positiva trenden med högt söktryck till våra utbildningar och goda prestationer av studenterna. Antalet förstahandssökande per antagen på civilingenjörsutbildningarna var 2,0 vilket var högst i landet. Våra nyutexaminerade studenter är dessutom eftertraktade på arbetsmarknaden. Det omfattande kvalitetshöjande arbete som programansvariga och lärare har genomfört under en lång rad år har alltså visat sig ge god utdelning. Antalet helårsstudenter var högre än någonsin, hela 6 747, medan prestationsgraden* sjönk något men ändå nådde höga 86 %. Det betyder att våra studenter inte bara registreras på kurserna utan också lyckas väldigt väl med sina studier. Antalet examina minskade kraftigt vilket är en tillfällig effekt av 2007 års övergång från 4,5-åriga till 5-åriga yrkesutbildningar.
Under 2012 har en del förändringar genomförts av organisationen inom grundutbildningen. Detta har medfört att en del nya programledare har engagerats liksom ledamöter och ordföranden i utbildningsnämnderna vilket har inneburit att nya inspirerande idéer har dykt upp. Under 2012 fattades det beslut om en ny läsårsindelning som ska fungera från och med hösten 2014. Ett stort arbete har lagts ner på att ta fram material till Högskoleverkets utvärdering där resultatet kommer att redovisas under 2013 för ingenjörs- och arkitektutbildningarna. Arbetet med detta var intensivt under hösten 2012, men gav oss alla en insikt om att våra utbildningar är något vi kan vara stolta över samtidigt som det gav underlag för framtida förändringar.
Under 2012 har det ekonomiska utfallet för grundutbildningen blivit sämre då vi tyvärr inte får ersättning för alla de studieprestationer som görs vid LTH. Detta har lett till att en hel del fokus har hamnat på åtgärdsplaner inför framtiden, vilket kommer att leda till en del förändringar av programutbudet vid LTH. Förändringarna kommer dock också i förlängningen att ge utrymme för att omdana kurser och kursutbud. LTH präglas av en kultur där utbildning är i fokus i många sammanhang och där stora satsningar har gjorts för att säkerställa att studenterna ges goda förutsättningar att genomföra sina studier med kunskaper och erfarenheter som ger en bra bas för framtida arbete. LTH har exempelvis sin pedagogiska akademi för att ge lärare stöd när de vill satsa på den mer pedagogiska delen av karriären. Den pedagogiska utvecklingsenheten Genombrottet har många kurser som ger lärarna inspiration och pedagogiska verktyg. En annan viktig satsning är SI-stödet (SI = Supplemental Instruction) till studenter.
*Prestationsgrad är ett mått på hur många poäng en student tagit i relation till hur många poäng en student varit registrerad på.
Annika Mårtensson Prorektor
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Tillströmning Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina (EX) 2012
2012
2012
2012
2011
2011
2011
2011
HST
HPR
HPR/ HST(%)
EX
HST
HPR
HPR/ HST(%)
EX
Bioteknik
275
238
87
33
260
267
103
52
Datateknik
481
411
85
35
442
369
83
54
Ekosystemteknik
271
240
88
39
262
245
94
35
Elektroteknik
386
323
84
44
363
297
82
37
Industriell ekonomi
516
441
86
64
500
437
88
104
Informations- och kommunikationsteknik
165
139
84
11
147
127
87
16
Kemiteknik
203
174
86
29
189
183
97
26
Lantmäteri
272
254
94
5
271
252
93
33
Maskinteknik
761
675
89
88
744
669
90
122
Civilingenjörsutbildning i
Medicin och teknik
57
49
87
19
7
36
Riskhantering
78
58
74
10
51
56
109
Teknisk fysik
446
378
85
43
414
372
90
74
Teknisk matematik
188
155
82
20
168
156
93
25
36
Teknisk nanovetenskap
227
188
83
32
212
186
88
28
Väg- och vattenbyggnad
534
458
86
88
511
472
92
100
4 862
4 182
86
549
4 553
4 096
90
742
305
247
81
41
283
253
90
30
Teknologie kandidatexamen Summa civilingenjörsutbildning
Arkitektutbildning
8
Kandidatexamen i arkitektur
40
Masterexamen i arkitektur Brandingenjörsutbildning Industridesignutbildning
31
2 169
144
85
24
1 175
147
85
43
4
8
7
18
30
167
19
88
67
77
15
75
72
96
16
566
466
82
129
551
502
91
140
Byggteknik
331
292
88
83
335
294
88
66
Datateknik
99
86
86
21
104
97
93
16
40
28
69
Kandidatutbildning i industridesign Summa Ark, Br, ID
Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik
1
Elektroteknik Elektroteknik med automationsteknik
1 66
49
75
1
1
100
1
497
428
86
107
1
Multimediateknik Programvaruteknik Summa högskoleingenjörsutbildning
0
1
1 479
420
2 88
86
Masterutbildningar Industriellt byggande
1
Livsmedelsvetenskap
1
Brandteknik
10
9
94
15
9
9
97
Industridesign
34
31
92
6
38
31
82
Hållbar stadsgestaltning
41
35
84
14
49
36
72
12
System på chips
39
39
100
19
61
56
92
18
Trådlös kommunikation
43
39
91
20
62
58
92
23
8
12
141
8
22
17
77
4
Bioteknik
21
25
120
21
37
32
86
11
Livsmedelsteknik och nutrition
18
40
32
80
11
3
15
8
55
1
16
34
26
75
7
368
304
83
87
25
Fotonik
23
27
117
Livsmedelsinnovation o proddesign
4
1
25
Nanovetenskap
6
6
94
Energi och miljöeffektiva byggnader
6
3
50
24
26
109
Vattenresurshantering Teknologie masterexamen Summa masterutbildning
Livsmedelsteknisk högskoleutbildning
1 259
253
98
143
39
58
58
100
64
61
96
Basår
107
97
91
110
81
74
Fristående kurser m m
424
345
81
399
312
78
3
4
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Varifrån kommer studenterna? Skåne
Göteborg
Stockholm
Mellansverige
Norrland
2012
2011
2012
2011
2012
2011
2012
2011
2012
2011
Lund totalt
50
49
10
10
14
14
8
10
3
2
Helsingborg totalt
77
73
5
5
9
5
2
6
1
1
Teknisk fysik
64
56
4
6
7
15
7
9
2
4
Teknisk matematik
59
43
15
10
12
13
3
28
0
0
Teknisk nanovetenskap
36
43
6
20
17
11
11
9
11
0
Elektroteknik
64
64
7
4
7
7
2
2
2
1
Datateknik
66
61
6
7
12
7
3
6
2
2
Infocom
49
53
13
11
20
11
7
11
2
0
Maskinteknik
42
54
16
9
16
12
9
11
1
2
Medicin och teknik
50
15
9
9
0
Industriell ekonomi
40
34
16
13
18
35
8
10
5
2
Väg och vatten
48
45
12
12
10
12
9
11
3
0
Ekosystemteknik
38
36
19
14
9
16
13
11
6
5
Lantmäteri
45
44
8
17
13
8
19
5
4
2
Kemiteknik
71
60
2
7
2
9
6
7
2
1
Bioteknik
45
55
6
6
13
10
13
10
3
3
Arkitektur
33
36
14
12
32
17
4
19
3
1
Industridesign
50
34
11
22
18
25
0
3
0
0
Brandingenjör
47
26
6
15
16
15
12
14
2
2
Datateknik hsk-ingenjör
78
83
5
2
10
2
3
0
0
2
Byggteknik - järnvägsteknik
85
74
7
8
4
4
0
11
4
4
Byggteknik med arkitektur
70
62
7
8
5
5
2
6
0
1
Byggteknik - väg och trafik
71
79
5
0
5
5
5
5
5
0
Tekniskt basår
94
91
0
0
0
0
3
6
0
0
Teknisk bastermin
72
3
17
Varför valdes LTH (%) 80
40 74 67
70
54
26
29 28 25
25 39
35 26
30
28 28
30
50 40
37
35
68
60 37
0
Avgörande informationskällor för valet av LTH (%)
84
90
2
21 20
20 15
11
15 14 14
13 12
10
20
5
10
0
0 2012 Nära hem
2002 Gott rykte
1995 Staden Lund
LTH katalog 2012
Vänner
Internet 2011
Familj
Besök på LTH 2010
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Avgörande för att söka till LTH per program LTH katalog
Vänner
Internet
Familj
Besök på LTH
2012
2011
2012
2011
2012
2011
2012
2011
2012
11
12
28
29
29
28
25
22
15
13
8
14
21
17
36
24
23
17
7
10
Lund Totalt Helsingborg totalt
2011
Teknisk fysik
11
6
25
23
18
30
26
23
12
9
Teknisk matematik
13
16
19
26
29
43
26
26
19
11
Teknisk nanovetenskap
16
21
25
30
27
23
23
13
14
13
Elektroteknik
10
12
26
21
34
27
32
21
11
17
Datateknik
11
11
28
23
24
32
27
25
10
14
Infocom
16
12
40
35
18
33
22
12
16
14
Maskinteknik
10
8
33
36
25
26
24
25
19
14
2
5
38
49
21
24
23
23
18
16
Industriell ekonomi Väg och Vatten
10
18
27
25
26
31
28
25
19
14
Ekosystemteknik
19
17
23
25
37
43
25
10
13
10
Lantmäteri
13
9
26
31
37
27
21
23
11
9
Kemiteknik
13
10
8
25
21
16
27
16
21
15
Bioteknik
16
21
31
22
36
28
22
26
13
12
Medicin och teknik
9
10
25
23
69
38
13
20
6
13
Arkitektur
7
3
33
35
26
27
22
23
14
7
Industridesign
0
6
19
34
34
31
22
13
19
38
Brandingenjör
10
19
24
21
39
30
22
13
12
4
Byggteknik m. arkitektur
11
20
20
19
35
31
15
19
9
9
Byggteknik - järnvägsteknik
11
4
15
4
30
55
19
19
7
11
Byggteknik - väg o trafik
10
21
10
16
39
27
29
21
19
11
Datateknik - hsk-ingenjör
0
11
17
18
47
38
14
13
11
9
Tekniskt basår
9
17
25
7
31
40
25
13
6
23
Teknisk bastermin
7
27
33
30
2
Andel antagna kvinnor totalt (%) 80 69
70
66 60
59
58
60
56
55
54
53
50 50
58
57
55 50
52
47
48 48 42
41
40
30
37
36 29 28
28
28
29
28
25 22
20
56
52
17
14
32
30
28
27
25
20
24
21
26
28 24
29
27,5 22
26 27 24
21
33
31
31
24
22
18
15
10 0 2003
2004
Civilingenjörsutbildningar
2005
2006
Högskoleingenjörsutbildningar
2007
2008 Arkitektutbildningen
2009
2010 Brandingenjörer
2011
2012
Industridesign
Magister/Master
5
6
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Per Göran Nilsson, LTHs kanslichef 2012 blir sista verksamhetsår vid LTH som kanslichef Per Göran ”PG” Nilsson summerar. Under 2013 går han nämligen i pension, 67 år gammal. Han har haft den befattningen sedan 1994. – Det känns lite konstigt men obevekligt, vid 67 år kan man inte vara chef längre, konstaterar han. Om 2012 säger han att den viktigaste uppgiften var en omläggning av systemet för fördelning av fakultetsmedel. För första gången kan nu fördelningen av de statliga forskningsanslagen (fakultetsmedlen) räknas fram från objektiva faktorer. LTHs rektor har dock fortfarande medel som kan läggas på strategiska satsningar. Grundutbildningen påverkar också fakultetsanslaget i den nya modellen. Engångskonsekvensen av införandet av det nya systemet kompenseras under en tvåårsperiod. Även grundutbildningens finansiering är nu verkligt genomskinlig för institutionerna. Där har dock antalet studenter ökat så mycket att statsanlaget inte räcker. Bristen för 2012 blev drygt 30 miljoner kronor och LTHs styrelse har tvingats till åtstramningar i antagningen. De åtgärderna bör skapa balans i utbildningsbudgeten inom två–tre år. Överproduktionen av studenter har uppstått av den paradoxala orsaken att studenterna är för duktiga och stannar kvar samtidigt som effekterna av den extra terminen som infördes när utbildningen förlängdes från 4,5 till 5 år har slagit igenom fullt ut. – Det är detta vi brottats allra mest med under 2012, förklarar PG Nilsson. Överproduktionen på cirka tusen studenter bör ner till ett par hundra. Och det är därför vi under 2013 tagit bort intaget på tekniskt basår och livsmedelsteknik. Utbildningen har en hög prestationsgrad, mycket få hoppar av, delvis på grund av lågkonjunkturen, och delvis på grund av åtgärder som satts in i form av bättre pedagogik och utvecklad matematikundervisning. Å andra sidan finns det gott om pengar på forskningssidan men därifrån kan man inte direkt föra över medel till utbildningen.
PG Nilsson erkänner att tanken på ett liv utan LTH skärrat honom ett tag. Men nu hoppas han på en mjuk övergång med bibehållna nätverk. – Dessutom har jag ju hus, trädgård, barnbarn, husvagn, modelljärnväg att pyssla med. Jag har börjat i gympagruppen Anders Pågar, där jag har fått ett nytt trevligt nätverk. Och så är jag ordförande i min villaförening sedan 30 år. Jag har klubbor men har inte lärt mig spela golf än, det dröjer nog…
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Internationellt samarbete Andelen studenter på LTHs längre utbildningsprogram med utlandsstudier i form av utbytesstudier och/eller utlandsförlagt examensarbete i sin examen ökade, från 21,0 % år 2011 till 23,4 %. Nivåerna för 2012 var 22,0 % av civilingenjörerna (20,2 % år 2011) samt 33,7 % av arkitekterna (30,6 % år 2011). Även kandidatutbildningen i Industridesign har en hög andel, 31 %. Ännu uppnår LTH dock inte målen vare sig totalt eller på programnivå, men alla kurvor pekar åt rätt håll. Utbytesavtalen är tecknade antingen centralt på Lunds universitet eller på LTH. Under 2012 genomfördes en stor reform som innebar att alla utbytesplatser på de centrala avtalen fördelades ut på fakulteterna. Hösten 2012 kunde därför LTHs studenter söka samtliga tillgängliga platser vid ett tillfälle och i ett enda datorsystem. Effekten blev rekordmånga sökande inför läsåret 2013/2014. Detta är ett bra exempel på fördelarna med att sätta studenten i centrum och att decentralisera processer så att de länkas till utbildningsprogrammen.
en unik och stark upplevelse för alla medverkande. Initiativet är ett strålande exempel på vad internationalisering inom en utbildning kan innebära. Antalet ansökningar till LTHs internationellt inriktade masterprogram blev en besvikelse, och under antagningsprocessen lyckades vi inte fånga upp tillräckligt många studenter. Antalet betalande studenter sjönk till knappt 30. Detta är långt från ett realistiskt mål på 100 betalande studenter. Under året blev det allt mer uppenbart att LTH står inför en stor och svår utmaning när det gäller att skapa attraktiva masterutbildningar som stärker verksamheten och som är ekonomiskt och studiesocialt bärkraftiga.
Utbytesbalansen utvecklades svagt negativt, trots att LTH systematiskt hållit tillbaka antalet inresande studenter. LTH och Lund är helt enkelt väldigt populärt med bra kurser och en fin miljö för inresande utbytesstudenter! Nya studentutbytesavtal tecknades med LaTrobe University (Australien), École Polytechnique Montréal (Kanada) som tidigare legat på universitetsnivå samt Beihang University (Kina). Inom den programgemensamma specialiseringen Technology Management genomfördes under början av hösten kursen ”Internationell marknadsdriven produktutveckling” förlagd till Zhejiang University i Hangzhou, Kina. I kursen deltog 40 svenska och 32 kinesiska studenter som i åtta team genomförde en innovationsprocess på temat ”Facilitate everyday life”. Programledningen och de engagerade lärarna gjorde ett imponerande arbete innan och under kursen, som blev
Per Warfvinge Vicerektor för internationella frågor
7
8
LTH VERKSAMHETSBERĂ„TTELSE 2012
Inkommande utbytesstudenter 400 362
2012 2011
350
300
295
2010
304
250
200
150
100
41
50 15
Europa
15
41 25
22
Norden
25
Nordamerika
25
20
12
Asien
20
30 15
Central- och Sydamerika
15
3
Australien och Nya Zeeland
Utbytesbalans 2003-2012 600
Inkommande studenter
Utresande studenter
Masterstudenter
500
400
300
200
100
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
LTH-studenter utomlands 2012
2011
2010
32
28
25
Brandingenjör
0
2
1
Datateknik
7
10
6
11
8
8 1
Arkitektur
Industridesign, master Industridesign, kandidat Info Com
2
2
Elektroteknik
11
14
5
Industriell ekonomi
45
67
73
Bioteknik
17
22
21
Kemiteknik
8
5
2
Lantmäteri
7
5
12
10
17
17
5
3
7
Maskinteknik Maskinteknik med teknisk design Riskhantering Teknisk fysik
2
0
1
22
23
21
Teknisk matematik Väg- och vatten
7
7
5
20
20
12
Ekosystemteknik
11
9
18
Teknisk nanovetenskap
12
13
14
Examensarbete
36
45
41
Internships Erasmus
15
15
45
Internships Praktikkurs
19
48
45
Kinainriktningen
28
26
16
334
388
347
Totalt
Civilingenjörer, arkitekter, industridesigners med minst tre månaders organiserad utlandserfarenhet vid examen 50
% av examina med utlandsstudier 2010-2012
47,1
% av examina med utlandsstudier 2012
45 40
37
35
33,1 30,8
29,6
30 LTH-mål
25
23,6 21,3
20,9
22
21,7
20 Program-mål
15
15,1
13,5 11,8 10
10
9,7
10
9,2
6,7
er
d
ör nj
,A nd
ge
Ci
ut
vi
la
lin
nd
Ci
on ek ll
ut la
st rie du
,I
om
i
r tu te k
id ka
rk i In
% %
In
du
st rid
es
Ek o
ig
n,
Bi
A
nd
ek ot
te m
sy
st e
at
k ni
ik kn
ka
p
ik sk
na
no
ve
te ns
fy s
ik isk Te kn ni Te k
ite
at m Ke
em
kn
ik
k ni Te kn
isk
m
at
te n M
as ki
nt ek
g
va t
in Vä
g-
oc
h
nt er ha sk
Ri
El
ek t
ro t
ng
ek
en
ni
jö
k
r
i ät er
di an Br
ni
nt m La
at ek
om
at D
fo C In
k
4,4
5
9
10
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Forskarutbildning Education Quality 2011 (EQ11) vars syfte var att höja kvaliteten på all utbildning inom Lunds universitet visade bland annat på att Lunds universitet bör fokusera på att förstärka kvaliteten inom forskarutbildningen. Detta är en viktig uppgift för den nya universitetsgemensamma utbildningsnämnden. Till nämnden har knutits en grupp som enbart ägnar sig åt frågor inom forskarutbildningen. Ett förslag till nya gemensamma föreskrifter för Lunds universitet har tagits fram under året. Styrelsen för LTH har uttryckt önskemål om en årlig rapportering av forskarutbildningen vid LTH. Ett antal nyckeltal har föreslagits av LTHs forskningsnämnder och ett statistiskt underlag togs fram av LTHs kansli. Institutioner och forskningsnämnder skrev rapporter som sammanställdes till en övergripande rapport ”Årsrapport för forskarutbildningen, LTH 2011”.
Under året har produktionen av doktorsexamina (88) inom LTH varit förhållandevis låg. Antalet antagna doktoranden (128) är lägre än under åren 2010-2011. Doktorandsektionen vid Teknologkåren har bidragit till att forskningsnämnderna, forskningsberedningen och styrelsen för LTH har aktiva och engagerade ledamöter med starkt fokus på att förbättra utbildningen. Speciellt har man lagt ner mycket förtjänstfullt arbete i samband med sammanställningen av årsrapporten för 2011.
Vid slutet av året lanserades en efterlängtad databas för kursplaner inom forskarutbildningen. Denna kommer att på ett bättre sätt synliggöra utbudet av forskarutbildningskurser. Doktoranderna har länge efterlyst ett större utbud av kurser på forskarutbildningsnivån. Under året har också en ny modell för fördelning av fakultetsmedel tagits fram vid LTH. Den nya modellen ger en bättre ersättning till institutionerna för de kurser som ges, vilket förhoppningsvis också kommer att resultera i ett större kursutbud.
Ulla Holst Vicerektor för forskarutbildningen
Forskarstuderande 2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
128
145
161
114
134
105
121
86
107
167
139
Andel kvinnor (%)
34
30
32
39
30,5
34
26
34
33
30
27
Doktorsexaminerade
88
102
69
94
112
121
117
135
127
114
95
Andel kvinnor (%)
20
32
40
27
30
32
34
24
28
29
33
40
38
33
42
43
38
59
73
63
91
77
22,5
39
27
19
32,5
16
30
27
30
24
22
Antagna
Licexaminerade Andel kvinnor (%)
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Patrik Nordbeck och Jonas Månsson, lektorer Läroboken Endimensionell analys har lovordats alltsedan den gavs ut av Patrik Nordbeck och Jonas Månsson på matematikcentrum vid LTH. Nu arbetar författarna på en uppföljare som redan vunnit pris – trots att den ännu inte getts ut. Den nya boken heter Flerdimensionell analys och handlar om just det. Ämnet är komplicerat, men genom framställningen i form av en berättelse blir ämnet mer tillgängligt. Så löd bland annat motiveringen när boken fick Årets Kurslitteraturpris 2012 från förlaget Studentlitteratur. Genom boken hoppas Patrik Nordbeck och Jonas Månsson kunna attrahera och förklara matematikens underfundigheter för nyfikna studenter och andra intresserade. Det görs förutom genom berättelseförfarandet även med hjälp av pedagogiska illustrationer och en webbplats med extramaterial. – Vi har samma filosofi i boken som under våra föreläsningar. Man måste fokusera på det viktigaste och våga välja ut - och välja bort. Genom att skriva bok tror jag att jag dessutom blir en bättre föreläsare, säger Jonas Månsson. – Det finns visserligen redan flera böcker i flervariabelanalys. Men samtidigt som vi har gått och retat oss på flera amerikanska böcker eftersom de är alltför tjocka och pratiga, fick vi en fråga från Studentlitteratur om vi kunde skriva en lärobok på svenska. Förlaget tappar mark mot just utländska böcker, och därmed öppnades den här möjligheten, säger Patrik Nordbeck.
Under 2012 har författarna förutom att undervisa lagt i princip all sin tid på boken. Båda har genom åren blivit utnämnda till Årets lärare vid ett flertal av LTHs civilingenjörssektioner samt blivit tilldelade Teknologernas pris till bästa pedagog. Förutom en- och flervariabelanalys undervisar de även i linjär algebra. Frågan är då vad de gör annorlunda jämfört med andra föreläsare och läroboksförfattare? – Vi är alltid ordentligt förberedda och tydliga. Studenterna ska känna förtroende för oss och vi uppmuntrar dem att ställa frågor. Bekräftelsen från studenterna ger oss bättre självförtroende, vilket leder till en positiv utvecklingsspiral.
11
12
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Forskning LTH attraherar mycket externa forskningsmedel. Stora projektanslag från Vetenskapsrådet och Formas tillföll LTH. Energimyndigheten gav forskningen runt etanolproduktion från lignocellulosahaltiga material stora bidrag. Nanoteknikforskningen fortsätter utvecklas med stormsteg mot flera tillämpningar. Inom ramen för en EIT-KIC (Euopean Instiute och Innovation and Technology – Knowledge Innovation Community) fortsätter arbetet med att skapa Foodbest, ett nätverk för livsmedelsvetenskap som samlar europeiska livsmedelsföretag, universitet och högskolor med ett starkt regionalt stöd. Just nu ingår sex noder från nio länder i nätverket. I detta sammanhang kan det nya svenska livsmedelsnätverket Food Science Sweden nämnas. Inom detta samarbetar LTH, SLU, Chalmers och forskningsinstitutet SIK. Det var en stor framgång för LTH då ett kompetenscentrum för kollektivtrafikforskning (K2) placerades i Lund. Tillsammans med Malmö högskola och Vägtrafikinstitutet lyckades vi hävda oss i konkurrensen med våra duktiga kollegor i Stockholm och Göteborg.
Regeringen skjuter till fyra miljarder mer till forskning och innovation. Sammanlagt får MAX IV 100 miljoner kronor och ESS 525 miljoner kronor de kommande åren. Anslagen för innovation och forskning höjs successivt till 4 miljarder kronor, med full effekt 2016. Totalt omfattar det 11,5 miljarder åren 2013-2016. Bland annat kommer en särskild satsning på livsvetenskaper, framförallt på forskning inom medicin och bioteknik. De årliga anslagen för forskning och utbildning till universitet och högskolor höjs successivt med 900 miljoner kronor med full effekt 2016. Regeringen satsar tre miljarder kronor under de kommande tio åren på svenska elitforskare. Man kommer att prioritera elitprogram för de duktigaste yngre forskare, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt. Dessutom prioriteras grundforskning och de traditionella områdena medicin, teknik och naturvetenskap.
Under året påbörjades en satsning inom maskinteknik- och materialteknikområdet. Tillsammans med Lunds universitet görs en stor investering i en förnyelse av motorlabb där världsledande förbränningsmotorforskning sker. Satsningen kommer att följas av investeringar inom materialteknik, produkt- och produktionsteknik. ESS och MAX IV är givetvis viktiga drivkrafter för denna utveckling. Under 2012 kom också de första beskeden om regeringens forsknings- och innovationsproposition. Sverige sticker ut bland de europeiska länderna med sin kraftiga satsning.
Anders Axelsson Rektor, LTH
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
EU-forskning LTH OCH EU:S SJUNDE RAMPROGRAM FÖR FORSKNING LTH:s forskare fortsätter traditionen med att vara universitetets mest aktiva deltagare i EU:s ramprogram för forskning. Forskare vid LTH deltar i 15 av de 39 projekt som startat vid Lunds universitet under 2012. Dessa 15 projekt uppskattas bidra med 61 miljoner kronor till LTHs forskning.
I projekten samarbetar forskare på alla nivåer, från doktorander till professorer, med aktörer från andra verksamheter och länder. Det bidrar till att stora kontaktytor och nätverk skapas på en internationell arena. EU:s sjunde ramprogram
Det är stor bredd på både forskningsområden och aktiviteter i projekten. Bland de nya projekten år 2012 är de flesta fokuserade på att lösa ett identifierat forskningsproblem i ett flervetenskapligt samarbete mellan partner från minst tre olika europeiska medlemsländer. I projekten deltar ofta även forskningsinstitut, industri, myndigheter och andra intressenter. Liksom tidigare år finns de flesta projekten inom informationsteknologi, livsmedel och bioteknologi, nanovetenskap och materialforskning, se tabellen bredvid. Men forskare från LTH deltar även i projekt inom delprogrammen miljö och hälsa. Ett samarbetsprojekt inom nanoteknologi koordineras vid fasta tillståndets fysik. Förutom forskningsprojekt erbjuder ramprogrammet möjligheter för forskningsinfrastrukturer att samordnas och öppnas för användare, här deltar Lasercentrum vid LTH i ett projekt. I ett annat projekt får småföretag forskning utförd i samarbete med universitet. Forskarmobilitetsprogrammet Marie Curie har alltid varit populärt vid LTH. Bland årets projekt erbjuds två post docs möjlighet att ansluta sig till forskargrupper vid LTH, utländska doktorander kan ansöka till en internationell forskarskola samt ett projekt med personalutbyten mellan industri- och universitetspartner.
Nya projekt under 2012
Antal
Miljö (Environment)
1
Hälsa (Health)
1
Informationsteknologi (Information and Communication Technologies)
2
Livsmedel och bioteknologi (Food, Agriculture and Fisheries and Biotechnology)
3
Marie Curie forskarmobilitet (Marie Curie Actions)
4
Nanoteknologi , materialforskning och industriprocesser (Nanosciences, Nanotechnologies, Materials and new Production Technologies)
2
Forskning för småföretag (Research for SME)
1
Forskningsinfrastruktur (Research infrastructure)
1
Uppgifterna hämtade ur universitetets databas över forskningskontrakt eKontrakt
Ranking Det finns mängder av både nationella och internationella rankingar av universitet och högskolor. Vi hävdar oss generellt mycket bra. Internationellt ligger Lunds universitet nästan alltid bland de 100 främsta universiteten i världen. I THE (Times Higher Education, nr 80), QS Worlds University Ranking (nr 71) och NTU Ranking (National Taiwan University, nr 77) är vi dessutom rankade som tvåa bland de nordiska universiteten. Ur de medieanalyser och anseendeanalyser, som gjorts av
t ex SIFO, Ungdomsbarometern och TNS, framgår det att LTHs synlighet som Lunds Tekniska Högskola är jämförbar med Lunds universitets. Det kan väl sägas vara ett gott betyg åt en fakultet inom det stora universitetet. Under året presenterades Ungdomsbarometern där LTH hävdar sig bra. När ungdomar som valt LTH som sitt förstaval fick välja passande associationer, valde fler ”utbildningskvalitet” än de som valt andra högskolor.
13
14
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Personal Under 2012 fortsätter den stadiga ökningen av andelen anställda som pågått sedan 2008 och vi är nu ungefär lika många anställda som år 2004. Personalsammansättningen är något annorlunda än för 8 år sedan då andelen teknisk och administrativ personal idag är lägre och gruppen post doc är
betydligt större. År 2012 redovisar 176 post doc mot 74 år 2008. En stor ökning av andelen anställda sedan 2008 berör gruppen doktorander som nu är lika stor som 2004 med 468 anställda doktorander jämfört med 341 år 2008.
Anställda vid LTH- heltidsekvivalenter 1 600 Övrig personal 1 400 Teknisk personal 1 200
Professorer
1 000
Postdoc
800
Lektorer
600
Gästlärare
400
Doktorander
200
Administrativ personal
2004
2005
2006
2007
2008
2009
JÄMSTÄLLDHET, LIKABEHANDLING OCH MÅNGFALD En handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald (JäLM) har upprättats och fastställts. Handlingsplanen gäller för perioden 2012-2016 och inriktningen är både strategiskt och operativt. Under 2012 har två nya Lise Meitner professorer tillträtt anställning som gästprofessor. LTH har även utdelat meriteringsstöd för ansökan avseende befordran till professor och antagning till docent för underrepresenterat kön (gäller både för 2012 och 2013). Andelen kvinnliga professorer under 2012 var 14 % (24 st) vilket är oförändrat sedan 2010. Antalet kvinnliga lektorer har under samma period minskat från 26 % till 25 % (48 st).
2010
2011
Adjukter
2012
Former för att kunna rekrytera och befordra fler kvinnliga universitetslektorer och professorer behöver identifieras, ett arbete som behöver prioriteras under 2013. Nytt för 2012 är att befattningen forskarassistent ersatts med meriteringsanställning. Antalet kvinnliga doktorander har i stort varit oförändrat de senaste tre åren och ligger på 32 %. Karriärmodeller behöver upprättas för samtliga anställningskategorier inom LTH, arbetet med karriärmodeller och planer kommer att utgöra ett led i arbetet med JäLM framöver. Detta arbete kommer att påbörjas under 2013.
Jämförelse av andel kvinnor och män vid LTH 350
321
Professor
296
300
277 Lektor
250 Adjunkt
200 150
140
139
149 136
131
Meriteringsanställning
Doktorandtjänst
100 50
152
145 145
72 48
39
24
Antal män
19 26
Antal kvinnor 2012
33
55
42 24
23
Antal män
45 17
20
9
Antal kvinnor 2011
52 33
Antal män
16 9
Antal kvinnor 2010
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
NYTILLTRÄDDA PROFESSORER Under 2012 fick LTH 14 nya professorer varav 5 genom rekrytering och 9 genom befordran. Rekryterade Tom Rye, trafikplanering Björn Landfeldt, nätverksarkitekturer och tjänster Lars Bengtsson, industriell ekonomi med inriktning mot teknologistrategier och affärsmodeller Cristian Sminchisescu, tillämpad matematik med inriktning mot datorseende Mattias Kärrholm, arkitekturteori Universitetslektorer som befordrats till professor Anders Robertsson, reglerteknik Jacek Malec, datavetenskap Thore Husfeldt, datalogi Pierre Nugues, datavetenskap Eva Nordberg-Karlsson, bioteknik med inriktning mot molekylärbiologi Per Tunestål, förbränningsmotorer Jinming Zhou, mekanisk teknologi och verktygsmaskiner Fredrik Nilsson, förpackningslogistik Lovisa Björnsson, bioteknik med inriktning mot miljöbioteknik och bioenergi NYA GÄSTPROFESSORER Ingvar Claesson, elektro- och informationsteknik (Blekinge Tekniska Högskola) Helen Petrie, Human Computer Interaction, Lise Meitnerprofessor (University of York, UK) Rebecca Seviour, acceleratorteknik, Lise Meitnerprofessor (Huddersfield University UK) Linda Price, högskolepedagogisk utveckling inom teknikvetenskap (The Open University, UK)
NYTILLTRÄDDA UNIVERSITETSLEKTORER • 22 universitetslektorer rekryterades. • 12 blev universitetslektor genom befordran från anställning som universitetsadjunkt eller biträdande universitetslektor. • 3 blev universitetslektor genom omvandling eller företrädesrätt. NYA ADJUNGERADE LÄRARE MED ANKNYTNING UTANFÖR HÖGSKOLAN Adjungerade professorer Ana Rascon, industriell näringslära (Aventure AB) Haukur Ingason, brandteknik (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP) Kristina Mjörnell, byggnadsfysik (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP) tillträder 2013 Adjungerade universitetslektorer Daniel Mondoc, matematik (Malmö Borgarskola) Lena Smidfelt Rosqvist, trafikplanering med inriktning mot hållbara transporter (Trivector Traffic AB) Liisa Fransson, miljö- och energisystem (Lunds Energikoncernen AB) Svetlana Iantchenko, matematik (Malmö Borgarskola)
15
16
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Kompetensutveckling LTH erbjuder sina doktorander ett kursutbud som bl a inkluderar doktorandintroduktion, högskolepedagogik, vetenskapskommunikation och forskningsmetodik. 2012 omfattade detta program 8 olika forskarutbildningskurser om sammanlagt 31 högskolepoäng (hp), i huvudsak engelskspråkiga. Kurserna gavs 1-4 gånger under året beroende på söktryck. Söktryck och genomströmning är generellt mycket höga och kursutvärderingarna är positiva. Under året tog 267 deltagande LTH-doktorander 1188 hp inom detta program, varav 267 hp inom den behörighetsgivande högskolepedagogiska fortbildningen.
docentförberedande kurser höst och vår, men också i en workshop för övriga handledare (t. ex inflyttade professorer). 56 handledare genomgick fortbildningen varav 50 för att söka docentur. Forskarna värderade kvalitén i vårens och höstens kurser till i genomsnitt 4,0 samt 4,4 på en femgradig skala. Under året genomfördes även en intervjuundersökning för att kvalitativt kartlägga hur forskarhandledning går till vid LTH, vilket rapporteras under 2013. Två internationella konferensbidrag rörande forskarhandledning vid LTH accepterades också.
Under 2012 anordnade LTH vidare forskarhandledarfortbildning i enlighet med Lunds universitets och högskoleförordningens krav. Detta skedde främst inom ramen för fakultetens
Genombrottet Den högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör en viktig del av Genombrottets verksamhet. Under 2012 deltog 251 LTH-anställda (116 seniora lärare och 135 doktorander) i totalt 510 veckors behörighetsgivande utbildning. Därutöver har Genombrottet givit 69 veckors högskolepedagogisk utbildning för deltagare från övriga delar av Lunds universitet. Inom ramen för samtliga kurser redovisas projektrapporter kring olika högskolepedagogiska frågeställningar relaterade till undervisningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika sammanhang.
Genombrottets pedagogiska utvecklingsverksamhet – högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingar, högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering – har under året uppmärksammats i hög utsträckning såväl nationellt som internationellt, genom ett flertal inbjudningar, key-notes, work-shops och seminarier samt besök vid LTH. Genombrottet har också sedan hösten 2012 en gästprofessor (20 %) i Engineering Education, Linda Price från Open University, med speciellt fokus på digitala resurser i undervisningen.
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Hedersdoktorer Renée Andersson har varit drivande när det gäller de svenska textilimportörernas miljöansvar hos sina underleverantörer. Under 15 år arbetade hon för Rädda Barnen i Afrika och Asien och är sedan början av 2000-talet anställd vid Indiska Magasinet i Stockholm. Hon kombinerar etik, miljömässighet och ekonomi för att uppnå hållbar utveckling samt är en stark röst såväl här hemma som i omvärlden när det gäller miljömässigt hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Renée Andersson har aktivt stött avdelningen för biotekniks forskning kring biologisk behandling av textilindustrins avloppsvatten. Hon ingår i Roburs etiska råd och i regeringens råd för näringsliv och utveckling. Jan Rabaey har en lång och framgångsrik karriär inom områdena integrerade kretsar och trådlös kommunikation där hans kreativitet och sprudlande entusiasm bidragit till många innovationer, såsom InfoPad under 1990-talet. Hans senaste intresse är The Swarm: idén att alla föremål skall ha en trådlös uppkoppling vilket leder till att billjoner av ting samverkar för att uppnå en samlad upplevelse. Följdaktligen så fortsätter den trådlösa revolutionen, och den ger nu upphov till dessa ”svärmar” av ting som både kommer att känna av och påverka vår omgivning vilket kommer att sudda ut gränserna mellan den fysiska verkligheten och cyberrymden. Med en doktorsgrad från Katholieke Universiteit Leuven i Belgien, är Jan Rabaey idag Professor vid University of California, Berkeley, och en av grundarna till Berkeley Wireless Research Center (BWRC). Sedan mitten av 1980-talet har hans intresse för och stöd av forskningen vid Lunds universitet varit en ständig källa till inspiration för oss.
Marcel Stive är professor i kustteknik och vetenskaplig chef vid Water Research Centre vid Tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Han har gjort betydande vetenskapliga insatser vad gäller vår förståelse för hur klimatförändringar kommer att påverka världens kustområden och har varit djupt involverad i IPCCs rapporter om klimatets inverkan på kustnära miljöer. Marcel Stive blev nyligen utnämnd av InterAcademy Council (en samverkansorganisation där mer än 100 nationella Vetenskapsorganisationer ingår) att leda en internationell vetenskaplig grupp för att ta fram en FNrapport om globala ’Crucial Water Issues’ med bidrag ifrån National Science Foundations i ett stort antal länder.
17
18
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Stipendier och utmärkelser Professor Torleif Dahlin och hans grupp vid teknisk geologi, har fått utmärkelsen Telford Premium Award för deras artikel ”Mapping Landfill Gas Migration Using Resistitivity Monotoring”. Bakom utmärkelsen står Institution of Civil Engineers i Storbritannien. Artikeln handlar om geoelektrisk mätning av gasläckor vid NSR:s deponi i Helsingborg. Andreas Norrmans, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, artikel “Tax Aligned Global Supply Chains: Environmental Impact Illustrations, Legal Reflections and Crossfunctional Flow Charts” som publicerats i International Journal of Physical Distribution & Logistics Management har vunnit pris som årets bästa artikel och valts till Highly Commended Award Winner av the Literati Network Awards for Excellence 2012. När stiftelsen Forska Sverige för första gången delar ut sin utmärkelse till en forskare som nått framstående resultat inom medicinsk forskning går den till professor Carl Borrebaeck. Han får utmärkelsen för sin banbrytande forskning inom medicin samt för sitt stora entreprenörskap. Patrik Nordbeck och Jonas Månsson, universitetslektorer på matematikcentrum, har vunnit Kurslitteraturpriset hos Studentlitteratur för ”Flerdimenensionell analys”. Malin Sjöö, institutionen för livsmedelsteknik och Speximo AB, är länsvinnare 2012 för SKAPA Utvecklingsstipendium med projeketet - Stabilisering av hudkräm utan användning av tensider. Lunds universitets pedagogiska pris för framstående insatser i utbildningen gick till docent Nina Reistad, atomfysik. Professor emeritus Gustaf Olsson från LTH utnämndes den 13 oktober till hedersdoktor vid Universiti Teknologi Malaysia av ingen mindre än hennes kungliga höghet Zarith Sofiah. Detta bland annat för att ha publicerat boken ”Water and Energy” vid IWA Publications (London). Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, belönas med en av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) guldmedaljer. Birgitta Svenningsson får utmärkelsen årets nordiska aerosologist av Nordiska sällskapet för aerosolforskning. Det får hon tack vare in sina insatser för aerosolforskningen med fokus på klimat och miljö, och även för sina bidrag för det nordiska samarbetet inom aerosologi.
Oskar Larsson, har utsetts till Årets Betongforskare av Tidskriften Betong. Robert Jönsson, universitetslektor brandteknik, mottog John L. Bryan Mentoring Award i USA. Karl-Erik Årzén, professor i reglerteknik valdes in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Reglerteknikforskarna Andreas Stolt, Magnus Linderoth, Anders Robertsson och Rolf Johansson har vunnit första pris för sin artikel ”Force Controlled Robotic Assembly without a Force Sensor”. Kimberly Dick Thelander, fasta tillståndets fysik, LTH, har tilldelats The Harold M. Manasevit Young Investigator Award för “Innovative advances in MOVPE growth and characterization of III-V nanostructure materials.” Magnus Borgström, fasta tillståndets fysik, LTH, har fått ett stipendium på 100 000 kronor ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Färs & Frostas forskningspris för särskilt framstående avhandlingsarbete har tilldelats Per Augustsson. Professor Jes La Cour Jansen, kemiteknik, har fått Vattenpriset av Föreningen Vatten. Arkitektskolans skolchef Christer Malmström är nominerad till Sienapriset 2012 för Stortorget i Visby. Två forskare från LTH utsågs till Wallenberg Academy Fellows av totalt fem från Lunds universitet och trettio från hela Sverige. Johan Malmström, docent i immunteknologi och Kimberly Dick Thelander, docent i fasta tillståndets fysik. Jakob Fahlstedt, LTH och Jens West, KTH får dela pris för 2012 års bästa examensarbete om kollektivtrafik till Brunnshög i Lund. Bakom priset står Kollektivtrafikakademin vid Lunds universitet, branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Arkitektstudenten Emilie Dafgård vann andra pris i Malmö stads arkitekttävling Ungbo 12, för ombyggnadsförslag i Rosengård. Hon har gjort en lägenhetsmodul som kan placeras ovanpå miljonprogrammets platta hustak.
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Gustaf Lilja och Malin Karlsson, från avdelningen för teknisk logistik, tilldelas Logistikföreningen PLANs pris för 2011 års examensarbete inom logistik för sitt arbete från Technology Management.
Linus Ludvigsson har skrivit ett av två vinnande bidrag i Prevents och AFA Försäkringspris ”Utmärkt arbetsmiljöuppsats”. Han prisas för sitt examensarbete om riskhantering vid tillverkning av kolnanorör.
SYSAV har delat ut stipendier till studenterna Caroline Steinwig med ett masterarbete om återvinning från matavfall, Ingrid Freese belönades för ett examensarbete i byggvetenskap om byggavfallshantering samt Linn Malmquist, som studerat biogas vid Avdelningen för VA-teknik.
Ove Ljungs (Uteks förste ordförande) stipendium för bästa examensarbete 2012 har tilldelats Catarina Hersenius och Ulrika Möller för deras examensarbete: Operation and Maintenance of Offshore Wind Farms.
Viktor Stojanovski, som läser till högskoleingenjör i väg och trafik, vann Skanskas första studentpris för Sydsverige med sitt bidrag ”Den levande staden”. Lovisa Hoff och Linda Widmark, brandingenjörsstudenter, fick stipendium av Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Stipendiet till ökad jämställdhet är instiftat till minne av professor Ove Pettersson. Jan Lampei, nyligen utbildad till industridesigner, vann i februari första pris i Green Furniture Award. Detta för sin lampa, ”Jarlamp”, av begagnade burkar och lock och naturliga material i form av oljad ek.
Rambölls pris för 2012 års bästa examensarbete inom miljö går till Salar Haghighatafshar, institutionen för kemiteknik vid LTH. Fyra LTH-studenter från civilingenjörsutbildningen i Industriell ekonomi har vunnit årets case-final i European BEST Engineering Competition (EBEC.) Fem studenter från Technology Management har vunnit pris för bästa studentbidrag till PMI Conference i Limerick, Irland.
Carl-Magnus Eriksson vann Svensk Fjärrvärmes utmärkelse årets exjobb för en fallstudie från västra Skåne där han påvisat den regionala fjärrvärmens fördelar i ett arbete i miljö och energisystem. Arkitektstudenterna Selime Osman och Ilyas Awadh vann en arkitekttävling, Bullhorn - Cembrit Design Competition, i Helsingfors med deras tävlingsbidrag ”Papilio” som inspirerats av en svärm fjärilar. Mattias Kroon, som läser nanovetenskap, fick stipendium av Skånes Livsmedelsakademi i samband med Livsmedelsakademins dag för att vidareutveckla och marknadsföra mobilappen KliMAT-guiden och recepttjänsten Cook’n Smile.
OBS! Listan är inte komplett.
19
20
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Marie-Claude Dubois, forskare År 2020 ska alla nybyggnationer vara nära noll-energihus i Europa . Eftersom LTH huserar många byggforskare inom ett brett spektrum, är det givet att flera är involverade i denna omställningsprocess. En av dessa är Marie-Claude Dubois, forskare i energi- och byggnadsdesign. 2012 innebar för hennes del ett stort engagemang i EU-projektet IDES-EDU med syfte att höja kunskapsnivån om energieffektivt byggande bland ingenjörs- och arkitektstudenter. – All kunskap om hur vi ska ställa om finns redan. Problemet är att utbildningen haltar. Hur kan vi ändra byggsektorn på bara sju år bara om inte alla bitar finns i utbildningen? undrar hon retoriskt. Projektet vill också ändra på det faktum att studenterna idag i alltför hög grad styrs av vad professorn på det egna lärosätet råkar vara specialist på. Spetskompetenserna måste komma fler till del. Marie-Claude Dubois egen specialitet är belysning och dagsljusintag i byggnader. Därför var hon ansvarig för denna del i EU-projektet som totalt involverade 15 universitet. Under 2012 avslutades hon tillsammans med Åke Blomsterberg och Kajsa Flodberg även en studie som visade hur energiförbrukningen på svenska kontors byggnader kan halveras med befintlig teknik och utan nya investeringskostnader.
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
LTH i media Mängden publicitet för LTH har varit ganska konstant de senaste åren. Första tabellen visar antalet gånger ”Lunds Tekniska Högskola” nämns. Oftast handlar det om forskning, som är mer nyhetsgenererande än utbildning. Forskare fungerar också ofta som experter som kommenterar annan forskning. Generellt sätt kan man säga att LTH liksom universitetet i övrigt har många talespersoner som varierar över tid.
till maten är bra för blodsockret och att fet fisk och fiber skärper koncentration och minne. Tre rapporter om trafik; en studie som visar att kvinnor och fotgängare drabbas värst av vinterhalkan, en annan som visar att det är säkrare att åka bil än stadsbuss, och en ytterligare som fastslår att bilar i stadstrafik inte bör köra snabbare än 30 km/h. Figur 1 och 2 visar medietäckning i medier som i hög grad når de grupper som är viktiga för LTH och universitet. Det handlar om riksmedia såsom DN, SvD, Ekot, Aktuellt/Rapport, Ny Teknik och Dagens Medicin.
Bland händelser som sticker ut under 2012 kan nämnas en laserljusteknik som kan göra det lättare att bota prostatacancer, ett nytt sätt att producera nanotrådar och nya rön inom functional food om bland annat att mjölk Medieexponering av ”Lunds Tekniska Högskola” kvartal/år Antal träffar
Q1/11
Q2/11
Q3/11
Q4/11
Q1/12
Q2/12
Q3/12
Q4/12
711
634
519
662
542
444
612
525
Källa: Retriever
Figur 1. Införda artiklar i prioriterad media totalt 2012 (antal) 300 267 250
197
200
154
151
150
142 121 104
100 67
62 48
50
r
26
a
Ko
Sä
rs
ns
ki
t,
ld
m
N
us
ve
ik
rk
oc
sa m
h
Ju
he
rid
te
ik
t ig vr Ö
er te
ax M S/ ES
ns ve te at
ur
at
IV
p ka
n la ih om
Ek on
H
um
ög
an
sk o
io
LT H
ra
t ra l nt Ce
ns ka p
Sa m
m
hä lls ve
M
te
ed i
ci
n
30
Figur 2. Införda artiklar i prioriterad media Q1
Q2
Q3
Q4
Antal införanden
39
39
37
29
Personer från LTH som uttalat sig (%)
59
46
43
45
21
22
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Ekonomi De totala intäkterna för Lunds Tekniska Högskola uppgick för budgetåret 2012 till 1 597 Mkr. Av detta var ca 725 Mkr externa forskningsmedel och 482 Mkr statsanslag för utbildning. För tredje året i rad har LTH avsevärt fler studenter i utbildning än vad anslaget avser. Under 2012 översteg antalet studenter uppdraget med drygt 15 %. Effekten av detta har blivit en kraftig underfinansiering av utbildningen. De negativa resultaten de senaste tre åren har därför reducerat myndighetskapitalet inom utbildning till ca 12 Mkr. Hälften av institutionerna uppvisar nu negativa myndighetskapital inom utbildningen. LTHs resultat vid bokslutet 2012-12-31 uppgick till -1,6 Mkr fördelat på ett underskott på 34,3 Mkr för utbildning och ett överskott på 32,7 Mkr för forskning. Resultatet innebär att myndighetskapitalet inom forskning fortsätter att öka och uppgår nu till ca 270 Mkr medan myndighetskapitalet inom utbildning närmar sig noll och under rådande omständigheter kommer bli kraftigt negativt under 2013! Förutbetalda intäkter har reducerats något i förhållande till föregående år och uppgår nu till 683 Mkr. Upplupna intäkter uppgår till 106 Mkr vilket är i samma storleksordning som föregående år. En viss avmattning av externa bidrag kan noteras. Personalkostnaderna fortsätter att öka i takt med att nya lärare och forskare anställs. Verksamheten håller på att närma sig den nivå som förväntas för att hittills inkomna bidrag ska användas inom avsedd tid.
Under de närmaste åren kommer verksamheten inom LTHs utbildning att resultera i ett samlat underskott på minst 50 Mkr om inte nya resurser skjuts till eller att andra omständigheter medför att antalet studenter reduceras till att bättre motsvara uppdraget. För att inte underskottet ska bli ännu större kommer temporära minskningar i intaget av nya studenter att genomföras. Samtidigt planeras en översyn av utbildningsutbudet för att öka förutsättningarna för en bra schemaläggning och för att ge institutionerna gynnsammare ekonomiska villkor. I fördelningsbeslutet för 2013 sker fördelningen av fakultetsanslaget efter en ny fördelningsmodell. Därmed är fördelningssystemen för både forskning och utbildning nya och mer transparanta än tidigare och detta bör därmed skapa förutsättningar för en ännu tydligare budgetprocess.
Per Göran Nilsson Kanslichef
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Intäkter per verksamhetsområde
Intäkter per finansieringskälla Grundutbildningsanslag
Grundutbildning (anslag)
7%1%
7%
Forskning / Forskarutbildning (bidrag)
38%
Bidrag statliga finansiärer 1%
Bidrag övr sv finansiärer
24%
7%
Bidrag utländska finansiärer
Kostnader per verksamhetsområde
Kostnader per kostnadsslag
Grundutbildning (anslag)
34%
Uppdrag o annan försäljning Avgift inkomst
Avgift inkomst
4%
30%
22%
Uppdragsverksamhet exkl avgift o transfreringar
24%
Fakultetsanslag
9%
Forskning / Forskarutbildning (anslag)
30%
4% 8%
Personalkostnader
12%
Forskning / Forskarutbildning (anslag)
Lokalkostnader
43%
Driftskostnader* Forskning / Forskarutbildning (bidrag) 19%
61%
15%
Avskrivningar Indirekta kostnader
Uppdragsverksamhet
*Under drift ligger även uppbörd och ränta, eliminerade kostnader.
Inkomster från externa finansiärer (inkl. transfereringar) tkr 160 000
2012
140 000
2011
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
lo ko gs hö ch
ite to rs ive Un
un m Ko m
r
a öv + g
tin ds an
er ,L
ex ig a vr Ö
rig
re r an fin a
rn te
lig at st a ig vr
Ö
siä
AS RM
F FO
an fin a
SS
siä
el ift st a ig vr
Ö
fin a sk nd lä
ut a ig vr Ö
re r
r se
DA SI
siä an
di yn rg im ne
en se at St
re r
gh et
VA NN
O
EU VI
fö ka ns Sv e
Ve t
en
sk
ap
sr
re t
ag
åd et
20 000
23
24
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
RESULTATRÄKNING (tkr) 2012
2011
2010
2009
Statsbudgetanslag
858 345
858 034
844 974
779 406
Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt
126 990
135 516
139 982
147 030
Intäkter av bidrag
612 335
575 486
547 927
529 897
1 597 670
1 569 036
1 545 587
1 456 333
Personalkostnader (inkl stipendier)
974 635
932 097
845 008
797 309
Driftskostnader
188 819
203 201
197 606
174 297
Lokalkostnader
243 897
241 409
233 040
232 209
Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)
Summa
Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)
Indrirekta kostnader
129 450
132 036
126 478
106 516
Summa (exkl avskrivningar)
1 536 801
1 508 743
1 402 132
1 310 390
Resultat före avskrivningar
60 869
60 293
143 455
145 943
Avskrivningar
62 034
55 601
53 012
52 367
-1 165
4 692
90 443
93 576
439
23
385
73
0
0
0
0
-1 604
4 715
90 828
93 649
Resultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader Finansnetto Transfereringar netto Kapitalförändring före justering Justering för externfinansierad utrustning Kapitalförändring efter justering
0
0
0
0
-1 604
4 715
90 828
93 649
2012
2011
2010
2009
191 967
140 635
135 377
122 301
20 770
20 301
21 542
24 485
105 806
109 398
97 460
87 439
BALANSRÄKNING (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Kundfordringar, förskott o andra fordringar Upplupna intäkter Övriga interimsfordringar Kassa Summa tillgångar
7 143
11 751
17 219
23 321
679 300
748 058
757 429
691 328
1 004 986
1 030 143
1 029 027
948 874
282 750
278 035
199 517
105 996
-10 652
-10 572
-10 642
-6 067
Skulder och myndighetskapital Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalflyttning Årets kapitalförändring Summa
-1 604
4 715
78 505
93 649
270 494
272 178
267 380
193 578
46
105
40
333
0
0
0
33 440
Skulder Övriga kortfristiga skulder Lån Likviditetslån
0
0
0
24 750
20 111
19 869
17 993
10 516
Förutbetalda intäkter
682 726
710 993
711 930
657 415
Övriga interimsskulder
31 608
26 998
31 684
28 841
734 491
757 965
761 647
755 295
1 004 985
1 030 143
1 029 027
948 873
Leverantörsskulder
Summa Summa skulder och myndighetskapital
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
INTÄKTER OCH KOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRÅDE (Mkr) 2012
2011
2010
2009
Intäkt
1 597
1 577
1 540
1 470
Kostnad
1 599
1 572
1 461
1 376
Resultat Myndighetskapital
-2
5
78
94
271
272
267
194
Grundutbildning (Mkr) Intäkt
509
528
507
475
Kostnad
558
563
505
472
Resultat
-49
-35
2
3
6
42
77
84
1 013
970
947
891
990
934
874
800
Myndighetskapital
Forskning/Forskarutbildning (Mkr) Intäkt Kostnad Resultat Myndighetskapital
23
36
73
91
251
227
191
122
Uppdragsverksamhet (Mkr) Intäkt
76
79
85
104
Kostnad
65
76
82
104
Resultat
11
3
3
0
Myndighetskapital
13
3
-1
-6
2012
2011
2010
2009
INVESTERINGAR (tkr) Grundutbildning -investeringar
18
15
18
3
-intäkter*
481
528
507
475
investering/intäkt
4%
3%
4%
1%
Forskning/forskarutbildning -investeringar
93
45
43
45
-intäkter*
990
970
947
891
investering/intäkt
9%
5%
5%
5%
2
2
4
1
Uppdragsverksamhet -investeringar -intäkter*
112
79
85
104
investering/intäkt
2%
3%
5%
1%
*Intäkter exklusive transfereringar.
25
26
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Nyckeltal GRUNDUTBILDNING Mått
2012
2011
2010
2009
Mkr
482
479
478
440
Helårsstuderande utfall**
Hst
6 603
6 425
6 166
5 855
Helårsprestationer utfall**
HPR
5 825
5 798
5 451
5 185
%
88%
90%
88%
89%
Civing examen uppdrag 09-12
Antal
2 625
2 625
2 625
2 625
Civing examen och arkitektexamen
Antal
590
772
709
823
%
22%
29%
27%
31%
Mkr
13
11
8
13
%
3
2
2
3
tkr/Hst
2
2
1
2
Mkr
495
490
486
453
tkr
75
76
79
77
Antal
194
223
206
198
Hst/Lekt
34
29
30
30
Statsanslag (GU)*
Helårsprestationer/Helårsstuderande
Utfall/Uppdrag Externa intäkter*** (GU) Externa intäkter/Statsanslag (GU) Externa intäkter per Hst Summa intäkter* (GU) exkl uppdrag Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande Lektorer Helårsstuderande per lektor Adjunkter Helårsstuderande per adjunkt
Antal
62
54
54
57
Hst/Adj
106
119
114
103
Mått
2012
2011
2010
2009
Mkr
15
8
13
27
%
3
2
3
6
Mkr
98
83
85
83
%
26
22
23
24
* Netto statsbudgetanslag enligt resultaträkning. ** Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive uppdragsstudenter). **' Intäkter exklusive räntor, avgifter och transfereringar.
UPPDRAGSVERKSAMHET Utbildning Uppdragsutbildning/Anslagsutbildning Forskning och Forskarutbildning FFU uppdr/FFU anslag
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Statsanslag (FFU) Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU)
Mått
2012
2011
2010
2009
Mkr
376
378
367
339
%
78
79
77
77
125
Bidrag exkl. uppbörd Vetenskapsrådet
Mkr
136
138
148
FORMAS
Mkr
43
40
47
31
Stiftelsen Strategisk Forskning
Mkr
46
52
60
56
EU
Mkr
68
65
72
78
Statens energimyndighet
Mkr
68
67
64
56
VINNOVA
Mkr
54
48
63
67
Summa
Mkr
415
410
454
413
%
110
108
124
122
Mkr
197
166
94
187
%
52
44
26
55
Mkr
988
954
915
939
Forskarstuderande Heltidsekvivalenter
Antal
516
498
464
423
Licentiat examina
Antal
40
38
33
42
Mkr
9,4
9,9
11
8,1
%
8
8
7
10
Externa intäkter/Statsanslag (FFU) Övr externa intäkter (exkl uppdrag) Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU) Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag)
Statsanslag (FFU)/Lic-examen Examina/Forskarstuderande Doktorsexamina
Antal
88
102
69
94
Summa intäkter FFU per Doktorsexamen
Mkr
11,2
9,4
13,3
10,0
Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina
Mkr
4,3
3,7
5,3
3,6
%
17
20
15
22
Examina/Forskarstuderande Professorer
Antal
171
166
156
151
Statsanslag (FFU)/Prof
Mkr
2,2
2,3
2,4
2,2
Bidrag (FFU)/Prof
Mkr
4
3,5
3,5
4,0
Mått
2012
2011
2010
2009
Antal
403
439
360
349 1,3
LÄRARE Disputerade lärare Intäkter (GU) per lärare
Mkr
1,2
1,1
1,4
Intäkter (FFU) per lärare
Mkr
2,5
2,2
2,5
2,7
Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag)
Mkr
3,7
3,3
3,9
4,0
Helårsstuderande/lärare
Antal
16
14,6
17,1
17
Lic examen/lärare
Antal
0,10
0,09
0,09
0,12
Dr examen/lärare
Antal
0,22
0,23
0,19
0,27
Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet. Antalen lärare och studenter är uttryckta i helårsekvivalenter.
27
28
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
LTHs styrelse
ORDFÖRANDE
Michael Treschow ordförande i Unilever och Institutet för näringslivsforskning LEDAMÖTER
Anders Axelsson rektor, professor i kemiteknik
Annika Mårtensson prorektor, professor i bygg- och miljöteknologi
Cintia Bertacchi Uvo professor i teknisk vattenresurslära
Gerd Johansson professor i designvetenskaper
Gerhard Kristensson professor i elektro- och informationsteknik
Gunilla Kronvall chef fastighetsutveckling, Akademiska Hus
Solveig Melin professor i mekanik
Peter Rådström professor i teknisk mikrobiologi
Jan Sternby forskningsdirektör, Gambro
LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
FÖRETRÄDARE FÖR PERSONALORGANISATIONER
Teresa Hankala-Janiec (SACO)
Lynn Lindegren (OFR/S)
STUDENTREPRESENTANTER
Kerstin Johnsson student
Sofia Mattsson student
SEKRETARIAT
Per Göran Nilsson kanslichef
Beatrice Nordlöf koordinator
Mikael Novén student
29
REDAKTION: LTHs kansli. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Robin Poulsen, Media-Tryck. INTERVJUER: Anders Frick, Kristina Lindg채rde, Mats Nygren FOTO: Charlotte Carlberg B채rg, Roger Lundholm, Gunnar Menander, Mats Nygren, Omslagsbild: Mikael Risedal TRYCK: Elanders PAPPER: Scandia 2000 Smooth, omslag 240g, inlaga 130g.
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
www.lth.se
Box 118 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lth.se